Så skapar vi ett universitet för alla! En enkätstudie bland Uppsala universitets studenter våren 2007

Så skapar vi ett universitet för alla! En enkätstudie bland Uppsala universitets studenter våren 2007

2

Förord Det finns ett stort behov av att parallellt med arbetet med breddad rekrytering arbeta med universitetets inre miljö och det som benämns som retention eller kvarvaro. Retention är ett medvetet arbete som syftar till att skapa ett universitet där alla studenter trivs och har möjlighet att prestera sitt allra bästa. Trivsel och motivation är en förutsättning för lyckade studieresultat. Det räcker inte med att rekrytera nya kategorier studenter, dessa måste också ges möjlighet att kunna slutföra sin utbildning. Att studenterna stannar kvar och fullföljer sin utbildning är inte bara en fråga för den enskilde studenten, utan även för universitetet, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv men också ur ett jämlikhetsperspektiv. Universitetet har ett stort ansvar för att de som kommer in på universitetet även ges förutsättningar att fullfölja sina studier. Uppsala studentkår arbetar för att alla studenter ska trivas på vårt universitet och ha möjlighet att prestera sitt allra bästa under sin studietid. Därför genomförde Uppsala studentkår en enkätundersökning där studenter ombads redogöra för vad universitetet bör förbättra för att de skulle kunna trivas och prestera sitt allra bästa. Svaren från enkäterna presenteras i denna rapport. Vi hoppas att resultaten från denna rapport kommer vara ett bra underlag i arbetet med att motverka onödiga studieavhopp och för att studenterna vid Uppsala universitet ska trivas och motiveras till att prestera goda studieresultat. Uppsala studentkår vill passa på att tacka de 357 studenter vid Uppsala universitet som stannat upp, diskuterat och svarat på enkäten. Vi vill också rikta ett stort tack till Tony Kenttä som behandlat enkätsvaren. För Uppsala studentkår Kristina Persdotter Vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor 06/07 Karin Schollin Handläggare

Innehållsförteckning 1. Inledning 5 1.1 Studentbarometern 2007 5 2. Genomförande av undersökningen 6 2.1 Vilka har svarat på enkäten? 6 3. Hur upplever studenter det är att komma in i universitetsvärlden? 7 3.1 Avhopp 9 4. Vad behöver förbättras för att studenter ska trivas och prestera bättre? 9 4.1 Olika behov av förbättringar på olika fakulteter 10 4.2 Etnicitet 13 4.3 Klassbakgrund 14 4.4 Ålder, barn och antal terminer på universitetet 15 4.5 Kön 16 5. Sammanfattning av resultat 16 6. Vad vill Uppsala studentkår? 18 Diagram: Diagram 1: Enkätsvar fördelat på fakultet 6 Diagram 2: Studenters bakgrund 7 Diagram 3: Hur män och kvinnor upplevde att det var att komma in i universitetsvärlden 8 Diagram 4: Hur studenter från studievana respektive studieovana hem upplevde det var att komma in i universitetsvärlden. 8 Diagram 5: Hur studenter med eller utan utlandsfödda föräldrar upplevde det var att komma in i universitetsvärlden. 9 Diagram 6: Vad studenter med eller utan utlandsfödda föräldrar anser behöver förbättras vid universitetet. 14 Diagram 7: Vad män och kvinnor anser behöver förbättras vid universitetet. 16 Bilagor Bilaga 1: Enkät om kvarstannande. Bilaga 2: Diagram över förbättringsbehov fördelat på respektive fakultet.

1. Inledning Under två veckor i mars 2007 arrangerade Uppsala studentkår jämlikhetskampanjen Ett universitet för alla på Uppsala universitets campus. Syftet med kampanjen var att uppmärksamma och skapa diskussion kring jämlikhetsfrågor inom universitetet. Under kampanjen fanns representanter från Uppsala studentkår på olika campusområden 1 för att informera och diskutera med studenter. Under dessa möten delade kåren ut enkäten där studenter fick svara på frågor kring vad Uppsala universitet kunde göra för att de skulle trivas och prestera bättre på universitetet. Enkäten är utformad av Uppsala studentkår och syftar till att ge ett komplement till den avbrottsstudie som Enheten för kvalitet och utvärdering genomfört under våren 2007. Medan avbrottsstudiens respondenter är före detta studenter som hoppat av sina studier av olika anledningar, så är respondenterna för Uppsala studentkårs enkätundersökning studenter som i dag studerar på Uppsala universitet. Dessa har fått svara på frågor kring Hur upplevde du att det gick att komma in i universitetsvärlden och vardagen som student?, Har du någon gång funderat på att avbryta dina studier på Uppsala universitet på grund av att du inte varit nöjd med din studiesituation samt Vad behöver förbättras för att du ska trivas och prestera bättre?. 1.1 Studentbarometern 2007 I slutet av april 2007 så presenterade Sveriges Förenade Studentkårer Studentbarometern 2007 2. Denna undersökning visar på en nationell bild över hur högskolan är anpassad för olika individers behov. Undersökning är genomförd av Cosmos Communications och har besvarats av 6642 studenter från olika lärosäten i landet. Studentbarometern 2007 visar att nästan hälften av studenterna på allvar har övervägt att hoppa av sina studier. Stress vid sidan av studierna är en stark bidragande orsak. Studenter med funktionshinder är markant överrepresenterade bland studenterna som funderat på att hoppa av sina studier. Undersökningen visar också att en dryg tredjedel av studenterna har vid ett eller flera tillfällen behövt stöd eller hjälp från lärosätet. Av dessa anser fyra av tio att de inte fått det stöd eller den hjälp de behövt eller behöver. 65 % av studenterna vet inte heller var de ska vända sig om de blir diskriminerade eller trakasserade. Vissa grupper av studenter trivs markant sämre än andra vid sina lärosäten visar studentbarometern. Studenter med annan etnisk bakgrund än svensk trivs inte i lika stor utsträckning vid sitt lärosäte som svenska studenter enligt undersökningen. Cirka två tredjedelar av studenterna trivs emellertid bra eller mycket bra på sina högskolor. I svaren framkommer en tydlig koppling mellan god trivsel och avsaknad av upplevd illa behandling. 1 Enkäten har delats ut på Ångströms, Engelska parken, Ekonomikum, Gamla torget, BMC och Seminariet i samband med kampanjen Ett universitet för alla på respektive campus. Kampanjen pågick den 15-22 mars 2007. 2 Studentbarometern 2007. Tillgänglig på SFS hemsida: http://www.sfs.se/karerstart/dokument/andra_asikter/files/sfs%20studentbarometern%2007.pdf

