Tunnlar på gång! Läget i projektet Sid 2-3 Brobygge i Älandsbro Sid 6-7 Resecentrum i Kramfors Sid 9-10

Tunnlar på gång! Läget i projektet Sid 2-3 Brobygge i Älandsbro Sid 6-7 Resecentrum i Kramfors Sid 9-10 <1

Tunnelarbetena påbörjade Byggandet av Projekt Ådalsbanan går nu in i ett alltmer intensivt skede. Det är särskilt tydligt på sträckan mellan Härnösand och Veda. Där har byggandet av de långa Bjässholms- och Kroksbergstunnlarna inletts. Senare i vår kommer grundläggningsarbeten för bron över Älandsfjärden att starta. Det känns bra att de omfattande byggnadsarbetena på sträckan äntligen kommer igång ordentligt. Vi har även kommit en god bit på väg när det gäller utformningen av resecentra och järnvägspassager i Härnösand och Kramfors. Vi gör detta tillsammans med respektive kommun och andra berörda intressenter som Länstrafiken och Vägverket. Vägledande i våra diskussioner kring utformning är tillgänglighet och säkerhet. Naturligtvis är även kostnaderna viktiga i sammanhanget. Det är angeläget att arbetena i tätorterna är färdigställda i god tid innan trafiken från Botniabanan börjar trafikera Ådalsbanan. En viktig sträcka för att få Ådalsbanan färdigställd för att ta emot trafiken från Botniabanan är etappen mellan Bollstabruk och Västeraspby. (Västeraspby benämns i projektet Norr Nyland.) Etappen är ca åtta kilometer och precis som på delen Härnösand Veda dras den till stor del i bergtunnlar. Järnvägsplanen, som är en förutsättning för att vi ska få bygga järnvägen, har varit utställd så att berörda kunnat lämna synpunkter på Banverkets förslag. Min bedömning är att vi snart ska ha järnvägsplanen fastställd och att vi därefter ska kunna komma igång med byggnadsarbetena på etappen. För oss i projektet handlar mycket om att få Ådalsbanan färdigställd så att trafiken till och från Botniabanan ska kunna börja gå när väl Botniabanan står färdig. Jag är övertygad om att denna historiska järnvägssatsning blir ett lyft för hela regionen och att de störningar och intrång som bygget vållat väl uppvägs. Kenneth Nordstrand projektchef Ådalsbanan Nya spår för framtidens möjligheter Statistik visar att tågtransporterna i Sverige ökar. Med nya järnvägssträckor anpassar vi oss efter framtidens behov och skapar samtidigt nya möjligheter för Västernorrland. Nu lämnar vi ett gammalt spår för att påbörja ett nytt och vi närmar oss ljuset i tunneln. Ådalsbanan får åtta nya tunnlar med en sammanlagd längd av 14 km. Två av dessa tunnlar ingår i den nya järnvägssträckan mellan Bollstabruk och Norr Nyland. Utställningen av järnvägsplanen för denna nybyggnadssträcka avslutades i början av året. Nu väntar vi på att den ska vinna laga kraft och förhoppningarna är att vi kan börja bygga i år. Schaktningsarbete vid mötesstationen i Hussjöby. Foto: Dan Birberg. Ny sträcka Bygget med Ådalsbanans andra nybyggnadssträcka, Härnösand Veda, har påbörjats. Entreprenör Lemcon spränger en så kallad arbetstunnel till Bjässholmstunneln. Arbetstunneln ska användas för transporter in och ut ur berget när huvudtunneln, som planeras komma igång i maj, påbörjas. Den tre och en halv kilometer långa Bjässholmstunneln beräknas vara klar 2009 sedan återstår spår och kontaktledning. Planerna är att fem av de sex tunnlarna, efter den nya järnvägssträckan mellan Härnösand och Veda, ska påbörjas under detta år. Det betyder att vi nu är 2 Tidningen Ådalsbanan delas ut gratis till samtliga hushåll i kommunerna Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors och Sollefteå. Du är välkommen till Banverket med dina synpunkter och frågor om projektet. ANSVARIG UTGIVARE: Kenneth Nordstrand. ADRESS: Projekt Ådalsbanan, Box 417, 801 05 GÄVLE. HEMSIDA: www.banverket.se/adalsbanan. KONTAKTPERSON: Marie Lundqvist, tfn 060-18 32 54, e-post: marie.lundqvist@banverket.se. PRODUKTION OCH LAYOUT: Midälva Information AB. TRYCK: Colorprint, Borlänge. OMSLAGSBILD: Bo Fernström.

