Fokus på Åre Kontakt Ungas Stöd Anja Skålén FÅKUS SEP 2014 DELRAPPORT 2 Avser perioden Mars 2014- sep 2014 1
Sammanfattning FÅKUS är ett samarbetes projekt där vi jobbar för att deltagarna ska komma in på arbetsmarknaden. Vi ska fylla de luckor som uppstår och finns runt unga i kommunen. Under det här första året har vi mer kunnat upptäcka var luckorna finns och vad behovet är störst, gjort individuella lösningar som förhoppningsvis i framtiden sätta en organisation runt så att ingen faller utanför systemet. Men det är fortfarande en fråga om var olika instansers ansvar ligger. Det som jag upplever är de stora brister som finns inom kommunen är bristen på psykologiskt stöd, behovet är större än vad vårdcentralen kan erbjuda idag expertisen finns i Östersund men det är svårt att ta sig dit. Bristen på dagligverksamhet för de som inte är redo för arbete utan behöver en meningsfullsysselsättning innan. Anpassade yrkesutbildningar för att bli attraktivare på arbetsmarknaden. Då mycket av arbetet går in i varandra så känns den roll som FÅKUS fått där man ser på helheten väldigt viktig. Det gäller att kunna kombinera fritid med studier och arbete. Genom en aktiv fritid ökar nätverket och möjligheten till en anställning. Under våren och sommaren har det lagts ner mycket tid på att se vad är det som ungdomarna saknar för att vara aktuella på arbetsmarknaden då många av de svenska ungdomarna inte mår så bra har vi försökt genom anpassad praktik få dem må bättre men det har resulterat i sjukskrivning vilket man kan se som något positivt då de äntligen har fått hjälp. Två individer har därmed skrivits ut ur FÅKUS för de är heltidsjukskrivna. Vi har använda oss av arbetsträning med handledararvode då det innebär att det finns en större möjlighet för arbetsgivaren att lägga ner tid så att det verkligen blir en arbetsträning och det rustar individerna bättre inför kommande anställningar. Vi samarbetar med alla inom kommunen som har med ungdomarna att göra. Arbetsförmedlingen, Integration, SFI, IFO, Studieförbundet vuxenskolan, hälsocentralen, 18-21, svenska kyrkan. Har även gått med i gruppen för att motverka droganvändning hos ungdomarna inom kommunen. Vi har även varit i kontakt med polisen för att bjuda in dem och de kan skapa en positiv relation med ungdomarna. Under vintern så fortsatte vi vår matlagning jag såg till att en annan kille tog hand om datakurser och försöker involvera fler människor. Under sommaren har FÅKUS inte haft lika mycket daglig verksamhet då jag kände att jag nu lärt känna individerna och min tid gick mer åt att fixa saker runt omkring. Jag har ändå fortsatt att träffa individerna någon gång i veckan men det har varit mer individ baserat. Vi har samarbetat med sommarskolan så att alla kan nyttja de resurser som finns då det är mycket ledigheter. FÅKUS har haft en positiv effekt på deltagarna då det är flera som själva söker upp och vill vara med, men även ser man en positiv förändring i deltagarnas livsstil. De växer i sin självkänsla när det känner att det är någon som tror på dem. Märker en stor skillnad när man vill ha med individerna på olika saker hur personligt engagerad de känner att man är. När de har en personlig relation så är det lättare att de förstår varför de ska engagera sig. 2
Innehållsförteckning Bakgrund 4 Målgrupp 4 Samverkan 4 Projektets styrgrupp 5 Mål och delmål 6 Organisation 8 Aktiviteter 9 Statistik 11 Resultat 11 Förbättringar 12 Framtiden 12 Ekonomi 12 3
