Studenternas arbetsmiljö vid Uppsala universitet. En undersökning av Uppsala studentkår 2012/2013

Transkript

1 Studenternas arbetsmiljö vid Uppsala universitet En undersökning av Uppsala studentkår 2012/2013

2 Studenternas arbetsmiljö vid Uppsala universitet En undersökning av Uppsala studentkår Verksamhetsåret 2012/2013 Publiceringsdatum: Diarienr.: 30:13/14 Rapporten är utgiven av Uppsala studentkår Rapporten är skriven av Linda Ekström, studiebevakare vid Samhällsvetenskapliga sektionen, och Ida Wikblom, studiebevakare vid Ekonomiska sektionen, Uppsala studentkår. Rapporten är reviderad av Rebecca Grebestam, studiebevakare vid Medicinska sektionen, Emma Jidhamre, studiebevakare vid Humanistiska sektionen, och Einar Robillard, studiebevakare vid Humanistiska sektionen. Handläggare: Nils Jobring. Layout: Tony Karlsson. Initiativtagare: Magnus Olofsson, vice ordförande med studiesocialt ansvar 12/13 och Uppsala studentkårs arbetsmiljögrupp.

3 Tack Uppsala studentkår vill rikta ett speciellt tack till följande personer, då vi utan deras hjälp aldrig hade kunnat genomföra den här undersökningen. Tack till samtliga studiebevakare som deltagit i utdelning av enkäter och sammanställt insamlad data: Alexandra Gustafsson, Humanistiska sektionen Cornelia Hagerlid, Humanistiska sektionen Philip Carlquist, Juridiska sektionen Gustav Sundell, Medicinska sektionen Fredrik Lyngfalk, Medicinska sektionen Samrawit Danielsson, Sektion LÄRA Andreas Eriksson, Teknisk-naturvetenskapliga sektionen......samt till övriga som har bidragit med sammanställning och inmatning av materialet. Tack till Farmacevtiska studentkåren vars medverkan gjorde att hela Uppsala universitet är representerat i undersökningen. Ett stort tack riktas även till Niklas Andersson och Erik Spånberg, masterstudenter i statistik, som gjort det ovärderliga arbetet med den statistiska analysen av materialet. Vi vill framförallt rikta ett speciellt tack till de 838 studenter som deltagit i undersökningen. Ni är genom er medverkan en del av Uppsala studentkårs arbete för en förbättrad arbetsmiljö för alla studenter vid Uppsala universitet.

4 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Målgrupper Metod Enkät Urval Genomförande 7 2. Resultatredovisning Inledning Allmän information Fysisk arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Analys Inledning Allmän information Fysisk arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Universitetet generellt Fakulteterna Stress, fysisk och psykisk ohälsa Slutsatser och rekommendationer 53 Referenser 55 Bilagor Enkät svenska 57 Enkät engelska 59

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Verksamhetsåret genomförde Uppsala studentkår med hjälp av studiebevakarna en enkätundersökning för att kartlägga hur studenterna uppfattade sin arbetsmiljö vid Uppsala universitets olika campusområden och fakulteter. Rapporten presenterades i mars Under verksamhetsåret 2012/2013 tyckte studiebevakarna och vice ordförande med studiesocialt ansvar vid Uppsala studentkår att det var dags att genomföra en ny undersökning. Undersökningen har genomförts av Uppsala studentkår i samarbete med Farmacevtiska studentkåren. Den omfattar alla fakulteter vid Uppsala universitet och totalt har 838 studenter deltagit. Den nyaktuella undersökningen genomfördes under våren Rapporten skrevs under våren och sommaren 2013 och reviderades sedan under februari Syfte Huvudsyftet med enkätundersökningen är att ta reda på hur studenterna upplever sin fysiska och psykosociala arbetsmiljö vid hela Uppsala universitet. Med rapporten vill vi även uppmärksamma studenternas arbetsvillkor samt Uppsala studentkårs arbete för att förbättra dessa. Resultatet kommer också att utgöra underlag för Uppsala studentkårs fortsatta arbetsmiljöarbete, ett arbete som bedrivs av studentkårens studiebevakare samt studerandeskyddsombud vid Uppsala universitets alla campusområden. Vidare kommer denna rapport att jämföras med rapporten från 2010 för att följa upp vilka åtgärder som vidtagits och vad Uppsala universitet samt Uppsala studentkår behöver arbeta med, exempelvis genom dokumenten Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor, Pedagogiskt program för Uppsala universitet och även andra dokument som berör studenters fysiska och psykosociala arbetsmiljö. 1.3 Målgrupper Rapportens målgrupp är studenter och anställda vid Uppsala universitet, i synnerhet de som arbetar med arbetsmiljöfrågor. Enkätundersökningens målgrupp är alla studenter vid Uppsala universitet. 1.4 Metod Undersökningen har genomförts som en kvantitativ studie. Deltagande har varit frivilligt och anonymt. För att garantera så stor representativitet som möjligt har enkäter delats ut till studenter vid samtliga fakulteter och campusområden. Detta är viktigt då det är de olika campusområdena och fakulteterna som ansvarar för den fysiska respektive psykosociala arbetsmiljön Enkät 2 Enkätens utformning utgår från den enkät som låg till grund för arbetsmiljörapporten från 2010, men vissa modifieringar har gjorts och enkätens disposition har omarbetats. Att utgå från föregående enkät gör det möjligt att jämföra resultatet med resultatet från 2010 för att se vilka förbättringar som åstadkommits, om något försämrats samt att se vilka förändringar som måste prioriteras. Enkäten är som i undersökningen från 2010 uppdelad i tre delar: Allmän information, Fysisk arbetsmiljö och Psykosocial arbetsmiljö. Enkäten innehåller 17 frågor, numrerade 1-9 och Anledningen till detta är att de frågor som i enkäten från 2010 var numrerade 9 och 10 i den nya enkäten kombinerats till fråga 9. Därefter har vi helt enkelt glömt att ändra numreringen på de följande frågorna. Detta har dock underlättat vid jämförelsen med enkäten från 2010, eftersom alla frågor som rör samma ämne är numrerade likadant i de båda enkäterna. Vi har tagit hänsyn till de metodologiska rekommendationer som presenterades i föregående rapport. Vissa svarsalternativ har ändrats, bland annat för att fler eventuella orsaker till psykosocial ohälsa skulle 5

