Ny 130 kv ledning mellan Bredhälla och Horshaga i Uppvidinge kommun

E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Ny 130 kv ledning mellan Bredhälla och Horshaga i Uppvidinge kommun December 2016 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö eon.se SWECO Energuide AB Box 34044 100 26 Stockholm www.sweco.se Rapporten har upprättats av Hanna Markström För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/24

Innehållsförteckning 1 Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Tillstånd 5 1.3 Tidplan 6 2 Lokalisering och omfattning 7 3 Planer 7 4 Studerade alternativ 8 4.1 Nollalternativ 8 4.2 Val av stråk 8 4.3 Teknisk utformning 9 4.4 Sträckningsförslag 12 5 Beskrivning av berörda intressen och konsekvensbedömning 12 5.1 Landskapsbild 13 5.2 Markanvändning och naturresurser 14 5.3 Naturmiljö 16 5.4 Kulturmiljö 18 5.5 Friluftsliv 19 5.6 Infrastruktur 19 5.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 20 6 Kumulativa effekter 22 7 Preliminär innehållsförteckning MKB 22 Bilagor 1. Översiktskarta, skala 1:40 000 och 1:150 000 (A4) 2. Karta med intressen för kultur- och naturmiljö mm, skala 1:25 000 (A3) 3. Tabell med identifierade intressen sid 3/24

1 Inledning 1.1 Bakgrund Stena Renewable AB (nedan Stena) och Statkraft Sverige AB (nedan Statkraft) planerar att uppföra tre nya vindkraftparker kring Horshaga i Uppvidinge kommun i Kronobergs län. Vindkraftparkerna, benämnda Horshaga, Älmedal och Rosenholm, ligger alla några kilometer väster om Åseda, se figur 1 nedan. E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät), som har nätkoncession för aktuellt område, har fått förfrågan om att ansluta den planerade vindkraften till överliggande elnät. Figur 1. Översikt över planerade vindkraftetableringar i området runt Horshaga i Uppvidinge kommun. För att ansluta vindkraftparkerna planerar E.ON Elnät att uppföra en ny 130 kv ledning mellan Bredhälla och Horshaga. Bolaget kommer också att behöva uppföra en ny transformatorstation i anslutning till vindkraftpark Rosenholm, en station som E.ON Elnät valt att benämna Horshaga. För att särskilja denna transformatorstation från sid 4/24

anslutningspunkten till vindkraftpark Horshaga, har anslutningspunkten till vindkraftparken fått benämningen Ösjöbol (se figur 1). Transformatorstationen vid Horshaga kommer att transformera från 24 kv till 130 kv. Vindkraftpark Rosenholm, som ligger i anslutning till planerad transformatorstation Horshaga, kommer att anslutas direkt till stationen. För att ansluta vindkraftparkerna Horshaga och Älmedal planerar E.ON Elnät att bygga ytterligare ledningar, en ledning mellan Horshaga och Ösjöbol samt en ledning mellan Horshaga och Älmedal. Dessa ledningar kommer att byggas som 24 kv ledningar vilket innebär att de omfattas av E.ON Elnäts nätkoncession för område. Dessa ledningar hanteras således i separata processer, i enlighet med gällande lagstiftning. Vid Ösjöbol och Älmedal kommer fördelningsstationer att uppföras för att samla upp producerad el från vindkraften för vidare överföring till elnätet via planerade 24 kv ledningar. E.ON Elnät avser att ansöka om tillstånd (nätkoncession för linje) för 130 kv ledningen mellan Bredhälla och Horshaga och har anlitat Sweco för att hantera miljö- och tillståndsfrågorna. Detta samrådsunderlag behandlar denna ledning. Under september och oktober 2016 har E.ON Elnät genomfört samråd avseende olika stråk för den planerade ledningen. Utifrån tillgänglig information om området samt utifrån de synpunkter som kommit in i samrådet har stråken utvärderats mot varandra. Sammantaget har en sträckning inom stråk 1 bedömts som mest lämpligt. 1.2 Tillstånd För att få bygga och använda en 130 kv kraftledning krävs tillstånd, sk. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen (1997:857) ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Miljöbalken ställer krav på utredning av alternativa lokaliseringar och utformningar. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls gäller den i regel tills vidare. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. Kraftledningar med en spänning på 24 kv och lägre omfattas i det aktuella området av nätkoncession för område enligt ellagen (1997:857). Det innebär ett förenklat förfarande och ledningarna kräver inte separata nätkoncessioner för linje. Samråd kommer att ske med Länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende sträckningar och utformningar. Andra nödvändiga tillstånd kommer också att sökas i enlighet med gällande lagstiftning. sid 5/24