IFO FÅKUS DELRAPPORT2 Mars-september 2014 Bakgrund Åre kommun tar emot fler och fler flyktingar målet för 2013 låg på 75st vi välkomnade 87st. För 2014 låg beslutet med Migrationsverket på 80 individer. Till dessa kommer de nysvenskar som väljer att bosätta sig i vår kommun. Men även de ensamkommande ungdomarna som oavsett hur lång tid de varit i Sverige ses som svenska ungdomar när de kliver ur gymnasieskolan. En av de positiva saker vi ser under det här året är att vi har vänt trenden, tidigare lämnade en del kommunen för att flytta till släktingar på andra orter men idag får vi fler som väljer att flytta till kommunen. Vi får även de som inte lyckats på andra ställen, inte haft praktik men när de kommer hit har vi lyckats fixa en varaktig anställning. Fördelen med Åre är att redan innan vi fick hit nyanlända så har vi fått hit människor från andra länder, som kommit hit för att jobba säsong så vanan att möta andra kulturer finns redan. FÅKUS jobbar med helheten och är samordnare, allt från hälsa och fritid till studier praktik och arbete. Då vi nu är två (jobbar tätt med etableringskordinatorn) som kan arbeta med detta tillsammans så kan vi lägga mer tid och nå högra mål när det gäller sysselsättning. Vilket vi verkligen gjort. Se vidare statistik. Nu bygger vi på vidare på den grund vi lagt sen tidigare och de relationer som skapats både hos arbetsgivare, nätverk och deltagare. Målgrupp Målgruppen, är unga vuxna 20-30år som står långt från arbetsmarknaden och riskerar att hamna i försörjningsstöd. I målgruppen ingår både nyanlända och de som är svenskfödda, för att förbättra integrationen. Det är ibland frustrerande att man inte bara kan hjälpa de som har störst behov av hjälp, men det är väldigt skönt att man kan hjälpa alla oberoende om de är inom etableringen eller svenskfödda eller klivit ur etableringen. För det kan bli ett glapp när de kliver ur etableringen. Samverkan Det har blivit en bra samverkan runt alla som arbetar med integration. Vilket vi kommer ha förmånen att få visa upp när vi under höstmarknaden kommer att ha ett integrationstält. FÅKUS/deltagare Upphandlade utbildningar Integration Service HÄSOCENTRALEN Arbetsförmedlingen LOTS SO Grundvux För att göra dem redo att möta arbetsgivare SFI Korta vägen ÅRE KOMMUN arbetsgivare NÄRINGSLIVET 4
Nu har har många samverkansmöten satt sig och vi har våra löpande möten, men vidgår se hur det blir efter uppehållet efter sommaren det har varit segt att komma igång igen. Det som är nytt är att vi kommer dela lokal med integrationservice då det är mycket information som riskerar att hamna mellan enheterna, och upplever att det finns många samordningsvinster. Nackdelen är att vi missar samarbetet med 18-21 på dagligbasis men hoppas att vi kommer att pågrund av personlig relation kunna samarbeta även i fortsättningen, för att stärka detta samarbete så kommer vi ha temadag om sex och samlevnad. Och även se om vi kan bjuda in dem i det ekonomiska tema som vi kommer att göra i samarbete med Nordea. Ett större samarbete med 18-21 för att på så vis även hjälpa de ungdomarna ut i arbete när de är klara med gymnasiet. För det är en av de bristerna jag upptäckt att de här ungdomarna behöver extra stöd ut mot arbetslivet. En av handledarna på AF har bytts ut och då är det skönt att vi har så etablerade möten så att det fortsätter att fungera, men det har inneburit ökad arbetsbelastning åt den individen som är kvar då det tar 6 månader innan ersättaren får behörighet. Tillsammans med AME har vi under våren sommaren haft ett sysselsättningsprojekt VÄXA som ska stärka individer som står väldigt långt från arbetsmarknaden som en rehabilitering möjlighet att prata svenska och att få lära sig odla i vårt klimat. Detta för att möta upp behovet av sysselsättningsplatser utanför AME normala arbete med gräsklippning transporter och skötsel av dammar och annat. Samarbetet mellan olika enheter blir utkristalliserat när man jobbar tillsammans. Och precis i linje med FÅKUS målsättning så har det varit både svenskar och nyanlända som varit