inne i den mest byggintensiva fasen och på allvar i gång med den nya Ådalsbanan. Mötesstationer Med hjälp av mötesstationer kan fler tåg mötas efter Ådalsbanan. I år påbörjas bygget av mötesstationer i Birsta, Hussjöby och Häggsjön som ligger på sträckan mellan Sundsvall och Härnösand. Dessa planeras stå klara under år 2008. Efter samma sträcka ligger Hällenylands mötesstation där upphandling av spår- och kontaktledningsbyten är aktuellt i år. Så även för mötesstationerna Sprängsviken och Frånö, som ligger mellan Härnösand och Kramfors. Järnvägsplanen för Dynäs mötesstation norr om Kramfors väntar på att fastställas. Bro över Älandsfjärden I maj planerar vi att börja bygga den ca 770 meter långa och 18 meter höga bron över Älandsfjärden. Med hänsyn till boende och sommarstugeägare i Saltviksstrand planerar entreprenören Skanska ett arbetsuppehåll på fyra veckor under sommaren. Kartan visar Ådalsbanans gamla och nya sträckning och upprustningssträckor. Resecentrum Arbetet vid järnvägsstationen i Härnösand är uppdelad i två etapper. I år byter vi två av spåren samt bygger halva delen av en gång- och cykelport under stationsspåren. År 2008 byter vi det tredje spåret samt bygger den resterande delen av gångoch cykelporten. Genom denna arbetsindelning kan tågen fortsätta att rulla genom stationen. Under perioden 2007/2008 kommer en del av stationsområdet att vara en byggarbetsplats, vilket till viss del påverkar resenärerna. Den nuvarande vänthallen kommer inte att vara lika lätttillgänglig men som ersättning finns en barack uppställd. Vi ber om överseende med de tillfälliga lösningarna och uppmanar till att respektera avstängningar kring byggområdet. När det gäller Kramfors så jobbar vi utifrån alternativ tre i detaljplaneprogrammet, det vill säga planskild överfart och pelarbro vid södra Ringvägen. Tillsammans med Kramfors kommun tar vi fram en detaljplan. I utformningen ingår ett modernt resecentrum vid järnvägsstationen för tåg- och bussresenärer. Förstudie Sundsvall Härnösand De berörda kommunerna Sundsvall, Timrå och Härnösand har tillsammans med Landstinget lånat ut fyra miljoner till Banverket för en förstudie av järnvägssträckan mellan Sundsvall och Härnösand. I förstudien utreder vi en ny sträckning av den idag 6,5 mil långa järnvägssträckan. Den 20 mars hölls ett startmöte med finansiärerna samt Länsstyrelsen och Norrtåg. I det första steget jobbar vi med avgränsningar och organisering av arbetet. Det andra steget blir en upphandling av konsult som kan utföra förstudien. Banverkets ambitioner är att förstudien ska komma in i framtidsplanen för 2015 2019. Ekonomiskt ser vi inga möjligheter att den kommer in före 2015. Pengarna från regeringen räcker bara till att fullfölja redan igångsatta projekt. Timrå Här arbetar vi med en detaljplan gällande stationsområdet som Timrå kommun sedan ska godkänna innan byggstart blir aktuellt. Den omdiskuterade plankorsningen vid stavrevikskurvan (väg 331) ska tas bort. Det alternativ som föreslås innebär en ny sträckning för väg 331 (mot Långsele) som flyttas österut och passerar planskilt över järnvägen på en bro. Väg 684 (förbi Stavreviken) får en anslutning innan bron över Ljustorpsån och väg 681 (mot Lögdö) ansluter till väg 331 efter passagen av Ådalsbanan. Förslaget innebär bland annat ökad trafiksäkerhet, förbättrad framkomlighet och minskad trafik och bullerstörning förbi Stavreviken. Arbetsplanen har varit utställd och just nu behandlar Vägverket de synpunkter som kommit in. Byggstarten är planerad till år 2008 med färdigställande år 2010. Ljuset i tunneln Under byggtiden vill vi uppmana till försiktighet och att inte vistas inom byggarbetsområden. Vi riktar stor tacksamhet till de boende som under byggperioden har överseende med de olägenheter bygget orsakar. Snart kan vi se ljuset i tunneln, den dag då Ådalsbanan står klar att ta emot trafik. Den dag då Västernorrland får förbättrade kommunikationsmöjligheter. Marie Lundqvist <3

De banar väg genom berget På den kuperade sträckan Härnösand Veda ska Ådalsbanan rätas ut. Därför byggs här sex tunnlar som tillsammans blir elva kilometer långa. En av dessa är den 3,5 kilometer långa Bjässholmstunneln. Hittills går allt enligt planerna, konstaterar projektchefen Johan Andersson belåtet. Vårsolen lyser över byggplatsen vid Bjässholmsberget, söder om Utansjö. Snön drar sig tillbaka. Leran skvätter om däcken på maskinerna. En fågel kvittrar försiktigt i ett snår i ett fåfängt försök att överrösta dånet från stenkrossen. Eget samhälle I elva veckor har finska huvudentreprenören Lemcon funnits på plats. På den tiden har man byggt upp ett helt litet samhälle med elförsörjning, avloppsrening, baracker och verkstäder. Stora maskiner står uppställda mellan grushögarna. Kabeltrummor har staplats bland oljefat, travar