Digitala verktyg för att förstärka matematikundervisningen

Relevanta dokument
Matematikundervisning med digitala verktyg* Översikt över modulstrukturen

Orkestrering av matematikundervisning med stöd av digitala

Didaktiska forskningsprofiler vid Örebro universitet

RÄKNA MED VÄSTERÅS. Inledning och kontaktuppgifter

Orkestrering av matematikundervisning med stöd av IKT

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet

Lärarens kompetenser. -utifrån ramverket TPACK. Handledare: Roger Johansson, Pernilla Nilsson Kommundag

Praktiknära ut- och fortbildning: Internationell utblick. Professor Andreas Ryve 26 september 2012

Matematikundervisning med digitala verktyg I, åk 1-3

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Individanpassad vuxenutbildning. Pontus Wallin, Forskare/projektledare Presentation vid ViS konferens i Linköping den 8-9 april 2019

Lärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer

Matematiska undersökningar med kalkylprogram

Strategi för bättre lärande i matematik

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Att undervisa med programmering

Forskning och matematikutveckling

Digitala verktyg i matematikundervisningen

Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer

Digitala resurser i undervisningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Framtidens digitala lärande i skolan

Utvärdering av Matematiklyftets resultat

Orkestrering av matematikundervisning med stöd av digitala

Handledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016

Att utforska matematiken tillsammans strategier för inkluderande klassrumssamtal

Att leda kollegialt lärande

Matematikundervisning för framtiden

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Läroböcker i matematikundervisningen

Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG

Handledarutbildning MaNT

Matematiksatsningen

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5

Planera och organisera för Matematiklyftet

Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet

Elevers möte med ett avancerat CAS-verktyg använt på laptops i en gymnasiekurs

Programmering i gymnasieskola och vuxenutbildning

Fuengirola den 8 november Matematiklyftet. Margareta Oscarsson #malyft

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

Statens skolverk Stockholm

Kursbeskrivning Kreativ matematik. Höstterminen Kurskod: LPGG06

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren

Om matematikundervisning

Analys av digitala programvaror

Rik matematikutbildning: Från tomtebloss till storskalig samproduktion

Digitala och webbaserade hjälpmedel vid matematiksvårigheter för att stimulera till bättre studieresultat

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 8. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

Leda digitalisering 24 november Ale

Läromedel granskning

Analys av Dialogmöte

En nationell strategi för skolans digitalisering

Problemlösning, öppna frågor och formativ bedömning, hur? Margareta Bynke & Anna Gullberg Malmö Högskola, 2013

Matematikstrategi

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt fristående förskolor i Ängelholms kommun

Jörgen From, Umeå universitet

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Flera digitala verktyg och räta linjens ekvation

Vad skapar hinder och vad ökar möjligheterna till utökat matematiskt kunnande?

Förskoleklassens matematik

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

INKLUDERING I MATEMATIK vad kan det vara?

Kollegialt lärande i Matematiklyftet

Introduktion och Praxisseminarium LG10MA och L910MA VFU1

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Lärardagarna Vad är det du inte har förstått? Erfarenheter från forskningscirkeln - Att möta elevers olikheter i matematikklassrummet

Programmering i matematik. grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Utredningen om inrättandet av ett skolforskningsinstitut (U 2014:02)

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

Verktygsbanken. Grundskola åk 7 9, modul: Problemlösning. Maria Larsson, Mälardalens högskola och Andreas Bergwall, Örebro universitet

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Projektplan. Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker

Programmering i matematik och teknik i grundskolan

Läslyftet - uppdrag att svara för genomförandet av fortbildning i läs- och skrivutveckling. Erica Jonvallen projektledare

Digitalt basläromedel i matte åk 1-3

75% seminarium 26 februari 2018, LUX-huset LIC-FORSKARSKOLAN COMMUNICATE SCIENCE IN SCHOOL, CSIS

Dokumentera och följa upp

Karin Wallby, NCM SMAL HÖSTMÖTE STOCKHOLM 20 OKTOBER 2017

Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson

Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola Särskola - Gymnasium

Anna Öhman. Lic-forskarskolan i yrkesämnenas didaktik. Karlstads Universitet

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Mathematics inside the black box bedömning för lärande i matematikklassrummet PDF ladda ner

Det finns flera aspekter av subtraktion som lärare bör ha kunskap om, en

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

Rapport skolutveckling och digitalisering

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den

Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Matematiklyftet 2013/2014

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Barbro Grevholm är professor i matematikdidaktik vid universitetet i Agder, Norge

Programmering i skolan!

