FÖRSTUDIE Väg 741 Ånäset - Estersmark Robertsfors kommun, Västerbottens län Samrådshandling december 2012 Objekt: 130607
Beställare: Projektledare: Trafikverket Box 809 971 25 Luleå Jonas Hallin Konsult: Vectura Consulting AB Box 74 971 03 Luleå Uppdragsledare: Mattias Olofsson Teknikansvarig förstudie: Sofia Rosendahl Rapport: Christine Waessman Miljö: Elin Oja Kartor: Elin Oja Geoteknik: Tomas Björnehall
Innehåll Sammanfattning 4 1 Bakgrund 5 1.1 Brister, problem och syfte 5 1.2 Aktualitet 5 1.3 Tidigare utredningar 5 1.4 Geografisk avgränsning 5 2 Vägplaneringsprocessen 6 2.1 Nya planeringsprocessen 6 3 Befintliga förhållanden 7 3.1 Markanvändning 7 3.2 Trafik och trafikanter - resor och transporter 7 3.3 Vägstandard 9 3.4 Miljö 10 3.5 Byggnadstekniska förutsättningar 13 4 Övergripande mål för transportpolitiken 15 4.1 Funktionsmål 15 4.2 Hänsynsmål 15 5 Funktionsanalys av transportsystemet 15 6 Projektmål 16 7 Tänkbara åtgärder 16 7.1 Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen 17 8 Effekter och konsekvenser 18 9 Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder 18 10 Kostnader 18 11 Riskhantering 18 11.1 Skydds- och riskobjekt 18 11.2 Konfliktpunkter 19 12 Samråd 19 13 Väghållningsmyndighetens ställningstagande 19 14 Fortsatt arbete 19 14.1 Nästa steg i planeringsprocessen 19 14.2 Frågor som kräver särskild uppmärksamhet 20 14.3 Prövning enligt annan lagstiftning 20 15 Referenser 21 15.1 Tryckta referenser 21 15.2 Elektroniska referenser 21 15.3 Övriga referenser 21 3
Sammanfattning Förstudien omfattar väg 741 mellan Ånäset och Estersmark. Förstudieområdet utgörs av vägen med tillhörande sidoområden och begränsas till 50 m på vardera sidan om vägkanten. Väg 741 har tvärgående och längsgående tjälsprickor, blockuppfrysningar, kanthäng och ojämnheter och har bristande bärighet. Det saknas särskilda busshållplatser längs vägen. Projektmålen är att nå en bättre väg för näringslivet på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt tillfredsställande sätt. Väg och sidoområden kommer att utformas för 80 km/h (VR80) enligt Trafikverkets Krav för vägar och gators utformning (VGU), publikation 2012:179. Sakägarna skall vara delaktiga i vägplaneringsprocessen samt positivt inställda till slutresultatet d.v.s. färdig väg. Ökad turtäthet i kollektivtrafik kan minska personbilstrafik längs sträckan. Norrbottniabanan bedöms inte påverka trafikmängden längs väg 741. Väg 741 föreslås förbättras och förstärkas i befintlig sträckning. Utöver mindre profiljusteringar bör åtgärder göras för att förbättra sikten. Anslutningar med siktproblem bör åtgärdas. Trummor som utgör vandringshinder ska läggas om eller bytas ut. Förutsatt att de åtgärder som är tänkbara genomförs ger detta följande effekter och konsekvenser; Åtgärderna bedöms förbättra transportkvaliteten och trafiksäkerheten samt minska risken för en försämring av tillgängligheten för näringslivets transporter. Åtgärderna bidrar till uppfyllelse av projektmålen. Tillgängligheten förbättras så väl för gående och cyklister som för fordonstrafik när transportkvaliteten blir bättre och vägytan blir jämn. Trafiksäkerheten längs vägen ökar. Sikten förbättras längs vägen och vid korsningar. Sidoområden säkras. Åtgärderna är begränsade och tar liten andel ny mark i anspråk, miljöeffekterna bedöms därför inte som omfattande. Alla arbeten med trummor och dikesrensningar ska utföras så att så lite sediment som möjligt följer med vattendragen nedströms. Åtgärderna ska vara sådana att konsekvenserna för vattendragen under byggtiden minimeras. Byte av vägtrummor medför att vandringshinder byggs bort. I kommande arbetsplan kommer en miljökonsekvensbeskrivning att tas fram där projektets miljöpåverkan och skyddsåtgärder beskrivs. 4