med extra däck och reservskopor till baklastarna. Och i särskilda grönmålade containrar lagras miljöfarligt avfall från tunnelbygget. All olja från maskiner och fordon tas om hand och det förorenade vattnet renas innan det släpps ut igen, säger Johan Andersson och förevisar den anläggning där processvattnet från borriggen måste passera innan det får återvända ut i sitt naturliga kretslopp. Johan Andersson är ingenjör med teknologiinriktning, kommer ursprungligen från Åbo skärgård och har flera stora tunnelbyggen bakom sig Göteborg, Stockholm, Örnsköldsvik innan han blev platschef för Bjässholmstunneln. Borr i servicetunneln i Bjässholmsberget. Foto: Bo Fernström. Jobbar från flera håll Förutom 3,5 kilometer huvudtunnel byggs räddningstunnel och servicetunnel, berättar Johan. Sammanlagt blir det närmare sju kilometer tunnel som ska färdigställas innan det är dags att lägga spår. De börjar med att spränga en arbetstunnel. Väl nere på rätt nivå påbörjas därefter huvudtunneln och räddningstunneln från flera håll samtidigt. Då blir också arbetet mer effektivt. Hittills har man hunnit omkring 200 meter in i berget. Berget har varit av hyfsad kvalitet och arbetet ha r kunnat fortskrida som planerat, säger Johan Andersson. Men blir det dåligt berg kan de vara tvungna att förstärka berget innan de kan ta sig vidare. Ett problem kan också vara läckage av grundvatten. För att undvika detta tätar vi kontinuerligt berget med systematisk injektering, säger Johan. 4 Johan Andersson är platschef vid servicetunneln. Foto: Bo Fernström. En miljon ton bergmassa Vi får på oss stövlar, reflexvästar och hjälmar och promenerar med klafsande steg genom lervällingen ner mot tunnelmynningen. Stora hjullastare dånar förbi med sprängsten som ska krossas till makadam och fyllnadsmaterial. Ungefär 400 000 kubikmeter sten ska ut ur berget. Utsprängd blir volymen flera gånger större. Johan Andersson tror

att slutfacit hamnar på närmare en miljon ton bergmassa. Men i och med att merparten av allt arbete utförs under jord drabbas inte de närboende så hårt av själva tunnelbygget. Däremot innebär krossanläggningen en hel del buller. Och maskinerna som kilar fram och tillbaka på arbetsplatsen är dessvärre långt ifrån ljudlösa. Nere i tunneln är det mörkt, fuktigt och kallt. Det droppar från taket och dånar från den stora borriggen som är den enda i sitt slag i Skandinavien. Kvinnliga maskiner Bakom en krök ser vi hur den jättelika maskinen står uppallad. Fyra armar letar efter lämpliga angreppspunkter på berget och borrar sig sedan långt, långt in i jordens innandöme. Trots att den utstrålar ren och skär råstyrka är borriggen döpt efter Miss Finland 2002, Heidi Willanen, som också finns avbildad på maskinens sida. Alla våra tunga maskiner har kvinnonamn, säger Johan Andersson. De heter Siri eller Olivia eller något annat med feminin anknytning. När borriggen gjort sitt backas den ut ur tunneln för att släppa fram laddarna. I fallet Bjässholmstunneln spränger man bland annat med ammoniumnitrat, eller ANFO, som ser ut som små frigolitkulor. Det är samma medel som bönderna Traktor på väg till stenkrossen. Foto: Bo Fernström. Så här kommer en av öppningarna till Bjässholmstunneln att se ut när den är klar. i utspädd form gödslar på sina åkrar. Det är ett gammalt sprängmedel, men billigt och försäkrar Johan Andersson mycket tillförlitligt. För själva antändningen används en stötvågskapsel vilket anses som betydligt säkrare än elektronisk tändning. Ansvarsfullt arbete Därefter är det dags för dumpers och hjullastare att frakta bort sprängstenen. Vi spränger i snitt en gång varje dag, berättar Johan Andersson. Det gör att vi till en början kan avancera ungefär 30 meter varje vecka. En av laddarna heter Per Herkules och kommer från Bispgården. För honom har livet som tunnelbyggare blivit ett sätt att leva på gott och ont. Ända sedan han som liten grabb fick följa med sin pappa till kraftverksbygget i Ritsem och lärde sig köra baklastare har han varit berggubbe. Det har inneburit 30 år med tunnlar, vattenkraft och anläggningsarbete alltid långt hemifrån. På många sätt ett bra arbete, sammanfattar han. Det är fritt, oförutsägbart och ansvarsfullt. Men priset för merparten av alla oss som reser land och rike runt på det här sättet är havererade äktenskap. Och det är ett dyrt pris att betala. Hur länge Per Herkules blir kvar vid bygget av Bjässholmstunneln vet han inte. Ett par-tre år, tror han. Kanske ända till invigningen av tunneln 2009. En projektanställning ger aldrig några klara besked. Målsättningen för Johan Andersson är däremot klar: För mig är det viktigast att Per Herkules och de andra gubbarna kommer härifrån utan skador. Säkerheten måste alltid ges högsta prioritet. Mats Wigardt F A K T A Lemcon är ett dotterbolag till finska Lemminkäinen med verksamhet i hela världen. Lemcon är idag verksamma i såväl Skandinavien som i Ryssland och övriga östeuropa samt i Nord- och Sydamerika. En betydande del av verksamheten utgörs av tunnelbyggen i Finland och Sverige. Kontraktet för Bjässholmstunneln är värt 43 miljoner euro. Lemcons sammanlagda omsättning 2006 var 344 miljoner euro. <5

