Systematiskt kvalitetsarbete Rävlandaskolan år 4-9

Systematiskt kvalitetsarbete Rävlandaskolan år 4-9 2012 Genom den skollag (2010:800) som trädde i kraft 1 juli 2011, förstärktes kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta arbete ska ske både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Huvudmannanivå är i detta fall förvaltningen, dvs. sektorn för utbildning och kultur och enhetsnivå innebär varje skola. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Skollagen 4 kap. 4. Kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av och dokumentera hur långt verksamheten kommit i det systematiska kvalitetsarbetet, kopplat till de nationella målen i skollag, läroplaner och kursplaner. I kvalitetsredovisningen skall man analysera de resultat som kommer fram i olika underlag. Genom att bedöma resultaten i relation till de nationella målen och riktlinjer kan likvärdigheten inom verksamheten säkerställas. Utifrån analys av resultaten ska verksamheten kontinuerligt utvecklas och förbättras. - 1 -

Sammanfattning Under 2012 har Rävlandaskolan genomgått flera stora förändringar. Den tidigare 6-9 skolan har ersatts av en ny, modern skolbyggnad som bättre motsvarar de krav man kan ställa på en skola på 2000-talet. Alla klassrum har projektorer och interaktiva tavlor. Eleverna har från våren i åk 6 egna datorer och har möjlighet att koppla upp sig i klassrummen. Från höstterminens start ingår årskurs 4 och 5 i organisationen. Flera nya pedagoger har anställts och alla pedagoger är nu behöriga i de ämnen de undervisar i. Att bygga nytt och att flytta in i de nya lokalerna under pågående läsår blev arbetsamt och arbetsmiljön för både elever och personal blev under våren 2012 en ansträngande process. Höstterminen 2012 kännetecknas av en nystart för skolan och fokus har varit att öka elevernas trivsel, måluppfyllelse och delaktighet. Målet för läsåret 2012/2013 formulerades till: Eleverna ska öka sin delaktighet i och sitt ansvar för undervisningen och skoldagen. Enhetens prioriterade mål ska bidra till att elevernas inflytande på och ansvar för sin egen undervisning ökar. Vi kan tydligt se att ökad delaktighet bidrar både till ökad trivsel och ökad måluppfyllelse. Eleverna har fått större förståelse för sin egen kunskapsinhämtning och de diskuterar kunskapkrav och vad de vill eller behöver satsa på, både med pedagoger och sins emellan. Pedagogerna är tydliga med vad som förväntas och hur förmågorna ska mätas. Vi har använt Fronter till elevernas IUP och där läggs också läxor, sammanfattningar och ljudfiler ut. Möjligheten för eleverna att få påverka exempelvis redovisningsformer och arbetssätt har ökat stort. Vi arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor. Annemi Lindoffer rektor - 2 -

Innehållsförteckning INLEDNING... 4 MÅL FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 Nationella mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet...5 Kommunala mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet... 5 Enhetens prioriterade mål... 5 ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE... 7 NORMER OCH VÄRDEN... 8 Enhetens prioriterade mål... 8 KUNSKAPER... 10 Enhetens prioriterade mål... 10 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE... 14 Enhetens prioriterade mål... 14 SKOLA OCH HEM... 16 Enhetens prioriterade mål... 16 FOKUSOMRÅDE... 17-3 -

Inledning I närheten av Storåns dalgång, intill den gamla kyrkan och bland åkrar och betande hästar hittar vi Rävlandaskolan. Byggnaden är helt nybyggd och togs i bruk strax innan sommarlovet 2012. Mjukt böjda färgglada väggar sträcker sig ut och avgränsar korridorerna i de olika årskursindelade hemvisterna. Varje klassrum är utrustat med eluttag som hänger ner från taken till elevernas personliga datorer och de nya interaktiva projektorerna används flitigt av både lärare och elever. Kaféet som ligger direkt i anslutning till ingången har högt i tak och här är ett ständigt genomflöde av elever, lärare och annan personal. Här finns möjlighet att stanna upp och fika, sitta och prata eller spela biljard. Här finns också en scen för uppträdanden och en projektor för filmvisning. I nära anslutning till denna nya skola ligger en vacker gammal K-märkt skolbyggnad. Här finns nu nyrustade lokaler som från mars 2013 fungerar som både folk- och skolbibliotek. Där håller två bibliotekarier öppet för att erbjuda sina tjänster både till eleverna och till övriga invånare i området. Här håller även Kulturskolans verksamheter till. På skolgården är nästa bygge på gång: en ny matsal. Intill denna finns en amfiteater som både kan användas till utomhusframträdanden, utomhuslektioner, samt att spela fotboll i. Personalgruppen på 25 personer är uppdelade i arbetslag som på olika sätt arbetar nära eleverna. Från och med höstterminen 2012 har skolan gått från att vara en 6-9 skola till att även omfatta årskurserna 4 och 5. Skolan är relativt liten och alla känner alla. Personalen rör sig mycket ute bland eleverna. Detta bidrar till trygghet och lugn. På Elevens val har eleverna varje vecka möjlighet att ägna sig åt att designa sina egna kläder, göra tidning, spela i rockband, laga mat eller fördjupa sig i bild och skapande eller idrott. - 4 -

Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål uttrycks i skollagen och läroplanen. I skollagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Kommunala mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Kommunfullmäktige i Härryda kommun beslutar om politiska inriktningsmål. Målen är övergripande och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen omsätter inriktningsmålen till politiska verksamhetsmål som förvaltningen sedan genomför. I verksamhetsberättelsen (VEB) kan man läsa om hur förvaltningen har lyckats uppfylla målen. 1 Enhetens prioriterade mål Utifrån nationella och kommunala mål arbetar varje förskola och skola fram prioriterade mål för enheten. Personalen utformar enhetens prioriterade mål med hänsyn till de specifika förutsättningarna som råder där. Elever och vårdnadshavare utövar inflytande bland annat genom kvalitetsenkäter. Enhetens systematiska kvalitetsarbete 1 http://www.harryda.se/politikochorganisation/politiskainriktningsmal - 5 -

Vid höstterminens start har en analys av brukarundersökningen gjorts. Då denna visade ett mycket lågt resultat inom området delaktighet formulerades läsårets övergripande mål till Eleverna ska öka sin delaktighet i och sitt ansvar för undervisningen och skoldagen. Samarbete / Elevers inflytande Brukarenkäterna Elevrådet Trivselgruppen Trivsel Mupparna Mentorstid Utsmyckning tavlor / kommunens elevens val/ tavlor Kunskap Små grupper Behörig personal Speciallärare - 6 -

Förutsättningar för måluppfyllelse Elever 2010 2011 2012 Antal elever i grundskolan, årskurs 1-5 Antal elever i grundskolan, årskurs 6-9 201 184 184 Antal elever berättigade till modersmål, årskurs 1-5 Antal elever berättigade till modersmål, årskurs 6-9 - 15 17 Antal elever i fritidshem Antal elever i fritidsklubb Källa: Uppgifter ur verksamhetssystem Personal grundskola och förskoleklass 2010 2011 2012 Lärartäthet, lärare per 100 elever 7,8 8,4 7,6 Lärare med pedagogisk 81,3 84,3 89,7 högskoleexamen i % Källa: Skolverket SIRIS. * 2012 års siffror ännu ej publicerade. Antal lärare med pedagogisk högskoleexamen har ökat de senaste tre åren. I samband med våravslutningen 2012 avslutade flera lärare sin anställning. Vid nyrekrytering inför höstterminens start lades stor vikt vid att anställa behörig personal. Läsåret 2012 / 2013 är all pedagogisk personal behörig i det ämne de undervisar. - 7 -

Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgr 11) Enhetens prioriterade mål Under våren 2012 var det hög frånvaro i vissa elevgrupper. Flera pedagoger var under kortare och längre perioder sjukskrivna och detta bidrog till att skapa oro och otrygghet bland eleverna. Arbetet i mentorsgrupperna blev inte kontinuerligt. Det förekom också skolk i en del elevgrupper. Det övergripande målet: Eleverna ska öka sin delaktighet i och sitt ansvar för undervisningen och skoldagen. bidrar till att skapa en förståelse för sin egen roll i skolarbetet och ökar trivsel Strategier för att nå målet i grundskolan Vid nyanställning av pedagoger lades stor vikt vid behörighet. Skolassistenten har arbetat mycket för att täcka eventuella vikariebehov. Tydligare rutiner runt elevfrånvaro har skapats och elevhälsoarbetet har förbättrats. Mentorsgrupperna har haft en gemensam tid på måndag morgon då information om veckan har lämnats. Från höstterminens start har en trivselgrupp bestående av elever från åk 7-9 funnits. Denna grupp kallar sig för Mupparna och leds av fritidsledarna. De arbetar förebyggande för att öka trivseln på skolan och är också vaksamma på om negativa saker händer bland eleverna. Då signalerar de oro vidare till de vuxna. Större aktiviteter som genomförts under hösten är en utklädningsdag med Halloween-tema och en adventskalender under december månad. Trivselgruppen har regelbundna möten med fritidsledarna. Mupparna har gjort en digital presentation som de visar i alla klasser som en del i ett förebyggande arbete i vår skolmiljö Eleverna i åk 9 ansvarar för elevcafeét som har öppet under dagtid. Alla elever i åk 9 får en tid då de ska ansvara. På elevens val i bild har eleverna samarbetat med att göra stora tavlor som ska hängas upp som en utsmyckning av skolan. På elevens val har eleverna extra stor möjlighet att påverka innehållet. - 8 -

