Anmälningsärenden

Anmälningsärenden 2017-10-26 1. Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 Diarienummer HSNS 2016-00095 2. Protokollsutdrag - 70 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 Diarienummer HSNS 2016-00095 3. Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen 2017-08-17 Diarienummer HSNS 2017-00018 4. Tidplan för årsredovisning 2017 och rapportering 2018 Diarienummer HSNS 2017-00108 5. Protokollsutdrag - 221 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Diarienummer HSNS 2017-00129 6. Protokollsutdrag - 223 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Diarienummer HSNS 2017-00130 7. Protokollsutdrag - 115 2017-09-19 regionfullmäktige, Policy för styrning i Västra Götalandsregionen Diarienummer HSNS 2017-00011 8. Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 Diarienummer HSNS 2017-00102 9. Protokollsutdrag - 248 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Justering av CNI-ersättning för av Krav och kvalitetsbok för Vårdval vårdcentral 2018 Diarienummer HSNS 2017-00103 10. Protokollsutdrag - 249 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsnämnden, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvården 2018: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa -länsgemensam handlingsplan Diarienummer HSNS 2017-00130 11. Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Diarienummer HSNS 2017-00133 12. Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 Diarienummer HSNS 2017-00137

13. Protokollsutdrag - 67 2017-09-22 kommittén för mänskliga rättigheter, Redovisning av uppdraget kompetens och kulturmöten i den palliativa vården i Västra Götalandsregionen Diarienummer HSNS 2017-00138 14. Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen Diarienummer HSNS 2017-00140

lårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 6 (22) Protokoll från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, 2017-09-21 68 Delårsrapport augusti 2017 Diarienummer SÄS 2017-00122 Beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus godkänner delårsrapport efter augusti 2017. 2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus fastställer ytterligare åtgärder för ekonomisk balans vid årets slut. 3. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att fördela negativt eget kapital med en tredjedel år 2018 och två tredjedelar år 2019. 4. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att med utgångspunkt från delårsrapport augusti 2017 intensifiera arbetet med en budget i balans i anslutning till budgetprocess för 2018. Sammanfattning av ärendet Förvaltningens produktion är 1 procent högre än 2016 och 3 procent över den beställda nivån i vårdöverenskommelsen 2017. Remissinflödet, justerat för utökade uppdrag och förändringar i registrering, är 6,1 procent. Koncernkontoret har fått i uppdrag att se på varför ökningen är större än befolkningstillväxten. Därmed ökar väntetiderna trots ökad produktion. Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) deltar aktivt i VGR:s gemensamma system med upphandlade tjänster hos privata vårdgivare för att korta ner köerna. De av regionstyrelsen högprioriterade områdena: Tillgänglighet. Måluppfyllelsen för första besök 90 dagar är 65 procent vilket är 7 procentenheter lägre än föregående år. För behandling är måluppfyllelsen 72 procent vilket är 3 procentenheter högre än föregående år. Akutmottagning. Utfallet för RF- indikatorn, andel patienter där TVT är mindre än 4 timmar vid besök på akutmottagning (inkl barnakuten) är ackumulerat till och med augusti 58,9 procent. Motsvarande förra året var 58,6 procent. Ökad produktivitet. Produktiviteten i form av vad en sammanvägd prestation kostar i utförd tid är ackumulerat 87,8 timmar i år och 87,2 förra året, ungefär samma nivå. Det ekonomiska resultatet är minus 38,5 mnkr och avviker negativt från budget med 52 mnkr och 7 mnkr sämre än föregående år. Förvaltningen har tagit fram ett åtgärdsprogram för att balansera ekonomin innan 2017 års utgång. Förvaltningen vill också påpeka att det finns ett fördyrade avtal för reagenser vid laboratorieverksamheten som inte är finansierat. En framställan ska göras när den fördyrade kostnaden är fastslagen d.v.s. vid årets slut, cirka 3 mnkr. I resultatet för Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

lårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 7 (22) Protokoll från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, 2017-09-21 perioden finns dessutom inte finansiering för övertagande av neuropsykiatri från Habilitering och hälsa ca 6 mnkr. SÄS produktion är mitt i en omställning där vårdformerna förändras och effektiviseras, men ersättningssystemet inte följer med. Det innebär att SÄS utför vården till patienterna på ett bättre sätt, men ersättningen till sjukhuset blir väsentligt lägre än när vården utfördes på traditionellt vis. SÄS ämnar att be HSN om kompensation för dessa uteblivna intäkter. Hantering av negativ eget kapital: Återställandet av det negativa egna kapitalet fördelas på år 2018 med en tredjedel och två tredjedelar 2019. Den under förra hösten uppkomna fuktskadan ingår i det negativa egna kapitalet med cirka 6 mnkr. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 170918 Bilaga - Delårsrapport augusti 2017 Bilaga - Översiktsrapport, delår Bilaga - Fördjupad analys av nettoårsarbetarutveckling på SÄS Bilaga - Ekonomidirektörens brev om informationsbehov i delårsrapporten Bilaga - Bokslutsdokument 1 Bilaga - Bokslutsdokument 2 Yrkanden på sammanträdet Vice ordförande Claes Redberg (S) lämnar ett tilläggsyrkande i ärendet. 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att med utgångspunkt från delårsrapport augusti 2017 intensifiera arbetet med en budget i balans i anslutning till budgetprocess för 2018. Skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Revisionsenheten, revision@vgregion.se Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 1 (33) Rapport Datum 2017-09-20 Diarienummer 2017-00122 Klinik/Enhet/Stab Handläggare: Olof Johansson Telefon: 033-6161000 E-post: olof.johansson@vgregion.se Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus augusti 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Verksamhet... 4 2.1 Viktigaste händelserna under året... 4 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion... 4 Brutet tak... 4 Sammanvägda prestationer... 5 Slutenvård... 5 Öppenvård... 6 Akutmottagningar... 7 Inkomna remisser... 7 Operationer... 8 Produktivitet... 9 Tillgänglighet... 12 2.3 Verksamhetens miljöarbete... 13 2.4 Inköp... 14 3. Mål och fokusområden... 14 3.1 Klimatutsläppen från fossilbränsle i VGR samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska... 14 Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar... 14 3.2 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras... 14 Förbättra tillgänglighet inom barnoch ungdomspsykiatrin... 15 Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna... 15 3.3 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas... 16 Uppfylla vårdgarantin... 17 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården... 18 Förbättra akutvårdkedjan... 19 3.4 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras... 19 Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Södra Älvsborgs Sjukhus 501 82 Borås SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 SÄS Borås, vx 033-616 10 00 SÄS Skene, vx 0320-77 80 00 www.vgregion.se/sas sas@vgregion.se

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 2 (33) Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner... 19 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser... 21 Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården... 21 3.5 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras... 22 Satsa på ledarskap... 22 Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt... 23 Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling... 23 3.6 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska... 24 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller... 24 Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro... 25 4. Personal... 25 4.1 Chefsförutsättningar... 25 4.2 Sjukfrånvaro... 26 4.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys... 27 5. Ekonomiska förutsättningar... 29 5.1 Ekonomiskt resultat... 29 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans... 31 5.3 Investeringar... 32 6. Fördjupad rapportering till egen nämnd... 33

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 3 (33) 1. Sammanfattning Förvaltningens produktion är 1 procent högre än 2016 och 3 procent över den beställda nivån i VÖK 2017. Remissinflödet, justerat för utökade uppdrag och förändringar i registrering, är 6 procent. Koncernkontoret har fått i uppdrag att se på varför ökningen är större än befolkningstillväxten. Därmed ökar väntetiderna trots ökad produktion. SÄS deltar aktivt i VGRs gemensamma system med upphandlade tjänster hos privata vårdgivare för att korta ner köerna. De av Regionstyrelsen högprioriterade områdena: Tillgänglighet. Måluppfyllelsen för första besök 90 dagar är 65 procent vilket är 7 procentenheter lägre än föregående år. För behandling är måluppfyllelsen 72 procent vilket är 3 procentenheter högre än föregående år. Akutmottagning. Utfallet för RF- indikatorn, andel patienter där TVT är mindre än 4 timmar vid besök på akutmottagning (inkl. barnakuten) är ackumulerat till och med augusti 58,9 procent. Motsvarande förra året var 58,6 procent. Ökad produktivitet. Produktiviteten i form av vad en sammanvägd prestation kostar i utförd tid är ackumulerat 87,8 timmar i år och 87,2 förra året, ungefär samma nivå. Det ekonomiska resultatet är minus 38,5 mnkr och avviker negativt från budget med 52 mnkr och 7 mnkr sämre än föregående år. Förvaltningen har tagit fram ett åtgärdsprogram för att balansera ekonomin innan 2017 års utgång. Förvaltningen vill också påpeka att det finns ett fördyrade avtal för reagenser vid laboratorieverksamheten som inte är finansierat. En framställan ska göras när den fördyrade kostnaden är fastslagen d.v.s. vid årets slut, cirka 3 mnkr. I resultatet för perioden finns dessutom inte finansiering för övertagande av neuropsykiatri från Habilitering och hälsa ca 6-7 mnkr. SÄS produktion är mitt i en omställning där vårdformerna förändras och effektiviseras, men ersättningssystemet inte följer med. Det innebär att SÄS utför vården till patienterna på ett bättre sätt, men ersättningen till sjukhuset blir väsentligt lägre än när vården utfördes på traditionellt vis. SÄS ämnar att be HSN om kompensation för dessa uteblivna intäkter. Hantering av negativ eget kapital: Snabbfakta Återställandet av det negativa egna kapitalet fördelas på år 2018 med en tredjedel och två tredjedelar 2019. Den under förra hösten uppkomna fuktskadan ingår i det negativa egna kapitalet med cirka 6 mnkr. Ekonomi Beläggning TVT Vårdgaranti Cancer 14 dar Kvartalen Sjukfrånvaro Personalomsättning

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 4 (33) 2. Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under året SÄS har haft fortsatta utmaningar under 2017 med att upprätthålla den planerade kapaciteten inom vårdplatser, vissa mottagningar och operationer. För att komma till rätta med situationen både på kort och lång sikt, så har många genomgripande åtgärder startats upp eller genomförts. RAK rätt använd kompetens: genomlysning av vårdavdelningarna i syfte att alla yrkeskategorier arbetar med rätt saker. Gemensamma lönesatsningar på vårdpersonal (VGR). Karriärutvecklingsmodell som inleds för sjuksköterskor och fortsätter med andra kategorier. Stort fokus på produktionsplanering och produktivitet för ökad tillgänglighet. Fortsatt arbete med akutflödet. Vidare har de stora byggprojekten kring Psykiatrins kvarter och Infektion startat i augusti månad med tillhörande fysiska förändringar. Några smärre störningar har rapporterats och förvaltningen rustar för att klara omställningen så smärtfritt som möjligt för patienterna. SÄS har infört nya vårdformer i ökande skala under året. Mobilt närsjukvårdsteam har en ökande patientgrupp som vårdas i hemmen enligt regional modell. En minskning ses av vårdkonsumtion på akuten samt slutenvård för dessa patienter. Telefonbesök som ersätter besök inom framförallt psykiatrin leder till snabbare återkopplingar för patienterna och effektivare arbetssätt. Sammanhållen strokevårdkedja inrättades i slutet av 2016 och det har lett kortare vårdtider samt en förbättrad kvalitet för patienterna. Digitala besök som ersätter läkarbesök eller sjuksköterskebesök är under uppbyggnad och har startat i liten skala. Flera pilotprojekt startas upp under 2017. Snabb återkoppling och ökad inflytande över sin egen vårdsituation för patienterna. 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion Brutet tak I produktionen har SÄS inte budgeterat volymerna för brutet tak men det har däremot gjorts i ekonomin, vilket innebär att produktion över budget ger intäkter för brutet tak. Budgeterad intäkt för brutet tak är 30 mnkr för helåret och ackumulerat tom augusti är utfallet 11,8 mnkr vilket ger en avvikelse på 8,7 mnkr.

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 12 (33) Tillgänglighet Förvaltningen arbetar tätt med Koncernkontorets funktion kring produktionsstyrning för att hela tiden anmäla behov och kapacitet för att klara kraven på tillgänglighet. Det är framförallt när det sker oplanerade förändringar i kapaciteten som det uppstår ett behov. SÄS fokuserar även på att öka den egna kapaciteten med den givna resurs man har, vilket över tid kommer att bidra till ökad produktion inom alla områden, även de s.k. PK-områdena. Det vill säga en ökad produktivitet. Utmaningarna är flera, bland annat det högre remissinflödet inom flera specialiteter och där har Koncernkontoret fått i uppdrag att analysera varför remissinflödet ökar. Tillgängligheten som inte mäts, det vill säga utanför PK-områdena och gällande efterföljande besök, har på flera ställen förbättrats avsevärt. Det gäller bland annat Reumatologi och Ögonsjukvård för barn. Ortopedi Orsaken till det ökade antalet väntande är färre antal läkare i produktion och rekrytering pågår. Under tiden pågår ett regelbundet arbete med att köpa vård samtidigt pågår arbete med att etablera en organisation som ska effektivisera arbetet. Nytt schema startar vecka 36 med utgångsläge i produktionsbehovet. Även en genomlysning av återbesök pågår. Hittills har 732 första besök köpts främst inom område arm/axel och fot, men även höft/knä och hand, samt 11 direktoperationer för ledproteser. Hud Verksamheten har ett utökat huduppdrag och ändå minskar kön med väntande på hudmottagningen. Stafettläkare används regelbundet och kommer att utökas. Rekrytering efter specialister är ständigt pågående. Melanoma Monday anordnas i Skene. Omvänd bokning på första besök tillämpas, lördagsöppet hålls samt utökade öppettider på behandling tillhandahålls. En Teledermatoskopipilot görs under hösten där bildöverföring kommer ske från primärvården till SÄS. SÄS köper även första besök enligt VGR-rutinen. Kliniken har köpt 699 besök. Ögon Måluppfyllelsen för första besök på ögon har minskat något då enheten har färre läkarresurser. Ögon har utökat avtal att skicka kataraktoperationer och övriga operationer. Extra insatser görs på några lördagar. Verksamheten har arbetat med optimering av retinaflöde (näthinna), vilket innebär ett teambesök och resulterar i färre besök för patienten. Trots det så är det fler i kön över 90 dagar vilket är en marginell minskning i måluppfyllelse på första besök. 434 kataraktbesök är skickade och 200 ögon övrigt. Kirurgi/Öron Verksamheten ser över hur mottagningen ska kunna öka antal första besök genom förändrade arbetssätt. Även hur operationer planeras och genomförs, ses över. 135 besök är skickade och 16 direktoperationer, huvudsakligen inom urologi.

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 14 (33) 2.4 Inköp Troheten till regionens avtal med externa leverantörer är 93 procent enligt regional uppföljning. Detta är tre procentenheter bättre än för 2016. Justering behöver göras för vissa brister i statistiken. Ett antal leverantörer är felklassade d.v.s. är avtalade eller är anvisade av Koncerninköp. Några bemanningsläkare anlitas på grund av att upphandlade leverantörer inte kan leverera. Dessa handläggs hos Koncerninköp. Korrigeras troheten för kända exempel ovan nämnda så ökar den något. Troheten står sig väl i en regional jämförelse. 3. Mål och fokusområden 3.1 Klimatutsläppen från fossilbränsle i VGR samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Förväntat resultat under 2017 är ett minskat resande med privat bil i tjänsten och en minskning ses under första halvåret med 13 procent jämfört med 2016. Flygresor till Stockholm har minskat med 41 procent. Statistiken över resandet följs noga och information ges till verksamheterna om hur resandet ser ut. SÄS leasingbilar består nu till största delen av gasbilar och två elbilar. Det innebär att andelen miljöbilar nu är 83 procent. För att styra över arbetspendlingen (resor till och från arbetet) till mer klimatsmarta resor så arbetar SÄS med att vara en cykelvänlig arbetsplats. Vid SÄS Skene har en fast cykelpump köpts in som installerats vid huvudingången. För både Borås och Skene har cykelparkeringskartor tagits fram som publicerats på webben. Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar SÄS har under våren gått in i den regionala delningssajten TaGe där man kan få eller ge bort möbler som inte hittat nytt användningsområde i den egna verksamheten. Då minskar även kasserade möbler i den avfallsfraktionen, men det finns inte tillräcklig avfallsstatistik ännu för att göra en prognos av avfallsmängderna för 2017. 3.2 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Utifrån Barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) konsultationsuppdrag har kliniken under våren arrangerat en utbildning till primärvården gällande suicidriskbedömning och självskadebeteende. BUP har även bjudit in övriga samverkanspartners till regelbundna internutbildningar. Första tillfället handlade

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 15 (33) om ätstörningar, andra tillfället berörde kris och trauma. Inbjudan kommer ske till ytterligare två utbildningstillfällen under resten av året. Sedan årsskiftet deltar akutavdelningen i det nationella projektet Bättre vård mindre tvång. Detta visar goda resultat genom att antal tvångsåtgärder har minskat avsevärt. Jämfört med samma period föregående år har tvångsåtgärderna minskat med 79 procent. Under perioden april - juli i år har inga tvångsåtgärder vidtagits. Som ett led i att minska den psykiska ohälsan deltar BUP i ett arbete, tillsammans med Borås stad, som syftar till att minska frånvaron i skolan och tidigt fånga upp personer med psykisk ohälsa. Den regionala planen för barnoch ungdomspsykiatrin antogs under våren. I höst påbörjas en planering för hur de regionala medicinska riktlinjerna, som ligger till grund för planen, ska implementeras och vilka utbildningsinsatser som ska anordnas. Inom Vuxenpsykiatriska kliniken är arbetet beskrivet i fokusområdet nedan. För RF-indikatorn andel garantipatienter som väntat i högst 30 dagar (exkl vuxna och patientvald väntan) är måluppfyllelsen 60 procent. Förra året var måluppfyllelsen 96 procent. Förbättra tillgänglighet inom barnoch ungdomspsykiatrin Start av ett kökortningsteam, hösten -17, under en tvåårsperiod. PÅGÅR. Förkortad total utredningstid genom förbättrade flöden inom mottagningarna. PÅGÅR. Utökade gruppbehandlingsmetoder för patienter med ADHD-diagnos. För patienter med autismspektrumdiagnoser och deras närstående har det påbörjats ett utvecklat omhändertagande genom nya gruppverksamheter. Målet är att fortsätta utveckla detta vårdutbud. PÅGÅR. Mellanvårdsverksamhet som riktar sig till tonåringar, i syfte att förhindra eller förkorta vårdtid inom heldygnsvård och därmed minska risken för hospitalisering. Också erbjuda funktionshöjande gruppbehandling samt erbjuda både individ och familj fördjupad behandling. Målet är att tonåringar ska öka sin psykiska hälsa och därmed kunna hantera känslor och relationer bättre. PÅGÅR och PLANERAS. Minskad administrativ tid för vårdpersonal genom förbättrade bokningsrutiner och återföra administrativa uppgifter till sekreterare. Redan befintliga rutiner har effektiviserats. Långsiktigt arbete. PÅGÅR. Sammanfattningsvis har verksamheten ett mycket aktivt och fokuserat utvecklingsarbete som följer plan. Genomförandet av de regionala psykiatriplanerna Vuxenpsykiatriska kliniken (VUP) kommer lägga stort fokus på kompetensförsörjning de kommande åren där nyckelkompetenser ska säkras. VUP deltar i regionalt projekt där man tittar på en karriärmodell

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 16 (33) för psykologer. VUP har också deltagit i en rekryteringsmässa i Holland i syfte att attrahera personal. Internt inom VUP finns en grupp som arbetar med att ta fram möjlighet för sjuksköterskor att ha en kombinationstjänst där placering i både sluten- och öppenvård ingår, formen för anställningen är framtagen och ska lyftas i LSG. Tanken är att anställningsformen ska öka attraktionen där kompetens kommer att värderas lönemässigt. PÅGÅR För att implementera standardiserade utredningsinsatser arbetar VUP med basutredningspaket vid alla nybesök vilket görs av kvalitets- och patientsäkerhetsskäl. Tre mottagningar på VUP har påbörjat detta arbete. PÅGÅR För att utveckla heldygnsvården har en av avdelningarna förstärkts med arbetsterapeut som ett led i ett pilotprojekt som bedrivs inom regionen att tillföra nya yrkesgrupper. I detta projekt ingår också att kompetens i form av specialpedagog anställts, dock endast 20 procent. VUP är just nu i planeringsstadiet att införa brukarstyrd inläggning vilket riktar sig initialt mot patienter med personlighetsstörningsdiagnos. Omgång tre av utbildningen psykiatrisk omvårdnad för personal i heldygnsvården startar i september. Instruktörer som utbildats i Bergenmodellen (hot och våld) utbildar nu all personal inom heldygnsvården och rutin för återkommande utbildningar och repetitionsutbildningar är framtagen. Även öppenvården har påbörjat utbildning. På två avdelningar har personalen genomgått bemötandeutbildning. För att säkra god tillgänglighet och sammanhållen vårdkedja implementeras nya arbetssätt som exempelvis tid i handen, vårdkontakt 7 dagar efter utskrivning och utskrivningsmeddelande till alla patienter vid hemgång. PÅGÅR Förstärkning görs av nuvarande utbudspunkter avseende äldrepsykiatri och bipolärsjukdom. Utökat uppdrag kring könsdysfori innebär att även barn ska tas emot och en ökad remisstillströmning gör att vårdgarantin där inte nås. I övrigt har kliniken god tillgänglighet. PÅGÅR Sammanfattningsvis har verksamheten ett mycket aktivt och fokuserat utvecklingsarbete som följer plan. 3.3 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Ett antal åtgärder pågår för att på ett systematiskt sätt fånga patienternas röst och behov och låta det påverka utformningen av den framtida vården. Cafédialogmöten har genomförs för att samla åsikter inför vidareutveckling av SÄS enkla patientenkät. Syfte var att fråga patienterna vad de tycker SÄS bör fråga i enkäten. För IBD-patienter (kronisk inflammatorisk tarmsjukdom) införs nu digitala verktyg för att möjliggöra större delaktighet runt vård och behandling. Genom detta innovativa arbete med stöd från regionens digitaliseringsstyrgrupp tar SÄS första steget i VGR för att möjliggöra patientdriven egen vård i hemmet istället för att besöka SÄS.

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 18 (33) Genomföra produktionsplanering på alla enheter med tillhörande prognoser vilket skapar en mer snabbfotad organisation vid avvikelser. PÅGÅR Ny schemaläggning som en följd av produktionsuppdraget. PLANERAD. Tät uppföljning på dag/vecka/månad beroende på nivå i organisationen. PLANERAD Nedkortade mottagningstider från t ex 60 min till 45 min. PLANERAD Rätt använd kompetens bidrar till att fler vårdplatser kommer att kunna hållas öppna och därmed få den elektiva vården att flyta bättre. PÅGÅR Tidigare start på operation ger fler operationer per dag. PLANERAD Ändrade vårdformer såsom fler mobila närsjukvårdsteam. PÅGÅR Sjuksköterskemottagningar i ställt för läkare. PÅGÅR Telefon och digitala mottagningar i stället för fysiska besök. PÅGÅR Omvända bokningar skapar färre uteblivna besök. PÅGÅR Bättre remissrutiner och snabbare arbetsfördelning mellan läkare. PÅGÅR Ovanstående är exempel på aktiviteter som ska ge den nödvändiga strukturella basen för ökad produktivitet. Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Utbildningsprogrammet i den tvärprofessionella utbildningsgruppen är; KLAR Utveckling av det personcentrerade arbetssättet på strokeavdelningen; PÅGÅR Projektplan och handlingsplan för 2017; KLAR Revidering av p.m. gällande individuell vårdplanering på strokeavdelningen; KLART Informationsmaterial En dag på strokeavdelningen och välkommen till strokeavdelningen med pedagogiska bilder till texten; KLAR Informationsmaterial om olika undersökningar i samband med stroke/tia insjuknande; PÅGÅR Uppföljning och utvärdering av ett personcentrerat arbetssätt; PÅGÅR Baslinjemätning; KLAR Förvaltningen har ännu inte utnyttjat de 20 timmar som är till förfogande från GPCC; PLANERAD Arbetet går bra men måste ske långsiktigt.

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 19 (33) Förbättra akutvårdkedjan Smidigare flöde för patienter som läggs in för fortsatt vård. PÅGÅR - pull istället för push (ändrad organisation av vårdplatssamordnare från och med 4 september vilket innebär att klinikerna tar ansvar för att patienterna har en tillgänglig vårdplats vid inläggning från akuten). - när patienten är inläggningsklar ska hen flyttas till rätt vårdavdelning inom 30 minuter. Åtgärder för att öppethålla vårdplatser eftervårdsenhet för patienter klara för kommunplacering, rätt använd kompetens samt möjlighet till karriärvägar. PÅGÅR Arbetssätt på akutmottagningen uthålligt arbete för att minska variation, delta i regionalt utvecklingsarbete med tillgång till verksamhetskonsulter samt bättre tillgång till röntgen nattetid. PÅGÅR Rätt besök på akutmottagningen (jouråterbesök och subakuta besök på specialistmottagningar ska inte ske på akutmottagning) och minskad administration för läkare inom ortopedin. PÅGÅR Närmare samarbete med Närhälsan ny möjlighet att boka akuttider till vårdcentraler och jourcentralen. PÅGÅR 3.4 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Arbetssätt för medicinsk kvalitet kommenteras under berörda fokusområden nedan. RF-indikatorn Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med VRI minskar under jan-maj 2017 jämfört med 2016 med 8,3 procent. Data för juni och juli är svåra att jämföra på grund av ovanligt låg incidens 2016. Bra evidens finns för arbetet mot vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Komplexa samband för de flesta andra områden innebär utmaningar. Brister i statistiken kräver fortsatt arbete för att få säkra data. Översyn görs under hösten av arbetssätt och förbättringsarbetet. Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner God patientsäkerhetskultur är avgörande. Det huvudsakliga arbetssättet är Gröna korset med dagliga, tvärprofessionella möten med medarbetare där risker för vårdskador och misstänkta eller inträffade vårdskador diskuteras. Ny uppföljning och patientsäkerhetskulturmätning är i september. Negativa händelser och vårdskador som identifieras bland annat genom Gröna korset omhändertas via dagligt förbättringsarbete, en PDSAbaserad metod som engagerar alla medarbetare. Uppföljning i september.

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 20 (33) Vårdrelaterade infektioner (VRI) motarbetas genom lokala handlingsprogram på alla verksamheter. Sjukhusövergripande satsas det på att minska vårdrelaterade urinvägsinfektioner som utgör en stor andel. Vårdhygien stöttar och är pådrivande i arbetet mot VRI och i att upprätthålla en god vårdhygienisk standard. De följer upp verksamheterna med vårdhygieniska ronder och kritisk uppföljning av verksamheternas egenkontroll av vårdhygienisk standard. Möte med ansvariga för översyn av arbetssätt sker under hösten. Alla verksamheter gör egenkontroll av basala hygien- och klädrutiner som månadsvis rapporteras till ett öppet lokalt register. Totalt görs ca 500 observationer per månad. Fortsatt god efterlevnad till rutiner. Lokala STRAMA i samverkan med infektionsläkare och Vårdhygien liksom processägare för pneumoniprocessen arbetar systematiskt sedan många år för en klok antibiotikaanvändning. Felaktig användning av bredspektrumantibiotika minskar Alla patienter ska vid utskrivning få en aktuell läkemedelslista och utskrivningsmeddelande med läkemedelsberättelse. Detta fungerar mycket bra i vissa verksamheter och har förbättrats i andra. Styrgrupp läkemedel kommer att vara drivande i det fortsatta arbetet med att säkerställa också en säker läkemedelsordination och dokumentation. SÄS var först i regionen med dosdispencering av läkemedel via läkemedelsautomat till inneliggande patienter, vilket fungerat mycket väl i flera år och har ökat patientsäkerheten. Övriga sjukhus går succesivt över till detta. Sjukhusapoteket har god kontroll över läkemedelshanteringen och nära samarbete med vårdenheter. SÄS har nollvision för trycksår. Kontinuerliga data om trycksår tas direkt från journalen. Incidensen har fortsatt minska och är ca 1,3 procent under första halvåret, varav de flesta är grad 1 eller 2. Vid punktprevalensmätningen vecka 10 var prevalensen sår uppkomna på SÄS 4,4 procent. I satsningen Utmärkt omvårdnad görs den logiska kopplingen mellan olika omvårdnadsåtgärder: trycksårsförebyggande, god nutrition, aktiverande förhållningssätt och hälsofrämjande åtgärder. Alla samverkar och minskar risk för många olika vårdskador inklusive fall och VRI, samt kan korta vårdtiderna. Satsning görs på utbildning av chefer och ny personal samt riktade insatser mot vårdenheter. Specialister som dietister, fysioterapeuter, vårdhygiensjuksköterska, hälsokoordinator och sårsjuksköterska samverkar. En översyn och koppling till ledningssystemet sker under hösten. Patientjournalen har uppdaterats för dokumentation av fallskador och data kan nu hämtas kontinuerligt som för trycksår. Arbete har påbörjats för att implementera rutiner som ska minska risken för fallskador under vårdtiden.