knytna till projektet. Vi har varit med på skördemarknad, rabarberfestival och kommer vara med på höstmarknaden. Vi har påbörjat arbetet för att se hur vi kan komplettera upp med de utbildningar som kan leda till arbete. Projektets styrgrupp I styrgruppen ingår Martin Söderström, som är chef på Integrationsservice och sammankallande till styrgrupps möten. Peter Bergman som är chef för AME. Sofia Karlson chef för Arbetsförmedlingen Åre /Krokom Alf Lerner chef hälsocentralen Åre/Järpen De har följt upp arbetet och varit tydliga mot sina medarbetare att vara med och stötta mig i mitt arbete så mycket som mjöligt. Man ska inte underskatta vad viktigt det är när projektet är välförankrat på chefs nivå och man som projektledare kan koncentrera sig på att bygga goda relationer med sina medarbetare. Peter har hittat kreativa lösningar på många frågor bland annat gjort det möjligt för oss att starta upp VÄXA som är ett odlingsprojekt, som har bidragit till en del medieuppmärksamheten men framförallt till ett välbefinnande och att de har fått komma ut och träffa och prata med svenskar. I sommar har det varit många människor som har gjort det till en vana att titta förbi VÄXA och ta sig en pratstund och det är en lyckad integration. Sofia har sett till att vi har en god relation med arbetsförmedlingen och är behjälplig i arbetet med rollfördelning mellan FÅKUS och etableringskordinatorn. Martin är min chef och fått se till att allt fungerar smidigt. Alf Lerner har inte prioriterat projektet utan kontakten med hälsocentralen sker mer på individ basis, där Lizette som är integrations ansvarig från deras håll är alltid väldigt tillmötesgående. 5
Mål Ökad anställningsbarhet genom stöd till arbetstagare och arbetsgivare. Här jobbar vi med att skapa en förståelse hos deltagarna var praktik arbetsträning och arbetet kommer att innebära. De kurser vi håller i SV regi bygger helt på de brister som finns hos deltagarna som ska hjälpa dem att komma närmare arbetstagarna. De har vi nu under nästa period nu byggt på med att tillsammans belysa problem och sen sett till att vi fått en utbildning som ska bättre täcka upp de konkreta brister som finns hos de nyanlända. Då arbetsgivare upplever att språk och kunskap om svensk turismnäringen varit små så är det den utbildningen de får bland annat värdskapsutbildningen som alla säsongsarbetare i Åre går. Det har vi vi skapat tillsammans med arbetsförmedlingen och eductus och expectum som skapat utbildningen. Gentemot arbetsgivarna har det även där varit individuella stöd, när de är ute i praktik men även hjälp till arbetsgivare för att få dem förstå hur lönsamt den kan bli att anställa ur den här gruppen som står långt från arbetsmarknaden. Det har varit framförallt att man finns tillhands och att man har byggt upp en relation som man vårdar så de vet att de kan vända sig till mig även om det är små irritationsmoment. Arbetsgivarna har inte upplevt att de behöver så mycket stöd men tycker att det är skönt när man sporadiskt kommer förbi. I sommar då det var lugnare så har jag i större utsträckning tagit mig tid att besöka arbetsplatser och praktikplatser och då märker jag vad viktigt det är istället för att bara ringa och kolla att det är okej. Även om det är mest frågor kring integration och hur deras liv ser ut generellt så är det viktiga frågor för arbetsgivaren för att skapa en förståelse för individen. Innan trodde jag att det var många samtal jag skulle behöva ha om uppförande och tider men det har fungerat väldigt bra. Ibland har det varit diskussioner om inställning men i väldigt lite utsträckning. Det arbetsgivarna oftast finner frustrerande är bristerna i svenska språket. Korta vägen, nu har vi fått fler nyanlända som kommer att gå korta vägen för att