FÖRSLAG SAMMANSLAGNINGSAVTAL MELLAN VASA STAD OCH KORSHOLMS KOMMUN 1. Avtalets syfte 1.1 Avtalets bindande verkan och ikraftträdande Detta avtal med bilagor är ett sammanslagningsavtal i enlighet med 8 i kommunstrukturlagen (1698/2009), där parterna är Vasa stad och Korsholms kommun. Avtalet träder i kraft när Vasa stads och Korsholms kommuns fullmäktigeförsamlingar har godkänt det och gjort en sammanslagningsframställning till statsrådet. Avtalet binder parterna från och med beslutet att ändra kommunindelningen till dess att det träder i kraft och därefter till dess att det har förflutit tre (3) år från kommunsammanslagningens ikraftträdande. Till avtalet hör bilagorna 1, 2 och 3. Målet är att avtalet iakttas också efter de tre (3) år som kommunstrukturlagen förutsätter. 1.2 Genomförande av och tidpunkt för sammanslagningen Sammanslagningen av Vasa stad och Korsholms kommun genomförs så att kommunerna upplöses 31.12.2019 och de sammanslås genom att en ny kommun bildas, vilken inleder sin verksamhet 1.1.2020. För statsrådet föreslås att vid beslutsfattandet om ändring av kommunindelningen bestäms att den nya kommunen på det sätt som avses i 35 i kommunstrukturlagen hör till samma domkrets och förvaltningsområden som kommunerna hör år 2019. Rättigheterna, tillstånden, egendomen, skulderna och förpliktelserna för kommunerna som upplöses övergår enligt 36 i kommunstrukturlagen till den nya kommunen. 1.3 Den sammanslagna kommunens namn Den kommun som bildats genom en sammanslagning av kommunerna Vasa och Korsholm kallas den nya kommunen. Kommunens namn är Vasa stad och vapnet blir Vasa stads vapen. I avtalsbilaga 1 framgår hur den nya kommunen bevarar Korsholm som namn i offentliga sammanhang. 1
2. Förutsättningar och mål för sammanslagningen 2.1 Mål för utvecklande av den sammanslagna kommunen Enligt 2 i kommunstrukturlagen är målet när kommunindelningen utvecklas en kommunstruktur som är livskraftig och regionalt enhetlig och har en fungerande samhällsstruktur och som stärker förutsättningarna för kommuninvånarnas självstyrelse. Målet är också att en kommun ska bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att svara för ordnandet och finansieringen av servicen för kommuninvånarna och för en tillräcklig egen serviceproduktion. Enligt 4 i kommunstrukturlagen kan kommunindelningen ändras, om ändringen främjar målen för utvecklande av kommunindelningen som avses i 2 samt förbättrar: 1) kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att svara för ordnandet och produktionen av service eller främjar kommunens funktionsförmåga i övrigt, 2) servicen eller levnadsförhållandena för invånarna i området, 3) verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området, eller 4) samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. Vad gäller förutsättningarna för en ändring av kommunindelningen konstateras i utredningsrapporten för kommunsammanslagningen att förutsättningarna i enlighet med 4 i kommunstrukturlagen uppfylls. Målet för sammanslagningen är att genomföra de övergripande teman som man kommit överens om tillsammans. De övergripande temana är: 1. Österbottens huvudstad 2. Nordens energihuvudstad Kunskapens, företagandets och den mångsidiga arbetsmarknadens stad 3. De mångsidiga och välmående delområdenas stad 4. Språkstabilitet 5. Hållbar ekonomi I avtalsbilaga 1 beskrives närmare de konkreta åtgärderna som förverkligas av parterna för att nå de strategiska målsättningar som ställts i de övergripande teman ovan. Efter sammanslagningen bereds den nya kommunens strategi utifrån båda kommunernas strategier och de överenskomna målen/övergripande temana för den nya kommunen. 2
