Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Relevanta dokument
Antagen av kommunfullmäktige

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Skolplan för Tierps kommun

LERUMS KOMMUN. Barn- och ungdomsplan

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Läroplan för förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Våra viktigaste utvecklingsmål (med de övergripande målen för kommunen som rubrik och följt av anknytande rubriker i läroplanerna inom parentes).

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Skolplan Med blick för lärande

FÖRSKOLA Indikatorer 1. Varje förskolas utveckling 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.2 Miljö, lokaler och utrustning 1.3 Barngruppens sammansättning

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

2.1 Normer och värden

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

NÄMNDS- OCH VERKSAMHETSPLAN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

för Rens förskolor Bollnäs kommun

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Personalpolitiskt program

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Skolplan för Borås kommun. Skolplan för Borås kommun. Lust att lära - möjlighet att lyckas

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Arbetsplan. Killingens förskola

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Dragonens Likabehandlingsplan 2009

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Barn- och utbildningsplan

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Lära för livet. Skolplan Förskola, Förskoleklass, Skolbarnomsorg, Grundskola, Gymnasieskola, Särskola och Vuxenutbildning

Kunskap. Mål Alla elever kan läsa, skriva och räkna när de lämnar skolår 2.

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Senast ändrat

Trygghetsplan för Solhagas förskola

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Personalpolitiskt program

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

Bolinder Förskolor Förskolan Skattkistans Likabehandlingsplan plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Lindgårdens förskola

Kvalitetsrapport Förskola

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

SKOLPLAN. för perioden Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

LIKABEHANDLINGSPLAN

2. Övergripande mål och riktlinjer

Lokal arbetsplan 2010/2011

Skolplan. utbildningsnämnden Karlskrona kommun

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen

Backstugans förskola

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Montessoriförskolan

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript:

Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömningar av samhällets behov. Planen har utarbetats av barn- och utbildningsnämnden och fastställts av kommunfullmäktige. Kunskap är en viktig förutsättning för demokrati. Människans kunskap, kreativitet och demokratiska fostran kommer att vara av avgörande betydelse för såväl den enskildes som kommunens framgångar i ett samhälle i snabb och ständig förändring. Vi har i denna plan valt att lyfta fram några områden som ska ligga till grund för verksamheten Planen skall kontinuerligt utvärderas och är på så sätt ett levande dokument kring vilket en ständig dialog skall föras mellan politiker, personal, elever, föräldrar och övriga kommuninnevånare. Barn- och utbildningsnämnden 2

Vision Verksamheten i Nordmaling skall ge alla goda möjligheter att utvecklas till kreativa, företagsamma och motiverade individer, som aktivt kan delta i kommunens fortsatta utveckling. God hälsa och välbefinnande är viktiga faktorer för att alla skall kunna vara med och bidra till denna utveckling. Det handlar bland annat om att ge förutsättningar som förhindrar att människor drabbas av ohälsa samt att all verksamhet är så utformad att barn och ungdomar stimuleras till en sund livsstil. Ambitionen skall vara att göra Nordmaling till en kommun som är attraktiv att verka och bo i. 3

Våra grundvärderingar All verksamhet skall kännetecknas av en god fysisk och psykisk arbetsmiljö. Öppenhet, ärlighet, trygghet och jämställdhet skall råda. Verksamheten skall genomsyras av tillit och stort delegerat ansvar samt av de grundläggande demokratiska värderingar som samhället vilar på. Ett demokratiskt arbetssätt kännetecknas av delaktighet, gemenskap och medansvar. Skolan är till för alla, oavsett kön, etnisk eller social bakgrund. Grundinställningen skall vara att alla människor är lika mycket värda. Utveckling Alla har rätt att växa i kunskap och trygghet. En verksamhet som möter den enskildes krav och behov, samt ger alla trygghet och social stimulans i deras lärande, skapar goda förutsättningar för framgång och utveckling. Att kommunicera är grunden till all mänsklig kontakt och nödvändigt vid inlärning och utbyte av information. Därför är det viktigt att barn och ungdomars förmåga att tala, läsa, skriva och räkna utvecklas. Målsättningen är att alla elever minst skall ha uppnått nivån Godkänd i skolans samtliga ämnen när de lämnar grundskolan. Detta ställer stora krav på individanpassat bemötande och flexibilitet i inlärningsmiljön. 4

Lärande Lärandet är till stor del en social aktivitet där kunskap huvudsakligen byggs upp genom erfarenhetslärande. Verksamheten i förskolan och skolan skall leda till att de ungas ansvar för sitt eget lärande och delaktighet i andras lärande förstärks. Nyfikenhet, upptäckarglädje och lust att lära, som är naturligt hos det lilla barnet, skall uppmuntras och förstärkas i all verksamhet. En viktig förutsättning för framgång och utveckling är att viljan att lyckas är större än rädslan att misslyckas. Alla barn och ungdomar, och i synnerhet de som är i behov av särskilt stöd skall få den hjälp och stimulans de behöver för att utvecklas. Individuella utvecklingsplaner och/ eller åtgärdsprogram skall finnas som stöd i detta arbete. 5

