Klassifikation och diagnostik av leukemier. Rose-Marie Amini Klinisk patologi

Relevanta dokument
EQUALIS 2017 Rose-Marie Amini Klinisk Patologi, Hematopatologi Akademiska sjukhuset, Uppsala

Molekylärgenetisk diagnostik inom malign hematologi

Bilaga till KVAST-dokument Biopsier med lymfomfrågeställning diagnostik av malignt lymfom

Översikt malign hematologi. Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar

Leukemier. Leukemier och genetik. Metoder inom cancergenetik. Varför genetisk diagnostik? Konventionell cytogenetik. Translokation

Analysutbud förvärvade sjukdomar (hematologi)

Akut leukemier Michael Grøvdal, MD PhD Överläkare Hematologiskt Centrum

Myelodysplastiskt syndrom (MDS)

ANALYS AV KVARVARANDE SJUKDOM VID AKUT MYELOISK LEUKEMI NÄR, VAR OCH HUR?

Akuta leukemier Stefan Deneberg Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset. Hematologi

En resa genom den hematologiska laboratoriediagnostiken då och nu

Analysutbud förvärvade sjukdomar

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015

ANALYSFÖRTECKNING KLINISK GENETIK LUND

diagnostik Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS. Uppföljningsformulär

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR AKUT MYELOISK LEUKEMI

Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2013

Hematologi 1 DSM2, T Doris Lund

HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR!

Vad gör min benmärg? Swedish Edition

Myelodysplastiskt syndrom (MDS)

NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING AV AKUT MYELOISK LEUKEMI HOS VUXNA

CYTOGENETISKA OCH MOLEKYLÄRGENETISKA FÖRÄNDRINGAR I MALIGNA HEMATOLOGISKA SJUKDOMAR. Kliniska korrelationer

Nationellt register för. akut myeloisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 7, 2011

Leukemi hos barn och ungdomar Diagnostik

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Biobanken - Rörpost till Biobanken Norr. 3-4 Klinisk Genetik - Molekylärgenetiska analyser vid hematologisk diagnostik

Behandlingsguide för patienter

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS. Uppföljningsformulär

Leukemi hos barn och ungdomar Diagnostik

Nationella riktlinjer för. diagnostik och behandling av. akut myeloisk leukemi hos vuxna

FLÖDESCYTOMETRISK ANALYS AV MYELOM MRD MOT ÖKAD KÄNSLIGHET OCH STANDARDISERING

KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom?

Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg. Version 2.0. Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp.

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

INCA Variabelbeskrivning

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Myoeloproliferativa sjukdomar - Medicinkliniken Ljungby

ANALYSFÖRTECKNING GENETISKA KLINIKEN I LUND

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus

Nationellt register för. akut myeloisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 8, 2014

I begynnelsen fanns inga riskgrupper

Del 6 5 sidor 9 poäng

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

MALIGNA BLODSJUKDOMAR

Provmaterial, Perifert blod 2 heparinrör med blod för vitalfrysning av tumörceller respektive preparation/infrysning av RNA-DNA.

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Analysutbud förvärvade sjukdomar

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Lymfom. 2000/år varav 50% lågmaligna

SNOMED-koder för Hematopatologi WHO 2008 TOPOGRAFIKODER. Benmärg 06 Mjälte 07 Lymfkörtel 08 Skelett 10 Thymus 98

Akut myeloisk leukemi (AML)

Akut myeloisk leukemi (AML)

Genetisk testning av medicinska skäl

NPU-koder för hematologiska laboratorieundersökningar: hur får cellerna rätt koder?

Manual för Nationellt kvalitetsregister KML

Kunskap är makt för friska och sjuka

Akut leukemi. Akut myeloisk leukemi (AML) Akut lymfatisk leukemi (ALL) Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

NGS i sjukvård next generation sequencing. Jan Söderman Medicinsk diagnostik Länssjukhuset Ryhov Jönköping

Akut leukemi Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Lycka till! Tentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo. Lokal: L001

Peter Johansson. överläkare sektionen för hematologi Uddevalla sjukhus

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER MYELOPROLIFERATIVA SJUKDOMAR (MPD) ANMÄLAN

Akut leukemi Akut myeloisk leukemi (AML) Akut lymfatisk leukemi (ALL)