2. Genomförande av undersökningen Sammanlagt har 357 studenter svarat på enkäten. Enkäten var anonym. Presentkort lottades ut bland studenter som svarade på enkäten. För att ha möjlighet att vinna fick studenten skriva namn och e-postadress på en lista. Det fanns dock inga möjligheter att koppla namnen på listan till de inlämnade enkäterna. Enkäten innehöll frågor med både slutna och öppna svarsalternativ. Sammanlagt innehöll enkäten 15 frågor. Urvalet består av de studenter som haft tid och intresse att stanna upp och svara på frågorna. För att kunna svara på enkäten så krävdes det alltså att studenten befann sig på campusområdena vi befann oss på. Det rör sig alltså inte om ett slumpmässigt urval och det kan diskuteras huruvida det är ett representativt urval eller inte. Det kan tänkas vara så att de studenter som har synpunkter svarade på enkäten och de som är positiva låter bli. Vi ser dock inga stora bekymmer med detta eftersom de studenter som svarat på enkäten upplever situationen så här. För att alla studenter ska trivas och fungera bra på universitetet är det dessa röster som behöver samlas in och utifrån dessa skapa ett universitet för alla. 2.1 Vilka har svarat på enkäten? Studenter från samtliga fakulteter är representerade i svaren. Flest respondenter finner vi från den farmaceutiska och den utbildningsvetenskapliga fakulteten. Lägst antal studenter från teologiska och historisk-filosofiska fakulteten har svarat på enkäten. Enkätsvar fördelat på fakultet Enkätsvar fördelat på fakultet Utbildnings - ve te ns k apliga 18,1% is k a 3 % k apliga hälls - apliga 15,7 % Enkätsvar fördelat på fakultet Utbildnings - Utbildnings ve- te ns k apliga Far m ac e utis k a 18,7 ve te ns k apliga 18,1% Far m ac e utis k a 18,7 % 18,1% % T e o lo gis k a 3 % His to r is k - T e o lo gis k a 3 % S pr åkutbildnings ve te ns k apliga - His to r is kfilo - s o fis k a 4,8 % S pr åk ve te ns k apliga ve te4,2 ns% k apliga Far m ac e utis filo s k o a fis 18,7 k a 4,8 % 4,2 % 18,1% % J ur idis k a 9,1 % T e o lo gis k a 3 % S am hälls - J ur idis k a 9,1 % His to r is k - S am hälls Far vemte - ac nsek utis apliga k a 18,7 15,7 S pr åk ve te ns k apliga filo smo fis e dic k a ins 4,8 k % a 13 % ve te ns k apliga 15,7 % 4,2 % T e k nis k - M e dic ins k a 13 % % T e k nisnatur k - ve tans k apliga J ur idis k a 9,1 % S am hälls - natur His to ve r is tans k - k apliga 13,3 % filo s o fis k ve te ns k apliga 15,7 13,3 a 4,8 % % M e dic ins k a 13 % % J ur idis kt a e k9,1 nis% k - natur ve tans k apliga 13,3 % M e dic ins k a 13 % Enkätsvar fördelat på fakultet T e k nis k - natur ve tans k apliga 13,3 % Diagram 1: Enkätsvar fördelat på fakultet Mer än dubbelt så många kvinnor som män har svarat på enkäten (68 procent kvinnor jämfört med 32 procent män). Så väl 19-åringar som studenter över 40 år har svarat på enkäten, även om det är övervägande 20-25 åringar som svarat. 57 % av alla respondenter befinner sig inom denna grupp. Såväl nya som mer etablerade studenter har svarat på frågorna, men med en övervikt på studenter som studerat vid universitetet 0-2 år (65 %).

Drygt 36 % av studenterna har inte någon förälder med akademisk utbildning. En majoritet av studenterna har alltså minst en förälder med universitetsexamen. Av studenterna som svarade på enkäten så hade drygt en fjärdedel (27 %) minst en förälder som är född utanför Norden. Har någo n av dina fö r äldr ar e n unive r s ite ts e xam e n? Procent Procent 100 80 60 40 Procent 20 0 1 Ingen förälder med akademisk examen Minst en förälder har akademisk examen Ä r någo n av dina fö r äldr ar fö dda utanfö r No r de n? 100 80 60 40 Procent 20 0 1 Minst en förälder född utanför Norden Föräldrar födda i Norden Diagram 2: Studenters bakgrund Drygt 8 % av respondenterna har barn. Detta kan jämföras med att i bostadsundersökningen som Uppsala studentkår genomförde i början av 2007 hade 14 % av studenterna barn. Att färre studenter med barn svarade på denna enkät kan ha att göra med att studenten var tvungen att befinna sig på campus för att kunna delta, medan data till bostadsundersökningen samlades in genom telefonintervjuer i hemmet och då ett slumpmässigt urval ur studentkårens register genomförts. En klar majoritet av studenterna flyttade till Uppsala för att studera. 77 % av respondenterna hade inte bott i Uppsala en längre tid innan de började studera vid universitetet. 3. Hur upplever studenter det är att komma in i universitetsvärlden? Undersökningen visar att en femtedel av studenterna upplever eller upplevde att det var svårt att komma in i universitetsvärlden och vardagen som student. Kvinnor upplever i något högre grad än män att det är svårt att komma in i universitetsvärlden. 7

