2. Strategisk samgång Förutsättningar för ändringar i kommunindelningen Bildandet av en ny kommun... 7
|
|
- Elin Lindberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1
2 2 Innehållsförteckning 1. Samgångsavtal för kommunerna i Vasaregionen 1.1. Avtalets syfte Avtalets bindande verkan och ikraftträdande Strategisk samgång Nödvändiga uppgifter i avtalet Samgångens värdegrund Samgångens vision Samgångens målår Tryggande och stärkande av livskraften Nya Vasa en stark nätverksstad Utvecklande av servicestrukturen och servicen Personalförvaltningen betonas Förutsättningar för ändringar i kommunindelningen Bildandet av en ny kommun Kommunens namn och vapen Samgångsstyrelsen Samgångsstyrelsens sammansättning Samgångsprocessens förlopp Uppbyggandet av det nya Vasa Nätverksstaden Vasas verksamhetsprincip Närdemokrati Tryggande av språkens ställning Principer för förvaltningen Förtroendeorganisation Kommundirektörernas ställning Personalförvaltning Fem års uppsägningsskydd under åren Personalprogram och anställningsskydd Harmonisering av lönerna Gemensamma verksamhetsprinciper i övergångsskedet Principer för personalens placering Personalarbetsgruppen Principer för servicen Närservice av central betydelse... 14
3 3 9. Nya Vasa stads ekonomi Skötseln av ekonomin före sammanslagningen Det statliga samgångsunderstödets användning Principer för skötseln av ekonomin i den nya kommunen Andra arrangemang kring samgången Avtalsarrangemang Förenhetligande av kommunala stadgor och avgifter Sammanslutningars och stiftelsers hemort... 16
4 4 1. Samgångsavtal för kommunerna i Vasa området Kommunerna i regionen är städerna Kaskö, Kristinestad, Närpes och Vasa samt kommunerna Korsholm, Korsnäs, Laihela, Malax, Storkyro och Vörå Avtalets syfte Avtalet är ett samgångsavtal i enlighet med 8 i kommunstrukturlagen (1698/2009). Kommunindelningen ändras så att städerna Kaskö, Kristinestad, Närpes och Vasa samt kommunerna Korsholm, Korsnäs, Laihela, Malax, Storkyro och Vörå upplöses och går samman genom bildandet av en ny kommun. Den nya kommunens namn är Vasa Avtalets bindande verkan och ikraftträdande Detta samgångsavtal är bindande fr.o.m. den 30 juni 2015 då fullmäktigeförsamlingarna fattar beslut om samgången. Det nya Vasa inleder sin verksamhet den 1 januari 2017 och samgångsavtalet är i kraft till utgången av år I enlighet med 29 i kommunstrukturlagen har personalen ett uppsägningsskydd på fem år. Det är i kraft under tiden I avsikt att stärka förtroendet föreslår kommunutredarna att en gemensam viljeyttring godkänns. (Bilaga 1) 2. Strategisk samgång Samgången mellan kommunerna genomförs den 1 januari 2017, då förutsättningar finns för genomförandet av en strategisk samgång mellan flera kommuner i enlighet med kommunstrukturlagen. Samgången infaller vid övergången mellan två fullmäktigeperioder. Syftet med samgången är att genomföra en samgång mellan tio kommuner. På så sätt undviks eventuella olägenheter som kan uppstå om flera kommunsamgångar sker sammanlänkat efter varandra inom området Nödvändiga uppgifter i avtalet I det här avtalet har man skrivit in viktiga punkter som ofrånkomligt styr beredningen av den nya kommunen under åren och den nya kommunens verksamhet under åren samt
5 5 sådana strategiska riktlinjer som sträcker sig längre framåt i tiden och som är viktiga för tiden efter samgångsavtalet Samgångens värdegrund Fem egenskaper bildar värdegrunden för samgången mellan kommunerna Kaskö, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Laihela, Malax, Närpes, Storkyro, Vasa och Vörå: förtroende, ansvarsfullhet, samarbetsförmåga, jämlikhet och företagsamhet. Ömsesidigt förtroende utgör grunden för att samverka i och bygga det nya Vasa. Det innebär öppenhet, förmåga att kommunicera och vilja att förbinda sig till gemensamma mål samt att ingångna överenskommelser hålls. Ansvarsfullhet betyder att man upplever ett starkt gemensamt ansvar för hela regionen och alla dess invånare och också för det nya Vasas ekonomi. Samarbetsförmåga innebär att man främjar det nödvändiga nätverkandet och arbetar för att bygga upp ett partnerskapsnätverk i regionen samt också att man tryggar invånarnas sociala välfärd. Jämlikhet innebär att alla invånare och områden i den nya kommunen behandlas på enhetliga mångkulturella grunder även språkligt. Den för regionen kännetecknande företagsamheten innebär energisk verksamhet och förnyelse samt förmåga och driftighet att ta sig an upprätthållandet och utvecklandet av det nya Vasas livskraft. Företagsamheten stöder också regionens attraktivitet, som grundar sig på kunnig arbetskraft, högklassigt utbildningsutbud, fungerande infrastruktur och stark innovationspolitik, där forskning och produktutveckling leder till produkter som kan säljas Samgångens vision Visionen för det nya Vasa för år 2030 utkristalliserar sig på följande sätt: Det nya Vasa är ett mångkulturellt och attraktivt tillväxtcentrum för samarbetsnätverket i västra Finland Samgångens målår Målen för samgången mellan de tio kommunerna ställs upp för ett långt tidsspann så att arbetet genast inleds då beslutet om samgångsframställningen lämnats till statsrådet mot slutet av år 2015 och sträcker sig över minst två fullmäktigeperioder åtminstone till år (Jfr viljeyttringen, bilaga 1) 2.5. Tryggande och stärkande av livskraften Med hjälp av en strategisk samgång mellan kommunerna blir Vasaregionen så stark att den klarar av att bibehålla sin livskraft och handlingsförmåga såväl under tider av tillväxt som av tillbakagång. Det nya Vasa blir också så stort att det kan vara framgångsrikt i den ökande konkurrensen mellan landskapens centralstäder. På detta sätt kan regionen trygga tillräcklig service för sina invånare samt främja företagande
6 6 och ta sig an förutsättningarna för näringsverksamheten. Organisationen i en kommun är stabil och den har klara ledningsförhållanden, vilket innebär att demokratin fungerar bättre än i ett samarbetssystem mellan kommunerna. Också intressebevakningen är starkare än om man verkar på nuvarande sätt. Detta är särskilt viktigt nu när ansvaret för ordnande och produktion av social- och hälsovårdsservicen överförs till samkommuner. En stark kommun förmår också bäst garantera regionens hållbara konkurrenskraft samt bäst sörja för dess infrastruktur. Särskilda tyngdpunktsområden är: - att utveckla energiklustret - att öka innovationsklustrets dragningskraft - att sörja för tillgång på kunnig arbetskraft - att locka nya företag och investeringar - att stöda de existerande företagens tillväxtmöjligheter Nya Vasa en stark nätverksstad Det nya Vasa stärker sin position genom att nätverka med det kringliggande området, särskilt med centralorterna i området på västkusten (Karleby, Björneborg och Seinäjoki), men också över Kvarken till Sverige, särskilt med Umeå. Inom nätverksstaden tryggar verksamhetsmodellen möjligheten att påverka för alla invånare i regionen i enlighet med de värden som anges i detta avtal Utvecklande av servicestrukturen och servicen Ändringen i kommunstrukturen möjliggör, utvecklar och förnyar servicestrukturen och serviceprocesserna och även enskilda tjänster. Ett viktigt mål med den strategiskt utvecklande samgången är att man ska dra nytta av den utvecklingspotential gällande strukturer och service som behandlats i utredningsdelen och dess bilagor Personalförvaltningen betonas Personalen har en mycket viktig roll i den nya kommunen. I samgångsavtalet, vid beredningen och genomförandet av samgången fästs särskild vikt vid god personalförvaltning. Personalen i de tio kommunerna uppgår vid samgångstidpunkten till cirka 7000 anställda, då samtidigt ca 4300 anställda i regionens kommuner överförs till samkommunen för produktion av social- och hälsovårdsservice.