1.2.1 Genomförande av samråd Inför ansökan om tillstånd för att få uppföra och driva den planerade kraftledningen genomförs samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken. Samråd ska enligt miljöbalken i första hand genomföras med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda särskilt berörda. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning (6 kap 5 miljöbalken) ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. För att ge möjlighet för berörda att tidigt följa utvecklingen i projektet avser E.ON Elnät att redan från början samråda brett med samtliga instanser. Samråd för den planerade kraftledningen inleddes genom samrådsmöten med Länsstyrelsen och berörda kommuner under april 2016. Skriftligt samråd med berörda myndigheter, organisationer och fastighetsägare avseende föreslagna ledningsstråk genomfördes sedan under september och oktober 2016. Allmänheten informerades om projektet genom kungörelser i Magasinet i Växjö den 29 september, i Växjöbladet/Kronobergaren den 30 september och i Smålandsposten den 1 oktober. Information om projektet och komplett samrådsunderlag har funnits tillgängligt på E.ON Sverige AB:s webbsida (eon.se/regionnat). Materialet har även gått att beställa i pappersform från angivna kontaktpersoner. Den information och de synpunkter som framkommit i stråksamrådet har sedan, tillsammans med övrig information om området, legat till grund för arbetet med att ta fram ett sträckningsförslag. Berörda parter ges härmed ytterligare ett tillfälle att inkomma med eventuella synpunkter rörande projektet, denna gång avseende framtaget sträckningsförslag. Sträckningen följer i sin helhet befintlig kraftledning och utgör kortaste vägen mellan planerade anslutningspunkter. E.ON Elnät vill betona att det redovisade sträckningsförslaget i detta skede inte är fastslaget. Ändringar av ledningens sträckning kan bli aktuella efter genomfört sträckningssamråd och det kan innebära att ytterligare samråd behöver genomföras. Utfallet av sträckningssamrådet kommer således, tillsammans med vad som tidigare framkommit, att styra upplägget för det fortsatta arbetet med att ta fram en slutgiltig ledningssträckning. Allmänheten informeras om sträckningssamrådet genom kungörelser i lokaltidningarna. 1.3 Tidplan Samråd inför upprättande av ansökan om tillstånd för den planerade ledningen utförs, som nämns ovan, i två steg. Samråd avseende stråk genomfördes under september och oktober 2016 och detta samråd genomförs under december och januari 2016. Ansökan planeras att skickas in till Energimarknadsinspektionen under första kvartalet 2017. sid 6/24

2 Lokalisering och omfattning De tre vindkraftparker som ska anslutas till den planerade kraftledningen ligger i Uppvidinge kommun i Kronobergs län. Anslutning till befintligt elnät kommer att ske vid Bredhälla, där E.ON Elnät ska uppföra en ny regionnätsstation. Denna placering har valts utifrån tidigare genomförd nätoptimeringsutredning, som E.ON Elnät har utfört. Syftet med utredningen var att klargöra en lämplig fördelningspunkt i elnätet, med avseende på planerad vindkraft i området. Redan idag finns beslut om att ansluta Stenas vindkraftspark Tvinnesheda till stationen och det är troligt att det kan tillkomma ytterligare anslutningar utöver den nu aktuella ledningen. I genomförd utredning har E.ON Elnät undersökt möjligheten att nyttja befintlig ledning på sträckan Bredhälla-Horshaga-Ösjöbol. E.ON Elnät har dock konstaterat att det inte finns kapacitet att hänga upp ytterligare faslinor i befintliga stolpar. Föreslagen stationsplacering för Horshaga har tagits fram utifrån utformningen och placeringen av vindkraftparkerna. Läget är centralt placerat mellan vindkraftparkerna och är beläget intill en väg, vilket minimerar behovet av att ta upp nya vägar. Transport av transformatorer till planerad station innebär tunga transporter som erfordrar ordentliga vägar. E.ON Elnät har i ett första läge valt att avgränsa ett större område, inom vilket en slutgiltig stationsplacering kommer att väljas. Stationsläget för Horshaga är en central punkt för anslutning av de tre aktuella vindparkerna (Rosenholm, Älmedal och Horshaga) och det slutgiltiga stationsläget kommer att hamna inom det utpekade utredningsområdet. Inga synpunkter på placeringen har framkommit i samband med genomfört stråksamråd, ändringar kan dock bli aktuella utifrån information som framkommer i detta samråd. 3 Planer Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Gällande översiktsplan för Uppvidinge antogs i april 2011 och vann laga kraft i juli 2012. I översiktsplanen finns högt satta mål för uppförandet av produktionsanläggningar för förnybar energi, såsom vindkraft. Det aktuella området där den nya ledningen mellan Bredhälla och Horshaga ska uppföras är utpekat som riksintresse för vindkraft och den aktuella ledningen är en förutsättning för att ansluta planerad vindkraft till elnätet. Den planerade 130 kv ledningen är förenlig med gällande översiktsplan och stråken berör inte några områden med gällande detaljplaner. sid 7/24

