Bemötande och beteendeanalys



Relevanta dokument
Om autism information för föräldrar

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB.

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Varför gör de inte som jag säger?

Autismspektrumtillstånd AST

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen

LEKTION 2 Användbarhet

Neuropsykiatri i förskolan

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Frågor sedan föregående tillfälle?

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

Positivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.


Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se


BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Varför blir det som det blir? Camilla Ekstrand Enhetschef ADHD-center leg. psykolog

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Supportgrupper. Jessica Schmidt

Om autism information för föräldrar

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

Sociala berättelser och seriesamtal

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.

Studiero och trygghet

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen.

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

CHECKLISTA FÖR EXTRA ANPASSNINGAR, SÄRSKILT STÖD, ÅTGÄRDSPROGRAM

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Människor som kan uppföra sig gör det

Människor som kan uppföra sig gör det

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

Instruktion inför kartläggning av ogiltig frånvaro


LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

Krångel och problem när barn ska äta

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

Att förstå och hantera problemskapande beteende. Familjestödsenheten 12 oktober 2011

Att leva i en annorlunda värld

1

V.A.T lärstilstest och studieteknik

Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Från förmedling till förståelse

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Neuropsykiatriska funktionshinder

Målet är att eleven ska få hjälp med överblick och förutsägbarhet

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera

HUR KAN VI BLI BÄTTRE PÅ ATT UNDVIKA KAOS I FAMILJEN? Att använda affektutbrottsmodellen för att navigera i föräldraskapet

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Om autism information för föräldrar

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar som används på föräldramöten från förskola till åk9 FÖRSKOLEKLASS - ÅK6

Att arbeta med elever i svårigheter. Belinda Norinder, specialpedagog Linnéuniversitetet

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!

PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD

Det är en lyx att bli förstådd - Anna PG. förstår. Ojämna förmågor. Barn och elever med ojämna förmågor. Anna Sjölund Autismpedagogik.

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov.

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Torslunda skola. Ordningsregler

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Sofiaskolan

Problemskapande beteende

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

En föräldramanual om läxläsning

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Transkript:

Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att ) Beteende ( för att ) Konsekvens Situation det som föregår och utlöser beteendet Beteende handlingar eller tankar som utförs som en följd av S Konsekvens effekten av beteendet för individen 1

Konsekvenser Det är konsekvenserna som vidmakthåller våra beteenden! Kan så göra även efter längre tid, handlar om förväntad konsekvens. Går ej att förutse alla gånger 4 Tillför något Tar bort något Ökar beteende Positiv förstärkning Tex: beröm, uppmärksamhet, pengar, godis Negativ förstärkning Tex: värktablett vid smärta, kläder vid kyla Minskar beteende Positiv försvagning Tex: skäll, avvisande, böter, aga Negativ försvagning Tex: fråntagna privilegier, löneavdrag Utsläckning är avsaknad av konsekvenser (att ignorera), vilket leder till minskad beteendefrekvens. 5 Beteendeanalys S B K Lunchdags, Christina är hungrig Christina köper en smörgås på närmsta kafé God smörgås! Beteendet förstärks positivt = sannolikheten ökar att Christina kommer att besöka samma kafé i framtiden 6 2

Beteendeanalys S B K Kajsa har ingen att vara med på rasten Kajsa tar Annas mobil och kastar iväg Två vuxna kommer för att reda ut situationen Beteendet förstärks positivt = sannolikheten ökar att Kajsa kommer att upprepa samma beteende nästa gång hon är uttråkad 7 Beteendeanalys S B K Jonas har svårt att förstå mattelektionen Jonas pratar högt och kastar papperslappar på en annan elev Läraren ber Jonas lämna lektionen Beteendet förstärks negativt = sannolikheten ökar att Jonas kommer att upprepa samma beteende nästa gång hon är uttråkad 8 9 3