1 Bakgrund 1.1 Brister, problem och syfte Väg 741 är av näringslivet utpekad som en viktig näringslivsväg som tillsammans med väg 778 är ett viktigt stråk mellan inlandet och kusten. Sträckan är i behov av en grundlig upprustning då den är i väldigt dåligt skick. Väg och sidoområden ska utformas för 80 km/h (VR80) enligt Trafikverkets Krav för vägar och gators utformning (VGU), publikation 2012:179. Med utgångspunkt från identifierade brister och de förutsättningar som finns i området föreslås åtgärder som förbättrar framkomligheten för näringslivets transporter och oskyddades trafiksäkerhet efter sträckan. 1.2 Aktualitet Projektering av den aktuella sträckan påbörjas under 2013 och byggstarten sker tidigast under hösten 2014. 1.3 Tidigare utredningar En tjälinventering är utförd av Trafikverket våren 2012. 778 1.4 Geografisk avgränsning Förstudien omfattar väg 741 mellan Ånäset och Estersmark, från utkanten av Ånäset fram till trevägskorsning med väg 778 mot Burträsk. Förstudieområdet utgörs av vägen med tillhörande sidoområden och begränsas till 50 m på vardera sidan om vägkanten. 741 Förstudien ska ligga till grund för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4. Den ska vara ett beslutsunderlag för Trafikverket hur projektet ska fortsätta bedrivas och vara ett underlag för Länsstyrelsens beslut om miljöpåverkan. E4 Översiktskarta Förstudieområde 0 1 km 742 739 Översiktskarta väg 741 i Robertsfors kommun. 5
2 Vägplaneringsprocessen Förstudien är ett tidigt steg i Trafikverkets fysiska planering. Genom förstudien skapas en plattform för den fortsatta processen. Förstudien arbetas därför fram med en öppen attityd och i nära samarbete med berörda myndigheter, organisationer och allmänheten. Förstudien syftar till att översiktligt: klargöra viktiga förutsättningar inom angivet utredningsområde avseende trafik, miljö och markanvändning identifiera brister och problem visa på alternativa, möjliga åtgärder som kan medverka till att uppsatta mål uppfylls. I förstudien samlas material som underlag för beslut om att fortsätta eller avbryta planeringsoch projekteringsprocessen. Berörda myndigheter och allmänhet ges möjlighet att påverka innehållet. I vägutredningen analyseras alternativa vägkorridorer om flera möjliga sådana framkommit under förstudiearbetet. Miljökonsekvensbeskrivning för projektet upprättas. I mindre eller enklare projekt, där alternativa vägkorridorer saknas, kan vägutredningen utgå och projektet gå direkt till arbetsplan. Arbetsplanen preciserar åtgärden och ger efter fastställelse rättighet att ta mark i anspråk för att genomföra byggandet. Även arbetsplanen ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. Bygghandlingen innehåller de detaljerade ritningar och beskrivningar som används för entreprenadupphandling och beställning av genomförandet. Trafikverkets nuvarande planeringsprocess 2.1 Nya planeringsprocessen Från 1 januari 2013 börjar nya bestämmelser om fysisk planering av infrastruktur att gälla. Målsättningen med de nya bestämmelserna är att effektivisera planläggningsprocessen. 6
3 Befintliga förhållanden 3.1 Markanvändning Befolkning och bebyggelse I Robertsfors kommun bor cirka 6800 personer varav cirka 2000 personer i tätorten. Befolkningen har under senaste tioårsperioden minskat i kommunen med 400 personer. I Ånäset bor cirka 700 personer. Befolkningen har minskat med 90 personer under de senaste tio åren. Längs väg 741 mellan Ånäset och Estersmark ligger byarna Nybyn, Raningen, Mittbyn och västra och östra Estersmark. Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i Robertsfors kommun är starkt dominerat av tillverkningsindustri. Inom tillverkningsindustrin återfinns omkring 23% av de sysselsatta i kommunen. Robertsfors kommun är också relativt starkt präglad av jordbruks- och skogsnäringen där 9% av de sysselsatta återfinns. Den största arbetsgivaren är Robertsfors kommun med totalt 750 anställda. 