2014-10-08 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys Väskolan, F-9 Rektors namn: Charlotte Knutsson och Ulf Nilsson Telefonnummer: 044-13 40 60 resp. 044-13 41 01 E-postadresser: charlotte.knutsson@utb.kristianstad.se ulf.b.nilsson@kristianstad.se
Innehållsförteckning 1. Presentation av skolan och förutsättningarna för arbetet 2. Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade mål 3. Utvärderingsmetoder 4. Åtgärder för utveckling och förbättring 5. Nya prioriterade mål 1
1. Presentation av skolan och förutsättningarna för arbetet Väskolan är en skola med cirka 500 elever i skolår F-9. Skolan är organiserad i två F-9spår med tre arbetslag per spår och 4-12 personal per arbetslag. På skolan finns också ett arbetslag som består av fyra specialpedagoger. Skolan leds av en rektor med ansvar för åk F-3 och en rektor med ansvar för åk 4-9. I varje arbetslag finns en arbetslagsledare. Arbetslagsledarna och rektorer har träffats varannan vecka. Skolan har en förstelärare och kommer att ha ytterligare två från och med hösten 2014. På skolan arbetar också elevassistenter, administrativa assistenter, fritidsledare, bibliotekarie, SYV, kurator, skolsköterska, vaktmästare, kökspersonal och lokalvårdare. Under läsåret 2013/2014 har skolans prioriterade arbete varit kring: Alla elever ska känna sig trygga och respekterade Alla elevers språkliga förmåga ska utvecklas Alla elever ska veta hur långt de kommit och vad nästa steg är i deras utveckling dvs formativ bedömning Under året har all pedagogisk personal läst gemensam litteratur ( Ledarskap i klassrummet ) för att därefter gemensamt diskutera denna. Inne- och utemiljö: Skolans inom- och utomhusmiljö är fortfarande ny. Lokalerna har i huvudsak varit ändamålsenliga och väl anpassade till verksamhete. Elevantalet har dock ökat elevantalet markant vilket innebär att vi efter bara tre år är trångbodda på skolan, främst bland de yngre eleverna. Inför kommande läsår kommer lokalerna att vara ombyggda så att eleverna får bättre plats och arbetslagen i åk F-3 disponerar ytterligare ett klassrum. Vi ser fortfarande stora problem med inomhusmiljön vad det gäller luftkvalité och i viss mån även ljudmiljö. 2. Arbete i verksamheten utifrån prioriterade mål Mål 1: Alla elever ska känna sig trygga och respekterade. Genomfört arbete Grunden för att eleverna ska känna sig trygga är att det finns vuxna där det finns elever inom hela skolans område. På skolnivå arbetar skolans Kamratgrupper, med elever och vuxna, förebyggande för trivsel på skolan med t.ex. aktiviteter över klassgränserna. Gruppen inventerar platser där elever kan bli utsatta som ett underlag för upprättandet av skolans likabehandlingsplan. Skolans elevhälsoteam har i planen för elevhälsan i uppgift att trygghetsteamet regelbundet kartlägga klimatet i klasser i vissa 2
årskurser (eller vid behov i klass) för att skapa ett underlag för vad ansvariga klassföreståndare ska arbeta vidare med. Personal ur elevhälsoteamet kan också bistå i arbetet med åtgärder t.ex. genom enskilda samtal eller genom att arbeta med kill- och tjejgrupper. Skolan samarbetar med förberedelseklass och Slussen för att våra nyanlända elever ska känna sig trygga då de börjar på skolan. Trygghet- och trivselenkäten har diskuterats i alla klasser och gemensamt med all personal. I åk 7-9 har enkäten kompletterats med ytterligare en enkät och djupintervjuer med vissa elever. I alla klasser och arbetslag har man arbetat för att skapa trygghet och respekt mellan elever-elever och elever-vuxna genom att genomföra gemensamma aktiviteter som utflykter, lägerskolor, fika eller andra uppgifterer. I klasserna arbetar man också med att skapa trygghet genom att eleverna kontinuerligt får genomföra sociogram, har rutiner och klassregler eller arbetar med samarbetsövningar. En annan del av vårt arbete med att skapa trygga elever är att vi alltid tar tidig kontakt med vårdnadshavare vid behov. Många klasser har trivselkvällar tillsammans med föräldrar då eleverna får visa sina arbeten. Det förekommer också att elever redovisar skolarbeten för yngre elever. Resultat och analys Vi planerar i alla arbetslag för en hög vuxennärvaro bland eleverna så att de alltid kan möta en vuxen om det behövs. För att skapa trivsel i hemvisterna för åk 7-9 har nya möbler köpts in. Personalen i arbetslagen har genom att vistas mycket ute bland eleverna skapat trygghet och trivsel. Det finns dessutom ett tillsynsschema som uppdateras varje läsår. Skolans kamratgrupper har träffats kontinuerligt under läsåret och aktiviteter har genomförts över klassgränserna vilket har lett till att: eleverna lärt känna varandra över klassgränserna eleverna har lärt känna all personal i arbetslaget eleverna vänder sig till olika personal i arbetslaget de yngre eleverna lättare spontant söker varandra nu Kartläggningarna av klassklimatet har skett enlig vår plan och dessutom i ytterligare några klasser utifrån ett uppkommet behov. Kartläggningarna har tydliggjort saker som man behöver arbeta med i klassen, vilket också har skett. Kartläggningarna har också lett till att elevernas medvetenhet om klassklimatet har ökat. Samarbetet med förberedelseklassen har fungerat väl och har gett en tryggare inskolning på skolan. Vi behöver vara noggranna med att alltid erbjuda tolk då det finns behov av det. Sociogrammen tydliggör om elever är utanför och ger ett underlag för att kunna vidta vidare åtgärder. 3
