Studenternas psykosociala arbetsmiljö vid Uppsala universitet

Transkript

1 Studenternas psykosociala arbetsmiljö vid Uppsala universitet En undersökning gjord av Uppsala studentkår 2016/2017

2 Studenternas psykosociala hälsa vid Uppsala universitet En undersökning av Uppsala studentkår Verksamhetsåret 2016/2017 Publiceringsdatum: Diarienummer: 11:17/18 ISBN: Rapporten är utgiven av Uppsala studentkår Författare: Ann-Catrin Wells, vice ordförande, Karin Ottander, f.d. vice ordförande, och Julia Lagerman Statistisk analys: Julia Lagerman Layout och revidering: Hanna Andtbacka, kommunikationsansvarig, och Sovran Martet, politisk sekreterare Enkäten utformades av f.d. studiebevakare Emma van Aller, Moa Johansson, Karin Ottander, Ann-Catrin Wells, Jaroslav Marhun, Lukas Bengtsson de Veen, Elin Sayfoor, och Sovran Martet. Enkäten delades ut av f.d. studiebevakare Ann-Catrin Wells, Lukas Bengtsson de Veen, Elin Sayfoor, och Sovran Martet samt f.d. vice ordförande Karin Ottander och Farmacevtiska studentkåren. Enkäten korrekturlästes av Anna Bark Persson, studiebevakare, och Elin Svedin, ordförande Farmacevtiska studentkåren.

3 Tack Uppsala studentkår vill rikta ett speciellt tack till följande personer, då vi utan deras hjälp aldrig hade kunnat genomföra den här undersökningen: Emma van Aller, f.d. studiebevakare, Samhällsvetenskapliga sektionen, Medicinska sektionen Moa Johansson f.d. studiebevakare, Medicinska sektionen Jaroslav Marhun, f.d. studiebevakare, Humanistiska sektionen Elin Sayfoor, f.d. studiebevakare, Humanistiska sektionen Lukas Bengtsson de Veen, f.d. studiebevakare, Samhällsvetenskapliga sektionen Sovran Martet, f.d. studiebevakare, Medicinska sektionen Ett extra stort tack till Farmacevtiska studentkåren vars medverkan möjliggjorde att studenter från sju av nio fakulteter representerades. Vi vill framförallt rikta ett speciellt tack till de 420 studenter som deltagit i undersökningen. Ni är genom er medverkan en del av Uppsala studentkårs arbete för en bättre psykosocial arbetsmiljö för alla studenter vid Uppsala universitet.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Metod Kravprofil Urval Genomförande Enkätens utformning Resultat Beskrivning av insamlat material Kursinformation Hälsa Ängslan, oro Ångest Stress Trötthet/utmattning Huvudvärk Mag-/tarmbesvär Sömnbesvär Nedstämdhet Besvär i nacke/skuldror/axlar Koncentrationssvårigheter Kommentarer Studieklimat Skillnader mellan fakulteter Skillnader mellan kön Kommentarer Försvårande omständigheter och faktorer för din studiegång Skillnader mellan män och kvinnor...30

5 3.5.2 Skillnader mellan olika fakulteter Skillnader mellan studenter med olika utbildningsbakgrund Stöd från universitetet Stödresurser och service från Uppsala universitet Stödresurser Service Diskriminering och trakasserier Diskriminering Trakasserier Kontakt efter diskriminering eller trakasserier Övriga teman i deltagarnas svar Slutsats...43 Litteraturlista...45 Digitala källor...45

6 1. Inledning Enligt Uppsala studentkårs arbetsmiljörapport från 2014 är psykisk ohälsa och stress ett allt vanligare problem hos studenter vid Uppsala universitet. Av studenterna som tillfrågades svarade 31 procent att psykisk ohälsa varit ett hinder för att slutföra sin utbildning. Det var en ökning med 6 procentenheter från den undersökning Uppsala studentkår genomförde Mot bakgrund av ökningen ansåg Uppsala studentkår att det fanns ett behov av en ny undersökning som enbart fokuserade på studenternas psykiska ohälsa och deras psykosociala arbetsmiljö. Syftet med denna enkätundersökning är därför att undersöka studenternas psykiska mående. 2. Metod Vi valde att genomföra en kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Enkäten delades ut i pappersform vid föreläsningstillfällen; den var anonym och det var frivilligt att delta. Om vi hade valt att använda oss av en webbaserad enkät skulle vi möjligtvis fått en högre svarsfrekvens. Dock visar forskning att det finns en ökad risk med webbformulär eftersom individer vilka berörs av undersökningen är mer benägna att svara (Fan och Yan, 2010, s ); en webbaserad enkät riskerade en skev representation hos studentpopulationen. För att säkerställa ett slumpmässigt urval av studentpopulationen valde vi i stället att dela ut enkäten i pappersform vid föreläsningstillfällen. 2.1 Kravprofil En kravprofil togs fram för urvalet. Studenter som läste kurser på A-nivå och programstudenter som läste sin första termin, samt distanskurser, ingick inte i urvalet. Beslutet togs eftersom det fanns en risk att studenter i dessa kurser saknade erfarenhet av universitetsstudier. Studenter som läste på distans ingick inte heller i undersökningen på grund av svårigheter med att dela ut fysiska enkäter till dem. Urvalet bestod således av de kurser som mötte nämnda premisser och gick på heltid. 2.2 Urval Enkäten delades ut till studenter vid samhällsvetenskapliga fakulteten, historisk-filosofiska fakulteten, teologiska fakulteten, språkvetenskapliga fakulteten, fakulteten för utbildningsvetenskap och farmaceutiska fakulteten samt medicinska fakulteten; sammanlagt deltog 420 studenter vid de 21 tillfällen som enkäten delades ut. Studenter vid juridiska fakulteten, vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap och nationalvetenskapli- 6

7 ga institutionen samt företagsekonomiska institutionen ingick inte. Tre kurser lottades ut från varje fakultet som ingick i studien, två (2) på grundnivå och en (1) på avancerad nivå. Med antagandet att studenternas arbetsmiljö kan variera mellan fakulteter ansåg vi att denna urvalsprocess skulle generera det bästa underlaget för studien. Eftersom det finns ett mindre antal studenter vid historisk-filosofiska fakulteten, teologiska fakulteten, och språkvetenskapliga fakulteten än på de övriga fakulteterna togs beslutet att endast en (1) kurs på grundnivå och en (1) på avancerad nivå skulle lottas ut så att de humanistiska fakulteterna sammantaget inte skulle överrepresenteras i statistiken. 2.3 Genomförande Arbetet med att utforma enkäten påbörjades under verksamhetsåret 2015/2016. Hösten 2016 skickades ett utkast till två lektorer vid psykologiska institutionen samt en psykolog vid Studenthälsan. En pilotgrupp utsågs och deras åsikter beaktades och enkätens slutgiltiga version fastställdes. Enkäten översattes även till engelska för att kunna delas ut till studenter med annat modersmål än svenska. Vid de tillfällen det inte fanns möjlighet att besöka de utlottade kurserna skedde en omlottning. I vissa fall togs beslutet att lotta fram ytterligare kurser för att säkra studenternas anonymitet samt säkra ett representativt antal respondenter i förhållande till antalet studenter vid fakulteterna. Uppsala studentkårs studiebevakare och Farmacevtiska studentkårens studiesociala ledamot ansvarade för att dela ut enkäten till studenterna inom sina respektive verksamhetsområden. Ansvarig lärare för de kurser som lottades fram tillfrågades om möjlighet att besöka en föreläsning för att dela ut enkäten. När respondenterna svarat och enkäterna samlats in började en sakkunnig sammanställa enkätsvaren och arbeta med den statistiska analysen av materialet. 2.4 Enkätens utformning Enkäten är uppdelad i åtta delar och ställer frågor om olika aspekter av studenternas studier i relation till deras psykiska mående. Enkäten består av slutna frågor med möjlighet till att lämna kommentarer. En av delarna (del 6) berör de stödresurser som Uppsala studentkår tillhandahåller. Den delen redovisas inte i rapporten då syftet är att använda den som underlag för hur vår verksamhet kan förbättras. 7