Hur tyckte du att de t gick att komma in i univ e rs ite ts v ärlde n och v ardage n s om s tude nt? 60 Procent 40 Procent 20 Kvinnor Män 0 Mycket lätt Ganska lätt Ganska svårt Mycket svårt Diagram 3: Hur män och kvinnor upplevde att det var att komma in i universitetsvärlden. Det är framförallt studenter som kommer från studieovana hem som upplever det svårt att komma in i universitetsvärlden. 30 % av studenterna som inte har någon förälder med akademisk examen anser att det är ganska svårt eller mycket svårt att komma in i vardagen vid universitetet. 15 % av studenter med minst en förälder med akademisk examen anser det samma. Istället menar 38 % av studenterna med minst en förälder med universitetsexamen att det var mycket lätt att komma in i universitetsvärlden, medan 25 % av studenter från studieovana hem ansåg det samma. Det är dock i stort sett lika stor andel av studenterna med föräldrar med examen och studenterna med föräldrar utan examen som anser att det är ganska lätt att komma in i universitetsvärlden. Hu r tyc k te d u d e t g ic k a tt k o mma in i u n iv e r s ite ts v ä r ld e n o c h v a r d a g e n s o m s tu d e n t? Procent 60 40 Procent 20 0 Mycket lätt Ganska lätt Ganska svårt Mycket svårt Studenter med minst en förälder med akademisk examen Studenter med föräldrar utan akademisk examen Diagram 4: Hur studenter från studievana respektive studieovana hem upplevde det var att komma in i universitetsvärlden.

Studenter som har någon förälder född utanför Norden upplever det också svårare att komma in i universitetsvärlden. Drygt 30 % av dessa studenter upplevde att detta var ganska svårt eller mycket svårt att komma in i vardagen som student. 17 % av studenterna med föräldrar födda inom Norden upplevde det på samma sätt. Tvärtom så ansåg 37 % av studenterna med en förälder född inom Norden att det var mycket lätt att komma in i universitetsvärlden, medan det samma gällde för endast 23 % av studenterna med minst en förälder född utanför Norden. Hur tyckte du att de t gick att komma in i univ e rs ite ts v ärlde n och v ardage n s om s tude nt? Procent 60 40 Procent 20 0 Mycket lätt Ganska lätt Ganska svårt Mycket svårt Studenter med föräldrar födda inom Norden Studenter med minst en förälder född utanför Norden Diagram 5: Hur studenter med eller utan utlandsfödda föräldrar upplevde det var att komma in i universitetsvärlden. Äldre studenter upplever det svårare än yngre att komma in i universitetsvärlden. 57 % av studenterna som är över 40 år ansåg det var svårt att komma in i universitetsvärlden och vardagen som student. Av de yngre studenterna (20 25 år) ansåg runt 80 % att det var mycket lätt eller ganska lätt att komma in i universitetsvärlden. 3.1 Avhopp Vi frågade också studenterna om de någon gång funderat på att avbryta sina studier vid Uppsala universitet på grund av att de inte var nöjda med något i sin studiesituation. 28 % av de tillfrågade svarade ja på frågan. Det är mer än en fjärdedel av studenterna. Dessa studenter har dock valt att stanna kvar och fortsätta sin utbildning. Det finns inga markanta skillnader vad gäller kön, etnicitet eller klassbakgrund. 4. Vad behöver förbättras för att studenter ska trivas och prestera bättre? Enkäten avslutades med en lista över 17 olika områden som rör studentens studiesituation 3. Vi frågade studenterna om förbättringar inom några av dessa områden skulle leda till att stu- 3 Se vilka områden under fråga 13 i enkäten som är bilaga till rapporten.