Trygghet- och trivselenkäten visar mycket goda resultat för åk 3-6 men sämre för åk 7-9. Vid analys av resultat av trygghets- och trivselenkäten konstaterar vi att resultatet inte stämmer med vår egen bild i åk 7-9. Av detta skäl valdes några frågor ut för att få ytterligare underlag för att analysera resultatet. Därefter intervjuades ett antal elever. Detta visade att skolans bild av att eleverna trivs väl även i åk 7-9 stämmer, men att personalen inför nästa års enkät kommer att poängtera vikten av att ta enkäten på allvar för eleverna. Resultaten från Trygghet- och trivselenkäten, sociogram och kartläggningar används vid planering av verksamheten på alla nivåer t.ex. genom planering av tillsyn, insatser från lärare/arbetslag, elevhälsa eller trygghetsteam. Vi ser att de gemensamma aktiviteterna skapar en lugnare och tryggare skolmiljö vilket Trygghet- och trivselenkäten visar. Flera arbetslag konstaterar att det är viktigt att skolans trivselregler är framarbetade i samråd med skolans nuvarande elever. Elever upplever matsalen och omklädningsrummen som mindre bra platser. Vi behöver gemensamt i personalgruppen diskutera hur vi kan förbättra situationen i matsal och omklädningsrum Insatserna för att skapa goda relationer mellan elev-elev samt mellan elever-vuxna och hem har gett goda resultat vilket innebär att detta arbete ska fortsätta på samma sätt som tidigare. I detta sammanhang är gemensamma trivselskapande aktiviteter i arbetslagen av stor vikt. Rutiner ska behållas, och förstärkas vid behov utifrån ålder, mognad och uppgift t.ex. genom fasta platser i matsal, buss och klassrum eller rutiner för eleverna då de har vikarie. Rutinerna behöver dock stärkas för övergångarna mellan F-1, åk 3-4 samt åk 6-7. Övergångarna ska utvärderas och rutiner ska därefter tas fram. En god strategi för att skapa trivsel och goda relationer i klasser är att påtala positiva saker för hela klassen och negativa endast med den som berörs. I klassrummen får man färre diskussioner om vem som ska arbeta med vem när de vuxna delar in elever i grupper och placerar elever i klassrummet. Det förhindrar också att elever känner sig utanför. Sammanfattning: Många insatser sker inom området men eftersom det finns elever som inte känner sig trygga kommer området att vara ett prioriterat mål. Skolans personal kommer att arbeta med skolans värdegrund utifrån Skolverkslitteratur under läsåret för att ytterligare förstärka vikten av en gemensam värdegrund för personelen på skolan. Mål 2: Alla elevers språkliga förmåga ska utvecklas Genomfört arbete Under året har alla elever fått tillgång till inläsningstjänst och vissa till Legimus (enligt 17) och det var först under vårterminen som en del elever fick tillgång till inläsningstjänsten. Pedagogerna har fått utbildning i hur inläsningstjänsten fungerar och bibliotekarien har 4
erbjudit fördjupad utbildning. Specialpedagogerna har dessutom demonstrerat tjänsten för vissa pedagoger och klasser. Arbetet med screening och intensivträning har utvecklats under läsåret. Skolan avsätter resurser för undervisning i SvA och för studiehandledning på modersmålet. Elever som läser enligt kursplanen för SvA testas regelbundet. Alla arbetslag har på olika sätt arbetat med elevernas språkliga förmåga genom t.ex. språklekar, arbete med språkbruket, läsning, högläsning för elever, samtal kring läst litteratur och skrivande i olika former. Att fördela ordet inom klassen så att alla elever får talutrymme är en annan viktig del av att utveckla den muntliga språkliga förmågan. Arbete med ord och begrepp inom olika ämnesområden har skett i alla arbetslag och särskilt relativt elever som läser enligt kursplanen för SvA. Resultat och analys Många elever använder, och har nytta av, Inläsningstjänst och Legimus. Screeningen har bildat ett bra underlag för att se vilka elever som behöver intensivträning och ytterligare stöd. Vi märker att arbetet med den språkliga förmågan har utvecklat elevernas språk. Eleverna använder fler korrekta eller ämnesspecifika begrepp. Begreppsordlistor ökar elevernas förståelse för ordens innebörd. Arbetet med att utveckla den