4 Studerade alternativ E.ON Elnät använder sig av en särskild utredningsmetodik som tillämpas för alla större kraftledningsprojekt. Inledningsvis avgränsas ett utredningsområde, stort nog att rymma flera alternativa sträckningar. Inom utredningsområdet föreslås därefter flera tänkbara stråk, normalt stråk för luftledning och för markförlagd kabel. Stråken definieras utifrån de intressen som finns i området, landskapets geografi och topografi, samt möjligheten att följa befintlig infrastruktur. Inom varje stråk kan det finnas flera möjligheter till alternativa sträckningar. En genomgång av allmänna intressen för exempelvis natur- och kulturmiljö samt markanvändning och landskapsbild inom stråken görs som en del av underlaget för beslut om vilket stråk som är mest lämpligt att utreda vidare och fastställa en sträckning inom. Inkomna synpunkter under genomfört stråksamråd utgör också en viktig del av beslutsunderlaget. Andra faktorer som E.ON Elnät tar hänsyn till vid val av stråk är bl.a. tekniska och ekonomiska aspekter. Inom det valda stråket definieras därefter ett sträckningsförslag som i sin tur blir föremål för samråd. Efter avslutat samråd upprättas en MKB för vald sträckning som sedan utgör en del av ansökan om koncession. En ansökningshandling för vald sträckning sammanställs därefter och lämnas in till Energimarknadsinspektionen (Ei). 4.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade ledningen mellan Bredhälla och Horshaga inte kommer till stånd. Detta skulle medföra att vindkraftproduktionen från planerade vindkraftparker Rosenholm, Älmedal och Horshaga inte kan anslutas till elnätet. Samhället går då miste om förnyelsebar energi, motsvarande upp till 102 MW installerad effekt. Ur ett socialt och lokalekonomiskt perspektiv innebär nollalternativet att de arbetstillfällen som skapas under anläggnings- och driftskedet för ledningarna och vindkraftsanläggningarna inte blir av. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ledningen, och i förlängningen även vindkraftanläggningarna, skulle medföra uteblir. Det innebär exempelvis att landskapsbilden inte påverkas och att ingen förändring av natur- eller kulturmiljö sker. 4.2 Val av stråk Efter en noggrann utvärdering av genomfört stråksamråd samt utredning av kända intressen inom studerade ledningsstråk, har E.ON Elnät valt att gå vidare med en sträckning inom stråk 1. Beslutet grundar sig främst på att en ledningssträckning i detta stråk kan uppföras parallellt med en befintlig ledning och sträckningen utgör i princip sid 8/24

kortast möjliga väg mellan planerade anslutningspunkter. En luftledning i nytt stråk (stråk 2) har bedömts som ett mindre lämpligt alternativ då det skulle bli en längre sträckning, ta helt ny mark i anspråk och medföra större påverkan på landskapsbild och markanvändning. Markkabel enligt stråk 3 har efter utvärdering också valts bort då det bedömts vara ett mindre lämpligt alternativ förenat med betydligt högre kostnader (se avsnitt 3.3 nedan). Samtliga stråk som presenterats i stråksamrådet redovisas i figur 2 nedan. Figur 2. Stråk som varit föremål för stråksamråd under september och oktober 2016. 4.3 Teknisk utformning Nya ledningar kan byggas som trädsäkra luftledningar eller som markförlagda kablar. För den aktuella ledningen har E.ON Elnät valt att förorda ett utförande med trädsäker luftledning, i parallellgång med befintlig luftledning på hela sträckan. sid 9/24