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 21 (33) Projektet Optimal textjournal startades för cirka två år sedan och har gått in i en intensiv genomförandefas under året. Förbättringar av omvårdnadsdokumentationen underlättar för medarbetare, frigör tid för patientnära arbete och ökar patientsäkerheten. Ett kontinuerligt arbete pågår för att finna eller etablera bättre arbetssätt för att optimera flödet av patienter. Dagliga vårdplats och koordineringsmöten har skapats. HR arbetar aktivt med personalförsörjning och har samarbete med högskola och regionen. Samtliga aktiviteter har status Pågår och de flesta är av den naturen att de inte har någon slutstatus eller slutpunkt, utan ingår i ett kontinuerligt förbättringsarbete. Effekt ses inom alla områden enligt beskrivning ovan förutom den sista punkten där läget varit oförändrat under året och även tidigare. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Utifrån de satta kvalitetsmålen i kvartalen och SÄS X-matris (verksamhetsplan) har varje klinik med dessa i sina uppföljningar och de tas upp i dialogmöten med klinikerna. Med den satta strukturen med processledningsorganisation så kommer flertalet av indikatorerna även följas och förbättras via processernas arbete. PÅGÅR Det som vid den regionala controllingen i maj identifierats som röda områden är kända av SÄS och inom dessa områden finns handlingsplaner för att uppnå målen. De röda områdena visas nedan. (PÅGÅR) - Diabetes, där målen inte uppnåtts för mål rörande blodtryck och blodfetter. - Hjärtinfarkt, andel kranskärlsröntgade inom 72 timmar vid icke ST-höjningsinfarkt. Det finns en plan för kliniken och under juni månad nåddes detta mål. - Strokevård, andel direktinlagda på strokeavdelning. SÄS har etablerat en vårdavdelning som tar hand om strokepatienterna som ska göra att målet kan nås. Prognosen är att SÄS under innevarande år kommer nå de satta kvalitetsmålen. Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Ett Närsjukvårdsteam är bildat med hjälp av regionala projektmedel. SÄS deltar aktivt i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg där ett av fokusområdena är äldre med mångsjuklighet. Målgruppen är äldre med multisjuklighet som befinner sig i ett instabilt skede. Teamet arbetar mobilt och är knutet till SÄS. KLAR Teamet har rekryterat ny personal och består inför hösten 2017 av två läkare och fyra sjuksköterskor. De arbetar mot Borås, Ulricehamn, Svenljunga, Tranemo, Mark, Bollebygd, Herrljunga och Vårgårda kommun i nära samverkan med den kommunala hemsjukvården. PÅGÅR

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 22 (33) Cirka 20 patienter är inskrivna i teamet och därmed erbjudas kontinuitet i vårdkontakterna och så långt som möjligt vård i hemmet. Inför hösten planeras patientantalet öka till ca 40-45 patienter. PLANERAD Arbetet fortskrider tillfredsställande. 3.5 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras SÄS har startat med införande av sjuksköterskornas karriärutvecklingsmodell för att sjukhuset ska behålla sjuksköterskor med hög kompetens och ge dem möjlighet att utvecklas inom sitt yrke i den patientnära vården. Ytterligare karriärmodeller för BMA, röntgensjuksköterskor och medicinska sekreterare har påbörjats. Arbetet med karriärutvecklingsmodellen för undersköterskor är viktigt att genomföra som nästa steg, då den är starkt kopplad till kompetensutveckling/utbildning (YH) och framtida arbetsuppgifter för denna grupp. Arbetet bedrivs i projektform med en projektledare på halvtid under ett år. SÄS kommer också att vara pilot för regionens implementering av karriärutvecklingsmodeller. Arbetet kopplas samman med Rätt Använd Kompetens (RAK), som är ett högprioriterat område. Genomlysningen per verksamhet kommer att forma innehållet i modellerna i form av kompetensutvecklingssteg och lyfta fram behovet av karriärplaner för fler yrkeskategorier. För att kunna bedöma kompetens skall en kompetensmatris utvecklas för kvalitetssäkring. Denna matris kommer inkludera kliniska kompetenser och övriga kompetenser som är av värde för verksamheten. Prognosen för 2017 är att samtliga medarbetare på SÄS ska ha kännedom om att det finns karriärutvecklingsmodeller. Karriärutvecklingsmodeller för sjuksköterskor, BMA, medicinska sekreterare och röntgensköterskor arbetas med under 2017. SÄS har beviljats medel för utbildningsbefattningar för sjuksköterskor och barnmorskor och SÄS bekostar ytterligare platser för att matcha kompetensgapen som identifierats. Sedan februari i år finns en projektledare för kliniskt basår och förstärkt yrkesintroduktion för undersköterskor, skötare och barnsköterskor. Kliniskt basår som är en förstärkt yrkesintroduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor startar i september 2017, denna introduktion sker två gånger om året. Förstärkt yrkesintroduktion för undersköterskor är under planering och implementering. Satsa på ledarskap Omorganisation och rekrytering av nya chefer för att nå normtal. PÅGÅR Ledarskapsprogram för chefer på SÄS. PLANERAD Ledarskapsprogram för vårdenhetschefer och vårdenhetsöverläkare i syfte att öka samarbete och styrning på enheterna. KLAR Utveckling av mentorskap och skuggningsprogram. PÅGÅR

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 23 (33) Uppstart av nya grupper för chefshandledning (seniora chefer samt nya chefer). KLAR Ständiga förbättringar och utveckling av det lokala introduktionsprogrammet: Chefkörkortet för nya chefer. KLAR Utveckla nätverkande Alla chefers möte fyra gånger per år, nätverk för samtliga chefsled. KLAR Utveckling och uppstart av konceptet nätverksträffar för första linjens chefer. KLAR Identifiering av potentiella nya chefer som skickas på assessment och chefkandidatutbildning. PÅGÅR Information, dialog och nominering till de olika ledarskapsprogram och utvecklingsinitiativ som hålls regionalt. KLAR Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt En strategisk aktivitet i enlighet med SÄS fokusområde En bättre arbetsplats är att stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt. En metod har under våren tagits fram (RAK) där chefer får hjälp att analysera sin verksamhet utifrån perspektivet om kompetens används rätt, i synnerhet sjuksköterskekompetens. I grupp arbetas avdelningens uppdrag och bemanning igenom, vilken yrkesroll som ska göra vad samt hur samarbete över professionsgränser ska ske. Översyn görs hur Regionservice och vårdadministration kan avlasta vårdpersonal samt vilka eventuella slöserier som finns. Metoden innebär genomförande av tre halvdagsworkshops per enhet och efter det beslutas förändringar som genomförs av chefer tillsammans med personalen. Uppföljning av resultat och nya arbetssätt görs i ordinarie verksamhetsuppföljning av ledningen. Under maj och juni genomfördes workshops på tre pilotenheter; ortopedavdelningen, BB och förlossningen. Slutsatserna och erfarenheterna är goda av workshopen och nu pågår själva förändringsarbetet lokalt där lösningar söks och de prioriteras och därefter införs nya arbetssätt och rollstrukturer. Parallellt med slutförandet av de tre piloterna fortsätter fler avdelningar att starta sina RAK-workshops där två psykiatriavdelningar och en kirurgavdelning redan startat. Ambitionen med RAK-arbetet är att samtliga SÄS avdelningar där det finns en permanent chef på plats skall genomgå RAK-övningen under hösten. Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Införande av karriärutvecklingsmodell sjuksköterskor, BMA, röntgensjuksköterskor samt medicinska sekreterare. PÅGÅR Identifiering av lönekriterier kopplat till karriärutveckling. PÅGÅR Karriärutvecklingsmodell för psykolog, arbetsterapeut och fysioterapeut. PLANERAD

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 24 (33) Kliniskt basår för sjuksköterskor. KLAR Regional satsning på YH-utbildning för undersköterskor. PÅGÅR Ta fram och analysera lönestrukturen på samtliga yrkeskategorier på SÄS, för att tydliggöra möjlig löneutveckling utifrån regionens målbild. Modellen revideras årligen i samband med löneöversyn. PÅGÅR Aktiviteterna inom området pågår enligt plan och effekt förväntas under hösten/vintern. 3.6 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska SÄS arbetar aktivt med att förbättra arbetsmiljön och samtidigt minska sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron har succesivt förbättrats sedan 2014 och SÄS arbetar för att denna trend fortsätter. Prognosen är dock att SÄS inte fullt ut kommer att nå regionens mål på 6 procent under 2017. SÄS arbetar med fokus på en bättre arbetsplats och samarbetar med externa parter, såsom företagshälsovården och försäkringskassan. Detta är ett långsiktigt arbete som innefattar både insatser för att stärka ledarskapet samt aktiviteter för en förändrad livsstil hos medarbetarna. Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Systematisk arbetsmiljöuppföljning på kliniknivå med chefer och skyddsombud. Genomförs varje höst (hösten 2017 genomförs den av HR partner i klinikledning). PÅGÅR Arbetsmiljöutbildning (regionens 3-dagars) för alla chefer och skyddsombud. PÅGÅR Ett arbetsmiljöutskott under SÄS Centrala Samverkansgrupp (CSG) har startats. KLAR Regiongemensamt framtaget verktyg Verksamhetsanalys ska under hösten 2017 användas på de enheter som har anmält sig till RAK. Arbetet kommer att fortsätta under 2018. PLANERAD. Införandet av sänkt heltidsmått vid nattjänstgöring enligt kollektivavtal (HÖK16). PÅGÅR Kartläggning av läkares förläggning av arbetstider 07-21 (vardagar) och följsamhet till sexpunktsprogrammet (regional riktlinje för översyn av jourorganisation och arbetstidsförläggning för läkare) är klar, beslut för genomförande är inte taget. PÅGÅR Projekt kompetensförsörjning akutplan startar på medicinkliniken. Det innebär att sjuksköterskor och undersköterskor får 20 procent av

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 25 (33) arbetstiden schemalagt till personlig utveckling eller kompetensutveckling. PÅGÅR Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Förebyggande stresshanteringskurs för medarbetare i riskzonen, erbjuds av Hälsan och arbetslivet. PÅGÅR Rökavvänjningsstöd till alla anställda. PÅGÅR SÄS har tillsammans företagshälsovården tagit fram en rutin som resulterar i att läkarna inte alltid sjukskriver på heltid längre, utan gör bedömningar på ett mer nyanserat sätt utifrån arbetskapacitet. SÄS/enheterna provar att under begränsad tid sätta personen på andra arbetsuppgifter eventuellt i kombination med deltidssjukskrivning. PÅGÅR Försäkringskassan kommer under hösten att ha ett utbildningstillfällen för chefer i rehabilitering, hur ett bra rehab och uppföljningsmöte går till och vad som händer med ett sjukfall när Försäkringskassan tar över. Detta är ett sätt att öka samarbetet samt att chefer får möjlighet att ställa frågor till handläggare. PLANERAD 4. Personal 4.1 Chefsförutsättningar Sedan förra året har ett övergripande arbete med SÄS ramverk för chefsstruktur pågått. Arbetet har innefattat analyser, workshops och simuleringar av befintliga samt framtida organisationsstrukturer. Under året har risk och konsekvensanalyser genomförts på övergripande nivå vilket har resulterat i ett ramverk för SÄS chefsstruktur. Det innebär förändrad organisationsstruktur på flertalet kliniker i syfte att nå normtal 10-35 medarbetare per chef samt förbättra chefers organisatoriska förutsättningar att vara närvarande som chefer. Arbetet omfattar Ökat stöd i administration och organisatoriska förändringar gällande vissa yrkeskategorier för att stötta chefers förutsättningar. Införande av ett ytterligare chefsled. Samledarskap på samtliga chefsnivåer utifrån normtal. Dela befintliga grupperingar utifrån vård & verksamhet (fler chefer på första linjen). Fortsatt arbete med utbildningsinsatser för en ökad förståelse av chefsrollen (Ekonomi-Verksamhet-Personalansvar).

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 28 (33) Ökningen av gruppen administratör vård syns främst i kategorin assistent vårdadministration. Antalet anställda har ökat något beroende på att satsningar görs för att avlasta vårdpersonal och chefer med administrativa uppgifter. Dessutom har långtidssjukfrånvaron minskat vilket ökar antalet nettoårsarbetare. Ökningen i gruppen Rehabilitering och förebyggande syns främst bland fysioterapeuter, arbetsterapeuter, psykologer och kuratorer. Antalet anställda har ökat samtidigt som långtidsfrånvaron minskat. Ökningen av antalet anställda beror till stor del på de regionala satsningarna inom psykiatrin och Samrehab. Ökningen i gruppen Läkare beror på att antalet anställda ökat något och hel- och deltidsfrånvaro minskat, främst sjuk- och föräldraledighet. Ökningen i gruppen sjuksköterskor och barnmorskor beror på ett ökat antal anställda samt att en större andel arbetar heltid. Ökningen av barnmorskor beror på en satsning att anställa sjuksköterskor och erbjuda finansierad barnmorskeutbildning. Övertid Övertidstimmarna under 2017 har ökat jämfört med motsvarande period föregående år. Det är den kvalificerade övertiden och mertiden som ökat. De kategorigrupper som har ökat är undersköterskor, sjuksköterskor och biomedicinsk analytiker. Övertidstimmarna under juni-augusti har varit fler i år jämfört med 2016 och detta till följd av fler arbetade extrapass. Personalomsättningen har minskat jämfört med föregående år och värdet för rullande 12 för extern avgång egen begäran, ligger på 5,1 procent. Antalet rekryteringar har varit fler i år jämfört med motsvarande period 2016. Personalkostnader Kostnaden för sommarersättningar Extra arbetspass har t.o.m augusti varit 1, 7 mnkr högre inklusive sociala avgifter än motsvarande period föregående år. Ersättningen har höjts 2017 men även antalet timmar är fler. En sammanställning av den totala kostnaden för sommarersättningarna kommer att göras efter septemberlönen. Jourkostnader för läkare har minskat jämfört med föregående år. Antalet utförda timmar för jour och beredskap är något färre i år samtidigt som uttaget av jourkompledighet har ökat. Övertidskostnader har ökat jämfört med föregående år. Antalet arbetade övertidstimmar är fler och det är den kvalificerade övertiden som ökat mest. Kostnaden för OB-tillägg har ökat. En förklaring till detta är att ersättningen höjdes 170401. En extra nödvändig lönesatsning för sjuksköterskor 24/7 är gjord med en extra kostnad på cirka 10 mnkr. Semesterkostnader har ökat sedan föregående år. Kostnaden för intjänad semester har ökat, delvis beroende på ett ökat antal anställda, dock har uttaget av semesterledighet ökat jämfört med föregående år.

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 29 (33) 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Resultaträkning Periodens utfall Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos t.o.m. t.o.m. t.o.m. Budget per 1708 1708 1608 1708 1708 mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Såld vård internt 2 219,7 2 227,7 2 116,3-8,0 3 369,7 Såld vård externt 19,5 20,0 21,6-0,5 29,0 Patientavgifter 33,4 37,5 36,2-4,2 51,0 Övriga erhållna bidrag 126,6 126,7 113,1-0,1 193,0 Försäljning av tjänster 63,8 65,8 64,7-2,0 96,0 Hyresintäkter 0,6 0,9 0,9-0,3 1,5 Försäljning av material och varor 2,2 2,8 2,8-0,6 3,3 Övriga intäkter 65,6 62,6 57,6 3,0 115,0 Verksamhetens intäkter 2 531,3 2 544,1 2 413,2-12,8 3 858,5 Personalkostnader, exkl inhyrd personal -1 552,6-1 588,0-1 473,4 35,4-2 383,0 Bemanningsföretag -36,3-6,5-37,6-29,8-58,0 Köpt vård -40,4-34,9-49,4-5,5-62,5 Läkemedel -279,6-282,9-269,2 3,3-427,7 Verksamhetsanknutna tjänster -107,9-95,8-97,8-12,1-162,7 Övriga tjänster, inkl konsultkostnader -68,6-66,9-63,3-1,7-102,0 Material och varor, inkl förbrukningsmtrl -171,3-157,9-178,1-13,4-256,0 Lokal- och energikostnader -191,1-179,6-177,2-11,5-286,0 Lämnade bidrag -0,4-0,4-0,4 0,1-0,7 Avskrivningar -44,1-45,3-44,9 1,2-67,0 Övriga kostnader -74,4-69,5-50,6-5,0-107,5 Verksamhetens kostnader -2 566,7-2 527,6-2 442,0-39,1-3 913,1 Finansiella intäkter/kostnader -3,1-3,1-2,7 0,0-4,7 Resultat -38,5 13,4-31,5-52,0-59,3 Resultatet ackumulerat augusti är -38,5 mnkr, vilket är i 7 mnkr sämre än samma period föregående år och 52 mnkr sämre än budget. Intäkterna ackumulerat är 12,8 mnkr lägre än budgeterat. Detta beror bland annat på att SÄS överproduktion (brutet tak) är 8,7 mnkr lägre än budgeterat.

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 30 (33) Avvikelsen beror även på lägre intäkter för finansierade åtgärder för Hepatit C där sjukhuset erhåller ersättning i takt med genererade kostnader. SÄS har inte erhållit ersättning för utökad verksamhet för neuropsykiatri, vilket motsvarar cirka 6 mnkr ackumulerat. Det fördyrade reagensavtalet, cirka 3 mnkr är inte heller finansierat. I augusti har återbetalning från Hjälpmedelscentralen erhållits för överlämnade hjälpmedel erhållits till ett värde av 8,8 mnkr. Personalkostnaderna inklusive bemanningsföretag är 5,6 mnkr lägre än budgeterat. Detta beror på psykiatrisatsning som endast till mindre del har påbörjats under året. I resultatet finns även kostnader för regional lönesatsning på sjuksköterskor, 10 mnkr inklusive sociala avgifter. Ökningen av kostnaderna jämfört med föregående år är främst en följd av lönerevision, löneglidning, sociala avgifter samt ökad personalvolym. Kostnaderna för bemanningsföretag är 36,3 mnkr ackumulerat augusti, vilket är 29,8 mnkr högre än budgeterat (budget finns till viss del i personalkostnader) men 1,3 mnkr lägre än samma period föregående år. Kostnaderna för köpt vård är 5,5 mnkr högre än budget men 9 mnkr lägre än föregående år. Budgetavvikelsen beror i sin helhet på ökade kostnader för tillgänglighet i form av köpt ortopedivård. Avvikelsen mot föregående år beror på att SÄS hade högre kostnader för brännskador, ECMO, vårdgaranti och valfrihet 2016. Kostnaderna för läkemedel är 3,3 mnkr lägre än budgeterat, vilket främst förklaras av lägre antal behandlingar mot Hepatit C som sjukhuset erhåller finansiering för. Det beror även på att sjukhuset har erhållet återbäring från vissa läkemedel på 4,2 mnkr. När resultat och budget har exkluderats från de läkemedel som sjukhuset erhåller finansiering för är läkemedelskostnaderna 1,2 mnkr högre än budget. Kostnaderna är lägre än samma period förra året vilket beror på lägre antal behandlingar mot hepatit C. Kostnaderna för verksamhetsanknutna tjänster överstiger budget med 12,1 mnkr, vilket beror på köp av granskningstjänster inom röntgen samt röntgentjänster främst bestående av PET-CT. Kostnaderna för material och varor överstiger budget med 13,4 mnkr och förra årets resultat med 13,5 mnkr. Detta beror på ökade kostnader för reagenser i och med att avtalet löpt ut vilket uppskattas till 3 mnkr på helår. Ökningen beror även på ökade kostnader för behandlingshjälpmedel i form av insulinpumpar och olika andningshjälpmedel, samt medicinteknisk utrustning. Avvikelsen gentemot budget för lokalkostnader beror på hyrestillägg som inte var kända vid budgetläggning. Ökningen mot föregående år beror på höjda kostnader för ny städriktlinje, hyreshöjningar, övrig utökning av lokaler samt allmänna reparationer och underhåll. Utfallet för övriga kostnader överstiger budget med 5,3 mnkr på grund av oattesterade fakturor som hör till andra kostnadsrader samt ökade kostnader för hyra av MR-utrustning.

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 31 (33) 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Uppföljning av effektiviseringsplan 2017 Inför 2017 togs en effektiviseringsplan på 49 mnkr fram vars effekter redovisas nedan. Arbete med ytterligare effektiviseringar Den ekonomiska utvecklingen har trots effektiviseringsplanen inte haft en tillfredsställande utveckling och därför pågår arbete med ytterligare aktiviteter. Ytterligare effektiviseringar Principer för framtagandet av de aktiviteter som redovisas nedan är att de inte ska påverka produktionen eller tillgängligheten negativt. Ytterligare aktiviteter för att nå ekonomi i balans pågår men där är effekter svåra att nå under innevarande år. Arbetet med att vara generellt hyrpersonaloberoende intensifieras redan från och med i höst. SÄS arbetar med att främja större flexibilitet inom vården beträffande bemanning och vårdformer vilket förväntas ge effekter kommande år. Ökade intäkter Full produktion enligt brutet tak och/eller intäkter för ändrade vårdformer (8,7) mnkr. Ansträngningar för att utföra full produktion i alla verksamheter pågår för att intäktsnivån enligt brutet tak uppnås. Samtidigt förs dialog med HSN om att ändrade och därmed utvecklade vårdformer (från slutenvård till öppenvård/dagvård) inte ska påverka den ekonomiska ersättningen. Enligt pågående dialog med HSS finns möjlighet att erhålla ytterligare intäkter för VUP/BUP i den regionala psykiatrisatsningen (5 Mnkr). Ökad produktion inom de regionala produktions och kapacitetsområdena (PKområdena) som kan ge ökade intäkter: (1 mnkr)

2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Tjänsteutlåtande - Delårsrapport augusti 2017 Delårsrapport augusti, 2017-09-20 33 (33) och då belastas inte förvaltningens investeringsram. Prognosen är avhängigt på vad de pågående upphandlingarna resulterar i. Prognos: 57 mnkr 6. Fördjupad rapportering till egen nämnd Vårdskador ska minska för VRI, trycksår (fall) 89/98 103/97 Förbättra medicinska resultat 18/30 Resultat enkel patientenkät 79/80 80/80 81/80 76/80 77/80 77/80 77/80 77/80 /80 /80 /80 /80 Resultat enkel medarbetarenkät -3/-8,3-4/ Tillgänglighet vårdgaranti 90 dagar 76/82 74/84 73/87 73/88 72/92 72/95 69/92 65/90 /92 /95 /98 Tillgänglighet total vistelsetid (TVT) < 4 g 52/70 54,3/71 62/72 61/73 59/73 58/74 63/75 62/76 /77 /78 /79 /80 Ekonomi i balans -9/-7-10/-12-9/-8-34/-24-48/-24-70/-22-54/8-38/13 J F M A M J J A S O N D

tdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 1: Delårsrapport augusti 2017 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-09-18 Diarienummer SÄS 2017-00122 Västra Götalandsregionen Södra Älvsborgs Sjukhus Handläggare: Olof Johansson Telefon: 033-616 10 00 E-post: olof.johansson@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Delårsrapport augusti 2017 Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus godkänner delårsrapport efter augusti 2017. 2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus fastställer ytterligare åtgärder för ekonomisk balans vid årets slut. 3. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att fördela negativt eget kapital med en tredjedel år 2018 och två tredjedelar år 2019. Sammanfattning av ärendet Förvaltningens produktion är 1 procent högre än 2016 och 3 procent över den beställda nivån i vårdöverenskommelsen 2017. Remissinflödet, justerat för utökade uppdrag och förändringar i registrering, är 6,1 procent. Koncernkontoret har fått i uppdrag att se på varför ökningen är större än befolkningstillväxten. Därmed ökar väntetiderna trots ökad produktion. Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) deltar aktivt i VGR:s gemensamma system med upphandlade tjänster hos privata vårdgivare för att korta ner köerna. De av regionstyrelsen högprioriterade områdena: Tillgänglighet. Måluppfyllelsen för första besök 90 dagar är 65 procent vilket är 7 procentenheter lägre än föregående år. För behandling är måluppfyllelsen 72 procent vilket är 3 procentenheter högre än föregående år. Akutmottagning. Utfallet för RF- indikatorn, andel patienter där TVT är mindre än 4 timmar vid besök på akutmottagning (inkl barnakuten) är ackumulerat till och med augusti 58,9 procent. Motsvarande förra året var 58,6 procent. Ökad produktivitet. Produktiviteten i form av vad en sammanvägd prestation kostar i utförd tid är ackumulerat 87,8 timmar i år och 87,2 förra året, ungefär samma nivå. Det ekonomiska resultatet är minus 38,5 mnkr och avviker negativt från budget med 52 mnkr och 7 mnkr sämre än föregående år. Förvaltningen har tagit fram ett åtgärdsprogram för att balansera ekonomin innan 2017 års utgång. Förvaltningen vill också påpeka att det finns ett fördyrade avtal för reagenser vid

tdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 1: Delårsrapport augusti 2017 Datum 2017-09-18 Diarienummer SÄS 2017-00122 2 (2) laboratorieverksamheten som inte är finansierat. En framställan ska göras när den fördyrade kostnaden är fastslagen d.v.s. vid årets slut, cirka 3 mnkr. I resultatet för perioden finns dessutom inte finansiering för övertagande av neuropsykiatri från Habilitering och hälsa ca 6 mnkr. SÄS produktion är mitt i en omställning där vårdformerna förändras och effektiviseras, men ersättningssystemet inte följer med. Det innebär att SÄS utför vården till patienterna på ett bättre sätt, men ersättningen till sjukhuset blir väsentligt lägre än när vården utfördes på traditionellt vis. SÄS ämnar att be HSN om kompensation för dessa uteblivna intäkter. Hantering av negativ eget kapital: Återställandet av det negativa egna kapitalet fördelas på år 2018 med en tredjedel och två tredjedelar 2019. Den under förra hösten uppkomna fuktskadan ingår i det negativa egna kapitalet med cirka 6 mnkr. Beredning CSG 2017-09-20 Södra Älvsborgs Sjukhus Ann-Marie Schaffrath Sjukhusdirektör Torben Pihl Ekonomichef Bilaga Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus augusti 2017 Översiktsrapport Södra Älvsborgs Sjukhus fördjupade analys med anledning av inkommande e-post från ekonomidirektör Joakim Björk 2017-09-13 Inkommande e-post från Joakim Björk 2017-09-13 Bokslutsdokumentation Besluten skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Revisionsenheten, revision@vgregion.se Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se

9-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 2: Informationsbehov i delårsrapport augusti Från: Joakim Björck Skickat: den 13 september 2017 10:42 Till: Ann-Marie Schaffrath; Ann-Marie Wennberg Larkö; Ann-Sofi Lodin; Jörgen Thorn; Lars Viklund; Madeleine Andersson; Magnus Karlsson; Marie-Louise Gefvert; Mikael Forslund; Mirko Ivanovic; Thomas Front; Martin Rösman; Ulf Lindberg Kopia: AL Alingsåsstyrelse; ANS ans; Habiliteringochhälsa; KS/FSS Styrelsen FB; NU Nusjukv kansli; PV Närhälsan; Regionstyrelsen; Servicenämnden; SkasDiariet; Säs; Universitetssjukhuset Sahlgrenska Ämne: Informationsbehov i DÅR augusti Kategorier: Andreas Hej, Ägarutskott och Regionstyrelse har begärt och fått en rapport om det ökande antalet nettoårsarbetare i koncernen. I rapporten har vi inte kunnat svara i detalj på alla frågor som ställts. Detta i kombination med att vi inte ser någon påtaglig förändring av tillgänglighet eller produktivitet innebär att vi fått i uppdrag att fördjupa analysen i Delårsrapporten. Det är särskilt två frågeställningar som man vill ha svar på: Ökning av administrativ personal uppdelning i de som arbetar vårdnära (som direkt avlastar vårdpersonal inkl chefer i vården) och övriga. Har denna ökning bidragit till en ökad produktion eller kvalitet? Ökning av hälso- och sjukvårdspersonal har detta medfört en ökad produktion eller kvalitet? Vi vill gärna ta del av förvaltningens analyser av det ökade antalet nettoårsarbetare. Vilka är de tre viktigaste förklaringarna? I delårsrapporten skall följande redovisas utöver det som står i anvisningen för rapportering 2017. Jämförelsen skall avse augusti 2017 i förhållande till augusti 2016: - vilka nya eller utökade uppdrag har förvaltningen fått som föranlett en ökning avseende nettoårsarbetare? Redovisas per personalkategori. - redovisa vilken uppgiftsväxling som har genomförts. Förklara och motivera de orsaker som medför att uppgiftsväxling inte innebär ett 1-1-förhållande. - redovisa antalet nytillsatta chefer efter beslut om normtal. Redovisas för hälso-sjukvård, administration, service. - redovisa i vilken omfattning som medicinska sekreterare, kanslister eller andra kategorier(t ex resurser från Regionservice) har anställts för att frigöra tid för vårdpersonal att utföra vårdarbete. Med vänliga hälsningar Joakim Björck Ekonomidirektör Koncernstab: Verksamhetsuppföljning, Ekonomi och Inköp Koncernkontoret Västra Götalandsregionen

9-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 2: Informationsbehov i delårsrapport augusti Telefon: 010-441 01 67 alt. 070-082 35 78 E-postadress: joakim.bjorck@vgregion.se

ollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 3: Delår översiktsrapport Södra Älvsborgs Sjukhus Tkr Månad: 2017-08 Status: S Verksamhet > Rapportsummor Utfall ack Budget ack Avv ack 2010 Medicinklinik Intäkter 7 422 3 435 3 987 Personalkostnader -197 594-186 211-11 383 Övriga kostnader -216 946-204 791-12 156 Resultat -407 119-387 567-19 552 2080 Klinik Hud, Inf, Vårdh, Ögon Intäkter 1 219 816 402 Personalkostnader -70 132-80 128 9 996 Övriga kostnader -55 992-66 692 10 700 Resultat -124 905-146 003 21 098 3220 Kirurg- och öronklinik Intäkter 900 946-46 Personalkostnader -106 846-101 825-5 021 Övriga kostnader -48 360-47 659-701 Resultat -154 306-148 539-5 767 3240 Ortopedklinik Intäkter 273 188 85 Personalkostnader -44 909-47 230 2 320 Övriga kostnader -24 060-30 654 6 594 Resultat -68 696-77 695 8 999 3410 Barn- och ungdomsklinik Intäkter 2 667 1 141 1 526 Personalkostnader -96 553-91 576-4 977 Övriga kostnader -45 810-43 072-2 738 Resultat -139 696-133 507-6 189 3430 Kvinnoklinik Intäkter 2 869 713 2 156 Personalkostnader -87 749-86 352-1 398 Övriga kostnader -22 573-23 208 635 Resultat -107 453-108 847 1 394 3620 Anestesiklinik Intäkter 2 478 2 047 431 Personalkostnader -127 976-127 547-430 Övriga kostnader -45 646-45 686 40 Resultat -171 144-171 185 41 4420 Barn- och ungdomspsyk Intäkter 9 867 12 093-2 225 Personalkostnader -62 372-65 012 2 640 Övriga kostnader -14 641-19 443 4 802 Resultat -67 146-72 362 5 216 4510 Vuxenpsykiatriska kliniken Intäkter 15 432 11 315 4 117 Personalkostnader -191 498-198 976 7 478 Övriga kostnader -52 268-51 951-317 Resultat -228 334-239 611 11 277 Signal

ollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 3: Delår översiktsrapport 6350 Neuro- o rehabiliteringsklinik Intäkter 8 800 7 201 1 599 Personalkostnader -151 899-144 332-7 567 Övriga kostnader -106 970-108 102 1 132 Resultat -250 069-245 233-4 836 6400 Akutkliniken Intäkter 1 697 2 280-583 Personalkostnader -130 611-122 815-7 795 Övriga kostnader -37 818-37 447-372 Resultat -166 732-157 982-8 750 6550 Vårdadministrativ service Intäkter 509 436 73 Personalkostnader -78 163-79 802 1 639 Övriga kostnader -1 817-1 335-482 Resultat -79 470-80 701 1 231 6750 Klinik bild- o laboratoriemed Intäkter 60 931 62 403-1 472 Personalkostnader -111 629-117 196 5 567 Övriga kostnader -84 299-75 804-8 495 Resultat -134 998-130 598-4 400 6860 Medicinsk informatik o teknik Intäkter 7 245 7 704-459 Personalkostnader -37 415-40 837 3 422 Övriga kostnader -16 512-16 953 441 Resultat -46 682-50 086 3 404

tdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 4: Delårsrapport augusti 2017 1 (5) Bilaga till delårsrapport Datum: 2017-09-19 Diarienummer: SÄS 2017-00122 Södra Älvsborgs Sjukhus/HR-staben Handläggare: Heidi Ström Telefon: 033-616 10 00 E-post: heidi.strom@vgregion.se Fördjupad analys av nettoårsarbetarutveckling på Södra Älvsborgs Sjukhus Sammanfattning Regionstyrelsen och ägarutskottet har sedan tidigare begärt en rapport om det ökade antalet nettoårsarbetare i koncernen. Det har nu på nytt inkommit en skrivelse från Koncernkontoret där de ber förvaltningen att fördjupa analysen utifrån några frågeställningar. Nedan presenteras Södra Älvsborgs Sjukhus analys som kopplas som bilaga till förvaltningens delårsrapport efter augusti 2017. Fördjupad beskrivning Ökning av administrativ personal uppdelning i de som arbetar vårdnära (som direkt avlastar vårdpersonal inkl. chefer i vården) och övriga. Har denna ökning bidragit till en ökad produktion eller kvalitet? Ökningen (anställda 12 st och nettoårsarbetare 10 st) består i huvudsak av assistenter, administrativa koordinatorer och projektledare. Fyra av dessa arbetar med schema och bemanning för att avlasta chefer och vårdpersonal. Resterande arbetar med riktade projekt och satsningar såsom kliniskt basår, karriärutvecklingsmodeller, fastighet & säkerhet mm som på sikt kommer att bidra till ökad kvalitet. Ökning av hälso- och sjukvårdspersonal har detta medfört en ökad produktion eller kvalitet? Eftervårdsavdelningen på medicinkliniken, ca 20 undersköterskor. Kommer ge effekt i form av frigörande av vårdplatser Växling Telegrafen (privat vårdgivare) till hudkliniken, 4 vårdpersonal. Har gett 680 fler besök ackumulerat per augusti jämfört med 2016 Närsjukvårdsteam neuro/rehab, 4 (1 läkare, 3 sjuksköterskor). Frigör vårdplatser. Har gett 19 fler besök, utökningen nyss påbörjad. Psykiatrisatsningar 30 fler vårdpersonal i linje med riktade politiska satsningar. 6000 fler besök (framför allt sjukvårdande behandling) Samrehab neuro/rehab, utökat uppdrag genom övertagande av 9 tjänster. Produktion +1000 besök i öppenvård samt konsultationer i slutenvård. Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus 501 82 Borås Besöksadress: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 Telefon: SÄS Borås, vx 033-616 10 00 SÄS Skene, vx 0320-77 80 00 Webbplats: www.vgregion.se/sas E-post: sas@vgregion.se

tdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 4: Delårsrapport augusti 2017 Bilaga till delårsrapport, SÄS 2017-00122 2 (5) Kvinnokliniken. Ökning av nettoårsarbetare 15, bl.a. beroende på långsiktig rekryterings- och utbildningssatsning för att säkerställa framtida produktion. Satsningen är finansierad 10-mnkr satsning Vårdadministrativ service. Ökning 8 nettoårsarbetare, framförallt till följd av utökade arbetsuppgifter pga. satsningar inom psykiatri samt hud (Telegrafen). Single responder, 3 st, ökar kvaliteten och förbättrar tillgängligheten. Koncernkontoret önskar ta del av förvaltningens analyser av det ökade antalet nettoårsarbetare. Vilka är de tre viktigaste förklaringarna? Regionala satsningar inom psykiatri som har inneburit fler anställda inom framförallt gruppen rehabilitering och förebyggande. Ökning av antalet undersköterskor. En ökad andel medarbetare som arbetar heltid. I delårsrapporten skall följande redovisas utöver det som står i anvisningen för rapportering 2017. Jämförelsen skall avse augusti 2017 i förhållande till augusti 2016: Vilka nya eller utökade uppdrag har förvaltningen fått som föranlett en ökning avseende nettoårsarbetare? Redovisas per personalkategori. Se delårsrapporten samt svar ovan. Redovisa vilken uppgiftsväxling som har genomförts. Förklara och motivera de orsaker som medför att uppgiftsväxling inte innebär ett 1-1- förhållande. Klinik för Hud, Infektion, Vårdhygien och Ögon (HIVÖ) - på HUD/STD och ögonmottagningen har sjuksköterskor egna mottagningar vilket avlastar läkarna. På infektionsavdelningen har regionservice tagit över uppgifter som tvätt, förråd och viss del av transporter. Ingen förändring i bemanningen till antal dock avlastning för sjuksköterskor då undersköterskor får mer tid och man arbetar i gruppvård. Kirurg- och öronklinik rätt använd kompetens (RAK) har påbörjats på Kirurgoch öronenhet (Kiröa). På Kiröa har vårdenhetschef tidigare gjort en inventering av arbetsuppgifter tillsammans med sjuksköterskor och undersköterskor. Det har kommit fram en del arbetsuppgifter som kan prioriteras om och utföras av andra yrkesgrupper. Tydliga funktionsbeskrivningar har utarbetats där varje arbetspass har arbetsuppgifter identifierade. Ortopedklinik rätt använd kompetens (RAK) genomförd på ortopedenhet. Detta kommer att medföra bl.a. ny rondrutin, införande av nytt arbetssätt gruppvård samt att vakant sjukskötersketjänst ersätts med bemanningskoordinator.

tdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 4: Delårsrapport augusti 2017 Bilaga till delårsrapport, SÄS 2017-00122 3 (5) Inom medicinkliniken har det under de senaste två åren pågått ett intensivt utvecklingsarbete med uppgiftsväxling och administrativ förenkling för chefer och vårdpersonal som tydliga inslag. För att avlasta läkare har kliniken anställt: Tre sjuksköterskor; en endokrinsjuksköterska, en flimmersjuksköterska samt en KOL-sjuksköterska. Tre biomedicinska analytiker (BMA) som tagit över läkaruppgifter. Två schemakoordinatorer, dessa koordinatorer hanterar hela läkargruppens schemaplanering inklusive jourer. För att avlasta BMA har en undersköterska utvecklat kompetens att ta över arbetsuppgifter. För att avlasta sjuksköterskor och möjliggöra omhändertagande av ökat antal patienter per sjuksköterska, har arbete kring ordnat införande av läkemedel samt registerarbete överförts till vårdadministrativ personal. Undersköterskor är under utbildning för att ta över vårdplanering av patienter. Detta innebär en avlastning för sjuksköterskor, men framförallt kvalitet för patienter och anhöriga och bättre flöde mellan vårdnivåer. När socialstyrelsens nya bestämmelser rörande delegering till undersköterskor träder i kraft vid årsskiftet, kommer även detta att bli aktuellt att använda i syfte att kompetensutveckla undersköterskor att ta över delar av medicinhantering. Dispens är sökt redan för 2017 rörande 22 undersköterskor på den Eftervårdsenhet som startats för utskrivningsklara patienter, men svar har inte erhållits dags dato. Projektet kompetensutveckling (80.10.10), som innebär förstärkning av undersköterskor vilket gör att sjuksköterskan avlastas och fler patienter kan omhändertas av varje sjuksköterska. För att avlasta chefer har kliniken satsat på Genomförande av normtal 10 35 medarbetare per chef (beslutat LSG juni 2017). Tre bemanningsassistenter som tagit över arbetsuppgifter inom personalplanering och akutrekrytering från vårdenhetschefer och vårdgruppchefer. En administrativ koordinator som sköter administrativa arbetsuppgifter åt läkarcheferna, exempelvis skriver anställningsunderlag i barium. En webbredaktör på 50 procent. Arbete pågår med att öka flexibiliteten inom kliniken/medicinska flödet utifrån rådande patientsituation och därmed kopplat bemanningsbehov. Detta kräver helhetssyn inom chefsgruppen och väl fungerande kommunikationsstruktur samt en större rörlighet av personal mellan enheterna. Inom läkargruppen finns redan ett etablerat liknande arbetssätt.

tdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 4: Delårsrapport augusti 2017 Bilaga till delårsrapport, SÄS 2017-00122 4 (5) Inom det medicinska området har en Vårdplatssamordnarfunktion (VPSO) etablerats sedan augusti i år (flyttad från akutenheten till medicin respektive opererande verksamheterna), som tillsammans med vårdplatskoordinator ska svara för att det finns tillgänglig vårdplats för inlagd patient. Denna VPSO avlastar VEC som tidigare ansvarat för morgonmötet med vårdplatskoordinatorerna inom invärtesmedicinska området. Vuxen psykiatrisk klinik - Påbörjat arbetet med RAK på 2 avd. Nästa steg blir förmodligen avdelning plus mottagning tillsammans. Två initiativ inom området för ökad patientdelaktighet och egenvård: 1. Projekt där vi anställer s.k. Peer support (brukare med egen erfarenhet) lär ge uppslag till vad patienterna behöver under sin tid i heldygnsvård. Kan ge underlag för förskjutning av arbetsuppgifter. 2. Start av Brukarstyrd inläggning. Patienter erhåller inläggning efter behandlingskontrakt och eget initiativ. Reducerar administrativa arbetsuppgifter. Anestesikliniken har växlat tre tjänster på postop från specialistsjuksköterska till allmän sjuksköterska samt en tjänst från Op 2 till allmän sjuksköterska. Detta har gjort att kliniken har kunnat fullfölja sitt uppdrag trots den nationella brist som råder på specialistsjuksköterskor. Arbetet kommer att leda till en förskjutning av arbetsuppgifter (genomförande av rätt använd kompetens/rak). Kliniken har ökat antalet undersköterskor på IVA. Man har också planer på att utöka uppdrag till Regionservice för att sköta förråd mm. Redovisa antalet nytillsatta chefer efter beslut om normtal. Redovisas för hälso-sjukvård, administration, service. SÄS har, efter beslutet om normtal, tillsatt 25 st nya chefer. Ökningen har skett succesivt från 2015. Jämfört med augusti 2016 så har antalet anställda i gruppen Ledningsarbete minskat med 2 st. Redovisa i vilken omfattning som medicinska sekreterare, kanslister eller andra kategorier(t ex resurser från Regionservice) har anställts för att frigöra tid för vårdpersonal att utföra vårdarbete. Under 2017 har SÄS utökat servicen från Regionservice med 6 heltidstjänster fördelat på patienttransport och servicearbetare på akuten samt beställning och påfyllning av förråd på infektion. Sjukhusdirektören har begärt att få en total plan över vad Regionservice kan leverera, främst inom området vårdnära service. Uppgiftsväxling är genomförd på neurolog- och rehabiliteringskliniken gällande tidbokning, registrering, schema, tfn-service mm motsvarande 1,75 tjänstefaktorer. Detta för att avlasta kuratorer, psykologer, logopeder och dietister. På ortopedkliniken pågår RAK-arbete, rätt använd kompetens, och till ortopedavdelningen har anställts 1 medicinsk sekreterare för att avlasta sjuksköterska/undersköterska.

tdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 4: Delårsrapport augusti 2017 Bilaga till delårsrapport, SÄS 2017-00122 5 (5) Vårdadministrativ Service (VAS) har tagit över arbetsuppgifter utan att växla några resurser, t.ex. tidbokning till psykolog, dokumentation för enstaka paramedicinare, höftfrakturregistret mm. På akutmottagningen planerar VAS att införa servicesekreterare som ska avlasta läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Fortfarande finns arbetsuppgifter som kan överföras till administrativ personal. VAS håller tillsammans med ortopedkliniken på att se över dokumentationen på akuten ortopedbryggan och vilka olika dokument som kan standardiseras och då kan lämnas ut av sekreterare.

kollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 5: Bokslutsdokument 1 Bokslutsdokument RR KF BR Södra Älvsborgs Sjukhus 2017-09-15 16:00 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1708 1608 Verksamhetens intäkter 1 2 531 336 2 413 178 Verksamhetens kostnader 2,3-2 522 598-2 397 078 Avskrivningar och nedskrivningar 4-44 140-44 900 Verksamhetens nettokostnader -35 402-28 800 Finansnetto 5-3 131-2 721 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat -38 533-31 521 Not Utfall Utfall Balansräkning 1708 1612 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 0 0 - maskiner och inventarier 9 227 081 244 564 - pågående investeringar 10 3 093 472 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 230 174 245 036 Omsättningstillgångar Förråd 12 597 12 597 Kortfristiga fordringar 11 89 423 153 332 Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 35 930 63 854 Summa omsättningstillgångar 137 950 229 783 Summa tillgångar 368 124 474 819 Eget kapital Eget kapital -64 703-43 845 Bokslutsdispositioner 25 000 43 800 Årets resultat -38 533-64 657 Summa eget kapital -78 236-64 702 Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 12 136 766 165 531 Kortfristiga skulder 13 309 594 373 990 Summa skulder 446 360 539 521 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 368 124 474 819

kollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 5: Bokslutsdokument 1 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1708 1608 Löpande verksamhet Årets resultat -38 533-31 521 Investeringsbidrag -280-227 Avskrivningar 44 140 44 900 Utrangeringar/nedskrivningar 421 187 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 6-88 -45 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 5 660 13 294 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar 63 909 71 311 Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder -64 396-36 746 Kassaflöde från löpande verksamhet 5 173 47 859 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital -1 0 Korrigering omklassificering anläggningstillgångar 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar 7-29 699-44 391 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 8 88 1 727 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -29 611-42 664 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder -28 765-29 858 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 25 000 43 800 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 280 227 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -3 485 14 169 ÅRETS KASSAFLÖDE -27 924 19 364 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 63 854 18 272 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 35 930 37 636 Kontroll av årets kassaflöde -27 924 19 364 Differens 0 0 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

kollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 6: Bokslutsdokument 2 733 SödraÄlvsborgsSjukhus Noter,tkr 1.Verksamhetensintäkter 1708 1608 Patientavgiftermedmera 33359 36238 Såldvårdinternt 2219709 2116282 Såldvårdexternt 19478 21637 Försäljningavtjänster,internt 56800 58347 Försäljningavtjänster,externt 6963 6339 Hyresintäkter 632 891 Försäljningavmaterialochvaror,internt 344 748 Försäljningavmaterialochvaror,externt 1839 2052 Statsbidrag 2158 2607 Investeringsbidrag 280 227 Övrigabidrag,internt 117506 103579 Övrigabidrag,externt 6650 6678 Biljettintäkter 0 0 Övrigaintäkter,internt 46511 45394 Övrigaintäkter,externt 19107 12159 Totalt 2531336 2413178 2.Verksamhetenskostnader 1708 1608 Personalkostnader 1552611 1473366 Inhyrdpersonal,bemanningsföretag 36260 37582 Köptvårdinternt 234 60 Köptvårdexternt 40637 49496 Läkemedel 279612 269216 Lämnadebidrag,internt 0 0 Lämnadebidrag,externt 381 387 Lokalochenergikostnader,internt 176300 162261 Lokalochenergikostnader,externt 14802 14988 Verksamhetsanknutnatjänster,internt 74098 66901 Verksamhetsanknutnatjänster,externt 33767 30902 Materialochvaror,internt 74954 48828 Materialochvaror,externt 96360 129261 Övrigatjänster,internt 65611 61745 Övrigatjänster,externt 3011 1604 Övrigakostnader,internt 37434 29421 Övrigakostnader,externt 36994 21180 Totalt 2522598 2397078 3.Personalkostnader,detaljer 1708 1608 Löner 1061963 1013581 Övrigapersonalkostnader 25665 23665 Socialaavgifter 464983 436120 Pensionskostnader 0 0 Totalt 1552611 1473366

kollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 6: Bokslutsdokument 2 4.Avskrivningarochnedskrivningar 1708 1608 Avskrivningar Immateriellaanläggningstillgångar 0 0 Byggnaderochmarkanläggningar 0 0 Maskinerochinventarier 44140 44900 Fiansiellleasingmaskinerochinventarier 0 0 Totalt 44140 44900 Nedskrivningar Immateriellaanläggningstillgångar 0 0 Byggnaderochmarkanläggningar 0 0 Maskinerochinventarier 0 0 Totalt 0 0 Totaltavskrivningarochnedskrivningar 44140 44900 5.Finansnetto 1708 1608 Finansiellaintäkter Ränteintäkter,internt 0 0 Ränteintäkter,externt 88 87 Övrigafinansiellaintäkter,internt 0 0 Övrigafinansiellaintäkter,externt 0 0 Totalt 88 87 Finansiellakostnader Räntekostnader,internt 3025 2678 Räntekostnader,externt 43 3 Övrigafinansiellakostnader,internt 0 0 Övrigafinansiellakostnader,externt 151 127 Totalt 3219 2808 Totaltfinansnetto 3131 2721 6.Reavinsterochreaförlustersåldaanläggningstillgångar 1708 1608 Reavinsterfastigheter Reavinsterinventarier 88 45 Momsjusteringvidreavinst 0 0 Totalt 88 45 Reaförlusterfastigheter Reaförlusterinventarier 0 0 Momsjusteringvidreaförlust 0 0 Totalt 0 0 Nettoreavinster/förluster 88 45

kollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 6: Bokslutsdokument 2 7.Investeringianläggningstillgångar 1708 1608 Åretsinvesteringiimmateriellaanläggningstillgångar 0 0 Åretsinvesteringibyggnaderochmark 0 0 Åretsinvesteringimaskinerochinventarier 26606 30259 Åretsinvestering,finansiellleasingmaskinerochinventarier 0 0 Åretspågåendeinvestering 3093 14132 Totalt 29699 44391 8.Försäljninganläggningstillgångar 1708 1608 Försäljningbyggnaderochmark 0 0 Försäljningmaskinerochinventarier 88 1727 Totalt 88 1727 9.Maskinerochinventarier 1708 1612 Ackumuleradeanskaffningsvärden Vidåretsbörjan 825507 806192 Nyanskaffningar 26606 63905 Omklassificeringar 472 190 Överförtmellanenheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 19484 44781 Korrigeringanskaffningsvärde 0 1 Utgåendeackumuleradeanläggningstillgångar 833101 825507 Ackumuleradeavskrivningar Vidåretsbörjan 580943 556514 Åretsavskrivningochnedskrivning 44140 67040 Omklassificeringar 0 Överförtmellanenheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 19068 42609 Korrigeringavskrivningarochnedskrivningar 5 2 Utgåendeackumuleradeavskrivningar 606020 580943 Utgåenderestvärde 227081 244564 10.Pågåendeinvesteringar 1708 1612 Ackumuleradeanskaffningsvärden Vidåretsbörjan 472 190 Nyanskaffningar 3093 472 Omklassificeringar 472 190 Överförtmellanenheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigeringanskaffningsvärde 0 0 Utgåendeackumuleradeanläggningstillgångar 3093 472

kollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 - HSNS 2016-00095-51 Protokollsutdrag - 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport augusti 2017 : Bilaga 6: Bokslutsdokument 2 11.Kortfristigafordringar 1708 1612 Kundfordringar,internt 20142 23 Kundfordringar,externt 5078 12053 Förutbetaldakostnaderochupplupnaintäkter,internt 29651 32634 Förutbetaldakostnaderochupplupnaintäkter,externt 7779 5371 Övrigafordringar,internt 14720 88279 Övrigafordringar,externt 12053 14972 Totalt 89423 153332 12.Långfristigaskulder 1708 1612 Långfristigskuld,investeringsbidrag 1954 1832 Övrigalångfristigaskulder,internt 134812 163699 Övrigalångfristigaskulder,externt 0 0 Totalt 136766 165531 13.Kortfristigaskulder 1708 1612 Leverantörsskulder,internt 25771 14485 Leverantörsskulder,externt 47160 70092 Semesterskuld 69294 99828 Löner,jour,beredskap,övertid 67629 54538 Upplupnasocialaavgifter 60229 66950 Övrigaupplupnakostnaderochförutbetaldaintäkter,internt 326 26 Övrigaupplupnakostnaderochförutbetaldaintäkter,externt 4961 12004 Övrigakortfristigaskulder,internt 32591 52365 Övrigakortfristigaskulder,externt 1633 3702 Totalt 309594 373990

- 70 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 : Protokollsutdrag - 70 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 9 (22) Protokoll från styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, 2017-09-21 70 Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 Diarienummer SÄS 2016-00695 Beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att notera informationen. Sammanfattning av ärendet I vårdöverenskommelsen för 2017 åtar sig Södra Älvsborgs Sjukhus att följa upp och rapportera olika delar i överenskommelsen. Detta har sammanfattats i denna rapport som utgår från Uppföljningsdokument VÖK 2017 mellan HSNS och SÄS, se bilaga. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 170905 Bilaga - Uppföljning VÖK augusti 2017 Bilaga - Uppföljningsdokument VÖK 2017 Skickas till Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

melse efter augusti 2017 - HSNS 2016-00095-52 Protokollsutdrag - 70 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 : Bilaga 1: Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2017-09-05 Diarienummer SÄS 2016-00695 Västra Götalandsregionen Södra Älvsborgs Sjukhus Handläggare: Olof Johansson Telefon: 033-616 47 01 E-post: olof.johansson@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att notera informationen. Sammanfattning av ärendet I vårdöverenskommelsen för 2017 åtar sig Södra Älvsborgs Sjukhus att följa upp och rapportera olika delar i överenskommelsen. Detta har sammanfattats i denna rapport som utgår från Uppföljningsdokument VÖK 2017 mellan HSNS och SÄS, se bilaga. Södra Älvsborgs Sjukhus Ann-Marie Schaffrath Sjukhusdirektör Torben Pihl Ekonomichef Bilaga Rapport Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 Uppföljningsdokument VÖK 2017 mellan HSNS och SÄS Besluten skickas till Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se

renskommelse efter augusti 2017 - HSNS 2016-00095-52 Protokollsutdrag - 70 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 : Bilaga 2: Uppföljning vårdöverenskommelse augusti 2017 1 (6) Rapport Datum 2017-09-01 Diarienummer SÄS 2016-00695 Klinik/Enhet/Stab Handläggare: Olof Johansson Telefon: 033-6164701 E-post: olof.johansson@vgregion.se Uppföljning av VÖK enligt uppföljningsdokument efter augusti 2017 Innehåll 1. Inledning... 2 2. SÄS inspel till VÖK... 2 Diabetes barn... 2 Neonatalvård... 2 Förbättrad tillgänglighet... 2 Ortopedkliniken... 2 Neuro- och rehabiliteringsklinik... 3 Medicinkliniken... 3 HIVÖ... 3 3. Riktade uppdrag... 3 Mobilt team ätstörning... 3 Utökat uppdrag hudsjukvård... 4 Länssjukvårdrehabilitering... 4 4. Prioriterade grupper personer med cancer... 5 Säkerställa att alla cancerpatienter har en namngiven kontaktsjuksköterska... 5 Kirurg och öronkliniken... 5 Kvinnokliniken... 5 Medicinkliniken... 6 Neuro- och Rehabiliteringskliniken... 6 HIVÖ... 6 Barn- och ungdomskliniken... 6 Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Södra Älvsborgs Sjukhus 501 82 Borås SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 SÄS Borås, vx 033-616 10 00 SÄS Skene, vx 0320-77 80 00 www.vgregion.se/sas sas@vgregion.se

renskommelse efter augusti 2017 - HSNS 2016-00095-52 Protokollsutdrag - 70 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 : Bilaga 2: Uppföljning vårdöverenskommelse augusti 2017 Dokumentrubrik, 2017-09-15 2 (6) 1. Inledning Denna uppföljning utgår från Uppföljningsdokument VÖK 2017 mellan HSNS och SÄS. Detta dokument redovisar de med rapporteringsform skriftlig. I princip handlar det om uppföljning av förändringar (i ekonomiska termer) i bilaga 3 vårdöverenskommelsen. Dessa sammanfattas nedan. Mobilt team ätstörning 2,1 mnkr Diabetes barn 3,5 mnkr Neonatalvård 3,0 mnkr Medel för förbättrad tillgänglighet 10 mnkr Utökat uppdrag hudsjukvård 8,6 mnkr Länssjukvårdsrehabilitering 9,6 mnkr 2. SÄS inspel till VÖK Diabetes barn God blodsockerkontroll redan vid debuten av typ 1-diabetes mellitus är en av de viktigaste påverkbara faktorerna för att minimera risken för diabeteskomplikationer. Med kontinuerlig blodsockermätning minskar komplikationer och det skapar förutsättning för en bättre livskvalité för barn och familj. Med en ökad trygghet ges möjlighet till en bättre sömn, det är lättare att lämna barn på förskola/skola/fritidsaktivitet samt en minskad smärta för barnet från stick för att kontrollera blodsocker. I Sverige använder ungefär 78 procent av barn och ungdomar med diabetes mellitus typ1 kontinuerlig blodsockermätning. För SÄS är denna siffra 89 procent. Under jan-mars ökade andelen patienter med HbA1C under riktvärde avsevärt. En bidragande faktor till denna förbättring är kontinuerlig blodsockermätning. Neonatalvård En analys är genomförd med syfte att uppnå rätt bemanning (antal och kompetensnivå) utifrån behovet att erbjuda en patientsäker vård. Detta ska skapa trygghet och kompetens hos familjen med barnet. Förbättrad tillgänglighet Ortopedkliniken Måluppfyllelsen för första besök efter juli är 51 procent jämfört med 66 procent föregående år. Det är 218 fler väntande över 90 dagar i år. För behandlingar har andelen inom 90 dagar minskat från 74 procent föregående år till 65 procent i år,

renskommelse efter augusti 2017 - HSNS 2016-00095-52 Protokollsutdrag - 70 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 : Bilaga 2: Uppföljning vårdöverenskommelse augusti 2017 Dokumentrubrik, 2017-09-15 3 (6) vilket är 21 fler väntande i år. Orsaken till det ökade antalet väntande är färre antal läkare i produktion och rekrytering pågår. Under tiden pågår ett regelbundet arbete med att köpa vård samtidigt pågår arbete med att etablera en organisation som ska effektivisera arbetet. Neuro- och rehabiliteringsklinik Måluppfyllelsen för första besök efter juli är 65 procent jämfört med 68 procent föregående år. Det är 76 stycken fler väntande över 90 dagar i år. På neurologienheten har flera resurser slutat vilket gett minskad måluppfyllelse. Första besöks köps under hösten för minska köerna. Osteoporosmottagning har ökade köer men förväntas minska köerna när ny maskin för bentätshetsmätning är på plats i Skene. Barnlogopedin har minskade köer. Medicinkliniken Måluppfyllelsen för första besök var 57 procent i juli jämfört med 63 procent föregående år. Det är 398 stycken fler väntande över 90 dagar i år. AKmottagningen har tidigare inte registrerat remisser och därmed har inte patienter varit synliga i kön. Mottagningen arbetar med att remittera ut patienter till primärvården vilket ska halvera patientvolymen. Diabetesenheten jobbar med att växla arbetsuppgifter från läkare till sjuksköterska samt kombinera läkarbesök med sjuksköterska, vilket ger tidsvinster för läkaren. Klinisk fysiologi har färre resurser och arbete pågår för att frigöra läkare för mottagning. ART (andnings och resursteam) har gått igenom kön och därigenom förbättrat måluppfyllelsen. För att frigöra tid ska sjuksköterskorna börja diktera. HIVÖ Måluppfyllelsen efter juli är 66 procent jämfört med 61 procent föregående år. Det är 205 stycken färre väntande över 90 dagar i år. Verksamheten har ett utökat huduppdrag och ändå minskar kön med 306 stycken på hudmottagningen. Stafetter används regelbundet. Melanoma Monday anordnas i Skene. Omvänd bokning på första besök tillämpas, lördagsöppet hålls samt utökade öppettider på behandling tillhandahålls. En Teledermatoskopipilot görs under hösten där bildöverföring kommer ske från primärvården till sjukhuset. Måluppfyllelsen för första besök på ögon har minskat något då enheten har färre läkarresurser. Ögon har utökat avtal att skicka kataraktoperationer och övriga operationer. Extra insatser görs på några lördagar. Verksamheten har arbetat med optimering av retinaflöde (näthinna), vilket innebär ett teambesök och resulterar i färre besök för patienten. Trots det så är det 98 stycken fler i kön över 90 dagar vilket är en marginell minskning i måluppfyllelse på första besök. 3. Riktade uppdrag Mobilt team ätstörning Sedan mars månad har enheten ytterligare en dietist som har gjort att fler mobila uppdrag utförts. Numera ingår restaurangbesök för patienter i

renskommelse efter augusti 2017 - HSNS 2016-00095-52 Protokollsutdrag - 70 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 : Bilaga 2: Uppföljning vårdöverenskommelse augusti 2017 Dokumentrubrik, 2017-09-15 4 (6) dagvårdsbehandling. Verksamheten har under året arbetat med slutenvårdsavdelningarna inom psykiatrin. En av enhetens dietister besöker omgående avdelningen efter att en patient blivit inlagd, för att lägga upp matschema samt stötta vårdavdelningspersonalen i måltidsstöd. Enheten har även deltagit på vårdavdelningarnas konferenser för att tillsammans planera för övergång till dagvård direkt efter utskrivning från slutenvård. Samverkan med övriga aktörer; Deltagit på ROS-möten (Råd och stöd) på Mödravårdscentraler. Deltagit på Västbusmöten på skolor. Kontinuerliga träffar med Mandometerkliniken samt Capio ätstörningscenter, som är privata aktörer inom ätstörningsvård, dit det finns möjlighet att remittera patienter eller att patienter söker sig dit genom att utnyttja rätten till eget vårdval. Bjudit in enheten till vårdcentraler för att delta vid patientbesök där patienten är tveksam till behandling hos enheten. På så vis har vi kunnat svara på patientens frågor och motivera dem till behandling. Utökat uppdrag hudsjukvård Remissinflödet till hudmottagningen har ökat sedan hudmottagningen Telegrafen slutade ta emot remisser. I snitt är ökningen 130 remisser/månad vilket motsvarar en ökning på 18 procent. I samband med det utökade uppdraget har behovet av vård ökat hos både hudmottagningen och hudbehandlingen och fler patientbesök görs på enhetens alla mottagningar. Totalt antal väntande till ett förstabesök läkare har minskat jämfört med 2016. Antal väntande > 90 dagar har minskat kraftigt, från 855 till 550 patienter (juli 2017). Åtgärder för att förbättra tillgängligheten till mottagningen har genomförts under våren och ytterligare åtgärder planeras under hösten. Besöksantalet till behandlingen har ökat under perioden med 12 procent och det råder ingen väntetid då öppettiderna har utökats dagligen. Erfarna sjuksköterskor har egna mottagningar vilket frigör läkartid och antal sjuksköterskebesök har ökat under perioden. Hudmottagningens basvolym som finns i produktionssystemet Prokap justerades under våren. Ny prognos är lagd för hösten och med de åtgärder som planeras under 2017 kommer den nya volymen att i stort uppnås. Länssjukvårdrehabilitering I en TÖK mellan HSNS och SÄS tar SÄS över ansvaret av Samrehab. Uppföljning sker i enlighet med bilagan till denna TÖK; Införa dagligt förbättringsarbete. Utbildningsinsats genomförd till alla medarbetare i maj. Start av dagligt förbättringsarbete sker i september.

renskommelse efter augusti 2017 - HSNS 2016-00095-52 Protokollsutdrag - 70 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 : Bilaga 2: Uppföljning vårdöverenskommelse augusti 2017 Dokumentrubrik, 2017-09-15 5 (6) Kompetenshöjning. Pågår genom metodkurser inom specialiserad handrehabilitering arbetsterapi, hjärtsjukvård, reumatologi och ortopedi. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Standardisering av hjärttester enligt Socialstyrelsen och kvalitetsregistrering i SEPHIA (nationellt kvalitetsregister) är implementerat under våren. Pneumoniprocessen. 80 procent av de som fått standardvårdplan ska träffa fysioterapeut nästkommande vardag. Mätetalet följs kontinuerligt via X-matris och förbättringsarbete pågår på CAF (Central arbets- och fysioterapi) i dialog med pneumoniprocessledaren. Högintensivt förbättringsarbete. Vårdtider kortas genom att växla knäplastik i slutenvård till öppenvård genom fysioterapeutiskt öppenvårdsbesök. Detta är genomfört under våren. Aktiverande förhållningssätt, föreläsning av fysioterapeut till vårdavdelningarna. Föreläsning genomförd. Kunskapsbaserad vård. I samarbete med FoU-enheten sker utbildningsinsats till alla medarbetare på CAF Borås, där även de som är ambulerande till CAF, Skene ingår. Utbildningsinsats till alla medarbetare i Skene är genomförd i juni 2017 och kommer att fortsätta under hösten 2017. Närvarande ledarskap. Gå, jobba och förstå. Enhetschef har gått med varje medarbetare en halv dag under april/maj 2017. 4. Prioriterade grupper personer med cancer Säkerställa att alla cancerpatienter har en namngiven kontaktsjuksköterska Kirurg och öronkliniken Vid kliniken har cancerpatienter inom urologi, kolorektal och övre gastro namngiven kontaktsjuksköterska sedan en tid tillbaka. När det gäller prostatacancer samt njurcancer så har patienten en ansvarig kontaktsjuksköterska i patientbakgrunden (dvs patient har kontaktuppgifter men det kan vara olika sjuksköterskor som svarar patienten). Kliniken har tre kontaktsjuksköterskor för prostatacancer och dessa hjälps åt med uppföljning för dessa patienter. Blåscancerpatienter har inte någon angiven kontaktsjuksköterska. Arbete kring kontaktssjuksköterskans funktion kring blåscancer pågår. För thyreoideacancer är teamsköterskorna ganska nyanställda men kommer inom kort vara redo att ta sig an uppgiften. (Bröstcancerpatienter har kontaktsjuksköterska vid medicinkliniken). Kvinnokliniken Vid kvinnokliniken har cancerpatienter en namngiven kontaktsjuksköterska.

renskommelse efter augusti 2017 - HSNS 2016-00095-52 Protokollsutdrag - 70 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 : Bilaga 2: Uppföljning vårdöverenskommelse augusti 2017 Dokumentrubrik, 2017-09-15 6 (6) Medicinkliniken Vid lungmottagningen erbjuds kontaktsjuksköterska till de som behandlas med tabletter eller cytostatika. För att säkerställa att kontaktsjuksköterska erbjuds ska anteckning om detta göras görs i Melior och detta ska sedan kunna följas i en rapportvy månadsvis. Av lungcancerpatienterna har 47 procent en kontaktssjuksköterska registrerad. Sjukhuset kommer att skapa en IT-lösning för den månadsvisa uppföljningen och kliniken ska kartlägga varför inte 100 procent nås. Kontaktssjuksköterska är alltid med då läkaren lämnar besked och information om behandling med patienter som ska behandlas med cytostatika, inte vid strålbehandling eller palliativ vård. Kontaktssjuksköterska har tidigare haft en ambition att träffa alla patienter som kommer till mottagningen på ett första besök för misstanke om. Det önskvärda arbetssättet har inte kunnat upprätthållas över tid. Vid onkolog och hematologmottagning samt dagvård erbjuds alla namngiven sköterska. Patienten erhåller skriftlig information om vem som är deras kontaktsjuksköterska. Kliniken har en rutin för detta och dokumenterar i Melior. Kliniken har många patienter gemensamt med kirurgkliniken och har en rutin för överlämnande mellan klinikerna. Sammanfattningsvis så arbetar medicinkliniken intensivt med att alla cancerpatienter skall ha en kontaktsjuksköterska. Det följs månatligen och dokumenteras i journalen. Neuro- och Rehabiliteringskliniken Neurologiavdelningen har endast cancerpatienter ibland och där får man en kontaktsjuksköterska och information. HIVÖ På hudmottagningen finns kontaktsjuksköterska, uppdraget är delat på två sjuksköterskor. Barn- och ungdomskliniken Alla barn på sjukhuset med en onkologidiagnos har kontaktsjuksköterska.