6 finnas med. Utrymmet för egna kommentarer har utökats markant och funnits som kommentarsfält under varje fråga. Svarsalternativet vet ej har inte funnits med, vilket är viktigt att ha i åtanke. Anledningen till det är att studenterna i så hög mån som möjligt skulle tänka efter och ta ställning i frågorna. Enkäten har översatts till engelska för att kunna distribueras till studenter med annat modersmål än svenska. I och med detta har svarsalternativen för fråga 7 om föräldrars utbildning ändrats, från 7 svarsalternativ till 6, då ett par av svarsalternativen i den svenska enkäten var väldigt specifika för det svenska utbildningssystemet. Formuleringen på fråga 12d, Den hårda konkurrensen på kursen gör att samarbetet mellan studenter fungerar bra, var oklar och skapade viss förvirring bland de svarande. Därför presenteras inte resultaten från 12d i rapporten. Svaren på följdfrågan till fråga 13, Om du svarat ja på [ett] eller flera alternativ, anser du dig ha fått stöd av universitetet? är oklara. Därför har resultatet av denna fråga inte heller tagits med i rapporten. På fråga 16, Om du har blivit utsatt för diskriminering eller trakasserier, vem har diskriminerat/trakasserat dig? (Flera alternativ möjliga) är det oklart om man ska ringa in nej eller inte svara om man inte blivit utsatt för diskriminering/trakasserier. Dessa svar utesluts dock inte från resultatet eftersom det gått att avgöra vilka som valt att hoppa över frågan för att de inte blivit diskriminerade/trakasserade överhuvudtaget och vilka som fyllt i nej för att de inte blivit diskriminerade av just dessa grupper. Enkäten delades ut i fysiskt format. Det kan diskuteras om en webbenkät skulle ha kunnat använts istället. Fördelarna med en webbenkät är att den enkelt kan delas ut till Uppsala universitets samtliga studenter samt att sammanställningen av data görs per automatik. Nackdelen är att svarsfrekvensen riskerar att minska drastiskt samt att man inte kan garantera svar från studenter på samtliga fakulteter och campusområden Urval Eftersom vi valde att dela ut en fysisk enkät, kunde vi inte dela ut den till alla Uppsala universitets studenter. För att få ett representativt urval av de svarande valde vi att lägga ansvar för utdelningen av enkäterna på studiebevakarna vid Uppsala studentkårs sektioner. Detta skulle garantera att studenter vid samtliga fakulteter och campusområden fick besvara enkäten. Varje sektion fick ansvaret för att inom den eller de fakulteter sektionen representerar dela ut enkäten till minst två kurser på grundnivå samt en kurs på avancerad nivå. 3 Studiebevakarna skulle också tillse att studenter från alla fakulteter och campusområden fanns representerade i undersökningen på både grund- och avancerad nivå. Kurserna skulle vara heltidskurser och inte distanskurser men vilka specifika kurser som skulle få enkäter avgjordes via lottdragning. Då Uppsala studentkårs uppdelning i sektioner inte helt stämmer överens med Uppsala universitets uppdelning i fakulteter finns det fler svarande från Samhällsvetenskapliga fakulteten. Detta eftersom studenter vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten representeras av två sektioner, medan Humanistiska sektionen representerar studenter vid tre fakulteter. Dessutom kan det vara stor skillnad i antal studenter på kurserna mellan olika fakulteter, vilket i vissa fall påverkat antalet utdelade enkäter. 6

7 De fakulteter och campus som täckts upp av respektive sektion vid undersökningens genomförande. Sektion Fakultet Campus Ekonomiska sektionen Samhällsvetenskapliga Ekonomikum fakulteten Humanistiska sektionen Historisk-filosofiska fakulteten, Engelska parken Teologiska fakulteten, Språkvetenskapliga fakulteten Juridiska sektionen Juridiska fakulteten Gamla torget Sektion Lära Fakulteten för utbildningsvetenskaper Blåsenhus Medicinska sektionen Medicinska fakulteten Biomedicinskt centrum (BMC), Rudbecklaboratoriet Samhällsvetenskapliga sektionen Teknisk-naturvetenskapliga sektionen Samhällsvetenskapliga fakulteten Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten Farmacevtiska studentkåren Farmaceutiska fakulteten BMC Institutionen för freds- och konfliktforskning, 4 Gamla torget, BMC, Engelska parken, Blåsenhus Ångströmlaboratoriet, Informationstekniskt centrum (ITC), Evolutionsbiologiskt centrum (EBC), Institutionen för geovetenskaper (Geocentrum), BMC 1.5 Genomförande Kurslärare för valda kurser har kontaktats angående utdelningsdatum. Besöken har skett i samråd med aktuell lärare. Utdelningen av enkäterna har genomförts av studiebevakarna efter en kort presentation av enkäten under föreläsning eller seminarium. Studiebevakarna har under merparten av föreläsningarna funnits på plats för att svara på frågor då de svarande fyllt i enkäten. Sedan har studenterna antingen lämnat in enkäten ifylld, eller i vissa fall ej ifylld, direkt till studiebevakaren, alternativt har enkäterna hämtats av studiebevakaren vid nästkommande uppehåll eller vid föreläsningens slut. Detta tillvägagångssätt användes av de flesta sektioners studiebevakare, med två undantag. Juridiska sektionen har istället delat ut formulären till studenter direkt på gemensamma ytor på campus där det rör sig många jurister, samt under särskilt utvalda seminarier och föreläsningar. Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten består av fem olika campusområden (Ångströmlaboratoriet, ITC, BMC, Geocentrum samt EBC) och studiebevakarna vid Teknisk-naturvetenskapliga sektionen har vid flera tillfällen valt att sitta på olika campus för att dela ut enkäten. I undersökningen går det att se att svarsfrekvensen har varit bäst där metoden att dela ut enkäten under föreläsningar och/eller seminarier tillämpats. Att strukturen ser olika ut vid olika fakulteter och campusområden samt att det var många som delade ut enkäten gjorde dock att genomförandet inte blev detsamma inom alla områden. Täckningen från de svarande var ändå tillräcklig även vid de sektioner som valde andra metoder. Trots ansträngningar lyckades studiebevakarna inte få svar från studenter på avancerad nivå vid alla fakulteter. 7