denten skulle trivas bättre på universitetet och kunna prestera bättre studieresultat. Studenten gavs också möjlighet att föreslå andra områden som behövde förbättras. Studenterna uppmuntrades att sätta kryss för de saker som behövde förbättras på universitetet. Dessutom uppmuntrades studenterna att prioritera de tre viktigaste sakerna som var i behov av förbättring, där 1 var det som var i störst behov av förbättring. De områden som fått flest kryss är också de områden som prioriteras högst av studenterna. Dessa områden är mer lärarledd undervisningstid, stöd vid problem med studier, studievägledning, hjälp att skriva akademiska texter samt fungerande schemaläggning. Dessa områden har fått såväl flest kryss i enkäten som högst prioriteringar bland studenterna. Områden som flest antal studenter anser behöver förbättras (flest antal kryss) : 1) Stöd vid problem med studier (161 st.) 2) Studievägledning (157 st.) 3) Hjälp att skriva akademiska texter (139 st.) 4) Fungerande schemaläggning (132 st.) 5) Mer lärarledd undervisningstid (129 st.) Områden som studenterna anser är viktigast att de förbättras (högst rankning) : 1) Mer lärarledd undervisningstid (208 p) 2) Studievägledning (179 p) 3) Stöd vid problem med studierna (157 p) 4) Fungerande schemaläggning (154 p) 5) Hjälp med att skriva akademiska texter (150 p) 4.1 Olika behov av förbättringar på olika fakulteter Mellan de olika fakulteterna skiljer sig behoven av förbättringar mycket åt. Nedan redovisas vad studenter på respektive fakultet anser behöver förbättras. Dels redovisas vilka områden som flest antal studenter anser behöver förbättras (fått flest kryss i enkäten) och dels redovisas områden som sticker ut jämfört med andra fakulteter eller andra grupper. För att få en komplett bild för en enskild fakultet och för noggrannare jämförelse, se bilaga 2 Diagram över förbättringsbehov fördelat på fakulteter. Farmaceutiska fakulteten Hälften av studenterna vid farmaceutiska fakulteten anser att det behövs ett förbättrat stöd vid problem med studierna. Dessutom anser de farmaceutiska studenterna att de behöver mer träning i muntlig kommunikation samt hjälp med att skriva akademiska texter. Områden som flest antal studenter på farmaceutiska fakulteten anser behöver förbättras: 1) Stöd vid problem med studierna (50,8 %) 2) Hjälp att skriva akademiska texter (40,7 %) 2) Träning i muntlig kommunikation (40,7 %) 4 Studenter har fått kryssa för de områden de ansåg var i behov av förbättring. Om studenten ansåg att samtliga områden behövdes förbättras så har de kunnat kryssat för samtliga alternativ. 5 Studenter har fått rangordna tre områden som de anser är viktigast att de förbättras, där 1 är viktigast. Listan ovan är en sammanslagning av rangordningarna där rangordning 1 fått 3 p, rangordning 2 2p och rangordning 3 1p. 10

37 % av studenterna vid fakulteten menar att repetitionskurser av gymnasiekursmaterial behöver förbättras eller införas. Historisk-filosofiska fakulteten Drygt 8 av 10 studenter på historisk-filosofiska fakulteten anser att det behövs mer lärarledd undervisning vid fakulteten. 7 av 10 studenter vid fakulteten anser att de vill ha mer hjälp med att skriva akademiska texter, exempelvis pm, labbrapporter och uppsatser. Dessutom efterfrågar många studenter bättre stöd om studenten skulle få problem med studierna. Områden som flest antal studenter på historisk-filosofiska fakulteten anser behöver förbättras: 1) Mer lärarledd undervisningstid (82,4 %) 2) Hjälp att skriva akademiska texter (70,6 %) 3) Stöd vid problem med studierna (64,7 %) Studenterna vid historisk-filosofiska fakulteten anser att många områden behöver förbättras vid fakulteten. Studenterna har kryssat för många områden som behöver förbättras. På åtta av de 17 områden som föreslås i enkäten, har historisk-filosofiska fakulteten högst andel studenter som kryssat för att de är i behov av förbättring. Studenterna vid den historisk-filosofiska fakulteten är inte nöjda med mottagandet vid utbildningsstart. Hälften av studenterna vid den historisk-filosofiska fakulteten efterfrågar ett bättre mottagande. Hälften av studenterna efterfrågar också studietekniskhjälp exempelvis i form av studieteknikskurser. Nästan hälften av studenterna efterfrågar hjälp, stöd och information om var studenten som blivit dåligt behandlad eller diskriminerad kan vända sig (47 %). Juridiska fakulteten Över hälften av studenterna vid juridiska fakulteten efterfrågar mer lärarledd undervisning. Hälften av studenterna anser att det finns ett behov av mer varierade examinationsformer. En lika stor andel av studenterna anser också att det behövs mer hjälp vid skrivande av akademiska texter. Områden som flest antal studenter på juridiska fakulteten anser behöver förbättras: 1) Mer lärarledd undervisningstid (56,7 %) 2) Mer variation av examinationsformer (53,3 %) 2) Hjälp att skriva akademiska texter (53,3 %) Studenter vid juridiska fakulteten anser att det behövs mer varierade examinationsformer, vilket är en markant skillnad jämfört med övriga fakulteter. Däremot anser studenterna inte att det finns ett stort behov av mer varierade undervisningsformer. Endast 13 % av studenterna ansåg att det behövdes mer variation av undervisningsformer. Medicinska fakulteten Nästan hälften av studenterna vid fakulteten anser att stöd vid problem med studierna behöver förbättras. 4 av 10 studenter anser också att framförhållningen av schemaläggningen behöver förbättras. Dessutom efterfrågas förbättrad studievägledning. 11