snabbt lära sig svenska och då få studievägledare och praktik av dem men det kommer nog krävas ett samarbete så att vi kan erbjuda dem praktik i Åre kommun så de blir kvar. Jag har varit på ett uppstartsmöte och etablerat en kontakt så får vi ta det vidare under hösten innan behovet uppstår. Delmål Ge 30 st 20-30 åringar möjlighet till att individuellt anpassas till arbetsmarknaden. Tanken var att det var 30 individer på två år. Idag är det 28 individer som har varit delaktiga i projektet. Då det har varit många kringaktiviteter och mycket olika behov hos de olika individerna så har det varit svårt att samköra gruppen. Det har fått bli individ anpassning även på grund av sjukskrivning. Men vi har gjort anpassade utbildningar tillsammans med Eductus så att vi får in dem i service branschen. Det har inneburit att fem hade arbete genom det i sommar och att fler hade praktik därigenom. Det har varit en grupp som har varit med på de olika studiecirklarna och sen har de en individuell plan som ligger utanför pågrund av att de har andra aktiviteter också. För att det ska bli bra gruppaktiviteter så har vi fyllt på med deltagare. En del deltagare har bara passerat genom för att komma in på en arbetsplats som känner att stödet finns för att sen inte ha mer behov av stöd. 6
70% ska ha en riktad sysselsättning när projekttiden är slut. Nu har första året gått. September är den period i Åre då det är svårt att få jobb men av de individer som varit med i FÅKUS så ser siffrorna ut så här, 3 Vidare till studier efter SFI 21 Haft praktik eller arbetsträning 6 Deltagit i ett ideellt event 12 Instegsjobb 2 Nystartsjobb 1 Provanställning 1 Visstidsanställning 4 individer jobbar extra på timmar vilket kan har har lätt till anställning. Av de som gått igenom FÅKUS är det bara 3 individer som inte haft en riktad sysselsättning, en av dem jobbar timmar men för lite för att kunna försörja sig på det. En är sjukskriven på heltid och den tredje individen hoppade av FÅKUS efter två veckor. Det känns väldigt positivt att så många har haft en typ av anställning för då känns det inte som det är så stort kliv in på arbetsmarknaden. Förbättra hälsan hos deltagarna. Då vi har studiecirkel i matlagning och hälsa så får de information som gör att de själva kan förbättra sin hälsa. Men även tack vare då vi fått en bra kontakt med Hälsocentralen så får de även individuell hjälp där. En del har slutat röka, börjat röra på sig och börjat med samtalsterapi. Så hälsan har hos vissa helt klart förbättrats. 80% av deltagarna ska uppleva att deras hälsa har förbättras under tiden i projektet. Detta är svårt att uttala sig om just nu då vi inte har gjort någon enkätuppföljning idagsläget. Men ska samla alla i den gamla gruppen innan vi startar den nya för att se hur de upplever att det är nu efter det gått ett år. Skapa kontaktytor mellan arbetsmarknaden och projektdeltagarna. Vi har varit på en del studiebesök och vi har läxläsning varje vecka. Det här satsade jag mer på under våren jag har hållit föredrag för att inspirera men även träffat många företagare och knutit kontakter. Vi har påbörjat fadderskapet och jag har varit på konferens i Stockholm för att få inspiration hur vi ska kunna vidareutveckla detta. Då vi är med och jobbar ideellt på olika event skapar det bra kontaktytor inte bara med de som är direkt involverade som volentärer men även med publiken. Vilket har varit väldigt positivt. Under våren har vi deltagit i åre fjällsloppet, HÅEC och Åre Bikefestival, men även Åre bikefestival. Man skulle från kommunen kunna göra mycket mer här. Arrangörerna efterfrågar hjälp och det är ett ypperligt tillfälle för många ungdomar att komma ut och knyta nya kontakter. Vi har så många kontaktvägar till de här ungdomarna som