8 2. Resultatredovisning 2.1 Inledning Resultaten presenteras i tre delar i enlighet med enkätens disposition: Allmän information, Fysisk arbetsmiljö och Psykosocial arbetsmiljö. Alla frågor behandlas separat och ett urval av frågorna presenteras genom figurer. Resultaten kommenteras kortfattat, för att vidare analyseras och jämföras med undersökningen från 2010 i analysdelen. En del resultat kommer även att presenteras uppdelade på campus eller fakultet för att synliggöra skillnader mellan olika områden på universitetet. Genom de fritextfält som finns i enkäten för kommentarer kommer vi att försöka utläsa tendenser där flera studenter har svarat samma sak. Det totala antalet svarande skiljer sig mellan svarande per campusområde/fakultet, eftersom vissa faller bort på grund av att de inte fyllt i campus eller fakultet, alternativt för att svaret inte går att utläsa. Med enstaka undantag i första delen, Allmän information, anges varje fråga med samma formulering som i enkäten och i kursiverad stil. Svarsfrekvensen för varje enskild kurs eller institution kommer inte att redovisas. Vissa kurser har ett fåtal svarande och dessa kan i sådana fall inte garanteras anonymitet. Alla institutioner är inte representerade i undersökningen eftersom urvalet inte utgått från institutionstillhörighet. Att jämföra dessa skulle ge ett snedvridet resultat. Redogörelser kommer istället att göras för varje fakultet genom att koppla ihop de institutioner som är representerade i undersökningen med respektive fakultet de tillhör. Sammantaget har de sju sektionerna och Farmacevtiska studentkåren delat ut 925 enkäter. 838 stycken har besvarats. Bortfallet har räknats som de studenter som befunnit sig på föreläsningen eller seminariet där enkäten har delats ut, men som valt att inte fylla i den. Undersökningen har nått följande campusområden: Blåsenhus, BMC, EBC, Ekonomikum, Engelska parken, Institutionen för freds- och konfliktforskning, Gamla torget, ITC, GeoCentrum och Ångströmlaboratoriet. Enkäter delades även ut till studenter som studerar vid Akademiska sjukhuset. Eftersom Akademiska sjukhuset inte ägs av Akademiska hus eller administreras av något av Uppsala universitets intendenturområden valde vi att inte inkludera svar från studenter som uppgivit att de studerat vid Akademiska sjukhuset. Det rör sig om 61 svar som tagits bort, vilket medför att antalet enkäter som använts i rapporten är 777. Vidare har vi redovisat svar från fler campusområden än det finns intendenturområden vid Uppsala universitet. Detta gäller uppdelningen av området Gamla torget i två områden, en kallad Gamla torget och en kallad Institutionen för freds- och konfliktforskning, samt uppdelningen av EBC och Geocentrum, som tillhör samma intendenturområde. Uppdelningarna har gjorts eftersom EBC och Geocentrum samt Gamla torget och Institutionen för freds- och konfliktforskning ligger i olika byggnader med olika adresser. Campus Ångström och ITC har behandlats som ett campus, då de är två delar av ett större område. GeoCentrum med tre svarande räknas dock inte som representerat eftersom svarsfrekvensen är för låg. Därför kommer resultaten från detta campus inte redovisas separat, utan bara som en del av alla svar. Rudbecklaboratoriet har kontaktats men har inte gått att nå med enkätundersökningen. Svarsalternativen för fråga 9, 11 och 14 är uppdelade på en femgradig skala, där 1 representerar inte nöjd alls och 5 representerar mycket nöjd. På fråga 12 är alternativ 1 instämmer inte alls och alternativ 5 instämmer helt. Mellan siffra 2 till 4 är ingen text angiven i enkäten utan utgångspunkten för de som fyllt i enkäten har varit de två motpunkterna 1, inte nöjd alls och 5, mycket nöjd alternativt instämmer inte alls (1) och instämmer helt (5). Svarsalternativ 2 har tolkats som mindre nöjd eller instämmer inte, 8

9 svarsalternativ 3 som varken nöjd eller missnöjd alternativt varken instämmer eller instämmer inte och svarsalternativ 4 som ganska nöjd alternativt instämmer. I den löpande texten kommer de svarande som svarat alternativ 1 och 2 ibland att slås ihop och beskrivas som missnöjda. Samma gäller för de som svarat alternativ 4 och 5, som kommer att beskrivas som nöjda. Resultaten presenteras i form av stapeldiagram, med staplar för varje svarsalternativ. Siffrorna över staplarna refererar till procentandelen av de svarande som angivit detta svar om inget annat anges. Diagrammen presenterar procentsatserna för alla svarande. Resultat för enskilda campusområden som avviker från de sammanställda resultaten presenteras i den löpande texten. 2.2 Allmän information Tabellen nedan visar antalet svarande vid varje campusområde. Överlägset flest svar, 28,5 %, har kommit från studenter som studerar vid Biomedicinskt Centrum (BMC). Samtidigt har väldigt få svar kommit in från studenter vid Evolutionsbiologiskt centrum (EBC) och Geocentrum. Detta innebär dels att studenterna vid BMC kommer ha ett kraftigt inflytande över de sammanslagna siffrorna rörande den fysiska arbetsmiljön, samt att det kan vara svårt att dra några övergripande slutsatser om studenternas arbetsmiljö på EBC och Geocentrum utifrån detta material. 9

10 Tabellen ovan visar antalet svarande som angett tillhörighet till varje fakultet. Samhällsvetenskapliga fakulteten står för 31 % av de svarande medan Medicinska fakulteten står för 17 %. Minst antal svarande studenter fanns vid Teologiska fakulteten, vilket delvis beror på att det är en liten fakultet, samt den tidigare nämnda fördelningen av fakulteter per sektion, där Teologiska fakulteten är en av tre fakulteter Humanistiska sektionen ansvarar för. Över 80 % av studenterna läser 30 högskolepoäng denna termin och cirka 16 % läser mer än heltidsstudier. 10

11 Den största andelen av de svarande har läst två terminer vid Uppsala universitet (22 %). Majoriteten av alla svarande har läst fyra terminer eller mindre. Majoriteten (75 %) av de svarande var mellan 21 och 30 år. 19 % var 20 år eller yngre, knappt 6 % var över 30 år. 11

12 Av de studenter som deltagit i enkätundersökningen identifierar sig ca 30 % som män, ca 70 % som kvinnor och mindre än 1 % som något annat. Som diagrammet ovan visar är det 27 % av de svarande som antingen själva är födda i ett annat land än Sverige eller har minst en förälder som är det. 12

13 Fråga 7 har olika många svarsalternativ i den svenska och engelska enkäten. Det beror på att skillnaden mellan två-åriga och tre-åriga gymnasieutbildningar är specifikt för just det svenska utbildningsväsendet, och generiska termer har använts i den engelskspråkiga enkäten. Därför presenteras resultaten på fråga 7 från den svenska och engelska enkäten var för sig. Majoriteten av de som har fyllt i frågeformuläret på svenska har någon förälder som har eftergymnasial utbildning på över tre år, med andra ord på kandidat-, magister/master- eller forskarnivå (60 %). Minst andel (5 %) av studenterna har någon förälder som saknar gymnasieutbildning. Bland de engelskspråkiga studenterna, alltså de som valt att fyllt i enkäten på engelska, har den största andelen (35 %) angett Post-graduate degree som högsta utbildningsbakgrund för någon av sina föräldrar. 13