8 3. Resultat I rapportens resultatdel redovisas och analyseras enkätsvaren. Efter ett inledande stycke som redogör för respondenternas ålder, kön och fakultet behandlas de svar som berör studenternas psykosociala hälsa och deras arbetsmiljö kapitelvis, där ordningen följer den utdelade enkätens disposition. Enkäten bestod av frågor som besvarades med slutna svarsalternativ, men vid varje fråga fanns även möjlighet att lämna en fri kommentar. Därför följer här främst presentationer och analyser av kvantitativ data, men de följs också av summeringar av de kommentarer som lämnats. I rapportens kapitel 3.2 presenteras hur studenterna upplever kursinformationen på sina kurser, följt av en redogörelse för deras fysiska och psykiska hälsa i kapitel 3.3. Efterföljande kapitel berör andra aspekter av arbetsmiljön: i kapitel 3.4 behandlas studieklimat, i kapitel 3.5 redovisas för hälsofaktorer som hindrat studenterna att slutföra sina utbildningar, och i kapitel 3.6 presenteras studenternas upplevelse av universitetets stödresurser och service. Slutligen tas ämnena diskriminering och trakasserier upp i kapitel 3.7, och rapportens resultatdel avslutas med kapitel 3.8, en sammanfattning av de fria kommentarer som lämnats i enkätens sista del Avslutning. I den här rapportens resultatdel redovisas inte svaren från del 6 i enkäten, som heter Stödresurser från Uppsala studentkår, eftersom den främst var till för Uppsala studentkårs eget arbete men också för att frågorna inte besvarades av enkätdeltagare från farmaceutiska fakulteten, som faller inom Farmacevtiska studentkårens verksamhetsområde. Redovisningen av enkätsvaren är till största delen deskriptiv, men några jämförande analyser har genomförts för att se eventuella samband mellan studenternas kön eller fakultetstillhörighet och hur de besvarat enkätfrågorna. De jämförande analyserna har gjorts genom Chi 2 -tester eftersom variablerna är kvalitativa, det vill säga icke-numerära nominalvariabler (Djurfeldt et al, 2010) som kan visas och testas i korstabeller. Chi 2 -testet mäter hur mycket ett observerat värde avviker från ett förväntat värde i en cell i en korstabell. Exempel på en korstabell är tabell 1 nedan, där könsfördelningen visas för varje fakultet och där varje cell innehåller ett värde angivet i procent, som visar andelen män, kvinnor, eller annan könstillhörighet inom varje fakultet. Värdena som visas är de observerade värdena, och ett chi 2 -test mäter skillnaderna mellan dem och de förväntade värden som hade antagits ifall könsfördelningen såg likadan ut hos samtliga fakulteter. Chi 2 -testet är en hypotesprövning där H0 (nollhypotesen att det inte är någon skillnad mellan gruppernas svar) förkastas i fall värdena för de olika grupperna skiljer sig från varandra i sådan utsträckning att det med största sannolikhet inte beror på slumpen (Moore et. Al., 2012, s ). Om nollhypotesen kan förkastas eller inte avgörs av en definition av hur stor risken får vara för att ett samband mellan studerade variabler 8

9 (till exempel kön och stress) beror på slumpen, och därmed hade kunnat se olika ut om andra individer ur grupperna hade deltagit. Den risken bestäms med p-värdet, ett värde för sannolikheten för att skillnaden mellan grupperna inte hade återkommit även vid en ny studie. Signifikansnivån är i det här fallet satt vid 5 %, vilket innebär att alla p-värden som understiger 5 % (p=<0.05) indikerar ett signifikant samband. Det är då mindre än 5 % risk att sambandet beror på slumpen (Körner & Wahlgren, 2006, s ; Nationalencyklopedin). 3.1 Beskrivning av insamlat material 432 enkäter delades ut, och av dem bortfall 12 enkäter (2,8 %) som lämnades in obesvarade. Det slutliga antalet enkäter som det nedan redogörs för är därför 420, dock finns det fall då enstaka frågor lämnats obesvarade av respondenterna, vilket innebär att individantalet varierar något mellan frågorna när internt bortfall uteslutits. Diagram 1. Stapeldiagram över antal deltagare fördelat efter fakultet. n=420 Av de 420 enkätsvaren är 68 stycken (16 %) från farmaceutiska fakulteten, 24 (6 %) från historisk-filosofiska fakulteten, 82 (19,5 %) från medicinska fakulteten, 101 (24 %) från samhällsvetenskapliga fakulteten, 19 (4,5 %) från språkvetenskapliga fakulteten, 13 (3 %) från teologiska fakulteten och 113 (27 %) från fakulteten för utbildningsvetenskaper. Eftersom respondenterna från historisk-filosofiska, språkvetenskapliga och teologiska fakulteterna är få har de kategorierna sammanfogats till en enda kategori, Humanistiska fakulteterna. Totalt deltog 304 kvinnor, 108 män, 3 personer vilka definierar sin kön- 9

10 stillhörighet som annat, och 5 personer som svarat vet ej/vill ej svara. Könsfördelningen består av ca 26 % män, ca 72 % kvinnor, och sammanlagt runt 2 % från de båda kategorierna annat och vet ej/vill ej svara. I och med det låga antalet som valt något av de två sistnämnda svarsalternativen har de antingen sammanslagits eller exkluderats från vissa diagram och analyser. Könsfördelningen för varje fakultet visas i korstabellen nedan: Kvinna Man Annat/Vill ej Totalt svara Fakulteten för utbildnings-vetenskaper 73,5% 24,8% 1,8% 100,0% Farmaceutiska fakulteten 73,5% 23,5% 2,9% 100,0% Humanistiska fakulteterna 67,9% 28,6% 3,6% 100,0% Medicinska fakulteten 63,4% 34,1% 2,4% 100,0% Samhälls-vetenskapliga fakulteten 80,2% 19,8% 0,0% 100,0% Tabell 1. Könsfördelning per fakultet, angivet i procent. n=420 Eftersom de individer vilka uppgett annat kön än man eller kvinna är få till antalet, sammanlagt 8 stycken, har de inte kunnat inkluderas i jämförelser mellan könen. Vid exempelvis en beskrivning av andelen (procenten) individer som uppgett ett visst svar, blir en total på 3 eller 5 individer alldeles för litet för en sådan analys. Att enbart kategorierna man och kvinna används är därför inte ett val baserat på vilja, utan en nödvändighet sett till insamlad data. Vad gäller respondenternas ålder är de allra flesta av de 412 som uppgivit sin ålder (80,1 %) mellan 20 och 27 år gamla, flest individer (60st./14,3 %) är födda år 1994, och medianåldern är 24 år. Omräknat i ålder för 2017 gestaltas åldersfördelningen nedan (se tabell 2.). Notera att ålder för deltagarna anges i den ålder de antingen har, eller kommer att inneha under 2017 (vilket innebär att en person som beskrivs vara 24 år är en person som fyllt eller fyller 24 år 2017). Ingen markant åldersskillnad framkommer mellan olika könstillhörigheter, där medianen är 24 år för både kvinnor och män, men 22,5 år för de som uppgett annan könsidentitet eller valt att inte ange kön. För samtliga könskategorier är medelåldern 25 år. 10

11 Diagram 2. Åldersfördelning, indelat i klasser. n=412 Även om det inte framgår någon åldersskillnad mellan könen så skiljer sig medelåldern en aning mellan de olika fakulteterna, som är något år högre för de humanistiska fakulteterna och fakulteten för utbildningsvetenskaper, men lägre för medicinska och farmaceutiska fakulteterna. Fakultet Medelålder Fakulteten för utbildningsvetenskaper 27 Farmaceutiska fakulteten 22 Humanistiska fakulteterna 27 Medicinska fakulteten 23 Samhällsvetenskapliga fakulteten 25 Totalt 25 Tabell 2. Medelålder fördelat efter fakultet. n=420 Under terminen som enkäten delades ut uppgav majoriteten av studenterna (89 %) att de studerade 30hp, och 9,6 % svarade att de studerade mer än 30hp. Resterande (ca 1,4 %) tog kurser motsvarande en lägre studietakt än heltid. Övrig information om respondenterna berör deras bakgrunder: födelseland, föräldrars födelseland och föräldrars utbildningsnivåer. 80,5 % av respondenterna är födda i Sverige och resterande 19,5 % är födda någon annanstans än i Sverige. Viss skillnad mellan respondenternas födelseland 11

12 kan urskiljas när fakulteterna jämförs med varandra (se diagram 3 nedan). På frågan om respondentens båda föräldrar är födda i Sverige svarade 60,2 % ja, och 28,1 % att båda föräldrarna är födda i ett land utanför Sverige, och 11,8 % att en av föräldrarna var födda i ett annat land än Sverige. Diagram 3. Antal respondenter födda i ett annat land än Sverige, fördelat efter fakultet. n=420 För att undersöka föräldrarnas/förmyndarnas utbildningsnivå hos respondenterna ställdes frågan: Vilken är den lägsta utbildningsbakgrund som någon av dina föräldrar (alternativt den förälder/förmyndare du växt upp med)? 44 % svarade att minst en förälder/förmyndare inte har någon eftergymnasial utbildning. Ungefär lika många, 39,5 %, har en förälder som genomgått eftergymnasiala utbildningar upp till kandidatnivå, och resterande 16,5 % har en förälder/ förmyndare som genomgått antingen en masterutbildning (14,8 %) eller forskarutbildning (1,7 %). Inga signifikanta skillnader mellan fakulteterna påträffades. 12

13 Diagram 4. Förälders utbildningsbakgrund. n= Kursinformation I följande avsnitt behandlas de enkätfrågor som berör studenternas upplevelse av kursinformation och studiekrav i kursen de läste vid enkätens genomförande. För att jämföra svaren från de olika fakulteterna redovisas medeltalen för varje institution. Studenterna har besvarat frågorna genom att ange i vilken grad de höll med om frågans påstående: 1 = instämmer inte alls, och 5 = instämmer helt. Ett medelvärde under 3 innebär att studenterna överlag inte höll med om påståendet. De medelvärden som anges bör dock läsas med viss försiktighet, sett till att standardavvikelsen för många frågor översteg värdet 1,0, vilket indikerar en stor spridning kring medelvärdet. 13

