Uppstartsträff RSA Steg 2

Relevanta dokument
Återkoppling Steg

Hur får man en kommunal RSA att funka? Tankar och erfarenheter från utvecklingsarbete i Malmö stad

Tre steg för ett robustare Malmö. En metod för risk- och sårbarhetsanalys Reviderad

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC,

Riktlinjer för informationssäkerhet

Innehåll. Vad är en beroendeanalys? Problembilden. Vad kan vi ha beroendeanalyser till? Vad är en beroendeanalys?

Innehåll. Bakgrund Från ett riskhanteringsperspektiv. Bakgrund Från ett riskhanteringsperspektiv

System för intern kontroll Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen

Förmåga att motstå svåra påfrestningar genom alternativa lösningar

Lathund MVA-metoden v.2.0

Riskanalys. En metodhandbok för Örebro kommun Version 2.0. Örebro kommun Ks 787/2016 orebro.se

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Riktlinjer för intern kontroll

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

GRUNDORSAKSANALYS RCA

Instruktion för riskhantering

Åf-utbildningar hösten 2010

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING

Barn och ungdomsnämndens Interna kontrollplan D nr BUN

Process- och rapporteringsverktyg RSA - pilotprojekt

Handlingsplan vid kris Stöd i ordinärt boende

Handbok för Kontinuitet

Små barns lärande Malmö mars 2015

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

Riktlinjer för intern kontroll

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen. Tomas Ahlberg

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

Projektpaket Innovationslabb

Frågor och svar - programutvärdering

Landscape LM-Lantbruk. Att skapa motiverade medarbetare som arbetar enligt lagda strategier

Att förstå och använda tal

Riktlinje för riskanalys och intern kontroll

Riktlinjer för intern kontroll

Rutin Undersökning och riskbedömning

Från syfte till handlingsplan Viktiga begrepp i projektarbetet

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

Internkontrollplan Tekniska nämnden - Gatukontoret

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Abborrens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Livsmedelsförsörjning vid kris. Livsmedelsdagarna 21 nov 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik

PROJEKTPLAN. Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan (SÄN) Carina Smith Version 0.5

Styrgruppsmöte Överenskommelsen

Krisledningsplan

Varför öva och öva tillsammans?

Öppen dialog

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 48 KS/2017:335. Redovisning av internkontroll för KSF

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning

Wäster Parks förskola Trygghetsplan

Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A

Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

Utvärdering och uppföljning av LLU

Arbetsdokumentnr: SU Dokumentnamn: Miljöriskbedömning för institutionen MMK Utfärdat av: Baltzar Stevensson Godkänt av: Gunnar Svensson

Steg för att skapa en tillgänglig lärmiljö & möta olikheter. Ju mer KASAM ju färre behöver stödinsatser på individnivå

Ryets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

KF Ärende 32. Internkontroll 2018 kommunövergripande

Informationssäkerhetspolicy

Beslut efter kvalitetsgranskning

Sjöbo - en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende. Familjeförvaltningen

LOKALENHETEN. Risk- och sårbarhetsanalys

ANVISNING FÖR DELTAGARE I STOCKHOLM STADS KVALITETSUTMÄRKELSE 2009

Riskanalys. Miljöfika Kristianstad Varför riskanalys? Metod Bedömning Uppföljning Exempel CRV Kristianstad

Riktlinje för riskanalys

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK

Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Riktlinjer. Informationssäkerhetsklassning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Diamantens Förskola

PM 2013: RVI (Dnr /2013)

Barn och ungdomsnämndens Interna kontrollplan D nr BUN

Svenska kyrkans miljödiplomering Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 4

Effektmål förskola och fritidshem

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Riktlinjer för intern kontroll

Bilaga 4 c: Processkartläggning

Utveckling av Norr- och Västerbottens kommuners förmåga att kommunicera geodata för samverkan vid kriser en del av den digitala agendan

Östermalms stadsdelsförvaltning Engelbrekt-Gärdets förskolor. Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Engelbrekt-Gärdets förskolor

LPFÖ18. Ny läroplan from 1 juli 2019

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av huvudmannens styrning och ledning av förskolans kvalitet i Örebro kommun.

Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst

Revisioner av nationella katalog- och identifieringstjänster - HSA och SITHS

Ärende 17. Internkontroll 2018 kommunövergripande - upphandlingsenhetens verksamhet

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Dricksvattenutredningen (L 2013:02) Dir. 2014:73. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2014

Intern styrning och kontroll i Riksbanken 2013

Redovisning av genomförd intern kontroll 2014 samt intern kontrollplan för 2015 Nämnd: Kultur- och fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Transkript:

Uppstartsträff RSA Steg 2 HENRIK HASSEL & ALEXANDER CEDERGREN, LUNDS UNIVERSITET

Reflektioner kring genomförandet av steg 1

Steg 1 Kartlägg er förvaltning Delsteg: 1A Vilka åtaganden har er förvaltning? 1B Vilka av era åtaganden måste fungera? 1C Vad är era åtaganden beroende av och vilka reservlösningar finns om beroendena inte finns tillgängliga? 1D Vilka förbättringsåtgärder kan ni redan nu föreslå? (1E Dokumentation av processen)

Diskussionsfrågor Förstår ni nyckelbegreppen och vad ni ska göra i metodsteget? Vad fungerade bra resp. mindre bra i metodsteget? Fastnade ni på något speciellt? Vad tog tid i processen? Vad tyckte ni om handbokens och mallarnas utformning? Vilka personer i förvaltningen deltog och vilka bör delta i detta steg? Hur långt hann ni med era kartläggningar? Processledarna: Hur fungerade er roll att leda och driva analysen?