1 100 av kommunens 3 800 invånare i arbetsför ålder, arbetspendlar till andra kommuner, de flesta till Umeå. Utpendlingen från kommunen är betydligt större än inpendlingen. Tundalsskolan i Robertsfors tätort har ca 400 elever i årskurs 1-9 (2009). I kommunen finns även en gymnasieskola, Jenningskolan med ca 160 elever. Viktiga målpunkter Inom förstudieområdet finns inga direkta målpunkter eftersom bebyggelsen intill väg 741 ligger utanför förstudieområdet. Ledningar Längs vägen finns kraftledningar och telefonledningar som korsar vägen. Belysning finns intill vägen vid korsningen med väg 778 samt i Mittbyn. Kommunala och andra planer Förstudieområdet ligger inom Robertsfors kommuns översiktsplan som är från 1991, planen håller på att revideras. Kommunens övergripande styr- och plandokument har under flertalet år varit Hållbar Utvecklingsplan för Robertsfors kommun (HUP) som antogs 2005. I Robertsfors är markanvändningen kring Ånäset inte reglerad i detaljplaner. 3.2 Trafik och trafikanter - resor och transporter Vägnätet Väg 741 går mellan Ånäset och Vebodmark. Delen Ånäset - Estersmark är en sekundär länsväg där Trafikverket är väghållare. Förstudien utgår från vägskylt i Ånäset och behandlar delen fram till trevägskorsning med väg 778 mot Burträsk och är cirka 5,3 km lång. Genom Ånäset heter väg 741 Kyrkogatan. Längs sträckan finns direktutfarter från fastigheter samt enskilda vägar till byar som ansluter till väg 741. Biltrafik Väg 741 trafikeras av 510 fordon per dygn (ådt år 2007) varav 45 tunga fordon. Väg 741 trafikeras dels av boende längs vägen, service och besökande till dessa samt näringslivets transporter. 7
8 Vägsträckan startar utanför Ånäset och sträcker sig till Estersmark. Längs vägen finns kraftledningar och telefonledningar som korsar vägen. Boende i byar intill väg 741 har direktutfarter ut på vägen. I byn Mittbyn och Estersmark finns belysning samt en björkallé intill vägen. I byn Estersmark ansluter väg 778 mot Burträsk vilken har upprustats hösten 2013. Väg 741 har stora bärighetsskadort tvärgående och längsgående tjälsprickor, blockuppfrysningar, kanthäng och ojämnheter.
Kollektivtrafik Längs vägen finns en busslinje och en länstaxi. Busslinje 140 mellan Kålaboda och Robertsfors går två gånger per dag tur-och retur vardagar. År 2011 hade denna linje 394 påstigande från Estermark och 60 påstigande till Estermark. Länstaxi kompletterar bussturerna tre gånger per vecka tur-och retur mellan Kålaboda och Robertsfors. Resandestatistik saknas för dessa. 3.3 Vägstandard Allmänt Väg 741 är en belagd BK1 väg (Bärighetsklass 1) och har en huvudsaklig bredd på 6,3 meter. Vägen har stora bärighetsskador vilket i förlängningen kan komma att föra med sig att vägen nedklassas till BK2 väg om inga förbättringsåtgärder vidtas. Vägen har tvärgående och längsgående tjälsprickor, blockuppfrysningar, kanthäng och ojämnheter. Skyltad hastighet är 80 km/h från Ånäset till anslutningsvägen mot Västerbyn. Från Västerbyn och fram till Estersmark är hastigheten 70 km/h. Sidoområden I sidoområdet finns fasta oeftergivliga föremål i form av träd, särskilt på de delar som har en björkrad på var sida om vägen. Där terrängen är blockig finns stenar som utgör en fara inom sidoområdet för vägen. Anslutande vägar Anslutningsväg in till Östra Estersmark samt korsningen med väg 778 har god sikt. En direktutfart mot väg 741 strax utanför Ånäset är placerad på ett sådant sätt att siktförhållandena blir begränsade. Busshållplatser Det saknas anordnade busshållplatser längs sträckan. Resande med buss eller taxi kliver av intill vägkanten. Det finns inga mellanliggande busshållplatser mellan Ånäset och Estersmark. Järnväg Den 2 februari 2010 fattade Banverket beslut om att den östliga korridoren i järnvägsutredning 120 ska ligga till grund för den fortsatta planeringen av Norrbotniabanan. Norrbotniabanans korridor korsar dock inte väg 741 eftersom korridoren sträcker sig öster om Ånäset. Konstbyggnader Över Kålabodaån går väg 741 på bro 24-401- 1. Bron är en konstruktion av funktionstypen Vägbro. Konstruktionen byggdes år 1950 och ägs och förvaltas av Trafikverket. Brons ytskikt är slitet och räckena är av typen kohlswabalk. Inträffade olyckor Längs sträckan har det mellan åren 2003 och t.o.m. september 2012 inträffat två polis- eller sjukvårdsrapporterade olyckor, se karta på sidan 10. Över Kålabodaån går väg 741 på bro. 9