14 Av de svarande identifierar sig majoriteten, 94 %, som heterosexuella. Nästan 4 % har svarat att de identifierar sig som bisexuella och mindre än 2 % som homosexuella. Tre personer anger asexuell läggning och en person identifierar sig med en annan sexuell läggning. 2.3 Fysisk arbetsmiljö Nedan följer en presentation över resultaten för hur studenterna uppfattar den fysiska arbetsmiljön vid Uppsala universitet. Fysisk arbetsmiljö inkluderar bland annat tillgång och kvalitet på läsplatser, lunchrum och undervisningslokaler. Det är resultaten från enkätens fråga 9 som presenteras, då det var denna fråga som behandlade den fysiska arbetsmiljön. Även fråga 17 tog till viss del upp ämnet, men resultaten från denna presenteras under avsnitt 2.4, då mycket av den rör den psykosociala arbetsmiljön. Frågan har tio delfrågor för vilka de svarande svarat på frågan Hur nöjd är du med följande på ditt hemcampus (som du uppgett i allmän information)? Varje delfråga har därtill haft två kategorier som de svarande svarat på: tillgång och kvalitet. Frågan har också två kommentarsfält, ett för tillgång och ett för kvalitet, där de svarande kunnat fylla i fria kommentarer kring den fysiska arbetsmiljön. Eftersom delfrågorna skulle generera fler än hundra diagram om de presenterats per campusområde redovisas svaren sammantaget för hela Uppsala universitet. Dock kommenteras flera av resultaten per campusområde, vilket synliggör skillnader mellan olika campusområden. Redogörelser för generella ståndpunkter bland studenterna som framkommit i det fria kommentarsfältet kommer också att göras. Resultaten för denna del kommer att diskuteras mer ingående i analysdelen, där även en jämförelse med resultaten från föregående arbetsmiljöundersökning kommer att göras. 14

15 Fråga 9: Hur nöjd är du med följande på ditt hemcampus? Hälften av de svarande (9a) anser att tillgången på platser för studier i grupprum är bristfällig. 18 % av de svarande är inte alls nöjda med tillgången, medan endast 6 % är mycket nöjda. De svarande vid Blåsenhus är mest nöjda med tillgången till grupprum med 36 % nöjda eller mycket nöjda. Majoriteten av studenterna vid resterande campusområden verkar dock vara missnöjda med tillgången. På Institutionen för freds- och konfliktforskning anger 67 % att de är missnöjda, tätt följt av Ekonomikum (63 %) och Gamla torget (57 %). Gällande kvaliteten är det betydligt fler som är nöjda. 47 % är nöjda med kvaliteten på de grupprum som finns och bara 6 % är inte nöjda alls. Mest nöjda är de svarande vid Blåsenhus (78 %) och Engelska parken (61 %). Mest kritiska mot kvaliteten är de svarande vid Institutionen för freds- och konfliktforskning (37 % missnöjda) och Ekonomikum (36 % missnöjda). Tittar vi i de fria kommentarsfälten ser vi att många på BMC klagat på dålig ventilation i grupprummen, samt att det är för få grupprum för antalet studenter. På Engelska parken har väldigt många studenter kommenterat att det finns alldeles för få grupprum. 15

16 Över hela Uppsala universitet är 33 % av de svarande (9b) varken nöjda eller missnöjda med tillgången till tysta läsplatser för självstudier. En något större andel (35 %) är missnöjda med tillgången, medan 32 % är nöjda. De campusområden som utmärker sig där de svarande är missnöjda med tillgången till platser för självstudier på tysta platser är Institutionen för freds- och konfliktforskning (60 %) och Engelska parken (43 %). Mest nöjda med tillgången är studenterna på BMC och Blåsenhus, där 40 % respektive 37 % angett att de är ganska nöjda eller mycket nöjda. Ser man till kvaliteten på de tysta läsplatserna är 24 % av de svarande missnöjda, medan 44 % är nöjda. Vid Institutionen för freds- och konfliktforskning är dock 46 % missnöjda, vilket är den högsta andelen för något campusområde. Resterande campusområden avviker inte särskilt mycket från de sammanlagda siffrorna. Av enkäterna insamlade på BMC är det 9 %, motsvarande 18 personer, som innehåller kommentarer om att ventilationen är dålig, oftast specifikt ventilationen i grupprummen. Av de svarande (9c) är 34 % missnöjda med tillgången på platser, det medan 29 % är nöjda med tillgången på platser. Sett till enskilda campus är de svarande på Blåsenhus minst nöjda med tillgången till platser, där 48 % är missnöjda. De är tätt följda av de svarande på Gamla torget där 45 % är missnöjda över tillgången på platser. Mest nöjda över tillgången på platser är de svarande på Ångström och ITC, där 32 % är nöjda. Även om majoriteten av de svarande är missnöjda med tillgången på platser så är majoriteten (44 %) av de svarande nöjda med kvaliteten på platserna. Det medan 19 % av de svarande säger att de är missnöjda med kvaliteten. Mest nöjda med kvaliteten på platserna är Blåsenhus med 53 %. 16

17 66 % av de svarande (9d) är nöjda med tillgången på undervisningslokaler medan endast 10 % är missnöjda. Även vad gäller kvaliteten på undervisningslokalerna är få missnöjda och störst andel (45 %) har svarat att de är ganska nöjda. 12 % är missnöjda med kvaliteten. Samma mönster följer för resultaten campusvis, där många är väldigt nöjda både med tillgången och kvaliteten. Det campusområde som på ett negativt sätt sticker ut är Gamla torget, där 33 % har svarat att de är missnöjda med tillgången, medan 22 % svarat att de är missnödja med kvaliteten. På Blåsenhus är 71 % av de svarande nöjda eller väldigt nöjda med tillgången till utbildningslokaler, medan 80 % är nöjda eller mycket nöjda med kvaliteten. 17

18 46 % av de svarande (9e) är nöjda med tillgången på tekniska hjälpmedel, medan 23 % är missnöjda. För kvaliteten gäller nästan likadana siffror, 45 % nöjda mot 22 % missnöjda. På Blåsenhus är 66 % av de svarande nöjda med tillgången och 67 % nöjda med kvaliteten på tekniska hjälpmedel. Liknande siffror gäller för de svarande på campus Ångström och ITC, där 61 % är nöjda med tillgången och 54 % nöjda med kvaliteten på tekniska hjälpmedel. Vid jämförelse mellan alla campusområden är de svarande vid Institutionen för freds- och konfliktforskning minst nöjda med både tillgången till och kvaliteten på tekniska hjälpmedel, med 49 % missnöjda med tillgången, medan 36 % är missnöjda med kvaliteten. De svarande vid campus Gamla torget är också mindre nöjda än genomsnittet med både tillgång, 39 % missnöjda, och kvalitet, 30 % missnöjda. Av de svarande (9f) är 38 % missnöjda med tillgången på matplatser och mikrovågsugnar och 31 % nöjda. Sett till enskilda campusområden är de svarande på BMC och Gamla torget minst nöjda, med 50 % respektive 49 % missnöjda. Mest nöjda är de svarande på Institutionen för freds- och konfliktforskning, med 49 % nöjda, samt vid Engelska parken, med 43 % nöjda. Vad gäller kvaliteten är 28 % missnöjda och 40 % nöjda. De svarande på BMC, med 39 % missnöjda, och Gamla torget, med 35 % missnöjda, är minst nöjda med kvaliteten. De svarande på Institutionen för freds- och konfliktforskning är mest nöjda med 54 % nöjda, följda av de svarande på Blåsenhus med 49 % nöjda. 18