14 Farm.fak Med.fak Sam.fak Utbildningsvet. Hum.fak Totalt Informationen om kursen, såväl inför kursstart 3,9 3,9 3,7 4,0 4,0 3,9 som under kursens gång, har varit lätt att hitta. Informationen om kraven på närvaro har varit 4,3 4,4 4,0 4,2 3,9 4,2 tydlig. Informationen om kompletteringsmöjligheter har varit lätt att hitta. 3,4 3,2 3,6 3,6 3,5 3,5 Informationen om kompletteringsmöjligheter har varit tydlig. Det har tydligt framgått hur jag, vid exempelvis sjukdom, kan kompensera frånvaro vid ett obligatoriskt moment. Det har varit tydligt vem jag ska vända mig till om jag har frågor om mina studier. 3,6 3,2 3,5 3,4 3,5 3,4 3,1 3,0 3,4 3,0 3,5 3,2 3,4 3,5 3,4 3,6 3,9 3,5 Kraven som ställs på mig i mina studier är tydliga. 3,7 3,8 3,6 3,8 4,1 3,8 Jag anser att det är för höga krav i min nuvarande studiesituation. Jag anser att det är för låga krav i min nuvarande studiesituation. Jag vet vad som förväntas av mig för att uppnå kursmål. Jag kan vara sjuk i en vecka utan att det påverkar mina möjligheter att slutföra kursen inom ramen för kurstiden. Jag har fått tydlig återkoppling på mina insatser där det har framgått vad som har fungerat bra och vad som kan göras bättre. Arbetsformerna i mina kurser är varierande (i form av ex. seminarier, enskilt arbete och grupparbete). 3,4 2,7 2,6 2,4 2,6 2,7 1,7 1,8 2,3 2,5 1,7 2,1 3,7 3,8 3,5 3,8 4,0 3,7 2,1 2,4 2,5 2,9 2,9 2,6 3,1 2,6 2,4 2,6 3,2 2,7 4,0 4,3 3,9 3,8 3,9 3,9 Tabell 3. Kursinformation. 1 = Instämmer inte alls, och 5 = Instämmer helt. Medelvärde per fakultet. Till varje fråga fanns möjligheten att lämna kommentarer, vilket lämnades i olika stor utsträckning för olika frågor. Mellan 2-7 % av studenterna lämnade kommentarer till de flesta frågor, men frågorna om möjligheten att vara sjuk en vecka, och efterföljande fråga om studenten fått tydlig återkoppling, fick båda fler kommentarer (11,7 % respektive 12,6 %). De vanligaste temana i svaren som framkommer på frågan om möjligheten till sjukfrånvaro är: (1) Det beror på vilken kurs eller vilket kursmoment som missas; (2) det är omöjligt att ta igen studier efter sjukdom; och (3) det går att ta igen studier om motivationen räcker till. Studenter identifierar främst två orsaker till svårigheter med att komplettera, dels att inget nytt tillfälle ges på kursen förrän nästa period, och dels en stress som kommer från att de inte tillåts sjukledighet. Vad gäller frågan om återkoppling bestod de allra flesta kommentarer av önskemål om mer frekvent och bättre återkoppling, eller klagomål över otillräcklig återkoppling. 3.3 Hälsa Enkätstudien avsåg att undersöka studenters psykosociala ohälsa. Respondenterna ombads därför att svara om de upplever olika fysiska eller psykiska 14

15 åkommor, hur ofta de upplever dem och om de är relaterade eller orsakade av deras studier. I enkäten listades olika besvär, varpå frågan om hur ofta studenten upplever besvären ställdes med svarsalternativen: aldrig, 1 2 ggr per termin, varannan månad, varje månad, och varje vecka. Om respondenten svarade att den upplever besvär ombads respondenten att svara på om besvären är helt eller delvis orsakade av studierna. Svarsalternativen på frågan om besvären var studierelaterade var: Ja, Nej och Vet ej. För varje fråga om besvär gavs också möjligheten att lämna kommentarer. Chi 2 -test användes som signifikanstest för samband mellan hälsa, fakultet och kön. Ett samband bedömdes som signifikant om (p) <=0.05, det vill säga om det maximalt fanns en risk på 5 % att sambandet mellan två variabler berodde på slumpen. Notera att ett signifikant samband inte är en garanti för att variablerna påverkar varandra. Att det finns ett samband mellan hur ofta studenterna upplever ett besvär och vilken fakultet de studerar vid behöver inte innebära att besvären orsakas av fakulteten de befinner sig vid. Ett signifikant samband är alltså inte detsamma som ett orsakssamband. Utöver jämförelser mellan fakultet och kön undersöktes också om det fanns ett samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och studenternas hälsobesvär. Inga signifikanta samband framkom, och skillnaderna mellan grupperna från låg-, medel- och högutbildade bakgrunder var inte påtagliga Ängslan, oro 410 studenter angav om de har, eller har haft ängslan/oro, och av dem uppgav 41,5 % att de hade besvären varje vecka. 33,2 % hade besvären varje månad, 8,3 % hade dem varannan månad, 11,5 % en till två gånger per termin och resterande 5,6 % hade aldrig ängslan eller oro. Skillnaden mellan fakulteterna är signifikant (p=0,02) och redovisas i tabellen nedan. Farm fak Hum fak Medfak Sam fak Utb.fak Totalt Varje vecka 56% 52% 33% 46% 30% 41,5% Varje månad 24% 28% 37% 34% 37% 33% Varannan månad 1 2 gånger per termin 3% 7% 6% 10% 12% 8% 14% 6% 18% 7% 12% 11,5% Aldrig 3% 7% 5% 3% 9% 6% Tabell 4. Hur ofta har du ängslan/oro? angivet i procent. 15

16 I tabellen framgår att studenterna på medicinska fakulteten och fakulteten för utbildningsvetenskaper inte upplevde besvären lika ofta som dem på övriga fakulteter. Skillnaden mellan fakulteterna kan ha påverkats av könsfördelningen inom dem, särskilt den medicinska fakulteten som har en högre andel män inom gruppen. Kön kan ha en inverkan på resultatet eftersom kvinnliga studenter i större utsträckning upplevde ängslan/oro varje vecka (47,5 %), jämfört med de manliga studenterna (25,2 %). Diagram 5. Hur ofta män respektive kvinnor upplever ängslan/oro, angivet i procent. I diagram 5 framgår en skillnad mellan män och kvinnor. En större andel av kvinnorna uppgav att de hade besvären varje vecka, och en större andel av männen uppgav att de hade besvären varannan månad eller 1 2 gånger per termin. Sambandet är signifikant (p=0). Av de 94,4 % studenter som uppgivit att de har ängslan/oro antingen ofta eller sällan svarade 76,8 % att den var helt eller delvis orsakad av studier, 14,5 % svarade att den inte var det, och 8,7 % svarade Vet ej. Mellan fakulteterna fanns ingen signifikant skillnad för hur många av studenterna som ansåg att studierna helt eller delvis orsakade besvären. Det var inte heller någon avsevärd skillnad mellan könen, där 71 % av männen och 79 % av kvinnorna uppgav att deras ängslan/oro var helt eller delvis orsakad av studierna Ångest På frågan om, och i så fall hur ofta, studenterna hade ångest svarade 401 respondenter. Av dessa upplevde 29,4 % ångest varje vecka, 31,2 % varje 16

17 månad, 11 % varannan månad, 15 % 1 2 gånger per termin, och 13,5 % hade aldrig ångest. Sambandet mellan kön och ångestfrekvens är signifikant (p=0,006) och framgår i diagram 6. Diagram 6. Hur ofta män respektive kvinnor upplever ångest, angivet i procent. Det finns även en viss skillnad mellan fakulteter. Vid fakulteten för utbildningsvetenskaper upplevde endast 15 % av respondenterna ångest varje vecka, och 44 % varje månad, samtidigt som en större andel av studenterna vid farmaceutiska fakulteten upplevde ångest varje vecka (43 %), och 23 % varje månad. Skillnaderna var dock inte signifikanta. Av de sammanlagt 86,5 % som någon gång hade ångest var ångesten helt eller delvis studierelaterad för 69,5 % av studenterna, och 10,9 % visste inte. För resterande 19,6 % var ångesten inte studierelaterad. Skillnaden mellan fakulteterna var signifikant (p=0,004). Studenter vid medicinska och farmaceutiska fakulteten upplevde i större utsträckning studierelaterad ångest (80,6 % respektive 80 %), medan 59,6 65,5 % av studenterna vid övriga fakulteter svarade att deras ångest helt eller delvis beror på studierna. Den lägsta siffran (59,6 %) fanns hos de humanistiska fakulteterna. Det var också en signifikant skillnad (p=0,041) mellan hur stor andel av män respektive kvinnor som hade studierelaterad ångest, då 73 % av kvinnornas och 58,5 % av männens ångest var studierelaterad Stress Hälften (50,1 %) av de 407 som svarat på frågan om stress hade besvär varje vecka, 31,9 % hade besvär varje månad, 9,1 % varannan månad, och 7,1 % upplevde stress 1 2 gånger per termin. Endast 1,7 % uppgav att de aldrig hade stress. 17