3. Sammanslagningsstyrelsen 3.1 Uppgifter och behörighet Sammanslagningsstyrelsen svarar enligt 10 i kommunstrukturlagen för att sammanslagningsavtalet verkställs och förbereder ordnandet av den nya kommunens verksamhet och förvaltning. Angående sammanslagningsstyrelsen gäller i övrigt i tillämpliga delar det som föreskrivs om kommunstyrelsen. För sammanslagningsstyrelsens bruk tryggas de personal- och ekonomiresurser som förutsätts för förberedandet av den nya kommunen. 3.2 Mandattid Sammanslagningsstyrelsens mandattid börjar när kommunernas fullmäktige, efter besluten om kommunernas sammanslagningsframställning, har valt ledamöter och ersättare i sammanslagningsstyrelsen. Sammanslagningsstyrelsen förbereder ordnandet av den nya kommunens verksamhet från och med 1.1.2020. Sammanslagningsstyrelsen ansvarar för förverkligandet av de överenskomna åtgärderna fram tills dess att den nya kommunen inleder sin verksamhet. Sammanslagningsstyrelsens mandattid upphör när den nya kommunens kommunstyrelse har valts. 3.3 Ledamöter och fördelningen av platser Till den nya kommunens sammanslagningsstyrelse väljs 16 ledamöter och personliga ersättare för dem med iakttagande av kvotbestämmelserna i jämställdhetslagen. Sammanslagningsstyrelsen består av personer som fullmäktige valt så att 11 ledamöter är från Vasa och 5 ledamöter är från Korsholm med beaktande av kommunerna politiska styrkeförhållanden. Sammanslagningsstyrelsen väljer inom sig en ordförande och ett behövligt antal vice ordförande. Föredragande i sammanslagningsstyrelsen är stadsdirektören och kommundirektören. 3.4 Sammanslagningsstyrelsens samarbete med de kommuner som slås samman Fullmäktige, styrelserna och övriga nämnder i de kommuner som går samman fungerar under samma tid. Kommunerna som slås samman fattar inga beslut och vidtar inga åtgärder som strider mot sammanslagningsavtalet och den nya kommunens intressen före stadsrådets beslut. För den nya kommunen uppgörs inom år 2019 en förvaltningsstadga, som motsvarar den nya kommunens struktur rörande uppgifter och befogenheter för såväl den förtroendevalda organisationen som för tjänsteinnehavarorganisationen. 3
Om sammanslagningsstyrelsens och kommunfullmäktigeförsamlingarnas och -styrelsernas samarbete överenskoms skilt. 4. Den sammanslagna kommunens förtroendeorganisation 4.1 Den sammanslagna kommunens förtroendeorganisation 2020 2021 Med anledning av sammanslagningen av kommunerna ordnas inget nytt kommunalval, utan Vasas stadsfullmäktige och Korsholms kommunfullmäktige som valts våren 2017 bildar en gemensam fullmäktigeförsamling till slutet av mandattiden 2017-2021. Då finns det 102 fullmäktigeledamöter i den nya kommunens fullmäktige (Vasa 59 och Korsholm 43 ledamöter). Fullmäktigeledamöterna bildar nya fullmäktigegrupper när den gemensamma fullmäktigeperioden inleds. Fullmäktigeledamöternas uppdrag fortgår fram till och med 31.5.2021. Den nya kommunens sammanslagna fullmäktige väljer nya organ för den återstående mandatperioden. En närmare beskrivning av principerna för organens sammansättning, uppgifter och befogenheter finns i avtalsbilaga 2. 4.2 Förtroendeorganisationen under fullmäktigeperioden 2021 2025 Efter kommunalvalet 2021 bildas fullmäktige enligt den önskan som den sammanslagna kommunens invånare har uttryckt vid valet. Antalet ledamöter i stadsfullmäktige är 67. Till övriga delar beskrivs förtroendeorganisationen i avtalsbilaga 2. 