Områden som flest antal studenter på medicinska fakulteten anser behöver förbättras: 1) Stöd vid problem med studier (48,9 %) 2) Fungerande schemaläggning (42,6 %) 3) Studievägledning (40,4 %) Studenterna vid fakulteten verkar nöjda med antalet lärarledd undervisning. 13 % av studenterna vid fakulteten efterfrågar mer lärarledd undervisningstid medan 4 % efterfrågar mindre undervisning. Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 45 % av studenterna vid fakulteten anser att studievägledningen är i behov av förbättring. 4 av 10 studenter anser att stöd om studenten får problem med studierna behöver förbättras. Dessutom vill studenterna ha mer hjälp att skriva akademiska texter och anser att framförhållningen med schemaläggningen behöver förbättras. Områden som flest antal studenter på teknisk-naturvetenskaplig fakultet anser behöver förbättras: 1) Studievägledning (44,9 %) 2) Stöd vid problem med studierna (40,8 %) 3) Hjälp att skriva akademiska texter (36,7 %) 3) Fungerande schemaläggning (36,7 %) Studenterna vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet är också nöjda med antalet lärarledd undervisningstimmar. 6 % av studenterna vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vill ha mer undervisningstid medan 2 % vill ha mindre undervisningstid. Det är få som efterfrågar bättre mottagning vid utbildningsstart (12 %). Samhällsvetenskapliga fakulteten 65 % av studenterna vid samhällsvetenskapliga fakulteten anser att studievägledningen behöver förbättras. Det finns också ett behov av förbättrat stöd om studenten får problem med studierna. Fler än hälften av studenterna anser också att de vill ha mer lärarledd undervisning. Områden som flest antal studenter på samhällsvetenskapliga fakulteten anser behöver förbättras: 1) Studievägledning (64,7 %) 2) Stöd vid problem med studierna (56,9 %) 3) Mer lärarledd undervisningstid (54,9 %) Hälften av alla studenter på samhällsvetenskapliga fakulteten efterfrågar mer varierade undervisningsformer, medan 31 % anser att examinationsformerna behöver vara mer varierande. Språkvetenskapliga fakulteten 57 % av studenterna vid språkvetenskapliga fakulteten anser att de är i behov av mer lärarledd undervisning. En lika stor andel anser att fakulteten behöver förbättra sin fadders- och mentorsverksamhet. Hälften av studenterna anser också att det behöver finnas mer hjälp att tillgå 12

när de ska skriva akademiska texter. Områden som flest antal studenter på språkvetenskapliga fakulteten anser behöver förbättras: 1) Mer lärarledd undervisningstid (57,1 %) 1) Fadders- och mentorsverksamhet (57,1%) 2) Hjälp att skriva akademiska texter (50 %) På språkvetenskapliga fakulteten efterfrågar 43 % av studenterna också mer information om hur studenter kan få hjälp vid synliga eller osynliga funktionshinder. 4 av 10 studenter från denna fakultet efterfrågar bättre hjälp, stöd och information om vad man ska göra om man blivit dåligt behandlad och/eller diskriminerad. Teologiska fakulteten 8 av 10 studenter vid teologiska fakulteten vill ha mer lärarledd undervisning. Ingen har svarat att de vill ha mindre lärarledd undervisningstid. Hälften av studenterna anser att fadders- och mentorsverksamheten behöver förbättras eller byggas upp och 40 % efterfrågar underlättande av social kontakt med andra studenter. Områden som flest antal studenter på teologiska fakulteten anser behöver förbättras: 1) Mer lärarledd undervisningstid (80 %) 2) Fadders- och mentorsverksamhet (50 %) 3) Underlätta social kontakt med andra studenter (40 %) Utbildningsvetenskapliga fakulteten Studenterna vid utbildningsvetenskapliga fakulteten vill ha förbättrad studievägledning och efterfrågar mer lärarledd undervisningstid. Dessutom anser studenterna vid fakulteten att framförhållningen med schemaläggningen är i behov av förbättring. Områden som flest antal studenter på utbildningsvetenskapliga fakulteten anser behöver förbättras: 1) Studievägledning (51,7 %) 2) Mer lärarledd undervisningstid (46,7 %) 3) Fungerande schemaläggning (43,3 %) 3 av 10 studenter vid fakulteten anser att fadders- och mentorsverksamheten behöver förbättras. 35 % av studenterna anser även att undervisningen är i behov av mer varierade examinationsformer. 4.2 Etnicitet En högre andel av studenterna med minst en utomnordisk förälder anser att bemötandet av lärare och annan personal måste förbättras på universitetet. En tredjedel av dessa studenter anser att bemötandet bör förbättras. Bland studenter med föräldrar födda inom Norden anser en femtedel att bemötandet av lärare och annan personal behöver förbättras. Drygt en tredjedel (32 %) av studenter med minst en förälder född utanför Norden upplever 13

också att information om var de ska vända sig för att få hjälp vid synliga eller osynliga funktionshinder, behöver bli mer tillgänglig. Bland studenter med föräldrar födda inom Norden anser knappt en femtedel (19 %) det samma. 60 % av studenterna med minst en utomnordisk förälder efterfrågar förbättrat stöd vid problem med sina studier. Detta kan jämföras med strax över 40 % bland studenter med föräldrar födda i Norden. En större andel av studenter med minst en utomnordisk förälder efterfrågar också mer hjälp och stöd om man blir dålig behandlad eller diskriminerad (39 % jämfört med 22 %), hjälp med att skriva akademiska texter (45 % jämfört med 38 %) samt mer varierade undervisnings- och examinationsformer (36/34 % jämfört med 27/29 %). V ad behöver förbättras för att du s om s tudent s k a trivas oc h pres tera bättre? V ad behöver förbättras för att du s om s tudent s k a trivas oc h pres tera bättre? Procent 60% 60% 40% Procent 40% 20% Procent 20% 0% 0% 1 2 3 4 5 Minst en förälder född utanför Norden Minst Föräldrar en förälder födda född inom utanför Norden Norden Föräldrar födda inom Norden 1. Bemötande 1 av 2 lärare och 3 annan 4personal 5 2. Information om hur man kan få hjälp vid synliga eller osynliga funktionshinder 3. Hjälp, stöd, information om man blivit dåligt behandlad och/eller diskriminerad 4. Stöd vid problem med studierna 5. Hjälp att skriva akademiska texter Diagram 6: Vad studenter med eller utan utlandsfödda föräldrar anser behöver förbättras vid universitetet Områden som flest antal studenter med minst en förälder född utanför Norden anser behöver förbättras: 1) Stöd vid problem med studierna (60,6 %) 2) Studievägledning (47,9 %) 3) Hjälp att skriva akademiska texter (44,7 %) 4.3 Klassbakgrund En tredjedel av studenterna som kommer från ett hem där ingen av föräldrarna har en akademisk examen vill ha en bättre fadders- och mentorsverksamhet. För studenter som kommer från familjer med akademisk bakgrund, så är det 19 % som tycker att verksamheten behöver förbättras. Över en tredjedel (35,7 %) av studenterna från studieovana hem vill också att tillgången till träning i muntlig kommunikation exempelvis genom så kallade våga-tala- 14

