Universitets och högskolors arbete mot sexuella trakasserier

Transkript

1 Aleksandra Sjöstrand Universitets och högskolors arbete mot sexuella trakasserier SUHF:s arbetsgivardag

2 Uppdrag om sexuella trakasserier Regeringens samlade åtgärder mot sexuellt våld och trakasserier Särskilda uppdrag och medel till myndigheter och till civilsamhället för att arbeta med att upptäcka, åtgärda och förhindra samt ge kunskapshöjande insatser gällande sexuella trakasserier. Jämställdhetsmyndigheten Inom ramen för arbetet med att nå de jämställdhetspolitiska målen ska myndigheten samla och sprida kunskap om sexuella trakasserier. Barns och ungas situation ska särskilt belysas. Universitet och högskolor Universitet och högskolor får i uppdrag att synliggöra sitt förebyggande och främjande arbete för att motverka sexuella trakasserier.

3 UHR:s uppdrag från regeringen UHR ska under 2018 samlat synliggöra lärosätenas arbete för att förebygga sexuella trakasserier, samt deras arbete när de fått kännedom om misstänkta sexuella trakasserier. I uppdraget ingår att presentera goda exempel. UHR ska samråda med Universitetskanslersämbetet.

4 Metod och kvalitetssäkring Viktigt att frågan belyses ur olika perspektiv Tre enkäter har skickats ut till lärosäten studentkårer fackliga organisationer vid lärosäten Tre hearingar med lärosätesrepresentanter, hearing med studentkårsrepresentanter, möte med fackliga representanter för att fördjupa enkätsvaren Intervjuer med personer som blivit utsatta för sexuella trakasserier (en extern forskare på uppdrag av UHR) En forskningsöversikt tas fram av externa forskare (Sekretariatet för genusforskning) Möten, workshops och träffar Genomgång av lärosätenas hemsidor En referensgrupp En rapport med resultaten i mars 2019

5 Vilka insatser har lärosätet vidtagit de senaste tre åren för att förebygga att anställda, doktorander och studenter utsätts för sexuella trakasserier? Utbildningsinsatser Informationsinsatser Värdegrundsarbete, arbete med kulturfrågor Uppdatering av rutiner, riktlinjer mot sexuella trakasserier, styrdokument

6 Hur informerar lärosätet anställda, doktorander och studenter om vad sexuella trakasserier är, ärendehanteringsprocessen, samt vilka funktioner vid lärosätet och externa instanser som kan kontaktas? Vilka andra språk än svenska finns informationen på? Webbsidor Utbildning för anställda Utbildning, informationspass för studenter Information ges till nyanställda Broschyr, dokument, tryckt material Styrdokument Information finns även på engelska

7 Hur säkerställer lärosätet att alla funktioner vid lärosätet som hanterar sexuella trakasserier har uppdaterad kunskap om frågan? Information Särskilda funktioner har ansvar, kompetens Utbildning av chefer, nyckelpersoner Nätverk, erfarenheter från andra lärosäten Arbete med styrdokument

8 Vad anser lärosätet är relevant kunskap? Kunskap om lagstiftning Kunskap om interna styrdokument och rutiner Kunskap i hur man förebygger sexuella trakasserier Kunskap om hur man identifierar sexuella trakasserier Kunskap om vad man ska göra när sexuella trakasserier förekommer Kunskap om genus, normer, könsmaktordningar osv Kunskap om forskning

9 Vad gör lärosätet för att få kännedom om huruvida sexuella trakasserier förekommer? Medarbetarundersökningar Medarbetarsamtal Studentundersökningar Vissa funktioner kan kontaktas Öppet samtalsklimat och medvetenhet Vikten att anmäla betonas Möjlighet att anmäla online (ett fåtal)

10 Vilka insatser planerar lärosätet under de kommande två åren för att förebygga sexuella trakasserier? Varför har just dessa insatser valts? Informationsinsatser för anställda och studenter, kunskapsspridning i organisationen Enkäter, undersökningar, kartläggningar Uppdatering av relevanta dokument Särskilda projekt (ett fåtal)

11 Hur säkerställer lärosätet att personer som anmäler sexuella trakasserier inte drabbas av repressalier under eller efter utredning? Information, kontakt under ärendets gång med de närmast inblandade Riktlinjer, handlingsplan, allmän information, liknande Uppföljning av ärendet Anmälaren uppmuntras att anmäla eventuella repressalier