5. Kommundirektörernas ställning Vasas stadsdirektör överförs till tjänsten som stadsdirektör i den nya kommunen. Korsholms kommundirektör övergår till en tjänst som direktör, vilken ska inrättas inom den nya kommunens utvecklingsenhet, med uppgift att svara för stadens intressebevakning i riktning mot offentliga institutioner, såsom EU och finska staten. Den nya kommunen utvecklar och öppnar en representationspunkt i Bryssel. Stadsdirektörens och kommundirektörens lön bibehålls minst på den nuvarande nivån. I samband med kommunalvalet 2021 utreds möjligheten att övergå till en borgmästarmodell. 6. Principer för ordnandet av förvaltningen Principer för ordnandet av förvaltningen i den sammanslagna kommunens verksamhet och organisation är att: förena kommunernas förvaltning till en förvaltningsorganisation som är platt till strukturen och fungerar effektivt samt återspeglar och förverkligar den nya kommunens övergripande teman. avlägsna överlappningar inom förvaltningen och stärka personalens kompetens. 4
utnyttja dataförbindelser och -system i kundservicen samt elektroniska lösningar. 7. Personalens ställning 7.1 Överföring av personal Vid bildandet av en ny kommun sker en ändring i kommunindelningen. Detta innebär att personal byter arbetsgivare. Detta betraktas som överlåtelse av rörelse. På grundval av de omorganiseringar av verksamheten som sker i och med samgången kommer den nya arbetsgivaren inte att säga upp ett anställningsförhållande av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker enligt 7 kap. 3 i arbetsavtalslagen (55/2001) eller 37 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003). Ett tjänsteförhållande kan dock sägas upp om en tjänsteinnehavare vägrar att ta emot ett tjänsteförhållande på motsvarande nivå som arbetsgivaren erbjuder honom eller henne eller, om ett sådant tjänsteförhållande inte finns att erbjuda, ett annat i förhållande till tjänsteinnehavarens yrkesskicklighet och förmåga skäligt tjänsteförhållande eller ett sådant arbetsavtalsförhållande inom stadskoncernen, vars uppgifter inte väsentligt avviker från tjänsteinnehavarens uppgifter och han eller hon inte kan utbildas för nya uppgifter. En arbetstagare kan dock sägas upp om han eller hon vägrar att ta emot ett arbete som arbetsgivaren erbjuder honom eller henne enligt arbetsavtalet eller motsvarande arbete i kommunkoncernen eller, om sådant arbete inte finns att erbjuda, annat arbete som motsvarar hans eller hennes utbildning, yrkesskicklighet eller erfarenhet i kommunkoncernen och det inte för honom eller henne går att ordna sådan utbildning som nya uppgifter skulle förutsätta, vilken från båda avtalsparters sida kan anses vara ändamålsenlig och rimlig. Enligt 7 kapitlet 2 i arbetsavtalslagen (55/2001) kan arbetstagare eller tjänsteinnehavare alltid sägas upp av orsak som har samband med arbetstagarens person eller enligt 35 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003) av något skäl som beror på tjänsteinnehavaren. Visstidsanställd personal övergår i den nya stadens eller koncernens tjänst för samma anställningstid som varit i kraft vid kommunsamgången. De anställningsvillkor som varit i kraft vid tiden för övergången bevaras som sådana fram tills dess att visstidsanställningen tar slut. Tillsvidareanställd personal övergår i stadens eller koncernens tjänst utgående från principerna om överlåtelse av rörelse. För tjänsteinnehavare inrättas tjänster i den nya kommunen. Parterna konstaterar att även om arbetsuppgifterna för största delen av personalen bibehålls som tidigare, så kommer det genom samgången att uppstå överlappande verksamheter och dubbel uppsättning av viss personal. Därför bör det finnas möjligheter till förflyttning av personal av funktionella orsaker. Denna möjlighet stöds genom omfattande personalplanering och vid behov genom skolningar. Inom varje verksamhet strävar man till att uppmuntra och motivera personalen genom att förnya och utveckla arbetsuppgifterna. Genom pensioneringar och avgång på egen begäran, kan personalstyrkan bedömas och omorganiseringar ske. 5