kurser ska förbättras. Något lägre andel, 30 %, av studenterna med minst en förälder med akademisk examen anser det samma. Förutom dessa två områden, så skiljer sig inte förbättringsbehoven mycket åt mellan studenter från studieovana och studievana hem. Områden som flest antal studenter från studieovana hem anser behöver förbättras: 1) Stöd vid problem med studierna (44,4 %) 2) Studievägledning (41,3 %) 3) Träning i muntlig kommunikation (35,7 %) 3) Mer lärarledd undervisningstid (35,7 %) 4.4 Ålder, barn och antal terminer på universitetet Mer än hälften av studenterna som har fyllt 30 år anser att stödet vid problem med studierna behöver förbättras (57 %). Fler studenter som är mellan 30 och 40 år efterfrågar också bättre information och stöd för studenten som blivit dåligt behandlad eller diskriminerad. Två av fem anser att denna information behöver förbättras och lika stor andel anser att informationen om var studenten kan vända sig för hjälp vid funktionshinder behöver förbättras. Bland studenter som är mellan 20-25 år dessa siffror 30 % respektive 22 %. Det är främst de äldre studenterna, det vill säga 30-40-åringar och över som upplever att det behövs en bättre fadders- och mentorsverksamhet. Bland de studenter som är över 40 år anser fler än hälften att denna verksamhet bör förbättras, medan det gäller för en femtedel av 20-25-åringarna. Studenter med barn anser i högre grad än studenter utan barn att institutionerna behöver bättre framförhållning vid schemaläggning. 44 % av studenter med barn ansåg att det behövdes en bättre fungerande schemaläggning. 37 % av studenterna utan barn ansåg att schemaläggningen behöver fungera bättre. Områden som flest antal studenter med barn anser behöver förbättras: 1) Fungerande schemaläggning (44,8 %) 2) Studievägledning (41,4 %) 3) Träning i muntlig kommunikation (34,5 %) Information om hur man kan få hjälp vid synliga eller osynliga funktionshinder (34,5 %) Bland de studenter som studerat på universitetet längre än 6 år så anser 86 % att det bör finnas ett förbättrat stöd för studenter som stöter på problem med sina studier. Bland studenterna som har studerat vid Uppsala universitet 0-2 år anser 45 % att detta stöd behöver förbättras. 72 % av studenterna som studerat på universitetet längre än 6 år anser att studievägledningen behöver förbättras. Drygt hälften av studenterna som läst 2-4 år anser det samma. Det ska dock poängteras att endast 7 studenter föll inom kategorin att ha studerat vid Uppsala universitet 6 år eller längre. Den största kategorin respondenter har studerat i 0-2 år vid Uppsala universitet (222 stycken) och bland dem önskar över en femtedel ett bättre mottagande vid utbildningsstart. Endast en av tio studenter som kommit lite längre på sin utbildning, det vill säga 2-4 år, vid universitet anser att mottagningen vid utbildningsstart behöver förbättras. 15

4.5 Kön Männen vill i högre grad än kvinnorna att fadders- och mentorsverksamheten ska förbättras vid universitetet. Över 30 % av männen anser att verksamheten bör förbättras medan det samma gäller för drygt 20 % av kvinnorna. Kvinnor å andra sidan efterfrågar mer hjälp med att skriva akademiska uppsatser och träning i muntlig kommunikation, än vad männen gör. Annars finns det inte markanta skillnader mellan könen. V ad behöver förbättras s å att du s om s tudent s k ulle trivas oc h pres tera bättre? 60 Procent 40 Procent 20 kvinna man 0 1 2 3 4 1. Fadders- och mentorsverksamhet 2. Hjälp att skriva akademiska uppsatser 3. Träning i muntlig kommunikation 4. Mer lärarledd undervisning Diagram 7: Vad män och kvinnor anser behöver förbättras vid universitetet 5. Sammanfattning av resultat Sammanlagt svarade 357 studenter på enkäten som utarbetats av Uppsala studentkår. Respondenterna svarade på frågorna under Uppsala studentkårs kampanj Ett universitet för alla. Kampanjen besökte Uppsala universitets campusområden under två veckor i mars. Denna undersökning är gjord bland studenter som studerar på Uppsala universitet idag. Undersökningen visar att en femtedel av dessa studenter tyckte att det var svårt att komma in i universitetsvärlden och vardagen som student. Det är framförallt studenter som kommer från studieovana hem och studenter med minst en utomnordisk förälder som upplever det svårt att komma in i universitetsvärlden. 30 % av studenterna i båda grupperna anser att det var svårt att komma in i vardagen som student. Studenter från studieovana hem uppger också i högre grad att fadders- och mentorsverksamheten vid universitet bör förbättras, än vad studenter från mer studievana hem gör. Över en fjärdedel av studenterna som svarat på enkäten har någon gång funderat på att avbryta sina studier på grund av att de inte var nöjda med något i sin studiesituation. I Studentbarometern 2007 så uppger hälften av studenterna att de allvarligt övervägt att hoppa av sina studier. Samma områden som flest antal studenter ansåg behövde förbättras på universitetet, var 16