7 7 3. Förutsättningar för ändringar i kommunindelningen I 2 i kommunstrukturlagen konstateras att målet när kommunindelningen utvecklas är en kommunstruktur som är livskraftig och regionalt enhetlig och har en fungerande samhällsstruktur, och som stärker förutsättningarna för kommuninvånarnas självstyrelse. Målet är också att en kommun ska bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att svara för ordnandet och finansieringen av servicen för kommuninvånarna och för en tillräcklig egen serviceproduktion. Bestämmelser om förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen finns i 4 i kommunstrukturlagen. Enligt den kan kommunindelningen ändras, om ändringen främjar de mål för utvecklande av kommunindelningen som avses i 2 samt förbättrar: 1) kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att svara för ordnandet och produktionen av service eller främjar kommunens funktionsförmåga i övrigt, 2) servicen eller levnadsförhållandena för invånarna i området, 3) verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området, eller 4) samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. I fråga om förutsättningarna för ändring av kommunindelningen konstaterar kommunindelningsutredarna i sitt eget förslag att alla fyra förutsättningarna för en samgång uppfylls då förslaget till samgångsavtal följs. Också kravet på regional enhetlighet uppfylls och de tio kommunerna bildar en relativt enhetlig pendlingsregion samt en funktionell helhet, som är tillräckligt stor för att svara mot såväl demografiska som ekonomiska utmaningar i framtiden. Kommunindelningsutredarna anser att det nya Vasa som en tvåspråkig region är den bästa garantin för bibehållandet av servicen för invånarna på deras eget modersmål. 4. Bildandet av en ny kommun Samgången mellan Kaskö, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Laihela, Malax, Närpes, Storkyro, Vasa och Vörå genomförs så att samtliga tio kommuner upplöses den 31 december 2016 och går samman genom bildande av en ny kommun, som inleder sin verksamhet den 1 januari Det föreslås att statsrådet, då det bestämmer om ändringen i kommunindelningen, på det sätt som avses i 35 i kommunstrukturlagen fastställer att den nya kommunen ska tillhöra samma domkretsar och förvaltningsområden som Vasa stad tillhör år Rättigheterna, tillstånden, egendomen, skulderna och förpliktelserna för de kommuner som upplöses övergår till den nya kommunen i enlighet med 36 i kommunstrukturlagen.
8 8 4.1 Kommunens namn och vapen Den nya kommunens namn blir Vasa. Den börjar använda benämningen stad. Vasa stads nuvarande vapen blir den nya kommunens vapen, eller ett helt nytt vapen Samgångsstyrelsen Samgångsstyrelsen svarar i enlighet med 10 i kommunstrukturlagen för att samgångsavtalet verkställs och förbereder ordnandet av den nya kommunens verksamhet och förvaltning. För samgångsstyrelsen gäller i övrigt i tillämpliga delar det som föreskrivs om kommunstyrelsen. Samgångsstyrelsen inleder sin verksamhet omedelbart efter det att fullmäktigeförsamlingarna i de kommuner som går samman fattat beslut om samgång och valt ledamoten/ledamöterna för sina egna kommuner och deras ersättare till styrelsen. Samgångsstyrelsen svarar för beredningen av inledandet av den nya kommunens verksamhet till dess att gemensamt kommunalval har hållits hösten 2016 och en kommunstyrelse för den nya kommunen har valts. De gamla kommunernas fullmäktigeförsamlingar och styrelser riktar under åren in sig på skötseln av verksamheten i den egna kommunen och följer samgångsavtalet. Enligt 31 i kommunstrukturlagen får myndigheterna i de kommuner som går samman inte besluta i ärenden som skulle ha betydande verkningar som är bindande för den nya kommunen och beträffande vilka ett beslut skulle strida mot samgångsavtalets syfte efter att statsrådet fattat beslut om samgång mellan kommunerna. Myndigheterna i de kommuner som går samman får besluta i ärenden som skulle ha betydande verkningar som är bindande för den nya kommunen, om beslutsfattandet inte kan framskjutas på grund av ärendets brådskande natur Samgångsstyrelsens sammansättning Till samgångsstyrelsen väljs 19 ledamöter och ersättare för dem i enlighet med jämställdhetslagens kvotbestämmelse. Fördelningen av platserna i samgångsstyrelsen ställs i proportion till kommunernas storlek så att Vasa får åtta platser, Korsholm får tre platser och Närpes, Laihela, Kristinestad, Vörå, Malax, Storkyro, Korsnäs och Kaskö får en plats vardera. Vid fördelningen av platserna i samgångsstyrelsen beaktas de partipolitiska styrkeförhållandena inom de tio kommunerna i enlighet med resultaten av kommunalvalet år 2012 så att Svenska folkpartiet får nio platser, Finlands Socialdemokratiska Parti och Samlingspartiet tre platser vardera och Sannfinländarna, Centern i Finland, Vänsterförbundet och Kristliga förbundet får en plats vardera. Samgångsstyrelsen väljer inom sig en ordförande och nödvändigt antal vice ordförande. Tre representanter för personalen har närvaro- och yttranderätt vid samgångsstyrelsens möten. Personalens representanter väljs vid personalarbetsgruppens möte. För att ledamots- och ersättarplatserna i samgångsstyrelsen ska kunna fördelas smidigt både kommunvis och partivis, förs i detta syfte förberedande förhandlingar i den arbetsgrupp kommunerna utsett genast, då