18 Diagram 7. Hur ofta män respektive kvinnor upplever stress, angivet i procent. Även när det gäller stress var sambandet mellan kön och frekvens signifikant då fler kvinnor oftare upplevde stress. Jämförelsevis var svarsfördelningen mellan fakulteterna relativt jämn. Mellan 38,3 % (vid fakulteten för utbildningsvetenskaper) till 66,7 % (vid farmaceutiska fakulteten) av studenterna var stressade varje vecka. Vid övriga fakulteter uppgav runt hälften (48,1 51,9 %) av studenterna att de var stressade varje vecka. Majoriteten (90,1 %) av de som upplevde stress angav att den helt eller delvis var studierelaterad. Siffran var i princip lika hög oberoende respondenternas kön (85 % för män och 92 % för kvinnor) eller fakultet (85 95 %) Trötthet/utmattning Även vad det gäller trötthet/utmattning upplevde ungefär hälften (46.1 %) av studenterna besvären varje vecka, och runt en tredjedel (31,2 %) hade besvär varje månad. 6,6 % hade besvären varannan månad, 11 % 1 2 gånger per termin, och 5,1 % av studenterna kände aldrig trötthet/utmattning. Antalet respondenter på frågan var 410 studenter. Det var fler studenter vid medicinska och farmaceutiska fakulteterna som upplevde besvären varje vecka (59 %, respektive 64,6 %), och lägst andel vid samhällsvetenskapliga fakulteten (35,5 %). På fakulteten för utbildningsvetenskaper uppgav 41,4 % att de hade besvär varje vecka, och på humanistiska fakulteterna var andelen 49 %. Skillnaderna mellan fakulteterna är signifikant (p=0,002). Könsskillnaden är också signifikant (p=0,018) och framgår i diagram 8. Fler kvinnor (50 %) än män (35,9 %) upplevde besvären varje vecka. Andelen som hade besvär varje månad är liknande, och en större andel av männen hade besvären varannan månad eller 1 2 gånger per termin. 18

19 Totalt drabbades 94,9 % någon gång av trötthet/utmattning, och 67.4% av respondenterna angav att besvären var studierelaterade. Det fanns ingen säkerställd skillnad mellan män och kvinnor, då 63,2 % av männen och 69,7 % av kvinnorna ansåg att deras studier helt eller delvis orsakade trötthet/utmattning. Gällande de olika fakulteterna var inte några samband signifikanta där heller. Diagram 8. Hur ofta män respektive kvinnor upplever trötthet/utmattning, angivet i procent Huvudvärk Jämfört med andra besvär som ångest, stress och trötthet hade studenterna inte huvudvärk lika ofta. Av 409 respondenter uppgav 17,4 % att de hade besvär med huvudvärk varje vecka, 30,1 % varje månad, 15,2 % varannan månad och 17,1 % 1 2 gånger per termin. 17,9 % hade aldrig huvudvärk. Den största andelen studenter som hade huvudvärk varje vecka studerade vid farmaceutiska fakulteten (29,9 %), och de med lägst andel studerade vid fakulteten för utbildningsvetenskaper (11,2 %). Skillnaden mellan fakulteterna var inte signifikant, men det var däremot skillnaden mellan könen där en större andel av kvinnorna hade huvudvärk varje vecka (20,1 %) eller varje månad (34,8 %), medan en större andel av männen aldrig hade huvudvärk (35 %). 19

20 Diagram 9. Hur ofta män respektive kvinnor upplever huvudvärk, angivet i procent. Jämfört med övriga besvär som tagits upp i kapitlet var studenternas huvudvärk i mindre utsträckning studierelaterad. 32,5 % av dem med huvudvärk angav att den var orsakad av studierna, och procentnivån var likadan för båda könen. Om huvudvärken helt eller delvis orsakades av studierna skilde sig dock mellan fakulteterna, där fler av studenterna vid den farmaceutiska fakulteten uppgav studierelaterad huvudvärk (52,6 %). Vid fakulteten för utbildningsvetenskaper och de humanistiska fakulteterna var procentnivån %, och 32,5 33 % för studenterna vid de medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteterna Mag-/tarmbesvär Av 401 respondenter svarade 19 % att de hade mag-/tarmbesvär varje vecka, 18,2 % att de hade besvären varje månad, 9,5 % hade besvär varannan månad, och 15, 5 % hade besvär 1 2 gånger per termin. 37,8 % uppgav att de aldrig hade mag-/tarmbesvär. Inga statistiska samband fanns i jämförelsen mellan olika fakulteter, men däremot vid en jämförelse mellan kvinnor (22,5 %) och män (9,9 %) där en större andel kvinnor hade besvär varje vecka. Fler av männen (50,5 %) än kvinnorna (32,8 %) uppgav att de aldrig hade mag-/tarmbesvär. 20

21 Diagram 10. Hur ofta män respektive kvinnor upplever mag-/tarmbesvär, angivet i procent. Totalt sett över fakulteterna var mag-/tarmbesvären helt eller delvis orsakade av studier för 22,3 % av respondenterna, och andelen skilde sig inte avsevärt mellan fakulteterna. Skillnaderna mellan män och kvinnor var något större, men trots det var sambandet inte signifikant, och varken variabeln kön eller fakultet kan antas påverka studenternas mag-/tarmbesvär Sömnbesvär Strax över en fjärdedel (26,5 %) av 408 respondenter angav att de hade sömnbesvär varje vecka, och en annan dryg fjärdedel (23,8 %) hade besvär varje månad. 13,7 % svarade att de hade sömnbesvär varannan månad, 14,7 % att de hade besvär 1 2 gånger per termin, och 21,3 % hade aldrig sömnbesvär. Det var ingen skillnad mellan hur ofta män och kvinnor hade sömnbesvär. Skillnaden mellan fakulteterna var signifikanta och redovisas i tabell 5. Störst andel studenter med besvär varje vecka fanns vid farmaceutiska fakulteten, och den minsta andelen fanns vid fakulteten för utbildningsvetenskaper. 21

22 Varje vecka Varje månad Farm fak Hum fak Med fak Sam fak Fak. utb. Totalt 44% 37% 27% 22% 14% 27% 18% 30% 14% 27% 29% 24% Varannan månad 11% 6% 24% 15% 11% 14% 1 2 gånger per termin 9% 7% 16% 15% 20% 15% Tabell 5. Hur ofta har du sömnbesvär? Andel per fakultet För 44,5 % av respondenterna var sömnbesvären helt eller delvis relaterade till studier, och andelen var densamma oavsett fakultet eller kön Nedstämdhet 407 studenter svarade på frågan om hur ofta de upplevde nedstämdhet, och av dem svarade 20,9 % varje vecka, 30,7 % varje månad, 19,4 % varannan månad, och 16 % 1 2 gånger per termin. 13 % hade aldrig nedstämdhet. Diagram 11. Hur ofta män respektive kvinnor upplever nedstämdhet, angivet i procent. Skillnaden mellan män och kvinnor var signifikant då fler kvinnor oftare upplevde nedstämdhet. De största skillnaderna var att en större andel 22

23 kvinnor hade besvären varje månad, och att 21,8 % av kvinnorna och 15,7 % av männen var nedstämda varje vecka. Vid en jämförelse mellan fakulteterna framkom att studenter vid farmaceutiska fakulteten hade den största andelen respondenter vilka upplevde nedstämdhet varje vecka (33,3 %), medan fakulteten för utbildningsvetenskaper hade den lägsta andelen (12 %). Vid samhällsvetenskapliga fakulteten var andelen 17,3 %, vid medicinska fakulteten var den 22,5 %, och vid de humanistiska fakulteterna upplevde 27,3 % av studenterna nedstämdhet varje vecka. Av respondenterna uppgav 40,8 % att nedstämdheten var helt eller delvis orsakad av studier, vilket var vanligast förekommande vid farmaceutiska fakulteten (56,9 %), därefter vid medicinska fakulteten (44,3 %) och samhällsvetenskapliga fakulteten (40,2 %). Andelen studierelaterad nedstämdhet var lägre vid fakulteten för utbildningsvetenskaper (34,7 %), och vid de humanistiska fakulteterna (29,2 %). En något större andel kvinnor (43 %) än män (36,1 %) uppgav att deras nedstämdhet var studierelaterad, men skillnaden var inte signifikant Besvär i nacke/skuldror/axlar Av 407 respondenter svarade 30,2 % att de hade besvär i nacke/skuldror/ axlar varje vecka, 19,9 % att de hade besvär varje månad. 12 % hade besvär varannan månad, 13,8 % 1 2 gånger per termin, och 24,1 % svarade att de aldrig hade några besvär i nacke/skuldror/axlar. Vid en jämförelse mellan kvinnor och män var resultatet signifikant, 33,4 % av kvinnorna och 20,8 % av männen hade besvär i nacke/skuldror/axlar varje vecka, och 18,7 % av kvinnorna och 39,6 % av männen hade aldrig besvären. Diagram 12. Hur ofta män respektive kvinnor upplever besvär i nacke/skuldror/axlar, angivet i procent. 23

24 Besvär i nacke/skuldror/axlar var studierelaterade för 53,6 % av studenterna, och det skilde sig inte mellan könen. Ingen skillnad påträffades heller vid jämförelsen mellan fakulteter, där ca hälften av studenterna på varje fakultet angav att deras besvär helt eller delvis orsakades av studierna Koncentrationssvårigheter 37 % av 400 respondenter svarade att de hade koncentrationssvårigheter varje vecka, 20,5 % varje månad, 11,3 % varannan månad, och 13,8 % 1 2 gånger per termin. 17,3 % svarade att de aldrig hade koncentrationssvårigheter. Det fanns inga signifikanta samband vid jämförelser mellan könen eller fakulteten. Diagram 13. Hur ofta män respektive kvinnor upplever koncentrationssvårigheter, angivet i procent. För 43,8 % av respondenterna som någon gång hade koncentrationssvårigheter var besvären helt eller delvis orsakade av studier. Det fanns ingen skillnad mellan varken fakultet eller kön, utan vid samtliga fakulteter var koncentrationssvårigheterna orsakade av studier för % av studenterna Kommentarer Nedan i tabell 6 visas hur många kommentarer som lämnats för varje enskild fråga, och därefter beskrivs innehållet i kommentarerna. Eftersom många teman var återkommande behandlas kommentarerna inte separat efter varje fråga, utan tillsammans. Notera att kommentarerna inte är åtskilda för vare sig hur ofta studenterna upplevde besvären eller om besvären ansågs vara orsakade av studierna. 24