Provtagningsanvisningar

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Tentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/ Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap

Akut myeloisk leukemi (AML)

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Akut myeloisk leukemi Nationellt vårdprogram

Remissrunda 2 Nationellt vårdprogram för akut myeloisk leukemi

MITOXANTRON. Patientkort. Viktig obligatorisk information om riskminimering Meda AB (A Mylan Company)

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Akut myeloisk leukemi (AML)

Fanconianemi Dyskeratosis congenita

Anemi. Anemi. Blodkroppskonstanterna Storlek. Blodkroppskonstanterna Mängd hb. Fariborz Mobarrez. Ställ diagnos före terapi

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

Besponsa (inotuzumab ozogamicin) vid akut lymfatisk leukemi (ALL) NT-rådets yttrande till landstingen

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

! F = form!!!!!!!! Erythrocyt

Remissrunda 1 Nationellt vårdprogram för akut myeloisk leukemi

Akut myeloisk leukemi (AML) Historisk tillbakablick (I) Historisk tillbakablick (II) 1. Historik 2. Sjukdomen 3. Behandling 4. Prognos 5.

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1

LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF

HEMATOLOGISKA MALIGNITETER

Delexamination 3. Klinisk Medicin. 11 augusti poäng MEQ 2

Baisse i märgen PRCA

Patologi en översikt VSTB. Strängnäs 2015 Bengt Sandstedt

Delexamen 4 Infektion FACIT

Remissrunda 2 Nationellt vårdprogram för akut myeloisk leukemi (AML)

Vad kan man mäta? IHE forum. Lund 7 september 2017 Ulf-Henrik Mellqvist

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Akut myeloisk leukemi (AML) Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Blodcancerregistret. Nationellt register för akut lymfatisk leukemi hos vuxna. Rapport nr 1, 2011

Lågmaligna lymfom

Klinisk handläggning av lymfom. Daniel Molin, docent, överläkare Sektionen för onkologi, BOT Augusti 2016

Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL)


Transkript:

Klassifikation och diagnostik av leukemier Rose-Marie Amini Klinisk patologi

Misstänkt akut leukemi Ludvig 3 år, blåmärken, blek, trött och hängig Pancytopeni (HB 103g/L, LPK 1.5, TPK 70) Blaster perifert Benmärgsprov

Benmärgsaspirat och biopsi

ALL eller AML?

Morfologi Cellhalten är maximal Monoton infiltration av blaster Benmärgsbiopsi

Primär benmärgsmalignitet med expansion av omogna hematopoetiska celler (blaster och/eller promyelocyter/promonocyter) i benmärg, blod och oftast i andra organ (t.ex. lever, mjälte, lymfkörtlar) Gammal indelning-naturalförlopp Akut Kronisk Modern klassifikation identifiera cellinjeursprung + differentieringsstadium

Immunfenotypning är viktigast för att kunna skilja mellan ALL och AML, mellan prekursor och mogna maligniteter av lymfoidt ursprung samt om B- eller T-cellsfenotyp

Akut leukemi Två huvudtyper av akut leukemi Akut lymfatisk leukemi (ALL) B- och T Akut myeloisk leukemi (AML) För terapival är differentiering mellan AML och ALL viktigast samt om ALL vilken typ Olika behandling och olika prognos

Immunfenotypning Blastcellernas ytegenskaper kan studeras med monoklonala antikroppar mot cellytantigen kopplade till fluorescerande ämne Flödescytometer

Fenotyper Linjespecifika markörer: B-ALL: CD19+ minst en markör starkt: CD79a, cytcd22, CD10 eller CD19 svagt +två starkt uttryckta CD79a, ccd22 eller CD10 T-ALL: cytcd3 eller mcd3 AML: MPO (myeloperoxidas) eller minst 2 av: NSE, CD11c, CD14, CD64, lysozyme

Akuta lymfatiska leukemier: ca 70 barn insjuknar årligen i Sverige Ålder och könfördelning Överlevnad

B-ALL ( prekursor B-ALL ) immunfenotyp common CD45dim/neg, CD19, CD10, CD34, CD20het, TdT positiv

T-ALL ( prekursor T-ALL ) CD10+, ccd3+, CD7+, CD5dim, TdT+

MRD Minimal Residual Disease MRD = kvarvarande leukemiceller under detektionsnivån för ljusmikroskop Mikroskop 5% 1/20 MRD 1/1000 0.1%(10-3 ) MRD 1/10000 0.01% (10-4 ) Leukemicell??