9 9 kommunernas fullmäktigeförsamlingar har fattat sina beslut om kommunernas samgångsframställning till statsrådet. Kommunernas fullmäktigeförsamlingar ska sammanträda för att välja ledamöterna och ersättarna i samgångsstyrelsen inom åtta (8) veckor från det att de har fattat sina beslut om samgångsframställningen till statsrådet. För beredningen och verkställandet av de ärenden som behandlas i samgångsstyrelsen svarar ett team bestående av de tio kommundirektörerna. Ordförande för detta team är stadsdirektören i nuvarande Vasa stad och kommundirektören i Korsholm är vice ordförande. Som föredragande i samgångsstyrelsen fungerar ordföranden för kommundirektörsteamet eller en medlem av kommundirektörsteamet som utsetts av ordföranden Samgångsprocessens förlopp Från det att kommunernas fullmäktigeförsamlingar har fattat beslut om samgång till dess att samgången genomförs dröjer det cirka ett och ett halvt år. Man utnyttjar den här tiden för att gradvis börja genomföra övergången till den nya staden i enlighet med den plan som bereds av samgångsstyrelsen. En del av den nya kommunens verksamheter inleds redan under åren Eftersom den nya kommunen kan inleda sin verksamhet officiellt först den 1 januari 2017, används nuvarande Vasa stad som grund för den gradvisa övergången. 5. Uppbyggandet av det nya Vasa De första riktlinjerna för det nya Vasas strategi dras upp i det här samgångsavtalet. De preciseras under ledning av samgångsstyrelsen under åren och färdigställs till en strategi och en konkret genomförandeplan under den strategiprocess som leds av det nya fullmäktige år I detta strategiarbete kommer man i synnerhet att satsa på att stärka närdemokratin (t.ex. serviceproduktionsledning i Korsholm och skötsel av landsbygds- och skärgårdsärenden i Närpes), att trygga de språkliga rättigheterna (språkplan) och att dra nytta av den utvecklingspotential som finns inom hela det nya Vasas område. Inom det nya Vasas område finns både områden med stadsbebyggelse och områden med landsbygds- och skärgårdsbebyggelse, där man kan förlägga rymliga småhustomter för att fylla behoven bland dem som uppskattar en lantlig livsstil. Det är särskilt viktigt att bevara landsbygdens och skärgårdens livskraft. Den nya kommunens strategi utgör grunden för det genomförandeprogram, där man riktar in sig på näringarna och sysselsättningen (Berednings- och livskraftsarbetsgruppens slutrapport), ekonomin (Ekonomiarbetsgruppens slutrapport), servicen (slutrapporterna från Arbetsgruppen för social- och hälsovård och Arbetsgruppen för bildningsväsendet), samhällsstrukturens utveckling (slutrapporten från Tekniska sektorns arbetsgrupp), personalen (Personalarbetsgruppens slutrapport) och invånarnas möjligheter att påverka, närdemokratin, och bevarandet av områdets nuvarande språkliga ställning i synnerhet (Demokrati- och framtidsarbetsgruppens slutrapport). 1 Rapporterna har sammanställts under namnet Vasaregionens kommunindelningsutredning 2014, utredningsdel.
10 Nätverksstaden Vasas verksamhetsprincip En viktig strategisk riktlinje för det nya Vasa är att arbeta i nätverk. Verksamhetsprincipen konkretiseras både externt och internt: 1) Det arbetas målmedvetet för att bygga upp ett samarbetsnätverk i väster i samarbete med kommunerna i västra Finland, närområdet i Sverige, myndigheterna i landskapet Österbotten, utvecklingsbolagen, universiteten och högskolorna samt forskningsinstituten i regionen. 2) Det nätverkas kraftigt i det nya Vasas fyra viktiga trafikriktningar för att stärka utvecklingskorridorerna, dvs. riktningarna Björneborg-Åbo, Karleby-Uleåborg, Seinäjoki-Jyväskylä/Tammerfors och över Kvarken i synnerhet i riktning mot Umeå. 3) Styrkorna och möjligheterna inom centrumnätet, infrastrukturen och miljön i det nya Vasas område utnyttjas för företagens behov. 4) Nätverkandet med företag, föreningar och organisationer fördjupas och utvecklas. Ett växande servicebehov, särskilt inom vårdtjänsterna, ökar behovet av en övergång till en mångproducentmodell, där stadens samarbete med olika serviceproducenter betonas, i synnerhet med den nya samkommunen för produktion av social- och hälsovårdsservice. 5) Servicen ordnas och produceras invånarorienterat enligt en livscykelmodell. I serviceutbudet, bl.a. inom närservicen, beaktas specialbehov inom den nya kommunens områden. Sådan service som kräver ett stort befolkningsunderlag, som delvis t.o.m. berör hela västra Finland och landskapet Österbotten, produceras på ett högklassigt och effektivt sätt genom att utöka invånarnas möjligheter att använda ny teknologi och det offentliga och privata servicenätverket. 6) Ett starkt budskap förs ut för att göra nätverksstaden Vasa känd och kommunbilden av det nya Vasa stärks regionalt, nationellt och internationellt, särskilt i riktning mot Sverige Närdemokrati Som en del av strategin för det nya livskraftiga och handlingskraftiga Vasa utformas ett närdemokratiprogram för deltagande och påverkan. Det bygger på den nuvarande kommunstrukturen. Ett mål då kommunerna går samman är att förnya serviceprocesserna på ett invånarorienterat sätt. Därför är det viktigt att få invånarna att delta i och påverka planeringen och beslutsfattandet som gäller livsmiljön och servicen, i synnerhet när det gäller närservicen. Detta är utgångspunkten för närdemokratiprogrammet.