19 Över hela universitet är 24 % missnöjda med tillgången på caféer och restauranger (9g) och 49 % nöjda. Sett till enskilda campusområden är de svarande på Institutionen för freds- och konfliktforskning och Gamla torget minst nöjda, 49 % respektive 35 %. Störst andel nöjda svarande finns på Blåsenhus, där 66 % är nöjda. Vad gäller kvaliteten är 27 % missnöjda och 47 % nöjda. De svarande på Institutionen för freds- och konfliktforskning och Ångström och ITC är minst nöjda, med 45 % respektive 40 % missnöjda. De svarande på Blåsenhus är mest nöjda med 72 % nöjda, följda av de svarande på Engelska parken med 60 % nöjda. Av de svarande (9h) är 68 % missnöjda med tillgången till lugna platser, medan bara 11 % är nöjda. Vad gäller kvaliteten är 56 % av de svarande missnöjda medan 16 % är nöjda. Minst nöjda är de svarande på Ångström och ITC, där 72 % svarade att de var missnöjda med kvaliteten på de lugna platserna. På Blåsenhus är 25 % nöjda, vilket är den största andelen bland de olika campusområdena. 19

20 25 % av de svarande (9i) är missnöjda med tillgången på gemensamma utrymmen och mötesplatser, 41 % är nöjda. Mest missnöjda är de svarande vid Gamla torget, med 41 % missnöjda. Vid Institutionen för freds- och konfliktforskning är 37 % missnöjda, men 37 % är också nöjda. Mest nöjda med tillgången är de svarande vid Blåsenhus, där 60 % är nöjda. Rörande kvaliteten är 23 % missnöjda, medan 39 % är nöjda. Minst nöjda är de svarande på Gamla torget, där 38 % är missnöjda. Mest nöjda är även här de svarande på Blåsenhus, där 61 % är nöjda. Fler svarande (9j) är nöjda än missnöjda med både kvalitet och tillgång, men andelen som svarat varken nöjd eller missnöjd är väldigt hög för både tillgång och kvalitet. På Blåsenhus är majoriteten av de svarande ganska nöjda eller väldigt nöjda med både tillgång (52 %) och kvalitet (64 %). På BMC är 44 % av de svarande varken nöjda eller missnöjda med tillgången till lokaler och utrustning, medan 46 % varken är nöjda eller missnöjda med kvaliteten. Även på Ekonomikum är störst andel av de svarande varken nöjda eller missnöjda med tillgången till (45 %) eller 20

21 kvaliteten på (44 %) lokaler och utrustning. På Engelska parken är 40 % nöjda med tillgången, medan 51 % är nöjda med kvaliteten. På Institutionen för freds- och konfliktforskning så är 47 % missnöjda över tillgången på lokaler och utrustning, medan enbart 31 % är missnöjda över kvaliteten. På Gamla torget är 43 % missnöjda över tillgången till lokaler, medan 26 % är missnöjda med kvaliteteten på lokalerna. På Ångström och ITC är 50 % av de svarande varken nöjda eller missnöjda med tillgången till lokaler, medan 48 % varken är nöjda eller missnöjda med kvaliteten på lokalerna. 2.4 Psykosocial arbetsmiljö Nedan följer en presentation över resultaten för hur studenterna uppfattar den psykosociala arbetsmiljön vid Uppsala universitet. Den psykiska och sociala arbetsmiljön rör element i arbetsmiljön som inte är fysiska utan inriktar sig på uppfattningar om stämning, påverkan och trivsel. Bland annat tittar vi på uppfattningen om lärarnas förmåga att förmedla kunskap och inspirera studenterna i sina studier, stämningen mellan studenterna på kursen, upplevda hinder i studierna, stress och diskriminering. Frågorna 11, 12 och 14 var som fråga 9 uppdelad på flera delfrågor med svarsalternativ på en femgradig skala. Till skillnad från fråga 9 finns dock ingen kategoriuppdelning mellan tillgång och kvalitet i delfrågorna. Fråga 13, 15 och 16 har också ett flertal underfrågor, men endast ja och nej som svarsalternativ på varje delfråga. Fråga 16 är en uppföljningsfråga till fråga 15 och är därmed endast intressant att redovisa i anknytning till denna. 5 Efter varje huvudfråga har studenterna även getts möjligheten att fritt kommentera. Svaren kommer som ovan att presenteras i from av stapeldiagram vilka visar resultaten för hela undersökningen sammantagen. Svaren har även sammanställts per fakultet, och resultat för de svarande vid en fakultet som avviker från det övergripande resultatet presenteras i den löpande texten. Vissa figurer kommer att lyftas in för att särskilt belysa ett resultat som på något vis är utmärkande för en fakultet. Resultaten för denna del kommer att diskuteras mer ingående i analysdelen, där även en jämförelse med resultaten från föregående arbetsmiljöundersökning kommer att göras. Delfråga 12d var underligt formulerad och svårförståelig och många av de svarande kommenterade att den var förvirrande och oklar och att de inte visste hur de skulle svara. Svaren på denna fråga har därför ignorerats och behandlas inte i rapporten. 21

22 Fråga 11: Hur nöjd är du med följande i din nuvarande studiesituation? Majoriteten av de svarande (11a), 60 %, är nöjda med lärarnas förmåga att förmedla kunskap, endast 9 % är mindre nöjda eller inte alls nöjda. Vid Historisk-filosofiska fakulteten och Språkvetenskapliga fakulteten har inga studenter svarat att de är mindre nöjda eller inte alls nöjda. De svarande vid Språkvetenskapliga fakulteten sticker också ut som mest nöjda med lärarnas förmåga att förmedla kunskap, med 84 % nöjda, tätt följda av Juridiska fakultetens svarande med 77 % nöjda. Vid Farmaceutiska fakulteten och Fakulteten för utbildningsvetenskaper är det färre av de svarande än generellt vid Uppsala universitet som är nöjda, 51 % respektive 47 %. Fakulteten för utbildningsvetenskaper sticker dessutom ut med störst andel svarande (20 %) som är missnöjda med lärarnas förmåga att förmedla kunskap. Vad gäller återkoppling (11b) från lärarna är något fler missnöjda, 31 %, än nöjda, 29 %. 40 % av de svarande är varken nöjda eller missnöjda. Fakulteten för utbildningsvetenskaper är den fakultet där flest svarande är missnöjda med återkopplingen, 45 %. Även Juridiska fakulteten (42 %) och Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (39 %) sticker ut vad gäller missnöjda svarande. Störst andel nöjda svarande (68 %) finns vid den Språkvetenskapliga fakulteten. 22