Beteendeanalys i tre steg Steg 1: Identifiera och beskriv problembeteendet Undvik värderingar, beskriv bara beteendet Exempel: Hannah pratar högt på lektionen när hon är sysslolös, tittar på roliga filmer på mobilen och visar för kompisen bredvid Beteendeanalys i tre steg Steg 2: Är orsaken till beteendet avsaknad av motivation (förstärkare) eller bristande färdigheter? Den strategi du väljer är beroende av beteendets funktion Exempel: När lärare i samtal tagit upp problemet med Hannah kan hon beskriva att hon vet hur hon borde göra. Beteendeanalys i tre steg Steg 2 fortsättning För mycket eller för litet av ett visst beteende? (överskott/underskott) Exempel: + prata, hålla på med mobilen - arbeta med uppgifter, räcka upp handen, be om nya instruktioner 4

Beteendeanalys i tre steg Steg 3 Kartlägg S-B-K Utlösande situation (S) och förstärkande konsekvenser (K) Exempel: S: inget att göra B: ta fram mobilen K: skratt och uppskattning från kompis Beteendeanalys i tre steg Steg 3 fortsättning Sammanställ informationen till en hypotes Exempel: Hannah blir positivt förstärkt av kompisens reaktioner. Hon behöver få tydligare instruktioner (påverka S) samt mer förstärkning då hon jobbar (påverka K) Kartläggning av oönskade beteenden T.ex: Att störa, provocera, kränka Vad behöver förändras i situationen (S)? Hur kan man ändra konsekvenserna (K)? Behöver vi hjälpa eleven att hitta nya, mer acceptabla beteenden? Kom ihåg! Man kan inte bara ta bort ett beteende utan måste ersätta det med ett annat mer acceptabelt beteende som ger samma förstärkning 5

Kartläggning av bristande färdigheter T.ex: Inte kunna språket, sociala koder, sakna beteenden och förståelse som krävs i olika situationer Vilket beteende fattas? Vad behöver eleven lära sig för att klara sig bättre i problemsituationen? Hur ska det lämpligast läras in och tränas? Kedjeinlärning Vid överskott av beteenden Exempel: Prata, spela spel, fysisk aktivitet Vilka förstärkare finns? Vilka acceptabla beteenden kan ge samma förstärkare? Vid underskott av beteenden T.ex: Vara i skolan, läsa läxorna, arbeta, röra sig för lite Saknas förstärkning för beteendet? Finns ett konkurrerande beteende som ger mer förstärkning? Kan eleven vara rädd för att utföra beteendet? 6

Speciella implikationer för användning av KBT-principer för personer med NPF Personer med neuropsykiatriska funktionshinder svarar inte alltid på samma sätt vid belöningar och konsekvenser som andra (svårt med långa konsekvenser, går mer på undivkande av obehag) Belöningar och konsekvenser måste komma i direkt anslutning till beteendet i största möjliga mån Svårare med generalisering till olika situationer Andra saker än det man förväntar sig kan vara belönande alt bestraffande, individualisera. Principer i bemötande från andra Förberedelse (Situation) Struktur, planering, miljö, anpassningar, information Uppmaning (Beteende) Kommunikation, tydlighet, kontakt Beröm (Konsekvens) Konsekvens, bekräftelse, positiv förstärkning Beröm För det eleven gör Även små steg i rätt riktning Positiv förstärkning Ökar beteendets förekomst OBS! individuellt Både passiva och aktiva beteenden! Konkret, tydligt, direkt 7

Generella principer i bemötande Planera visualisera strukturera Tydligt och konkret FUB (förberedelse uppmaning beröm) 4 punkter att tänka på Vanligt med ojämnt fungerande Struktur och tydlighet ledord Ta inget för givet i kommunikationen Acceptera olikheter och dra nytta av styrkor Ge eleven svar på dessa frågor! Vad ska jag göra? Var ska jag vara? Hur ska jag göra? Vem ska jag vara med? När ska jag göra det? Hur länge ska jag göra det? Varför ska jag göra det? Vad händer sedan? 8