Motiven till detta beslut är knutna till leveranssäkerhet, markpåverkan och ekonomi. Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god då kablarna ligger skyddade, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa eventuella fel på en markkabel och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är mindre skyddad än en markkabel men är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket gör att avbrottstiden för eventuella fel sällan överstiger några dagar. Luftledningar i regionnätet byggs som trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att skadas av fallande träd. Detta tillgodoses dels genom en kalavverkad skogsgata och dels genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden, se figur 3 nedan. Anledningen till denna utformning är att oplanerade avbrott, enligt Ellagen, sedan den 1 januari 2011 inte får överstiga 24 timmar för sådana händelser som ligger inom ledningsägarens kontrollansvar. För produktionsanläggningar av aktuell storlek är det viktigt att eventuella fel kan åtgärdas snabbt, då det annars innebär att man står utan utmatningsmöjlighet och därmed förlorar intäkter. Vid eventuella framtida behov av ökad överföringskapacitet kan detta tillgodoses genom relativt enkla förändringar av en luftledning. En markkabel måste däremot ersättas med en helt ny kabel för att erhålla större överföringskapacitet. Figur 3. Principskiss för trädsäker ledningsgata. Utrett kabelalternativ följer huvudsakligen intill befintliga vägar vilket är att föredra för att minimera behovet av att anlägga nya vägar. Det leder ofta till att markintrånget kan minimeras under anläggningsskedet men i många fall även under driftskedet. Totalt krävs en ca 7 m bred ledningsgata för en markkabel av aktuell dimension under driftskedet. Markintrånget blir mindre för en markförlagd kabel, även om sträckan blir längre jämfört sid 10/24

med luftledning. Det erfordras också schaktarbeten, borrning eller sprängning på hela sträckan. För en luftledning blir det endast aktuellt med schaktarbeten, samt i enstaka fall sprängning, vid stolpplaceringar. Ur kulturmiljösynpunkt kan markkabel således vara problematiskt eftersom markpåverkan blir mer omfattande. För en luftledning kan stolpplaceringarna anpassas för att undvika ingrepp i forn- och kulturlämningar. I det aktuella området finns det gott om stenrösen och liknande som utgör både fornlämningar och generella biotopskydd vilket gör schaktarbeten mindre lämpliga. I stråksamrådet har ett förslag om markkabel i ledningsgatan lyfts fram med motiveringen att befintlig ledningsgata då skulle kunna nyttjas. Detta alternativ har studerats i ett tidigt skede men bedömts som olämpligt. Alternativet skulle innebära omfattande påverkan på natur- och kulturmiljön till följd av erfordrad schakt- och sprängning samt vid anläggande av vägar. I ledningsgatan finns både fornlämningar och generella biotopskydd där påverkan inte skulle kunna undvikas. Sträckningen passerar också två våtmarker varav den största utgör torvtäkt. I dessa områden skulle det inte vara möjligt att markförlägga i ledningsgatan. Det finns också en del naturvärden, exempelvis blommor och växter som är kopplade till markskiktet och som således skulle påverkas negativt av schaktarbeten. Generellt är det för ledningar i regionnätet betydligt dyrare att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning. I det aktuella fallet beräknas kostnaden för ett utförande med markförlagd kabel bli ca 45 Mkr jämfört med ca 15 Mkr i luftledningsutförande. De fördelar som ett markkabelalternativ skulle medföra, främst avseende markintrång och landskapsbild, bedöms inte rimliga i förhållande till de ökade kostnaderna. Kostnadskalkylen är baserad på EBR:s kostnadskatalog och erfarenheter från tidigare genomförda projekt. Ledningen föreslås uppföras i portalstolpar med horisontalplacerade faslinor, troligen i trä men andra material kan bli aktuella. Stolparna har en höjd på mellan 15 och 25 meter och ledningen föreslås uppföras parallellt med en befintlig ledning enligt figur 4 nedan. Det innebär att en breddning med ca 20 m av befintlig ledningsgata erfordras. Utöver ovan nämnd stolptyp kan det bli aktuellt att använda stolpar av annan typ och/eller annat material om förhållandena så kräver. Figur 4. Skiss över aktuell ledningsgata med den planerade nya ledningen i portalstolpar till höger. sid 11/24