Detta beslut är i kraft tre (3) år från det att personalen har övergått i anställning hos den nya arbetsgivaren. Den riksomfattande vårdreformens inverkan på personalarrangemangen och överföringen av personalen bestäms enligt lagstiftningen som gäller den. Om man vid anordnandet av vårdservicen beslutar sig för frivillig integration, fastställs personalens ställning enligt det som överenskoms i samband med den. Sammanslagningsstyrelsen beslutar om Korsholms kommuns och Vasa stads tjänsteinnehavares och arbetstagarens placering i den sammanslagna kommunens organisation före utgången av oktober 2019. Efter att sammanslagningsstyrelsen har inlett sin verksamhet övergår man vid rekryteringen av personal omedelbart till en gemensam bedömning av personalbehovet, prognostisering av pensioneringar, beredning av personalansökan och -val enligt sammanslagningsstyrelsens riktlinjer. 7.2 Harmonisering av personalens löner Harmoniseringen av lönerna baserar sig på en bedömning av arbetets svårighetsgrad och harmoniseringen genomförs i sin helhet före utgången av år 2022. Harmonisering av löner görs i de uppgiftsrelaterade lönerna. 7.3 Övriga personalriktlinjer: stödande i förändringen För personalens förändringsstöd, förmännens coachning, utvecklande av kompetensen och arbetsgemenskapsfärdigheterna samt intern information görs en klar verksamhets- och ekonomiplan och reserveras nödvändiga resurser för åren 2019-2022. År 2019 upprättas ett personalprogram med början från år 2020, där personalens ställning preciseras, ändringar i uppgiftsbeskrivningarna och kompetensbehoven samt rekryteringar enligt dem förutses. I personalprogrammet sammanställs ärenden som gäller sammanslagningsavtalets personal och personalförvaltningsprinciper som ansluter sig till överföringen. Personalprogrammet bereds i sammanslagningsstyrelsen tillsammans med personalrepresentanterna och det godkänns av Vasa stad och Korsholms kommun. 8. Samordning av servicesystemen och närservicen Principerna för ordnandet av den nya kommunens service är ökande av invånarnas välfärd, utvecklande av servicen enligt invånarnas behov och enhetliga grunder för tillgången till service. Målet med ordnandet av servicen är att på det egna området ordna och producera konkurrenskraftig och kostnadseffektiv service. Mångformigheten inom den nya kommunens område utnyttjas i utvecklandet av servicen. Grunden för ordnandet av servicen finns i ramarna för kommunernas strategiska generalplaner och servicenätsplaner. Inom den nya kommunens område och enligt kommuncentrum säkerställs kommuninvånarna tillgång till närservice och ett fungerande servicenätverk. Med närservice avses service som erbjuds i invånarnas närmiljö eller förs hem. Närservicen produceras för invånarna enligt 6
enhetliga grunder med beaktande av invånarnas antal och ålder, användningstäthet för servicen samt särdragen områdesvis i fråga om avstånd och trafikförbindelser. Om det i förutsättningarna för produktionen av service och efterfrågan på service sker väsentliga eller oväntade förändringar, gör man förändringar i serviceutbudet utgående från ovannämnda planer. Bevarandet och utvecklandet av servicenivån- och strukturen i Smedsby och övriga delområden i nuvarande Korsholm beskrivs närmare i avtalsbilaga 1. Den riksomfattande organiseringen av social- och hälsovårdsservicen och dess verkningar beaktas i ordnandet av den egna servicen och i det nuvarande samarbetet. De avtal som gäller samarbetsområdena behandlas i kapitel 14. 