Transkript:

Digitala verktyg för att förstärka matematikundervisningen Per Nilsson Professor i matematikdidaktik Örebro universitet 2017-11-22 1

Två teman Beskriva utgångspunkter och inledande steg i projektet: Digitalt förstärkt matematikundervisning: Lektionsmoduler som stöd för orkestrering av matematisk kvalitet i undervisning Reflektera över inledande erfarenheter av samverkan med kommun, skolor och lärare inom projektet: Kollegialt Lärande i Örebro Skolor (KLÖS) Båda projekten började HT17! 2017-11-22 2

Digitalt förstärkt matematikundervisning Praktiknära forskning Skolforskningsinstitutets utlysning 2016 Utgå från professionens frågor och behov. Två forskare och två verksamma lärare i gemensam kunskapsproduktion Örebro kommun bekostar lärarnas tid (20%/lärare) Kunskapsspridning. Skolforskning Skolpraktik Projektgrupp Per Nilsson (Vetenskaplig ledare) Andreas Eckert (Projektledare) Per Johansson (Lärare) Edvard Ottosson (Lärare) 2017-11-22 3

2017-11-22 4

Digitala resurser i matematikklassrummet Responss ystem Dynamisk mjukvara Surfplattor Kalkylblad Elevers digitala kompetens Klassrummet Programme ringsmiljöer Lärares digitala kompetens Robotar Interaktiva skrivtavlor osv... 2017-11-22 5

Projektets motiv och mål Fortfarande används ny teknik i begränsad omfattning i matematikundervisningen. Men, lärares inställning till ny teknik i matematikundervisningen blir mer och mer positiv (Hylén, 2013). Ny teknik förväntas stimulera till kreativitet och interaktion (Teknikdelegationen, 2010) och ge elever förutsättningar att undersöka matematiska idéer och problemställningar och avlasta tidskrävande beräkningar (Skolverket, 2011). Att nå framgång med digitaliserad matematikundervisning har dock visat sig ställa särskilda krav på lärarna (Tallvid, 2015). 2017-11-22 6

Teoretiska grundantaganden Lärares didaktiska handlingskomptens kan stärkas med didaktiska redskap (Pepin, Gueudet, & Trouche, 2013). Ser elever som medproducenter och inte som mottagare av kunskap i matematikundervisningen (Symbolisk interaktionism (Blumer, 1986). Instrumentell orkestrering (Drijver et al., 2010), som modell för implementering av digitala verktyg. hjälper till att tänka kring hur läraren kan förbereda ett övergripande arrangemang som är öppet för improvisation och olika tolkningar, där klassen (orkestern) tillsammans producerar innehållet i undervisningen. 2017-11-22 7

Projektets mål Projektet förväntas komma fram med ny kunskap om 1. Hur lektionsmoduler i matematik ska vara utformade för att ge lämpligt stöd till lärare att planera, genomföra och utvärdera digitalt förstärkt matematikundervisning, 2. lämplig balans mellan generella och specifika komponenter och instruktioner i didaktisk stöd för lärare, 3. hur matematisk kvalitet kan ta sig uttryck i digitalt förstärkt matematikundervisning och 4. hur lärare kan använda teknik för att engagera elever i att medproducera i matematik-undervisning. 2017-11-22 8

Mathematical quality of instruction (Center for education policy research, Harvard University. Charalambous & Hill, 2012) Matematisk rikhet: koppla samman, förklaringar, olika lösningsmetoder, generaliseringar, matematiskt språk Elevers matematik och deltagande: Hur undervisning utrymme åt och tar tillvara på elevers matematiska idéer. Felaktigheter och brist på precision: fel och brist i språklig precision och notation, brister i elevers resonemang/lösningar korrigeras inte, otydlighet i hur läraren presenterar ett innehåll. Utveckling av en sammanhängande lektion(er): sekvensering av uppgifter/exempel, aktiviteter kopplas samman för att föra matematiken framåt på ett målinriktat sätt 2017-11-22 9