språkliga förmågan har bedrivits i samtliga arbetslag, fast på olika sätt, och kan därför beskrivas som spretigt. Under nästa läsår behöver vi samla skolan i arbetet med att öka elevernas språkliga medvetenhet. Mål 3: Alla elever ska veta hur långt de kommit och vad nästa steg är i deras utveckling d.v.s. formativ bedömning Genomfört arbete I undervisningen presenteras mål för lektion eller arbetsområde på olika sätt utifrån elevernas ålder och där begrepp från Lgr 11 har konkretiserats till ett elevnära språk. Arbetet med att skriva och kommunicera pedagogiska planeringar och matriser har utvecklats så att elevmatriserna är kopplade till de olika kunskapsstegen. I vissa klasser har man använt en timme som måltimme, då eleverna arbetat med sina personliga mål, eller har man på andra sätt arbetat med att få eleverna att bli medvetna om dessa. Arbete har skett med att samla elevarbeten för att kunna tydliggöra och diskutera bedömningen av elevernas arbete. Under året har vi 5
också prioriterat att avsätta tid för att kunna sambedöma ämnesproven i åk 3,6 och 9. Resultat och analys Det finns många exempel på hur elevernas delaktighet leder till att de utvecklat kunskap om vilka förmågor som ska bedömas t.ex. genom elevledda utvecklingssamtal, självskattning med kamratrespons eller träningsuppgifter med slutuppgifter som bedöms. När elever kommer och efterfrågar sin bedömning eller sitt betyg tolkar vi det som att eleverna är mer och mer medvetna om att och hur de bedöms och vikten av att ha förståelse för det. Många elever uppger att de mer och mer förstår sina egna mål, vad de kan resp. inte kan och hur de behöver arbeta vidare för att nå målen. Ämnesövergripande arbete motiverar eleverna och skapar ett sammanhang i kunskaperna. Information om den formativa bedömningen kommuniceras bättre och bättre till elever och föräldrar t.ex. genom Edwise eller via IUPpärmar. 3. Utvärderingsmetoder Under läsåret har skolan arbetat med det framtagna årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet med fyra avstämningsperioder per år. Arbetslagen har tagit fram underlag till del- och helhetsanalyser. Som underlag för redovisningen föreligger ett antal enkäter och undersökningar som utformats av respektive arbetslag eller som gjorts centralt inom BUF samt intervjuer med elever i vissa arbetslag. I alla klasser har trivselenkäter och sociogram gjorts. I många klasser har särskilda kartläggningar gjorts med syfte att genomlysa klassklimatet. Skolans arbetslag, elevrådet och skolans föräldraförening kommer att lämna synpunkter på redovisningen. Skolans helhetsanalys finns tillgänglig hos skolans arbetslag och på skolans hemsida. 4. Åtgärder för utveckling och förbättring Mål 1 Insatserna för att skapa goda relationer mellan elever-vuxna och hem ger goda resultat vilket innebär att detta arbeta ska fortsätta på samma sätt som tidigare. Personalen i arbetslagen vistas bland eleverna och utvecklar tillsynsschemat utifrån utvärderingar. Revidering av trivselregler kommer att ske under kommande läsår. Kamratgruppen ser till att alla klasser blir inbjudna av andra klasser. 6
Rutiner för såväl klasser, hemvister och kapprum mm skapas, i de fall det inte finns, med syfte att skapa ytterligare trygghet. Ansökan om att delta i EU-projekt kring övergångar mellan olika nivåer (stadier). Övergångarna ska utvärderas och rutiner ska därefter tas fram. Alla ansvariga lärare ska noggrant förbereda eleverna för genomförandet av Trygghet- och trivselenkäten. Diskussion i personalgruppen ang. matsal och omklädningsrum. Elever och föräldrar med behov av tolk ska alltid erbjudas det. Skolans personal kommer att arbeta med skolans värdegrund utifrån Skolverkslitteratur under läsåret för att ytterligare förstärka vikten av en gemensam värdegrund för personalen på skolan. Mål 2 Gemensamt arbete, för all lärarpersonal, under ledning av skolans förstelärare med elevernas språkutveckling. Mål 3 Vi behöver bli ännu tydligare på att bryta ner och diskutera målen för enskilda lektioner och arbetsområden. Vi behöver fortsätta med att samla in eleverbeten för att kunna tydliggöra elevernas kunskapsnivå och koppla dessa till elevnära kunskapsmatriser Vi behöver fortsätta att hitta modeller för hur vi ska arbeta för att eleverna ska bli medvetna om hur de bedöms formativt. Tid avsätts på studiedag för att arbeta med hur Edwise kan användas i den formativa bedömningen. 5. Skolans prioriterade mål Vi vill vara långsiktiga i vårt arbete och av detta skäl kommer vi att arbeta efter nedanstående mål under de tre kommande läsåren. Alla elever ska känna sig trygga och respekterade. Alla elevers språkliga förmåga ska utvecklas Alla elever ska veta hur långt de kommit och vad nästa steg är i deras utveckling d.v.s. formativ bedömning 7
8