23 Majoriteten av de svarande (11c) (43 %) är nöjda med lärarnas förmåga att kunna inspirera studenterna i deras studier. De svarande som är mest nöjda med detta är de svarande vid Språkvetenskapliga fakulteten där 73 % är nöjda. De minst nöjda med lärarnas förmåga till att inspirera är de svarande vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper och Teologiska fakulteten, där 32 % respektive 34 % anger att de nöjda med inspirationen. På Fakulteten för utbildningsvetenskaper anger 35 % att de är missnöjda med lärarnas förmåga till att inspirera, vilket är 11 procentenheter högre än vid Uppsala universitet som helhet. När det gäller lärarnas tillgänglighet (11d) är 49 % av de svarande nöjda, medan 20 % är missnöjda. På Farmaceutiska fakulteten är dock endast 38 % nöjda, medan 25 % är missnöjda. Liknande siffror ses på Juridiska fakulteten, med 36 % nöjda och 25 % missnöjda, och på Fakulteten för utbildningsvetenskaper, där 34 % av de svarande är nöjda och 27 % är missnöjda. Mest nöjda är de svarande vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, där hela 80 % är nöjda med lärarnas tillgänglighet och endast 5 % missnöjda med densamma. Språkvetenskapliga fakulteten sticker också ut på ett positivt sätt, med 74 % nöjda och 3 % missnöjda bland de svarande. 23

24 Majoriteten av de svarande (11e), 52 %, är nöjda med tydligheten på de krav som ställs, medan 20 % är missnöjda. Utstickande siffror vad gäller de svarande fakultetsvis finner vi bland de missnöjda. Juridiska fakulteten är den fakultet där flest svarande är mest missnöjda, 31 %. Även de svarande vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper är mer missnöjda än genomsnittet med tydligheten på de krav som ställs, 28 %. Majoriteten (11f), 54 %, av de svarande är nöjda med examinationsformerna, medan 15 % är missnöjda. De som är mest nöjda är de svarande på Språkvetenskapliga fakulteten samt de på Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten där 76 % respektive 73 % är nöjda. På Juridiska fakulteten och Fakulteten för utbildningsvetenskaper är de svarande minst nöjda. Där har 26 % respektive 25 % svarat att de är missnöjda med examinationsformerna. 24

25 Ungefär 62 % av de svarande (11g) är ganska eller mycket nöjda med utbildningens relevans för deras framtida yrkesliv. Lite mer än 15 % är missnöjda. Juridiska fakulteten sticker tydligt ut från mängden, 89 % av studenterna där är nöjda. Ingen av studenterna har uppgett att de är mindre nöjda eller inte alls nöjda. Därefter följer Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, där 82 % av de svarande är nöjda och endast lite över 5 % är mindre nöjda eller inte alls nöjda, samt Språkvetenskapliga fakulteten, där 75 % av de svarande är nöjda med utbildningens relevans och 8 % är missnöjda. Även de svarande vid Farmaceutiska fakulteten är mer nöjda än genomsnittet med 72 % nöjda och mindre än 10 % missnöjda. Vid Samhällsvetenskapliga fakulteten är 19 % av de svarande missnöjda med utbildningens relevans för deras framtida yrkesliv, medan endast 53 % är nöjda. Minst nöjda med utbildningens relevans för framtida yrkesliv är de svarande vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Här är 28 % missnöjda och endast 50 % nöjda. Totalt sett är 58 % av de svarande (11h) nöjda med arbetsformerna i sin utbildning, medan 12 % är missnöjda. Resultatet vid Språkvetenskapliga fakulteten visar att 71 % av de svarande där är nöjda med arbetsformerna, medan 0 % är missnöjda. Av de svarande som studerar vid Juridiska fakulteten är hela 83 % nöjda med arbetsformerna i sin utbildning. 25

26 Av de svarande (11i) är 40 % nöjda med möjligheter till studentinflytande på sin utbildning, medan 22 % är missnöjda. Av de svarande vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten är hela 83 % nöjda med studentinflytandet och vid Teologiska fakulteten är 50 % nöjda. Däremot är 30 % av de svarande vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper missnöjda med studentinflytandet på sin utbildning. Sammanfattningsvis är 54 % av de svarande (11j) nöjda med kursen de läste vid det tillfället då enkäten delades ut. De som utmärker sig mest är de svarande vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper, där endast 32 % är nöjda med kursen de läste vid utdelningen av enkäten. Samtidigt är minst 50 % av de svarande vid resterande fakulteter svarade att de var nöjda med kursen. 26

27 Fråga 12: I vilken grad instämmer du med följande påståenden? Över hela universitetet är det 73 % av de svarande (12a) som instämmer eller instämmer helt med påståendet det är god stämning på min kurs. Endast drygt 6 % av de svarande instämmer inte eller instämmer inte alls. I denna fråga är de flesta fakulteter polariserade, endast de svarande vid Farmaceutiska fakulteten ligger nära båda genomsnittsvärdena. Vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper och Historisk-filosofiska, Medicinska och Juridiska fakulteterna har mellan 62 % och 64 % av de svarande fyllt i svarsalternativ 4 eller 5, alltså instämmer eller instämmer helt. Av de svarande vid Samhällsvetenskapliga fakulteten är det 82 % som instämmer eller instämmer helt med påståendet. Samma siffra vid Språkvetenskapliga fakulteten är 92 %, och vid Teologiska fakulteten 100 %. När det gäller de som inte instämmer, eller inte alls instämmer, är det 13 % av de svarande vid Juridiska fakulteten, 12 % vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten och 9 % vid både Medicinska fakulteten och Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Vid Språkvetenskapliga och Teologiska fakulteterna är det 0 % av de svarande som inte instämmer eller inte alls instämmer. Det är 48 % av de svarande (12b) som instämmer i att det finns en stark gemenskap på kursen de läste vid tillfället för enkätens utdelande. Starkast gemenskap ansåg de svarande fanns vid Tekni- 27