017 - HSNS 2016-00095-52 Protokollsutdrag - 70 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 : Bilaga 3: Uppföljningsdokument vårdöverenskommelse 2017 Södra Älvsborgs Sjukhus Fastställt på dialogmöte 170320 Uppföljningsdokument VÖK 2017 mellan södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) Teman för politisk dialog 20 april, kl. 15:00-16:30, SÄS, tema rehabilitering 8 juni, kl. 15:00-16:30, Solhem, tema barnoch ungdomspsykiatri 17 augusti, kl. 15:00-16:30, SÄS, tema omställning av vården till öppna vårdformer 26 september, kl. 16:00-17:00, Solhem, tema satsningar på psykiatri med medel från hälso- och sjukvårdsstyrelsen/vuxenpsykiatriska mottagningar 22 november, kl. 15:00-16:30, SÄS, tema satsningar på akutsjukvård med medel från hälso- och sjukvårdsstyrelsen och single responder 1

017 - HSNS 2016-00095-52 Protokollsutdrag - 70 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 : Bilaga 3: Uppföljningsdokument vårdöverenskommelse 2017 Södra Älvsborgs Sjukhus Uppföljning av förändringar i 2017 års VÖK (bilaga 3 i VÖK) Aktivitet Rapporteringsform Ansvarig Deadline Tas upp på Ordnat införande som upphör nya kunskapsunderlag där finansiering övergått till hälso- och sjukvårdsnämnderna, 2,7 mnkr 1. Regionuppdrag psykosociala insatser vid schizofreni 1 210 tkr 2. Vårdprogram palliativ vård 200 tkr 3. RMR malignt melanom - 350 tkr 4. RMR endometrios 100 tkr 5. RMR Thyroideacancer 200 tkr 6. RMR inflammatorisk ryggsjukdom 80 tkr 7. Regional vårdprocess för osteoporosrelaterade frakturer 545 tkr Redovisning av aktiviteter inom satsningen 16,5 mnkr relaterad till SÄS inspel till VÖK 2017 Skriftlig redovisning i samband med årsredovisning - Diabetes barn 3,5 mnkr Skriftlig redovisning i samband med delårsbokslut 2 och årsredovisning - Neonatalvård 3 mnkr Skriftlig redovisning i samband med delårsbokslut 2 och årsredovisning - Medel för förbättrad tillgänglighet 10 mnkr Skriftlig redovisning i samband med delårsbokslut 2 och årsredovisning Redovisning av riktade uppdrag - Mobilt team ätstörning 2,1 mnkr Skriftlig redovisning i samband med delårsbokslut 2 och årsredovisning - Utökat uppdrag hudsjukvård 8,6 mnkr Skriftlig redovisning i samband med delårsbokslut 2 och årsredovisning - Länssjukvårdsrehabilitering (TÖK) 9,6 mnkr Skriftlig redovisning i samband med delårsbokslut 2 och årsredovisning - Ersättning för brutet tak (TÖK, 30 mnkr) Muntlig lägesbeskrivning - Valfrihetsvård( totalt belopp) 55,6 mnkr Skriftlig redovisning i samband med årsredovisning (redovisning av kostnadsutveckling, områden) Statsbidrag rehab och sjukskrivning (ÖK) ca 5 mnkr Skriftlig redovisning i samband med årsredovisning (enligt ÖK) 2 SÄS 18/1 2018 Dialogmöte januari 2018 SÄS 18/9 2017 18/1 2018 SÄS 18/9 2017 18/1 2018 SÄS 18/9 2017 18/1 2018 SÄS 18/9 2017 18/1 2018 SÄS 18/9 2017 18/1 2018 SÄS 18/9 2017 18/1 2018 SÄS Koncernkontoret SÄS Dialogmöte 21/9 Dialogmöte januari 2018 Dialogmöte 21/9 Dialogmöte januari 2018 Dialogmöte 21/9 Dialogmöte januari 2018 Dialogmöte 21/9 Dialogmöte januari 2018 Dialogmöte 21/9 Dialogmöte januari 2018 Presidiedialog 20/4 Tema rehabilitering Dialogmöte 27/4 Dialogmöte 27/4 Dialogmöte 21/9 Dialogmöten Dialogmöte januari 2018 18/1 2018 Dialogmöte januari 2018 SÄS 18/1 2018 Dialogmöte januari 2018

017 - HSNS 2016-00095-52 Protokollsutdrag - 70 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 : Bilaga 3: Uppföljningsdokument vårdöverenskommelse 2017 Södra Älvsborgs Sjukhus Uppföljning av nämndens mål och prioriterade grupper för 2017 Prioriterat mål: En jämlik- och jämställd hälso- och sjukvård och tandvård som kännetecknas av hälsofrämjande synsätt, hög tillgänglighet och god kvalitet som ges inom givna resurser och på lika villkor Aktivitet Rapporteringsform Ansvarig Tas upp på Jämlik vård Pågående arbete på SÄS SÄS årsredovisning SÄS Dialogmöte januari 2018 Hälsofrämjande vård Pågående arbete på SÄS Beskrivning av det hälsofrämjande arbetet på SÄS Tillgänglig vård Vårdgaranti Redovisning till nämnden Koncernkontoret - HSNS 23/5 - HSNS 26/10 - HSN jan 2018 Akutvårdsprocessen - Redovisning till nämnden SÄS/ VC akutklin. - HSNS 23/5 - Politisk dialog HSNS- SÄS SÄS SÄS Koncernkontoret Cancersjukvård Redovisning till nämnden Koncernkontoret - HSNS 23/5 - HSNS 26/10 - HSN jan 2018 Psykiatri Redovisning till nämnden Koncernkontoret - HSNS 27/4 - HSNS 26/10 - HSN jan 2018 Vård av god kvalitet Kvalitetsuppföljning Controllingmöte 19/6 samt redovisning till nämnd 23/8 Controllingmöte 13/11 samt redovisning till nämnd jan 2018 Omställningsarbete Politisk dialog HSNS- SÄS SÄS Koncernkontoret Utveckling inom psykiatri Redovisning till nämnden Koncernkontoret - HSNS 23/8 - HSN jan 2018 SÄS /VC VUP och BUP - Anna C kommer till presidiet för HSNS den 12 april: - Be Anna att presentera ett förslag på hur SÄS kan redovisa sitt hälsoarbete till nämnden (förslag HSNS 23 aug) Presidiedialog 22/11 Tema satsningar på akutsjukvård med medel från HSS och single responder - Presidiedialog 17/8: Tema omställning t öppna vårdformer - HSNS 27/4 3

017 - HSNS 2016-00095-52 Protokollsutdrag - 70 2017-09-21 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Uppföljning av vårdöverenskommelse efter augusti 2017 : Bilaga 3: Uppföljningsdokument vårdöverenskommelse 2017 Södra Älvsborgs Sjukhus Prioriterat mål: En välfungerande närvårdssamverkan som innebär att invånare med behov av vård- och omsorgsinsatser från kommun och region ska erbjudas detta i en obruten vårdprocess/kedja Prioriterade grupper Aktivitet Rapporteringsform Ansvarig Tidpunkt Barn och unga med särskilt fokus på psykisk ohälsa och sjukdom Mest sjuka äldre Personer med funktionsnedsättning Personer med cancer Pågående arbete på SÄS Politisk dialog HSNS- SÄS SÄS Presidiedialog 8/6: Tema BUP? Delta i genomförandet av handlingsplanen Det goda livet för de sjuka äldre Pågående arbete på SÄS Tillgänglig psykiatrisk öppenvård Sammanhållen vård mellan olika vårdnivåer som koordineras genom samordnad individuell plan (SIP) -Standardiserade vårdförlopp inom cancervården -Säkerställa att alla cancerpatienter har en namngiven kontaktsjuksköterska 1 Uppföljning görs via närvårdssamverkan Södra Älvsborg Koncernkontoret HSNS 30/11 SÄS årsredovisning SÄS Dialogmöte januari 2018 Redovisas av RCC Skriftlig redovisning i samband med delårsbokslut 2 och årsredovisning Koncernkontoret SÄS Dialogmöte januari 2018 18/9 2017 och 18/1 2018 1 Granskningsrapport jämlik cancervård, VGR dnr REV 14-2016 : Utförarstyrelsen vid SÄS rekommenderas vidta åtgärder för att säkerställa att alla cancerpatienter får en namngiven kontaktsjuksköterska. 4

sregionen 2017-08-17 - HSNS 2017-00018-8 Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen 2017-08-17 : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen 2017-08-17

Tidplan för årsredovisning 2017 och rapportering 2018 - HSNS 2017-00108-4 Tidplan för årsredovisning 2017 och rapportering 2018 : Tidplan för årsredovisning 2017 och rapportering 2018 Tidplan för årsredovisning 2017 och rapportering 2018 Rapporteras i Controller senast kl 13.00 Sista dag för interna Sista dag för Stängning Första kommentar Utfall Utfall ekonomi Prognos Rapport Politisk behandling fakturaunderlag interna Raindance ekonomi och Utfall ekonomi Prognos kl. 12.00 clearingfakt. kl. 13.00 till RD/RS 2 interna poster prestationer personal interna poster ekonomi lämnas 4 RS RF Årsbokslut december 2017 1) 3/1 8/1 15/1 17/1 12/1 15/1 15/1 2/2 1 20/3 10/4 Bokslut januari 2/2 7/2 14/2 16/2 13/2 14/2 Bokslut februari 2/3 7/3 14/3 16/3 13/3 14/3 Bokslut/Delårsrapport mars 4/4 9/4 16/4 18/4 13/4 16/4 16/4 3 19/4 23/4 24/4 15/5 29/5 Bokslut april 3/5 8/5 16/5 18/5 15/5 16/5 Bokslut maj/koncernprognos maj 4/6 8/6 15/6 19/6 14/6 15/6 26/6 18-19/6 Bokslut juni 3/7 6/7 10/8-9/8 10/8 Bokslut juli 2/8 7/8 14/8 16/8 13/8 14/8 Bokslut/Delårsrapport aug. 4/9 7/9 14/9 18/9 13/9 14/9 14/9 3 19/9 21/9 24/9 23/10 27/11 Bokslut september 2/10 5/10 12/10 16/10 11/10 12/10 Bokslut oktober 2/11 7/11 14/11 16/11 13/11 14/11 Bokslut november 4/12 7/12 14/12 18/12 13/12 14/12 1) Sista dag för lokal nämnd-/styrelsebehandling av lokal årsredovisning är 2018-02-02 2) Kort kommentar lämnas senast kl. 13.00 i Plan och Styr av berörda förvaltningar och bolag 3) Godkännande av personaluppgifter i VGR PA UDP 4) Gällande ordningen att rapporterna lämnas till regionstyrelsen efter att berörd nämnd/styrelse behandlat dem kvarstår. Förändringen innebär att det tjänstemannaförslag som tas fram inom respektive förvaltning och bolag lämnas till koncernkontoret som ett arbetsmaterial så snart som det har godkänts av förvaltningschefen/motsvarande. För delårsrapporter gäller att det inlämnade arbetsmaterialet ska innehålla preliminär prognos för ekonomiskt resultat. Beslutad rapport låses i Plan & Styr senast kl. 13.00 När rapporterna är beslutade i respektive nämnd/styrelse skickas protokollsutdraget omgående till rapport@vgregion.se

Protokollsutdrag - 221 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch 14 (45) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2017-09-14 221 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Diarienummer HS 2017-00534 Beslut 1. Av statsbidraget 2018 för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess om 197 mnkr fördelar hälso- och sjukvårdsstyrelsen medlen för åtgärder i enligt förslag i tjänsteutlåtande daterat 2017-07-13. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ta fram Anvisningar för tillkommande ersättning där utbetalning och uppföljning av medlen framgår. 3. Återrapportering av hur medlen använts ska göras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen ska inom hälso- och sjukvården ses som en naturlig del av vård och behandling men det behövs fortsatt kvalitetsutveckling och uppföljning inom området. Statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess om 197 mnkr riktas till verksamhet både inom primärvård och sjukhusvård och avser såväl regionala som lokala satsningar, åtgärder och personal inom följande villkor. 1. Kompetenssatsning i försäkringsmedicin 25 000 000 kr 2. Funktion för koordinering 71 800 000 kr 3. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 83 500 000 kr 4. Utökat elektroniskt informationsutbyte 16 700 000 kr Vissa verksamheter och insatser som beskrivs i tjänsteutlåtande daterat 2017-07-13 ingår i flera av de fyra ovanstående villkoren. Dessa verksamheter och insatser kan alltså komma att stimuleras med medel från flera av villkoren. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2006 ingått överenskommelser för att stimulera landstingen att ge rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen en högre prioritet. Syftet har varit att åstadkomma en kvalitetssäker sjukskrivningsprocess. Det har tidigare också tecknats överenskommelser för att stimulera särskilda medicinska rehabiliteringsinsatser. Insatserna har avsett icke specifika rygg- och nackbesvär samt insatser vid lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

Protokollsutdrag - 221 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch 15 (45) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2017-09-14 Från och med 2016 blev två nationella överenskommelser, som tidigare kallades för sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin, en gemensam En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess. De statliga överenskommelsernas inriktning har således gradvis förändrats under åren även om syftet och de huvudsakliga områdena fortfarande är de samma. Den nuvarande överenskommelsen är tvåårig under 2017 och 2018. Västra Götalandsregionens (VGR) andel av 2017 års överenskommelse var nästan 200 mnkr och omfattade samma villkorsområden som nu för 2018. Beredning Förhandling enligt MBL 11 har avslutats i enighet med arbetsgivarens förslag den 4 september 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-07-13 Fördelning av statsbidraget En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess 2018 Skickas till Samtliga hälso- och sjukvårdsnämnderna för kännedom Styrelsen för beställd primärvård för kännedom Primärvårdsstyrelsen för kännedom Leena Ekberg Anna Erlingsdotter Wass Staffan Cavefors Anna Lindström för vidarebefordran till berörda Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

Protokollsutdrag - 221 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch 1 (8) Tjänsteutlåtande Datum 2017-07-13 Diarienummer HS 2017-00534 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna Lindström Telefon: 0700-20 63 45 E-post: anna.lindstrom@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Förslag till beslut 1. Av statsbidraget 2018 för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess om 197 mnkr fördelar hälso- och sjukvårdsstyrelsen medlen för åtgärder i enligt förslag i detta tjänsteutlåtande. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ta fram Anvisningar för tillkommande ersättning där utbetalning och uppföljning av medlen framgår. 3. Återrapportering av hur medlen använts ska göras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen ska inom hälso- och sjukvården ses som en naturlig del av vård och behandling men det behövs fortsatt kvalitetsutveckling och uppföljning inom området. Statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess om 197 mnkr riktas till verksamhet både inom primärvård och sjukhusvård och avser såväl regionala som lokala satsningar, åtgärder och personal inom följande villkor. 1. Kompetenssatsning i försäkringsmedicin 25 000 000 kr 2. Funktion för koordinering 71 800 000 kr 3. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 83 500 000 kr 4. Utökat elektroniskt informationsutbyte 16 700 000 kr Vissa verksamheter och insatser som beskrivs i detta tjänsteutlåtande ingår i flera av de fyra ovanstående villkoren. Dessa verksamheter och insatser kan alltså komma att stimuleras med medel från flera av villkoren. Staten och SKL har sedan 2006 ingått överenskommelser för att stimulera landstingen att ge rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen en högre prioritet. Syftet har varit att åstadkomma en kvalitetssäker sjukskrivningsprocess. Det har tidigare också Postadress: Regionens Hus 541 80 Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hss@vgregion.se

Protokollsutdrag - 221 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch Datum 2017-07-13 Diarienummer HS 2017-00534 2 (8) tecknats överenskommelser för att stimulera särskilda medicinska rehabiliteringsinsatser. Insatserna har avsett icke specifika rygg- och nackbesvär samt insatser vid lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa. Från och med 2016 blev två nationella överenskommelser, som tidigare kallades för sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin, en gemensam En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess. De statliga överenskommelsernas inriktning har således gradvis förändrats under åren även om syftet och de huvudsakliga områdena fortfarande är de samma. Den nuvarande överenskommelsen är tvåårig under 2017 och 2018. Västra Götalandsregionens (VGR) andel av 2017 års överenskommelse var nästan 200 mnkr och omfattade samma villkorsområden som nu för 2018. Fördjupad beskrivning av ärendet Klinisk försäkringsmedicin Vårdåtagandet som innefattar rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen, som också kan kallas klinisk försäkringsmedicin, innehåller ett antal områden som är permanenta inom hälso- och sjukvården. Sedan 2011 finns till exempel i VGR:s ledningssystem för sjukskrivningsprocessen krav på att det ska finnas en sammanhållen rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess samt att det ska finnas dokumenterade lokala rutiner för denna. Samtidigt finns fortsatt behov av att utveckla ledning och styrning kring processen. Att se över resurser, att följa upp och att införliva processen än mer i de ordinarie verksamheterna, i krav och kvalitetsböcker samt ledningssystem. Nedan beskrivs områden inom den kliniska försäkringsmedicinen tillsammans med VGR:s huvudsakliga inriktning kring utvecklingsinsatser. Försäkringsmedicinsk kompetens Villkoret kompetenssatsning i försäkringsmedicin inom den nationella överenskommelsen innebär sammanfattningsvis att den försäkringsmedicinska kompetensen ska vidareutvecklas inom landstingen. VGR genomför sedan flera år regelbundet utbildningar i försäkringsmedicin för AT-, ST- och specialistläkare samt för icke sjukskrivande personal som kommer i kontakt med sjukskrivningsprocessen. Sedan några år tillbaka ges utbildning för läkare som är utbildade utanför Sverige, i det s.k. PLUS-programmet. I detta program ingår även försäkringsmedicin. Syftet med utbildningarna är att ge grundläggande kunskap i ämnet och kunskap att tillämpa i mötet med patient samt i samverkan med berörda aktörer i försäkringsmedicinska frågor kring patienten. Ansvaret för att genomföra utbildningarna har i VGR funnits hos de fyra lokala försäkringsmedicinska forumen. Ett utvecklingsarbete har påbörjats för att anpassa utbildningarna till aktuella behov, bland annat i samarbete med Region Skåne och Stockholms Läns Landsting. De försäkringsmedicinska utbildningarna i VGR behöver under 2018 utvecklas ytterligare. En fortsatt integrering behöver ske med ordinarie utbildningsstrukturer.

Protokollsutdrag - 221 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch Datum 2017-07-13 Diarienummer HS 2017-00534 3 (8) Ett sätt att kvalitetssäkra utbildningarnas kontinuitet och lärartillgång är att lägga återkommande utbildningar under ett regionalt ansvar. I första hand bör grundutbildning och fortsättningsutbildning regionaliseras. Ansvar för lärartillgång med finansiering bör läggas på en regional nivå. De lokala forumen kan svara för de behov av fortbildning, handledning, mentorskap som uppstår i de lokala närområdena. Hittills har regionalt försäkringsmedicinskt forum stått för stöd och samordning till de lokala försäkringsmedicinska forumen vilket det också ska fortsätta med. Funktion för koordinering Sedan 2011 finns i ledningssystem för sjukskrivningsprocessen krav på en sammanhållen rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess samt dokumenterade rutiner för denna. Som förutsättning anges bland annat funktion för rehabiliteringskoordinering i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. I 2017 års överenskommelser som tecknades mellan utförare och hälso- och sjukvårdsnämnderna gjordes en satsning på rehabiliteringskoordineringen och fördelningsnyckeln för tilldelade medel om en heltidstjänst rehabiliteringskoordinering per 40000 listade patienter inom vårdcentralerna utökades till en heltidstjänst per 25000 listade. Alla vårdcentraler erbjuds detta stöd och det finns idag rehabiliteringskoordinatorer vid cirka 90 procent av alla vårdcentraler inom VGR. Också sjukhusvårdens kliniker med omfattande sjukskrivning har fått stöd för funktionen. Under 2017 satsades det extra för att även där möta ett ökat behov av rehabiliteringskoordinering. Regeringen har under 2017 tillsatt en utredning kring möjligheten att permanenta medel till landstingen för rehabiliteringskoordinering. Utredningen ska vara klar i december 2017. Utredningen har under 2017 varit på besök i VGR för att ta del av erfarenheter gjorda i regionen. Under 2018 behöver utveckling ske ytterligare avseende funktionen för rehabiliteringskoordinering. Bland annat behöver uppdragsbeskrivning för rehabiliteringskoordinator ses över. Inriktning behöver definieras för koordinering både i primärvård och i sjukhusvård, på individnivå som stöd för patient och för koordinering i samverkan både internt och externt. Modellen för att beräkna resursbehov av rehabiliteringskoordinering behöver utvecklas. Den fördelningsnyckel som används inom primärvården är trubbig och modell för behovsberäkning saknas helt inom sjukhusvården. VGR har tillsammans med Göteborgs universitet tagit fram en vidareutbildning för rehabiliteringskoordinator motsvarande 7,5 högskolepoäng. Under 2016 och 2017 har två kurstillfällen genomförts för totalt cirka 40 deltagare. I höst planeras ytterligare ett tillfälle som redan är fullbokat med 30 deltagare. Rehabiliteringskoordinatorerna ökar i antal varför behovet av tillfällen för kompetensutveckling under 2018 kommer att öka.

Protokollsutdrag - 221 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch Datum 2017-07-13 Diarienummer HS 2017-00534 4 (8) Samverkansprojektet Tidig samverkan i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen som utvecklar rutiner för att vid behov tidigt kunna samverka både inom vården och med externa aktörer såsom arbetsgivare och Försäkringskassan slutförs under 2017. Bland annat har arbetsmodellen Guide för tidig samverkan för analys av rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen samt för införandet av rutiner inarbetats vid minst 70 procent av vårdcentralerna. Därmed har projektet lagt en grund för ett fortsatt utvecklingsarbete kring det interna kvalitetsarbetet i primärvården samt gemensam kvalitetsutveckling mellan VGR och Försäkringskassan. Rehabiliteringskoordinatorerna har varit helt avgörande för utvecklingsarbetet i projektet. Under 2018 behöver erfarenheter från projektet tas tillvara, bland annat för att hitta lämpliga metoder för ledning och styrning kring kravet på rehabiliteringskoordinering och lokala rutiner. Metodstöd och vägledning för att systematiskt kunna arbeta med förbättrande åtgärder inom rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen behöver utvecklas. Metoder för uppföljning och utvärdering av kvalitet behöver klargöras. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa samt långvarig smärta återgång i arbete Ända sedan 2008 har det inom ramen för olika nationella överenskommelser varit möjligt för landstingen att få ta del av medel för vissa medicinska rehabiliteringsinsatser vid lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och vid långvarig smärta. För att patientens återgång i arbete särskilt ska främjas stimuleras också kontakter med arbetsgivare och Arbetsförmedling. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) har tidigare beviljat Institutet för stressmedicin (ISM) 3,5 miljoner kronor för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som syftar till att utveckla och utvärdera införandet av ett arbetssätt för att stimulera återgång i arbete bland patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa. Samtliga läkare och personal med funktion som rehabiliteringskoordinator på vårdcentral får genomgå en endagsutbildning om arbetets betydelse för stressrelaterad psykisk ohälsa. Det behövs fortsatta insatser för att utveckla omhändertagandet av patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa. VGR har sedan 2014 stimulerat vårdverksamheter ekonomiskt för att främja arbetsplatsrelaterade insatser på olika sätt. Under 2018 behövs verksamheternas insatser fortsatt utvecklas för att bidra till patienters möjlighet att vara kvar eller återgå i arbete. Metoder, rutiner och kompetens för hur arbetsplatsrelaterade insatser och kontakter bäst kan genomföras behöver tas tillvara. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa VGR har en förhållandevis god tillgång till evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser vid lindrig till medelsvår ångest och depression. Under ett antal år har utbildning för personal skett i kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT). Behandlingarna finansieras via ordinarie ersättningssystem och finns i avtal, överenskommelser och som en del i vårdval för primärvård.

Protokollsutdrag - 221 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch Datum 2017-07-13 Diarienummer HS 2017-00534 5 (8) För 2018 behöver nya metoder och arbetssätt uppmuntras, både i specialistvården och primärvården, bland annat i samverkan med kommande regionuppdrag kring Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Ny evidensbaserad kunskap behöver tas omhand för tidig upptäckt av den psykiska ohälsan, rätt diagnos, snabb tillgång till evidensbaserad behandling samt stöd i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen för patienter med lindrig till medelsvår ångest och depression. Utbudet av internetbaserade behandlingsformer behöver utvecklas, just nu pågår uppbyggnad av internetbaserad KBT. Insatser vid långvarig smärta Medicinska insatser för icke specificerad långvarig smärta i rygg, axlar och nacke har stimulerats via statsbidrag för multimodal rehabilitering (MMR) i två nivåer, MMR1 och MMR2. Som en del i ordnat införande har dessutom medel avsatts för behandling av långvarig smärta under 2015, 2016 och 2017 inom specialistvården vid sjukhusen. För smärtbehandling i primärvården beslutades att avvakta utvecklingen av vårdval rehab och utförarna har ersatts per utförd behandling. VGR har utvärderat MMR-verksamheten som bedrivits i primärvården 2013. 2014 tog en expertgrupp fram en övergripande handlingsplan för smärtvården i VGR. En expertgrupp har också på uppdrag av Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning (NSK) tagit fram en nationell sammanfattning nationellt uppdrag smärta. Sammanfattningen framhåller vikten av nationell samordning och nationella rekommendationer kring organisation och nivå av vård beroende på vilken grad av långvarig smärta patienten har. Koncernstab hälso- och sjukvård håller därför på att ta fram ett förslag för den framtida smärtvården i VGR, regionalt uppdrag smärtvård som ska vara en revision och vidareutveckling av handlingsplanen som togs fram 2014 och som bygger på de nationella rekommendationerna. Den regionala gruppen är multiprofessionell och utvecklar arbetet i samarbete med personer med långvarig smärta och dess anhöriga. Förslaget syftar till en smärtvård med personcentrerat arbetssätt och med stabilitet och med ett organiserat samarbete mellan vårdnivåer Förslaget ska mynna ut i långsiktigt, stabilt samt organiserat och personcentrerat samarbete mellan vårdnivåer. Den multimodala behandlingsmodellen (MMR) ingår i denna översyn för att på sikt integreras mer i det ordinarie vårdutbudet. Det regionala uppdraget beräknas vara slutfört tidigast 2019. Under tiden behöver multimodala insatser vid långvarig smärta fortsatt stimuleras och under 2018 kommer medel ur En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess att användas. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa samt långvarig smärta ytterligare stimulans för återgång i arbete Från och med 2016 infördes i den nationella överenskommelsen En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess möjlighet att få ta del av särskild ersättning. Denna innebär 3000 kronor per patient i samband med särskild behandling för lindrig och medelsvår ångest samt långvarig smärta där kontakt tagits med arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen. Under andra halvan av 2016 och hela 2017 har verksamheter i VGR kunnat få ta del av stimulansbidraget i samband med avslutad behandling multimodal rehabilitering (MMR), kognitiv

Protokollsutdrag - 221 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch Datum 2017-07-13 Diarienummer HS 2017-00534 6 (8) beteendeterapi (KBT), internetbaserad KBT (IKT), psykodynamisk terapi (PDT) och interpersonell terapi (IPT). Möjligheten att låta fler behandlingsformer ingå i den särskilda stimulansen behöver undersökas. Utökat elektroniskt informationsutbyte Sedan 2011 har utvecklingsarbete skett, med stöd av statsbidrag, för elektronisk överföring av intyg mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Det övergripande målet är att etablera effektiva processer genom att bygga en struktur kring elektronisk kommunikation som skapar förutsättningar för en verksamhetsutveckling inom hälso- och sjukvården och Försäkringskassan som bidrar till kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Strukturen medger idag elektronisk överföring avseende läkarintyg för sjukskrivning mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Då de elektroniska läkarintygen styrts till en nationell plattform har det möjliggjort Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning som visar statistik baserad på alla läkarintyg för sjukpenning (FK 7263) som utfärdats elektroniskt. Senare har också Rehabstödet kommit som ger en samlad bild över pågående sjukfall på en vårdenhet. Rehabstödet fungerar som hjälpmedel att koordinera rehabiliterande insatser. VGR har under 2016 integrerat det försäkringsmedicinska beslutsstödet i intygsmodulerna i journalsystemen som används i primär- och specialistvården. Under 2018 kommer en vidareutveckling ske av elektronisk kommunikation för överföring av information för sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Forskning och utveckling VGR har stimulerat forskning och utveckling (FoU) inom område rehabilitering och sjukskrivning på olika sätt sedan 2006. I samarbete med Göteborgs universitet har projekt genomförts och sedan 2015 finansierar VGR en doktorand i försäkringsmedicin där. Ett antal vetenskapliga utvärderingar har finansierats. Just nu pågår en omfattande utvärdering av metodutveckling av Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvården där cirka 100 vårdcentraler deltar. Vårdsamordnaren medför en förstärkning i tillgänglighet och kontinuitet på vårdcentralen för individer med psykisk ohälsa. Staten har, i det som kallas Rehsam, satsat särskilda forskningsmedel för landsting att, tillsammans med universitet/högskola, ansöka om för att utveckla sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen. VGR har tidigare fått medel för ett antal projekt. Fyra av de totalt sex forskningsprojekt som under 2017 fått medel är från VGR. Dessa fyra forskningsprojekt löper under tre år. Dessutom har regionen medverkat i forskningsprojekt i samarbete med andra landsting. Under 2018 kommer VGR att fortsätta bidra till kunskapsutvecklingen inom försäkringsmedicin genom egna FoU-projekt. Dessutom har VGR ambitionen att,

Protokollsutdrag - 221 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch Datum 2017-07-13 Diarienummer HS 2017-00534 7 (8) tillsammans med universitet/högskolor, medverka med ansökningar i kommande utlysningar av forskningsmedel. Resurser inom försäkringsmedicin vid Västra Götalandsregionen Som stöd i sitt arbete inom rehabiliterings och sjukskrivningsprocess har primärvård och sjukhusförvaltningar lokala processledare. Processledaren ska leda och stödja arbetet med att kvalitetssäkra och effektivisera processen samt verka för utvecklad samverkan med andra aktörer inom sjukskrivningsoch rehabiliteringsområdet. Processledarna har en viktig funktion när det gäller att i samarbete med chef och försäkringsmedicinskt ansvarig läkare (FMA) följa upp och bedöma om till exempel rehabiliteringskoordinering och arbetsrutiner för tidig samverkan fungerar och tillämpas i praktiken. Processledarrollen och uppdraget behöver ses över och definieras, särskilt med tanke på de skillnader som finns mellan att arbeta med processledning inom primärvård och sjukhusvård. Utvecklingsbehovet under 2018 inom det försäkringsmedicinska området är stort. Förutom att området inkluderar rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen som skär genom hela hälso- och sjukvården, båda vårdvalen inom primärvård och genom sjukhusvården finns också vårdens roll inom funktionshinderområdet. För att verkligen kunna arbeta med utvecklingsdelarna som ingår i den kliniska försäkringsmedicinen finns behov av att förstärka med regional personal under viss tid. Ekonomi Medlen i den nationella överenskommelsen fördelas mellan landstingen med utgångspunkt i antalet invånare i respektive län per den 1 november 2016 respektive 2017. För Västra Götalandsregionen betyder det möjligheten att få ta del av ungefär 17 procent (16,7 procent per den 1 november 2016) av de totala medlen. För 2018 finns 197 mnkr, vilket motsvarar cirka 16,7 procent av medlen inom hela den nationella överenskommelsen, avsatta i regionfullmäktiges budget för Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att finansiera en kvalitetssäker och effektiv rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess. Medlen ska finansiera både regional och lokal verksamhet, åtgärder samt personal inom primärvård och specialistsjukvård inom följande villkor. 1. Kompetenssatsning i försäkringsmedicin 25 000 000 kr 2. Funktion för koordinering 71 800 000 kr 3. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta 83 500 000 kr 4. Utökat elektroniskt informationsutbyte 16 700 000 kr Genomförande av beslut Anvisningar för fördelning av medlen, där utbetalning och uppföljning av medlen framgår, kommer att tas fram och skickas till berörda styrelser.