4.4 Sträckningsförslag Föreslagen sträckning för planerad ledning mellan Bredhälla och Horshaga utgår från planerad transformatorstation vid Bredhälla och följer befintlig 130 kv ledning i nordvästlig riktning. Sträckningen passerar öster om Åker, korsar väg 23 och passerar över Flybo torvtäkt. Ledningen ansluter till föreslaget område för planerad transformatorstation vid Horshaga. Ledningen följer i sin helhet längs med befintlig kraftledning och sträckan uppgår till knappt 8 km. Föreslagen ledningssträckning framgår av figur 5 nedan samt i bilaga 1. Figur 5 Karta över förordad ledningssträckning. 5 Beskrivning av berörda intressen och konsekvensbedömning I detta avsnitt beskrivs nulägessituationen med avseende på landskapsbild, markanvändning, natur- och kulturmiljö, friluftsliv, infrastruktur och boendemiljö mm. En översyn av kända intressen inom 50 m från föreslagen ledningssträckning har genomförts och sid 12/24

redovisas i karta i bilaga 2 med beskrivningar listade i tabell i bilaga 3. Benämningar i kursiv stil nedan hänvisar till identifierade intressen i bilaga 2 och 3. Vidare görs nedan en preliminär och översiktlig bedömning av de miljökonsekvenser som planerad ledning kan förväntas medföra. Digitalt underlag inför bedömningarna har inhämtats från olika myndigheter, främst Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Därtill redovisas och beaktas resultat från genomförd naturvärdes- och fågelinventering. Beskrivningar av berörda intressen och miljökonsekvenser, till följd av den slutgiltiga sträckningen för den planerade ledningen, kommer att beskrivas närmare i kommande MKB. 5.1 Landskapsbild 5.1.1 Beskrivning Området mellan Bredhälla och Horshaga utgörs huvudsakligen av skogsmark med inslag av våtmarker/sumpskogar samt fossila åkrar med stenrösen och stenmurar. Området är flackt, utan större höjdskillnader och ligger på en höjd över havet på ca 260-280 meter. I området finns en del mindre sjöar och gölar samt våtmarksområden. Området är relativt glest befolkat med samlad bebyggelse i mindre orter som Tvinnesheda, Åker och Horshaga. Närmaste större tätort är Åseda som ligger ca 5 km öster om föreslagen ledningssträckning. Inga särskilt utpekade intressen knutna till landskapsbildsskydd berörs av aktuella stråk. 5.1.2 Konsekvensbedömning Föreslagen sträckning passerar huvudsakligen genom skogsmark, i glesbygd där kortare avsnitt med öppet landskap förekommer. Ledningen föreslås uppföras parallellt med en befintlig ledning. Ledningen kommer att synliggöras för människor vid korsning med vägar samt i anslutning till öppna landskapsavsnitt som gamla betesmarker och liknande samt vid Flybo mosse där det idag bedrivs torvtäktsverksamhet. Den förordade sträckningen med luftledning i parallellgång med befintlig ledning innebär att befintlig ledningsgata delvis kan nyttjas. Att uppföra ledningen parallellt med befintlig ledning innebär att man samlar intrånget och infrastrukturen och undviker ytterligare fragmentering och intrång i landskapet. Ledningen föreslås uppföras i portalstolpar med en höjd på mellan 15 och 25 m. Stolparna kommer huvudsakligen att vara i samma nivå som omgivande träd vilket minimerar påverkan på landskapsbilden. Sammantaget bedöms påverkan på landskapsbilden bli liten. sid 13/24

5.2 Markanvändning och naturresurser 5.2.1 Beskrivning Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området (se områden med avverkningsanmälningar och slutförd avverkning i figur 6 nedan), även om det finns inslag av jordbruksmark och en del gammal betesmark. I norra delen, söder om Kråketorp, finns Flybo mosse där torvtäktsverksamhet bedrivs. sid 14/24

Figur 6. Översikt över skogsbrukslandskapet i området med avverkningsanmälningar och slutförda avverkningar registrerade hos Skogsstyrelsen. sid 15/24