28 sk-naturvetenskapliga fakulteten och vid Medicinska fakulteten där 68 % respektive 66 % anser att kursen präglades av en stark gemenskap. Annat är det på Historisk-filosofiska fakulteten där enbart 22 % av de svarande anser att det är stark gemenskap på kursen. Ungefär 81 % av de svarande (12c) instämmer eller instämmer helt med påståendet att de har studiekamrater att arbeta med. Nästan 8 % av undersökningens deltagare instämmer inte eller instämmer inte alls med påståendet. Vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten är det 95 % av de svarande som instämmer eller instämmer helt med att de har studiekamrater att arbeta med, och de övriga svarande har kryssat i alternativ 3, alltså varken instämmer eller instämmer inte. Vid Historisk-filosofiska fakulteten är läget ett annat. Där är det endast 66 % av studenterna som instämmer eller instämmer helt i påståendet, medan 24 % inte instämmer eller inte instämmer alls. Även Juridiska fakulteten ligger under snittet med 72 %. d) Frågan utgår på grund av att den är felformulerad, varför det inte fyller någon funktion att redovisa de svar som getts. Nästan hälften, 43 %, av de svarande (12e) instämmer eller instämmer helt med påståendet att deras utbildning har hög status medan 27 % inte instämmer eller inte instämmer alls. I den här frågan finns återigen tydliga skillnader mellan de olika fakulteterna. Vid Juridiska fakulteten har 50 % svarat att de helt instämmer med påståendet. 42 % har angivit att de instämmer, och 7 % att de varken instämmer eller inte instämmer. Endast en student, under 1 %, 28

29 instämmer inte. Vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten är det 71 % av de svarande som instämmer eller helt instämmer. Dessa är de enda fakulteter där en majoritet instämt med påståendet. På Teologiska fakulteten är det istället hälften av de svarande, 50 %, som inte instämmer med påståendet, medan ytterligare 6 % inte alls instämmer. Liknande gäller för Fakulteten för utbildningsvetenskaper, där hela 18 % inte alls instämmer med påståendet, medan 34 % inte instämmer. Detta ger totalt 52 % som inte instämmer eller inte alls instämmer. Endast 17 % av de svarande vid Teologiska fakulteten instämmer (inga instämmer helt), medan 18 % av de svarande vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper instämmer eller instämmer helt. Vid Historisk-filosofiska och Språkvetenskapliga fakulteterna är det också fler som svarat att de inte instämmer eller inte alls instämmer, 34 % respektive 37 %, än som svarat att de instämmer eller instämmer helt, 27 % respektive 29 %. Denna fråga (12f) rör både fysisk och psykosocial arbetsmiljö, men har i enkäten presenterats under delen om psykosocial arbetsmiljö. Därför presenteras resultatet i samband med övriga delfrågor under fråga 12. Av de svarande uppger 28 % att de har besvärats av psykiska eller fysiska symptom relaterade till arbetsmiljön. Sämst resultat finner vi vid Farmaceutiska fakulteten och Juridiska fakulteten, vid båda fakulteterna är det 43 % som har haft besvär. Resultatet visar även att många av de svarande, 38 %, vid Medicinska fakulteten har besvärats av psykiska eller fysiska symptom. Resultatet visar att de svarande vid Samhällsvetenskapliga fakulteten mår bäst, 83 % svarar att de inte har besvärats. Även Teologiska fakulteten visar ett gott resultat, 81 % har inte besvärats av symptom orsakat av arbetsmiljön, och av de svarande vid Historisk-filosofiska fakulteten svarar 79 % att de inte har haft några psykiska eller fysiska symptom som de relaterat till studiemiljön. Det som är generellt för alla fakulteter är att stress är det problem som flest studenter nämnt i sina kommentarer. Antalet stressade studenter varierar dock mellan olika fakulteter. De svarande vid Historisk-filosofiska, Teologiska, och Språkvetenskapliga fakulteten upplever i första hand stress. Vid Språkvetenskapliga fakulteten upplever även några magproblem. Vid teknisk- naturvetenskapliga fakulteten är studenterna framförallt stressade men har även problem med sömnsvårigheter vilket tycks vara de vanligaste problemen även vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper där ett fåtal studenter också lider av ångest. Vid Samhällsvetenskapliga fakulteten toppar stress och huvudvärk listan tillsammans med ångest och ont i rygg och nacke på grund av dåliga stolar. 29

30 Som nämnts ovan tycks de svarande vid Juridiska och Farmaceutiska fakulteten må sämst, följt av studenterna vid Medicinska fakulteten. Stress, huvudvärk, magproblem och ångest är även de vanligaste svaren bland studenterna vid Juridiska fakulteten. De svarande vid Farmaceutiska fakulteten lider även av stressrelaterade problem såsom sömnsvårigheter ångest, magproblem och depression.vid Medicinska fakulteten ser det liknande ut, och där finns även ett antal studenter som lider av huvudvärk. Fråga 13: Upplever du att något av följande varit ett stort hinder för att du ska lyckas på din utbildning? Denna fråga behandlar vilka hinder studenter upplever under studierna. I tabellen nedan presenteras alla svarsalternativ och procentandel av det totala antalet svarande som uppgett respektive svarsalternativ. Vidare tydliggörs hur många personer detta motsvarar. Svarsalternativ Procentandel svarande vid hela universitetet Antal studenter a) Ekonomi 17,2 % 124 b) Språksvårigheter (ej dyslexi) 6,8 % 49 c) Fysisk sjukdom 5,1 % 37 d) Psykisk ohälsa eller stress 31,0 % 221 e) Problem med alkohol/droger 1,4 % 10 f) Synlig funktionsnedsättning 2,4 % 17 g) Dold funktionsnedsättning (t.ex. ADHD, 4,2 % 30 Aspergers, dyslexi) h) Kön 1,5 % 11 i) Könsöverskridande identitet eller uttryck 1,0 % 7 j) Etnisk tillhörighet 2,5 % 18 k) Sexuell läggning 0,6 % 4 l) Ålder 3,2 % 23 m) Religion eller annan trosuppfattning 1,1 % 8 n) Familjeförhållanden och andra relationer 6,1 % 44 o) Brist på sociala kontakter 7,8 % 56 p) Närståendes problem (t.ex. psykisk ohälsa, alkohol/droger) 6,1 % 44 30

31 Det är 221 av de svarande som upplever att psykisk ohälsa eller stress är ett hinder (fråga 13) för att de ska lyckas med sin utbildning. Vi har valt att presentera resultaten för denna fråga fakultetsvis, då det är det enskilt vanligaste hindret. De fakulteter där flest svarat att psykisk ohälsa eller stress utgör ett hinder för dem är Farmaceutiska fakulteten (45,8 %), Teologiska fakulteten (44,4 %) och Juridiska fakulteten (41,3 %). Lägst andel stressade svarande fanns vid Samhällsvetenskapliga fakulteten (21,7 %) och Fakulteten för utbildningsvetenskaper (27 %). Det här är ett tydligt och allvarligt resultat. Efter frågan om upplevda hinder för att lyckas i sin utbildning kom en följdfråga som riktade sig till de studenter som kryssat ja på något av ovan listade svarsalternativ. Denna fråga var dock otydligt formulerad och kommer därför inte att presenteras. Fråga 14: Hur nöjd är du med den service eller hjälp du fått från universitetet när det kommer till följande? Rörande fråga 14 generellt bör sägas att väldigt många studenter valt att inte svara någonting alls. Delfrågorna 14c, 14d, 14e, 14f och 14g har alla besvarats av färre än 700 studenter. 31