I dessa olyckor har fyra personer skadats lindrigt och en person klarade sig utan skador. 778!( I1 # Av dessa två olyckor som inträffade var det en upphinnandeolycka och en singelolycka. (Källa: STRADA) 3.4 Miljö Viktiga förutsättningar, aspekter och intressen 741 Nedan beskrivs miljöförutsättningar inom området så som områdets allmänna karaktär, naturmiljö, kulturmiljö, naturresurser, rekreation och friluftsliv och boendemiljö. Områdets allmänna karaktär Befintliga förhållanden! Förstudieområde. Korsande skoterled I1 Av- och påstigning buss Olyckor!( Upphinnande # Singel 0 1 km 742!. 739 E4 Sträckan börjar utanför Ånäset nära Nysätra och går genom jordbruksmark fram till Estersmark. Parallellt med vägen rinner Kålabodaån, som tidigare nyttjats som flottled. Vattendraget korsar vägen i höjd med Raningen. Landskapet är öppet med flacka jordbruksmarker. Utanför Ånäset och utanför Estersmark finns viss bebyggelse. På övriga sträckan är det sparsamt med bebyggelse längs vägen. Förstudieområdet omfattar väg 741 samt 50 m på vardera sida vägkant. Kartan visar olyckor och målpunkter inom förstudieområdet. 10
Kålabodaån Skyddade och skyddsvärda områden Väg E4 utgör riksintresse för kommunikation men ligger utanför förstudieområdet. 778 Norrbotniabanans järnvägskorridor är ett riksintresse för kommunikation men ligger utanför förstudieområdet. Kulturmiljö Längs aktuell sträcka finns en skyddsvärd allé i Estermark enligt dåvarande Vägverkets inventering. 741 Det finns inga kända forn-eller kulturlämningar inom förstudieområdet. Utanför Nybyn finns en skog och historia punkt, vilken utgörs av en grund till en dansbana samt utspridda syllstenar. Natur- och kulturmiljö Förstudieområde Riksintresse kulturmiljö Forn/kulturlämning linje!,( Forn/kulturlämning punkt Forn/kulturlämning yta! Flottled!( Skog och historia Sumpskog Nyckelbiotop Alléer 0 1 km 742 739 E4 Natur- och kultur förutsättningar inom förstudieområdet. Skyddsvärd allé i Estersmark 11
Naturmiljö Längs sträckan finns främst jordbruksmarker utan särskilda utpekade intressen. 778 Väg 741 korsar vattendraget Kålabodaån i höjd med Raningen. Dessutom korsar vägen fyra diken som tillhör samma å. Kålabodaån har fastställd miljökvalitetsnorm för vatten med kravet att god ekologisk och kemisk status ska uppnås till 2015. Vattendraget uppnår idag endast måttlig ekologisk status. Däremot uppnås normen för god kemisk status. Enligt VISS (VatteninformationssystemSverige) finns risk att den ekologiska statusen ej uppnås till 2015. 741 Kålabodaån Kålabodaån Riksintressen Förstudieområde Riksintresse kulturmiljö Riksintresse rennäring 0 1 km Riksintressen inom förstudieområdet. 742 739 E4 12
Bedömningen grundar sig bland annat på att ån använts som flottled med påverkan i form av rätningar/kanaliseringar samt rensningar i samband med flottningen. En annan faktor som påverkar bedömningen är att ån har problem med övergödning. Sumpskog finns i närheten till förstudieområdet. För att bevara sumpskogens naturvärden är det avgörande att marken är fuktig och skuggad. Naturresurser Sträckan berör Malå samebys vinter- och vårvinterland. Områden väster och öster om förstudieområdet är av riksintresse för samebyn, men det berör inte förstudieområdet. Malå sameby har en flyttled som går längs med väg E4 österut där passage av renar sker. En brunn (okänd användning) ligger i närheten av förstudieområdet enligt SGU:s brunnsarkiv. Två brunnar finns längs sträckan, en i Estersmark och en utanför Nybyn. Båda med osäkert läge. I brunnsarkivet finns i första hand borrade brunnar i berg. Grävda brunnar finns oftast inte upptagna och är sällan registrerade hos någon myndighet. Rekreation och friluftsliv Kryssmarkerade skoterleder går parallellt med vägen och korsar den på ett ställe, vid Nybyn utanför Ånäset. Boendemiljö