I området öster om föreslagen ledningssträckning finns ett område utpekat som grundvattentillgång med en kapacitet som bedömts som liten eller ingen samt ett område utpekat som stor grundvattentillgång. Det förstnämnde ligger öster om Åker och det andra vid Tälleryd, öster om Kråketorp, se Bilaga 2. Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av föreslagen sträckning enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU:s) hemsida. Inte heller några grus- eller sandförekomster finns i anslutning till sträckningen. Föreslagen sträckning berör tre markavvattningsföretag, två torrläggningsföretag och ett dikningsföretag (MAV 1 och 3 respektive MAV 2). 5.2.2 Konsekvensbedömning En ny ledning i luftledningsutförande skulle innebära att ca 13 ha skogsmark behöver avverkas och undantas för skogsbruk. Vissa delar är avverkade relativt nyligen och för dessa områden blir konsekvensen att skog inte tillåts växa upp igen och att de undantas från brukning. Sammantaget bedöms påverkan på skogsbruket bli liten då ledningen samlokaliseras med en befintlig ledning. Därmed undviks ett helt nytt intrång som fragmenterar skogslandskapet. Där sträckningen passerar över Flybo torvtäkt kommer det att bli aktuellt med stolpplaceringar inom täktområdet. E.ON Elnät har haft ett möte med Econova som driver verksamheten för att informera om ledningen och för att få information om täktarbetet. E.ON Elnät kommer att föra en fortsatt dialog med Econova för att anpassa stolplaceringar och minimera påverkan i största möjliga mån. Ersättning kommer att utgå för det markintrång som uppstår och för de områden som eventuellt skulle bli obrukbara. Påverkan på täktverksamheten bedöms bli liten till måttlig. Planerad ledning bedöms inte påverka de områden med utpekad grundvattentillgång som finns öster om föreslagen sträckning. Inte heller de markavvattningsföretag som berörs bedöms påverkas av föreslagen luftledning, anpassning av stolpplaceringar kommer att göras så att närhet till vattendrag och diken undviks. 5.3 Naturmiljö 5.3.1 Beskrivning Aktuella stråk berör huvudsakligen produktionsskog som ofta är tydligt påverkad av skogsbruk, vilket framgår av figur 6 under avsnitt 5.2. Inga lagskyddade områden som Natura 2000-områden, naturreservat eller riksintressen för naturvård berörs av föreslagen sträckning. Sträckningen berör i viss utsträckning våtmarker och sumpskogar, där den stora våtmarken (VMI1) i norra delen utgör en torvtäktsverksamhet. Sträckningen passerar ett antal mindre vattendrag/diken. sid 16/24

En naturvärdes- och fågelinventering har genomförts och identifierade områden med naturvärden framgår av karta i bilaga 2 och listas i tabell i bilaga 3. Totalt har fem objekt Figur 7. Stenmur i odlingslandskapet som utgör generellt biotopskydd. med naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) och 13 objekt med naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) identifierats (NVI 1-18). Utöver detta har generella biotopskydd, fridlysta arter och fåglar inventerats i området. Naturvärden och generella biotopskydd (totalt 50 st, många är dock inom samma områden och hänger nästan ihop) framgår av karta i bilaga 2 och naturvärdena är även listade i tabell i bilaga 3. Observationer av fridlysta arter och fåglar framgår av rapport till naturvärdes- och fågelinventeringen (sekretessbilaga) som delges Länsstyrelsen i samband med detta samråd och senare Energimarknadsinspektionen vid prövning av ansökan och MKB. I figur 7 nedan visas en stenmur som utgör generellt biotopskydd. 5.3.2 Konsekvensbedömning Föreslagen sträckning kommer i viss utsträckning att påverka våtmarker och sumpskogar. Stolpar kommer i möjligaste mån att placeras på torr mark för att undvika schaktning i blöta markområden. Ett antal stolpplaceringar kommer dock att behöva placeras inom dessa områden. Bland annat kommer det att bli aktuellt med stolpplaceringar inom Flybo torvtäkt. Inom detta område kommer dialog att föras med verksamhetsutövaren för att minimera påverkan på torvtäkten, se ovan i avsnitt 5.2.2. Arbeten i blöta markområden kommer att ske med särskild försiktighet och åtgärder kommer att vidtas för att minimera påverkan till följd av körskador och liknande. Stolpplaceringar kommer även att anpassas för att undvika närhet och påverkan på berörda vattendrag/diken. Körning kommer i sid 17/24