Resultat och måluppfyllelse Trivsel och trygghet har ökat. Vi har en mycket lägre ströfrånvaro än föregående läsår. Eleverna som kommer till skolan är inne på sina lektioner. Antalet inställda lektioner under höstterminen var noll. När resultatet av brukarenkäterna 2013 är klart ser vi hur måluppfyllelsen ser ut. Vi ska minst nå ett resultat som tangerar resultatet för kommunen som helhet ( se tabell nedan ) Nyckeltal ur brukarenkäten, normer och värden, årskurs 8 Andel elever på enheten som lämnat svar 3 eller 4 2011 Andel elever på enheten som lämnat svar 3 eller 4 2012 Andel elever i kommunen som lämnat svar 3 eller 4 2012 I min skola samtalar vi om hur vi ska vara mot varandra. 65% 65% 67% Jag känner mig trygg i skolan 100% 89% 96% Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Vi ska under 2013 arbeta tydligare med värdegrundsfrågor. Eleverna ska på ett tydligare sätt medverka i revideringen av Likabehandlingsplanen och planen ska bli ett levande verktyg på skolan. Vi ska arbeta med mångfaldsfrågor I åk 7 planeras ett Aktivt klassmöte under vt-13. Till detta klassmöte bjuds både vårdnadshavare och elever in för att i diskussionsgrupper ta upp frågor som rör trivsel, ett gott klimat i klasserna och hur man talar till varandra i elevgruppen. Under de sista veckorna ska åk 9 arbeta med tema: Vuxenliv. I planeringen av temat ska eleverna få stort inflytande. Läsåret 2013/ 2014 utökas mentorstiden och schemaläggs till två tillfällen i veckan. Ett tillfälle kan då användas till information, planering av veckan och det andra tillfället kan användas till diskussioner och elevinflytande ( ex. klassråd ) Enhetens kompetensutvecklingsplan Vi har arbetat med värdegrundsfrågor regelbundet sedan höstterminens start. Arbetet har inneburit att vi ingående har diskuterat vad ett värdegrundsarbete innebär och vikten av att ha ett gemensamt förhållningssätt. Detta har dokumenterats och utvärderats efter en termin. Vi har diskuterat vad mentorskap innebär och formulerat detta. Under våren 2013 går tre pedagoger lärledarutbildning och läsåret 2013/2014 ska vi arbeta med lärgrupper och PBS. - 9 -

Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. (Lgr 11) Enhetens prioriterade mål Resultatet från skolverket, SIRIS, visar att Andel elever i % behöriga till yrkesförberedande program på gymnasiet minskade väsentligt för pojkarnas del jämfört med året innan. Målet är att åter ligga på 100%. Strategier för att nå målet Enheten har prioriterat små klasser för att pedagogerna inom klassens ram ska kunna ge hjälp och stöd. Höstterminen 2012 anställdes en speciallärare på 50% för att ge stöd till elever som ibland är i behov av enskilt stöd. All personal är från och med höstterminens start behöriga i sina ämnen. I årskurs nio genomförde specialpedagog och speciallärare intervjuer med alla elever för att eleverna skulle få uttrycka vad de hade för mål och vilken hjälp de behövde för att nå dit. Utifrån detta organiserades speciallärarens tid med fokus på att höja behörigheten i åk 9. En schemabrytande vecka lades in där åk 9 arbetade med so och no för att täcka upp de kunskapskrav som behövde förstärkas. Eleverna ges möjlighet till alternativa redovisningsmöjligheter för att visa vad de lär sig. Strukturer och rutiner runt elevhälsoarbetet har förbättrats IKT Digitala verktyg 2010 2011 2012 Antal elever per digitala verktyg 3,3 1,56 1,16 Källa: Enhetens uppgifter Alla elever i årskurs 7, 8 och 9 har en bärbar PC. I och med detta har vi fått ett nytt hjälpmedel och verktyg i arbetet med att utrusta våra elever med det de kan tänkas behöva. Alla har samma tillgång till samma sorts dator, vilket gör att den som tidigare inte haft egen dator behöver känna sig utanför. Vi har sett att datoranvändandet underlättar skrivandet för många elever. I till exempel ämnet svenska märks längre och mer välstavade uppsatser. När det gäller redovisningsformer har möjligheterna blivit större. Eleverna kan till exempel klippa filmer på sin dator. De får också träna på att använda presentationsprogram i mycket större utsträckning än tidigare, vilket gör att många tycker det blir mer intressant att hålla muntliga redogörelser och de blir givetvis mer utrustade för vidare studier. I övrigt märks att lärarna tar upp ämnet källkritik och informationssökning oftare och på ett mer naturligt sätt nu. Statistikprogram, så som Gapminder, klimattest och färdighetsträning i matematik är användningsområden som uppskattas av både lärare och elever. På skolan används lärplattformen Fronter (fronter.com/harryda) för information och elevdokumentation. Eleverna lämnar in arbeten här och både elever och vårdnadshavare kan följa planeringar och se vilka uppgifter och läxor som finns. Elevdokumentationsverktyget har gjort att eleverna får större översikt och inblick i hur de ligger till i de olika ämnena. De ser tydligt var de befinner sig i förhållande till de olika kunskapskraven och vi har märkt att de samtalar mer utifrån mål, kunskapskrav och omdömen än bara betyg, som tidigare var. Det - 10 -

är ett stort steg skolan har tagit, från att för bara tre år sedan skriva alla omdömen för hand i en pärm till att nu alla omdömen är samlade på Fronter. Varje lektionssal har en projektor som används flitigt av både lärare och elever. Det var viktigt för oss att samtliga salar skulle vara likvärdigt utrustade. Det ska vara smidigt och enkelt för läraren att kunna koppla in sin dator och snabbt visa det önskat material från datorn. Detta blir svårt om alla salar inte är utrustade eller om det är olika lösningar i olika klassrum. Vid en undersökning* bland lärarna på skolan uppger samtliga tillfrågande att de använder projektorn mer idag än 2010 i undervisningen. 80 % av dessa gör detta på grund av att tillgängligheten ökat. De flesta av de tillfrågade lärarna uppger att de använder datorn i sin undervisning mer än tio gånger per vecka. Lärarna i årskurs fyra och fem hade tidigare Smartbord i sina klassrum, men har nu samma utrustning som de andra klassrummen. Även dessa uppger att de använder projektorn mer nu än när de hade Smartbord. Anledningen är att de har läromedel som eleverna har på datorer och att de märker att elevernas intresse och engagemang ofta ökar då projektorn används. Nationella prov årskurs 6 Totalt 2012 Flickor 2012 Pojkar 2012 Antal elever i årskurs 6 33 18 15 Andel elever som klarat samtliga delprov i: Matematik 71,4 72,2 66,7 Svenska / Svenska som 82,9 100,0 60,0 andraspråk Engelska 81,1 88,9 66,7 Källa: Skolverket SIRIS Nationella prov i årskurs 6 genomfördes för första gången våren 2012. Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9 Andel elever i % med lägre/lika eller högre slutbetyg än provbetyget Svenska Andel elever i % med lägre/lika eller högre slutbetyg än provbetyget Matematik Andel elever i % med lägre/lika eller högre slutbetyg än provbetyget Engelska Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre 2010 2,7 82,7 14,7 2,7 89,3 8,0 17,6 74,3 8,1 2011 12,5 71,4 16,1 58,9 41,1 10,7 78,6 10,7 2012 26,8 51,2 22 90,9 9,1 87,8 12,2 Källa: Skolverket SIRIS - 11 -