också de områden som studenterna prioriterade högst. Dessa fem områden är mer lärarledd undervisning, stöd vid problem vid studierna, studievägledning, hjälp att skriva akademiska texter samt fungerande schemaläggning. Studenterna prioriterar mer lärarledd undervisning högst som det område som behöver förbättras på universitetet. Störst efterfrågan för mer lärarledd undervisning finns det på de två fakulteter som enligt Uppsala studentkårs kartläggning från 2006, har minst lärarledd undervisning på A- respektive C-nivå, det vill säga historisk-filosofiska fakulteten och på teologiska fakulteten 6. På båda fakulteterna efterfrågar drygt 8 av 10 studenter mer lärarledd undervisning. Studenterna på språkvetenskapliga och juridiska fakulteten anser också att de är i behov av mer lärarledd undervisning. Minst efterfrågan efter mer lärarledd undervisning finns på de fakulteter som enligt samma kartläggning har mest lärarledd undervisning på A respektive C-nivå, det vill säga den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten och medicinska fakulteten. Behovet av förbättringar ser olika ut på olika fakulteter. Medan studenterna på farmaceutiska och medicinska fakulteten efterfrågar bättre stöd vid problem med studier, så efterfrågar studenter vid utbildningsvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och teknisk-naturvetenskapliga fakulteten bättre studievägledning. För vissa fakulteter finns vissa utmärkande drag, som inte fått flest antal kryss i enkäten, men som i sticker ut i jämförelse med andra fakulteter. Exempelvis efterfrågar studenter på juridiska och utbildningsvetenskapliga fakulteten mer varierade examinationsformer, studenter vid historisk-filosofiska fakulteten efterfrågar ett bättre mottagande vid utbildningsstart och flera farmaceutstudenter önskar repetitionskurser av gymnasiekursmaterial. Studenter vid teologiska fakulteten vill ha en bättre fadders- och mentorsverksamhet, något som också efterfrågas bland studenterna vid språkvetenskapliga fakulteten. Studenter på sistnämnda fakulteten vill också ha mer information om hur studenter kan få hjälp vid synliga eller osynliga funktionshinder. Se gärna hela tabellen över förbättringsbehov vid respektive fakultet i bilaga 2. Studenter med barn poängterar särskilt behovet av fungerande schemaläggningar. Nästan hälften (45 %) av studenterna med barn har kryssat för att framförhållningen med schemaläggning behöver förbättras. Äldre studenter upplever det svårare än yngre att komma in i universitetsvärlden och efterfrågar att fadders- och mentorsverksamheten ska förbättras. Mer än hälften av studenterna som har fyllt 30 år efterfrågar också förbättrat stöd om de skulle få problem med studierna, vilket är en högre andel än för yngre studenter. Kvinnor efterfrågar mer hjälp med att skriva akademiska texter och träning i muntlig kommunikation än vad män gör. Männen efterfrågar mer lärarledd undervisning och förbättrat fadders- eller mentorsverksamhet än kvinnor. En högre andel av studenterna med minst en utomnordisk förälder anser att det bör finnas förbättrat stöd om de skulle få problem med sina studier. Dessutom anser denna grupp studenter i högre utsträckning än studenter med föräldrar födda inom Norden att bemötandet av lärare och annan personal på universitetet behöver förbättras. En tredjedel av dessa studenter anser att bemötandet behöver förbättras medan en femtedel av studenterna med föräldrar födda inom Norden anser detsamma Nästan dubbelt så många studenter med minst 6 Se Uppsala studentkårs kartläggning om lärarledd undervisning på A- och C-kurser vid Uppsala universitet. Rapporten finns att läsa på www.uppsalastudentkar.nu under Åsikter. 17

en utomnordisk förälder efterfrågar också bättre hjälp, stöd och information om man blivit dåligt behandlad eller diskriminerad. 6. Vad vill Uppsala studentkår? En femtedel av studenterna anser att det var svårt att komma in i universitetsvärlden och vardagen som student. Än högre är siffran för studenter från studieovana hem och för studenter med minst en förälder född utanför Norden. Det är oroväckande siffror. Breddad rekrytering handlar inte bara om att få in fler grupper till högre utbildning utan också att studenter ska trivas bra och avsluta sina studier. Alla studenter ska ges förutsättningar för att trivas på universitetet och kunna prestera sitt bästa under studietiden. Universitetet måste ta vara på dem som sökt sig till Uppsala universitet för att studera. Varje onödigt studieavhopp är ett misslyckande för universitetet. För att förhindra studieavhopp är det viktigt att universitetet tar ett helhetsgrepp på studenternas studiesituation. Myndigheten för nätverk och samarbete (NSHU) har utvecklat figuren nedan för att visa att aspekter på breddad rekrytering måste in i allt arbete från rekrytering till pedagogisk utveckling och alumniverksamhet för att nå målet om att en mångfald av människor, inte bara ska börja studera, utan också gå igenom studietiden ut till arbete eller forskning. Källa: Myndigheten för nätverk och samarbetet inom högre utbildning, www.nshu.se Det är Uppsala studentkårs vilja att varje institution och program utarbetar retentionsplaner. Genom att utarbeta retentionsplaner på varje institution och program så rannsakas vad som behöver göras på den egna institutionen eller programmet för att studenten ska trivas och kunna prestera sitt allra bästa. I en retentionsplan kan problemområden systematiskt analyseras och åtgärdas och därmed bidra till att Uppsala universitet blir ett bättre universitet. Resultaten från denna undersökning visar att det finns en rad åtgärder som universitet, både lokalt och centralt, kan göra för att bidra till en ökad trivsel och studiemotivation hos studenterna. Några av de återkommande behoven av åtgärder är förbättrat stöd vid problem 18