9. Stärkande av livskraften och näringarna Den nya kommunen driver en målmedveten och resultatrik näringspolitik och skapar goda förutsättningar för livskraftens utveckling. Den nya kommunen främjar aktivt stadsregionens och landskapets kommunsamarbete. För Vasaregionens regionala utvecklingsarbete utgår man bl.a. ifrån Vasaregionens livskraftsstrategi, som uppdateras innan utgången av programperioden. Den nya kommunen vill vara en stark tillväxtkommun och utöka sitt invånarantal samt skapa goda verksamhetsförutsättningar för näringsverksamhet i hela den nya kommunen. Parternas gemensamma vilja är att förenkla tillståndsprocessen för framtida byggande samt att kunna erbjuda högklassiga och mångsidiga boendemiljöer i såväl stadsmiljö som på landsbygd och i skärgården. I den nya kommunen följs Vasa stads och Korsholms kommuns byggnadsordning till dess att den nya kommunen har beslutat om en ny byggnadsordning. Landsbygdens utveckling och byggande och boendemiljöer beskrivs närmare i avtalsbilaga 1. 10. Invånarnas påverkan och delaktighet Målet med den sammanslagna kommunen är att stärka utvecklingen av invånarnas lokala identitet och medborgarinflytande och ansvar på kommunens områden. I den nya kommunen finns det delområdesnämnder och delområdeskommittéer. Principerna för kommundelsnämndernas verksamhet beskrivs närmare i avtalsbilaga 1. Den sammanslagna kommunens styrs av följande verksamhetsprinciper: Organisationer och andra sammanslutningar stöds, vilka med sin verksamhet främjar kommuninvånarnas egen aktivitet och självständiga förmåga att klara sig samt betonas 7
förebyggande, med vilket kommuninvånarnas funktionsförmåga, välbefinnande och hälsa stöds. Kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka främjas genom att invånar- och byaföreningarnas samt organisationernas verksamhet stöds. 11. Tryggande av invånarnas språkliga rättigheter I den nya kommunen tryggas de grundlagsenliga språkliga grundrättigheterna. Den nya staden är en föregångare för en fungerande tvåspråkig förvaltning på olika nivåer och ser möjligheter i att utveckla regionens flerspråkiga identitet nationellt och internationellt. Den nya kommunen garanterar att arbets-, service- och förvaltningsspråket är finska och svenska. Kommuninvånarna får all service på det egna modersmålet antingen på finska eller svenska såväl inom dagvården, den grundläggande utbildningen som utbildningen på andra stadiet, även integreringen sker på finska och på svenska. Tryggande av de språkliga rättigheterna beskrivs närmare i avtalsbilaga 1. 12. Allmänna principer för skötseln av ekonomin Målet med skötseln av den nya kommunens ekonomi är att fungera planmässigt och ansvarsfullt genom att balans i ekonomin tryggas. Den nya kommunen balanserar sin ekonomi enligt bestämmelserna i kommunallagen och sköter sin ekonomi ansvarsfullt, gällande såväl driftsbudgeten som investeringarna. Om den nya kommunen i bokslutet för 2020 har ett ackumulerat underskott i balansräkningen skall den nya kommunen under 2021 vidta åtgärder för att eliminera detta underskott. 12.1 Principer för skötseln av ekonomin innan kommunerna går samman Sammanslagningsstyrelsen definierar principerna för skötseln av ekonomin och enligt dem upprättas den nya kommunens budget för år 2020. I strategiarbetet som inleds från början av år 2020 och leds av den nya kommunens stadsfullmäktige görs vid behov justeringar i principerna för skötseln av ekonomin. De på lagen baserade avgifterna och taxorna som den nya kommunen tar ut förenhetligas när den nya kommunen inleder sin verksamhet 1.1.2020. Övriga avgifter och taxor förenhetligas före slutet av 2022. Sammanslagningsstyrelsen bereder avgifts- och taxestrukturen så att den baserar sig på gällande bestämmelser, de kostnader som serviceproduktionen föranleder samt på att en marknadsbaserad verksamhet i kommunens olika delar alltjämt är möjlig. Kommunerna iakttar i verksamhetsutgifter och investeringar budgeten för år 2019 och ekonomiplanen för år 2020 2021. För sådana investeringar som genomförs inom den närmaste framtiden i den nya kommunen uppgörs en separat plan, som är i kraft senast när den nya kommunen inleder sin verksamhet 1.1.2020 (se avtalsbilaga 3). Vid följande åtgärder krävs sammanslagningsstyrelsens förhandsgodkännande: 8