Vägen går från ett par hundra meter mellan Nysätra och Nybyn utanför Ånäset, där bebyggelse finns på båda sidor av vägen. Längs sträckan ligger omkring fem boningshus inom 25 m från vägen. Vägen går även ett par hundra meter genom Mittbyn utanför Estersmark, där bebyggelse finns främst på den västra sidan av vägen. Längs sträckan finns omkring nio boningshus. Trafiken på vägen kan orsaka störningar för närboende i form av buller och vibrationer. Trafiken kan även orsaka otrygghet i boendemiljön för de som bor närmast vägen. Problemen antas vara små då trafikmängden är sparsam. Trafiken bedöms inte ge upphov till att luftföroreningar överskrider miljökvalitetsnormerna enligt nomogram i Vägverkets publikation 2001:128 och ligger långt under det värde där mer detaljerade beräkningar behöver övervägas. 3.5 Byggnadstekniska förutsättningar Geologiska förhållanden I början av sträckan, strax efter Ånäset går vägen över ett mindre höjdparti på moränmark med förekommande berg i dagen. Sedan går sträckan över relativt flack åkermark som utgörs av finsediment av silt eller lera som kan innehålla sulfid. Vägen går på bro över Kålabodaån. I slutet av sträckan vid Estersmark, passerar vägen mindre områden med något högre moränmark och här förekommer också drumlinformade moränryggar med orientering parallellt med vägens längdriktning. Hela vägens sträckning ligger under högsta kustlinjen. Geotekniska förhållanden materialförsörjning I områden med finsediment är jorden tjällyftande vilket bör beaktas vid vägdimensioneringen. Vägen kommer i huvudsak att följa befintlig väg. Inga breddningar av vägen planeras förutom i tvärare kurvor. Vid profiljusteringar bör geotekniska förhållanden särskilt beaktas vid val av överbyggnadstjocklekar. 13
Åtgärder med utskiftningar av finkornig tjälaktiv jord kan behövas för att säkerställa vägens funktion. Nytt bärlager och förstärkningslager kommer att tas från sidotag. Erforderliga fyllnadsmassor kommer i första hand tas från sidotag. Morän används i första hand vid släntutfyllnad. 14 Jordartskarta, Sveriges geologiska undersökningar
4 Övergripande mål för transportpolitiken Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. 4.1 Funktionsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Preciseringar av funktionsmålet Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafik miljöer, ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. 4.2 Hänsynsmål Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Preciseringar av hänsynsmålet Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieff ektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. 5 Funktionsanalys av transportsystemet Allmänt De största bristerna på väg 741 utgörs av stora bärighetsproblem och den relativt smala vägen. Den följande funktionsanalysen är upprättad enligt trafikverkets handbok för förstudie och är indelad enligt de transportpolitiska delmålen. Tillgängligt transportsystem Vägen nyttjas av fordonstrafik, näringslivets transporter, kollektivtrafik samt oskyddade trafikanter. Tillgängligheten får med tanke på det relativt låga trafikflödet anses vara god både för trafik längs med vägen samt av- och påsvängande från anslutande vägar och fastigheter. De stora bärighetsskadorna kan medföra att vägen nedklassas till BK2 vilket skulle försämra tillgängligheten för näringslivets transporter. Hög transportkvalitet Transportkvaliteten för näringslivets transporter påverkas negativt av vägens stora bärig- 15