med studier, bättre studievägledning, mer lärarledd undervisning samt mer hjälp att skriva akademiska texter. Detta är några av de konkreta åtgärder som Uppsala universitet kan arbeta med för att studenter ska trivas och prestera bättre studieresultat. Fler förslag till åtgärder finns i undersökningen. Denna undersökning visar hur studenterna upplever sin vardag vid Uppsala universitet. Resultaten pekar på flera tendenser som också Studentbarometern 2007 presenterar. Den undersökningen är genomförd med långt fler respondenter än vår så därför hoppas vi på att resultaten från denna undersökning ses i ljuset av resultaten från Studentbarometern 2007. Resultaten från denna undersökning är tänkt att komplettera den undersökning som Enheten för kvalitet och utvärdering genomför om studieavbrott vid Uppsala universitet. Det är vår förhoppning att universitetet, såväl på central som på lokal nivå, tar till sig resultaten från dessa undersökningar. För att skapa ett universitet för alla så behövs det inte bara ett arbete för att bredda rekryteringen till universitetet, utan också ett arbete för att de studenter som börjar studera också trivs och kan slutföra sin utbildning. Det är dags att vi tillsammans skapar ett universitet för alla. 19

Bilaga 1: Enkät om kvarstannande 1 (3) Enkät om kvarstannande Uppsala studentkår arbetar för att alla studenter ska trivas på universitetet och ha möjlighet att prestera sitt allra bästa under sin studietid. Vi vill därför veta vad du tycker universitetet bör ändra och förbättra för att du ska kunna trivas och prestera ditt allra bästa. Det är mycket uppskattat om du tar dig tid och fyller i enkäten så att kåren kan fortsätta arbetet för att förbättra allas vår studietid. Enkäten görs helt anonymt. Om du vill skriver vi upp ditt namn när du lämnar in enkäten så har du möjlighet att vinna ett presentkort på 250 kr från Studentbokhandeln. 1. Kön: q Kvinna q Man 2. Ålder: år 3. Vilken utbildning läser du för närvarande? 4. Hur många terminer har du läst vid Uppsala universitet? terminer 5. Hade du bott i Uppsala en längre tid innan du började plugga på universitetet? q Ja q Nej 6. Har du barn? q Ja q Nej 7. Har du ett synligt eller osynligt funktionshinder? q Ja q Nej Om ja, vad? 8. Har någon av dina föräldrar en universitetsexamen? q Ja q Nej 9. Är någon av dina föräldrar födda utanför Norden? q Ja q Nej 10 a. Hur tycker du att det gick att komma in i universitetsvärlden och i vardagen som student? q Mycket svårt q Ganska svårt q Ganska lätt q Mycket lätt 10 b. Du som ovan svarat Mycket svårt eller Ganska svårt. Vad upplevde du som svårt?.... 20

Bilaga 1: Enkät om kvarstannande 2 (3) 10 c. Varför var dessa saker svåra?... 11 a. Har du någon gång funderat på att avbryta dina studier vid Uppsala universitet på grund av att du inte varit nöjd med något i din studiesituation? q Ja q Nej Om ja: 11 b. Varför?... 11 c. Vad fick dig att fortsätta?... 12. Vad tycker du att universitetet eller din institution skulle kunna göra eller förbättra för att du ska trivas bättre och kunna prestera bättre studieresultat?...... 13. Nedan finns en lista över olika områden som rör din studiesituation. Skulle förbättringar inom några av dessa områden leda till att du skulle trivas bättre på universitetet och kunna prestera bättre? Sätt kryss i rutan för de saker som du tycker behöver förbättras. Rangordna de 3 viktigaste sakerna som du tycker behöver förbättras, där 1 är det som du tycker är i störst behov av förbättring. Kryssa Rangordna - Mottagande vid utbildningsstarten q - Bemötande av lärare och annan personal q - Fadders- eller mentorsverksamhet q - Underlättande av social kontakt med andra studenter, exempel q genom undervisningsformer och anordnande av sociala aktiviteter 21

Bilaga 1: Enkät om kvarstannande 3 (3) - Information om hur man kan få hjälp vid synliga eller q osynliga funktionshinder - Hjälp, stöd, information om man blivit dåligt behandlad q och/eller diskriminerad - Stöd vid problem med studierna q - Studievägledning q - Studieteknikshjälp, exempelvis i form av studieteknikkurs q - Repetitionskurser (av gymnasiekursmaterial) q - Hjälp med att skriva akademiska texter, exempelvis pm, labbrapporter q och uppsatser - Träning i muntlig kommunikation, exempelvis genom q så kallade våga tala-kurser - Fungerande schemaläggning, avseende framförhållning q - Mer lärarledd undervisningstid q - Mindre lärarledd undervisningstid q - Mer variation av undervisningsformer q - Mer variation av examinationsformer q - Annat. q 14. Vad tycker du är särskilt bra inom din utbildning som skulle kunna göras på fler ställen?... 15. Finns det något annat du vill framföra med anledning av enkätens frågor?... Tack för du tog dig tid att fylla i enkäten. Vi kommer att använda ditt svar för att fortsätta vårt arbete för att förbättra allas vår studietid! Uppsala studentkår 22

Bilaga 2: Diagram över förbättringsbehov fördelat på respektive fakultet. 23

24