inte alltid arrangörerna har. Minst 6 st event här har det varit lite mindre nu under våren sommaren det vi har gjort är att vi hade en teaterföreställning som vi bjöd in till både för att skapa förståelse för människor med olika bakgrund men även för att se villa kommuninvånare som är intresserade av integrationen som inte är arbetsgivare. Och vi har haft en klädbytardag, den gjorde vi tillsammans med chic &fair och röda korset och åk 5 på Mörsils skola och Kulturskolan och SV. Det är kul att se vilken vilja det finns att hitta på saker men det krävs att det finns någon som samlar all kraft. Men närmast nu ligger höstmarknaden med ett integrationstält! Det har inte blivit någon sex och samlevnads dag har inte hittat formerna för det. 7
Skapa en samarbetsmodell för AF, näringsliv, Hälsocentralen och kommunen inom Åre kommun. Här har vi börjat att befästa en samarbetsmodell inom kommunen med AF framförallt men har börjat se hur vi kan arbeta in näringslivet i den modellen. Det som vi blir allt bättre på det är att använda de olika resurser som finns inom de olika verksamheterna på bästa sätt. Det finns idag ett möte som ska vara vägen in till kommunala platser. Dit bjuder vi in alla intressenter så som arbetsförmedlingen, AME, Lotsarna etableringskordinatorn, projektet som gymnasieskolan hade är tog slut under våren så nu kommer det snarare bli direktkontakt med en av deras lärare. Det här är ju ungdomarnas väg in på arbetsmarknaden men det finns en lucka att fylla när det gäller deras behov av vård och försörjningsstöd. Idag är det svårt att skapa en modell då det måste ske efter varje individs behov där tror jag att vårt goda samarbete mellan olika instanser är nyckeln vi har också sagt att vi ska försöka samköra våra träffar mellan AF FÅKUS och IFO, för att vi alla ska få hela bilden. Jag träffar IFO en gång i månaden med varje individ och träffar AF en gång i månaden. Men det här ska vi vidareutveckla under hösten. Arbeta fram en uppföljningsmodell, så att vi kan se deltagarnas progression. Provar mig fram men med de mål vi har inom FÅKUS tillsammans med den individuella planen är det ganska lätt att se individers progression men det som kan vara intressant att få med där är när det klarar SFI och SO. Vilken nivå de ligger på. Jag följer upp varje individ och går igenom alla individer varannan vecka. Så att ingen hamnar mellan stolarna. Men det finns inte någon självklar trappa en del behöver fler praktiker innan de hittar dit de passar. Vissa arbetsplatser behöver goda språkkunskaper, medan andra kräver att man är praktiskt lagd eller att man har vissa förkunskaper. Sänka trösklarna in på arbetsmarknaden i Åre kommun. Det är ett långsiktigt arbete som vi påbörjat med hjälp av goda förebilder. Då vi nu har en anställd etableringskordinator också så har det underlättat arbetet att arbeta på fler fronter på att marknadsföra och arbeta in fler individer och framförallt få till en bra matchning. Vi har börjat med en artikelserie i Årebladet som ska visa på goda förebilder. Vi har sett till att synas i media i Mittnytt. Detta arbeta som vi gjort tidigare under projektet har vi nu försökt fylla på med att skrädda sy utbildning efter arbetsgivarnas behov. Det är då lättast att göra för de nyanlända då det finns mer resurser där. Men service utbildningen är ett viktigt steg där de även får gå värdskapsutbildningen och får därigenom den svenska som efterfrågas på många arbetsplatser. Vi tittar även på möjligheterna med en Omvårdnadsutbildning och eventuellt andra vuxenutbildningar som är anpassade efter de behov som finns. Där vi försöker att underlätta helheten för individerna istället för att se utbildningen som en enskild insatts. Arbeta nära arbetsgivarna för att ge adekvat stöttning. En