möjligaste mån att undvikas i vattendrag och om det inte är möjligt kommer stockmattor eller tillfälliga broar att användas för att undvika påverkan på vattendragen. Avverkning av skog kommer att bli aktuellt för att göra plats för den nya ledningen. En breddning av befintlig ledningsgata kommer att vara negativt för vissa naturmiljöer där värdena är kopplade till skogen. Andra naturmiljöer kan gynnas av att skogsgatan breddas eftersom hävdpräglade arter gynnas och får större utrymme. Många av de öppna markerna utgör värdefulla naturmiljöer enligt genomförd inventering. Det finns en risk för påverkan på identifierade värdefulla arter men genom anpassning av stolpplaceringar och särskild försiktighet vid byggnation och framtida underhåll bedöms påverkan till stor del kunna undvikas. I utpekade områden med naturvärden kopplat till skogen kan högstubbar och lågor lämnas kvar till vedlevande arter. Den planerade ledningen kan medföra en risk för påverkan på större fåglar då det finns en risk för kollision med faslinorna. För att minimera den risken kan fågelvarnare monteras på ledningen i särskilt känsliga områden. För vissa mindre fågelarter kan en breddning av befintlig skogsgata verka positivt då de gynnas av öppna marker. Sammantaget bedöms påverkan på naturmiljön blir liten till måttlig för föreslagen ledningssträckning. 5.4 Kulturmiljö 5.4.1 Beskrivning Föreslagen sträckning berör inga områden av riksintresse för kulturmiljön och inte heller några områden som ingår i Kronobergs läns kulturmiljöprogram. Sträckningen berör fornlämningar i form av fossila åkrar med röjningsrösen samt en övrig kulturhistorisk lämning i form av lägenhetsbebyggelse. Inom utpekat område Nottebäck 161:1 har flertalet generella biotopskydd i form av stenmurar och rösen identifierats vid genomförd naturvärdesinventering. Delar av området hyser också höga naturvärden. Samtliga kända kulturmiljöintressen redovisas på karta i bilaga 2 samt i tabell i bilaga 3. 5.4.2 Konsekvensbedömning Föreslagen sträckning passerar ett antal forn- och kulturlämningar. För en luftledning är det möjligt att i stor utsträckning anpassa stolpplaceringar och således erforderliga schaktarbeten så att man undviker påverkan på lämningar. Området Nottebäck 161:1 är stort och inom området kommer det att behöva placeras stolpar. Anpassningar inom området bedöms dock kunna göras för att undvika de rösen och stenmurar som finns där. I samband med stolpplacering av ledningen kommer samråd att genomföras med länsstyrelsen avseende kulturmiljö så att erforderliga åtgärder kan vidtas. Om det inte bedöms som möjligt att undvika de värdefulla delarna av fornlämningen kommer en ansökan om att påverka lämning att upprättas i enlighet med gällande lagstiftning. I det fall sid 18/24

tidigare okända lämningar påträffas vid byggnation av ledningen kommer arbetena att avbrytas och kontakt upprättas med länsstyrelsen, enligt kulturmiljölagen. 5.5 Friluftsliv 5.5.1 Beskrivning Det aktuella området där föreslagen sträckning är belägen omfattas inte av några utpekade intressen för rekreation och friluftsliv. Området hyser dock sjöar och natur där det sannolikt utövas friluftsaktiviteter i form av jakt, fiske samt bär- och svampplockning m.m. 5.5.2 Konsekvensbedömning Påverkan på friluftslivet består dels i den förändring av landskapsbilden som den planerade ledningen innebär, och dels i de temporära störningar som uppkommer för det lokala friluftslivet i samband med byggnation och underhåll av ledningen. En ny luftledning i föreslagen sträckning innebär en breddning av befintlig ledningsgata med ca 20 meter, men utgör inte ett helt nytt intrång i landskapet även om det blir en tillkommande störning. Det blir en bredare skogsgata men denna typ av skogsgator kan även vara positiva för friluftslivet då dessa ofta används som stigar då de underlättar framkomligheten i omgivande skogsterräng. Byggnation av ledningen kommer att medföra tillfälliga störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik i området. Störningarna kan lokalt bli omfattande under vissa perioder av byggnationen men är av övergående karaktär. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet till följd av en ledning enligt föreslagen sträckning och utformning bli liten. 5.6 Infrastruktur 5.6.1 Beskrivning Den föreslagna sträckningen berör ett antal skogsbilvägar/mindre vägar samt väg 23 som utgör en statlig riksväg. Sträckningen följer i sin helhet intill befintlig 130 kv kraftledning som går mellan Myresjö och Sävsjöström (se figur 8 nedan). Sträckningen korsar ytterligare en ledning norr om Broholm. 5.6.2 Konsekvensbedömning Den planerade ledningen kommer att uppföras i enlighet med lagstadgat säkerhetsavstånd från andra ledningar. Vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med svensk lag och i samråd med berörda väghållare. Sammantaget bedöms påverkan på infrastruktur bli obetydlig. sid 19/24