Designbaserade interventioner - Iterative process Utveckling, utprövning och utvärdering av Lektionsmodulerna i matematik (LMiM) följer principerna för Design experiments (Cobb et al., 2003). 2017-11-22 10

Referenser Blumer, H. (1986). Symbolic interactionism : perspective and method. Berkeley: University of California Press. Charalambous, C. Y., & Hill, H. C. (2012). Teacher knowledge, curriculum materials, and quality of instruction: Unpacking a complex relationship. Journal of Curriculum Studies, 44(4), 443-466. Cobb, P., Confrey, J., disessa, A., Lehrer, R., & Schauble, L. (2003). Design Experiments in Educational Research. Educational Researcher, 32(1), 9-13. Drijvers, P., Doorman, M., Boon, P., Reed, H., & Gravemeijer, K. (2010). The teacher and the tool: instrumental orchestrations in the technology-rich mathematics classroom. Educational Studies in Mathematics, 75(2), 213-234. doi:10.1007/s10649-010-9254-5 Hylén, J. (2013). Digitalisering i skolan en kunskapso versikt. (Ifous rapportserie 2013:1) Stockholm: Ifous och FoU skola.http://ifous.se/app/uploads/201303-ifous- Digitalisering-i-skolan-J.pdf Pepin, B., Gueudet, G., & Trouche, L. (2013). Investigating textbooks as crucial interfaces between culture, policy and teacher curricular practice: two contrasted case studies in France and Norway. ZDM, 45(5), 685-698. Skolverket (2011). La roplan fo r grundskolan, fo rskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Fra n http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Tallvid, M. (2015). 1:1 i klassrummet - analyser av en pedagogisk praktik i fo ra ndring. (Doctoral), Go teborg universitet, Go teborg. (42) Teknikdelegationen (2010). Framtidens la rande, i dagens skola? Internationell forskningso versikt kring IKT och skola. Stockholm: Teknikdelegationen. Fra n http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.129010!/menu/article/attachment/rapport% 25202010_1.pdf 2017-11-22 11

Kollegialt Lärande i Örebro Skolor (KLÖS) Örebro kommun har gått in med ca. 4 MKR. Samverkan mellan forskare i matematikdidaktik och pedagogik Projektet tar avstamp i skolors, lärares och forskares erfarenheter av Matematiklyftet Skapa långsiktig och bibehållen utveckling av undervisnings- och fortbildningskultur. Engagerar flera nivåer i skolsystemet 2017-11-22 12

Projektgruppen Per Nilsson Vetenskaplig ledare Anna Teledahl Fokus på klassrumspraktiken och projektledare Karin Rudsberg Fokus på klassrumspraktiken Erik Andersson Fokus på kollegiala lärandet Frida Wetterstrand Fokus på kollegiala lärandet Ann Öhman Fokus på ledningsnivå Agneta Halvarsson Lundqvist Fokus på ledningsnivå Mari Rex Kvalitetsutvecklare i Örebro kommun 2017-11-22 13

Förändringslogik, handlingskompetens och didaktiska verktyg (artefakter) Skolpolitik och förvaltning Lokala skolan - skolledning Kollegial utveckling Utveckling klassrumspraktik

Förändringslogik - kollegiepraktik och klassrumspraktik Verktyg för att skapa och förstärka kollegiala processer Didaktiska verktyg - förstärka lärares DHK Lokala mål, visioner och strategier Kollegiala lärandet utv. av communities of inquiry Utveckla lärares didaktiska handlingskompetens (DHK) Rik matematikundervisning Elevers lärande/måluppf yllelse

Systemskifte eller hitta lösningar inom systemet? Ska projekt anpassa sig till skolan eller ska skolan anpassa sig till projekt? Understryker vikten av att samverka med förvaltning och skolledning.s Ska forskarna vara proaktiva eller reaktiva? Vi har en vision om rik matematikundervisning och om communities of inquiry......men, bör också utgå från lärares frågor och behov Vad händer när forskarna lämnar projektet? Förstelärares funktion och uppdrag. Mattecoacher!

Tack så mycket! Frågor? 2017-11-22 17