32 Nästan 60 % av de svarande (14a) är nöjda med den administrativa servicen. Runt 10 % av de svarande har svarat att de inte är nöjda med servicen. Majoriteten av de svarande har uppgett att de är nöjda med service, de enda fakulteteter som sticker ut är Historisk-filosofiska fakultetenen och Juridiska fakulteten där endast 44 % respektive 49 % har svarat att de är nöjda med servicen. Då universitetsbibliotekets tjänster inte är kopplade till fakulteterna kommer resultatet för denna fråga (14b) endast att presenteras universitetsövergripande. När det gäller dessa tjänster är 43 % av de svarande ganska nöjda och 21 % mycket nöjda. Endast 9 % är missnöjda. När det gäller studieplanering och diskussion kring studenternas studiesituation (14c) är det 27 % som är missnöjda och 30 % som är nöjda. Den största andelen, 43 %, har uppgivit att de varken är nöjda eller missnöjda. Det är endast vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten som en majoritet av de svarande, 59 %, är nöjda med studieplaneringen eller diskussionen kring deras studiesituation. Den fakultet som sticker ut mest åt andra hållet är Juridiska fakulteten, med 42 % missnöjda svarande och endast 17 % nöjda. Vid Teologiska fakulteten är det 28 % som är missnöjda, men endast 11 % är nöjda. Vid Farmaceutiska fakulteten är det både fler missnöjda, 31 %, och fler nöjda, 39 %, än det universitetsövergripande resultatet. 32

33 En stor del (39 %) av de svarande (14d) har uppgett att de inte är nöjda med den information de har fått kring studier och praktik utomlands, det medan bara 22 % av de svarande har svarat att de är nöjda med den information de har fått. Mest nöjda är de svarande vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, där 28 % är nöjda, medan de svarande vid Teologiska fakulteten är minst nöjda. Där har enbart 6 % fyllt i att de är nöjda med informationen. På denna fråga (14e) presenteras enbart ett universitetsövergripande resultat då denna service inte är knuten till fakulteterna. Den största andelen svarande (40 %) är varken nöjda eller missnöjda med Uppsala universitets service. Dock är andelen svarande som är nöjda (33 %) större än andelen som är missnöjda (27 %). 33

34 Det är 36 % av de svarande (14f) som som uppgett att de är missnöjda med förberedelserna inför tiden efter studierna, medan 27 % har uppgett att de är nöjda. Nöjdast är de svarande vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten där 41 % är nöjda. Vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Teologiska fakulteten, Historisk-filosofiska fakulteten, Farmaceutiska fakulteten samt Samhällsvetenskapliga fakulteten är mellan 40 % och 44 % missnöjda med förberedelserna inför livet efter studierna. Generellt sett så är de svarande (14g) mer nöjda än missnöjda med stödtjänsterna som Uppsala universitet erbjuder. Ungefär 39 % är nöjda eller mycket nöjda medan 17 % är mindre nöjda eller inte alls nöjda. Den största andelen av de svarande, 44 %, är dock varken nöjda eller missnöjda med stödtjänsterna. Kommentarer Mest kritiska är de svarande (fråga 14g) vid Farmaceutiska fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten. Av de studenter vid Farmaceutiska fakulteten som har lämnat en kommentar är det flera som anser att studievägledningen fungerar dåligt och att de inte får den hjälp de behöver. Av de svarande vid Samhällsvetenskapliga fakulteten som har kommenterat fråga 14 (cirka 20 %), är det cirka 25 % som anser att information om stödtjänster är bristfällig eller som inte visste om att dessa stödtjänster fanns. Flertalet personer på Samhällsvetenskapliga fakulteten anser sig ha begränsad erfarenhet av stödresurserna. Även vid Medicinska fakulteten upplever många svarande att de har dålig 34

35 kunskap om stödtjänsterna och det är många som inte har använt sig av dem. Även många svarande vid Språkvetenskapliga fakulteten och Fakulteten för utbildningsvetenskaper säger att de har använt stödtjänsterna i liten utsträckning. Många av de svarande vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten anser att de inte behövt så mycket hjälp och några anser att stödtjänsterna fungerar bra, men även här finns flera studenter som inte känner till flera av stödtjänsterna. Flest positiva kommentarer kommer från studenterna vid Teologiska fakulteten och handlar om att tjänsterna fungerar väl och att personalen är bra. Vid Juridiska fakulteten går inga tydliga trender att utläsa från kommentarerna. Få har kommenterat vid Historisk-filosofiska fakulteten och det är svårt att se något generellt mönster i kommentarerna. Fråga 15 Av de 777 som besvarat enkäten har flest studenter vid Uppsala universitet uppgett att de har blivit diskriminerade eller kränkta på grund av etnisk tillhörighet (2,4 %) och ålder (2,1 %). Svarsalternativ Procentandel svarande vid hela universitetet Antal studenter a) Kön 1,7 % 12 b) Könsöverskridande identitet eller uttryck 0,3 % 2 c) Ålder 2,1 % 15 d) Sexuell läggning 0,1 % 1 e) Funktionsnedsättning 1,0 % 7 f) Etnisk tillhörighet 2,4 % 17 g) Religion eller annan trosuppfattning 1,3 % 9 h) Social bakgrund 1,7 % 12 Fråga 16 I de fall där personer angett att de har blivit diskriminerade eller kränkta så har det vanligaste svarsalternativet varit andra studenter (8 %), följt av lärare/handledare (5,8 %). Svarsalternativ Procentandel svarande vid hela universitetet Antal studenter a) Lärare/handledare 5,8 % 23 b) Examinator 2,5 % 10 c) Andra studenter 8,0 % 32 d) Annan personal på Uppsala universitet 1,3 % 5 e) Personal under externt utbildningsmoment (eg. på praktik) 1,5 % 6 Fråga 17 Sju olika alternativ har getts för frågan, där de svarande har ombetts att prioritera svarsalternativen mellan 1-7, där 1 är viktigast och 7 minst viktigast. Varje alternativ får ett eget stapeldiagram (nedan) där det redovisas hur stor procentandel av de svarande som angett varje prioritetssiffra. Från figurerna går det tydligt att utläsa att Tillgången till lärare är det som studenterna vid Uppsala universitet tycker är viktigast. Därefter följer Stämningen på utbildningen samt Tillgång till lokaler och utrustning på ganska likvärdiga placeringar. Minst viktigt enligt de svarande är De stödtjänster som UU erbjuder, vilket med stor sannolikhet till viss del kan härledas tillbaka till att få känner till dessa tjänster. 35