Bullerfri semester vid brobygge i Älandsbro Foto: Bo Fernström. Under sommaren påbörjas bygget av den ca 770 meter långa bron över Älandsfjärden, norr om Härnösand. Om drygt två år ska arbetet vara färdigt. Då har 10 000 kubikmeter betong och 2 500 ton stål förvandlats till en smäcker järnvägsförbindelse mellan Saltviksstrand och Ulvvik. 6 Den nya järnvägsbron över Älandsfjärden är en av de största entreprenaderna på Ådalsbanans nybyggnadssträcka mellan Härnösand och Veda. Omkring 180 miljoner kronor kommer den att kosta, vilket motsvarar cirka 10 procent av budgeten för hela delsträckan. Det är absolut att betrakta som ett stort byggprojekt, kommenterar Banverkets byggledare Per Sjölund. I slutet av mars har man ännu inte påbörjat arbetet med bron. Däremot har tillfartsvägar och arbetsytor på bägge sidor av Älandsfjärden ställts i ordning. Och under vecka 16 ska Skanska, som är totalentreprenör, etablera sig på arbetsplatsen i Ulvvik. Inga störningar i sommar I maj räknar vi med att komma igång med arbetet på själva bron, säger Skanskas produktionschef Mats Andersson. Som det ser ut nu slår vi sedan igen butiken under semestrarna för att börja igen i augusti. Detta innebär att boende och sommarstugeägare i området inte ska behöva störas av buller från arbetsplatsen under sommarledigheten. Det är framförallt pålningen av de 800 millimeter grova stålrören avsedda för brons grundläggning som kan upplevas som störande. Vi räknar med att det tar ungefär en månad för varje fundament att bli färdigt, säger produktionsledaren för det nya järnvägsspåret CG Henriksson. Pålningen av stålrören i Älandsfjärdens botten kommer att pågå i cirka ett år. När landfästen och de tolv mellanstöden är avklarade ska ett system av stålbalkar på plats. Stålbalkarna sätts ihop på land och skjuts därefter successivt ut

på bron. Sedan är det dags att gjuta en överbyggnad av betong innan spåren kan monteras. Bron dimensioneras för hastigheter på 250 km/timmen. Vi har valt en konventionell och väl beprövad teknik, säger CG Henriksson. Liknande så kallade samverkansbroar finns också på flera platser längs Botniabanan. Mindre oväsen Vid landfästet i Saltviksstrand reser sig den nya banvallen högt över sommarstugorna som trycker ihop sig längs vattnet. Bron får en segelfri höjd på 18 meter vilket innebär att stora mängder fyllnadsmaterial krävs mellan brofästet och mynningen på Murbergstunneln. För att minska bullernivån byggs skärmar på bron och bullervallar längs banvallen, säger Per Sjölund. På andra sidan den ännu så länge isbelagda fjärden skymtas platsen för det norra brofästet. För att komma dit tar vi bilen ut på E4:an, svänger höger strax efter Älandsbro och höger igen när vi kommit till Ulvvik. På en nybyggd grusväg tar vi oss den sista biten ner till Ulvviksstrand. En ensam grävmaskin hyfsar till den arbetsyta som snart ska fyllas med bodar och baracker. Förskärningen vid mynningen till vad som ska bli järnvägstunneln genom Gårdberget är färdig, den undre delen av järnvägsbanken likaså. Men banken ska upp ytterligare fem meter innan spåren kan läggas på plats, förklarar Per Sjölund. Väntar på öppet vatten Om några veckor ska det finnas 25 brobyggare på plats. Här ska pålas, gjutas och En grävmaskin förbereder för alla bodar och baracker som kommer att finnas där under brobygget. På den södra sidan på andra sidan vattnet ser man de tillfatsvägar och arbetsytor som redan ställts i ordning. Foto: Bo Fernström. armeras för att bron ska bli färdigt i tid. Jämfört med en vägbro krävs mer armering för de högre belastningarna som en järnvägsbro utsätts för. Ännu är inte all detaljplanering färdig, det återstår en del diskussioner innan man kan sätta igång på allvar. Men framförallt måste isen på fjärden först spricka upp. Från toppen av banvallen skymtar i fonden vattentornet på Bondsjöhöjden och röken från pelletsfabriken i Härnösand. I öster breder havshorisonten ut sig i gattet mellan Härnön och Lungön, i väster anas tätorten i Älandsbro. Den nya bron över Älandsfjärden blir ett mäktigt byggnadsverk och ett nytt landmärke, synligt från både land och hav, summerar Per Sjölund. Mats Wigardt Till vänster CG Henriksson, produktionsledare för det nya järnvägsspåret. Till höger Per Sjölund, byggledare vid Banverket. <7