25 Antal kommentarer 3.1 Ängslan/oro Ångest Stress Trötthet/utmattning Huvudvärk Mag-/tarmbesvär Sömnbesvär Nedstämdhet Besvär i nacke/skuldror/axlar Koncentrationssvårigheter 35 Tabell 6. Antal kommentarer per fråga I de flesta kommentarer för samtliga frågor specificerade studenterna att besvären delvis hade orsakats av studierna. I många fall beskrevs de faktorer, som utöver studierna, orsakat deras besvär (exempelvis jobb, familj eller fritidsintressen som uppgavs vara svåra att kombinera med studierna). Vissa respondenter menade att deras besvär funnits sedan innan, och i enstaka kommentarer framgick att besvären berodde på ett fysiskt eller psykiskt hälsotillstånd (exempelvis i form av diagnoser). Kommentarerna till de tre första frågorna, om ängslan/oro, ångest och stress, var liknande varandra. Några få kommentarer beskrev problemen som helt studierelaterade, och ytterligare några beskrev examinationsmoment och prestationsångest som en orsak till de olika besvären. Särskilt i kommentarerna till frågan om stress uttryckte några också att stressen delvis var självförvållad och orsakad av studentens egna prioriteringar. Kommentarerna till frågorna om trötthet, mag-/tarmbesvär, huvudvärk och koncentrationssvårigheter, kopplades ibland till frågan om stress. Stress beskrevs förvärra olika hälsotillstånd, och respondenterna beskrev stressen som helt eller delvis orsakad av studier. Kommentarerna till frågan om koncentrationssvårigheter beskrev att stress som förekom under en tid då mycket skedde samtidigt, eller mycket litteratur skulle läsas, kunde utlösa koncentrationssvårigheterna. På frågan om mag-/tarmbesvär nämnde några respondenter också kroniska sjukdomar som kunde förvärras av stressen, andra skrev att besvären uppkom i samband med menstruation. På frågan om sömnbesvär gavs kommentarer som beskrev att besvären kunde vara relaterade till tentaperioder eller tidiga morgonföreläsningar. De respondenter som kommenterat på frågan om nedstämdhet nämnde ofta andra orsakande faktorer utöver studierna, men ett fåtal kommenterade också att nedstämdheten kunde bero på en känsla av beslutsångest eller meningslöshet inför sina studier. Några nämnde också ensamhet som ett problem. Den fråga där kommentarerna var mest likartade och samtidigt 25

26 avvikande från övriga kommentarer var frågan om besvär i nacke/axlar/ skuldror. Ett mindre antal studenter ansåg att besvären delvis var orsakade av studier, och de allra flesta beskrev arbetsmiljön som en orsak. Obekväm arbetsposition i samband med studier, stillasittande, dålig ergonomi och tunga väskor (fyllda med böcker) var återkommande orsaker till studenternas besvär. 26

27 3.4 Studieklimat I enkätens tredje del svarade respondenterna på frågor om studieklimatet på deras kurser. Sammanfattningsvis berörde frågorna studenternas arbetsmiljö och trivsel ur olika avseenden. Resultaten redovisas nedan, först för hela stickprovet, och sedan följer en jämförelse mellan fakulteter och kön. Diagram I vilken grad instämmer du i följande påståenden? (1 = Instämmer inte alls, 5 = Instämmer helt). Angivet i procent. 27

28 3.4.1 Medelvärde för fakulteterna Medelvärdena för studenternas svar presenteras i tabell 7, fördelat efter varje fakultet. I tabellen representerar bokstäverna de påståenden som visas i diagram Medelvärdena utgår från samma siffror som i diagram 14 22, där 1 = instämmer inte alls, och 5 = instämmer helt. Ett medelvärde närmare 1 indikerar att fler respondenter inom kategorin inte höll med påståendet, och ett medelvärde närmare 5 indikerar att fler respondenter höll med. Farmfak Humfak Medfak Samfak Utb.fak a. 3,63 4,25 4,16 4,15 4,02 b. 3,21 3,61 3,73 3,55 3,78 c. 1,9 1,7 1,73 1,68 1,53 d. 4,09 3,8 4,18 4,34 4,4 e. 3,96 4,05 4,23 4,25 4,1 f. 3,26 3,61 3,64 3,78 3,23 g. 3,65 4,04 3,95 3,82 3,87 h. 3,94 4,18 4,05 3,92 4,08 i. 3,29 3,33 3,56 3,74 3,65 Tabell 7. Medelvärden för studieklimat, efter fakultet Medelvärde för kvinnor respektive män Medelvärden för hur kvinnor och män svarade på varje fråga om studieklimat visas nedan i tabell 8. I tabellen representerar bokstäverna de påståenden som visas i diagram Medelvärdena utgår från samma siffror som i diagram 14 22, där 1 = instämmer inte alls, och 5 = instämmer helt. Ett medelvärde närmare 1 indikerar att fler respondenter inom kategorin inte höll med påståendet och ett medelvärde närmare 5 indikerar att fler respondenter höll med. Tabellen visar att medelvärdena för kvinnor och män ligger nära varandra. 28

29 Män Kvinnor Totalt a. 4,14 4,02 4,05 b. 3,82 3,54 3,61 c. 1,72 1,67 1,68 d. 4,02 4,30 4,23 e. 4,12 4,15 4,14 f. 3,61 3,45 3,49 g. 4,07 3,79 3,86 h. 4,12 3,99 4,02 i. 3,69 3,52 3,56 Tabell 8. Medelvärden för studieklimat, efter kön Kommentarer Antalet kommentarer varierade mellan de nio olika frågorna om studieklimat, vilket framgår i tabell 9 nedan. Antal kommentarer a. 13 b. 22 c. 13 d. 8 e. 17 f. 51 g. 17 h. 36 i. 24 Tabell 9. Antal kommentarer per fråga. Kommentarerna till frågorna a. d., om god stämning och social delaktighet, nämnde respondenterna främst att det varierade beroende på kurs, men att 29

30 det fanns grupperingar på kursen de läste. Av de respondenter som kommenterat om icke-självvald ensamhet (fråga c.), nämnde ett fåtal studenter åldersskillnad som en orsak till utanförskap på en kurs. På frågorna e. och f., om samarbete vid studier handlade många av kommentarerna om att det varierade från grupparbete till grupparbete. Ett fåtal studenter beskrev ojämn arbetsbörda som ett frekvent återkommande problem och en del skrev att de inte haft några grupparbeten. Nästan samtliga kommentarer till fråga h. poängterade att det varierade mycket i hur mottagliga lärarna var för frågor och kommentarer. De flesta kommentarer till den sista frågan (i.) beskrev att studenterna inte haft några grupparbeten i sina kurser. 3.5 Försvårande omständigheter och faktorer för din studiegång Respondenterna ombads svara ifall en eller flera olika faktorer var, eller varit, ett hinder för att de skulle klara av sina utbildningar. Frågan besvarades genom att studenterna svarade ja eller nej för olika typer av eventuella hinder. Resultatet för hur stor andel av studenterna som uppgett att en faktor varit ett hinder redovisas i tabellen nedan Skillnader mellan män och kvinnor Procentandelen som visas är den andel studenter som svarat att faktorn innebar ett hinder för deras studier. Notera att tabellen är en lista och inte en regelrätt tabell, och att kategorin totalt visar resultatet för hela stickprovet inklusive de 8 individer som tidigare inte använts vid jämförelse mellan könen (se kapitel 1 Inledning för förklaring). Antalet respondenter varierar mellan varje fråga, från 400 till 410 respondenter per faktor. Inga signifikanta skillnader framkom mellan män och kvinnor. 30

31 Faktor som utgjort hinder Män Kvinnor Totalt Privatekonomi 22% 21% 21, % Fysisk sjukdom eller fysiska besvär 16% 16% 16% Stress 44% 52% 50% Psykisk ohälsa, såsom depression, nedstämdhet eller dylikt 37% 38% 38% Problem med alkohol/droger 2% 1% 2% Synlig funktionsvariation 1% 2% 2, % Dold icke-fysisk funktionsvariation (t.ex. dyslexi, bipolaritet, ADD eller ADHD) 13% 11% 11% Bristande akademisk svenska / Svårigheter med att skriva akademiskt 12% 11% 11% Dold fysisk funktionsvariation (t.ex. allergi, astma, syn, hörsel) 7% 9% 8% Kön 0% 1% 0,5% Könsöverskridande identitet eller uttryck 0% 0,3% 0,5% Etnisk tillhörighet 1% 2% 2% Sexuell läggning 0% 0,3% 0,2% Ålder 2% 2% 2% Religion eller annan trosuppfattning 2% 0,3% 0,7% Familjeförhållanden och andra relationer 5% 13% 11% Brist på socialt nätverk 10% 8% 9% Anhörigproblem (t.ex. psykisk ohälsa, alkohol/droger) 9% 8% 8% Tabell 10. Lista över andel som uppgav att faktorn har varit ett hinder för genomförande av utbildning. Vid jämförelse mellan könen visade det sig att faktorerna inte utgjorde ett hinder för varken män eller kvinnor, risken att en faktor utgjort ett hinder påverkades inte av respondentens kön Skillnader mellan olika fakulteter Inte heller vid en jämförelse mellan fakulteter framkom signifikanta samband, med undantag för tre faktorer: privatekonomi, dold fysisk funktionsvariation och anhörigproblem. Sambandet mellan faktorn privatekonomi och fakultet var starkast (p=0,004). De olika andelarna fördelat efter fakultet var: 10 % av studenterna vid samhällsvetenskapliga fakulteten, 16,5 % av studenterna vid medicinska fakulteten, 21,9 % av vid farmaceutis- 31