11 11 För att aktivera kommuninvånarnas delaktighet och trygga deras möjligheter till påverkan inkluderas i de upplösta kommunerna närfullmäktige som regionpåverkare, på det sätt kommunallagen stadgar. Deras huvudsakliga uppgift är att påverka kommunens beslutsfattande och utvecklingen inom sitt område. Som en officiell påverkanskanal i förhållande till det nya Vasas fullmäktige bildas en grupp bestående av ordförandena för närfullmäktige. För närfullmäktige reserveras årligen anslag i stadens budget att användas för utvecklingsverksamhet och eventuell produktion av närservice i det egna området Tryggande av språkens ställning Det nya Vasa är tvåspråkigt. Med stöd av 23 i språklagen ska en tvåspråkig kommun i sin verksamhet självmant se till att individens språkliga rättigheter förverkligas i praktiken. I det nya Vasa är en viktig uppgift för närfullmäktige att sörja för språkens nuvarande ställning. 6. Principer för förvaltningen För det nya Vasa skapas ett tydligt och enhetligt ledningssystem. Detta säkerställer effektiv verksamhet och god styrbarhet inom koncernen. Stadens koncernstruktur och principerna för ägarstyrningen får sin slutliga form vid en process som leds av samgångsstyrelsen. Samgångsstyrelsen godkänner den nya organisationen och koncernstrukturen senast den 30 september 2016 och det definitiva beslutet fattas av den nya stadens fullmäktige omedelbart efter det att resultatet av kommunalvalet fastställts på hösten Under den strategiprocess som inleds i den nya staden vid ingången av år 2017 utvärderas kommunens organisation, koncernens struktur och styrbarhet samt genomförs eventuella nödvändiga korrigerande åtgärder. Särskild uppmärksamhet fästs vid invånarnas rätt att få service på sitt modersmål. De regler som berör den på språklig grund baserade organisationen beaktas genom att bilda en svenskspråkig och en finskspråkig nämnd för bildningsväsendet samt nödvändiga språkbaserade sektioner under andra organ Förtroendeorganisationen I enlighet med kommunallagen har stadsfullmäktige i det nya Vasa 67 ledamöter och det inleder sin verksamhet omedelbart efter det att resultatet av kommunalvalet fastställts i november Stadsstyrelsen i det nya Vasa består av 17 ledamöter under den första valperioden. Det är motiverat att ha en rätt stor styrelse under åren , eftersom betoningen ligger på vikten av en förvaltning som sköts av förtroendevalda med regional sakkännedom under det inledande skedet av den nya kommunens uppbyggnad. Till den nya kommunens stadsstyrelse väljs under den första valperioden minst en ordinarie ledamot och en ersättare från var och en av de kommuner som går samman. Samma princip följs vid val till olika förvaltningars förtroendeorgan.
12 Kommundirektörernas ställning I 30 och 8 i kommunstrukturlagen föreskrivs om hur kommundirektörerna i de kommuner som går samman övergår till den nya kommunen och hur man avtalar om detta. NN kommunens nuvarande direktör blir stadsdirektör i det nya Vasa och NN kommunens nuvarande kommundirektör blir biträdande stadsdirektör med ansvar för serviceproduktionen och andra biträdande stadsdirektör blir NN kommunens direktör med ansvar för livskraftsärenden (inkl. tekniska) och NN kommunens direktör blir chef för utvecklingsenheten för landsbygds- och skärgårdsärenden och fungerar som föredragande i stadsstyrelsen i ärenden som berör detta ansvarsområde. De övriga nuvarande kommundirektörerna övergår till den nya staden som förändringsdirektörer. Om någon av de nuvarande kommundirektörerna lämnar sin tjänst innan kommunerna går samman, väljs i dennes ställe en kommundirektör på viss tid till den 31 december Personalförvaltning 7.1. Fem års uppsägningsskydd under åren För personalens del betraktas ändringen i kommunindelningen som överlåtelse av rörelse i enlighet med 29 i kommunstrukturlagen. När ändringen i kommunindelningen träder i kraft vid ingången av år 2017 och personalen övergår i anställning hos en sådan ny kommun som avses i 3, har arbetsgivaren inte rätt att säga upp ett anställningsförhållande av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker enligt 7 kap. 3 i arbetsavtalslagen (55/2001) eller 37 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003). Detta förbud gäller samtliga kommuner som berörs av ändringen i kommunindelningen och gäller i fem år från det att ändringen i kommunindelningen har trätt i kraft. En arbetstagare eller tjänsteinnehavare kan dock sägas upp om han eller hon vägrar att ta emot en ny arbetsuppgift eller tjänst enligt 7 kap. 4 i arbetsavtalslagen eller 37 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare, som arbetsgivaren erbjuder honom eller henne. Den visstidsanställda personal som arbetar i de tio kommunerna övergår i anställning hos den nya kommunen fram till visstidsanställningens slut. Om förlängningen av anställningsförhållanden på viss tid bestäms i normal ordning separat Personalprogram och anställningsskydd Personalens ställning under åren preciseras i ett särskilt personalprogram. I det sammanställs de ärenden i samgångsavtalet som gäller personalen och principer för personalförvaltningen i samband med övergången. Personalprogrammet utarbetas av samgångsstyrelsen tillsammans med en personalgrupp och det ska godkännas av alla tio kommuner.
13 13 Under år 2015 uppgörs en tydlig verksamhets- och ekonomiplan för personalens förändringsstöd, förmännens förberedelser, utvecklandet av kunskaper och kompetens i anställningsärenden samt intern information. Utarbetandet av en personalplan är ett viktigt led i den nya stadens strategiarbete Harmonisering av lönerna Utgångspunkten för harmoniseringen av personalens löner är att lika lön betalas för lika arbete. I den nya staden baserar sig lönesystemet på en utvärdering av hur krävande arbetet är. Avsikten är att harmoniseringen genomförs senast år 2020 gällande de uppgiftsspecifika lönerna enligt en medianlönenivå, så att de löner som är lägre än medianlönen höjs och de löner som överstiger medianlönen ändras till personliga tillägg som så småningom försvinner till följd av den allmänna löneutvecklingen Gemensamma verksamhetsprinciper i övergångsskedet Inom personalförvaltningen i de tio kommunerna övergår man omedelbart efter det att fullmäktigeförsamlingarna framställt samgångsbeslutet till gemensamma verksamhetsprinciper, dvs. en gemensam utvärdering av personalbehovet, gemensamt förutseende och beaktande av pensionsavgångar i utvecklandet av servicestrukturer samt gemensamma förberedelser inför urval av personal och rekrytering. För samarbetsförhandlingarna med personalen reserveras det resurser som svarar mot personalbehoven både i samgångens övergångsskede och i det skede då den genomförs Principer för personalens placering Utgångspunkten för hur personalen placeras i anställning hos den nya kommunen är den att den anställda fortsätter i sina tidigare uppgifter och på sin tidigare arbetsplats, såvida inte behovet av verksamheten eller utförandet av arbetet ger upphov till något annat. I fråga om personalens placering finns behov av förändringar främst bland ledningen, förmännen och förvaltningspersonalen och bland dem kan det ske ändringar i arbetsuppgifterna och placeringen. Inom den nya kommunens personalförvaltning är det viktigt att man i synnerhet lyssnar på de anställda vars uppgift ändras och därför samlar man in information av dem om deras önskemål och kunnande innan man börjar placera de anställda i den nya organisationen.