Slipad Diamant har koll på elektriciteten! Anders Diamant är utbildad elektroingenjör och började 1994 på Banverket. Här har han jobbat sedan dess förutom två år då han var på Forsmarks kärnkraftverk. På projekt Ådalsbanan är Anders byggledare för elarbeten. 8 Det här är det klart största projektet som jag hittills varit inblandad i och det är klart att det kräver en hel del av mig, men samtidigt är det väldigt roligt och stimulerande, säger Anders. På upprustningssträckorna ska kraftmatningen och kontaktledningarna bytas. Under hösten 2006 gjordes sträckan Veda Bollstabruk klar och eftersom spåret där lyftes blev ledningsstolparna för låga och måste därför bytas ut. Fördubblad spänning Även kraftförsörjningssystemet kommer att bytas ut till ett system med lägre energiförluster. Den nuvarande sträckningen elektrifierades redan 1958 så det är naturligt att det måste bytas ut en hel del på elsidan i samband med upprustningen. Den enda sträckan med bara mindre justeringar är den mellan Sundsvall och Anders Diamant är byggledare och elprojektör på projekt Ådalsbanan. Foto: Dan Birberg. Härnösand, säger Anders Diamant. Vid nydragningssträckorna är elprojekteringen av en annan art då man drar allt nytt och inte behöver ta hänsyn till befintliga system. Långpendlar vissa dagar Då Anders jobb är förknippat med entreprenörerna så följer han deras arbetstider och de brukar jobba lite längre måndag torsdag för att vara lediga fredagar. I höstas var jobbet av den arten att jag var tvungen att vara uppe i Härnösand hela veckorna, men för tillfället kan jag jobba minst tre dagar i veckan från mitt kontor i Gävle. Det som är aktuellt just nu för Anders del är att få till anbudsunderlag på elsidan för Härnösands resecentrum plus mötesstationerna vid Hällenyland, Sprängsviken och Frånö. Mötesstationerna ska bli klara i höst medan resecentret blir färdigt nästa år. Bra arbetsklimat Vi har ett bra arbetsklimat i projektet och då räknar jag även de entreprenörer som jobbar på elsidan med Ådalsbanan. En viktig del av Anders jobb är att skapa bra förutsättningar för genomförandet av konsultuppdrag och entreprenader. Även delaktighet i konsulterna/ entreprenörernas arbete är en del av jobbet, så att man i tid upptäcker om något inte riktigt blir som man hade tänkt, ju tidigare sådant upptäcks ju bättre är det. Visst har vi ibland lite meningsskiljaktigheter, men det mesta brukar lösa sig ganska lätt. Vikigt med elsäkerhet Eftersom högspänning kan vara farligt för människan arbetar Anders även en hel del med elsäkerhetsfrågor. Det gäller att göra allt så ofarligt som möjligt, både för de som arbetar i projektet och för allmänheten. Under min tid på Projekt Ådalsbanan har jag faktiskt inte varit med om något tillbud som varit elrelaterat, konstaterar Anders. Renoverar huset Anders flyttade som sjuåring med familjen från Stockholm till Karlholmsbruk i norra Uppland och där blev han kvar. Idag har han fru och två barn, en pojke på sju år och en flicka på tio. Det är klart att det känns lite svårt att vara borta från familjen då jobbet så kräver, men det får man försöka ta igen när man är hemma, säger Anders. På fritiden är han mest snickare i det egna huset, som är från 1912 och har ett visst renoveringsbehov. För tillfället är det köket som ska byggas om och det tar ju lite tid. På sommaren tar han gärna en tur med sin båt för att fiska gädda och abborre. Skjutsar barn Annars ägnar sig Anders mycket åt barnen som bland annat ska skjutsas till aktiviteter som fotboll, innebandy och ridning. En sista fråga, varifrån kommer egentligen namnet Diamant? Det var min farfarsfarfar som förändrade sitt efternamn från Diman (betyder ung. skogskarl) till Diamant och det har sedan dess varit vårt släktnamn. Ove Jansson

Ett pussel med många bitar Mats Svensson har jobbat på Banverket sedan 1998, där han bland annat varit ansvarig för utredning av Ådalsbanans nybyggnadssträckor. Sedan årsskiftet leder Mats Banverkets arbete med Kramfors resecentrum, vilket han tycker är en rejäl utmaning. Visst kan det vara besvärligt ibland med många olika viljor, begränsad budget och mängder av olika förslag till lösningar. Men det är också ett roligt och stimulerande arbete att försöka skapa ett attraktivt resecentrum i Kramfors. Ett arbete som innebär att ta fram så bra trafiklösningarför vägar och järnväg som möjligt till rimlig kostnad, säger Mats Svensson. 