Betydande ändringar i verksamhetsutgifterna och -inkomsterna som inverkar på ekonomin och ska göras i budgeten Ändringar i investeringsutgifterna och -inkomsterna samt låntagningen som ska göras i budgeten Investeringsprojekt som binder kommunerna och planeras bli genomförda år 2019 eller efter det Förlängning av avtal eller förbindelse till nya skyldigheter Överföring av medel med eller utan vederlag eller överlåtelse av bestående tillgångar till kommunernas dottersammanslutningar eller övriga sammanslutningar eller stiftelser. 13. Förändringsledarskap och uppföljning Ett framgångsrikt genomförande av sammanslagningen av kommunerna har central betydelse vid utnyttjandet av den gemensamma kommunens utvecklingspotential och resurser. Genomförandet av ändringen följs upp och rapporteras regelbundet till stadsfullmäktige. På grund av det här är det viktigt att med ungefär ett halvt eller ett års mellanrum genomföra en extern utvärdering i realtid om resultaten av förberedelserna och genomförandet och på basis av den göra behövliga förbättringsåtgärder. Som en del av förändringsuppföljningen utvärderas inverkningarna av genomförande av sammanslagningen på förverkligandet av de språkliga rättigheterna. 14. Övriga arrangemang som ansluter sig till sammanslagningen av kommunerna Enligt kommunstrukturlagen får efter att statsrådet fattat beslut om sammanslagning av kommuner myndigheterna i de kommuner som går samman inte besluta i ärenden som skulle ha betydande verkningar som är bindande för den nya kommunen och beträffande vilka ett beslut skulle strida mot sammanslagningsavtalets syfte. Myndigheterna i de kommuner som går samman får besluta i ärenden som skulle ha betydande verkningar som är bindande för den nya kommunen, om beslutsfattandet inte kan framskjutas på grund av ärendets brådskande natur. Ovan nämnda förpliktelser tillämpas genast då kommunernas fullmäktige har fattat sammanslagningsbeslutet. Samarbetsavtal och övriga avtal Vasa stads och Korsholm kommuns avtal som gäller kommunernas inbördes samarbete upphör 31.12.2019, om inte separat överenskoms tidigare i fråga om något ärende. Sammanslagningsstyrelsen förhandlar och beslutar hur man handlar i fråga om ändring och hävning av gällande samarbetsavtal med andra kommuner och parter, till de delar man inte överenskommit om annat i detta avtal. Sammanslagningsstyrelsen och efter att dess mandattid har upphört den sammanslagna kommunens stadsstyrelse behandlar kommunernas avtal med olika samkommuner och 9
förhandlar om de förändringar som behövs i grundavtalen, till de delar man inte överenskommit om annat i detta avtal. Sammanslagningsstyrelsen svarar för samarbetet med myndigheterna i de kommuner som går samman innan statsrådet har beslutat om att kommunerna ska sammanslås. Sammanslutningars och stiftelsers hemort Upplöses en kommun som i bolagsordningen eller stadgarna anges som hemort för ett bolag, en förening, ett andelslag eller en annan sammanslutning, firma eller stiftelse som antecknats i ett register, blir den nya kommunen när förändringen i kommunindelningen träder i kraft hemort för sammanslutningen eller stiftelsen enligt kommunstrukturlagen. 10