12 Hur beaktar lärosätet maktdimensioner och beroendeförhållanden i arbetet mot sexuella trakasserier? Till exempel mellan student och lärare, doktorand och handledare, anställd och chef Frågan beaktas i styrdokument, riktlinjer osv Frågan kommer att utredas, beaktas framöver Genom förebyggande arbete Spridning av kunskap, medvetandegörande Utomstående, opartiska funktioner kan anlitas

13 Ser lärosätet några interna eller externa hinder för sitt arbete med att förebygga och åtgärda sexuella trakasserier? Till exempel organisationskultur, organisationsstruktur, lagstiftning, finansiering. Externa hinder Den akademiska kulturen, den akademiska självbilden Könsmaktsordningen, könsroller Lagstiftningen Interna hinder Beroendeställningar inom akademin Rädsla för repressalier Bristande resurser Lärosätets storlek Obenägenhet att anmäla, att säga ifrån, tystandskultur Organisationsstruktur, organisationskultur Inga hinder (några lärosäten)

14 Vilka typer av sexuella trakasserier är det vanligast att anställda och doktorander utsätts för? I vilka arenor sker det? (enligt fackliga organisationer) Verbala Fysiska Konferens/Internat Fester av olika slag Mellan chef/anställd, handledare/doktorand I samband med handledning Har ej drabbat medarbetare Inga särskilda arenor Vet ej

15 Vilka typer av sexuella trakasserier är det vanligast att studenter och doktorander utsätts för av lärosätets personal? I vilka arenor sker det? (enligt studentkårer) Olika typer av trakasserier Verbala sexuella trakasserier som kommentarer eller inviter Fysiska sexuella trakasserier, Skriftliga sexuella trakasserier En del kårer vet inte Arenor för trakasserier Inom ramen för undervisning på lärosätet - föreläsningar, seminarier och handledning (vanligast) Utbildning utanför lärosätet som arenor (VFU, studiebesök) Sociala arenor inom och utanför studentlivet

16 Vilka orsaker ser ni till att anställda och doktorander inte går vidare med en anmälan? (fackliga organisationer) Maktförhållandet Anställningsvillkoren Inget förtroende för lärosätet kommer ej leda till förbättringar Brist på kunskap om sexuella trakasserier Skuld Rädsla för repressalier och efterverkningar Rädsla för upprepning av trauma Rädsla att ej bli trodd

17 Vilka orsaker ser studentkåren till att studenter och doktorander inte går vidare med en anmälan? Rädsla för repressalier, för att inte bli tagen på allvar, oklarheter kring anmälan och svårigheter med att få upprättelse (vanligast) Skam över att ha blivit utsatt Sociala konsekvenser inom studentgruppen av att anmäla Tystnadskultur, att högskolan inte tar anmälningar på allvar, och att det inte går att anmäla anonymt

18 Hur tycker ni att lärosätets hantering av ärenden rörande sexuella trakasserier av anställda och doktorander fungerar? (fackliga organisationer) Arbetet fungerar bra Ingen kunskap om hanteringen Arbetet fungerar dåligt ej opartiska utredare Förbättringsmöjligheter finns (ex informationsspridning, utbildningsinsatser för chefer, närmre samarbete med fackförbund) Få fall leder till bristfälliga rutiner Tystnadsplikten gör hanteringen mindre transparant

19 Hur tycker ni att lärosätets arbete för att förebygga sexuella trakasserier av studenter och doktorander fungerar? Studentkårernas syn på hur lärosätenas arbete för att förebygga sexuella trakasserier fungerar varierar En del kårer anser att arbetet är dåligt eller bristfälligt, att arbetet behöver utvecklas, en del att arbetet fungerar bra Några kårer anger att arbetet är ok, fungerar bättre eller är oklara över hur arbetet fungerar Någon kår anger att arbetat varierar mellan lärosätets fakulteter De flesta kårer har konkreta förbättringsförslag Bättre information om handlingsplaner, ärendehantering och stöd är vanligast Några lyfter att mer kunskap behövs på lärosätet Andra förslag är att jämlikhetsfrågor bör prioriteras, att sexuella trakasserier bör vara del av det systematiska Universitets- och högskolerådet miljöarbetet, (UHR) och att det krävs mer samarbete

20 TACK!