4 Planskild cirkulationsplats vid södra Ringvägen 5 Sänkt överdäckad järnväg med planskilda korsningar 6 Sänkt överdäckad järnväg för ett spår med resecentrum i Öd Mats Svensson är Banverkets projektledare för järnvägspassagen och nytt resecentrum i Kramfors. Foto: Dan Birberg. Brett samarbete Med syftet att åstadkomma bra och hållbara lösningar för alla trafikslag har Kramfors kommun, Banverket, Vägverket och Länstrafiken gemensamt analyserat och föreslagit åtgärder för de gator och vägar som berörs av trafikåtgärder och det nya resecentret. Parterna arbetar nu med utformandet av ett avtal för genomförande och hur åtgärderna ska finansieras. Syftet med åtgärderna är att: > skapa ett attraktivt resecentrum för tåg- och bussresenärer > säkerställa tillgängligheten till Kramfors centrum från de västra stadsdelarna och riksväg 90. > avlasta den befintliga plankorsningen med Torggatan genom att förbättra angränsande planskilda passager. > åstadkomma en hög säkerhet i samtliga gatu- och vägkorsningar med Ådals- Det blev alternativ tre! Efter det att kommunen ställt ut detaljplaneprogrammet och skickat det på remiss har man också sammanställt de synpunkter Bakgrund och syfte Utformningen av trafikåtgärder i Kramfors inklusive resecentrum har utretts och diskuterats ända sedan 1999. Frågan har debatterats grundligt i kommunen och på tidningarnas debattsidor. En förstudie över ny- och ombyggnad av mötesstationer på Ådalsbanan genomfördes 1999-2002. Kramfors kommun, med Staffan Östman som projektansvarig, redovisade i februari 2006 i dokumentet Samrådshandling för detaljplaneprogram sex alternativa huvudlösningar. Dessa var, i stigande kostnadsordning: som kommit in. Bland annat har länsstyrelsen och Länstrafiken förordat alternativ tre. I juni 2006 beslutade Kramfors kommunfullmäktige i samråd med Banverket att fortsätta projekteringen och upprätta detaljplan för alternativ tre. I beslutet har man tagit hänsyn till inkomna yttranden, funktion och ekonomiska förutsättningar. Alternativ tre innebär också att både det kommunala gatunätet och riksväg 90 kommer att påverkas. Några vägar och gators utseende och dragning förändras samt att det blir förändringar i hur trafiken leds fram på vissa av gatorna jämfört 1 Ny plankorsning vid södra Ringvägen 2 Planskild underfart vid södra Ringvägen 3 Planskild överfart i form av pelarbro vid med i dag. Även den regionala busstrafiken kommer att påverkas. södra Ringvägen banan. >>>>>>> Så här kan det komma att se ut vid Kramfors nya resecentrum. <9

Tio åtgärder i projekt Kramfors resecentrum: 1 Ny gång- och cykelport under väg och järnväg vid OK/Q8. 2 Ny vägbro över väg 90 och Ådalsbanan för Södra Ringvägen. 3 Nytt resecentrum: Ombyggnad av stationshuset, ny byggnad för bussgods och ombyggnad av Stationsgatan. Åtgärderna omfattar busshållplatser, taxiangöring, parkeringsplatser, mm. 4 Ny busshållplats vid Ådalsskolan för fem bussar samt ombyggnad av väg i anslut ning till Ådalsskolan. 5 Utredning om Limstagatan kan byggas om för att möjliggöra enkelriktad biltrafik från Stationsgatan. 6 Säkerheten vid den befintliga bomanlägg ningen vid Torggatan förbättras så att gåe nde hindras från att smita under eller vid sidan av bommarna. 7 Utreda och eventuellt göra förbättring av gång- och cykelvägen utmed Kramforsån med avseende på höjdskillnader och lut ningar. Järnvägsbron över Kramforsån för stärks. 8 Korsningen Riksväg 90/Norra Ringvägen byggs om till cirkulationsplats. 9 Ombyggnad av spårområdet vid stationen avseende spår, växlar, kontaktledning och plattform inklusive erforderliga tekniska anläggningar. 10 Nytt informationssystem för tåg- och bussresenärer. Samtliga åtgärder behöver utredas vidare när det gäller detaljutformning. När vi utformar resecentrum i Kramfors är det viktigt att centret är väl anpassat för funktionshindrade, att tillgängligheten i övrigt också är bra och att det upplevs säkert och bekvämt. Vi är också måna om att utseendemässigt få resecentret att passa in i den övriga stadsbilden och att trafiklösningar och annat fungerar väl ihop med resten av centrum, säger Mats Svensson. Sänkt järnväg Beträffande själva spåret så kommer det att sänkas med ungefär två meter som mest i höjd med gamla stationen för att få acceptabla lutningar för den planerade vägen upp till bron vid Södra Ringvägen över järnvägen. Dessutom kommer det att bli två parallella spår för att två tåg ska kunna mötas vid den nya stationen, säger Mats Svensson. Idag finns det ju faktiskt tre spår vid stationen då man tidigare även hade järnvägsgodshantering här, men det är ju nu ett minne blott. Banverket och Kramfors kommun ska skicka ut en förfrågan till projektörer gällande fortsatt projektering och detaljutformning för upprättande av detaljplan för alternativ tre. Samråd, fältarbeten och detaljstudier kommer att ske under 2007. Detaljplanen ska ställas ut och beslut ska fattas av Kramfors kommun under 2008. Om det sker kan vi bygga under åren 2009 2010, säger Mats Svensson. Även om jag enbart representerar Banverket är detta ett samhällsbyggnadsprojekt med många olika pusselbitar som måste passa in för att slutresultatet ska bli bra. Och det är den utmaningen som gör arbetet så himla roligt, avslutar Mats Svensson. Ove Jansson Genial lösning räddar grodorna! Bilden visar en så kallad kanalisationsbrunn gjord för kabeldragningar. I dessa brunnar ca 1,5 meter