Genomsnittligt meritvärde och behörighet till yrkesförberedande program Årskurs 9 Totalt Flickor Pojkar 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Betyg årskurs 9 201,4 215,8 191,5 212,2 229,7 220,0 190,5 201,9 162,9 Genomsnittligt meritvärde Betyg årskurs 9 100 100 82,2 100 100 100 100 100 79 Andel elever i % behöriga till yrkesförberedande program på gymnasiet* Källa: Skolverket SIRIS *Behörighet innebar 2010 att ha uppnått minst godkänt i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. From de avgångsbetyg som sattes vårterminen 2011 ändrades behörighetsbestämmelserna. Att vara behörig till Yrkesprogrammet liknar mest den tidigare behörigheten, skillnaden är att det är ytterligare 5 ämnen som är godkända till de, som tidigare, 3 godkända ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. Sammanfattande reflektion utifrån enhetens resultat Resultaten på nationella proven i åk 6 är i alla tre ämnena lägre än för snittet i Härryda kommun. De är också lägre än snittet i riket i matematik och påtagligt lägre än snittet i riket i engelska. I svenska är resultatet högre än snittet i riket. Om man tittar på resultaten uppdelat på kön så ligger dessa oroväckande lågt för pojkarna, framför allt i svenska. Det kan vara så att de låga resultaten i svenska slår igenom även i engelska och matematik p g a svårigheter med läsningen. Gällande relationen mellan nationella prov och slutbetyg i åk 9 är andel elever med lägre slutbetyg än provbetyget orimligt hög i svenskämnet. Detta behöver enheten analysera. Om man tittar på resultaten från nationella proven i förhållande till slutbetygen åren 2010-2012 och jämför dem med motsvarande siffror för hela riket ligger Rävlandaskolans resultat lägre för slutbetygen än de nationella proven, i alla tre ämnena och alla tre åren, utom i matematik år 2011. Vi behöver analysera vad detta beror på. Vårterminen 2012 hade enheten ett lågt genomsnittligt meritvärde och också en låg andel elever i % som var behöriga till yrkesförberedande program på gymnasiet. Vid uppdelningen flickor / pojkar, blir det tydligt att det är pojkarna som har haft mycket lägre måluppfyllelse än tidigare år medan flickornas resultat ligger ungefär i paritet med tidigare. OBS förklara pojkarnas resultat i sv Vid ytterligare en analys av måluppfyllelse är andel pojkar som nått målen i alla ämnen endast 54% medan flickorna ligger på 71%. Det finns alltså en tydlig könsskillnad. Denna skillnad finns med även 2010 och 2011 men har i och med resultatet 2012, blivit mycket stor. Strategier för vidareutveckling Enhetens prioriterade mål ska bidra till att elevernas inflytande på och ansvar för sin egen undervisning ökar. En större förståelse för sin egen kunskapsinhämtning bidrar till att öka måluppfyllelsen. Pedagogerna är tydliga med vad som förväntas och hur förmågorna ska mätas. Vi använder Fronter för att i god tid lägga ut information om läxor och inlämningsarbeten. Pedagogerna lägger ut ljudfiler och planeringar för att möjliggöra för eleverna att repetera och / eller få förförståelse för vad lektionen ska innehålla. - 12 -

Klassrumsklimatet ska bidra till att vi minimerar ogiltig frånvaro. Vi har genomfört en schemabrytande dag för åk 6 där eleverna arbetade med studieteknik. Vi ska nästa läsår arbeta på ett tydligt sätt med läsning och studieteknik Enheten behöver avsätta tid för gemensamma bedömningstillfällen för att säkerställa en hög kvalitet på betygssättningen. Vi har små undervisningsgrupper men bör se över om en flexiblare gruppindelning kan gynna måluppfyllelsen. Vi behöver arbeta med studieteknik i alla ämnen. Vi behöver också arbeta med läsförståelse och ämnesspecifika begrepp. I mars öppnar vårt nya, fina bibliotek och vi ska tillsammans med skolbibliotekarien planera ett temaarbete runt studieteknik och läsning i åk 6. Vi ska ytterligare förbättra och tydliggöra rutiner runt elevhälsoarbetet. Enhetens kompetensutvecklingsplan Under våren och hösten 2012 har enheten deltagit i de kommungemensamma tillfällena som gällt centralt innehåll, förmågor och bedömning. Dessa tillfällen har varit kompetensutvecklingsdagar samt pedagogiska eftermiddagar ( PEM ) Några av pedagogerna har deltagit i skolverkskonferenser som handlat om betyg och bedömning. På grund av att tid under våren gick åt till att genomföra en flytt till den nya skolan, har inte pedagogerna på skolan deltagit i alla kommungemensamma fortbildningstillfällen under våren 2012. Pedagogerna behöver fortsätta arbetet med att sätta sig in i den nya läroplanen och det nya betygssystemet. Kompetensutvecklingsdagar och / eller PEM under 2013 behöver användas till det. Vi behöver fortsätta avsätta tid för sambedömning av elevarbeten för att säkerställa en rättvis bedömning av kunskapskraven. Vi ska fortsätta att öka kompetensen inom IKT då vi ser att detta är en hjälp för att öka måluppfyllelsen. - 13 -

Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Lgr 11) Enhetens prioriterade mål I brukarundersökningen åk 8 våren 2012 finns det flera resultat som är oroväckande låga. De två resultat som ligger allra lägst och som dessutom sjunkit på ett oacceptabelt sätt är svaren på frågorna: Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter samt Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan För att aktivt arbeta för en ökad elevdelaktighet, formulerades vid höstterminens start målet: Eleverna ska öka sin delaktighet i och sitt ansvar för undervisningen och skoldagen På Rävlandaskolan finns ett aktivt elevråd som leds av de två so-lärarna på skolan. Elevrådet har möte en gång i månaden och däremellan tas frågorna upp i klassråd. Klassråd finns i alla klasser från åk 4 till åk 9. Elevrådsrepresentanterna har varit på utbildning i Mölnlycke och vi har också representanter från skolan som deltar i ungdomsforum i kommunen. Några frågor som elevrådet varit inblandat i är anställning av ny personal, framtagande av/ förslag till ordningsregler, val av utsmyckning på skolan, delaktiga i arbetet runt likabehandlingsplanen Från höstterminens start har en trivselgrupp bestående av elever från åk 7-9 funnits. Denna grupp kallar sig för Mupparna och leds av fritidsledarna. De arbetar förebyggande för att öka trivseln på skolan och är också vaksamma på om negativa saker händer bland eleverna. Då signalerar de oro vidare till de vuxna. Större aktiviteter som genomförts under hösten är en utklädningsdag med Halloween-tema och en adventskalender under december månad. Trivselgruppen har regelbundna möten med fritidsledarna. Mupparna har gjort en digital presentation som de visar i alla klasser som en del i ett förebyggande arbete i vår skolmiljö Eleverna i åk 9 ansvarar för elevcafeét som har öppet under dagtid. Alla elever i åk 9 får en tid då de ska ansvara. På elevens val i bild har eleverna samarbetat med att göra stora tavlor som ska hängas upp som en utsmyckning av skolan. På elevens val har eleverna extra stor möjlighet att påverka innehållet. Vid den officiella invigningen av skolan låg stort fokus på elevmedverkan. Elevrådsordföranden invigningstalade, elevgrupper från elevens val musik stod för underhållningen och Mupparna organiserade fikat. Elevens val grupperna i hemkunskap hade bakat småkakor. - 14 -

Strategier för att nå målet Rävlandaskolan har en tydlig IKT-inriktning ( se sid.9 IKT-digitala verktyg ) Lärarna har arbetat med att tydliggöra kunskapskraven för eleverna. Inför nya arbetsområden går de igenom och förtydligar dessa. De återkopplar regelbundet till kunskapskraven och arbetar med att ge eleverna möjlighet att diskutera och få ökad förståelse genom att se och värdera färdiga elevarbeten. Eleverna är med i planering av arbetsområden och har möjligheter att välja redovisningsformer och arbetssätt. I och med att mycket information i god tid läggs ut på Fronter, har eleverna lättare att ansvara för och planera sitt arbete. Resultat och måluppfyllelse De skriftliga omdömena har blivit ett levande verktyg för både elever och lärare. Eleverna följer sin utveckling och har lättare att se sin egen utveckling och vad de ska satsa på. Lärarna uppfattar att eleverna diskuterar kunskapskraven både med lärare men också sinsemellan ( se sid.9 IKT-digitala verktyg ). När resultatet av brukarenkäterna 2013 är klart ser vi hur måluppfyllelsen ser ut. Vi ska minst nå ett resultat som tangerar resultatet för kommunen som helhet ( se tabell nedan ) Nyckeltal ur brukarenkäten, elevernas ansvar och inflytande, åk 8 Andel elever på Andel elever på enheten som lämnat enheten som lämnat svar 3 eller 4 svar 3 eller 4 2011 2012 Andel elever i kommunen som lämnat svar 3 eller 4 2012 Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 77% 45% 68% Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan. 83% 49% 59% Jag (som vårdnadshavare) upplever att skolan uppmuntrar 74% 71% 86% mitt barn att ta egna initiativ och eget ansvar Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Strategier för vidareutveckling Elevrådet och trivselgruppen fungerar bra men det är få elever som engagerar sig väldigt mycket. Vi behöver få fler elever att känna att de är delaktiga i saker som rör skolan. Vi ska starta ett matråd och ett biblioteksråd under vårterminen 2013. Dessa ska inte bestå av elever från elevrådet utan vara egna råd för att få med fler elever i processer som rör dem själva. Elevskyddsombuden genomför under våren 2013 en elevenkät runt arbetsmiljö. Vi ska arbeta vidare med att utveckla vårt användande av Fronter. Vi behöver utvärdera hur vi kan förbättra och förenkla användandet för elever och vårdnadshavare. Ett led i det arbetet är att avsätta tid för att lära eleverna hur de på bästa sätt kan använda sig av den digitala plattformen. Klassråd, elevråd och brukarråd ska vara delaktiga i samtal runt resultatet av brukarundersökningen 2013. - 15 -