Protokollsutdrag - 221 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch Datum 2017-07-13 Diarienummer HS 2017-00534 8 (8) Beredning Ärendet har beretts av Koncernstab hälso- och sjukvård. I arbetet har representanter för Koncernstab verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp deltagit. Förhandling enligt MBL 11 har avslutats i enighet med arbetsgivarens förslag den 4 september 2017. Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef Besluten skickas till Samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder för kännedom Styrelsen för beställd primärvård för kännedom Primärvårdsstyrelsen för kännedom Hälso- och sjukvårdsdirektör, Ann Söderström Avdelningschef för Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal, Leena Ekberg Ekonomiansvarig HSS, Anna Erlingsdotter Wass Samordnare för beredningsgrupp för statsbidrag, Staffan Cavefors Handläggare, Anna Lindström för vidarebefordran till berörda

Protokollsutdrag - 223 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - Stöd till 18 (45) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2017-09-14 223 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Diarienummer HS 2017-00373 Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner att 56,9 mnkr av statsbidragen för psykisk ohälsa används under 2018 i enlighet med beskrivningen i tjänsteutlåtande daterat 2017-09-07. Förutom de föreslagna 10 mnkr till länsgemensam handlingsplan inom området psykisk hälsa som beslutas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 27 september 2017. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ta fram Anvisningar för tillkommande ersättning där utbetalning och uppföljning av medel framgår. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medel fullt ut. 4. Återrapportering av hur medlen använts ska göras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens andel av statsbidraget som VGR har enskild förfoganderätt över inom området psykisk ohälsa är samlat i ett regiongemensamt anslag. Anslaget ska stimulera utvecklingsarbete och inriktningen för utvecklingsarbetet anges i årliga överenskommelser med mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För 2016 och för 2017 har villkoren för att ta del av stimulansmedel varit att inkomma till SKL med redogörelse för analys och länsgemensam handlingsplan och att i oktober varje år redovisa arbete och användning av de medel som erhållits. Detaljer för överenskommelsen 2018 är ännu oklara men såväl i 2016 års överenskommelse som för 2017 framkommer att intentionen är att fatta liknande överenskommelser även för 2018. För 2018 fördelas en stor del av statsbidraget till primärvården för fortsatt finansiering av de vårdcentraler som utgör pilotmodeller för uppdraget stärkt vård inom första linjen. En del avsätts för insatser definierade i länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa. Medel fördelas också till vuxenpsykiatriska klinikerna för ordnat införande av Emotional Regulation Group Therapy, ERGT. Övriga medel fördelas till utbildning och kompetenshöjande insatser inom ramen för de behov som finns identifierade i de regionala utvecklingsplanerna för psykiatrin, regionuppdrag samt plan för kompetenshöjande åtgärder inom primärvården. Vidare fördelas medel till pågående utvecklingsinsatser inom vuxenpsykiatrin, tidigare finansierade genom statsbidrag, till brukarorganisationer och till administration i anslutning till regionala uppdrag. Under sammanträdet enas hälso- och sjukvårdsstyrelsen om att avvakta med beslut om de 10 mnkr som enligt tjänsteutlåtande daterat 2017-09-07 föreslås Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

Protokollsutdrag - 223 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - Stöd till 19 (45) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2017-09-14 fördelas till den länsgemensamma handlingsplanen för psykisk hälsa i avvaktan på att psykiatriberedningen får fördjupad information om ärendet den 15 september 2017. Denna del av ärendet kommer tillbaka till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för beslut den 27 september 2017. Beredning Ärendet har beretts av Koncernkontoret och förslaget har kommunicerats med sektorsråden för vuxenpsykiatri och barnoch ungdomspsykiatri. Koncernkontoret har föreslag att hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner att 66,9 mnkr av statsbidragen för psykisk ohälsa används under 2018 i enlighet med beskrivningen i detta tjänsteutlåtande. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ta fram Anvisningar för tillkommande ersättning där utbetalning och uppföljning av medel framgår. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medel fullt ut. 4. Återrapportering av hur medlen använts ska göras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Psykiatriberedningen har behandlat ärendet 2017-06-16, 10. Förhandling enligt MBL 11 har avslutats i enighet med arbetsgivarens förslag den 21 augusti 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-09-07 Protokollsutdrag från psykiatriberedningen 2017-06-16, 10 Tjänsteutlåtande till psykiatriberedningen, daterat 2017-05-22 Skickas till Kunskapsstöd psykisk hälsa för genomförande Sjukhusstyrelserna för kännedom och genomförande Primärvårdsstyrelsen för kännedom Anna Erlingsdotter Wass för genomförande Staffan Cavefors för kännedom Samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder för kännedom Psykiatriberedningen för kännedom Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

Protokollsutdrag - 223 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - Stöd till 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum 2017-09-07 Diarienummer HS 2017-00373 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Malin Camper Telefon: 0700-816 991 E-post: malin.camper@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner att 66,9 mnkr av statsbidragen för psykisk ohälsa används under 2018 i enlighet med beskrivningen i detta tjänsteutlåtande. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ta fram Anvisningar för tillkommande ersättning där utbetalning och uppföljning av medel framgår. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medel fullt ut. 4. Återrapportering av hur medlen använts ska göras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens andel av statsbidraget som VGR har enskild förfoganderätt över inom området psykisk ohälsa är samlat i ett regiongemensamt anslag. Anslaget ska stimulera utvecklingsarbete och inriktningen för utvecklingsarbetet anges i årliga överenskommelser med mellan staten och SKL. För 2016 och för 2017 har villkoren för att ta del av stimulansmedel varit att inkomma till SKL med redogörelse för analys och länsgemensam handlingsplan och att i oktober varje år redovisa arbete och användning av de medel som erhållits. Detaljer för överenskommelsen 2018 är ännu oklara men såväl i 2016 års överenskommelse som för 2017 framkommer att intentionen är att fatta liknande överenskommelser även för 2018. För 2018 fördelas en stor del av statsbidraget till primärvården för fortsatt finansiering av de vårdcentraler som utgör pilotmodeller för uppdraget stärkt vård inom första linjen. En del avsätts för insatser definierade i länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa. Medel fördelas också till vuxenpsykiatriska klinikerna för ordnat införande av Emotional Regulation Group Therapy, ERGT. Övriga medel fördelas till utbildning och kompetenshöjande insatser inom ramen för de behov som finns identifierade i de regionala utvecklingsplanerna för psykiatrin, regionuppdrag samt plan för kompetenshöjande åtgärder inom primärvården. Vidare fördelas medel till pågående utvecklingsinsatser inom Postadress: Regionens Hus 541 80 Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hss@vgregion.se

Protokollsutdrag - 223 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - Stöd till Datum 2017-09-07 Diarienummer HS 2017-00373 2 (4) vuxenpsykiatrin, tidigare finansierade genom statsbidrag, till brukarorganisationer och till administration i anslutning till regionala uppdrag. Fördjupad beskrivning av ärendet För varje år klargörs statsbidragets mål och användning i överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. I överenskommelsen för 2017 är parterna överens om att stimulera landsting och kommuner att bidra till utveckling av vård som utgår från patientens behov samt är av tillgänglig, säker och god kvalitet. Statsbidragen är därför utformade som stimulansmedel för utvecklingsinsatser, att identifiera behov och mål samt för att förbättra ungas psykiska hälsa. VGR har att förfoga enskilt över medel kopplade till två delar. För den tredje delen som riktar sig till ungdomsmottagningarna sker gemensam hantering av medel tillsammans med länets 49 kommuner. I överenskommelsen framkommer intentionen att fatta liknande överenskommelse även för 2018. Överenskommelsernas inriktning presenteras i mitten av december varje år vilket innebär att precisa detaljer är oklara i dagsläget. Statsbidragets tre delar: Överenskommelsen innehåller huvudsakligen tre delar. En del handlar om utvecklingsarbete som såväl regionen som länets 49 kommuner arbetar med. En del handlar om att stödja landsting/regioner med att nå unga med psykisk ohälsa och den tredje delen handlar om att stärka ungdomsmottagningarnas arbete gentemot målgruppen unga med psykisk ohälsa. Under 2016 startade arbete avseende alla tre delarna, fick fortsatt stöd under 2017 och avser att pågå även under 2018. Ett länsgemensamt arbete mellan regionen och de 49 kommunerna pågår sedan 2016 att ta fram gemensam handlingsplan inom området psykisk hälsa. Beslut om länsgemensamt uppdrag kring analys och handlingsplan är fattat av LiSA-gruppen (Ledning i samverkan, mellan VGR och länets kommuner) och följs nu av Vårdsamverkan Västra Götaland. Arbete har gjorts för att formulera gemensamma mål och uppföljningsindikatorer för länets samtliga 50 huvudmän inom fem fokusområden: förebyggande/främjande arbete, tillgängliga, tidiga insatser, stärkt delaktighet, utsatta grupper samt ledning/styrning/organisation. Det pågår nu arbete i hela länet för realisera handlingsplanens innehåll. Arbetet samordnas gemensamt av Koncernkontoret och VästKom. Denna del av satsningen omfattar totalt 41, 8 mnkr. Inom regionen pågår utvecklingsprojekt för att förstärka primärvården genom s.k. tilläggsuppdrag för vårdcentraler att vara en resurs för barn och unga 6-18 år. Sex vårdcentraler är sedan 2016 igång liksom tillhörande utbildningssatsning, uppföljning och utvärdering. Denna del av satsningen omfattar totalt 25,1 mnkr. HSS fattade 2017-05-31, 152, beslut om utöka projektet genom att möjliggöra tilläggsuppdrag för ytterligare fem-sex vårdcentraler. Dessa nya vårdcentraler finansieras på annat sätt och ingår inte i detta fördelningsbeslut.

Protokollsutdrag - 223 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - Stöd till Datum 2017-09-07 Diarienummer HS 2017-00373 3 (4) Ungdomsmottagningarna, totalt 54 i länet, har under 2016 och 2017 erhållit medel för att utveckla sig inom området psykisk hälsa och statsbidragen fördelas till huvudmännen gemensamt. Beslut om länsgemensamt uppdrag i frågan är fattat av LiSA-gruppen (Ledning i samverkan, mellan VGR och länets kommuner) och följs nu av Vårdsamverkan Västra Götaland. Medel som fördelas till samtliga mottagningar utifrån befolkningsunderlag i målgruppen används bl.a. till att öka tillgängligheten, utökad samverkan med andra parter och kompetensutveckling för personal. Medel har också använts för kartläggning av målgruppen samt för uppföljning och utvärdering. Intentionen är att fortsätta inslagen väg. Arbetet samordnas genom Koncernkontoret i samverkan med VästKom. Denna del av satsningen omfattar totalt 21,7 mnkr. Medel för 2018 föreslås användas så här 25,1 mnkr fördelas till primärvården för fortsatt finansiering av försöket med pilotmodeller för stärkt vård inom första linjen. Medel avser drift och utbildning till de fem-sex vårdcentraler som är igång, utvärdering och samordning genom en projektledare. 15 mnkr används till utbildnings- och handledningsinsatser, processledning övriga pågående projekt kopplat till de regionala utvecklingsplanerna för barnoch ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin, kompetenshöjande åtgärder för primärvården samt insatser inom ramen för fyra pågående regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Regional samordning sker via Kunskapscentrum för psykisk hälsa. 10 mnkr fördelas till insatser definierade i länsgemensam handlingsplan. Gemensam styrgrupp mellan kommuner och region ansvarar för fokusområden, mål och insatser i handlingsplanen, och hur finansiering sker av identifierade behov av insatser. 8,4 mnkr fördelas till de vuxenpsykiatriska klinikerna för introduktionskostnader i samband med ordnat införande av behandlingsmetod särskilt riktad till självskadepatienter, ERGT (Emotional Regulation Group Therapy). Fördelning av medel sker enligt särskilt beslut av PPR vilket innebär finansiering av sex team. Ett team vardera på Kungälvs sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus, Skaraborgs sjukhus, NU-sjukvården och två team på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Beslutet i PPR inkluderar även kostnader för utbildning och handledning. 2,7 mnkr används till fortsatt stöd till metodstödjare inom Sahlgrenska Universitetssjukhusets psykosvård enligt Regionuppdrag kring Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Sahlgrenska Universitetssjukhusets har uppdraget att stödja övriga verksamheter genom sin mobila verksamhet. 2,4 mnkr avsätts till administration som arbetsmöten, resor, personella resurser, studiebesök mm i anslutning till regionala uppdrag. Samordning via Kunskapscentrum för psykisk hälsa. 2 mnkr avsätts för fortsatt samarbete med brukarorganisationer kring stärkt brukarmedverkan och brukarinflytande. 1,3 mnkr avsätts för införande av internet-kbt.

Protokollsutdrag - 223 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - Stöd till Datum 2017-09-07 Diarienummer HS 2017-00373 4 (4) Om något av projekten inte kommer igång enligt tidsplan får hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medlen fullt ut under året. Uppföljning För medel som är kopplade till satsningen inom primärvården sker uppföljning och utvärdering enligt särskild plan. För medel som är kopplade till regionala utvecklingsplaner, regionuppdrag och länsgemensamt arbete sker hantering och uppföljning genom enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa. För medel anvisade till stöd för ordnat införande av ERGT sker uppföljning inom ramen för ordnat införande. För medel som är kopplade till länsgemensamt arbete tillsammans med kommuner sker uppföljning genom Vårdsamverkan Västra Götaland. Genomförande av beslut Anvisningar för fördelning av medel, utbetalning och uppföljning av medel kommer att tas fram till berörda styrelser. Beredning Förslaget har tagits fram av Koncernkontoret och följer de behov som beskrivits i de regionala utvecklingsplaner, övriga regionala uppdrag eller som är under pågående uppdrag. Förslaget har kommunicerats med sektorsråden för vuxenpsykiatri och barnoch ungdomspsykiatri. Psykiatriberedningen har behandlat ärendet 2017-06-16, 10. Förhandling enligt MBL 11 har avslutats i enighet med arbetsgivarens förslag den 21 augusti 2017. Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Carlqvist Avdelningschef kunskapsstöd Bilagor Beslut från psykiatriberedningen 2017-06-16, 10 Tjänsteutlåtande till psykiatriberedningen, daterat 2017-05-22 Besluten skickas till Kunskapscentrum för psykisk hälsa, för genomförande Sjukhusförvaltningarna, för kännedom och genomförande Primärvårdsstyrelsen, för kännedom Anna Erlingsdotter Wass, för genomförande Hälso- och sjukvårdsnämnderna, för kännedom

Protokollsutdrag - 223 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - Stöd till 5 (10) Protokoll från psykiatriberedningen, 2017-06-16 22 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2018 Diarienummer HS 2017-00373 Beslut Psykiatriberedningens förslag till hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner att 66,9 mnkr av statsbidragen för psykisk ohälsa används under 2018 i enlighet med beskrivningen i detta tjänsteutlåtande. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ta fram Anvisningar för tillkommande ersättning där utbetalning och uppföljning av medel framgår. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medel fullt ut. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens andel av statsbidrag inom området psykisk ohälsa är samlat i ett regiongemensamt anslag. Anslaget ska stimulera utvecklingsarbete och inriktningen för utvecklingsarbetet anges i årliga överenskommelser med mellan staten och SKL. För 2016 och för 2017 har villkoren för att ta del av stimulansmedel varit att inkomma till SKL med redogörelse för analys och länsgemensam handlingsplan och att i oktober varje år redovisa arbete och användning av de medel som erhållits. Detaljer för överenskommelsen 2018 är ännu oklara men såväl i 2016 års överenskommelse som för 2017 framkommer att intentionen är att fatta liknande överenskommelser även för 2018. För 2018 fördelas den större delen av statsbidraget till primärvården för fortsatt finansiering av de vårdcentraler som utgör pilotmodeller för uppdraget stärkt vård inom första linjen. En del avsätts för insatser definierade i länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa. Medel fördelas också till vuxenpsykiatriska klinikerna för ordnat införande av Emotional Regulation Group Therapy, ERGT. Övriga medel fördelas till utbildning och kompetenshöjande insatser inom ramen för de behov som finns identifierade i de regionala utvecklingsplanerna för psykiatrin, regionuppdrag samt plan för kompetenshöjande åtgärder inom primärvården. Vidare fördelas medel till pågående utvecklingsinsatser inom vuxenpsykiatrin, tidigare finansierade genom statsbidrag, till brukarorganisationer och till administration i anslutning till regionala uppdrag. Tjänsteutlåtandet kompletteras med ytterligare information om den länsgemensamma handlingsplanen och finansieringen av de tillkommande vårdcentralerna med tilläggsuppdrag psykisk hälsa för unga. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

Protokollsutdrag - 223 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - Stöd till 6 (10) Protokoll från psykiatriberedningen, 2017-06-16 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-05-22 Skickas till Kunskapsstöd för psykisk hälsa, för genomförande Sjukhusförvaltningarna, för kännedom och genomförande Primärvårdsstyrelsen för kännedom Anna Erlingsdotter-Wass, för genomförande Hälso- och sjukvårdsnämnderna Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

Protokollsutdrag - 223 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - Stöd till 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum 2017-05-22 Diarienummer HS 2017-00373 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Malin Camper Telefon: 0700-816991 E-post: malin.camper@vgregion.se Till psykiatriberedningen Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2018 Förslag till beslut Psykiatriberedningens förslag till hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner att 66,9 mnkr av statsbidragen för psykisk ohälsa används under 2018 i enlighet med beskrivningen i detta tjänsteutlåtande. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ta fram Anvisningar för tillkommande ersättning där utbetalning och uppföljning av medel framgår. 3. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medel fullt ut. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens andel av statsbidrag inom området psykisk ohälsa är samlat i ett regiongemensamt anslag. Anslaget ska stimulera utvecklingsarbete och inriktningen för utvecklingsarbetet anges i årliga överenskommelser med mellan staten och SKL. För 2016 och för 2017 har villkoren för att ta del av stimulansmedel varit att inkomma till SKL med redogörelse för analys och länsgemensam handlingsplan och att i oktober varje år redovisa arbete och användning av de medel som erhållits. Detaljer för överenskommelsen 2018 är ännu oklara men såväl i 2016 års överenskommelse som för 2017 framkommer att intentionen är att fatta liknande överenskommelser även för 2018. För 2018 fördelas den större delen av statsbidraget till primärvården för fortsatt finansiering av de vårdcentraler som utgör pilotmodeller för uppdraget stärkt vård inom första linjen. En del avsätts för insatser definierade i länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa. Medel fördelas också till vuxenpsykiatriska klinikerna för ordnat införande av Emotional Regulation Group Therapy, ERGT. Övriga medel fördelas till utbildning och kompetenshöjande insatser inom ramen för de behov som finns identifierade i de regionala utvecklingsplanerna för Postadress: Regionens Hus 541 80 Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hss@vgregion.se

Protokollsutdrag - 223 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - Stöd till Datum 2017-05-22 Diarienummer HS 2017-00373 2 (4) psykiatrin, regionuppdrag samt plan för kompetenshöjande åtgärder inom primärvården. Vidare fördelas medel till pågående utvecklingsinsatser inom vuxenpsykiatrin, tidigare finansierade genom statsbidrag, till brukarorganisationer och till administration i anslutning till regionala uppdrag. Fördjupad beskrivning av ärendet För varje år klargörs statsbidragets mål och användning i överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. I överenskommelsen för 2017 är parterna överens om att stimulera landsting och kommuner att bidra till utveckling av vård som utgår från patientens behov samt är av tillgänglig, säker och god kvalitet. Statsbidragen är därför utformade som stimulansmedel för utvecklingsinsatser, att identifiera behov och mål samt för att förbättra ungas psykiska hälsa. I överenskommelsen framkommer också intentionen att fatta liknande överenskommelse även för 2018. Överenskommelsernas inriktning presenteras i mitten av december varje år vilket innebär att precisa detaljer är oklara i dagsläget. Statsbidragets tre delar: Överenskommelsen innehåller huvudsakligen tre delar. En del handlar om utvecklingsarbete som såväl regionen som länets 49 kommuner arbetar med. En del handlar om att stödja landsting/regioner med att nå unga med psykisk ohälsa och den tredje delen handlar om att stärka ungdomsmottagningarnas arbete gentemot målgruppen unga med psykisk ohälsa. Under 2016 startade arbete avseende alla tre delarna, fick fortsatt stöd under 2017 och avser att pågå även under 2018. Ett länsgemensamt arbete mellan regionen och de 49 kommunerna pågår sedan 2016 att ta fram gemensam handlingsplan inom området psykisk hälsa. Beslut om länsgemensamt uppdrag kring analys och handlingsplan är fattat av LiSA-gruppen (Ledning i samverkan, mellan VGR och länets kommuner) och följs nu av Vårdsamverkan Västra Götaland. Arbete pågår i hela länet för realisera handlingsplanens innehåll. Arbetet samordnas gemensamt av Koncernkontoret och VästKom. Inom regionen pågår utvecklingsprojekt för att förstärka primärvården genom s.k. tilläggsuppdrag för vårdcentraler att vara en resurs för barn och unga 6-18 år. I nuläget är sex vårdcentraler igång liksom tillhörande utbildningssatsning, uppföljning och utvärdering. Ungdomsmottagningarna, totalt 54 i länet, har under 2016 och 2017 erhållit medel för att utveckla sig inom området psykisk hälsa och statsbidragen fördelas till huvudmännen gemensamt. Beslut om länsgemensamt uppdrag i frågan är fattat av LiSA-gruppen (Ledning i samverkan, mellan VGR och länets kommuner) och följs nu av Vårdsamverkan Västra Götaland. Medel som fördelats till samtliga mottagningar utifrån befolkningsunderlag i målgruppen används bl.a. till att öka tillgängligheten, utökad samverkan med andra parter och

Protokollsutdrag - 223 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - Stöd till Datum 2017-05-22 Diarienummer HS 2017-00373 3 (4) kompetensutveckling för personal. Medel har också använts för kartläggning av målgruppen samt för uppföljning och utvärdering. Intentionen är att fortsätta inslagen väg. Arbetet samordnas genom Koncernkontoret. Medel för 2018 föreslås användas så här 25,1 mnkr fördelas till primärvården för fortsatt finansiering av försöket med pilotmodeller för stärkt vård inom första linjen. Medel avser drift och utbildning till de fem-sex vårdcentraler som är igång, utvärdering och samordning genom en projektledare. 15 mnkr används till utbildnings- och handledningsinsatser, processledning övriga pågående projekt kopplat till de regionala utvecklingsplanerna för barnoch ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin, kompetenshöjande åtgärder för primärvården samt insatser inom ramen för fyra pågående regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Regional samordning sker via Kunskapscentrum för psykisk hälsa. 10 mnkr fördelas till insatser definierade i länsgemensam handlingsplan. Gemensam styrgrupp mellan kommuner och region ansvarar för fokusområden och insatser i handlingsplanen, och hur finansiering sker av identifierade behov av insatser. 8,4 mnkr fördelas till de vuxenpsykiatriska klinikerna för introduktionskostnader i samband med ordnat införande av behandlingsmetod särskilt riktad till självskadepatienter, ERGT (Emotional Regulation Group Therapy). Fördelning av medel sker enligt särskilt beslut av PPR vilket innebär finansiering av sex team. Ett team vardera på KS, SÄS, SkaS, NU-sjukvården och två team på SU. Beslutet i PPR inkluderar även kostnader för utbildning och handledning. 2,7 mnkr används till fortsatt stöd till metodstödjare inom SUs psykosvård enligt Regionuppdrag kring Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. SU har uppdraget att stödja övriga verksamheter genom sin mobila verksamhet. 2,4 mnkr avsätts till administration som arbetsmöten, resor, personella resurser, studiebesök mm i anslutning till regionala uppdrag. Samordning via Kunskapscentrum för psykisk hälsa. 2 mnkr avsätts för fortsatt samarbete med brukarorganisationer kring stärkt brukarmedverkan och brukarinflytande. 1,3 mnkr avsätts för införande av internet-kbt.

Protokollsutdrag - 223 2017-09-14 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 - Stöd till Datum 2017-05-22 Diarienummer HS 2017-00373 4 (4) Om något av projekten inte kommer igång enligt tidsplan får hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medlen fullt ut under året. Uppföljning För medel som är kopplade till satsningen på primärvården sker uppföljning och utvärdering enligt särskild plan. För medel som är kopplade till regionala utvecklingsplaner, regionuppdrag och länsgemensamt arbete sker hantering och uppföljning genom Kunskapscentrum för psykisk hälsa. För medel anvisade till stöd för ordnat införande av ERGT sker uppföljning inom ramen för ordnat införande. För medel som är kopplade till länsgemensamt arbete tillsammans med kommuner sker uppföljning genom Vårdsamverkan Västra Götaland. Beredning Förslaget har tagits fram av koncernkontoret och följer de behov som beskrivits i de regionala utvecklingsplaner, övriga regionala uppdrag eller som är under pågående uppdrag. Ärendet har kommunicerats med sektorsråden för vuxenpsykiatri och barnoch ungdomspsykiatri. Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Carlqvist Avdelning kunskapsstöd Besluten skickas till Kunskapsstöd för psykisk hälsa, för genomförande Sjukhusförvaltningarna, för kännedom och genomförande Primärvårdsstyrelsen för kännedom Anna Erlingsdotter-Wass, för genomförande Hälso- och sjukvårdsnämnderna

ra Götalandsregionen - HSNS 2017-00011-5 Protokollsutdrag - 115 2017-09-19 regionfullmäktige, Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Protokollsutdrag - 115 2017-09-19 regionfullmäktige, Policy för styrning i Västra Götalandsregionen 10 (52) Protokoll från regionfullmäktige, 2017-09-19 115 Policy för styrning i Västra Götalandsregionen Diarienummer RS 2017-00110 Beslut 1. Regionfullmäktige antar policy för styrning i Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen gav den 8 mars 2016, 71, regiondirektören i uppdrag att lämna förslag till policy för intern styrning och kontroll. Uppdraget gavs i samband med att regionstyrelsen lämnade svar på revisorskollegiets rapport Styrning och ledning i nämnder och styrelser delsyfte 1. Västra Götalandsregionen har flera befintliga styrande dokument som rör styrning och kontroll. Det finns dock ett behov att på en övergripande, samlad nivå beskriva vilka styrande principer som gäller. Beredning Policyn har remitterats till samtliga nämnder och styrelser. Ägarutskottet har behandlat ärendet den 14 juni 2017. Regionstyrelsen har behandlat ärendet den 27 juni 2017. Beslutsunderlag Regionstyrelsens beslut 2017-06-27, 160 Ägarutskottets beslut 2017-06-14, 61 Tjänsteutlåtande daterat 2017-05-31 170531 Policy för styrning Sammanställning_remisser170531 Skickas till+policyn Samtliga nämnder, styrelser och majoritetsägda bolag i Västra Götalandsregionen för genomförande johan.flarup@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

19 regionfullmäktige, Policy för styrning i Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00011-5 Protokollsutdrag - 115 2017-09-19 regionfullmäktige, Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Antagen policy för styrning i Västra Götalandsregionen Antagenavregionfullmäktige20170919, 115 Diarienummer:RS201700110 Policyför styrningivästra Götalandsregionen Policyngällerför:VästraGötalandsregionen Innehållsansvar:Koncernavdelningärendesamordningochkansli Dokumentetersätter:nyttdokument

19 regionfullmäktige, Policy för styrning i Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00011-5 Protokollsutdrag - 115 2017-09-19 regionfullmäktige, Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Antagen policy för styrning i Västra Götalandsregionen 2 Sammanfattning Policy för styrning omfattar Västra Götalandsregionens samtliga nämnder och styrelser och majoritetsägda bolag. Den är framtagen för att översiktligt beskriva de grundläggande principerna för styrning i Västra Götalandsregionen och visar att organisationens olika delar bildar en helhet. Policyn tar sin utgångspunkt i kommunallagen och dess bestämmelse om nämndernas ansvar för verksamheten och att nämnderna ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Policyn lägger grunden för styrande dokument/styrning på en mer detaljerad nivå

19 regionfullmäktige, Policy för styrning i Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00011-5 Protokollsutdrag - 115 2017-09-19 regionfullmäktige, Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Antagen policy för styrning i Västra Götalandsregionen 3 PolicyförstyrningiVästra Götalandsregionen Policyn innehåller grundläggande principer för styrning i Västra Götalandsregionen. Policyn gäller för nämnder, styrelser och kommittéer samt majoritetsägda bolag. I detta dokument skrivs fortsättningsvis nämnder och styrelser. Nämnder och styrelser ska ha en styrning av verksamheten som säkerställer att värde för invånarna uppnås. Det innebär att; uppdrag fullgörs och mål uppnås i enlighet med regionfullmäktiges beslut överenskommelser och uppdrag genomförs gällande lagar och andra författningar följs styrande dokument för Västra Götalandsregionen efterlevs verksamheten är effektivt och ändamålsenligt organiserad det finns fastställda processer för intern kontroll Nämnders och styrelsers styrning ska vara tillräcklig för att planera verksamheten utifrån givna uppdrag och resurser genomföra verksamheten följa upp verksamheten utifrån väsentliga aspekter analysera verksamheten som grund för åtgärder och fortsatt utveckling Intern kontroll är en del av styrningen i Västra Götalandsregionen. En tillräcklig intern kontroll innebär ett strukturerat arbetssätt som integreras i organisationen. Riktade kontrollåtgärder utförs för att inom rimliga gränser säkerställa att styrningen är tillräcklig, att målen med verksamheten kan nås och att detta sker på ett effektivt sätt. Den ska även säkerställa att regler och riktlinjer följs samt att rapportering och information i och om organisationen är tillförlitlig. Den interna kontrollen ska vara ett redskap för ständig förbättring genom att identifiera, värdera och hantera risker följa upp, rapportera och åtgärda risker och avvikelser Regionstyrelsen beslutar om de riktlinjer som behövs för att stödja policyns intentioner.

19 regionfullmäktige, Policy för styrning i Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00011-5 Protokollsutdrag - 115 2017-09-19 regionfullmäktige, Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Antagen policy för styrning i Västra Götalandsregionen 4 StyrprinciperiVästraGötalandsregionen. Den politiska organisationen beslutas inför varje ny mandatperiod. Av det beslutet framgår fördjupad beskrivning av styrprinciper till exempel ägare, beställare och utförare. Regionfullmäktigeirelationtillnämnderochstyrelser Regionfullmäktige tillsätter de nämnder och styrelser som utöver regionstyrelsen behövs för att fullgöra Västra Götalandsregionens uppgifter 1. Regionfullmäktige beslutar om reglementen för nämnders/styrelsers verksamhet och arbetsformer. I reglementen fördelas och förtydligas ansvar och förutsättningar. Regionfullmäktige beslutar även om ägardirektiv för de majoritetsägda bolagen. Regionfullmäktige ska besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt, exempelvis mål och riktlinjer 2 för verksamheten, budget och andra styrande dokument. Nämnder och styrelser ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar. Regionfullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för nämnder och styrelser. Regionstyrelsenirelationtillnämnderochstyrelser Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. Regionstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar för Västra Götalandsregionens samlade verksamhet. Samordningsansvaret utövas exempelvis genom att regionstyrelsen är Västra Götalandsregionens personalorgan, att man ansvarar för medelsförvaltningen och att man beslutar om gemensamma riktlinjer i syfte att säkerställa en sammanhållen, ändamålsenlig och effektiv styrning av Västra Götalandsregionens verksamheter. Regionstyrelsen har ett särskilt ansvar för samordning av verksamheter som bedrivs i egen regi. Regionstyrelsen beslutar om riktlinjer för verksamhet i egen regi utifrån regionfullmäktiges eller behöriga nämnders inriktningsbeslut. Regionstyrelsen svarar för ägarstöd till verksamheter i egen regi samt övergripande samordning av stöd- och servicefunktioner. Regionstyrelsen företräder Västra Götalandsregionen i egenskap av vårdgivare för hälso-och sjukvårdsverksamheter i egen regi. 1 Med nämnder och styrelser avses även kommittéer och beredningar. Hel- och majoritetsägda bolag regleras i särskilda beslut. 2 Västra Götalandsregionen har en beslutad struktur för styrande dokument. Begreppet riktlinjer i kommunallagens mening motsvaras i den beslutade strukturen av vision, måldokument, policy, budget samt plan beslutad av regionfullmäktige.

19 regionfullmäktige, Policy för styrning i Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00011-5 Protokollsutdrag - 115 2017-09-19 regionfullmäktige, Policy för styrning i Västra Götalandsregionen : Antagen policy för styrning i Västra Götalandsregionen 5 Relationermellannämnderochstyrelsersamtandraaktörer Utifrån det ansvar som regionfullmäktige har fördelat tecknar nämnder och styrelser; överenskommelser med varandra. avtal med andra aktörer. Beställningar och uppdrag, i form av överenskommelser, tecknas inom Västra Götalandsregionen eller med av Västra Götalandsregionen majoritetsägda bolag. Överenskommelser mellan nämnder och styrelser ska föregås av samråd och ömsesidigt bekräftas inom fastställd tidsram. Avtal med andra aktörer kan tecknas efter upphandling eller inom ramen för lagen om valfrihetssystem (LOV). Inom ramen för dels det statliga uppdraget att bedriva regional utveckling och dels för kulturområdets samverkansmodell ges också uppdrag till externa verksamheter. Avtal kan dock slutas med såväl enskilda som kommuner och myndigheter på andra grunder inom ansvarsområdet. Relationentillnämndens/styrelsensförvaltning Nämnder och styrelser styr verksamheten genom att besluta om bland annat detaljbudget, instruktion till förvaltningschef/vd samt riktlinjer och rutiner. I delegeringsordning kan nämnden/styrelsen överföra beslutsrätt till annan. Nämnder och styrelser ska även säkerställa den egna styrningen genom löpande uppföljning och riktade kontrollåtgärder. Förvaltningschef eller VD ansvarar under nämnd/styrelse för att uppdraget utförs.

årdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 10 (44) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2017-09-27 243 Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 Diarienummer HS 2017-00497 Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner redovisat förslag till ordnat införande 2017 etapp 2. 2. Regiongemensam introduktionsfinansiering av prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 7,7 mnkr 2017 tas från befintlig budget för ordnat införande. För 2018 tas 69,3 mnkr ur hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. 3. Regiongemensam introduktionsfinansiering 2018 av i tidigare etapper prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 123 mnkr tas ur hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. 4. Introduktionsfinansiering av redovisade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2019 beslutas i samband med lämplig etapp av ordnat införande 2018. 5. Introduktionsfinansiering av redovisade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2020 beslutas i samband med lämplig etapp av ordnat införande 2019. Sammanfattning av ärendet Program- och prioriteringsrådet (PPR) har utarbetat ett samlat förslag till ordnat införande 2017 etapp 2. Förslaget bygger på nomineringar från verksamheter, medicinska sektorsråd och terapigrupper samt aktuella medicinska kunskapsunderlag. Nomineringarna har analyserats och rangordnats av två beredningsgrupper en för läkemedel och en för metoder och kunskapsunderlag. I etapp 2 2017 föreslås ett ordnat införande av 14 nya läkemedelsterapier/metoder/ kunskapsunderlag med regional introduktionsfinansiering. Förslaget innebär regiongemensam introduktionsfinansiering av prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 7,7 mnkr 2017, 69,3 mnkr 2018, 91 mnkr 2019 samt 6,8 mnkr 2020. Beredning Förslaget bygger på nomineringar från verksamheter samt medicinska sektorsråd och terapigrupper i regionen samt aktuella kunskapsunderlag som presenterats i PPR. PPR har utarbetat ett samlat förslag till ordnat införande 2017 etapp 2. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-09-14 Skickas till Samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

årdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 11 (44) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2017-09-27 Samtliga utförarstyrelser inom hälso- och sjukvård Program- och prioriteringsrådet, medicinska sektorsråd, Regionalt cancercentrum, läkemedelskommittén och terapigrupper Claes Jönsson Anders Carlqvist Jan Kilhamn Karin Fröjd Anna Wallman Anna Lindhé Leena Ekberg Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

2017-00102-2 Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2017 - etapp 2 1 (17) Tjänsteutlåtande Datum 2017-09-14 Diarienummer HS 2017-00497 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anna Lindhé och Anna Wallman Telefon: 070-393 08 37, 070-082 46 70 E-post: anna.lindhe@vgregion.se, anna.wallman@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner redovisat förslag till ordnat införande 2017 etapp 2. 2. Regiongemensam introduktionsfinansiering av prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 7,7 mnkr 2017 tas från befintlig budget för ordnat införande. För 2018 tas 69,3 mnkr ur hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. 3. Regiongemensam introduktionsfinansiering 2018 av i tidigare etapper prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 123 mnkr tas ur hälso- och sjukvårdsstyrelsens utvecklingsanslag. 4. Introduktionsfinansiering av redovisade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2019 beslutas i samband med lämplig etapp av ordnat införande 2018. 5. Introduktionsfinansiering av redovisade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2020 beslutas i samband med lämplig etapp av ordnat införande 2019. Sammanfattning av ärendet Program- och prioriteringsrådet har utarbetat ett samlat förslag till ordnat införande 2017 etapp 2. Förslaget bygger på nomineringar från verksamheter, medicinska sektorsråd och terapigrupper samt aktuella medicinska kunskapsunderlag. Nomineringarna har analyserats och rangordnats av två beredningsgrupper en för läkemedel och en för metoder och kunskapsunderlag. I etapp 2 2017 föreslås ett ordnat införande av 14 nya läkemedelsterapier/metoder/ kunskapsunderlag med regional introduktionsfinansiering. Förslaget innebär regiongemensam introduktionsfinansiering av prioriterade läkemedel, metoder och kunskapsunderlag med upp till 7,7 mnkr 2017, 69,3 mnkr 2018, 91 mnkr 2019 samt 6,8 mnkr 2020. Postadress: Regionens Hus 541 80 Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hss@vgregion.se

2017-00102-2 Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2017 - etapp 2 Datum 2017-09-14 Diarienummer HS 2017-00497 2 (17) Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Nya metoder inom medicin och diagnostik ska underställas ett ordnat införande när de har en större ekonomisk betydelse och i regionens budget har medel för introduktionsfinansiering avsatts. Regionens Program- och prioriteringsråd (PPR) har, som en del av sitt uppdrag, att utarbeta ett samlat förslag till ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag vid två tillfällen per år. Från och med 2015 finns en nationell samverkansmodell för läkemedel. Landstingens samverkan innefattar framtagande av gemensamma underlag och rekommendationer från NT-rådet (nya terapier) till landstingen om ordnat införande av nya läkemedel. I Västra Götalandsregionen pågår nu ett arbete för att få den nationella och regionala processen för ordnat införande att fungera ihop. Förslag En viktig utgångspunkt för PPRs arbete är Socialstyrelsens modell för prioriteringar. Modellen bygger på de etiska principer som beslutats av riksdagen. Behovs- och solidaritetsprincipen har tillämpats och även kostnadseffektivitetsprincipen när förutsättningar har funnits. PPR har med hjälp av två beredningsgrupper en för läkemedel och en för metoder och kunskapsunderlag utarbetat ett samlat förslag. I etapp 2 2017 föreslås ett ordnat införande med introduktionsfinansiering av 14 nya läkemedelsterapier, metoder och kunskapsunderlag enligt tabellen nedan. De utgör de läkemedel, metoder och kunskapsunderlag som fått prioritet 1 och 2 enligt modellen för rangordning. De nomineringar som erhållit rangordning 3 har i en samlad bedömning fått en relativt lägre prioritet och föreslås för närvarande inte omfattas av ordnat införande i rutinsjukvård med introduktionsfinansiering. Läkemedel/metod/kunskapsunderlag Prio Introduktionsfinansiering, mnkr 2017 nov-dec 2018 2019 2020 Läkemedel Keytruda (lungcancer, 1:a linjen)* 2 xxx xxx xxx - Ibrance (bröstcancer)* 2 xxx xxx xxx - Cometriq (tyreoideacancer) 2 0,3 1,6 3,3 - Kyprolis (multipelt myelom, kombi dex)* 2 xxx xxx xxx - Stelara (Crohns sjukdom) 2 1,3 6,7 10,1 - Taltz (psoriasis) 2 -** -** -** - Oluminant och Xeljanz (reumatoid artrit) 2 0,5 3,5 6,0 - Metod/kunskapsunderlag r-tms *** 3,0 6,0 3,0 HRMS *** 0,8 3,2 2,5 Ultraljud under första trimestern - 3,3 3,0 2,3 RMR Hårborttagning - 1,1 6,6 5,5 RMR Svårläkta sår - 0,3 1,3 1,7 RMR Cervixcancerprevention **** 6,0 3,5 1,5 RMR Multipelt Myelom **** 3,6 7,5 Summa: 7,7 69,3 91 6,8

2017-00102-2 Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2017 - etapp 2 Datum 2017-09-14 Diarienummer HS 2017-00497 3 (17) *) Läkemedelskostnader enligt avtal är konfidentiella **) Introduktionsfinansieras t o m 2019-06-30 via medel avsatta i etapp 1 2017 ***) Beviljats finansiering av apparaturen via strategisk utrustningsinvestering ****) Tillämpning av nationella riktlinjer/nationellt vårdprogram. Rangordning ej gjord. Nya läkemedel/indikationer 16 nya läkemedel/indikationer har nominerats av hälso- och sjukvårdsförvaltningar, sektorsråd, terapigrupper och processägare till ordnat införande 2017 etapp 2. Därutöver är åtta nominerade utifrån att de är aktuella i den nationella processen för ordnat införande. Av totalt 24 nomineringar bedömdes 12 uppfylla kriterierna för att ingå i etappen och har analyserats för att ge underlag för prioritering. Sju läkemedelsbehandlingar som i prioriteringsmodellen fått rangordning 2 prioriteras för introduktionsfinansiering: Keytruda (pembrolizumab) vid första linjens behandling av metastaserad icke-småcellig lungcancer hos vuxna vars tumörer uttrycker PD-L1 i minst 50 % av tumörcellerna och som inte har mutationer i EGFR eller ALK Keytruda är ett immunonkologiskt läkemedel som tillhör gruppen PD1- hämmare. Det är bland annat indicerat för behandling av icke-småcellig lungcancer som har spridit sig eller inte kan opereras bort. Den nu aktuella nominering avser första linjens behandling, det vill säga behandling av patienter som tidigare inte fått kemoterapi. PD1-hämmare vid lungcancer omfattas av nationellt ordnat införande. NTrådet har bedömt att kostnaden för behandlingen är rimlig i förhållande till nyttan och rekommenderar landstingen att använda Keytruda vid ickesmåcellig lungcancer i första linjen. Användning och uppföljning ska ske enligt det nationella införande- och uppföljningsprotokollet. I VGRs prioriteringsmodell för introduktionsfinansiering har behandling med Keytruda i första linjen fått rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms måttligt starkt och effekt/risk-balansen bedöms som god. Effekten är måttlig. I registreringsstudien visades en förlängd progressionsfri överlevnad, från 6,0 månader med kemoterapi till 10,3 månader med pembrolizumab (Keytruda). Keytruda har upphandlats i nationell samverkan mellan landstingen och VGR har tecknat avtal. Kostnaden för läkemedlet enligt avtalet är konfidentiell. De höga tillkommande kostnaderna kan innebära en risk för undanträngning av annan vård. Ca 30-35 patienter per år bedöms bli aktuella för behandling.

2017-00102-2 Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2017 - etapp 2 Datum 2017-09-14 Diarienummer HS 2017-00497 4 (17) Ibrance (palbociklib) vid hormonreceptorpositiv (HR +), human epidermal tillväxtfaktorreceptor 2-negativ (HER2 -) lokalt avancerad eller metastaserad bröstcancer i kombination med aromatashämmare eller fulvestrant Ibrance är ett nytt peroralt läkemedel för behandling av patienter med en viss typ av spridd bröstcancer. TLV har bedömt att kostnaden för Ibrance är rimlig i förhållande till nyttan och sjukdomens svårighetsgrad, och har beslutat att läkemedlet ska ingå i förmånen med begränsning. Begränsning innebär att läkemedlet endast subventioneras för behandling i kombination med en aromatashämmare (hormonbehandling vid cancer). I VGRs prioriteringsmodell har behandling med Ibrance fått rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms måttligt starkt och effekt/risk-balansen bedöms som acceptabel. Kombinationen av palbociklib + aromatashämmaren letrozol ökade progressionsfri överlevnad hos postmenopausala kvinnor utan tidigare behandling av avancerad bröstcancer till 24,8 månader, från 14,5 månader med placebo och letrozol. Införande med introduktionsfinansiering i VGR avser användning i enlighet med TLVs förmånsbeslut. I samband med förmånsbeslutet har trepartsöverläggningar mellan TLV, företaget och landstingen resulterat i sidoöverenskommelse om riskdelning för att minska osäkerheten kring kostnaderna. VGR har tecknat avtal med läkemedelsföretaget. Kostnaden för läkemedlet enligt avtalet är konfidentiell. De höga tillkommande kostnaderna kan innebära en risk för undanträngning av annan vård. Ca 50 patienter per år bedöms bli aktuella för behandling. Cometriq (cabozantinib) vid progressiv, icke-resektabel lokalt avancerad eller metastaserad medullär tyreoideacancer Cometriq är ett nytt peroralt läkemedel som används för att behandla medullär sköldkörtelcancer som inte kan tas bort med kirurgi eller som har spridit sig till andra delar av kroppen. TLV har bedömt att kostnaden för Cometriq är rimlig i förhållande till nyttan och beslutat att läkemedlet ska ingå i förmånen vid aktuell indikation. Cometriq har fått rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms måttligt starkt och effekt/risk-balansen bedöms som acceptabel. Effekten bedöms som måttlig. I en nyckelstudie förlängde cabozantinib (Cometriq) progressionsfri överlevnad från 4,0 månader med placebobehandling till 11,2 månader med aktiv behandling. De tillkommande årskostnaderna i VGR när behandlingen är införd beräknas till 3,3 mnkr. Ca 3-4 nya patienter per år bedöms bli aktuella för behandling.

2017-00102-2 Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2017 - etapp 2 Datum 2017-09-14 Diarienummer HS 2017-00497 5 (17) Kyprolis (karfilzomib) i kombination med dexametason vid multipelt myelom hos vuxna patienter som tidigare har fått minst en behandling Kyprolis används för att behandla patienter med myelom som har fått minst en tidigare behandling. Myelom är en cancerform som uppstått i plasmaceller (en typ av vita blodkroppar). Nya läkemedel vid multipelt myelom omfattas av nationellt ordnat införande. NT-rådet har bedömt att kostnaden för behandling med Kyprolis är rimlig i förhållande till nyttan vid aktuell indikation och rekommenderar landstingen att använda Kyprolis i kombination med dexametason under förutsättning att avtal om återbäring tecknas med företaget. Användning och uppföljning ska ske enligt det nationella införande- och uppföljningsprotokollet. I VGRs prioriteringsmodell har behandling med Kyprolis i kombination med dexametason fått rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms måttligt starkt och effekt/risk-balansen bedöms som acceptabel. I registreringsstudien visades att karfilzomib (Kyprolis) i kombination med dexametason gav en förlängd progressionsfri överlevnad på 18,7 månader jämfört med 9,4 för kontrollbehandlingen. VGR har tecknat avtal i enlighet med NT-rådets rekommendation men det finns en osäkerhet eftersom avtalet löper ut under våren 2018. Kostnaden för läkemedlet enligt avtalet är konfidentiell. De höga tillkommande kostnaderna kan innebära en risk för undanträngning av annan vård. Ca 30 patienter per år bedöms bli aktuella för behandling. Stelara (ustekinumab) vid måttlig till svår aktiv Crohns sjukdom som fått otillräckligt svar eller inte längre svarar på eller varit intoleranta mot antingen konventionell terapi eller en TNFα-antagonist eller som har medicinska kontraindikationer mot sådana terapier. Crohns sjukdom är en inflammatorisk tarmsjukdom där patienterna har stora besvär med bland annat frekventa diarréer, risk för malnutrition och fistelbildningar i tarmen. Stelara är avsett för patienter som inte svarar tillräckligt bra på eller inte tål konventionell behandling. Stelara får rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms måttligt starkt och effekt/risk-balansen bedöms som god med en minskning av sjukdomssymptom. Hälsoekonomiskt underlag saknas för den aktuella indikationen. Stelara ingår i läkemedelsförmånen men beslutet baseras på tidigare godkända indikationer (psoriasis). De tillkommande årskostnaderna i VGR när behandlingen är införd beräknas till ca 15,1 mnkr. De höga tillkommande kostnaderna kan innebära en risk för undanträngning av annan vård. Ca 60 nya patienter per år bedöms bli aktuella för behandling vilket innebär ca 190 patienter i behandling när fullt infört.

2017-00102-2 Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2017 - etapp 2 Datum 2017-09-14 Diarienummer HS 2017-00497 6 (17) Taltz (ixekizumab) vid måttlig till svår plackpsoriasis hos vuxna som ej svarat på lokal eller peroral systemisk basbehandling, som bedömts behöva biologiska läkemedel och som inte svarat på, eller inte tolererat, TNF-alfa-hämmare och IL-12/IL-23-hämmare. Taltz är avsett för patienter som inte svarar tillräckligt bra eller inte tål etablerad behandling vid psoriasis. Läkemedlet har en liknande verkningsmekanism och målgrupp som Cosentyx som beviljades introduktionsfinansiering i etapp 1 2017. Taltz bedöms likvärdigt med Cosentyx och får rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med hög svårighetsgrad och det vetenskapliga underlaget graderas till måttligt starkt. En svaghet i det vetenskapliga underlaget är att den nominerade patientgruppen inte studerats direkt, men effekten har kunnat säkerställas i studier på varierande patientpopulationer och bedöms vara överförbar till den nominerade populationen. TLV har bedömt att kostnaden för Taltz är rimlig i förhållande till nyttan och Taltz ingår i läkemedelsförmånen med begränsning. Inga tillkommande kostnader beräknas utöver de som redan avsatts för introduktionsfinansiering av Cosentyx i etapp 1 2017. Introduktionsmedel för Cosentyx till och med juni 2019, föreslås även kunna avropas för kostnader för Taltz. Ca 30 patienter per år bedöms bli aktuella för behandling. Oluminant (baricitinib) och Xeljanz (tofazitinib) vid aktiv reumatoid artrit med intolerans mot metotrexat eller otillräckligt svar på behandling med TNF-alfa-hämmare eller intolerans mot TNF-alfahämmare. Oluminant och Xeljanz är två nya perorala läkemedel för behandling av reumatoid artrit (RA) för patienter som inte svarar tillräckligt bra eller inte tål konventionell behandling. Läkemedlen är alternativ till varandra. De tillhör båda gruppen JAK-hämmare och anses likvärdiga på gruppnivå. Oluminant och Xeljanz omfattas av nationellt ordnat införande. TLV har bedömt att kostnaden är rimlig i förhållande till nyttan för behandling av patienter med måttlig till svår RA när ett eller flera sjukdomsmodifierande antireumatika (DMARDs) inte haft tillräcklig effekt eller gett biverkningar. Läkemedlen ingår i förmånen med denna begränsning. NTrådet rekommenderar landstingen att i valet mellan Olumiant, Xeljanz och TNF-hämmare, i första hand använda det mest kostnadseffektiva alternativet. I dagsläget är landstingens kostnad för behandling med TNFhämmare i många fall lägre än kostnaden för behandling med JAKhämmare. Användning och uppföljning ska ske enligt det nationella införande- och uppföljningsprotokollet. I VGRs prioriteringsmodell har Oluminant och Xeljanz fått rangordning 2. Behandlingen avser en sjukdom med hög svårighetsgrad. Det

2017-00102-2 Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2017 - etapp 2 Datum 2017-09-14 Diarienummer HS 2017-00497 7 (17) vetenskapliga underlaget för patientnytta bedöms starkt, effekt/riskbalansen bedöms som god med en god effekt på sjukdomssymptom. Införande med introduktionsfinansiering i VGR avser användning i enlighet med NT-rådets rekommendation. De tillkommande årskostnaderna i VGR när behandlingen är införd beräknas till 6,0 mnkr. Priserna planeras omförhandlas hösten 2017. Ca 100 patienter per år bedöms bli aktuella för behandling. VGR:s kostnader enligt avtal för Keytruda, Ibrance och Kyprolis är konfidentiella. Beräkning av kostnader enligt avtal är baserade på antaganden om utfall av användningen vilket innebär en osäkerhet. Utfallet under hela introduktionsperioden är även beroende av framtida förhandlingar och avtalsvillkor. Under 2018 och 2019 görs uppskattning av återbäring för nästkommande år. Fem läkemedelsbehandlingar får rangordning 3 och prioriteras inte för introduktionsfinansiering: Zykadia (ceritinib) vid ALK-positiv icke-småcellig lungcancer som tidigare behandlats med krizotinib TLV har bedömt att kostnaden för Zykadia är rimlig i förhållande till nyttan och sjukdomens svårighetsgrad, och har beslutat att läkemedlet ska ingå i förmånen. I VGRs prioriteringsmodell har behandling med Zykadia fått rangordning 3 trots att behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Det vetenskapliga underlaget för bedömning av effekt i nominerad population bedöms otillräckligt. Zykadia prioriteras därför inte i regionens prioriteringsmodell för ordnat införande. I samband med förmånsbeslutet har trepartsöverläggningar mellan TLV, företaget och landstingen resulterat i sidoöverenskommelse om riskdelning för att minska osäkerheten kring kostnaderna. VGR har tecknat avtal med läkemedelsföretaget. Kostnaden för läkemedlet enligt avtalet är konfidentiell. Opdivo (nivolumab) + Yervoy (ipilimumab) vid avancerat (ickeresektabelt eller metastaserande) malignt melanom som har uttryck av PD-L1 <1% av tumörcellerna Kombinationsbehandling med Opdivo och Yervoy vid avancerat malignt melanom omfattas av nationellt ordnat införande. NT-rådet rekommenderar landstingen att använda Opdivo i kombination med Yervoy för behandling av patienter med avancerat malignt melanom som har uttryck av PD-L1 <1% i tumörcellerna när patienten bedöms tolerera den kombinerade behandlingen och förutsatt att en stoppregel på 22 månader tillämpas. I övriga fall rekommenderas landstingen avstå från användning av Opdivo i kombination med Yervoy.

2017-00102-2 Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2017 - etapp 2 Datum 2017-09-14 Diarienummer HS 2017-00497 8 (17) I VGRs prioriteringsmodell har balansen effekt/risk resulterat i rangordning 3 trots att behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Kombinationsbehandlingen verkar förvärra komponenternas kända biverkningsprofil, så att oönskade effekter kan bli mer sannolika och mer påfrestande än med läkemedlen var för sig. Behandlingen prioriteras därför inte i regionens prioriteringsmodell för ordnat införande. Lonsurf (tipiracil trifluridin) vid metastaserande kolorektalcancer som tidigare har behandlats med 5-FU-, oxaliplatin- och irinotekanbaserad kemoterapi och antikroppar TLV har bedömt att kostnaden för Lonsurf är rimlig i förhållande till nyttan och sjukdomens svårighetsgrad, och har beslutat att läkemedlet ska ingå i förmånen. I VGRs prioriteringsmodell har balansen effekt/risk resulterar i rangordning 3 trots att behandlingen avser en sjukdom med mycket hög svårighetsgrad. Effekten bedöms som liten. Lonsurf prioriteras därmed inte i regionens prioriteringsmodell för ordnat införande. Nulojix (belatacept) till vuxna patienter som genomgått en njurtransplantation och behandlas med immunsuppressiva läkemedel som profylax mot avstötning och: - visar sig vara intoleranta mot immunsuppressiva preparat av typen calcineurinhibitorer (CNI), som för närvarande ingår i standardbehandlingen efter njurtransplantation. De två registrerade CNI-substanserna är takrolimus och ciklosporin - uppvisar försämrad transplantatfunktion som misstänks helt eller delvis vara orsakad av CNI-inducerad njurtoxicitet. - deltagit i läkemedelsprövning med Belatacept, som alternativ till CNI, och rekommenderas fortsätta med preparatet efter studiens slut, pga. välfungerande transplantat och god tolerans av läkemedlet. - har dålig följsamhet vad gäller intag av perorala läkemedel. Eftersom den tillkommande nyttan jämfört med dagens standardbehandling bedöms liten samt att det vetenskapliga underlaget för patientnytta i de nominerade patientgrupperna är begränsat, prioriteras inte behandlingen i regionens prioriteringsmodell för ordnat införande. Jinarc (tolvaptan) vid autosomal dominant polycystisk njursjukdom som uppvisar tecken på snabb progress av njurfunktionsnedsättning eller snabb tillväxt av njurstorleken under förutsättning att behandlingen initieras i CKD (chronic kidey disease) GFR (glomerular filtration rate) stadium 2-3 Jinarc vid polycystisk njursjukdom omfattas av nationellt ordnat införande och NT-rådet rekommenderar landsting att använda Jinarc till en

2017-00102-2 Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2017 - etapp 2 Datum 2017-09-14 Diarienummer HS 2017-00497 9 (17) begränsad patientgrupp enligt ovan, förutsatt att avtal om återbäring tecknas med företaget. En värdering enligt VGRs prioriteringsmodell resulterar i rangordning 3. Patientnyttan bedöms som liten och det vetenskapliga underlaget är begränsat. PPR har noterat att ytterligare studie har publicerats efter NTrådets rekommendation och bedömer att denna stödjer den givna rangordningen. Jinarc prioriteras därför inte i regionens prioriteringsmodell för ordnat införande. VGR har tecknat avtalet enligt NT-rådets rekommendation. Nedan listas de 12 läkemedelsnomineringar som inte uppfyller kriterierna för ordnat införande eller som skjuts upp. Nationella underlag som inväntas är huvudsakligen rekommendationer från NT-rådet och/eller underlag från myndigheter, t ex förmånsbeslut och hälsoekonomiska kunskapsunderlag från TLV. Nya läkemedelsbehandlingar med negativ rekommendation från NT-rådet eller där TLV avslagit förmånsansökan, anses inte vara aktuella för ordnat införande med introduktionsfinansiering i VGR. Substans/ Indikation Motivering handelsnamn Osimertinib (Tagrisso) Lungcancer Skjuts upp, nationella underlag inväntas Niovolumab (Opdivo) Hodgkins lymfom Uppfyller ej kriterier, merkostnad <1 mnkr Liposomalt irinotekan (Onivyde) Pankreascancer Skjuts upp, nationella underlag inväntas Cabozantinib (Cabometyx) Njurcancer Negativt förmånsbeslut från TLV Olaratumab (Lartruvo) Mjukdelssarkom Skjuts upp, nationella underlag inväntas Karfilzomib (Kyprolis) Multipelt myelom, kombi dex + len Negativ rekommendation från NT-rådet Daratumumab (Darzalex) Multipelt myelom, monoterapi Skjuts upp, nationella underlag inväntas Daratumumab Multipelt myelom, Skjuts upp, nationella (Darzalex) Elotuzumab (Empliciti) trippel-behandling Multipelt myelom underlag inväntas Negativ rekommendation från NT-rådet Ixazomib (Ninlaro) Multipelt myelom Skjuts upp, nationella underlag inväntas

2017-00102-2 Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2017 - etapp 2 Datum 2017-09-14 Diarienummer HS 2017-00497 10 (17) Etelkalcetid (Parsabiv) Emtricitabin tenofovirdisoproxil (Truvada) Hyperparatyreoidism vid kronisk njursjukdom Profylax före exponering HIV Uppfyller ej kriterier, merkostnad <1 mnkr Skjuts upp, nationella underlag inväntas. Uppfyller ev ej kriterier, merkostnad <1 mnkr. Nya medicinska metoder och kunskapsunderlag Tio metoder och fyra kunskapsunderlag nominerades av medicinska sektorsråd och verksamheter för ordnat införande i rutinsjukvård i regionen. Fem metoder bedömdes inte uppfylla kriterierna för att ingå i etapp 2. Två metoder som gick vidare till fördjupad analys bedömdes ha otillräckligt vetenskapligt underlag. Tre metoder och fyra kunskapsunderlag föreslås ingå i etapp 2 av ordnat införande med introduktionsfinansiering: r-tms Repetitiv Transkraniell Magnetstimulering är ett alternativ till behandling med antidepressiva läkemedel eller ECT (elbehandling) vid medelsvår till svår egentlig depression. r-tms innebär att en elektromagnetisk spole alstrar ett magnetiskt fält över skalpen, vilket skapar en ström i de hjärnceller som befinner sig nära spolen. Detta leder till att hjärncellerna aktiveras eller hämmas i vänster respektive höger frontallob. Patienten behöver inte sövas för att få behandlingen. Behandlingarna ges i serie om 15 behandlingar/serie. Metoden är nominerad av medicinska sektorsrådet för vuxenpsykiatri och har fått prioritet 4 i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för depression och ångest. I Socialstyrelsens tillstånds- och åtgärdslista beskrivs att tillståndet har hög svårighetsgrad samt att behandling med r-tms ger stor effekt på både symptomfrihet och andelen som svarar på behandling jämfört med skenbehandling, men troligen sämre effekt än ECT. Biverkningarna beskrivs som lindrigare jämfört med ECT-behandling. r-tms föreslås prövas inom specialistpsykiatrin. Då behandlingen ibland blir ett alternativ till ECT föreslås den användas på de ställen där psykiatrin ger ECT behandling idag, dvs. SU, NU, SKAS, SÄS och Kungälvs sjukhus. Patientgrupper som kan komma i fråga för behandling är nya patienter som skulle behandlats med ECT men som kan behandlas med r-tms istället samt läkemedelsbehandlade patienter som är biverkningskänsliga eller där behandlingseffekten är undermålig.

2017-00102-2 Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2017 - etapp 2 Datum 2017-09-14 Diarienummer HS 2017-00497 11 (17) Fem apparater har beviljats finansiering via strategiska utrustningsinvesteringar, vilket möjliggör behandling för ca 1000 patienter/år. Introduktionsfinansiering föreslås för bemanning av 1 sjuksköterska + 1 undersköterska/apparat. Personalkostnaderna beräknas till ca 1,2 mnkr/apparat/år. Total kostnad blir ca 6 mnkr/år under 2 år fördelat på 3 mnkr 2018, 6 mnkr 2019 och 3 mnkr 2020. Utbildningskostnader finansieras via statsbidrag. Uppföljning kommer att göras genom att följa personalkostnader samt uppföljning av antalet r- TMS-serier respektive ECT-serier som ges i VGR samt förbättring på patientnivå. HRMS för analys av droger i saliv med särskild inriktning mot nya psykoaktiva substanser Metoden innefattar salivprovtagning och analys av nya psykoaktiva substanser och konventionella droger med högupplösande masspektrometri (HRMS) och har en högre analytisk precision och flexibilitet jämfört med äldre tekniker. Metoden innebär en förenklad och förbättrad provtagning för både patient och provtagande personal. Screeningdata levereras snabbt och säkert med hög kvalitet och innefattar en analysrepertoar som alltid speglar det aktuella drogutbudet på marknaden. Metodiken är idag implementerad inom rättsmedicin för toxikologisk analys, men för sjukvårdsprover finns idag inget laboratorium som tillhandahåller heltäckande paket för droganalys i saliv med HRMS. Idag skickas mer än 15 000 patientprov per år för droganalys till Sahlgrenska Universitetssjukhuset och bedömningen är att minst 10 000 av dessa skulle lämpa sig för den nya metoden. Metoden är nominerad av det medicinska sektorsrådet i laboratoriemedicin samt Klinisk kemi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Instrument har beviljats finansiering via strategiska utrustningsinvesteringar. Introduktionsfinansiering föreslås under 2 år för personalkostnader, studieresor, driftskostnader och mindre investeringar till en total kostnad av 3,25 mnkr/år fördelat på 0,8 mnkr 2017, 3,2 mnkr 2018 och 2,5 mnkr 2019. Uppstartfasen är ca 9 mån och innebär en gradvis infasning av kliniska prover från beroendekliniken och psykiatrin. Under denna period består omkostnader främst av personal. Beloppen finansierar merkostnaderna för införande av den nya metoden. Kunderna får tillgång till den nya metoden men debiteras enligt kostnader för gammal metod. När introduktionsfinansieringen upphör debiteras kunderna för den nya analysmetoden i saliv utifrån faktiska kostnader och ingen tillkommande finansiering i budget/vårdöverenskommelser förutsätts. Uppföljning kommer att göras genom att följa personal- och driftskostnader. Ultraljud under första trimestern Ultraljudsundersökningar under graviditet syftar till att skaffa den information som krävs för planering av graviditets- och fosterövervakning. Möjligheterna till att tidigt upptäcka vissa risker kan leda till en säkrare

2017-00102-2 Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2017 - etapp 2 Datum 2017-09-14 Diarienummer HS 2017-00497 12 (17) graviditet genom bättre handläggning. Att få vissa delar av informationen redan i slutet av första trimestern förbättrar kvinnans självbestämmanderätt och möjlighet till individuell planering. Patienten erbjuds en ultraljudsundersökning mellan graviditetsvecka 11-14, ett tillägg till ultraljud i vecka 18-20. I vecka 11-14 görs bedömning av av graviditetens läge, fostrets storlek/graviditetsdatering, förekomst av hjärtaktivitet, antal foster, i fall av flerbörd fosterhinnornas utseende samt granskning av fostrets anatomi. I vecka 18-20 undersöks fostrets anatomi lite närmare. Redan idag genomgår 30-60% av alla gravida en tidig ultraljudsundersökning med mycket varierande kvalitet både gällande personalkompetens och apparatur. Att på ett ordnat sätt införa ultraljud under första trimestern ger alla gravida kvinnor i regionen tillgång till en professionellt kvalitetssäkrad och jämlik vård. Tidigt ultraljud kommer att användas inom hela regionen, både inom öppenvård och slutenvård. Metoden är nominerad av det medicinska sektorsrådet i kvinnosjukvård. VGRs prioriteringsmodell är svår att tillämpa av flera skäl. Eftersom två individer påverkas, varav den ena är en framtid person, är det svårt att bedöma svårighetsgrad och patientnytta och därmed är det även svårt att bedöma kostnadseffektiviteten. Det finns vissa vinster med att införa ultraljud i första trimestern och det finns inga starka etiska invändningar mot en sådan förändrad praktik. Däremot är det viktigt att vården är jämlik, med människovärdesprincipen som överordnad kostnadseffektivitetsprincipen. Det finns ett potentiellt starkt vetenskapligt underlag som visar att ultraljud i första trimestern är säkrare jämfört med ultraljud under andra trimestern avseende tvillingdiagnostik och datering. Däremot är det osäkert om det finns studier som värderar kliniska utfall för fostret/barnet, även om man kliniskt kan se en koppling. Antal förlossningar i VGR är ca 19 000/år. Introduktionsfinansiering föreslås för inköp av 4 ultraljudsapparater samt utökning av personal med 6 barnmorskor under 2 år till en total kostnad av 8,6 mnkr fördelat på 3,3 mnkr 2018, 3 mnkr 2019 samt 2,3 mnkr 2020. Ansvaret för utbildning och kvalitetsuppföljning åläggs sjukhusen med fosterdiagnostisk enhet. Uppföljning kommer att göras genom att följa personalkostnader. Fosterdiagnostik följs i nationella Graviditetsregistret. RMR Hårborttagning vid hirsutism och könsdysfori Det medicinska innehållet i RMR Hårborttagning vid hirsutism och könsdysfori förordades av Program- och prioriteringsrådet i april 2017. Riktlinjen syftar till att skapa ett standardiserat och jämlikt omhändertagande av patienter med behov av hårborttagning. Den baseras på Socialstyrelsens rekommendationer för god vård av vuxna med könsdysfori. Riktlinjen definierar också när och i vilken omfattning hårborttagning kan erbjudas till kvinnor med olika endokrinologiska/gynekologiska diagnoser.