Stategier vid specifika svårigheter Mentalisering (Theory of Mind) Tydlighet Förklara vad du tänker och varför Förklara hur elevens beteende påverkar andras känslor Be eleven att förklara vad det vill ha hjälp med och hur det känner Sociala berättelser Socialt samspel Ge eleven stöd vid gruppaktiviteter, lekar, grupparbeten etc. Förklara och visa med exempel hur man kan göra Sociala berättelser hur går det till när 9

Föreställningsförmåga Förbered inför förändringar Beskriv vad som ska hända använd gärna bilder och punkter med text Kom överens med eleven om vad han/hon ska göra vid osäkerhet Ge alternativ att välja på vid fri aktivitet Delar helhet (central koherens) Förvänta dig inte att eleven automatiskt generaliserar t ex regler i olika situationer Hjälp eleven att själv beskriva utifrån ett sammanhang t ex i berättande mindmaps osv Exekutiva funktioner Ge stöd i att planera och organisera skolarbetet, t ex ta fram rätt saker, visa hur man kan börja osv Ge stöd i att hålla sig på spåret, fortsätta med uppgiften Förbered och ge stöd vid avslutande, kräv inte att eleven ska avbryta tvärt Använd scheman, bilder, punkter som stöd 10

Kommunikation Säg bara det du menar, undvik omskrivningar och ironi Undvik luddiga begrepp som i framtiden Lova inte det du inte kan hålla Acceptera att eleven inte vill småprata och kräv inte att barnet har ögonkontakt Be eleven återberätta vad ni kommit överens om Förklara då du upptäcker missförstånd Kommunikation forts Ge gärna alternativ eller använd skalor istället för öppna frågor Stötta barnet i kommunikation med jämnåriga Förlita dig aldrig på gester eller minspel i kommunikationen En del barn är svåra att läsa av : fråga (ge gärna alternativ) hur barnet känner sig (och acceptera att de kan ha svårt att svara) Sinnesintryck Minimera störningar av ljud och ljus Var uppmärksam på att eleven kan tycka det är obehagligt med kroppskontakt Var beredd på att barnet blir utmattat av många nya intryck möjlighet att dra sig undan 11

För att färdigställa skolarbete Tät positiv uppmärksamhet Hög grad av styrning, direkt feedback Informera och samarbeta med föräldrarna (skicka läxor på mail, ha en kontaktbok osv) Sätt in uppgiften i ett sammanhang Belöningssystem? För att begränsa skolarbete Sätt i samråd med föräldrar en maximal tid som eleven ska arbeta med läxor varje dag Var mycket tydlig och konkret när du instruerar eleven Avstyr detaljfokusering, hjälp eleven att komma vidare - avstämning Tidsuppfattning Alarmklocka (äggklocka, timstock, alarm på mobil) Påminn om tiden under lektionens gång Träna tidsuppfattning (hur lång tid tror du har gått sedan..) Visualisera gärna tiden (både kortare och längre tidsaspekter) 12

Anpassningar i skolmiljön Struktur är A och O Tala om exakt vad som ska göras, när och hur Schema, listor Tidshjälpmedel visualisera Stöd vid start - avslut Minimera störningar av yttre stimuli Tillgång till lugnt rum vid behov Så få lokal- och personbyten som möjligt Tät uppföljning, dokumentera och utvärdera vad fungerar? Kom ihåg att det som upplevs positivt och belönande för en elev kanske inte gör det för ett annat, kunskap om eleven viktigt Övningsuppgift Fallexempel och egna exempel Läs igenom Titta på de olika situationerna Hur kan man förstå det som händer? Hur kan man förebygga situationen? Hur kan man hantera situationen? Hjälpa, tydliggöra, förstärka, ignorera? Använd gärna FUB (SBK) Vilka situationer och miljöer på er skola kan vara svåra för en elev med NPF? Hur kan man förebygga och hantera dessa? Tack för er tid! Inside Team www.insideteam.se Christina Tysk leg psykolog 13