14 Personalarbetsgruppen Personalarbetsgruppen samlas omedelbart efter det att kommunernas fullmäktigeförsamlingar framställt samgångsbeslutet för att inom sig välja tre representanter för personalen som har närvaro- och yttranderätt vid samgångsstyrelsens möten. Den personalarbetsgrupp som utnämns av samgångsstyrelsen bereder personalärenden och verkställandet av dem samt uppföljningen och utvärderingen av hur de framskrider till utgången av år Principer för servicen En viktig princip för förvaltningen av det nya Vasa är betoningen på invånarorientering och närdemokrati och stärkandet av kommuninvånarnas ställning som servicebrukare bl.a. genom ökad valfrihet. Detta leder å sin sida också till en effektivare betoning på brukardemokrati vid utvecklandet av servicen. Då man utvecklar ett servicenätverk med flera kanaler och invånarorienterade serviceprocesser uppstår förutsättningar för en god kontroll av tillgången, tillgängligheten, kvaliteteten, kostnaderna, resultaten och effektiviten när det gäller servicen. Vikten av invånarorienterad service framträder då man strävar efter en resultatrik och effektiv verksamhet Närservice av central betydelse I det nya Vasas värden och vision betonas servicens och i synnerhet närservicens betydelse. Målet är en i fråga om området mångfacetterad, trivsam och attraktiv, hållbart nyskapande nätverksstad. Trivseln och attraktiviteten hör framförallt ihop med servicen, boendet och infrastrukturen. I nätverksstaden Vasas yttre verksamhetsmiljö betonas näringslivets och arbetsplatsernas betydelse. Detta förutsätter också mångsidiga och högklassiga företagstjänster. I nätverksstadens inre verksamhetsmiljö betonas på motsvarande sätt arbetsplatser, service och boende för både de nuvarande och nya invånarna i det växande området. Ur den kommunala ekonomins synvinkel innebär detta att utnyttjandet av den befintliga verksamhetsmiljön och infrastrukturen ska effektiviseras. När det gäller kommuninvånarnas boende bildar närservicen kärnan i ordnandet av servicen. Närservicen erbjuds i invånarnas närmiljö, det ska vara lätt att söka sig till den och flera personer står i behov av den dagligen eller kontinuerligt. Till närservicen hör åtminstone småbarnsfostran, grundläggande utbildning (åk 1-6), anläggningar för närmotion, närbibliotek eller bokbusservice samt service- och rådgivningspunkt för elektroniskt uträttande av ärenden. För invånarna i det nya Vasa kan närservice produceras om så besluts också på försorg av närfullmäktige inom ramen för budgeten på enhetliga grunder, dock med beaktande av regionala särdrag i fråga om avstånd, kommunikationer och servicebehov. Närservicen produceras genom flera kanaler. Samgångsstyrelsen och det nya fullmäktige samt närfullmäktigeförsamlingarna ska beakta den stora strategiska betydelse som närservicen har för livskraften och handlingsförmågan i det nya Vasa, både medan samgångsavtalet är i kraft och efter att det upphört.
15 15 9. Nya Vasa stads ekonomi Målet för nya Vasa stad är en stark, ekonomisk grund för att trygga serviceproduktionen och öka den nuvarande utvecklingspotentialen. Produktiviteten effektiviseras genom att serviceprocesserna utvecklas och överlappningar inom förvaltningen, olika verksamheter och verksamhetsutrymmen avskaffas. Målet är att uppnå betydande inbesparingar på basis av beräkningarna i samgångsutredningen. Serviceproduktionen utvecklas, pensionsavgångarna utnyttjas, mängden verksamhetsutrymmen minskas osv. Man drar nytta av storleken på det nya Vasas folkmängd och område genom att skjuta upp eller slopa enskilda kommuners planer på nyinvesteringar och reinvesteringar, särskilt då den befintliga kapaciteten i hela regionen är tillräcklig för utrymmesbehovet Skötseln av ekonomin före samgången Alla tio kommuner sköter på ett ansvarsfullt sätt om sin egen ekonomi före samgången och följer 31 i kommunstrukturlagen om begränsad behörighet hos myndigheter i de kommuner som går samman. Dessutom avtalas det om att denna begränsning i 31 också följs under de månader då fullmäktigeförsamlingarna redan har fattat beslut om samgångsframställningen, men statsrådet ännu inte har fattat sitt beslut i ärendet. Ifall det under år 2015 uppstår ett akut behov av en betydande ökning av driftskostnaderna och investeringskostnaderna på ett sätt som avviker från budgeten, ska ärendet behandlas och godkännas av samgångsstyrelsen. Samgångsstyrelsen kommer överens om principerna för skötseln av kommunernas ekonomi för år 2016 och på detta sätt säkerställer man att det ömsesidiga förtroendet mellan kommunerna bibehålls under övergångsskedet. Till detta mål hör också de gemensamma principerna för personalförvaltningen under övergångsskedet som man avtalat om i punkt 7.4. i detta samgångsavtal Det statliga samgångsunderstödets användning Nya Vasa får statligt samgångsunderstöd på sammanlagt 10 milj. euro under åren Under de tre åren utbetalas samgångsunderstödet så att det under det första året 2017 utbetalas 40 % (4,0 milj. ) och under det andra och tredje året 30 % (3,0 milj. /år). Samgångsunderstödet används i första hand för att täcka eventuella underskott och om sådana inte finns används det för att öka servicens produktivitet. Om statligt samgångsunderstöd efter samgångsbeslutet betalas till den nya kommunen fr.o.m. ingången av år 2017 avtalas om att kostnaderna för förberedelserna för samgången under åren redovisas separat i Vasa stads bokföring.
16 Principer för skötseln av ekonomin i den nya kommunen Målet för skötseln av ekonomin i den nya kommunen är ett planenligt och ansvarsfullt agerande för att trygga jämvikten i den nya kommunens ekonomi. I samgångsavtalet är det inte juridiskt möjligt att avtala om vilken inkomstskattesats kommunen inleder verksamheten med år Utgångspunkten för planeringen är att den nya kommunen under det första och andra året uppbär lika stora skattemedel som de tio kommunerna skulle uppbära sammanlagt om de fungerade separat och fr.o.m. det tredje året skulle behovet att samla skattemedel vara mindre än då kommunerna fungerade separat. I det berednings- och strategiarbete som leds av samgångsstyrelsen fastställs principerna för skötseln av ekonomin som ett led i den nya kommunens strategi och de konkretiseras i genomförandeplanen för den nya strategin och i budgeten för år 2017, som godkänns av det nya fullmäktige. I det strategiarbete som inleds vid ingången av år 2017 och som leds av det nya Vasas stadsfullmäktige görs vid behov ändringar i principerna för skötseln av ekonomin. 10. Andra arrangemang kring samgången Avtalsarrangemang De avtal som gäller det kommunala samarbetet mellan de tio kommunerna upphör den 31 december Det är samgångsstyrelsens uppgift att förhandla om de avtal och arrangemang som Kaskö, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Laihela, Malax, Närpes, Storkyro, Vasa och Vörå avtalat om med andra kommuner och aktörer Förenhetligande av kommunala stadgor och avgifter Den nya kommunen ändrar de kommunala stadgorna och förenhetligar de kommunala avgifterna och taxorna så att de motsvarar den nya kommunindelningen fr.o.m. den 1 januari Sammanslutningars och stiftelsers hemort Nya Vasa stad blir hemort för de bolag, föreningar, andelslag eller andra sammanslutningar, firmor eller stiftelser som är verksamma inom de tio kommunernas område. Myndigheterna gör nödvändiga ändringar i registret på tjänstens vägnar i enlighet med 34 i kommunstrukturlagen.