hetsskador bestående av längsgående sprickor, blockuppfrysningar, kanthäng och ojämnheter. Även kollektivtrafikresenärer har en brist i sin transportkvalitet eftersom det saknas väderskydd och möjlighet till iordningställd cykelförvaring vid hållplatserna. Positiv regional utveckling I analysen av transportsystemets påverkan på regional utveckling bedöms primärt näringslivets tillgång till arbetskraft och marknader. Den 5,3 km långa sträckan av väg 741 bedöms inte ha märkbar påverkan på regionens utveckling undantaget en ev nedklassning av vägen till BK2 vilket kan försämra näringslivets tillgång till marknader. Säker trafik Den studerade sträckan av väg 741 är inte nämnvärt olycksbelastad. Det finns dock en rad potentiella säkerhetsbrister i form av den smala vägen, fasta hinder inom vägens säkerhetszon samt avsaknad av separerade gångoch cykelmöjligheter samt busshållplatser. Med tanke på det låga trafikflödet är det inte aktuellt att mittseparera vägen. God miljö Analysen av hur transportsystemet påverkar miljön fokuserar på påverkan på människor i (i det här fallet) vägens närhet samt omgivande natur- och kulturmiljö. Det finns inga utpekade skyddsvärda kulturoch naturmiljöer inom utredningsområdet. Däremot finns det bostadshus relativt nära vägen men med tanke på de låga trafikflödena bedöms inga riktvärden för bullerstörningar eller luftföroreningar överskridas. Bullernivåer vid bostadshusen kommer dock att studeras mer ingående i nästa skede. Jämställt vägtransportsystem Att beakta jämställdhet mellan män och kvinnor i förslag till en vägåtgärd är en utmaning. Sett ur ett genusperspektiv är det intressant att överväga om skillnaden i män och kvinnors transportbehov påverkas av vägens utformning och tillgång till t.ex. kollektivtrafik eller om det är skillnaden mellan män och kvinnors möjlighet att transportera sig (t.ex. den ekonomiska aspekten) som till viss del avgör skillnaden i transportbehov. Förslagsvis bör strävan mot ett jämställt transportsystem beakta samtliga trafikanters, oav- sett kön, behov av att transportera sig. Det innebär att där det finns behov och är ekonomiskt rimligt bör det finnas god tillgänglighet till kollektivtrafik, trafiksäker tillgänglighet för oskyddade trafikanter, god framkomlighet och trafiksäkerhet för personbilar och tung trafik. 6 Projektmål Målen med projektet är: En bättre väg för näringslivet på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt tillfredsställande sätt. Väg och sidoområden ska utformas för 80 km/h (VR80) enligt Trafikverkets Krav för vägar och gators utformning (VGU), publikation 2012:179. Sakägarna skall vara delaktiga i vägplaneringsprocessen samt positivt inställda till slutresultatet dvs färdig väg. 7 Tänkbara åtgärder Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningssätt i analyser av åtgärder för att lösa iden- 16
tifierade problem och brister. Trafikverket använder sig av principen vid planering av transportsystemet. Principen bör ses som ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser och inte som modell som ska tillämpas i något specifikt planeringsskede. Den har utvecklats till en allmän planeringsprincip för hushållning av resurser och minskning av transportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder för vägar ska analyseras i följande ordning: Steg 1, Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Steg 3, Vägförbättringsåtgärder. Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Punkterna sammanfaller delvis med Miljöbalkens (2 kap.) hänsynsregler. I förstudien redovisas översiktligt vilka möjliga effekter som kan förväntas med de olika lösningsförslagen. 7.1 Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen Ingen åtgärd (0-alternativet) används som jämförelsealternativ vid effektbedömning. Detta alternativ innebär att det inte sker någon förändring förutom normal drift och underhåll, d.v.s. inga nya åtgärder utförs. Steg 1, Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt Transportbehovet kan allmänt påverkas genom ekonomisk styrning och/eller samhällsplanering (markanvändning m.m.). Lokala bilresor kan ersättas med kollektivtrafik, samåkning till arbetsplatser eller med ökad andel resor till fots eller med cykel. Ökad turtäthet i kollektivtrafik och upprättande av funktionsanpassade busshållplatser med väderskydd kan minska personbilstrafik längs sträckan. Med beaktande av att bostäderna är få och spridda utmed sträckan bedöms dessa åtgärder enbart kunna generera en ringa förändring. En översiktlig bedömning av risk och otrygghet vid Nollalternativets busshållplatser enligt Trafikverkets modell för Bedömning av risk och otrygghet vid busshållplatser på landsbygd (Trafikverket 2010) skulle kunna utgöra ett bra underlag för beslut om eventuella åtgärder för kollektivtrafikresande utmed sträckan. Att öka andelen kollektivtrafikresande, gående och cyklister påverkar inte projektmålen men bidrar till att nå de övergripande målen för transportpolitiken. Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Det finns ingen parallell bilväg till väg 741 i närheten av förstudieområdet. Att fordonstrafik skulle överföras till annan väg skulle medföra orimliga omvägar och utreds därför inte vidare i denna förstudie. Steg 3, Förbättringar och begränsade ombyggnadsåtgärder Väg 741 har bärighetsproblem, problem med tjäluppfrysningar och siktproblem. För att skapa en bättre väg för näringslivets transporter behöver bärigheten och trafiksäkerheten förbättras. Nedan listas tänkbara åtgärder, beslut om vilka åtgärder som kommer att genomföras tas i kommande skeden av processen. Siktproblematiken kan minskas med några mindre profiljusteringar, siktröjning och sikt- 17
schakt kan bli aktuellt vid anslutningar. Bärighetsproblematiken åtgärdas förslagsvis med stabilitetshöjande åtgärder, t ex infräsning av material alternativt ny överbyggnad. Tjälgupp kan åtgärdas med utskiftningar. Vägens diken och utloppsdiken bör åtgärdas för att åstadkomma en fungerande avvattning. Skadade väg- och sidotrummor byts ut och dimensioneras med tanke på den trafik som ska färdas på vägen och anslutningar. Trummor som utgör vandringshinder läggs om eller byts ut. Trafiksäkerheten förbättras genom att sidoområdena rensas från fasta hinder i samspel med översyn av vägens sidoräcken. För att ytterligare underlätta för näringslivets behov dimensioneras anslutningar till vägen. Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Inga nyinvesteringar och större ombyggnader av väg 741 bedöms nödvändiga för att nå projektmålen. 8 Effekter och konsekvenser I Nollalternativet kvarstår bärighetsproblematiken med risk för en nedklassning till BK 2. De tänkbara steg 3 åtgärder som listas i föregående kapitel kan bidra till att förbättra transportkvalitet och trafiksäkerhet samt minska risken för en försämring av tillgängligheten för näringslivets transporter. Åtgärderna bidrar till uppfyllelse av projektmålen. Tillgängligheten förbättras så väl för gående och cyklister som för fordonstrafik. Transportkvaliteten blir bättre när vägytan blir jämn. Trafiksäkerheten längs vägen ökar. Sikten förbättras längs vägen och vid korsningar. Sidoområden säkras. Miljökonsekvenser Åtgärderna är begränsade och tar liten andel ny mark i anspråk, miljöeffekterna bedöms därför inte som omfattande. Den skyddsvärda allén i Estersmark bör skyddas från påverkan. Alla arbeten med trummor och dikesrensningar ska utföras så att så lite sediment som möjligt följer med vattendragen nedströms. Åtgärderna ska vara sådana att konsekvenserna för vattendragen under byggtiden minimeras. Vid byte av vägtrummor ska vandringshinder byggas bort. Jord med sulfidhaltigt innehåll kan förekomma inom området. Om sulfidhaltiga jordar påträffas ska dessa hanteras efter tillsynsmyndighetens och Trafikverkets riktlinjer. I kommande skeden bör projektets miljöpåverkan och skyddsåtgärder beskrivas mer utförligt. 9 Måluppfyllelse och prioritering av åtgärder Skrivs efter genomfört samråd. 10 Kostnader Bedömd kostnad för projektet är 13-17 miljoner kronor. 11 Riskhantering 11.1 Skydds- och riskobjekt Viktiga skyddsobjekt med avseende på personskaderisken är bostadsområden och andra 18