32 ka fakulteten, 28,6 % av vid de humanistiska fakulteterna, och 30,3 % av studenterna vid utbildningsvetenskapliga fakulteten. För faktorn dold fysisk funktionsvariation återfanns den största andelen studenter som upplevt hinder vid farmaceutiska fakulteten (16,1 %), följt av humanistiska fakulteterna (12,5 %), fakulteten för utbildningsvetenskaper och medicinska fakulteten (6,3 %). Lägst var andelen för samhällsvetenskapliga fakulteten (3,1 %). Slutligen följer resultatet för andelen studenter per fakultet som hindrats av anhörigproblem. Högst var andelen på de humanistiska fakulteterna (17,9 %), men vid övriga fakulteter var det färre som uppgett faktorn som ett hinder: 8,9 % vid medicinska fakulteten, 8,1 % vid farmaceutiska fakulteten, 6,1 % vid samhällsvetenskapliga fakulteten och 3,7 % vid fakulteten för utbildningsvetenskaper Skillnader mellan studenter med olika utbildningsbakgrund Precis som för variablerna kön och fakultet användes korstabeller för att undersöka eventuella samband mellan studenters försvårande omständigheter och deras föräldrars utbildningsnivå. På grund av för få individer i vissa kategorier sammanslogs utbildningsnivåerna till tre klasser: låg (gymnasial utbildning eller lägre), medel (högskoleutbildning upp till kandidatnivå) och hög (master- eller forskarutbildning). Endast för en av de försvårande faktorerna fanns en skillnad mellan utbildningsnivåerna: Bristande akademisk svenska /Svårigheter med att skriva akademiskt (p=0.04). 15,5 % av de med låg utbildningsbakgrund uppgav att faktorn utgjort, eller utgjorde, ett hinder för att de ska, eller skulle, ha klarat av sin utbildning. Till skillnad från 7,5 % av studenterna med medelhög och 7,5 % av studenterna med hög utbildningsbakgrund som uppgav att faktorn varit ett hinder Stöd från universitetet De studenter som uppgav att en eller flera faktorer utgjort ett hinder ombads svara ifall de fått stöd av universitetet gällande faktorerna (via studievägledare, studierektor etc.). Totalt uppgav 10,9 % att de har fått stöd, 30,4 % att de inte har fått det och 58,7 % att det inte har varit aktuellt. Resultaten var oberoende av både kön och fakultet. 16,4 % av respondenterna lämnade kommentarer till frågan om de fått stöd av universitetet. Några kommentarer beskriver vilken hjälp de fått, och andra uppger att respondenternas hinder inte kan hjälpas av universitetet, exempelvis när det gällde ensamhet eller stress orsakat av livssituation. Vissa respondenter kommenterade också att det var deras eget ansvar att lösa de problem de har eller hade. Vissa kommenterade också att de inte har sökt stöd, och de flesta har inte skrivit varför. 32

33 3.6. Stödresurser och service från Uppsala Universitet I enkäten ställdes 6 frågor om hur nöjda studenterna var med de stödresurser som Uppsala Universitets tillhandahåller, och 7 frågor om hur nöjda studenterna var med universitetets service. Svarsalternativen bestod av en skala från 1 5, där 1 = inte alls nöjd, och 5 = i högsta grad nöjd. Ett ytterligare svarsalternativ erbjöds, Ej aktuellt. Nedan redovisas resultatet för varje fråga i separata stapeldiagram, följt av kommentarer angående eventuella skillnader mellan kön och fakulteter. Avslutningsvis presenteras kortfattade resultat från studenternas egna kommentarer Stödresurser Nedan visas hur nöjda Uppsalastudenterna är med olika stödresurser. Diagram Hur nöjd är du med följande stödresurser? Studenternas nöjdhet på en skala 1 5, uttryckt i procent. 33

34 För varje separat fråga jämfördes hur studenter vid olika fakulteter har svarat, och signifikanta samband enligt Chi 2 -test upptäcktes för fråga a. och e. På frågan Hur nöjd är du med informationen om vilka stödresurser som finns vid universitetet? svarade 12,7 % av studenterna vid humanistiska fakulteten att de var i högsta grad nöjda, och samma svar kom från 7,8 % av studenterna vid farmaceutiska institutionen. Vid övriga fakulteter var ett mindre antal studenter nöjda, varav den minsta andelen fanns hos fakulteten för utbildningsvetenskaper där 1,8 % var mycket nöjda. Ca % av studenterna vid farmaceutiska och medicinska fakulteterna gav en 4:a (nöjd) som svar, medan siffran låg på ca % vid övriga fakulteter. Vid samtliga fakulteter var runt en fjärdedel av studenterna varken nöjda eller missnöjda (3:a). Störst andel missnöjda studenter fanns vid samhällsvetenskapliga fakulteten, 21,4 % svarade inte nöjd (2:a) och 15,3 % svarade inte alls nöjd (1:a). Vid fakulteten för utbildningsvetenskaper svarade enbart 1,8 % att de inte alls var nöjda medan procenten var mellan 5,5 7,8 vid övriga fakulteter. Skillnaden i nöjdhet hos fakulteterna har påverkats av den markanta skillnaden mellan hur många som anser frågan vara ej aktuell. Nästan hälften (46,8 %) av studenterna vid fakulteten för utbildningsvetenskaper har svarat ej aktuellt, vilket kan förklara varför fakulteten har så få andelar både bland de minst och de mest nöjda. Vid både medicinska fakulteten och de humanistiska fakulteterna svarade ca 30 % ej aktuellt, siffran var 25,5 % på samhällsvetenskapliga fakulteten och lägst på den farmaceutiska fakulteten där 14,1 % svarade att frågan inte var aktuell. På frågan (e.) Hur nöjd är du med den administrativa personalens tillgänglighet (ex. kursadministratörer)? skilde sig svaren också mellan de olika fakulteterna (p=0,025). Den största skillnaden märktes bland de respondenter som svarat att de är missnöjda (1), angivet av 14 % av studenterna vid farmaceutiska fakulteten, men bara 2 7 % av studenterna vid övriga fakulteter. Nöjdast var studenterna vid humanistiska och medicinska fakulteterna, varav 30,9 % respektive 21,3 % svarat att de var i högsta grad nöjda (5), vid övriga tre fakulteter var 11 12,5 % i högsta grad nöjda. Vid farmaceutiska, samhällsvetenskapliga och utbildningsvetenskapliga fakulteterna var det i stället en större andel som graderat sin nöjdhet med nummer 3 (27 29 %), medan samma siffra angavs av 17,5 18 % vid humanistiska och medicinska fakulteterna. Utöver jämförelserna mellan fakulteter undersöktes också skillnader i hur nöjda studenterna var beroende på kön eller föräldrars utbildningsnivå, men inga samband upptäcktes. Antalet studenter som valt att lämna kommentarer till frågorna varierade mellan ca stycken. Flest kommenterade fråga d., och minst antal studenter lämnade kommentarer till fråga e. 34

35 Antal kommentarer a. 24 b. 32 c. 26 d. 38 e. 20 f. 26 Tabell 11. Antal kommentarer per fråga, stödresurser. Kommentarerna som lämnats till frågorna a-c följer liknande mönster och handlar uteslutande om att studenterna antingen inte fått tillräcklig information, eller inte alls vet vilka stödresurser som finns. På fråga a. svarar de flesta att de inte fått någon information, och på fråga b. och c. svarar många att de antingen inte vet vilka resurser som finns, eller att de inte har kollat upp vilka som finns. Vad gäller fråga d. berörde en del kommentarer önskemål om att få hjälp med problem som inte var kopplade till studier och en missnöjdhet över att Studenthälsan enbart var till för studierelaterade problem, alternativt en oro att ta kontakt just för att studentens besvär var kopplade till annat än studier. Korta öppettider och svårighet att få kontakt med Studenthälsan togs också upp som ett problem. Även för fråga e., om administrativ personals tillgänglighet, och fråga f., om studievägledarnas tillgänglighet, uttryckte flera av kommentarerna klagomål rörande otillfredsställande öppettider. I enkäten fanns också möjlighet att svara på frågan: Har du saknat något stöd från Uppsala universitet under din tid på universitetet? I så fall vilket/vilka? Frågan besvarades av 64 respondenter. En del svar var helt enkelt nej, resterande handlade om vilka stöd som saknats. Några studenter önskade mer information om vilka stödresurser som finns, särskilt gällande psykisk hälsa. Information önskades också om hur kompletteringar ska göras. Konkreta stödresurser saknades enligt några studenter: forum eller nätverk för äldre studenter, hjälp med stresshantering eller psykisk ohälsa, eller ökade resurser i form av exempelvis tysta studierum för studenter med ADHD. Många kommentarer berörde avsaknaden av antingen information eller tillgång till psykologiskt stöd. 35

36 3.6.2 Service När studenterna listade hur nöjda de var med den service de fått från universitetet gällande olika områden, svarade de genom att ange en siffra på skalan 1 (inte alls nöjd) till 5 (i högsta grad nöjd), alternativt kunde de välja svaret Ej aktuellt. Resultatet för samtliga svar redovisas nedan. Diagram Hur nöjd är du med de service du fått från universitetet när det kommer till följande? Angivet i procent. 36