CD123+ CD19+ Debut B-ALL

CD123+ CD19+ Dag 15 i behandlingen

CD123+ CD19+ Dag 29 i behandlingen

PCR baserad MRD diagnostik Unik DNA sekvens Unik DNA sekvens där Ig eller TCR fungerar som en klonal markör

Diagnostik av AML 20 % blastceller i blod och/eller benmärg eller förekomst av vissa specifika kromosomavvikelser För klassifikation krävs Morfologi-ange grad av utmognad Immunfenotypning med flödescytometriviss morfologi och immunfenotyp associerad med vissa specifika genetiska avvikelser Cytogenetik och molekylär genetik (Enzymcytokemi) (endast AML)

AML med specifika genetiska avvikelser ( recurrent genetic aberrations ) AML med myelodysplasi-relaterade förändringar Terapi-relaterade myeloiska maligniteter AML NOS ospecificerad Myelosarkom Myeloiska maligniteter hos Downs syndrom -TAM, myeloid leukemi associerad med Downs syndrom

AML med specifika genetiska avvikelser AML med t(8;21)(q22;q22.1); RUNX1-RUNX1T1 AML med inv (16)(p13.1q22) eller t(16;16)(p13.1:q22); CBFB-MYH11 APL med PML-RARA AML med t(9;11)(p21.3;q23.3); MLLT3-KMT2A AML med t(6;9)(p23;q34.1); DEK-NUP214 AML med inv(3)(q21.3q26.2) eller t(3;3)(q21.3;q26.2); GATA2, MECOM AML (megakaryoblastisk) med t(1;22)(p13.3;q13.3); RBM15-MKL1 AML med NPM1 mutation AML med biallelisk mutation av CEBPA Provisional entity : AML med BCR-ABL1 AML med muterad RUNX1

Akut promyelocytleukemi AML med PML-RARA t(15;17) (q22;q12) Specifik translokation involverande Retinoic acid receptor alpha (RARa) 17q21 PML 15q22

Namn Efternamn 23 augusti 2017 26

AML med t(8;21) Blastandel kan vara <20% 5% av alla AML Ofta M2 morfologi, Auerstavar även i granulocyter Stora blaster med basofil cytoplasma Pseudopelger anomali Granulocytisk differentiering med asynkront marköruttryck (CD34 & CD15) Ofta uttryck av B-cellsmarkörer, Tdt CD34, DR, CD13, MPO, CD33dim

AML med t(8;21) Tdt

AML med inv(16) eller t(16;16) Blastandel kan vara 20% Myelomonocytär differentiering M4 Eosinofili, celler med patologisk granulering 5-8% av alla AML, yngre patienter Flera populationer med granulocyt och monocytär differentiering CD34, CD117, CD13, CD33, MPO, CD15, CD14,CD4, C11b, CD64, CD36 osv

AML med specifika genetiska avvikelser AML med myelodysplasi-relaterade förändringar Terapi-relaterade myeloiska maligniteter AML ospecificerad Myelosarkom Myeloiska maligniteter hos Downs syndrom -TAM, myeloid leukemi associerad med Downs syndrom

AML med myelodysplasirelaterade förändringar >= 20 % blaster i benmärg eller blod samt dysplasi (>50% dysplastiska celler) i 2 eller fler myeloida linjer, vanligen inkluderande megakaryocyter Eller MDS-specifika kromosomförändringar Eller Tidigare MDS diagnos Dysplasin måste finnas innan behandling Kan uppkomma de novo eller efter MDS eller MDS/MPN CAVE! Förekomst av NPM1 mutation eller biallelisk CEBPA klassificerar leukemin i annan kategori AML med specifik genetisk avvikelse

AML med specifika genetiska avvikelser AML med myelodysplasi-relaterade förändringar Terapi-relaterade myeloiska maligniteter AML ospecificerad Myelosarkom Myeloiska maligniteter hos Downs syndrom -TAM, myeloid leukemi associerad med Downs syndrom