Personalen tar del av deras synpunkter och analyserar resultatet av brukarundersökningen. Därefter formuleras nya strategier på kompetensutvecklingsdag i maj. Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. (Lgr 11) Enhetens prioriterade mål Skolan har arbetat för att vårdnadshavare på ett lättare och tydligare sätt ska kunna följa elevernas kunskapsutveckling. Personalen på skolan strävar efter att våra nåbara och ge snabba återkopplingar på frågor från vårdnadshavare. Resultatet på brukarundersökningen åk 8 2012 visar en nedgång i vårdnadshavarnas svar på frågan Under utvecklingssamtalen har vi bra samtal om mitt barns utveckling och lärande. Målet 2012 är att på den frågan minst komma upp till samma goda siffra som 2011. Strategier för att nå målet Vi har börjat använda Lärplattformen Fronter för information till elever och vårdnadshavare. Vi använder också Fronter till elevernas IUP och dokumentation av måluppfyllelse ( se även sid.10 Kunskaper, strategier för att nå målet ) Resultat och måluppfyllelse En kommungemensam brukarenkät genomförs årligen. Syftet med brukarenkäten är att få reda på vad vårdnadshavare och elever tycker om kvalitén i verksamheten. Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". Resultaten presenteras utifrån hur stor andel av brukarna som svarat 3-4. När resultatet av brukarenkäterna 2013 är klart ser vi hur måluppfyllelsen ser ut. Vi ska minst nå ett resultat som tangerar resultatet för kommunen som helhet ( se tabell nedan ) Vi ser att förtroendet för skolan ökar bland vårdnadshavarna och att samarbetet har förbättrats. Brukarenkät, skola och hem, årskurs 8 Andel brukare på enheten som lämnat svar 3 eller 4 2011 Under utvecklingssamtalen har vi bra samtal om mitt barns utveckling och lärande (vårdnadshavares svar) Andel brukare på enheten som lämnat svar 3 eller 4 2012 Andel brukare i kommunen som lämnat svar 3 eller 4 2012 92% 85% 90% Personalen på skolan tar hänsyn till mina åsikter (vårdnadshavares svar) 73% 73% 83% Källa: Kvalitetsenkät i Härryda kommun Skalan som använts är graderad 1-4, där 1 står för "stämmer inte alls" och 4 står för "stämmer helt och hållet". - 16 -