tät uppföljning gentemot arbetsgivare, först ett besök första veckan och sen en varannan vecka. Behoven hos arbetsgivarna är så skilda det som för mig varit nytt och intressant var att de är behov av så mycket stöttning inför att ta emot en praktikant/arbetsträning. Homogent för gruppen är att de vill hjälpa individen, det har en arbetsuppgift de vill lösa men de vill framförallt ha hjälp med att sätta sig in i personernas vardag och hjälpa om de kan på något sätt. Det finns mycket hjärta i den här gruppen av arbetsgivare och de har också förstått vad viktigt det är att allt fungerar i övrigt för att de ska kunna göra bra ifrån sig på arbetsmarknaden. 8
Det arbetsgivaren vill ha hjälp med är alla papper och regler för att de ska få det så bra som mjöligt men de vill även ha hjälp med lite samtal och att man kommer förbi och visar dem uppskattning för att de engagerar sig i de individer som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Många arbetsgivare tycker framförallt pappers bördan är för krånglig med olika anställningsstöd, rekvirering närvaro rapporter osv... Organisation och arbetsätt Det förändras över året. Men nu när jag har utvärderat första året så tycker jag att jag har hittat en bra modell. Under hösten så tänker jag fortsätta med SV kurser en i matlagning och en som vi kommer att bestämma tillsammans vad vi ska göra. En del av de som inte kommit hit kan inte laga mat så därför är det viktigt att de får lära sig det. Jag kommer fortsätta träffa individerna enskilt för att skrädda sy deras behov och kunna diskutera med dem var de är på väg i livet. Tänkte prova Helenas modell i Bräcke där man snarast går igenom en kurs så att de vet att nu gör vi det här vid 6 tillfällen för att sen jobba vidare med nästa moment. Modeller/metoder Enkät vid inskrivning se bilaga CV och Jag brev tillsammans med deltagarna Genomgående av ekonomi så de får det repeterat. Samarbetsmodeller se ovan -uppbyggnad Vi har nu efter drygt ett år fått till en bra uppbyggnad där vi har en grund att står på. Jag får nu mina deltagare enbart genom Af. Om IFO har ett behov tar vi det ändå genom AF då de har ett bra samarbete. Etableringskordinatorn har gjort min position mindre sårbar så vi får se hur det blir när den positionen avslutas i början av December. -verktyg För att driva FÅKUS mot att uppnå sina mål. Det har varit väldigt viktigt att få till ett gott samarbete för att lägga grunden till ett långsiktigt arbete. Inte minst med tanke på att det finns en stor risk att vi alla gör samma sak. Så nätverket har varit det viktigaste verktyget och där man märker vad viktigt det är om man inte får med övrig personal på arbetsplatserna på banan, och arbetsledaren slutar. Ett annat viktigt verktyg är alla de insatser som AF har att tillgå de kan göra mycket bra för individen bara de vet vad individen behöver. SFI är ett viktigt verktyg inte bara när det gäller språket utan även när det gäller personkännedom. Grundvux flexibilitet är ytterligare en pusselbit som blir väldigt viktig i möjligheterna att individ anpassa inför arbetslivet. Volentärarbetet vid olika event är en ovärdeligt sätt att skapa kontaktytor. -kompetens; behov innan, utvecklad efter Den kompetens som jag besitter som projektledare som jag har haft mest nytta av är En positiv människosyn. De här deltagarna vi har är trasiga de kommer från trassliga bakgrunder gemensamt har de att de alla har flytt från något inte till något. Jag har jobbat hårt för att bygga upp en trygg bas där de kan utvecklas i lugn och ro. Men efterhand som de växer som individer ställer jag högre krav på dem. För att på så vis lyfta dem ännu mer. 9