djupa kan djur ta sig in, men har svårigheter att ta sig ut. Tack vare en enkel lösning uppfunnen av Kjell Svedin på Banverket kan djuren ta sig ut via gula rör som leder bort från brunnen. Kjell har genom sin lösning lyckats rädda åtskilliga grodor och andra smådjur från en säker död i brunnarna. Musslor i skogen! Skalgrus brukar man kalla de snäck- och musselskalförande sediment som ibland kommer fram i samband med schaktningsarbeten nära kusten. Sedimenten framträder som violetta lager och skiljer sig i färg tydligt från det övriga gruset. De violetta färgerna kommer av att huvuddelen av skalresterna härrör från blåmussla. I samband med schaktningsarbeten för nya Ådalsbanan 75 meter över nuvarande havsyta har musselskal åter kommit i dagen. Musslorna spolades en gång upp på stranden och kom sedan att skyddas i detta fall av ett två meter tjockt svallgruslager som bevarat hjärtmussleskalen så gott som intakta i 6 000 år! Vid grävningsarbeten för nya Ådalsbanan i Överdal hittade man hjärtmusslor som är 6 000 år gamla! Foto: Lennart Vessberg. När de aktuella musslorna levde var Östersjön både varmare och saltare än idag. Detta skede i Östersjöns historia kallar vi Littorinahavet. Genom landhöjningen kan musselskal förpassas till nivåer alltifrån något tiotal meter till i vissa fall mer än 80 meter över havet. Dessa musslor har av Sveriges geologiska undersökning, SGU, daterats med C14-metoden till 6 010 år gamla +45 år. De är alltså äldre än Egyptens pyramider! Lennart Vessberg 10

Vad jag skulle vilja veta om Ådalsbanan: Mats Hammarlund, lokalvårdare och vaktmästare, Härnösand: Hur blir det med vilttunnlarna? Ordnas det så att djuren kan komma över spåret? Svar: Idag finns det en helt annan medvetenhet om de vilda djuren än när Ådalsbanan byggdes för ungefär 100 år sedan. När vi bygger ny järnväg idag så tar vi, i ett tidigt skede i processen, hänsyn till de vilda djuren. Vi gör bland annat en kartläggning av viltstråken i området för att se var djuren Mikael Bohlin, 41, Butikschef, Timrå: Kommer det att bli miljövänligare? På vilket sätt i så fall? brukar passera. Utifrån denna kartläggning bygger vi anpassade passager för djuren. Vid tunnlar sätter vi staket och bygger vallar för att hålla både människor och djur borta från tunnlarna. Broar utformas med passagemöjlighet mellan vattendraget och brofästet. Även mindre djur såsom kräldjur, grodor och råttor tar vi hänsyn till. Många av dessa blev tidigare instängda i så kallade kanalisationsbrunnar. Detta var varken bra för djuren eller för de arbetare som skulle ner i de en och en halvmeter djupa brunnarna för att arbeta. Genom en enkel lösning kan nu dessa djur ta sig ut från trumman. Svar: Ja, det blir miljövänligare. Järnvägstrafiken står för mindre än en procent av transportsektorns luftföroreningar. Mer än 96 procent av järnvägstrafiken sker med eldrivna lok. Grön el, som enbart kommer från vatten och vind. När ICA transporterar varor mellan Göteborg och Västerås med tåg istället för lastbil, minskar koldioxidutsläppen med 62 ton per år. Ett godståg klarar lika mycket last som 30 långtradare. För att få ett långsiktigt hållbart samhälle måste fler transporter gå på räls i stället för på väg. Hur får man jobb efter Ådalsbanan? Projekt Ådalsbanan genererar runt 2 000 årsarbeten, som alla läggs ut på entreprenad till företag. Nu går vi in i en byggintensiv tid, med många entrepenader. Läs mer under upphandlingar på www.banverket.se/adalsbanan En del av våra entreprenader är: Kross (Fröléns kross AB), Murbergstunneln (Peab), Vålångerdalen (Vägverket), Bjässholm och Veda (Vägverket), Markarbeten Häggsjön och Hussjöby (NCC) Läs om övriga entreprenader i tidningen. Vill du arbeta med ett av landets största infrastrukturprojekt genom tiderna? Ta då kontakt med de företag, myndigheter och organisationer som på olika sätt Tävling! är verksamma efter Ådalsbanan. Du kan även registrera dig hos Länsarbetsnämnden i Västernorrland, AF Botnia via www.ams.se/afbotnia. Främst efterfrågas bergarbetare och maskinförare. Är du företagare och vill vara med och leverera tjänster eller produkter till projektet? Registrera dig på företagsdatabasen www.botnialeverantorer.se. Företagsdatabasen är ett samarbete mellan kommuner i Västernorrland och Västerbotten, Länsstyrelsen i Västernorrland, Landstinget i Västernorrland och Västerbotten, AF Botnia och ALMI Företagspartner Västernorrland AB. Vinnare i förra tävlingen Rätt svar var: Tågen hade 10 respektive 14 vagnar. Även denna gång fick vi många svar och nästan alla var rätt. Av de som svarat korrekt har vi dragit tre vinnare. Dessa är: 1:a pris (två biocheckar) Birgit Strandberg, NYLAND 2:a pris (en biocheck) Alf Bergqvist, SUNDSVALL 3:e pris (en biocheck) Solveig Qvist, RAMVIK Kul tåggåta! Maria Lundkvist, 17, studerande, Kramfors: Kommer man som ungdom att kunna åka tåg på Ådalsbanan i länet istället för att resa med buss mellan till exempel Kramfors och Sundsvall? Svar: Självklart kommer man som ungdom att kunna åka tåg på Ådalsbanan. När Ådalsbanan är upprustad beräknas det ta dryga timmen att åka från Kramfors till Sundsvall, det blir drygt en halvtmme snabbare än med buss. Norrtåg, som vill etablera ett snabbtågsnät i Norrland, säger att priserna ännu inte är satta men de förutsätter att det kommer att finnas någon form av ungdomsrabatter. Tågen kommer att stanna vid stationerna Kramfors, Härnösand, Timrå, Sundsvall Västra (Mittuniversitetet) och Sundsvalls Centralstation. Två lok startar samtidigt bredvid varandra på två parallella spår. När det blå loket kommer fram till Målköping är det röda loket fem meter efter. Nästa gång fick det blå loket starta fem meter bakom det andra röda loket. Om loken åker lika fort som första gången, vilket kommer först till Målköping? När du löst problemet skriver du in svaret i denna kupong och faxar eller postar den till Midälva Information, senast 31 maj. Du kan också maila in svaret till: information@midalva.se. Skriv vid rubriken Ämne/Subject: Tåggåta. Svar :... Namn:... Adress:...... Fax: 060-12 33 39 Adress: Midälva Information AB, Thulegatan 10A, 852 32 SUNDSVALL Av de som har rätt svar drar vi tre vinnare. Första pris är två biocheckar. Andra och tredje pris är en biocheck. Vinnarna presenteras i nästa nummer av Tidningen Ådalsbanan som kommer ut i höst. < 11 11

Avs: Banverket, Projekt Ådalsbanan Astrid störs inte av bygget Gruppförsändelse till hushåll Astrid Rehnlund, 87, bor i det lilla vita barndomshemmet vid järnvägen i Frånö. När hon var liten bodde hon där med sina föräldrar, fem syskon och deras två kor. Det var en timmergård med spåntak och endast 1 rum och kök, berättar Astrid. Bredvid hennes hus står Folkets Hus, varifrån demonstrationståget utgick under Ådalskravallerna, 1931, med pappan som jobbade som stuveriarbetare i spetsen. Åkte gratis tåg Familjen flyttade sedan till ett grannhus där förre ägaren hade drivit ett café som föräldrarna då tog över. På den tiden fanns det två caféer på samma gata och affärer i nästan varje hus, minns Astrid. När caféet brann ner i mitten på 30-talet flyttade familjen tillbaka till sitt gamla hus samtidigt som man byggde ut med några fler rum. Astrid har två barn, sonen Ingemar hemma och en dotter i Stockholm. När hennes man jobbade som verkmästare för SJ fick de åka gratis tåg, men det blev slut med det när reglerna ändrades. Nu ligger närmaste järnvägsstation i Kramfors, vet Astrid, men därifrån går inget tåg till Stockolm, så när Astrid ska besöka sin dotter åker hon buss. Van vid tågtrafik Astrid har bland annat jobbat som sjukvårdsbiträde på Frånö sjukhem och när det första eldrivna tåget kom förbi så stod Astrid ser den nybyggda gångtunneln under järnvägen från sitt köksfönster. Foto: Dan Birberg. de där på balkongen och vinkade med vita tygtrasor. Förr var det många tåg som gick förbi Frånö, berättar hon. Det fanns ett godsmagasin där godstågen växlade och även en järnvägsstation. Den lades dock ner för 20 år sedan och efter det har tågtrafiken minskat. Tidigare gick ett passagerartåg till Stockholm på morgonen, men just nu går inga tåg alls. Det blir det dock ändring på när Ådalsbanan öppnar år 2010. De säger att det kommer att gå ca 60 tåg per dag förbi här, säger Astrid. Hon som var med på den tiden då järnvägen var väl trafikerad tycker dock inte att det är något problem att det kommer att gå många tåg. Hennes hus ligger endast ca 100 meter från järnvägen men hon tror inte att tågen kommer att störa henne. Flera har flyttat Sju gårdar har rivits, säger Astrid och pekar längs järnvägen. Detta för att ge mer plats åt järnvägen när man nu bygger en mötesstation i Frånö. En gård var tom, men de andra har flyttat från samhället när deras hus skulle rivas förra året. Det är sig inte likt, tycker hon, det är lite folk. Det har sprängts hela sommaren, men det är heller inget som har stört Astrid. Det var mest röken som var lite besvärlig då fönstren blev smutsiga. De kunde ha betalat för fönsterputsning, sägen hon skämtsamt. Maria Westin Ådalsbanans visningslokal Arbetet är i full gång på Ådalsbanan som tillsammans med Botniabanan är den största järnvägssatsningen i regionen på 100 år! Tävling! Kom och delta i vår tipsslinga för hela familjen med möjlighet att vinna fina priser. Öppettider: Tisdagar kl. 13-20 Sista lördagen varje månad kl. 10-16 Besök Projekt Ådalsbanans visningslokal så får du veta mer. Här kan du bland annat se film om järnvägens utformning och hur vi bygger tunnlar. Adressen är: Varvsallén 13 Murbergsviken i Härnösand Sommaröppet 19 juni - 18 augusti: Tisdag- lördag kl. 10-16 www.banverket.se/adalsbanan 12