2017-00102-2 Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2017 - etapp 2 Datum 2017-09-14 Diarienummer HS 2017-00497 13 (17) I nuläget erbjuds hårborttagning i offentligt finansierad sjukvård i VGR endast till transkvinnor och personer med icke-binär könsidentitet som genomgår könsbekräftande behandling. Antal personer som genomgår könsbekräftande behandling har ökat kraftigt i regionen under de senaste åren. Finansiering av merkostnaderna för denna grupp är ej aktuell för ordnat införande. Däremot finns andra kvinnliga patientgrupper som till följd av endokrinologiska/gynekologiska diagnoser har en lika uttalad behåring som kan leda till stort psykiskt lidande för individen. Denna grupp har tidigare inte erbjudits behandling för hårborttagning och är därför aktuell för ordnat införande. Cirka 100 kvinnor per år med kvarstående mycket uttalad behåring efter optimal medicinsk behandling av polycystiskt ovariesyndrom, kongenital binjurehyperplasi och Cushings syndrom kommer att vara berättigade till hårborttagning. Hårborttagning görs med hjälp av ljus- och nålbaserade metoder. Val av lämplig metod för den individuella patienten görs i samråd med patienten och baseras på hårfärg och hudtyp för att få bästa möjliga behandlingsresultat och undvika brännskador och ärrbildning. Rangordning utifrån VGRs prioriteringsmodell är inte möjligt att genomföra. Kostnad för behandling med ljusbaserad metod är ca 60 000 kr/patient och används till ca 70% av patienterna. Kostnad för behandling med nålbaserad metod är ca 80 000 kr/patient och används till ca 30% av patienterna. Introduktionsfinansiering föreslås under 2 år till en total kostnad av 6,6 mnkr/år fördelat på 1,1 mnkr 2017, 6,6 mnkr 2018 samt 5,5 mnkr 2019. Uppföljning görs genom att följa antal behandlade patienter med endokrinologiska/gynekologiska diagnoser som behandlats med ljusbaserad respektive nålbaserad metod. RMR Svårläkta sår Det medicinska innehållet i RMR Svårläkta sår förordades av Program- och prioriteringsrådet i mars 2017. Syftet med riktlinjen är att förbättra handläggningen av patienter med svårläkta sår genom att förbättra diagnostik och behandling. Målen är att förkorta läkningstider, förhindra recidiv, minska felaktig antibiotikaförskrivning och minska antalet amputationer. För att nå målen krävs samarbete mellan olika vårdgivare och ökade kunskaper i hela vårdkedjan. Detta ska ske genom: Regional förankring och uppdatering av SÅRWEBBEN från SKAS. Utbildning av läkare och sjuksköterskor i primärvård och kommuner. Anpassning av klinikernas verksamhet så att riktlinjerna kan följas. Att multidisciplinära team ska finnas för patienter med diabetes. Team bedömning, t.ex. i form av ronder för andra sjukdomar som kan ge sår samt nedsatt cirkulation i fötterna. Att möjlighet till multidisciplinära ronder ska finnas för bedömning och behandling av sittsår hos patienter med spinal skada.

2017-00102-2 Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2017 - etapp 2 Datum 2017-09-14 Diarienummer HS 2017-00497 14 (17) Att rehabiliteringsmedicin får en tydligare roll för trycksår hos patienter med spinala skador. Att ansvarsfördelningen mellan kirurgi, ortopedi och plastikkirurgi förtydligas. För att lyckas med implementeringen föreslås tillsättning av två projektledare på vardera 50% som arbetar på uppdrag av en styrgrupp. För att anpassa Sårwebben efter innehållet i den nya riktlinjen behövs medicinskt kunnig sjuksköterska och läkare samt IT-kunnig person under ca 6 månader. Sårwebben kommer därefter kontinuerligt att behöva uppdateras och förvaltas. Förvaltningskostnaderna ryms inte inom ramen för ordnat införande. Rangordning utifrån VGRs prioriteringsmodell är inte möjligt att genomföra. Introduktionsfinansiering föreslås under 2 år till en total kostnad av 3,3 mnkr, fördelat på 0,3 mnkr 2017, 1,3 mnkr 2018 samt 1,7 mnkr 2019. Uppföljning görs genom att följa tillkommande kostnader för personal samt utbildningskostnader. RMR Cervixcancerprevention RMR Cervixcancerprevention presenterades på Program- och prioriteringsrådet i april 2017. Riktlinjen utgår från det nationella vårdprogrammet för prevention av livmoderhalscancer. Ett nytt screeningprogram med tillägg av HPV-screening rekommenderas införas och utifrån det beräknas att antalet nyinsjuknande kan minskas med 10-20% jämfört med nuvarande program. Under de senaste fyra åren har en tendens till ökning av cervixcancer noterats, såväl regionalt som nationellt. HPV-screening ökar säkerheten i programmet och hittar förändringar som kan utvecklas till cancer som inte upptäcks med enbart cytologi. Med det nationella vårdprogrammet säkerställs att vården är av samma höga kvalitet oavsett var i landet kvinnan bor och att information som är viktig för kallelser kan följa med kvinnan över landstingsgränser. Primär HPV-screening inklusive cytologprovtagning kommer att ske från och med 30 års ålder, medan kvinnor i åldern 23-29 år kommer att fortsätta screenas med cytologi. Ändrade intervall och förlängd övre åldersgräns innebär initialt en volymökning av screeningprover. Antalet kolposkopi-undersökningar beräknas dock bli relativt oförändrat. Även om den övre screeningåldern höjs och fler cellförändringar upptäcks, så beräknas behovet balanseras av att allt fler kvinnor som kommer till screening är HPV-vaccinerade. Fotodokumentation rekommenderas vid kolposkopi. Rangordning utifrån VGRs prioriteringsmodell utelämnas eftersom riktlinjerna utgår från det nationella vårdprogrammet för cervixcancerprevention. Introduktionsfinansiering föreslås under 3 år för projektledning samt ökade kostnader för kallelser, provtagning, analys av prover, utrustning,

2017-00102-2 Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2017 - etapp 2 Datum 2017-09-14 Diarienummer HS 2017-00497 15 (17) IT/systemkostnader och utökning av tjänster. Berörda förvaltningar är Närhälsan, SU, NU, SÄS, SKAS samt övriga gynmottagningar inklusive privata vårdgivare. Kostnaderna beräknas till totalt 11 mnkr, fördelat på 6,0 mnkr år 2018, 3,5 mnkr år 2019 samt 1,5 mnkr år 2020. Socialstyrelsen har beräknat att det nya vårdprogrammet kommer att vara kostnadsneutralt på sikt. Uppföljning görs av tillkommande kostnader samt utifrån Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för cervixscreening. RMR Multipelt Myelom RMR Multipelt Myelom presenterades på Program- och prioriteringsrådet i mars 2017. Den omfattar regionala tillämpningar av det nationella vårdprogrammet som gäller från år 2016 och innebär förbättrade behandlingsalternativ för yngre och äldre vid diagnos samt förbättrade behandlingsmöjligheter vid recidiv. Myelom eller multipelt myelom är en malign tumörsjukdom i benmärgen som karaktäriseras av infiltration av plasmaceller i benmärgen. Myelomcellerna producerar cytokiner som orsakar nedbrytning av skelettet, vilket leder till skelettsmärtor. Myelom är efter lymfom den vanligaste hematologiska tumörsjukdomen med en incidens på ca 6/100 000 invånare och år, vilket innebär att ca 600 nya fall diagnostiseras i Sverige årligen. Den betydande förändring som det nationella vårdprogrammet förespråkar innebär merkostnader för autolog stamcellstransplantation inklusive benmärsskörd för ca 10 patienter/år till en tillkommande kostnad på totalt 11,1 mnkr. Introduktionsfinansiering föreslås under 2 år. Uppföljning görs av antal behandlade patienter. Två metoder får rangordning 3 och prioriteras inte för introduktionsfinansiering på grund av otillräckligt vetenskapligt underlag. Det gäller: Autolog stamcellstransplantation vid CNS lymfom Fusionsbiopsi vid prostatacancerdiagnostik. Fusionering av MR-bilden i ultraljudsmaskinen, större sannolikhet att träffa en befintlig tumör vid biopsi. Fem metoder bedömdes inte uppfylla kriterierna för att ingå i etappen: Metod/kunskaps underlag Enhanced Recovery After Surgery - ERAS Intraoperativ stimulering och monitorering på vakna och sövda patienter med högmaligna hjärntumörer Beskrivning Kurativt syftande kirurgi mot cancer i övre gastro Tumörkirurgi i relation till vitala storhjärnestrukturer. Neuromodelering vid terapiresistent central smärta. Peroperativ monitorering av spinal Motivering Merkostnad <1 mnkr Merkostnad <1 mnkr

2017-00102-2 Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2017 - etapp 2 Datum 2017-09-14 Diarienummer HS 2017-00497 16 (17) funktion vid endovaskulär operation av aortaaneurysm Ultraljud och MRT av lilla bäckenet PET-CT för processen matstrups- och magsäckscancer Ultraljudsundersökning av lever som screening för levercellscancer Vid preoperativ bedömning inför operation av livmodercancer För uteslutande av spridd cancersjukdom, uppföljning av onkologisk behandlingsrespons och diagnostik vid misstänkt recidiv. Livslång övervakning av patienter med kronisk hepatit B infektion utan cirros (utvalda populationer). Merkostnad <1 mnkr Redan finansierad via investeringsberedningen och uppbyggnaden av BOIC Redan finansierad i RMR Levercellscancer, etapp 2 2016 Finansiering Regiongemensam finansiering av introduktionen av ovan redovisade läkemedel/indikationer, metoder och kunskapsunderlag föreslås ske under drygt 2 år, november 2017 till och med december 2019. För metoder/kunskapsunderlag som tar längre tid att implementera sker introduktionsfinansiering under 2018 till 2020. De tillkommande kostnaderna för förslaget beräknas uppgå till 7,7 mnkr 2017, 69,3 mnkr 2018, 91,0 mnkr 2019 samt 6,8 mnkr 2020 med utgångspunkt från förväntade aktuella patientvolymer. Prognosen för utfallet av tidigare fattade beslut 2017 ligger under budget. De 7,7 mnkr som avser etapp 2 2017 bedöms därför rymmas inom ramen för budgeten, utan att ytterligare medel avsätts. Tidigare uppföljningar av tillkommande kostnader visar att antalet aktuella patienter under introduktionsperioden brukar överskattas och ofta tar etableringen av en ny behandling längre tid än vad som först planerats. Efter att introduktionsfinansieringen upphör tas finansieringsansvaret för de prioriterade läkemedlen, metoderna och kunskapsunderlagen över gemensamt av beställare och utförare i arbetet med vårdöverenskommelser och andra vårdavtal. Det är möjligt att ovan prioriterade åtgärder medför ett större/mindre finansieringsbehov i vårdöverenskommelserna/vårdavtalen än det beräknade beloppet. Ordnat införande med regiongemensam introduktionsfinansiering syftar till att underlätta ett likvärdigt införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag i rutinsjukvård i regionen. Det ordnade införandet innebär både en möjlighet och ett åtagande för utförarförvaltningarna, en möjlighet att få stöd för introduktionen och ett åtagande att föra in de nya läkemedlen, metoderna och

2017-00102-2 Protokollsutdrag - 243 2017-09-27 hälso och sjukvårdsstyrelsen, Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag, etapp 2 2017 : Ordnat införande av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2017 - etapp 2 Datum 2017-09-14 Diarienummer HS 2017-00497 17 (17) kunskapsunderlagen i den redovisade omfattningen. En betydande variation i införandet främjar inte en jämlik vård i regionen. Införandet kommer att följas upp fortlöpande. Introduktionsfinansieringen utbetalas i efterhand mot avrop. Tidigare fattade beslut inom det ordnade införandet uppgår till ca 123 mnkr (exkl. hepatit C) för 2018. För att underlätta budgetarbetet förlängs introduktionsfinansieringen för etapp 1 2016 med tre månader och avslutas i juni 2018. Beslut avseende Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbetet 2018 (RS 2017-02402) omfattar fortsatt introduktionsfinansiering med 90% av nya läkemedel mot hepatit C upp till 93,6 mnkr 2018. Beredning Förslaget bygger på nomineringar från verksamheter samt medicinska sektorsråd och terapigrupper i regionen samt aktuella kunskapsunderlag som presenterats i PPR. PPR har utarbetat ett samlat förslag till ordnat införande 2017 etapp 2. Förslaget har stämts av i hälso- och sjukvårdsdirektörens ledningsgrupp. Koncernstab Hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Claes Jönsson FoU chef samt ordf. Program- och Prioriteringsrådet Besluten skickas till För genomförande: Hälso- och sjukvårdsförvaltningar För kännedom Program- och prioriteringsrådet, medicinska sektorsråd, Regionalt cancercentrum, läkemedelskommittén och terapigrupper Claes Jönsson Anders Carlqvist Jan Kilhamn Karin Fröjd Anna Wallman Anna Lindhé Leena Ekberg

tyrelsen, Justering av CNI-ersättning för av Krav och kvalitetsbok för Vårdval vårdcentral 2018 : Protokollsutdrag - 248 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Justering av CNI-ersättning för av Krav och kvalitetsbok för Vårdval vårdcentral 2018 18 (44) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2017-09-27 248 Justering av CNI-ersättningen för av Krav och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 2018 Diarienummer HS 2016-00701 Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att justera ersättningen för CNI från 65 kr till 79 kr per CNI över 2,5 per listad invånare och poäng. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslutade den 12-13 juni 2017, 99, om revidering av Krav- och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 2018 (tidigare VG Primärvård). Inom Vårdval Vårdcentral utgår särskild ersättning för socioekonomi till vårdcentraler med hög socioekonomisk belastning, beräknad enligt CNI (Care NeedIndex). Till följd av ett beräkningsfel i CNI-ersättning som ligger till grund för beslutad Krav- och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 2018 har ersättningsnivån felaktigt satts till 65 kr per poäng och månad. Utifrån den korrekta beräkningen kan ersättningen sättas till 79 kr per poäng och månad och ändå rymmas inom befintlig budget för CNI (129 mnkr). Koncernkontoret föreslår att ersättningen för CNI ändras från 65 till 79 kr per poäng och månad. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har enligt sitt reglemente rätt att besluta om revideringar av förfrågningsunderlag inom valfrihetssystemet. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-09-19 Skickas till Samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder Marie Gustafsson Eva Källén Ekonomi vårdval, ekonomi.vardval@vgregion.se Hans Möller Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

Protokollsutdrag - 249 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsnämnden, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvården 2018: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa - 19 (44) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2017-09-27 249 Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvården 2018: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa - länsgemensam handlingsplan Diarienummer HS 2017-00373 Beslut 1. Den av Koncernkontoret föreslagna fördelningen justeras så att posten på 6 mnkr avsätts till de fem lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna 2. Resterande 4 mnkr fördelas i enlighet med Koncernkontorets förslag i tjänsteutlåtande daterat 2017-09-19. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har den 14 september 2017, 223, beslutat om fördelning av 2018 års statsbidrag för psykisk hälsa. Styrelsen beslutade att flytta fram beslutet av de föreslagna 10 mnkr till länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa till den 27 september 2017. Anledningen var att psykiatriberedningen den 15 oktober skulle få fördjupad information om innehållet i dessa 10 mnkr, som riktas särskilt mot arbetet med länsgemensam handlingsplan. Ett länsgemensamt arbete mellan regionen och de 49 kommunerna pågår sedan 2016 för att ta fram gemensam handlingsplan inom området psykisk hälsa. Handlingsplanen föreslås gälla under 2018-2020 och innehåller målformuleringar kring bl.a. nollvision för suicid, att äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd, att personer i behov av samordnade insatser ska ha en SIP (samordnad individuell plan), att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg och att förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga. Koncernkontoret har föreslagit följande fördelning: 0,5 mnkr avsätts till Koncernstab hälso- och sjukvård för lön och administrativa kostnader. 1 mnkr avsätts till Koncernstab hälso- och sjukvård för insatser och aktiviteter på länsnivå 0,5 mnkr fördelas till NSPHiG för arbete med brukarrevisioner: SIP hur blir det för den enskilde? 2 mnkr fördelas till delregional vårdsamverkan för stöd till genomförande av handlingsplanen 6 mnkr fördelas till styrelserna för Kungälvs sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, NU-sjukvården, Skaraborgs sjukhus och Södra Älvsborgs sjukhus för lokala insatser i enlighet med handlingsplanen och för möjligheter till samverkan delregionalt. Fördelas efter befolkningsunderlag. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

Protokollsutdrag - 249 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsnämnden, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvården 2018: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa - 20 (44) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2017-09-27 Beredning Psykiatriberedningen har fått information om ärendet den 15 september 2017. Koncernkontoret har föreslagit hälso- och sjukvårdsstyrelsen att besluta följande: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner att 10 mnkr av statsbidragen för psykisk hälsa 2018 fördelas i enlighet med förslaget i tjänsteutlåtande daterat 2017-09-19. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medel fullt ut. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-09-19 Yrkanden på sammanträdet Monica Selin (KD) och Kerstin Brunnström (S) yrkar följande (bilaga 249): Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Den av Koncernkontoret föreslagna fördelningen justeras så att posten på 6 mnkr avsätts till de fem lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna 2. Resterande 4 mnkr fördelas i enlighet med Koncernkontorets förslag Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på Monica Selins (KD) och Kerstin Brunnströms (S) yrkande och finner det bifallet. Skickas till Kunskapsstöd för psykisk hälsa för genomförande Samtliga hälso-och sjukvårdsnämnder för genomförande Samtliga sjukhusstyrelser för kännedom Primärvårdsstyrelsen för kännedom Anna Erlingsdotter-Wass för genomförande Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

Protokollsutdrag - 249 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsnämnden, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvården 2018: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa - Yrkande 2017-09-27 Till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yttrande i ärende 8, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvården 2018: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa som sker inom ramen för arbetet med länsgemensam handlingsplan Förslag till beslut: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar följande: - Den av koncernkontoret föreslagna fördelningen justeras så att posten på 6 mnkr avsätts till de fem lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna - Resterande 4 mnkr fördelas i enlighet med koncernkontorets förslag I överenskommelsen mellan Socialstyrelsen och SKL finns en särskild del som handlar om och ställer krav på utvecklingsarbete och samarbete mellan regionen och länets 49 kommuner. Ett länsgemensamt arbete mellan regionen och de 49 kommunerna pågår sedan 2016 för att ta fram en gemensam handlingsplan inom området psykisk hälsa. Utifrån denna plan är det viktigt med en kontinuerlig dialog mellan kommunerna och de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna Som en konsekvens av detta anser vi att posten på 6 mnkr skall tilldelas hälso- och sjukvårdsnämnderna. Dessa ska användas för lokala insatser i enlighet med handlingsplanen och för möjligheter till samverkan delregionalt. Fördelningen sker utifrån befolkningsunderlag. Monica Selin (Kd) Kerstin Brunnström (S)

Protokollsutdrag - 249 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsnämnden, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvården 2018: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa - 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2017-09-19 Diarienummer HS 2017-00373 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Malin Camper Telefon: 0700-81 69 91 E-post: malin.camper@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvården 2018: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa - länsgemensam handlingsplan Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner att 10 mnkr av statsbidragen för psykisk hälsa 2018 fördelas i enlighet med förslaget i detta tjänsteutlåtande. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medel fullt ut. Sammanfattning av ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har den 14 september 2017 beslutat om fördelning av 2018 års statsbidrag för psykisk hälsa. Styrelsen beslutade att flytta fram beslutet av de föreslagna 10 mnkr till länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa till den 27 september 2017. Anledningen var att psykiatriberedningen den 15 oktober skulle få fördjupad information om innehållet i dessa 10 mnkr, som riktas särskilt mot arbetet med länsgemensam handlingsplan. Ett länsgemensamt arbete mellan regionen och de 49 kommunerna pågår sedan 2016 för att ta fram gemensam handlingsplan inom området psykisk hälsa. Handlingsplanen föreslås gälla under 2018-2020 och innehåller målformuleringar kring bl.a. nollvision för suicid, att äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd, att personer i behov av samordnade insatser ska ha en SIP (samordnad individuell plan), att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg och att förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga. Koncernkontoret föreslår följande fördelning: 0,5 mnkr avsätts till Koncernstab hälso- och sjukvård för lön och administrativa kostnader. 1 mnkr avsätts till Koncernstab hälso- och sjukvård för insatser och aktiviteter på länsnivå 0,5 mnkr fördelas till NSPHiG för arbete med brukarrevisioner: SIP hur blir det för den enskilde? 2 mnkr fördelas till delregional vårdsamverkan för stöd till genomförande av handlingsplanen Postadress: Regionens Hus Besöksadress: Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hss@vgregion.se

Protokollsutdrag - 249 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsnämnden, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvården 2018: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa - Datum 2017-09-19 Diarienummer HS 2017-00373 2 (3) 6 mnkr fördelas till styrelserna för Kungälvs sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, NU-sjukvården, Skaraborgs sjukhus och Södra Älvsborgs sjukhus för lokala insatser i enlighet med handlingsplanen och för möjligheter till samverkan delregionalt. Fördelas efter befolkningsunderlag. Fördjupad beskrivning av ärendet Statsbidraget inom området psykisk hälsa är utformat som stimulansmedel för utvecklingsinsatser, för att identifiera behov och mål samt för att förbättra ungas psykiska hälsa. Krav och innehåll specificeras i årliga överenskommelser mellan Socialdepartementet och SKL. En särskild del i överenskommelsen handlar om och ställer krav på utvecklingsarbete och samarbete mellan regionen och länets 49 kommuner. Ett länsgemensamt arbete mellan regionen och de 49 kommunerna pågår sedan 2016 för att ta fram gemensam handlingsplan inom området psykisk hälsa. Beslut om länsgemensamt uppdrag kring analys och handlingsplan är fattat av LiSAgruppen (Ledning i samverkan, mellan VGR och länets kommuner) och följs av Vårdsamverkan Västra Götaland. Arbetet samordnas gemensamt av Koncernkontoret och VästKom. Den gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt. För genomförande av handlingsplanen finns en styrgrupp för uppdraget som är baserad på delregional vårdsamverkan. Styrgruppen består av representanter från fem vårdsamverkansområden, med en representant vardera från specialistpsykiatri, primärvård och kommun, samt brukarföreträdare och chefen för avdelning folkhälsa, VästKom och Koncernkontoret. Kravet, som ställs i den nationella överenskommelsen, att ta fram regionala handlingsplaner syftar till att stärka kommuner och regioner att främja psykisk hälsa och ömsesidigt arbeta för att minska psykisk ohälsa. Var och en av huvudmännen får ekonomiskt stöd för att stärka sina insatser inom området och för det gemensamma arbetet att ta fram en regional handlingsplan. Handlingsplanen är gemensam för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG 1. Arbete har under 2016 och 2017 gjorts för att utreda behov och formulera gemensamma mål för länets samtliga 50 huvudmän inom fem fokusområden: förebyggande/främjande arbete, tillgängliga, tidiga insatser, stärkt delaktighet, utsatta grupper samt ledning/styrning/organisation. Handlingsplanen föreslås gälla under 2018-2020 och innehåller målformuleringar kring bl.a. nollvision för suicid i Västra Götaland; att äldre personer med psykisk ohälsa ska få rätt vård och stöd; att personer i behov av samordnade insatser ska ha en SIP (samordnad individuell plan); att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg och att förebygga och uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga. Styrgruppen kommer att fatta beslut om handlingsplanens mål och uppföljningsindikatorer den 2 oktober. 1 NSPHiG=Nationell samverkan för psykisk hälsa i Göteborg,

Protokollsutdrag - 249 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsnämnden, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvården 2018: Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa - Datum 2017-09-19 Diarienummer HS 2017-00373 3 (3) Styrgruppen ansvarar för att följa utvecklingen och genomförande av handlingsplanens delar, ansvara för återrapportering till VVG och de delregionala vårdsamverkansorganisationerna. Arbete pågår i hela länet för kunna realisera handlingsplanens innehåll på alla nivåer regionalt, delregionalt och lokalt. Uppföljning För medel som är kopplade till länsgemensamt arbete tillsammans med kommuner sker uppföljning av Kunskapsstöd för psykisk hälsa och genom Vårdsamverkan Västra Götaland. Genomförande av beslut Styrgruppen ansvarar för att följa utvecklingen och genomförande av handlingsplanens delar, ansvarar för återrapportering till VVG och de delregionala vårdsamverkansorganisationerna. Om något av projekten inte kommer igång enligt tidsplan får hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra eventuella omprioriteringar mellan projekten i syfte att använda medlen fullt ut under året. Beredning Psykiatriberedningen har fått information om ärendet den 15 september 2017. Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Anders Carlqvist Avdelning kunskapsstöd Besluten skickas till Kunskapsstöd för psykisk hälsa, för genomförande Sjukhusförvaltningarna, för kännedom och genomförande Primärvårdsstyrelsen för kännedom Anna Erlingsdotter-Wass, för genomförande Hälso- och sjukvårdsnämnderna, för kännedom

g - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 14 (52) Protokoll från regionfullmäktige, 2017-09-19 119 Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Diarienummer RS 2016-00429 Beslut 1. Regionfullmäktige antar Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030, vilket innebär en revidering av Klimatstrategins arbetssätt och fokusområden. Sammanfattning av ärendet Klimatstrategin för Västra Götaland antogs av regionfullmäktige 2009. I regionfullmäktiges budget 2015 (RF 2014-06-09, 104) gavs miljönämnden i uppdrag att ta fram en plan med prioriteringar på hur arbetet med att nå det regionala klimatmålet skulle intensifieras. Det har gjorts genom en omfattande analys- och dialogprocess som resulterade i dokumentet Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030, härefter kallat Strategiska vägval, som processats via miljönämnden och beredningen för hållbar utveckling. Förslaget har också varit ute på remiss med berörda aktörer. Strategiska vägval är en plan för hur vi ska prioritera och höja tempot i arbetet med att nå målet i Klimatstrategin för Västra Götaland. Klimatstrategins formulerade målsättning kommer att kvarstå, men mot bakgrund av slutsatserna i Strategiska vägval föreslås att nuvarande fokusområden ersätts med 4 arbetssätt, 4 fokusområden och 12 satsningar. Genomförandet av den reviderade Klimatstrategin kommer fortsättningsvis att kommuniceras under namnet Klimat 2030 Västra Götaland ställer om. Processledning, kommunikation och samordning kring Klimat 2030 Västra Götaland ställer om ligger i miljönämndens uppdrag som ansvarig nämnd för miljöfrågor. Under sammanträdet beslutade beredningen för hållbar utveckling att justera en skrivning på sidan 26 i förslaget Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Under exempel på åtgärder och klimatplanering beslutade beredningen att sätta punkt efter samhällsplaneringen och ta bort för att minska exploateringen av jordbruksmark. Beredning Ärendet behandlades av beredningen för hållbar utveckling den 23 maj 2017. Regionstyrelsen behandlade ärendet den 27 juni 2017 och beslutade följande för egen del: Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

g - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 15 (52) Protokoll från regionfullmäktige, 2017-09-19 1. Regionstyrelsen noterar att miljönämndens uppdrag från regionfullmäktiges budget 2015 (RF 2014-06-09, 104) är återrapporterat. Beslutsunderlag Regionstyrelsens beslut 2017-06-27, 161 Protokoll från beredningen för hållbar utveckling 2017-05-23, 17 Tjänsteutlåtande daterat 2017-05-15 Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 - slutgiltig Yrkanden på sammanträdet Kristina Jonäng (C), Claes Redberg (S), Ulrika Frick (MP), Jan Alexandersson (V), Pär Lundqvist (L), Stefan Svensson (KD) och Christer Ahlén (S) yrkar bifall till regionstyrelsens förslag. Magnus Harjapää (SD) yrkar att texten i Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030, Fokusområde 3, satsning 3.1 sidan 27 ändras från: När det gäller primärproduktion inom den biobaserade ekonomin sätts stor tilltro till skogsindustrin och även till produktion av biogrödor på jordbruksmark där man inte konkurrerar med livsmedel till: När det gäller primärproduktion inom den biobaserade ekonomin sätts stor tilltro till skogsindustrin och även till produktion av biogrödor som ej anstår som humanföda på jordbruksmark där man inte konkurrerar med livsmedel. Samma krav ska ställas på upphandling av biogrödor. Ulrika Frick (MP), Jan Alexandersson (V) och Pär Lundqvist (L) yrkar avslag på Magnus Harjapääs yrkande. Beslutsgång Ordförande ställer yrkandena mot varandra och finner att regionfullmäktige bifaller regionstyrelsens förslag. Skickas till+strategiska vägvalet Miljönämnden, miljo@vgregion.se för genomförande Länsstyrelsen för kännedom Samtliga nämnder, styrelser och bolag + strategiska vägval Gerda Roupe, gerda.roupe@vgregion.se för kännedom Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Foto: Shutterstock Produktion: Länsstyrelsen Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen Redaktörer: Cecilia Lunder och Gerda Roupe www.fossiloberoendevg.se

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 REVIDERAT FÖRSLAG UTIFRÅN REMISS, MAJ 2017 www.fossiloberoendevg.se

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 4

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Innehåll Innehåll Fyra arbetssätt som bidrar till samhällsförändring 6 Fokusområden och satsningar som ger störst klimatnytta 7 Sammanfattning 8 Inledning 10 Förslag till strategiska vägval 13 Fokusområde 1 HÅLLBARA TRANSPORTER 20 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT 24 Fokusområde 3. FÖRNYBARA OCH RESURSEFFEKTIVA PRODUKTER OCH TJÄNSTER 27 Fokusområde 4. SUNDA OCH KLIMATSMARTA BOSTÄDER OCH LOKALER 30 BILAGA 1. PROCESS OCH ARBETSSÄTT FRÅN FRAMTIDSVISION TILL KONKRETA INSATSER 32 BILAGA 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OMSTÄLLNING I VÄSTRA GÖTALAND 35 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG 38 5

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Fyra arbetssätt som bidrar till samhällsförändring För att åstadkomma den breda samhällsomställning som är nödvändig för att nå vårt klimatmål behöver vi i större utsträckning se till helheten och skapa synergier mellan olika samhällssektorer. Ett exempel är utveckla och sprida innovationer i samhället. Därför föreslås omställningsarbetet utgå från fyra arbetssätt som på olika sätt stimulerar samhällsförändring och där ett regionalt ledarskap kan göra en tydlig skillnad. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Västsvenska aktörer som kommuner, myndigheter, företag och organisationer kan alla utföra kraftfulla åtgärder inom sitt verksamhetsområde för att visa ansvar och ligga i framkant i omställningen. Genom medvetna inköp, investeringar och satsningar skapas efterfrågan på framtidens lösningar. Offentlig sektor har en extra viktig roll att spela och all offentlig verksamhet i Västra Götaland ska vara fossiloberoende före år 2030. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur En fossiloberoende framtid förutsätter en planering som gör det möjligt, både i tätbebyggda och glesbebyggda områden. Med nytänkande samhälls- och klimatplanering kan vi minska utsläppen av växthusgaser, hantera effekterna av klimatförändringarna och samtidigt öka människors möjligheter till ett hälsosamt och gott liv. Regionala infrastruktursatsningar och kommunala byggprocesser ska genomsyras av omställningen till fossiloberoende och vi planerar för att förhindra skador av översvämningar och andra klimateffekter. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Västra Götaland har förutsättningarna för att utmärka sig som växtplats för framtidens fossilfria lösningar. Nytänkande forskning, testbäddar för ny teknik, samverkan kring pilotprojekt, kreativa inkubatorer och riktat innovationsstöd är viktiga verktyg inom detta arbetssätt. Genom att våga testa nya angreppsätt kan vi utveckla produkter och samhällslösningar som underlättar omställningen både lokalt och globalt. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt De lokala förutsättningarna för att leva ett klimatsmart liv kan stärkas samtidigt som våra lokalsamhällen blir mer levande och attraktiva. Här kan kreativitet, samarbete och resurseffektivitet vara i fokus och kommuner, lokala företag, föreningar och invånare kan samverka för att ta fram smarta lösningar. Initiativ kring exempelvis delningsekonomi och fler lokala mötesplatser som distansarbetsplatser, verkstäder och odlingar kan underlätta en fossiloberoende livsstil. 6

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Fokusområden och satsningar som ger störst klimatnytta Omställningen till fossiloberoende omfattar alla delar av samhället. Samtidigt är det viktigt att fokusera på de områden där kraftfulla insatser kan få störst effekt. Därför prioriteras ett antal satsningar inom viktiga fokusområden. Detta är satsningar där det finns en tydlig regional rådighet och där god klimatnytta kan förväntas. FOKUSOMRÅDE 1 Hållbara transporter Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande Accelererad omställning till fossilfria fordon Effektiva godstransporter Klimatsmarta möten och semestrar FOKUSOMRÅDE 2 Klimatsmart och hälsosam mat Minskat matsvinn Främja hållbart lantbruk Mer vegetariskt på tallriken FOKUSOMRÅDE 3 Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster Större marknad för biobaserade material och drivmedel Tjänster och cirkulära varor Design för en hållbar livsstil FOKUSOMRÅDE 4 Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler Flexibla och klimatsmarta bostäder och lokaler Effektiv och klimatsmart renovering SATSNING Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande Ta fram gröna resplaner för större arbetsplatser och erbjud anställda förmåner om de åker kollektivt, går eller cyklar till jobbet. Upplåt mark för kollektivtrafikanläggningar och pendel parkeringar vid viktiga knutpunkter för kollektivtrafiken. Testa en interaktiv reseplanerare som låter alla trafikanter välja bästa vägen, med samtliga färdsätt. Underlätta spridning av så kallade cykelkök som är socialt engagerade gör det själv-verkstäder för dem som behöver laga eller serva sin cykel. SATSNINGARNA GENOMSYRAS AV ALLA ARBETSSÄTTEN Varje satsning behöver genomsyras av alla fyra arbetssätten för att vi på ett effektivt sätt ska lyckas nå klimatmålen och samtidigt bidra till regional utveckling och ett gott liv för invånarna. 7