37 Vid korstabelljämförelser med variablerna kön, fakultet och utbildningsbakgrund delades svarsalternativen in i fyra klasser: Ej aktuellt, Missnöjd, varken eller och Nöjd. På många av frågorna hade för få respondenter valt vissa alternativ och därför minskades nöjdhetsskalan från 5 till 3. Det fanns en skillnad mellan hur kvinnor och män svarade på frågan (b.) Hjälp vid användning av universitetsbibliotekets tjänster (p=0,009), där en större andel av männen (21,4 %) än kvinnorna (10,4 %) svarade Ej aktuellt. Fler män än kvinnor svarade också Varken eller. En större andel kvinnor (73.2 %) valde antingen alternativet Nöjd (63,1 % av männen) eller Missnöjd (4,7 % av kvinnorna, men 1 % av männen). Inga signifikanta samband fanns mellan utbildningsnivåer hos respondenternas föräldrar och deras svar på frågor om nöjdhet med servicetjänster. Men vid tre av frågorna framkom signifikanta skillnader mellan andelen nöjda eller missnöjda studenter beroende på fakultet: a. (p=0,041), d. (p=0,005), f. (0,013) och g. (p=0,031), vilka redovisas i korstabeller nedan. Farm. fak Hum. fak Med. fak Tabell 12. a. Nöjdhet med administrativ service. Sam. fak Fak. utb Ej aktuellt 18,8% 5,4% 13,6% 14,3% 6,4% Missnöjd 6,3% 1,8% 6,2% 4,1% 8,3% Varken eller 20,3% 7,1% 11,1% 13,3% 19,3% Nöjd 54,7% 85,7% 69,1% 68,4% 66,1% På frågan om studenternas nöjdhet med Administrativ service som registrering på kurs/program, utfärdande av studieintyg och dylikt, svarade flest vid farmaceutiska institutionen att det ej var relevant. Störst andel studenter var missnöjda vid fakulteten för utbildningsvetenskaper och nöjdast var studenterna vid humanistiska fakulteterna. 37

38 Farm. fak Hum. fak Med. fak Sam. fak Tabell 13. d. Nöjdhet med hjälp med fysisk eller psykisk hälsa. Fak. utb. Ej aktuellt 46,0% 62,5% 72,8% 59,6% 76,9% Missnöjd 33,3% 16,1% 11,1% 22,2% 7,4% Varken eller 12,7% 10,7% 11,1% 10,1% 8,3% Nöjd 7,9% 10,7% 4,9% 8,1% 7,4% Gällande nöjdheten över Hjälp med din fysiska eller psykiska hälsa svarade flest vid fakulteten för utbildningsvetenskaper att frågan ej var aktuell, följt av medicinska fakulteten. Den största andelen missnöjda studenter fanns vid farmaceutiska fakulteten. Farm. fak Hum. fak Med. fak Sam. fak Fak. utb Ej aktuellt 12,5% 37,5% 23,5% 20,2% 28,3% Missnöjd 42,2% 33,9% 35,8% 38,4% 24,5% Varken eller 26,6% 7,1% 11,1% 17,2% 21,7% Nöjd 18,8% 21,4% 29,6% 24,2% 25,5% Tabell 14. f. Nöjdhet med tillgång till pausutrymmen. Flest studenter vid humanistiska fakulteten svarade att frågan om tillgång till pausutrymmen inte var aktuell. Störst andel missnöjda studenter fanns vid farmaceutiska fakulteten och störst andel nöjda vid medicinska fakulteten. Farm. fak Hum. fak Med. fak Sam. fak Fak. utb. Ej aktuellt 21,9% 40,7% 28,7% 32,7% 36,1% Missnöjd 29,7% 22,2% 37,5% 26,5% 13,9% Varken eller 25,0% 13,0% 10,0% 15,3% 22,2% Nöjd 23,4% 24,1% 23,8% 25,5% 27,8% Tabell 15. g. Nöjdhet med kvaliteten på pausutrymmen 38

39 Precis som på frågan om tillgång till pausutrymmen svarade en större andel av studenterna vid de humanistiska fakulteterna även att frågan om kvaliteten på pausutrymmen inte var aktuell. Vid alla utom medicinska fakulteten var andelen missnöjda studenter mindre än på frågan om tillgången till pausutrymmen, och nöjdheten var för en del fakulteter få procentenheter större, men något mindre hos medicinska fakulteten och utbildningsvetenskapliga fakulteten, än vad de var på fråga f. Kommentarerna som lämnades efter varje enskild fråga besvarades av mellan studenter. Antal kommentarer a 13 b 10 c 12 d 16 e 21 f 30 g 26 Tabell 16. Antal kommentarer per fråga, service. De kommentarer som lämnades till fråga a. kritiserar olika delar av administrationen, som att registrering inte går automatiskt och inte alltid fungerar som det ska, samt att det upplevts som besvärligt att åtgärda problem med registrering. En student upplevde svårigheter med administrativa tjänster för att studenten saknade svenskt personnummer. Två personer svarade att de var nöjda och två svarade att de är olika nöjda med administrativ service vid olika kurser. Gällande service från Universitetsbiblioteket (fråga b.) uppgav 2 studenter att de var nöjda med föreläsningar/stöd som tillhandahållits av biblioteket, övriga skrev oftast att de inte använt eller behövt bibliotekstjänster. På fråga c. kommenterade bara en av studenterna att studenten inte behövt servicen. De andra kommentarerna förmedlade att studenterna inte hört talas om tillgängligt studieplaneringsstöd eller inte visste vart de kunde vända sig för att få tillgång till det. Även på fråga d. och fråga e. kommenterade några av studenterna att de antingen inte behövt, inte sökt, eller inte hört talas om tillgängligt stöd. På fråga e. var det dock några av kommentarerna som visade nöjdhet över VFU, eller som menade att förberedelse inför arbetslivet ingick i deras utbildning. 39

40 Kommentarerna som lämnades till frågorna om pausutrymmen (fråga f. och g.) tyder på ett eventuellt missförstånd mellan de som utformat och de som besvarat enkäten. Med pausutrymme åsyftades de ytor eller rum i universitetets lokaler där studenter kan ta paus eller äta lunch, men en del av respondenterna lämnade kommentarer där de frågar vad begreppet betyder, eller undrar om pausrum överhuvudtaget finns i universitetets lokaler. Några verkar ha tolkat ordet som synonymt med vilorum, vilka de efterfrågar. Övriga kommentarer efterfrågar fler pausutrymmen eller påpekar att det är folk överallt och att det är svårt att hitta lunchplatser. Kommentarerna till frågan om kvaliteten på pausutrymmen består uteslutande av klagomål. Några studenter pekar ut BMC som otrevligare än andra universitetslokaler, och många av kommentarerna innehåller kritik mot hög ljudnivå i pausutrymmen. 3.7 Diskriminering och trakasserier I följande stycke återges för hur många av de tillfrågade studenterna som känt sig diskriminerade eller trakasserade under sin studietid. Inga jämförelser mellan fakulteter eller kön har genomförts eftersom andelen studenter som upplevt kränkningar var relativt få: 8 % av respondenterna uppgav att de blivit diskriminerade och 3 % uppgav att de blivit trakasserade. Med så få individer kan en jämförelse mellan fakulteter riskera deltagarnas anonymitet samtidigt som individantalet också är för litet för att dra slutsatser Diskriminering 408 studenter svarade på frågan: Har du någon gång under dina studier på Uppsala Universitet känt dig diskriminerad? 35 respondenter (8,3 %) svarade Ja, 6 respondenter (1,4 %) valde alternativet Vill ej svara och resterande 367 respondenter (90 %) hade inte känt sig diskriminerande under sina studier. Ungefär lika stor andel av män som kvinnor uppgav att de blivit diskriminerade. Av de som känt sig diskriminerade svarade de flesta (15 studenter) att diskrimineringsgrunden gällde deras kön. 8 studenter hade känt sig diskriminerade på grund av deras etniska tillhörighet och 8 studenter på grund av funktionsnedsättning. 4 respondenter hade känt sig åldersdiskriminerade, 3 respondenter uppgav att diskrimineringen berodde på deras sociala bakgrund och 1 student hade känt sig diskriminerad på grund av sin sexuella läggning. 5 av de 35 studenterna som upplevt diskriminering listade fler än 1 anledning, varav 4 studenter angav kön som en av två eller tre diskrimineringsgrunder. De som upplevt diskriminering listade även vem eller vilka som utförde 40