Jag har haft behovet av att lära mig hur jag hittar motivationen hos de unga. Jag har även haft ett behov att höja min kompetens om hur integrationsarbetet fungerar i andra kommuner. Jag var på en integrations konferens i Stockholm som var mycket givande särskilt de kontakter man har möjlighet att skapa på dylika event. Jag är naiv och tror gott om alla människor innan motsatsen är bevisad och jag har en förmåga att hellre fria än fälla men den här tiden inom projektet har givit mig inblicken i människors liv som jag har svårt att förstå. Det har varit väldigt bra att jag har min grund i SFI vilket underlättar kommunikationen. Jag använder mig inte av tolk för att de ska komma närmare arbetsmarknaden måste de förstå vikten i att lära sig bra svenska. En sak som jag saknar inom Åre kommunen är bättre kontakt med en psykolog. Det tror jag skulle underlätta integrationen om de fick hjälp att komma i ro med sina tidigare upplevelser. Jag har deltagit i olika konferenser för att inspireras och lära av andra. Integrera mera rikskonferens i Stockholm och egensanställning i Östersund. Aktiviteter Sen i mars så har vi ; Haft en klädbytardag där de fick möta många nya människor och visa upp sig från sin bästa sida. Vi har haft en teaterföreställning som utspelade sig i slummen i Nairobi, den väckte en del känslor. vi har deltagit i Årefjällsloppet som volentärer och det har gett dem nya vänner och en förståelse för den natur vi lever i. Vi har även varit volentärer på HÅEC och Åre bikefestival. För att göra deltagarna redo för ett arbete har de alla en individuell plan som ständigt justeras. När de skrivs in i projektet får de göra en enkät för att beskriva sin situation idag hur de mår vad de upplever att de har för framtidsutsikter. De får göra en mindmap över hur de se på sina styrkor och hur de ska kunna komma närmare arbetsmarknaden. Här är det svårt att få dem inte göra en mindmap som de tror att vi förväntar oss att de ska prestera. Sen har jag sammanställt och sett på vad andra aktörer i deras omedelbara närhet anser att de saknar och agerat utifrån det. De har alla som var med i höstas fått gå en cirkelledare utbildning. Och därefter har vi i SV regi hållet matlagningskurs, planera mat och ekonomi, data, körkortsteori och hälsa kurser. De har även gett den spinn off effekten att de håller nu egna kurser i svenska. Det har även fått dem att närma sig det svenska samhället som ett demokrati tänk. Vi har alla något att bidra med rent kunskapsmässigt. Många av dem står långt från arbetsmarknaden på grund av att de inte riktigt kan sköta sin hälsa vare sig vad det gäller kost eller motion. De har skral ekonomi och dålig självkänsla. Bristerna inom ekonomin är framförallt att de inte lärt sig hantera en budget och hur de ska göra för att få pengarna att räcka. Men de växer och de blir starkare individer varje dag. 10
Statistik Statistiken bygger på vad de har gjort under sin tid i FÅKUS en del har både haft utbildning och praktik. Antal Praktik 23 Instegsjobb 12 Utbildning komvux 4 SFI 23 Jobb utan anställningsstöd 4 Ingen sysselsättning utöver FÅKUS 4 Sjukskriven 3 Hjälp av hälsocentralen 7 Personer som fått hjälp av FÅKUS men är inte inskrivna Jag har deltagit i nätverksträffar med CSR, tillsammansodling, rekrytreringshelg, näringslivsråd Pecha chocha. Totalt för de nyanlända så har alla haft en riktad sysselsättning under perioden, av de som varit inskrivna i FÅKUS har 88% haft anställning underperioden. Av de svenska ungdomarna så har det här året inneburit jobb för tre, sjukskrivning på heltid för två, vidare studier för en och praktik för en. Tre avhopp. Så 73% har haft en riktad sysselsättning under perioden. Resultat Jag upplever att det har varit ett gott resultat som både på individbasis varit framgångsrikt men även för att etablera kontakt nät och synliggöra vår nyanlända på arbetsmarknaden