17 17 BILAGA 1 VILJEYTTRING Vi, som representerar Kaskö, Korsholm, Korsnäs Kristinestad, Laihela, Malax, Närpes, Storkyro, Vasa och Vörå kommuner, förbinder oss till att gemensamt arbeta för framgång för regionens invånare och kommande släktled. Vår övertygelse är att vår gemensamma framtid måste byggas på respekt för regionens kulturella, språkliga och ekonomiska särdrag. Vi inser, att vårt samhälle verkar i en internationell omgivning och att regionens invånares väl endast kan befrämjas genom lokal, regional och internationell samverkan. Vi anser, att ett samhälle med tillräcklig kritisk massa, olika sociala nätverk och ett mångsidigt kulturellt utbud är grundläggande faktorer för framgång. Vi är övertygade om, att ett genuint välmående samhälle bygger på en fruktbar växelverkan mellan stad och landsbygd. Vi vill därför föra samman den urbana stadens och den levande landsbygdens fördelar och sålunda förena våra krafter för våra invånares framgång. Vi förbinder oss därför till att följa de principer och riktlinjer vi har enats om i samgångsavtalet också efter att dess juridiskt bindande kraft upphört. Vår gemensamma vilja är att dessa grundpelare inte ändras av kommande beslutsfattare.
SAMMANSLAGNINGSAVTAL MELLAN VASA STAD OCH KORSHOLMS KOMMUN
FÖRSLAG SAMMANSLAGNINGSAVTAL MELLAN VASA STAD OCH KORSHOLMS KOMMUN 1. Avtalets syfte 1.1 Avtalets bindande verkan och ikraftträdande Detta avtal med bilagor är ett sammanslagningsavtal i enlighet med 8
LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012
1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer
Kommunindelningsutredningen för Södra Åland. Allmänna möten november Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson.
Kommunindelningsutredningen för Södra Åland Allmänna möten november 2018 Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson Agenda 1 Mötes öppnas 2 Presentation av utredningsteamet 3 Beskrivning av utredningsuppdraget
Kommunindelningsutredningen för skärgården. Allmänna möten. Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga. November 2018
Kommunindelningsutredningen för skärgården Allmänna möten Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga November 2018 Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson 1 Mötet öppnas Agenda 1 Mötet öppnas 2 Presentation
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-
Värderingar Vision Etiska principer
Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I
Den nya kommunallagen
Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?
Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.
ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.
Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...
Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice
GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153
GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN
Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.
1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har
Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård
Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård 1(8) för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Kust-Österbottens
EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM
EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM VAD INNEBÄR REFORMEN? Finlands förvaltning organiseras i tre nivåer: stat, landskap, kommun. 18 nya landskap bildas i Finland Uppgifter från kommunerna, samkommunerna,
STRATEGI FÖR KARLEBY. Utkast till innehåll
STRATEGI FÖR KARLEBY Utkast till innehåll 5.9.2017 5.9.2017 Hur är läget, Karleby? De centrala utvecklingsmätarna för Karleby uppvisar ytterst goda resultat vid en nationell jämförelse, med undantag för
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.
EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM
EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM VAD INNEBÄR REFORMEN? Finlands förvaltning organiseras i tre nivåer: stat, landskap, kommun. 18 nya landskap bildas i Finland Uppgifter från kommunerna, samkommunerna,
Sammatti kommuns och Lojo stads avtal om hur förvaltningen och servicen skall ordnas ( )
Lojo kommunfullmäktige 15.8.2007 66 Sammatti kommunfullmäktige 27.8.2007 41 Punkt 12 ändrad Lojo kommunfullmäktige 12.3.2008 26 Sammatti kommunfullmäktige 7.4.2008 5 Sammatti kommuns och Lojo stads avtal
Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt
Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Riksdagens grundlagsutskott gjorde i sitt utlåtande från 19.2.2015 linjedragningar med
Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman
Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda 4.10.2017 Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen 2020 1.1.2020
Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen
Lovisa 2010 kommunikationsplan för kommunfusionsprocessen Behandlad: i infogruppen 3.9.2008 och 22.9.2008 i beredningsgruppen 23.9.2008 i den interimistiska organisationskommissionen 30.9.2008 Allmän vision
GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING
KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR
RP 107/2008 rd. kommunalval som kommunerna kommer överens om. Minst en fjärdedel av fullmäktigeledamöterna
RP 107/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 25 i kommunindelningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kommunindelningslagen
Kan man leda en kommun med föredragningslistor och protokoll? Den nya kommunallagen och den förtroendevaldas ställning. Ida Sulin, jurist
Kan man leda en kommun med föredragningslistor och protokoll? Den nya kommunallagen och den förtroendevaldas ställning. Ida Sulin, jurist 22.10.2015 Den nya kommunallagen Koncernperspektivet blir viktigare.
Kyrkslätts kommunstrategi
KIRDnr-2017-952 Kyrkslätts kommunstrategi Tähän tarvittaessa otsikko 2018 2021 Fge 18.12.2017 91: Kyrkslätts kommunstrategi 2018 2021 Kyrkslätts värden Mod betyder för oss fördomsfrihet att pröva på nya
Språket inom allmän förvaltning
Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens
Förbundsordning för Höglandets Kommunalförbund
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige:2001-10-25 161 Reviderad: KF 2003-05-22 97 KF 2006-11-30 12 Förbundsordning för Höglandets Kommunalförbund Namn, säte och varaktighet 1 Kommunalförbundets
KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/
KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/2010 19.5.2010 KYRKANS SERVICECENTRAL FÖR PERSONAL- OCH EKONOMIFÖRVALTNING BLIR VERKLIGHET Kort beskrivning av servicecentret Servicecentrets uppgift är att centraliserat
STYRDOKUMENT Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun
Kommunstyrelsen 1 (5) STYRDOKUMENT Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun Beslutad när Kommunstyrelsen 2018-03-13, 36 Beslutad av Diarienummer Kommunstyrelsen KSKF/2018:53 Ersätter Gäller
Grundavtal för Kårkulla samkommun
Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2
Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?
VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till
EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET
EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,
SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016
Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret
Begäran om utlåtande SHM
Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i
KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM. Godkänt i stadsstyrelsen
KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM 2018 2021 Godkänt i stadsstyrelsen 10.9.2018 341 1 Inledning Personalprogrammet stöder verkställandet av Karleby stads strategi. Stadsstrategin Karleby förnyas djärvt har
Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun
Kommunstyrelsen 2018-02-12 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2018:53 Birgitta Berg 016-710 18 33 1 (2) Kommunstyrelsen Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun Förslag till
Den nya förvaltningsstadgan. V ä l k o m m e n!
Den nya förvaltningsstadgan V ä l k o m m e n! Förvaltningsstadgan (KomL 90 ) innehåller bestämmelser om åtminstone frågor som gäller Ordnandet av förvaltningen och verksamheten Besluts- och förvaltningsförfarandet
Revidering av Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun
Kommunstyrelsen 2019-01-29 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2019:41 Birgitta Berg 016-710 18 33 1 (2) Kommunstyrelsen Revidering av Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun
Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet.
Ingå 2020 18.6.2015 Ingås mission Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet. Kommunen ordnar effektiv
LANDSKAPS- OCH VÅRD- REFORMEN I ÖSTERBOTTEN FÖRBEREDELSER REGLEMENTE FÖR POLITISKA REFERENSGRUPPEN
LANDSKAPS- OCH VÅRD- REFORMEN I ÖSTERBOTTEN FÖRBEREDELSER REGLEMENTE FÖR POLITISKA REFERENSGRUPPEN 7.12.2017 31.5.2018 Godkänt 7.12.2017 Innehåll 1. Organisering av beredningen av landskapsreformen och
Protokoll fört vid pleniföredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a
PROTOKOLL Nummer 18 7.11.2018 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid pleniföredragning Regeringskansliet Enheten för rättsliga och internationella frågor, Rk1a Närvarande Frånvarande Justerat KS-MP-NF-TA-MN-CG-WV
Stadga för Åbo ungdomsfullmäktige (Ungdomsfullmäktige )
Stadga för Åbo ungdomsfullmäktige (Ungdomsfullmäktige 28.1.2014 8) 1 Ungdomsfullmäktiges syfte och mål översättning Verksamhetsidé Ungdomsfullmäktige representerar ungdomarna och är ett sakkunnigorgan
NORDENS ENERGIHUVUDSTAD
NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.
Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi
Två förvaltningsspråk Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Ole Norrback, Vbl 20.01.2012 Två likvärdiga förvaltningsspråk i samma kommun kunde trygga
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 208/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om kommunala pensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Lagen om kommunala pensioner föreslås bli ändrad
Instruktion för stadsdirektören
1 (5) DATUM DNR 2018-04-12 KS/2018:150 Instruktion för stadsdirektören Antagen av kommunstyrelsen den 7 maj 2018. 2 (5) Bakgrund Kommunallagen (SFS 2017:725) 7 kap. 1-3 reglerar stadsdirektörens uppdrag:
Den nya kommunens sammanslagna fullmäktige väljer för den återstående mandattiden alla organ i den nya kommunen enligt följande:
Sammanslagningsavtals bilaga 2 Den nya kommunens förtroendeorganisation 1.6 31.12.2019 Sammanslagningsstyrelsen bereder inledandet av den nya kommunen 1.1.2020. Sammanslagningsstyrelsen ansvarar för genomförandet
KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M
BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet
SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN
SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SLUTRAPPORT 30 november 2011 Vaasa, Vähäkyrö ja Mustasaari Väestö: syyskuu 2011 Vasa, Lillkyro och Korsholm Befolkningen:
Sibbo Godkänd av fullmäktige
Sibbo 2025 Godkänd av fullmäktige 7.10.2013 1 1. Utgångspunkterna för Sibbo Sibbo är en tvåspråkig skärgårdskommun med dragningskraft som kan möta metropolområdets tillväxtutmaningar. Det råder en genuin
INSTRUKTION. för. Kultur- och fritidsnämnden i Lemlands kommun. Fastställd av kommunfullmäktige den 11 november 2015
INSTRUKTION för Kultur- och fritidsnämnden i Lemlands kommun Fastställd av kommunfullmäktige den 11 november 2015 Instruktionen träder i kraft den 1 januari 2016 INSTRUKTION FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN
En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede
En ny ungdomslag Georg Henrik Wrede EN NY UNGDOMSLAG Undervisnings- och kulturministeriet bad om yttranden till arbetsgruppens förslag. Dessa kunde lämnas till och med måndagen den 30 november 2015 via
.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP
16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.
VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den
VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den 7.5.2012 60 VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY 1. Målsättningar och principer för riskhantering... 2 2. Begrepp för riskhantering... 2
Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:
Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke
RP 125/2009 rd. behandlas i kommunerna. Kommunernas
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till kommunindelningslag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en ny kommunindelningslag som ska ersätta kommunindelninglagen
Stä llningen fö r den persönäl söm ö vergä r till ländskäpen
1 Stä llningen fö r den persönäl söm ö vergä r till ländskäpen Med stöd av den införandelag som finns i utkastet till regeringens proposition kommer det att övergå personal till anställning hos ett landskap
Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning
Landskapsprogram för Österbotten 2018 2021 Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen 30.1.2017 Innehåll 1 Landskapsprogrammets utgångspunkter... 3 2 Landskapsprogrammets syfte
Yttrande med förslag till kommunstrukturlag
Yttrande med förslag till kommunstrukturlag för Åland Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 18/26.04.2018 Lagförslaget refereras och kommenteras endast till de delar(paragrafer, moment eller formuleringar)
Förbundsordning 2011-01-01
1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen
Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T
Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T 1 6. 5. 2 0 1 8 Bäst även i vardagen #stadsliv Den populäraste hemstaden Föregångare i klimatarbetet Drömmarnas Borgå Ömsesidig respekt
Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28
KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund
SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN
1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen,
06.05.2008 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25
1 Uppgifter om Tid Tisdagen den 6 maj 2008 kl. 19:15 19:25 sammanträdet Plats Kommunalgården Närvarande ledamöter (samt anteckning om vem som fungerade som ordförande) Sjövall Edgar - ordförande Andersson
FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01
UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun
BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN
6.11.2016 BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN Borgås utlåtande om social- och hälsovårds- och landskapsreformen Stadsstyrelsens
Kårkulla samkommun. Kommunstrategi
Kårkulla samkommun Kommunstrategi 2018 2020 Godkänd av samkommunens fullmäktige 11.10.2017 Inledning Kårkulla samkommuns verksamhet och ekonomi leds i enlighet med en av fullmäktige godkänd kommunstrategi.
INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)
Kristinestad Instruktion för vård- och omsorgscentralen 1 INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad 31.1.2011 ( 9) Samarbetsförfarande 7.12.2010 Vård- och omsorgsnämnd
Över- / underskott åren 2009-2017
Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen
Instruktion för Kommundirektören i Söderköpings
1 (5) Instruktion för Kommundirektören i Söderköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 2018-06-13, 71 Instruktionen ska ses över årligen 2 (5) Den rättsliga regleringen Kommunallagen Av kommunallagen
Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning
PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN
Träder i kraft 8.12.2015 INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN 1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är att leda kommunens förvaltning och ekonomi samt svara för utveckling av kommunens
Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad
Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012
NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017
NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 Svenska folkpartiet är din röst för ett tvåspråkigt Finland. Vi jobbar genomgående och på alla plan: i kommunen, i din region
1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4
Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet
Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden
Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar
Strategin för åren
Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående
Kyrkslätts bildningsväsendes informations- och kommunikationsteknikstrategi
SFUN 1/27.1.2016 3 Dnr 22/07.00.00/2016 Kyrkslätts bildningsväsendes informations- och kommunikationsteknikstrategi 2016-2019 Inledning Med informations- och kommunikationsteknik (IKT / ICT) avses all
Särskild kommunindelningsutredning för metropolområdet
Särskild kommunindelningsutredning för metropolområdet Sammanslagningsavtal enligt 8 i kommunstrukturlagen Esbo stad Helsingfors stad Grankulla stad Sibbo kommun Vanda stad 5.12.2014 Innehåll 1 Fem kommuners
Landskapsreformen Allmän presentation
Landskapsreformen Allmän presentation 1 Visionen Landskap 2023 Invånarna får smidig service på jämlika villkor Vettiga kostnader och en effektiv offentlig förvaltning Tjänsterna anpassas till helheter
STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland
STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet
Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt
Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:
Vilken landskapsreform och varför?
Vilken landskapsreform och varför? 1 Varför en reform och vad är målet med den? En effektivare förvaltning som främjar människors och företags verksamhet Reformen genomförs öppet, kundvänligt och interaktivt
Grundavtal för KOMMUNALFÖRBUNDET OASEN BOENDE- OCH VÅRDCENTER
Grundavtal för KOMMUNALFÖRBUNDET OASEN BOENDE- OCH VÅRDCENTER 1 kap. KOMMUNALFÖRBUNDET 1 Kommunalförbundets namn och hemort Kommunalförbundets namn är Oasen boende- och vårdcenter k.f. med arbetsnamnet
Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation
Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns
Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen
1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt
INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN
Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2003:76 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanläggning av Karolinska sjukhuset och Huddinge Universitetssjukhus AB Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsdirektören
Den nya kommunens sammanslagna fullmäktige väljer för den återstående mandattiden alla organ i den nya kommunen enligt följande:
Sammanslagningsavtals bilaga 2 Den nya kommunens förtroendeorganisation 1.6 31.12.2019 Sammanslagningsstyrelsen bereder inledandet av den nya kommunen. Sammanslagningsstyrelsen ansvarar för genomförandet
RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg
PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi
Campus Kungsgården, auditoriet, Kungsgårdsvägen 30 A, Vasa
Sida 1 Sammanträdestid: 30.8.2017 kl. 10.00 Sammanträdesplats: Campus Kungsgården, auditoriet, Kungsgårdsvägen 30 A, 65380 Vasa Närvarande: Medlemskommunernas ombud, se bilaga 15 Paragrafer: 15-21 Underskrifter:
Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta
Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta Finland 2030: Världens mest attraktiva och kunniga försöks- och innovationsmiljö Finland är ett tryggt land som förnyar sig och bryr sig om, där livskvaliteten
Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö
ÖSTERÅKERS KOMMUN Kommunstyrelsens förslag (KS 93/2010) 1(5) Rev. 2010-03-16 Rev. 2010-03-24 Dnr. KS 2009.43 041 Vision 2020 för Österåkers kommun Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö Framtidstro
Förbundsordning för Samordningsförbundet Östra Östergötland
Förbundsordning för Samordningsförbundet Östra Östergötland Samordningsförbundet Östra Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets
Vi har fokus på kunden inom vår verksamhet Vi utökar självbetjäningsmöjligheterna för våra kunder och hjälper kunderna agera riktigt på egen hand.
Vi förnyar modigt Förnyelse innebär att vi reagerar snabbare än tidigare på förändringar i vår verksamhetsmiljö. Vi stärker vår yrkeskunnighet, testar modigt nya tillvägagångssätt, lär oss tillsammans
EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA!
EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA! Den rådande verksamhetsmiljön och framtidsutsikter Social- och hälsovårds reformen Åldrande Kommunen "Den kommunala ekonomin skärps: Den statliga finansieringen av kommunal
GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN
1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,
Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 136 Dnr KS/2017:248. Uppdragsbeskrivning kommundirektör
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2017-09-04 1 (1) Sida 136 Dnr KS/2017:248 Uppdragsbeskrivning kommundirektör Bakgrund Från år 2018-01-01 ska Sveriges nya kommunallag träda
FÖR VASAREGIONEN 2007 2010
Bilaga 5 / Vasaregionens programdokument 12/2006 FÖR VASAREGIONEN 2007 2010 Vasaregionens regioncentrumprogram siktar under programperioden 2007 2010 på att utveckla regionens näringsliv och i synnerhet
REKTORS BESLUT 120/2012 1 (5) 15.6.2012. Till fakulteterna, de fristående institutionerna och Centralförvaltningen INFÖRANDE AV REKRYTERINGSFÖRBUD
REKTORS BESLUT 120/2012 1 (5) 15.6.2012 Till fakulteterna, de fristående institutionerna och Centralförvaltningen INFÖRANDE AV REKRYTERINGSFÖRBUD Rekryteringsförbudets bakgrund och syften Helsingfors universitets
LANDSKAPSREFORMENS SITUATION I EGENTLIGA FINLAND. Laura Leppänen förändringsdirektör
LANDSKAPSREFORMENS SITUATION I EGENTLIGA FINLAND Laura Leppänen förändringsdirektör 26.1.2017 VAD INNEBÄR DE NYA LANDSKAPEN? 18 landskap grundas i Finland 1.7.2017. Ansvaret för att arrangera service överförs