Delaktighet - Ansvar Ett demokratiskt förhållningssätt lär man sig bäst genom praktiska tillämpningar. Utmanande möten mellan generationer och med människor med olika ursprung samt utbyte av olika åsikter, erfarenheter och en god självkännedom är viktiga förutsättningar för detta lärande. All verksamhet skall vara så utformad att barns och ungdomars självförtroende stärks. De skall ges möjlighet att påverka sin arbetssituation och samtidigt lära sig att ta det ansvar som följer med medinflytande. Det är viktigt att barn och ungdomar tränas i lyssnande och förståelse för andras åsikter och samtidigt känner att deras tankar och förslag respekteras. Trygghet Utvecklingen i samhället visar att skolan i samspel med hemmen skall göra allt som är möjligt för att lösa problemet med den otrygghet många känner på grund av mobbning, våld, främlingsfientlighet, sexuella trakasserier och språkbruk som kränker och sårar. Alla verksamheter ska skapa en miljö där ingen kränkande behandling förekommer. Respekten för allas olikheter och aktningen för allas egenvärde skall grundläggas redan i förskolan. Barn och ungdomar behöver goda vuxna förebilder. De gör som de vuxna gör och inte som de säger. Alla vuxna har ansvar för att barns och ungdomars språk och språkbruk utvecklas. 6

Kompetensutveckling Alla är vi länkar i vår tids utveckling. Vi måste vara beredda att möta de behov och förändringar som hela tiden är i rörelse. Det är personalens yrkeskunnande som utgör grunden för en medveten och föränderlig verksamhet. Förändringar i samhället kräver ständigt nya kompetenser för alla verksamma. Personalen skall uppmuntras till en meningsfull kompetensutveckling som är till gagn för verksamheten samt i dialog med skolledningen utveckla sina ledaregenskaper. Allas rätt till att växa i kunskap och trygghet ställer krav på att det finns en helhetssyn på barns och ungdomars inlärningsmiljö. Ett utvidgat erfarenhetsutbyte mellan förskola, grundskola, särskola, vuxenutbildning och gymnasieskola är en förutsättning för att nå det målet. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte Personalen behöver även kanaler utanför den egna organisationen för spridning av sina erfarenheter. Kontakterna med universitetet och lärarutbildningen är nödvändiga för deras kontinuerliga kompetensutveckling. Det är viktigt att personalen får möjlighet att ta del av nya rön inom sina kompetensområden och tillsammans inom arbetslagen pröva att omsätta den nya kunskapen i praktisk tillämpning utifrån lokala förutsättningar. Den stimulans till pedagogisk utveckling som kontakterna med lärarstuderande kan erbjuda skall tas till vara. Alla rektorsområden skall erbjuda lärarstuderande att förlägga den verksamhetsförlagda delen av sin utbildning till kommunens förskolor och skolor. 7

Omvärld Skolan måste vara öppen gentemot omvärlden. Samarbetet med näringslivet, föreningslivet och andra frivilligorganisationer måste utvecklas både när det gäller form och innehåll. Det handlar bland annat om behov, förväntningar, ambitioner, flexibilitet och kontakter. Tillsammans blir vi starkare att möta det framtida samhällets krav och behov. 8

Vuxenutbildning Vuxenutbildningen har en viktig uppgift att stödja medborgarnas behov av kompletterande yrkeskunnande och utbildning. I ett samhälle där förutsättningarna, aktörernas roller och innehållet i arbetet förändras, blir denna utbildning allt viktigare. Kravet på en flexibel organisation och en verksamhet som tillgodoser varje vuxenstuderandes behov ökar. 9

Föräldramedverkan Det är viktigt att föräldrarna i kommunen får möjlighet att påverka verksamheten och de prioriteringar som görs. Dialogen mellan skola och hem är en viktig förutsättning för den enskildes och verksamhetens utveckling. Det är viktigt att denna verksamhet utvecklas när det gäller såväl form som innehåll. 10

Kvalitetsredovisning Övergången till en mer utpräglad målstyrning förutsätter att elever, föräldrar, personal och de politiskt ansvariga har tillgång till verksamhetens mål och resultat. I den årliga kvalitetsredovisningen skall anges vilka initiativ som tagits för att utveckla verksamheten både vad gäller form som innehåll. Verksamheten skall kontinuerligt utvärderas. Resultat och slutsatser av det gångna årets verksamhet skall redovisas för barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningschefen har ansvar för att rektorsområdenas analyser dokumenteras i en erfarenhetsbank som alla har tillgång till. För att få återkoppling till kvalitén på verksamheten samt för att kunna följa utvecklingen i ett längre perspektiv skall följande resultat med analyser årligen redovisas i kvalitetsredovisningen: Diagnostiska prov för skolår 2 och 7 (delar av dessa genomförs under våren i skolår 6) Nationella proven i skolår 5 och 9 Slutbetyg skolår 9 Gymnasieelevernas studieresultat Enkäter. Elevernas utvärdering av sin arbetsmiljö (F-klass, skolår 3, 6 och 9). Resultaten skall dokumenteras och ingå i erfarenhetsbanken. Att kommunen årligen stämmer av och återkopplar till verksamheterna är ett sätt att stimulera den fortsatta utvecklingen. 11

NORDMALINGS KOMMUN www.nordmaling.se Nordmalings kommun, Kungsvägen 41, 914 81 NORDMALING Tel 0930-140 00 (vx) RONDUNGS TRYCK, NORDMALING. 2004