Strategier för vidareutveckling Systematiskt kvalitetsarbete 2012 Vi ska bjuda in till Aktiva föräldramöten under 2013 (se sid.9 Strategier för vidareutveckling) Vi ska utveckla arbetet i Brukarrådet genom att minska tid för frågor av informationskaraktär och öka tid för frågor av dialogkaraktär Vi ska förbättra flödet klassråd=> elevråd => brukarråd och vise versa. Fokusområde För att säkerställa barn och elevers utveckling och lärande i ett 1-16 års perspektiv valde kommunal förskola och grundskolan att vid halvårsskiftet 2011 organisera alla enheter i kommunen i sex (likvärdiga) pedagogiska områden. Inom varje område finns ett antal förskolor och grundskolor. Alla områden har fem mål att utgå ifrån i sitt samarbete. - Att stärka och utveckla det pedagogiska arbetet för barns utveckling och lärande i ett 1-16 års perspektiv - Att utveckla kommunikationen och förverkliga verksamheternas pedagogiska utvecklingsområden för all personal - Att utveckla ledarteam för hållbart ledarskap - Att tillsammans tydliggöra den kommunala verksamhetens kvalitet gentemot brukarna - Att arbeta för att den gemensamma målbilden Rötter & Vingar får ett innehåll. Pedagogiskt område 1 omfattar den östra delen av Härryda kommun. Tre förskolechefer och tre rektorer arbetar i området och tillsammans har vi ansvar för ca 1100 barn och elever i åldrarna 1-16 år. Fagerhults förskola ca 65 barn Gärdets förskola ca 95 barn Björkängens förskola ca 95 barn Älmhults förskola ca 55 barn Hindås förskola ca 55 barn Familjedaghem Hindås ca 20 barn Familjedaghem i Rävlanda ca 25 barn Hindås skola F-5 ca 220 elever Hällingsjö skola F-5 ca 120 elever - 17 -

Rävlanda tidigaredel F-3 ca 130 elever Rävlanda senaredel 4-9 ca 225 elever Samarbetet i det pedagogiska området sker på olika sätt. Vi har regelbundna möten mellan förskolechefer och rektorer i området. Elevhälsoteamet är gemensamt för skolorna i området och leds av en EH-rektor. Förskolorna har ett centralt förskoleteam för alla förskolor i kommunen. Pedagogerna träffas vid gemensamma kompetensutvecklingsdagar och vid överlämningar mellan enheterna. Vid beskrivningen av det prioriterade målet nedan har arbetet skett i ledningsgruppen. Prioriterat mål för det pedagogiska området Vi ska arbeta runt barn i behov av stöd och skapa en röd tråd för alla barn i ett 1-16 perspektiv. Syfte: Att få en gemensam bild av behoven i området Att utveckla verksamheten för barn som behöver särskilt påhittiga pedagoger Strategier för att nå målet Vi har under hösten 2012 arbetat med följande tre frågeställningar 1.Vilka behov ser vi? Vi har delgivit varandra hur vi arbetar med förhållningssätt och lärmiljöer. Vi har gått igenom och reviderat Överlämning Östra området Vi har tillsammans med specialpedagoger för förskolan och specialpedagogen i område 1, gått igenom behoven i området och analyserat dessa. Förskolans stödteam får in fler ansökningar avseende pojkar än flickor. Vi ser att när eleverna kommer till senaredelen är det många som brister i läsning och läsförståelse. 2.Hur kan vi fortbilda personalen? Vi planerar gemensamma fortbildningstillfällen för våra pedagoger Vi har inventerat vilka kompetenser som finns i de olika stödteamen och stödfunktioner i kommunen samt hur vi kan använda dem i vår fortbildning för pedagogerna 3.Hur kan vi arbeta förebyggande / främjande? Öka förståelsen för varandras verksamheter i alla led. Gemensam APT i området Skapa en referensgrupp av intresserade pedagoger från de olika verksamheterna Punkt 2 och 3 arbetar vi vidare med under 2013 Resultat och måluppfyllelse Vi ser en ökad nyfikenhet bland pedagogerna för varandras verksamhet - 18 -

Organisationen med pedagogiska områden har fungerat mycket väl. Det har varit ett stöd och en tillgång i ledningsarbetet. Pedagogiska området har varit ett forum för olika frågor och riktlinjer. Det är positivt att dela och lära. Strategier för vidareutveckling och ev. kompetensutvecklingsinsatser för området Förankra strategierna för det pedagogiska området på alla enheter. Vi vill prioritera utbyte av erfarenheter mellan pedagogerna i form av besök på varandras verksamheter. Pedagogerna i förskola / förskoleklass i Rävlanda och Hällingsjö gör ett arbetsbyte under en vecka våren 2013. Referensgruppen ska ansvara för ökad samsyn kring specifika områden t.ex. IKT och överlämningar. Samverkan mellan enheterna på Lärstämmans eftermiddag. Gemensamt brukarråd för området 16/4 kl.18.30 Fortsätta arbetet med Rötter och vingar i det pedagogiska området. Läsprojekt på grundskolorna i området - 19 -