Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke



Relevanta dokument
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

Feldenkrais för behandling och prevention

Andningen & livet. Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Anette Forsberg, leg. fysioterapeut, docent Universitetssjukhuset, Region Örebro län Carin Fredriksson, leg. arbetsterapeut, lektor Örebro Universitet

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade

ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1

Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.

Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

Delprov 3 Vetenskaplig artikel


Andning det gäller livet!

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Fysioterapeutiskt perspektiv

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

Hur kan forskning komma till nytta i praktiken?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Sammanfattning och slutsats

Prolaps efter total- och subtotal hysterektomi- 11år senare. Pär Persson

Fakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom

Äldre och träning. Smart att röra på sej. Mera muskler = självständigare liv. Gerd Laxåback

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström,

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

RADIANT MORNING YOGA KURS. Möt vår nya yogainstruktör Chris Boyer Så här beskriver han kursen: Torsdagar kl (7 ggr)

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Det kommer en sommar nästa år igen!

Evidens-Baserad Medicin

Dansa utan krav EN METOD FÖR UNGAS HÄLSA

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Drömmen om det goda är en ideell förening.

Målfokuserad träning. Målfokuserad träning, forts. Målfokuserad träning, forts

Målfokuserad träning

Information om friskvårdsprojekt i Norge

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Egenvårdinsatser för patienter med cancer Onkologikliniken, Akademiska sjukhuset, Vetenskapligt underlag

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Andningen & livet. Amelie Ambolt Leg. Fysioterapeut, MSc-stud. Lärare i Basal Kroppskännedom

Genusmedveten stresskurs i en ungdomsvänlig miljö

Träning vid hjärtsvikt

EXAMENSARBETE. Behandlingsmetoder för att öka kroppsmedvetenhet inom strokerehabilitering och dess effekter

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

RUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Författare: Louise Andersson, VT 2017 Handledare: Lars Nyberg, professor i fysioterapi Anette Forsberg, docent i fysioterapi

Bilaga 1 SVP Fallprevention

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Kan träningsövningar förebygga skador inom elitorientering?

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef

Läget i Gävleborg. Antal patienter, Gävle. Antal patienter, Gävle

Kroppsmedvetandeträning som fysioterapeutisk behandling vid ångest

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD

MEDICINSK YOGA. Föreläsning Malmö Jeanette Strömberg

Utvärdering av världens första motionsredskap för tänder och käkmuskulatur.

Brukarstyrd Inläggning. Bakgrund Bakgrund. Sofie Westling, överläkare och projektledare

Lev med din kropp -ACT för patienter med ätstörning och kroppsmissnöje

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

High Intensity Functional Exercise Program en effektiv träningsmetod för äldre personer i hemmiljö och på klinik

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

OCD OCH PTSD. En kort uppdatering

FFT Funktionell familjeterapi

The HIFE Program. Version 2. The HIFE Program -1. Svensk version

VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm

Transkript:

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro län, Institutionen för Hälsovetenskap och Medicin, Örebro Universitet.

Basal Kroppskännedom Utmanar kroppens stabilitets gränser Förstå stärka sina egna resurser

Balans och stroke Balansträning genom styrke- och funktionell träning Kan Basal Kroppskännedom vara ett alternativ?

Syfte Att undersöka effekten av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke med avseende på balans, rörlighet, tilltro till balans och upplevd hälsa. Att beskriva upplevelsen av 8 veckors gruppträning med Basal Kroppskännedom från både patientens och fysioterapeutens perspektiv.

Metod En randomiserad kontrollerad studie med 8 veckor av Basal kroppskännedom. En kvalitativ intervjustudie med personer med stroke och de fysioterapeuter som var ansvariga för interventionen.

Intervention Gruppträning i 8 veckor Rörelser i sittande stående och liggande Alla grupptillfällen startade och började med reflektion

Urval Studien genomfördes vid fyra vårdcentraler i Örebro län Inklusionskriterier: a. > 6 månader sedan stroke. b. Gångförmåga på minst 100 meter c. Subjektivt nedsatt balans.

Deltagare Intervention (24) Medelålder 62 år 12 män och 12 kvinnor. Behov av gånghjälpmedel: 16 Kontroll (22) Medelålder 66 år 15 män och 7 kvinnor. Behov av gånghjälpmedel : 17

Datainsamling RCT Gång och balans utvärderades med: Bergs balans skala primärt utfallsmått Timed Up and Go Timed Up and Go cognitive 6-minuters gångtest Timed stands test Frågeformulär: ABC skalan SF-36

Procedur Baseline week 0 Follow-up efter intervention week 9 Second follow-up week 14 Vecka 9 genomfördes intervjuerna med alla deltagare i interventionsgruppen och med fysioterapueterna.

Datainsamling kvalitativ intervjustudie Enskilda intervjuer genomfördes med alla personer med stroke och de fyra fysioterapeuterna i par Upplevelsen av Basal kroppskännedomsträningen analyserades med kvalitativ innehållsanalys

Resultat RCT studien Mellan grupperna var det inga skillnader över tid för något av testen. Inom interventionsgruppen identifierades signifikanta förbättringar över tid på det primära utfallsmåttet Bergs balans skala.

Resultat Kvalitativ studie Simple yet challenging

Resultat Kvalitativ studie Facing one s limitation Individulized movements A feeling of harmony Improved balance Integrated knowledge Frustration and doubt

.jag tror att det är ett bra komplement (till vanliga träningen) alltså vissa saker känner jag påtagligt att jag har nytta av, de kommer jag att använda(hemma) Inte alla övningar så men Det där att gå, alltså när jag går hur jag kan förhålla mig, så att jag kan slappna av och känna, vad ska jag säga, tyngden eller jämvikten, om vi säger så... just det där hur jag förhåller mig till, hur rak jag är, om jag är rak höger och vänster sida Jag försöker få mer lika tryck på varje sida om man säger så. Eftersom det ofta har varit en sida som har fått dra det stora lasset (patient no 21)

Sammanfattning Trots att det inte var någon skillnad i effekt mellan grupperna visade intervjustudien att Basal kroppskännedom kan vara ett komplement till annan balansträning vid stroke. Både personerna med stroke och fysioterapeuterna beskrev förbättrad balans och att den nya kunskapen integrerats i vardagen i sittande och gående.

Vill ni läsa mer. Body Awareness Therapy in persons with stroke: a pilot randomized controlled trial (Lindvall A, Forsberg A, Clinical Rehabilitation 2014, 28: 1180-1188) Basic Body Awareness Therapy for patients with stroke: experiences among participating patients and physiotherapists (Lindvall A, Anderzén Carlsson A, Forsberg A. Accepted for publication Journal of Bodywork & Movement Therapies, 2015) Sculpture Balance R. Brixell, Citygarden, Örebro