men även hjälpa de svenska individer som finns. Tanken var att deltagarna skulle vara i projektet i ett år och under den tiden kunnat utvecklas som människor och stärk sin självkänsla så att de närmat sig arbetsmarknaden, vi har tagit tremånaders beslut hos arbetsförmedlingen och det är för att undvika dem som vi i dagsläget inte har några individer inskrivna utan jobbar utåt efter de behov som finns, det blir direktare och fungerar pågrund av den personkännedom som skapats under den här tiden. Det är också så att just nu så har jag inga nya inskrivna utan jobbar på nätverk, och hjälpa gruppen som helhet. De svenska individer jag har är fortfarande inskrivna och behöver mycket stöttning även de som har skrivits ut för att de har gått vidare är fortfarande behov av att jag hör av mig. Ett samtal kan ibland räcka för att de inte ska avbryta sin nya aktivitet. Ser jag på individbasis så har varje individ i FÅKUS gjort stora framsteg. De har förbättrat sin hälsa och kommit närmare arbetsmarknaden jag har lyckats höja deras motivation. Men det har också konkretiseras vilka som behöver ytterligare hjälp och nu blivit sjukskrivna. 13 11
Förbättringar Organisationen håller på att sätta sig då arbetsmarknaden varierar över året i Åre så måste jag bli bättre på att utnyttja de möjligheter det ger. Jag håller på att lära mig det strukturer så att jag vet när arbetsgivare kan ta emot praktikanter som kan leda till anställning. Så som det ser ut nu så går det i vågor, de vill ta mot praktikanter när de har lite att göra men inte fullt upp och då vill vi att det ska vara anställning. Jag försöker se till att göra mig umbärlig så att alla enheter har så goda relationer så att jag och etableringskordinatorn inte behövs i samma utsträckning för att smörja maskineriet. Men det känns som vi gör mycket av det som hamnar mellan stolarna. Det förbättringar jag hoppas genomdriva för den här perioden är framförallt att jobba mer på individbasis. Våga släppa iväg dem tidigare att prova för arbetsgivarna har också lärt sig bättre hur de ska hantera individerna. Framtid Nu är det 12 månader kvar av projektet och implementering, känns högaktuell. Det gäller att både visa med siffror och samarbeten att man är oumbärlig och att de jobb man gör blir ekonomiskt lönsamt för kommunen. Nu har vi etablerat kontakter och nu vidgar vi dem. Nu har vi fått till ett löpande flöde över året och sen kommer de variera lite beroende på olika individer. September-oktober är bra tid för studier och fortbildning, November-december är bra tid för praktik. Januari-april bör de ha någon typ av anställning. Maj fortbildning Juni praktik Juli-augusti anställning. Detta gäller framförallt turistanställning, men även för många andra företag som har högre frekvens under vintersäsong och sommarmånaderna. Nu vet arbetsgivare och deltagare vad det handlar om och var de ska rikta sig i de här frågorna. Det som har blivit en ytterligare utmaning är att vi har fått asylboende på orten. Projektets ekonomi Den ekonomiska planen håller men jag ser att kostnaderna hamnar lite olika under året. Det hade varit bra om det skilde sig lite över tid så att om man var beviljad en viss summa så kunde man vissa perioder ligga lite lägre och andra högre. När jag haft mina temadagar så har kostnaden för arrangemanget varit större men jag har då sett att den totala kostnaden för arrangemanget inte blivit högre för hela temadagen än om jag lagt ihop temadagen med kostnader som jag beräknat för den externa föreläsaren. Den stora kostnaden för ett projekt som detta är lönekostnader, men det känns väldigt positivt att vi har budgeterat för temadagar och externa föreläsare för det ger möjlighet att göra saker som ligger utanför den ordinarie verksamheten. 12