Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro län, Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet.
Basal Kroppskännedom Utmanar kroppens stabilitets gränser Förstå stärka sina egna resurser
Balans och stroke Balansträning genom styrke- och funktionell träning Kan Basal Kroppskännedom vara ett alternativ?
Syfte Att undersöka effekten av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke med avseende på balans, rörlighet, tilltro till balans och upplevd hälsa. Att beskriva upplevelsen av 8 veckors gruppträning med Basal Kroppskännedom från både patientens och fysioterapeutens perspektiv.
Metod En randomiserad kontrollerad studie med 8 veckor av Basal kroppskännedom. En kvalitativ intervjustudie med personer med stroke och de fysioterapeuter som var ansvariga för interventionen.
Intervention Gruppträning i 8 veckor Rörelser i sittande stående och liggande Alla grupptillfällen startade och började med reflektion
Urval Studien genomfördes vid fyra vårdcentraler i Örebro län Inklusionskriterier: a. > 6 månader sedan stroke. b. Gångförmåga på minst 100 meter c. Subjektivt nedsatt balans.
Deltagare Intervention (24) Medelålder 62 år 12 män och 12 kvinnor. Behov av gånghjälpmedel: 16 Kontroll (22) Medelålder 66 år 15 män och 7 kvinnor. Behov av gånghjälpmedel : 17
Datainsamling RCT Gång och balans utvärderades med: Bergs balans skala primärt utfallsmått Timed Up and Go Timed Up and Go cognitive 6-minuters gångtest Timed stands test Frågeformulär: ABC skalan SF-36
Procedur Baseline week 0 Follow-up efter intervention week 9 Second follow-up week 14 Vecka 9 genomfördes intervjuerna med alla deltagare i interventionsgruppen och med fysioterapueterna.
Datainsamling kvalitativ intervjustudie Enskilda intervjuer genomfördes med alla personer med stroke och de fyra fysioterapeuterna i par Upplevelsen av Basal kroppskännedomsträningen analyserades med kvalitativ innehållsanalys
Resultat RCT studien Mellan grupperna var det inga skillnader över tid för något av testen. Inom interventionsgruppen identifierades signifikanta förbättringar över tid på det primära utfallsmåttet Bergs balans skala.
Resultat Kvalitativ studie Simple yet challenging
Resultat Kvalitativ studie Facing one s limitation Individulized movements A feeling of harmony Improved balance Integrated knowledge Frustration and doubt
.jag tror att det är ett bra komplement (till vanliga träningen) alltså vissa saker känner jag påtagligt att jag har nytta av, de kommer jag att använda(hemma) Inte alla övningar så men Det där att gå, alltså när jag går hur jag kan förhålla mig, så att jag kan slappna av och känna, vad ska jag säga, tyngden eller jämvikten, om vi säger så... just det där hur jag förhåller mig till, hur rak jag är, om jag är rak höger och vänster sida Jag försöker få mer lika tryck på varje sida om man säger så. Eftersom det ofta har varit en sida som har fått dra det stora lasset (patient no 21)
Sammanfattning Trots att det inte var någon skillnad i effekt mellan grupperna visade intervjustudien att Basal kroppskännedom kan vara ett komplement till annan balansträning vid stroke. Både personerna med stroke och fysioterapeuterna beskrev förbättrad balans och att den nya kunskapen integrerats i vardagen i sittande och gående.
Vill ni läsa mer. Body Awareness Therapy in persons with stroke: a pilot randomized controlled trial (Lindvall A, Forsberg A, Clinical Rehabilitation 2014, 28: 1180-1188) Basic Body Awareness Therapy for patients with stroke: experiences among participating patients and physiotherapists (Lindvall A, Anderzén Carlsson A, Forsberg A. Accepted for publication Journal of Bodywork & Movement Therapies, 2015) Sculpture Balance R. Brixell, Citygarden, Örebro