Terapi-relaterad AML Efter behandling med cytostatika Alkylerare, topoisomeras II hämmare Antimetaboliter, anti-tubilinagerande substanser Efter strålning

AML med specifika genetiska avvikelser AML med myelodysplasi-relaterade förändringar Terapi-relaterade myeloiska maligniteter AML ospecificerad Myelosarkom Myeloiska maligniteter hos Downs syndrom -TAM, myeloid leukemi associerad med Downs syndrom

AML, ospecificerad (vanligast!) AML med minimal differentiering AML utan utmognad AML med utmognad Akut myelomonocytleukemi Akut monoblastleukemi och akut monocytleukemi Erytroid leukemi (obs nu 20% blaster skilj mot tidigare klassifikation) Akut megakaryoblastleukemi Akut basofil leukemi Akut panmyelos med myelofibros

AML med minimal differentiering <5% av AML CD34, CD38, HLA-DR Myeloiska markörer CD13, CD117, CD33 (60%), ej MPO TdT (50%), CD7 (40%)

AML utan utmognad 5-10% av AML CD34, HLA-DR, MPO pos, CD13, CD33, CD117, CD7 (30%) CD2, CD4, CD19, CD56 (10-20%)

AML med utmognad 10% av AML <20% monocytära CD34, HLA-DR, CD117 CD13, CD33, CD15, CD11b CD7 (20-30%) Myeloperoxidas

AML med utmognad Auerstav

Myeloperoxidas

Akut myelomonocytär leukemi 5-10% av AML 20% blaster & promonocyter i BM/PB 20% neutrofiler&prekursorer i BM 20% monocyter&prekursorer i BM Ibland hög monocytos i PB Flera olika populationer CD13, CD33, CD65, CD15 CD14, CD4, CD36, CD64 CD34, CD117, HLA-DR

Ospecifikt esteras

Akut monoblastisk och akut monocytisk leukemi <5% av AML 80% monocytär differentiering monoblaster, promonocyter och Monocyter CD13, CD33++, CD15, CD65 CD14, CD4, CD11b, CD11c, CD64, CD36, HLA-DR CD7 och CD56 (25-40%) Ofta CD34 negativa

Akut monoblastisk leukemi M5a bm

Akut erytroid leukemi Pure erythroid leukemia Saknar vanligtvis Myeloiska markörer och MPO, CD34 och HLA-DR Glycophorin A, CD71, CD36 CD117 positiva

Akut megakaryoblast leukemi CD34, CD45, HLA-DR, MPO negativa CD36, CD61, CD41, CD42 CD7 aberrant

Myelosarkom (klorom, granulocytisk sarkom) Tumör bestående av myeloiska blaster utan/med utmognad som växer utanför BM. Förekomst av blastansamlingar i t ex lever hos AML-patienter räknas ej (det måste finnas en tumör, med utplånad grundstruktur). Kan förekomma: - de novo (ingen AML i BM) - som första symtom/tecken till relaps av AML - som transformation av MDS, MPN, MDS/MPN.

AML definieras som >= 20% myeloiska blaster i benmärg och/eller blod eller förekomst av vissa specifika kromosomavvikelser Klargör vilken celltyp/myeloisk cell-linje som är involverad Ange graden av utmognad Morfologin och immunfenotypen är ibland associerad till specifika genetiska avvikelser Monitorering av behandlingssvar Däremot är den kliniska betydelsen av vissa av de morfologiskt definierade AML varianterna liten

Viktigast att komma ihåg Om man ser blaster i perifert blod bör patienter remitteras till hematologisk specialistvård med akut leukemi-misstanke omedelbart Andelen blaster eller promyelocyter i benmärgsutstryk är>20% ger leukemi diagnos AML med specifika translokationer har bäst prognos, leukemidiagnos kan ställas även om blaster <20% Hos barn är ALL vanligare än AML och har bättre prognos

Morfologisk diagnostik Immunfenotypning: flödescytometrisk undersökning immunhistokemisk analys molekylär analys FRAGMENTANALYS Analys av klonala B och T-cells populationer. Identifiering av gen familj.