Figur 8. Befintlig 130 kv ledning som går mellan Myresjö och Sävsjöström. 5.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 5.7.1 Beskrivning I anslutning till föreslagen sträckning finns närmaste bostadshus vid Broholm, på ett avstånd på ca 200 m till föreslagen ledning. Samlad bebyggelse och bostadshus finns i övrigt vid Åker där närmaste hus är ca 230 m från föreslagen sträckning. Ledningen föreslås uppföras öster om befintlig ledning för att hålla maximalt avstånd till bebyggelse och bostadshus. 5.7.1.1 Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en kraftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan faslinorna och marken som ger upphov till det elektriska fältet medan strömmen i ledningen ger upphov till det magnetiska fältet. Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där faslinorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar med avståndet till ledningen. Vegetation och sid 20/24

byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Med anledning av detta bedöms inte de elektriska fälten från kraftledningar nämnvärt påverka de miljöer där människor stadigvarande vistas, såsom bostäder, skolor, arbetsplatser etc. och därmed inte heller människors hälsa. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även spänningsnivån och hur faslinorna hänger i förhållande till varandra påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa. 5.7.1.2 Magnetfält och hälsoeffekter De myndigheter som ansvarar för hälsofrågor kopplat till magnetfält är Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna mäter, utvärderar forskning samt tar fram råd, rekommendationer och föreskrifter avseende magnetfält. Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetiska fält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering genom att, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader: sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan läsas eller laddas ned på t.ex. www.stralsakerhetsmyndigheten.se, finns mer information. 5.7.1.3 E.ON Elnäts magnetfältspolicy E.ON Elnät för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. E.ON Elnät följer kontinuerligt pågående forskning inom området och strävar efter en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält. E.ON Elnät beaktar berörda myndigheters rekommendation och miljöbalkens regler om försiktighet och tar människors oro på allvar. sid 21/24

E.ON Elnät mäter, beräknar och redovisar vid behov magnetfältsnivåer kring våra anläggningar. 5.7.2 Konsekvensbedömning Närmaste byggnad som enligt fastighetskartan klassas som hus kommer att hamna ca 200 m från planerad ledning. Ledningssträckningen har anpassats och föreslås uppföras öster om befintlig ledning för att hamna så långt från boendemiljöer som möjligt. Avseende magnetfält kommer ledningen inte att medföra förhöjda magnetfält i boendemiljöer. Diagram med beräknade magnetfält kommer att redovisas i kommande MKB. 6 Kumulativa effekter Kumulativa effekter är sådana som uppstår när en förändring tillsammans med existerande eller kommande infrastruktur och aktiviteter samverkar. Ett exempel är flera ledningar i samma kraftledningsgata, där det sammantagna intrycket blir starkare. Däremot innebär det att infrastrukturen samlas och att fragmenteringen i landskapet i stort minimeras. Den aktuella ledningen mellan Bredhälla och Horshaga ingår i ett paket med flera ledningar som syftar till att ansluta vindkraft i området kring Horshaga. De planerade vindkraftparkerna tillsammans med de nya ledningarna samt tillhörande transformatorstationer utgör en infrastrukturetablering i ett område som till stor del utgörs av glesbygd. Betraktad som en helhet innebär etableringen en förändring av markanvändning och landskapsbild i området. Å andra sidan bidrar den aktuella ledningen till en ökad produktion av förnybar energi i Sverige, i ett område som utpekats som lämpligt för vindkraft. 7 Preliminär innehållsförteckning MKB Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lokalisering och omfattning 1.3 E.ON Elnät Sverige AB sid 22/24

2 Tillstånd och bestämmelser 2.1 Nätkoncession för linje 2.2 Rättigheter och övriga tillstånd 2.3 De allmänna hänsynsreglerna 2.4 Miljökvalitetsnormer (5 kap. miljöbalken) 2.5 Fysisk planering 3 Alternativutredning 3.1 Metod 3.2 Utredningsområde 3.3 Studerade stråkalternativ 3.4 Studerade sträckningsalternativ 3.5 Nollalternativ 4 Alternativa utföranden 4.2 Trädsäker luftledning 4.3 Markförlagd kabel 5 Byggnation, drift och underhåll 5.1 Anläggande och försiktighetsåtgärder 5.2 Drift och underhåll 6 Förordat alternativ, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 6.1 Landskapsbild 6.2 Markanvändning och naturresurser 6.3 Naturmiljö 6.4 Kulturmiljö 6.5 Friluftsliv 6.6 Infrastruktur 6.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 7 Alternativ sträckning, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 7.1 Landskapsbild sid 23/24

7.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 7.3 Naturmiljö 7.4 Kulturmiljö 7.5 Friluftsliv 7.6 Infrastruktur 7.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 8 Kumulativa effekter 9 Samlad bedömning Referenser sid 24/24