områden där det finns många människor, t. ex. skolor. Även områden där oskyddade trafikanter färdas är viktiga områden att beakta. Andra områden som bör beaktas kan t. ex. vara skyddsvärda natur- och kulturmiljöområden. I det aktuella förstudieområdet återfinns bl. a. följande viktiga skyddsobjekt: Trafikanter Bostäder och arbetsplatser nära vägen Infrastruktur, elledningar, teleledningar m.m Riskobjekt är ett fysiskt objekt som kan leda till oönskad händelse. Exempel på riskobjekt är en industri med farliga kemikalier eller en väg där farligt gods transporteras. I det aktuella förstudieområdet återfinns bl. a. följande viktiga riskobjekt: Broar, vattendrag etc Trafiken på vägen t. ex. farligt gods 11.2 Konfliktpunkter Längs sträckan finns ett antal konfliktpunkter där skyddsobjekt sammanfaller med riskobjekt. derna innebär ett smalt intrång längs befintlig väg och åtgärderna främst innebär en tillfällig påverkan under byggtiden. Riskanalyser både för byggandet och arbetsmiljön kommer att utföras i senare projekteringsskeden. 12 Samråd Samråd syftar till en kommunikation och innebär att Trafikverket fortlöpande skall ta tillvara synpunkter under hela planeringsarbetet. Samråd kan vara såväl muntligt som skriftligt. För att underlätta samrådet har myndigheter, organisationer samt allmänheten möjlighet att ta del av förstudien i skriftlig form under samrådstiden. Då kan de lämna synpunkter och upplysningar som kan påverka det fortsatta arbetet. De yttranden som kommer in sammanfattas i en samrådsredogörelse och utgör sedan tillsammans med förstudien en förslagshandling som ligger till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. När länsstyrelsen fattat sitt beslut tar Trafikverket ställning till om projektet ska drivas vidare. Trafikver- Konflikterna bedöms bli små eftersom åtgärkets ställningstagande dokumenteras i en beslutshandling och därmed är förstudien färdig. Förstudien kommer att kunna laddas ner från Trafikverkets hemsida; http://www.trafikverket.se/privat/projekt/ 13 Väghållningsmyndighetens ställningstagande Efter utförda samråd kommer väghållningsmyndighetens ställningstagande att redovisas här. 14 Fortsatt arbete 14.1 Nästa steg i planeringsprocessen Efter avslutad förstudie kommer projektet att drivas vidare i en arbetsplan och bygghandling. Detta gäller under förutsättningen att Trafikverket fattar beslut om att driva projektet vidare. Trafikverkets nya planläggningsprocess kan dock inverka på hur den fortsatta processen för projektet kan komma att se ut. 19
14.2 Frågor som kräver särskild uppmärksamhet I senare skeden bör följande belysas: Påverkan på vattendraget Kålabodaån Påverkan på skyddsvärd allé Undersöka förekomst av sulfidjord Utredning om brunnars lokalisering längs sträckan och ev försiktighetsåtgärder Boendemiljö Barnperspektivet Vid framtagande av arbetsplan ska överenstämmelse med gällande översiktsplaner kontrolleras. 14.3 Prövning enligt annan lagstiftning Om fasta fornlämningar berörs krävs tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. Anmälan för vattenverksamhet till Länsstyrelsen kan komma att krävas, enligt Miljöbalken kap. 11 9. För sidotag gäller tillståndsplikt. 20
15 Referenser 15.1 Tryckta referenser Handbok Förstudie. Vägverkets Publikation 2002:46. 15.3 Övriga referenser Resandestaistik Länstrafiken Västerbotten 2012-11-26 Modell för bedömning av risk och otrygghet vid busshållplatser på landsbygd, Trafikverket Publikation: 2010:110 15.2 Elektroniska referenser Uppgifter om trafikflöden från trafikverkets hemsida http://www.trafikverket.se http://gis.vv.se/iov/ Olycksstatistik Utdrag ur STRADA 2012-10-30 Kommunfakta, Robertsfors, www.robertsfors.se http://www.robertsforsskoterklubb.se/ Befolkningsstatisik, www.scb.se, 2012-11-06 Hastighet, www.20.vv.se/nvdb_webb/login.aspx Brunnar från brunnsarkivet, www.sgu.se Länsstyrelsens GIS-tjänster, www.gis.lst.se 2012-11-13 Riksantikvarieämbetet, Fornsök, www.raa.se 2012-11-13 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, http://www.skogsstyrelsen.se 2012-11-13 VISS (Vatten Informationssystem Sverige) http://www. viss.lst.se/ 21
22
Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4. Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se