41 diskriminerande handling/handlingar mot dem, och precis som vid listandet av diskrimineringsgrunder kunde studenterna lista flera utövare. De allra flesta angav lärare/handledare som ansvariga för handlingarna, 21 respondenter listade lärare/handledare som enda utförare, medan ytterligare 7 respondenter listade lärare/handledare som en av två eller tre utförare. 4 studenter svarade att examinatorer utfört diskriminerande handlingar, 10 studenter hade känt sig diskriminerade av andra studenter, 2 studenter av annan personal vid universitetet och 1 student av personal under externt utbildningsmoment (VFU/praktik) Trakasserier På frågan Har du någon gång under dina studier på Uppsala Universitet känt dig trakasserad? svarade 394 respondenter. Av dessa svarade 11 studenter (2.8 %) ja, och 7 studenter valde svarsalternativet vill ej svara. Av de 11 studenter som känt sig trakasserade under sin studietid svarade 4 av dem att trakasserier skett på grund av deras kön, 3 att det skett på grund av deras funktionsnedsättning, och 2 att det skett på grund av deras ålder. 1 student hade känt sig trakasserad på grund av sin etniska tillhörighet och ytterligare 1 student hade känt sig trakasserad på grund av sin sexuella läggning. 3 studenter svarade att trakasserier berodde på annat skäl än de svarsalternativ som fanns i enkäten. När studenter som upplevt trakasserier svarade på frågan om vem som utfört de trakasserande handlingarna svarade flest att lärare/handledare utfört dem. Lärare/handledare uppgavs som utförare av 10 studenter (varav 3 listade lärare/handledare som enda utförare, resterande 7 uppgav flera utförare än enbart lärare/handledare). 2 studenter hade känt sig trakasserade av examinatorer, 7 av andra studenter och 1 hade känt sig trakasserad under ett externt utbildningsmoment (VFU/praktik) Kontakt efter diskriminering eller trakasserier Ungefär hälften (48 %) av de studenter som känt sig antingen diskriminerade eller trakasserade svarade att de tagit kontakt med någon för att berätta om händelsen eller händelserna. De flesta (10 studenter) hade kontaktat andra studenter, 8 studenter hade kontaktat en lärare eller handledare, 6 studenter hade kontaktat annan personal vid universitetet. 3 studenter hade kontaktat studentkåren och en student hade kontaktat Studenthälsan. Av de som inte kontaktat någon svarade 16 studenter varför. 9 av dem ansåg inte att diskrimineringen eller trakasserierna var allvarliga nog för att kontakt behövdes, eller att de var tillfälliga och övergående och därför inte behövde följas upp. 2 studenter ansåg det riskabelt att berätta om händelsen, då personerna som utfört handlingarna var examinatorer. Några uppgav också att det inte gjort någon skillnad om de kontaktat någon över händelserna, och 41

42 några kommenterade att de inte visste vart de skulle vända sig. 3.8 Övriga teman i deltagarnas svar. Enkätens sista del bestod av två öppna frågor där studenterna kunde svara på frågorna 1. Vad skulle kunna förbättra din psykosociala arbetsmiljö vid Uppsala universitet? och 2. Har du något övrigt som du vill tillägga? Den första frågan besvarades av 177 respondenter. Några av dem svarade vet ej eller nej men övriga gav förslag på vad som kunde förbättra deras psykosociala arbetsmiljö, varav de vanligast förekommande förslagen nämns här. 30 personer önskade fler och trevligare studierum, grupprum, pausrum eller vilorum. 16 efterfrågade mer information om stödresurser som finns att tillgå och 8 studenter hade velat se mer förebyggande och åtgärdande resurser till psykisk ohälsa och dylikt. 5 personer ville ha fler dagar för återhämtning mellan kurser eller kursmoment och två studenter önskade fler eller längre lov. Flera studenter påtalade att studietakt och kursinformation borde förbättras, 11 studenter ville ha lägre studietakt, 3 förespråkade möjligheten till individanpassad studietakt, 3 ville ha fler föreläsningar eller mer lektionstid, 4 efterfrågade mindre stress, 11 studenter ville ha stöd för studieteknik och 4 studenter ansåg att kompletteringsmöjligheter och omtentatillfällen antingen är oklara eller svårtillgängliga. 6 studenter svarade att större engagemang från lärare skulle förbättra deras psykosociala arbetsmiljö och 3 studenter hade föredragit mer, eller bättre, återkoppling eller feedback. 78 respondenter svarade på den sista frågan: Har du något övrigt du vill tillägga? och samma teman togs upp som i föregående fråga. Några av studenterna önskade större hänsyn till både funktionsnedsättningar och till sjukfrånvaro (med möjlighet till komplettering). Några nämnde också att den höga studietakten bidrog till mycket stress. Ytterligare kommentarer ombad mer och tydligare information om universitetets olika stödresurser. 42

43 4. Slutsats De indikationer om studenternas psykosociala hälsa som framgick i Uppsala Studentkårs rapport från 2014 bekräftades av resultatet från denna enkätundersökning. Många av de tillfrågade studenterna uppgav att de har psykosociala besvär i sin arbetsmiljö, då en stor andel av dem haft besvär med bland annat ängslan, stress och trötthet. En stor andel av de som uppgett fysiska eller psykiska besvär svarade också att besvären var helt eller delvis orsakade av studier, bland annat uppgav 90 % av de studenter som upplevt stress att besvären var helt eller delvis orsakade av studierna. Utöver detta uppgav också hälften av respondenterna att stress utgjorde ett hinder för att de skulle kunna slutföra sina studier, och nästan 40 % svarade att psykisk ohälsa såsom depression och nedstämdhet utgjorde ett hinder för att slutföra utbildningen. Det huvudsakliga syftet med rapporten har varit att kartlägga förekomsten av psykisk ohälsa bland studenter på Uppsala universitet. En tydlig skillnad som framkommit i vår enkätundersökning är den statistiskt signifikanta skillnaden i psykiska besvär mellan män och kvinnor. De signifikanta skillnaderna fanns i besvär som stress, ängslan/oro, ångest, nedstämdhet, trötthet/utmatting, men även i fysiska besvär med tarm och mage, och smärta i nacke/skuldror/axlar. Det här är också ett återkommande mönster i andra studier, bland annat visar SCB:s (2016, s. 22) statistik på en överrepresentation av kvinnor i psykosociala besvär som ängslan, oro och ångest. Arbetsmiljöverkets rapport (2016, s. 8) visar också på att kvinnor lider av stress i dubbelt så stor utsträckning som män. Uppsala studentkårs rapport indikerar att den här skillnaden bland kvinnor och män även finns i studentpopulationen på Uppsala universitet. Vi föreslår därför att Uppsala universitets framtida arbeta med studenters psykosociala ohälsa närmare söker identifiera orsakerna och finna möjliga åtgärder. Detta genom att använda sig av ett genusmedvetet perspektiv i sitt arbete med att minska den psykiska ohälsan bland universitets studenter. I en debattartikel som Uppsala studentkår författade i UNT ( ) uppmanades universitetet att bland annat öka resurserna till Studenthälsan och inrätta ett forum där studenters psykiska hälsa står i centrum. Det forumet skulle fungera som en mötesplats för relevanta parter; förslagsvis bör Region Uppsala, universitetet, Studenthälsan och studentkårerna ingå i detta forum. Uppsala universitet besvarade debattartikeln och presenterade de åtgärder som planeras då de också uppmärksammat problemet med psykisk ohälsa bland studenter. Universitetet har redan påbörjat samtal med Region Uppsala om hur de kan samverka kring frågor angående psykisk ohälsa. Universitetet har även utökat medlen till Studenthälsan vilket Uppsala studentkår ser som en positiv åtgärd. Vår förhoppning är att Studenthälsan i 43

44 samarbete med universitetets institutioner nu kan bedriva ett mer proaktivt arbete mot psykisk ohälsa. En planerad åtgärd är genomförandet av en studentbarometer, det vill säga en form av enkätundersökning där studenternas arbetsmiljö ska undersökas. I repliken antydde universitetet att psykisk ohälsa skulle vara ett av fokusområdena i barometern. Dock har Uppsala studentkår fått besked om att enbart ett fåtal frågor rörande den psykosociala arbetsmiljön kommer inkluderas. Uppsala studentkår ställer sig kritisk till att ett större fokus inte läggs på psykisk ohälsa. Enkäten som vi genomfört tyder på att psykisk ohälsa är ett av de största problemen för studenter att genomföra sina studier, därför anser vi att frågan bör ges ett stort utrymme. I enlighet med rapportens resultat och ovanstående kommentarer från Uppsala studentkår samt Uppsala universitet ser vi ett behov av att prioritera insatser mot studenters psykiska ohälsa. Därför uppmanar Uppsala Studentkår Uppsala universitet: - att Uppsala universitet använder sig av ett genusmedvetet perspektiv i sitt arbete att motverka psykisk ohälsa bland studenter - att omgående genomföra den planerade studentbarometern med fokus på psykisk hälsa - att ytterligare resurser ges till studenthälsan - att arbeta proaktivt med studenters psykisk hälsa - att utöka samarbetet med region Uppsala - att inrätta ett forum där studenters psykiska hälsa står i centrum, där studentkårerna, Region Uppsala, Studenthälsan och Uppsala universitet finns representerade. 44

45 Litteraturlista Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2010). Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Fan, W. & Yan, Z. 2010, Factors affecting response rates of the web survey: A systematic review, Computers in Human Behavior, vol. 26, nr. 2, Körner, S. & Wahlgren, L.. (2006) Statistisk dataanalys. Lund: Studentlitteratur. Moore, David S., McCabe, George P. & Craig, Bruce A. (2012). Introduction to the practice of statistics. 7. uppl. New York: W. H. Freeman Digitala källor Arbetsmiljöverket. Arbetsorsakade besvär (hämtad ) Nationalencyklopedin. Signifikanstest. (hämtad ) Statistiska centralbyrån. På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet BR_X10BR1601.pdf (hämtad ) Uppsala Nya Tidning. Studenter mår dåligt. studenter-mar-daligt aspx (hämtad ) 45

46 För att se enkäterna som rapporten bygger på scanna in QR-koderna nedan, alternativt finns enkäterna också att läsa på Uppsala studentkårs hemsida ( under Dokumentarkiv. QR-kod till den svenska enkäten QR-kod till den engelska enkäten 46