Specifika utmaningar Steg 1? Fanns några specifika utmaningar när ni: Identifierade och beskrev era åtaganden? Bedömde tid till dess att allvarliga konsekvenser kan uppstå om åtagandet inte kan utföras Identifierade beroenden som era åtaganden har Bedömde hur viktigt ett beroende är för att genomföra ett åtagande? Beskrev och bedömde omfattningen på reservlösningarna? Föreslog förbättringsåtgärder?

Uppstart Steg 2 Analysera oönskade händelser

Steg 2 Analysera oönskade händelser Delsteg: 2A Vilka oönskade händelser kan allvarligt påverka förvaltningen och vilka av dessa ska analyseras under året? 2B Hur kan händelserna som ni valt ut konkretiseras? 2C Vilken förmåga har förvaltningen att genomföra sina åtaganden om utvalda händelser inträffar? 2D Vilka negativa konsekvenser kan uppstå? 2E Vad kan orsaka de oönskade händelserna och hur troligt är det att de inträffar? (2F Dokumentation av processen)

Steg 2A Vilka oönskade händelser kan allvarligt påverka förvaltningen? Identifiera oönskade händelser Brainstorming utifrån vad som kan påverka era beroenden och åtaganden Fokusera på att identifiera händelser som utgör en direkt/akut påfrestning på förvaltningen

Steg 2A Vilka oönskade händelser kan allvarligt påverka förvaltningen? Kartläggningen från Steg 1 kan användas som utgångspunkt Händelser specificeras även av ETOS I år är det Skyfalll (mer info senare) Förvaltningen gör sedan ett urval av händelser som analyseras under året (ca 2-3 st)

Steg 2B Hur kan händelserna som ni valt ut konkretiseras? För att kunna analyseras måste händelserna tydligt specificeras Varför? En händelse, t.ex. storm, kan vara olika omfattande/allvarlig Påverkar i vilken utsträckning förvaltningen drabbas» Ex. 1 månads elavbrott jmf. 2 dagars elavbrott Riktlinje: En allvarlig variant av händelsen bör väljas men samtidigt ska den vara realistisk Konkretisering sker genom att beskriva allvarlighetsgrad, geografisk utbredning, förvarningstid och varaktighet

Steg 2C Vilken förmåga har förvaltningen att genomföra sina åtaganden i händelsen Bedöm vilka åtaganden som är prioriterade under händelsen För prioriterade åtaganden bedöms sedan förmåga på skala 1-4 Förmågebedömningen baseras på en diskussion kring ett antal frågeställningar Ex: Kan något eller några av åtagandets beroenden påverkas? Hur påverkas reservlösningarna? Kan ökade behov av åtagandet uppstå? I vilken utsträckning finns möjligheter att klara av det ökade behovet? Etc. Kartläggningen i Steg 1 blir en viktig utgångspunkt för diskussionen

Steg 2D Vilka negativa konsekvenser kan uppstå? Konsekvenser som uppstår inom förvaltningens ansvarsområde bedöms - en konsekvensbedömning sker per målområde (skala 1-5) Till följd av bristande förmåga att utföra åtagandena t.ex. skolverksamheten måste stänga till följd av elavbrott Även om åtagandena kan fortsätta utföras t.ex. pedofil på en förskola

Steg 2E Vad kan orsaka de oönskade händelserna och hur troligt är det att de inträffar? Om kunskap finns inom förvaltningen görs följande Orsaker till händelsen beskrivs Trender och indikationer på att händelsen blir alltmer trolig/allvarlig, alt. mindre trolig/allvarlig bedöms Hur trolig händelsen är bedöms (skala 1-5) Saknas kunskap i förvaltningen kan detta steg hoppas över

Mallar Steg 2 En mall för 2A (en mall per gång Steg 2 genomförs) En mall för 2B-E (en mall per händelse som analyseras)

Att tänka på och praktiska anvisningar Fyll i mallarna, spara dem enligt instruktion på s. 6 i handboken

Workshop Analysera oönskade händelser

Diskussionsfrågor Förstår ni nyckelbegreppen och vad ni ska göra i metodsteget? Vad tycker ni om handbokens och mallarnas utformning? Förutser ni några speciella utmaningar kopplat till genomförandet? Är det något som behöver förtydligas eller något extra stöd ni behöver? Hur bör genomförandet ske i era förvaltningar? Bör steget delas upp på något sätt? Vilka personer i förvaltningen bör delta i olika delar av steget? Processledarna: Vad kommer det innebära att leda och driva analysen?

Tre metodsteg Kartlägg er förvaltning Analysera oönskade händelser Ta fram ett beslutsunderlag för förbättringsåtgärder Ska genomföras varje år av förvaltningarna Inte allt på en gång successiv breddning och fördjupning Alltid prioritera det mest kritiska! Alla förvaltningar behöver inte göra lika mycket