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Sammanfattning Sammanfattning I VÄSTRA GÖTALAND har vi ett ambitiöst klimatmål att vara en fossiloberoende region till år 2030. Vårt samhälle behöver utvecklas bort från dagens beroende av olja och annan fossil energi. Detta innebär betydande utmaningar, men även många möjligheter. Vi behöver satsa på lösningar som inte bara ger minskade utsläpp av växthusgaser utan även bidrar till regional utveckling och den övergripande regionala visionen om det goda livet. Omställningen till fossiloberoende kan ge många positiva effekter som ökad hälsa, nya arbetstillfällen och mer integration och delaktighet. Västra Götaland har goda förutsättningar att gå före och ta en ledande roll i omställningen till fossiloberoende. Nya idéer, tekniker och affärsidéer skapar mervärden i vår region och ger ringar på vattnet globalt. Vi bedriver redan ett omfattande klimatarbete, men för att vi ska nå vårt klimatmål krävs att vi höjer tempot och att ännu fler aktörer i Västra Götaland samverkar. De strategiska vägvalen innebär förslag på regionala prioriteringar som ska underlätta ett intensifierat omställningsarbete i Västra Götaland och visa på hur målet om en fossiloberoende region 2030 ska kunna nås. Detta mål definieras i Klimatstrategi för Västra Götaland och är även ett prioriterat fokusområde i Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2020 (VG2020). De strategiska vägvalen syftar till att inspirera olika aktörer att i samverkan åstadkomma den breda samhällsomställning som är nödvändig för att nå vårt klimatmål. De är inriktade på områden där lokala och regionala aktörer har möjlighet att styra över planer och processer och möjlighet att agera. Stor betoning ligger även på att skapa genomförandekraft genom ett tydligt och koordinerat lokalt och regionalt ledarskap. Förslaget är resultatet av ett omfattande arbete. Regionala klimatutmaningar har kartlagts, dialogprocesser med bred uppslutning från näringsliv, universitet och högskolor samt offentliga aktörer har genomförts och slutligen har ett omfattande analysarbete gjorts. Allt detta utgör grunden för förslaget till strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Förslaget är uppdelat i två delar. Den första delen består av tolv satsningar inom fyra fokusområden. Dessa definierar tematiska prioriteringar där ett intensifierat arbete kan leda till avgörande minskningar av klimatutsläppen med regional utveckling och ökad sysselsättning som följd. Den andra delen består av arbetssätten. Här finns verktygslådan för att åstadkomma en förändrad färdriktning. När fokusområden och satsningar kombineras med arbetssätten kan vi få kraften att genomföra den tydliga samhällsförändringen som behövs. För att öka tempot i arbetet med att nå klimatmålet behöver alla aktörer i Västra Götaland agera från offentlig sektor, universitet och högskolor samt näringsliv till organisationer och enskilda invånare. Omställningen sker i den egna organisationen men också i bred samverkan över organisationsgränserna. Olika aktörer bidrar med olika pusselbitar utifrån sina förutsättningar. För att få kraft i arbetet med genomförandet av förslagen till strategiska vägval ska färdplaner formuleras där mål och åtgärder för arbetet beskrivs mer i detalj. Dessa kommer att utgå från de fyra fokusområden som presenteras i detta förslag. Ett kraftfullt och samlande lokalt och regionalt ledarskap är avgörande för att nå målen. Ett led i det arbetet är att bilda ett regionalt klimatråd med uppgiften att följa och driva på arbetet samt lyfta goda exempel i Västra Götaland. Detta förslag har tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen. 8

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Sammanfattning FOKUSOMRÅDEN OCH SATSNINGAR Hållbara transporter 1. Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande 2. Accelererad omställning till fossilfria fordon 3. Effektiva godstransporter 4. Klimatsmarta möten och semestrar Klimatsmart och hälsosam mat 5. Minskat matsvinn 6. Främja hållbart lantbruk 7. Mer vegetariskt på tallriken Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster 8. Större marknad för biobaserade material och drivmedel 9. Tjänster och cirkulära varor 10. Design för en hållbar livsstil Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler 11. Flexibla och klimatsmarta bostäder och lokaler 12. Effektiv och klimatsmart renovering ARBETSSÄTT Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Alla aktörer i Västra Götaland kan bidra med sin pusselbit i omställningen till fossiloberoende. Samverkan mellan olika aktörer som offentliga organisationer, universitet och högskolor, näringsliv, ideella organisationer och enskilda invånare är en förutsättning för att vi ska kunna nå vårt klimatmål. Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för ett gott liv i en fossiloberoende region. 9

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Inledning Inledning På klimatmötet i Paris i slutet av 2015 enades världens länder om att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader, med en strävan att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Om denna ambition ska uppfyllas innebär det i praktiken att utsläppen, i alla fall i den rika delen av världen, ska vara noll år 2050. Klimatavtalet i Paris pekar tydligt på vad världens länder behöver göra. Att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser och ställa om från vårt beroende av fossil energi kräver en omfattande samhällsomställning. Det innebär stora utmaningar, men framförallt många möjligheter. I Västra Götaland har vi goda förutsättningar att gå före. Genom att söka gemensamma lösningar för flera samhällsutmaningar kan samhället utvecklas i en hållbar riktning ekologiskt såväl som ekonomiskt och socialt. Nya idéer, tekniker och affärsidéer skapar mervärden i vår region och ger ringar på vattnet globalt. Med ett samordnat och kraftfullt lokalt och regionalt ledarskap, tydliga prioriteringar gällande insatser samt samverkan mellan olika aktörer stärker Västra Götaland sin profil som föregångare. Att utveckla ett mer koordinerat omställningsarbete är bakgrunden till processen med att ta fram strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Processen har genomförts i samarbete mellan Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som har ett regeringsuppdrag, och Västra Götalandsregionen, som har ett uppdrag från regionfullmäktige. Arbetet har skett i nära samverkan med kommunalförbunden i regionen och är direkt kopplat till att målet om en fossiloberoende region är en prioriterad fråga i Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2020 (VG 2020). FÖRUTSÄTTNINGAR VI HAR STORA MÖJLIGHETER ATT GÅ FÖRE Västsverige har stora förutsättningar för att bli föregångare i omställningen till fossiloberoende. Här finns en näringslivsstruktur med många viktiga företag inom branscher med stor betydelse för omställningsarbetet. Vi har även väl utvecklade samverkansplattformar där universitet och högskolor, institut, näringsliv, offentlig sektor och andra organisationer möts för att lösa samhällsutmaningar och bidra till innovation, utveckling och nya affärsmodeller. Precis som Sverige i övrigt har regionen rika naturtillgångar. Möjligheterna att ställa om till en helt förnybar energibas är goda. Dessutom finns offentliga resurser för att stödja omställnings- och utvecklingsarbete på regional, nationell och EU-nivå. På nationell nivå pågår ett omfattande arbete för ett fossilfritt Sverige och våren 2016 föreslog Miljömålsberedningen att tidigarelägga målet om ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser från år 2050 till 2045. Utvecklingen på internationell nivå förstärker möjligheterna att agera kraftfullt för att skapa en fossiloberoende region. I och med Agenda 2030 med de 17 nya hållbarhetsmålen har FN tagit ett samlat grepp kring hållbarhetsfrågorna. Flera av hållbarhetsmålen speglar det breda anslag på hållbar utveckling som förslaget till strategiska vägval representerar. 10

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Inledning KLIMATARBETET VI ÄR PÅ GÅNG MEN BEHÖVER ÖKA TEMPOT Klimatfrågan har länge haft hög prioritet i Västra Götaland. Sedan 2009 finns ett gemensamt klimatmål i Västra Götaland att vara en fossiloberoende region år 2030 1. Detta mål finns definierat i den Klimatstrategi för Västra Götaland som över 70 aktörer undertecknat, däribland kommunerna, företag och organisationer. I Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2020 (VG2020) har frågan högsta prioritet 2. Målet om en fossiloberoende region är även en prioriterad fråga i flera av kommunalförbundens genomförandeplaner som är kopplade till VG2020. För att nå målet om ett fossiloberoende Västra Götaland pågår redan ett omfattande arbete inom regionen i städer och kommuner, bland företag och frivilligorganisationer samt inom universitet och högskolor. Klimatstrategi för Västra Götaland är en viktig grund för det gemensamma klimatarbetet i regionen. Genom undertecknandet åtar sig aktörerna att arbeta för att minska sin organisations klimatpåverkan och bidra till målet om en fossiloberoende region. 12 10 8 6 4 2 0 1990 2012 2030 2050 Figur 1. Totala utsläpp av växthusgaser i Västra Götaland (miljoner ton CO2- ekvivalenter/år) jämfört med målet till 2030 och 2050. Arbetet har lett till flera framgångar. Västra Götaland har idag mest vindkraft av landets regioner och ligger långt fram när det gäller övergången till lågenergihus. I flera kommunalförbund pågår ett intensivt arbete med affärsdriven miljöutveckling. Även inom utvecklingen av transportsektorn finns flera framgångsrika satsningar inom såväl mobilitet, förnybara drivmedel som innovativa elbussar. Inom transport- och industrisektorerna är det dock svårare att ställa om och här finns stora utmaningar. Årliga uppföljningar av klimatstrategin visar att kommunerna i regionen bedriver ett omfattande arbete med bland annat energieffektivisering och utfasning av olja för uppvärmning av fastigheter. Många kommuner arbetar även för att öka andelen vegetarisk mat samt genomför olika aktiviteter som minskar klimatpåverkan tillsammans med kommuninvånarna. Uppföljningen av klimatstrategin visar även att flera insatser skulle kunna få bättre effekt genom ökad samordning mellan olika insatser och aktörer. Här har överenskommelser, där 80 procent av kommunerna i regionen medverkat, varit ett sätt att koordinera arbetet. Detta har gett goda resultat. 1 Fossiloberoende definieras som att de totala utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 80 procent från 1990-års nivå till år 2030. Dessutom ska utsläppen av växthusgaser från vår konsumtion, oavsett var i världen de sker, minska med 30 procent jämfört med 2010. (Regionala klimatmål antagna av Länsstyrelsen i samverkan med Västra Götalandsregionen.) 2 I kapitel 3, En region som tar ett globalt ansvar, finns målsättningarna 3.1. Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och 3.2 Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer. Beredningen för hållbar utveckling har under 2016 rekommenderat ökade satsningar för fem av de 32 prioriterade frågorna i strategin och målet om en fossiloberoende region är en av dessa. 11

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Inledning Utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland minskar samtidigt som utsläppen orsakade av vår konsumtion av svenska och utländska produkter inte har minskat sedan 1990-talets början. Nu behöver alla utsläppskurvor vändas brant neråt för att målet om en fossiloberoende region år 2030 ska kunna nås. Därför behövs ett mer kraftfullt och samordnat omställningsarbete lokalt och regionalt. Parallellt med det regionala omställningsarbetet behövs även styrmedel på nationell nivå, vilket Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tillsammans kommer arbeta för. GENOMFÖRANDE OCH SAMVERKAN SÅ TAR VI DETTA VIDARE TILLSAMMANS För att öka tempot i arbetet med att nå klimatmålet behöver alla aktörer i Västra Götaland agera offentlig sektor, universitet och högskolor samt näringsliv, organisationer och enskilda invånare. Omställningen behöver ske i den egna organisationen men också i bred samverkan. Detta förslag till strategiska vägval beskriver hur klimatstrategins mål om en fossiloberoende region, samt de som prioriteringar som återfinns i VG2020, ska kunna nås. Förslaget syftar till att inspirera olika aktörer att i samverkan åstadkomma den breda samhällsomställning som är nödvändig för att nå vårt klimatmål. Olika aktörer bidrar med olika pusselbitar utifrån sina förutsättningar. För att få kraft i arbetet med genomförandet av förslagen till strategiska vägval ska färdplaner formuleras där mål och åtgärder beskrivs mer i detalj. Dessa utgår från de fyra fokusområden som presenteras i detta förslag, och innehåller prioriteringar för de aktiviteter och samarbeten som inledningsvis blir fokus för genomförandet. Färdplanerna kommer att ta avstamp i det arbete som redan pågår på lokal och regional nivå och utformas utifrån behoven inom respektive fokusområde. Samverkansplattformar som gemensamt byggts upp i regionen, till exempel science parks, klustersamarbeten och strategiska samverkansgrupper, är exempel på aktörer som kan utgöra bas för samarbete inom fokusområdena. Aktörer i Västsverige kommer att bjudas in för att medverka. Viktiga resurser i genomförandet är regionala och lokala utvecklingsmedel, samt statliga och europeiska utvecklingsresurser. Ett kraftfullt och samlande lokalt och regionalt ledarskap är avgörande för att nå målen. Ett klimatråd bildas med ledare som representerar de aktörsgrupper som är centrala i genomförandet av de strategiska vägvalen. Rollen som ambassadörer, pådrivare och förmedlare av goda exempel ska bidra till att skapa genomslag för klimatarbetet. Klimatrådet ska även utgöra en plattform för samarbete och idé- och erfarenhetsutbyte mellan aktörer från näringsliv, offentliga organisationer, intresseorganisationer och akademi. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen har ett övergripande ansvar för att följa upp, utvärdera och kommunicera kring arbetet med de strategiska vägvalen samt koordinera arbetet med det regionala klimatrådet. En plan för utvärdering och uppföljning kommer att tas fram. De strategiska vägvalen är en del av Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG 2020), samt det regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen. Genomförande, utvärdering och uppföljning kommer att integreras i dessa processer. 12

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Förslag till strategiska vägval Förslag till strategiska vägval Att nå det regionala målet om ett fossiloberoende samhälle senast år 2030 är inte enkelt. Det förutsätter ett samordnat lokalt och regionalt ledarskap och att arbetet inriktas på de områden där möjligheten att påverka utvecklingen är som starkast. För att nå målet krävs därför både en gemensam bild av vilka de viktigaste områdena är och gemensamma arbetssätt för att driva utvecklingen framåt inom dessa områden. Historiskt sett har vi människor alltför ofta försökt ta oss an världen genom att dela upp den i delar och sedan fokusera på varje del för sig. För att lyckas med omställningen till fossiloberoende behöver vi nu istället se till helheten och utveckla vår förmåga att arbeta med fler än en fråga i taget. Eftersom ingen sektor eller organisation kan lösa de komplexa samhällsutmaningarna på egen hand är det nödvändigt att samarbeta över organisationsgränser. Detta gemensamma arbete kommer att vara en lärandeprocess där vi samlar erfarenheter och lär av varandras utveckling. Utifrån ett övergripande regionalt ledarskap som ser till helheten och fokuserar på samverkan mellan olika aktörer finns goda förutsättningar för att nå tydliga resultat och höja tempot i omställningen till fossiloberoende. Förslaget till strategiska vägval är uppdelat i två delar en del innehåller fokusområden med satsningar och en del innehåller arbetssätt. Det är först när de olika delarna kombineras som vi kan få tillräcklig genomförandekraft. Fokusområdena visar inom vilka tematiska områden tempot behöver växlas upp för att vårt klimatmål ska nås. De fyra arbetssätten inkluderar viktiga verktyg för hur vi på den regionala nivån kan samverka för att skapa samhällsförändring. I slutet av detta kapitel presenteras satsningar inom respektive fokusområde, totalt tolv satsningar fördelade på fyra fokusområden. Genom att låta alla satsningarna genomsyras av alla fyra arbetssätten säkerställer vi ett brett och kraftfullt angreppssätt för att nå vårt mål. Dessa fokusområden är utvalda eftersom det framför allt är inom dem tempot behöver växlas upp för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Detta är även områden där riktade insatser kan bidra till regional utveckling. De tidigare sex fokusområden 3 som guidat det regionala klimatarbetet, och som finns formulerade i Klimatstrategi för Västra Götaland, kommer att revideras utifrån de strategiska vägvalen. FOKUSOMRÅDEN HÄR FÅR VI STÖRST KLIMATNYTTA Omställningen till fossiloberoende omfattar alla delar av samhället. Samtidigt är det viktigt att fokusera på de områden där kraftfulla insatser kan få störst effekt. I processen med att ta fram strategiska vägval har därför följande fyra fokus områden prioriterats: 3 1) Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler 2) Effektiva godstransporter grön logistik 3) Effektiva persontransporter mobilitet 4) Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart 5) Ökad produktion av energi från jord, skog, sol, vind och vågkraft 6) Livsstil, konsumentmakt och producentansvar. 13

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Förslag till strategiska vägval 1. Hållbara transporter 2. Klimatsmart och hälsosam mat 3. Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster 4. Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler Dessa fokusområden är utvalda eftersom det framför allt är inom dem vi behöver växla upp tempot för att kraftigt minska våra utsläpp av växthusgaser. Detta är även områden där riktade insatser kan bidra till regional utveckling. De tidigare sex fokusområden 4 som guidat det regionala klimatarbetet, och som finns formulerade i Klimatstrategi för Västra Götaland, kommer att revideras utifrån de strategiska vägvalen. Arbetsmaskiner 4 % Energiförsörjning hushåll och lokaler 9 % Övrigt 4 % Raffinaderier 27 % Jordbruk 11 % Figur 2. Olika sektorers delar av de totala utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland år 2012. Här syns tydligt att industrin, transportsektorn och jordbruket står för de allra största klimatutsläppen i regionen. Vägtrafik 26 % Industrier 19 % Ett område som inte har prioriterats är förnybar energi. Inom detta område finns redan många väl fungerande regionala initiativ som ger tydliga resultat. Värmemarknaden är numera i princip helt fossiloberoende och elmarknaden regleras av nationella och europeiska styrmedel. Här är arbetet redan framgångsrikt. Arbetet för mer förnybar energi behöver givetvis fortsätta. Inte minst arbetet med solenergi. Prioriteringar måste dock göras för att få en tydlig kraft i omställningsarbete, och därför föreslås inte detta område som en del av de strategiska vägvalen. FOKUSOMRÅDE 1 Hållbara transporter Totalt sett står transporter för en fjärdedel av utsläppen i Västra Götaland. För att transportsektorn ska bidra till att nå målet om ett fossiloberoende Västra Götaland krävs nya och mer kraftfulla åtgärder. Det är viktigt med effektivare vägfordon, fartyg och flygplan samt ökad andel förnybar energi och elektrifiering. Utredningen Fossilfrihet på väg 5 pekar dock på att vi utöver detta även behöver arbeta för ett minskat transportbehov, ökad transporteffektivitet och ökad användning av kollektivtrafik för att nå klimatmålen. En förutsättning för detta är bland annat en förändrad stads- och infrastrukturplanering. Tillgängligheten behöver i större utsträckning lösas genom effektiv kollektivtrafik och förbättrade möjligheter att gå och cykla. Godstransporterna behöver bli 14 4 1) Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler 2) Effektiva godstransporter grön logistik 3) Effektiva persontransporter mobilitet 4) Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart 5) Ökad produktion av energi från jord, skog, sol, vind och vågkraft 6) Livsstil, konsumentmakt och producentansvar. 5 www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2013/12/sou-201384/

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Förslag till strategiska vägval effektivare och hållbarare. Trenden med ett ökat långväga resande med flyg för semester och tjänsteresor behöver brytas med klimatsmarta lösningar. Den starka fordonsindustrin i Västra Götaland samt den fordonsrelaterade forskningen ger unika förutsättningar för att regionen ska kunna ligga i frontlinjen för omställningen av transportsektorn. Att minska trafikens klimatbelastning bidrar även positivt till flera andra miljömål liksom till folkhälsomålen. Genom att främja möjligheter att gå och cykla samt öka möjligheten att åka kollektivt kan även tillgängligheten förbättras för många samhällsgrupper, exempelvis för ungdomar och äldre. FOKUSOMRÅDE 2 Klimatsmart och hälsosam mat Utöver att minska fossila utsläpp behöver vi minska matkonsumtionens påverkan på klimatet. Den mest verkningsfulla åtgärden då är att minska köttkonsumtionen. 75 procent av utsläppen av växthusgaser från maten som konsumeras i Sverige kommer från kött- och mejeriprodukter. Forskningen visar att det inte räcker med tekniska förbättringar. Vi behöver också minska vår konsumtion av kött till motsvarande nivå som 1990. Minskning av köttkonsumtionen skulle även innebära hälsofördelar, i enlighet med de nordiska livsmedelsrekommenda tionerna. Det finns ett ökat intresse för matfrågor i stort, bland annat vegetarisk kosthållning. Utvecklingen av ett hållbart västsvenskt lantbruk skulle ge minskad negativ klimat- och miljöpåverkan, samt bidra till arbetstillfällen på landsbygden. Västsvensk animalieproduktion i form av exempelvis betesdjur ger många mervärden, t.ex. låg användning av antibiotika. Det finns även stora möjligheter inom området hållbart vattenbruk och hållbara marina livsmedel. Att minska det omfattande matsvinnet är en annan viktig del i arbetet för klimatsmart mat. FOKUSOMRÅDE 3 Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster En allt större del av vår klimatpåverkan kommer från råvaror, material och produkter som vi producerar och konsumerar, både i Västra Götaland och genom import av varor. I Västra Götaland kommer knappt hälften av växthusutsläppen från oljeraffinaderier och industri, främst kemiindustrin. Det är angeläget med en ökad omställning från fossila till förnybara råvaror i dessa industrier. En ökad omställning erbjuder en unik möjlighet för Sverige att producera framtidens gröna kemikalier, drivmedel och produkter till gagn för tillväxt och export. Här finns stora möjligheter för Västra Götaland att gå före. Flera stora industriföretag med västsvensk närvaro har som mål att ligga i framkant i omställningen från fossila till förnybara råvaror. En förändrad produktion behöver såväl forskning och testbäddar som en stark efterfrågan på förnybara och resurseffektiva lösningar. Mer än hälften av det vi konsumerar ger upphov till utsläpp i andra länder där produktionen sker. För både offentlig och privat konsumtion är textilier, möbler och inredning samt elektronik och förbrukningsvaror exempel på resurskrävande varor. Västra Götaland är ett nav för utveckling av produkter inom textil- och möbelbranscherna. Affärsmodeller som säkerställer möjligheter till cirkulära flöden och uppdatering av varor för lång livslängd är avgörande. En övergång till en mindre materiell konsumtion där tjänster och upplevelser ger ökad livskvalitet är angeläget. Här finns stora möjligheter till västsvensk affärsutveckling, nytänkande entreprenörskap och nya arbetstillfällen. 15

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Förslag till strategiska vägval FOKUSOMRÅDE 4 Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler Det behöver byggas närmare 10 000 nya bostäder varje år i Västra Götaland den kommande tioårsperioden, vilket innebär att bostadsbyggandet måste öka med cirka 60 procent. Samtidigt står många av de så kallade miljonprogramsområdena inför ett omfattande renoveringsbehov. Det är viktigt att det finns lösningar för att möta dessa behov utan att riskera den ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarheten. Genom att reducera klimatpåverkan från material och byggprocess samt prioritera energieffektiva och flexibla bostäder och lokaler kan vi i Västra Götaland fortsätta vara föregångare för klimatsmarta lösningar. Ur hälsosynpunkt är det viktigt att skapa sunda bostäder och lokaler där hänsyn tas till giftfri och i övrigt god inomhusmiljö. ARBETSSÄTT VERKTYGSLÅDAN FÖR SAMHÄLLSFÖRÄNDRING För att ställa om till fossiloberoende krävs en gemensam bild av vilka områden det är viktigt att vi koncentrerar oss på fyra fokusområden. Det behövs också gemensamma metoder och strategier för att på ett kraftfullt sätt driva utvecklingen framåt inom dessa områden. Därför föreslås omställningsarbetet utgå från fyra arbetssätt som på olika sätt stimulerar samhällsförändring: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Arbetssätten bidrar till olika delar av utvecklingen till fossiloberoende och speglar det breda angreppssätt som behövs för att vi ska klara klimatutmaningarna. 16

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Förslag till strategiska vägval ARBETSSÄTT 1 Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Att vara föregångare innebär att visa ansvar genom att ligga i framkant och fatta och genomföra modiga beslut. Västsvenska aktörer som kommuner, myndigheter, företag och organisationer kan alla identifiera och testa nya sätt att inom sitt verksamhetsområde gå före i omställningen. Genom medvetna inköp, investeringar och satsningar skapas efterfrågan på framtidens lösningar. Offentlig sektor har en extra viktig roll att spela och all offentlig verksamhet i Västra Götaland ska vara fossiloberoende före år 2030. Bara de direkt anställda i kommuner, region och stat i Västra Götaland uppgår till ca 200 000 i en verksamhet som omsätter minst 200 miljarder kronor årligen. Konkreta insatser i den offentliga verksamheten kan exempelvis vara att alla fordon ska drivas av förnybar energi, att tillaga vegetariskt kost eller bygga och underhålla fastigheter på ett hållbart sätt. Även offentlig upphandling och så kallad innovationsupphandling som syftar till att stimulera företag att ta fram nya och mer klimatsmarta produkter är viktiga verktyg. Andra exempel är hållbara investeringar och att divestera, dvs. att se till att pengar inte investeras i företag som exploaterar fossila tillgångar. ARBETSSÄTT 2 Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur En fossiloberoende framtid förutsätter en planering som gör det möjligt, både i tätbebyggda och glesbebyggda områden. Med nytänkande samhälls- och klimatplanering kan vi minska utsläppen av växthusgaser, hantera effekterna av klimatförändringarna och samtidigt öka människors möjligheter till ett hälsosamt och gott liv. Tätare och mer funktionsblandade städer och orter bidrar till ett minskat resande. Genom att satsa på gång, cykel och kollektivtrafik kan vi frigöra ytor för klimatanpassning. Det innebär att vi kan planera för minskade utsläpp samtidigt som vi planerar för att förhindra skador av översvämningar och andra klimateffekter. Dagens vatten- och avloppssystemen räcker inte till för att ta hand om mer regn och fler skyfall. Andelen hårdgjord yta behöver minska till förmån för grönytor, parker, bäckar och vattensamlingar. Planering för nybyggnation av bostäder behöver ske så att klimatpåverkan från såväl byggprocessen som driften blir minimala. Vid planering av nya bostadsområden och vid renovering finns särskilt goda möjligheter att samtidigt planera för översvämningsskydd och trevliga boendemiljöer. Framtidens samhälle bygger på att stad och land utgör en helhet där utbyte av råvaror, resurser och transporter sker på ett effektivt och klimatsmart sätt. Sammantaget blir effekterna av att vi klimatplanerar att vi också skapar förutsättningarna för det goda livet med attraktiva stadskärnor och bostadsområden, grön- och vattenområden, samt en blandning av olika funktioner som ger närhet till service och arbetsplatser. 17

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Förslag till strategiska vägval ARBETSSÄTT 3 Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Västra Götaland har förutsättningarna för att utmärka sig som växtplats för framtidens fossilfria och cirkulära lösningar. Att ta fram, demonstrera och kommersialisera ny teknik är en viktig del av detta men även att fokusera på människans interaktion med tekniken och samhället. Nyttiggörande forskning, att visa på möjligheter genom demonstrations- och pilotprojekt samt att utveckla inkubatorer där kreativa lösningar kan födas är viktiga verktyg inom detta arbetssätt. Att företag inom fordonsrelaterad industri samt stora delar av Sveriges kemi- och raffinaderiverksamhet är en del av det västsvenska näringslivet stärker betydelsen av ett aktivt utvecklingsarbete. I Västra Götaland finns redan ett utvecklat system för att driva innovationsarbete i samverkan i olika former exempelvis vid science parks, genom utveckling av testbäddar och genom innovationsstöd. Dessa samverkansformer kommer att bli viktiga verktyg för att öka tempot i omställningen till fossiloberoende. Genom att våga testa nya angreppssätt kan vi utveckla framtidens produkter och samhällslösningar som underlättar omställningen både lokalt och globalt. ARBETSSÄTT 4 Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt De lokala förutsättningarna för att leva ett klimatsmart liv kan stärkas samtidigt som våra lokalsamhällen blir mer levande och attraktiva. Kommunerna har en viktig roll att spela för att tillsammans med lokala aktörer som företag, föreningar och invånare samverka och skapa pilotprojekt för att ta fram smarta lokala lösningar. Här är kreativitet, samarbete och resurseffektivitet i fokus. Lokala mötesplatser eller samshällshubbar kan underlätta en fossiloberoende livsstil för den enskilde invånaren, oavsett var man bor. Dessa kan exempelvis innehålla gemensamma reparationsverkstäder och distansarbetsplatser som bidrar till minskat resande, odlingar eller utrymme för kulturverksamhet. Ett starkt föreningsliv där kultur och evenemang skapar en meningsfull tillvaro för invånarna och lockar besökare är en viktig del av ett attraktivt samhälle och kan bidra till lägre klimatutsläpp. För att invånarna på ett resurseffektivt sätt ska få tillgång till nya tjänster i sitt närsamhälle kan initiativ inom den växande kollaborativa delningsekonomin (att hyra, byta eller låna istället för att köpa nytt) stödjas. Även möjligheten att anpassa sitt arbete till en nivå som var och en anser som rimlig kan vara ett viktigt verktyg för att dela på arbetstillfällen, minska klimatpåverkande varukonsumtion samt frigöra mer tid för en klimatsmart livsstil. 18

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Förslag till strategiska vägval SATSNINGAR HÄR KAN VI GÖRA EN TYDLIG SKILLNAD Inom de fyra fokusområdena prioriteras tolv satsningar som ska bana väg för ett fossiloberoende Västra Götaland. Även dessa är prioriterade utifrån klimatnytta, regional utveckling samt regional möjlighet att påverka: 1. Hållbara transporter 1.1 Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande 1.2 Accelererad omställning till fossilfria fordon 1.3 Effektiva godstransporter 1.4 Klimatsmarta möten och semestrar 2. Hälsosam och klimatsmart mat 2.1 Minskat matsvinn 2.2 Främja hållbart lantbruk 2.3 Mer vegetariskt på tallriken 3. Förnybara och resurseffektiva produkter och tjänster 3.1 Större marknad för biobaserade material och drivmedel 3.2 Tjänster och cirkulära varor 3.3 Design för en hållbar livsstil 4. Sunda och klimatsmarta bostäder och lokaler 4.1 Flexibla och klimatsmarta bostäder och lokaler 4.2 Effektiv och klimatsmart renovering För att åstadkomma den breda samhällsomställning som är nödvändig för att nå vårt regionala klimatmål behöver vi i större utsträckning se till helheten och skapa synergier mellan olika samhällssektorer. Därför ska alla de presenterade arbetssätten genomsyra respektive satsning. I varje satsning presenteras här ett exempel på åtgärder utifrån de fyra arbetssätten föregångare, klimatplanering, innovationer samt attraktiva samhällen. Fler exempel på åtgärder återfinns i bilaga 3. 19

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Fokusområde 1 HÅLLBARA TRANSPORTER Fokusområde 1 HÅLLBARA TRANSPORTER SATSNING 1.1. Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande Vad denna satsning innebär Att kombinera färdmedel behöver underlättas för att öka antalet människor som väljer gång, cykel och kollektivt resande. Detta är enklare i städer och mer tätbebyggda områden men bör vara en ambition i hela regionen. Satsningen innebär medvetna insatser och en tydlig samhällsplanering som uppmuntrar till ökat kollektivt resande och ökad cykelpendling på bekostnad av bilresor. Detta gäller såväl inom själva transportplaneringen som inom planering av befintliga och nya bostadsområden, arbetsplatser och handelsplatser. Att stötta utveckling av tjänster som underlättar en kombination av transportsätt och skapar en ökad flexibilitet och effektivitet istället för beroende av en bil är en viktig del i arbetet. Varför detta är en prioriterad satsning Fler som går, cyklar, och åker kollektivt minskar utsläppen av växthusgaser. Bättre luftkvalitet i städer och tätorter, minskat buller, samt minskad trängsel på vägar och gator är eftersträvansvärt. Gång, cykel och kollektivtrafik är effektivare sätt att utnyttja markytor än biltrafik och lämnar plats för grönska och andra viktiga samhällsfunktioner. Ökad folkhälsa vi blir friskare när vi går och cyklar mer. Med ett hållbart och jämlikt transportsystem ökar tillgängligheten för ungdomar, äldre och människor med funktionsnedsättning samt de som saknar tillgång till bil. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Ta fram gröna resplaner för större arbetsplatser och erbjud anställda förmåner om de åker kollektivt, går eller cyklar till jobbet. Upplåt mark för kollektivtrafikanläggningar och pendelparkeringar vid viktiga knutpunkter för kollektivtrafiken. Testa en interaktiv reseplanerare som låter alla trafikanter välja bästa vägen, med samtliga färdsätt. Underlätta spridning av så kallade cykelkök som är socialt engagerande gör det själv-verkstäder för dem som behöver laga eller serva sin cykel. 20

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Förslag till strategiska vägval SATSNING 1.2 Accelererad omställning till fossilfria fordon Vad denna satsning innebär En accelererad omställning innebär att vi påskyndar övergången från fossila drivmedel till fossilfria drivmedel, bioenergi eller fossilfri el. Detta behöver ske parallellt med en utveckling av attraktiva städer med god luftkvalitet och låga bullernivåer samt ett minskat bilberoende vid resor i och kring städer. Varför detta är en prioriterad satsning Med avancerade biodrivmedel kan utbudet av fossilfri energi ökas samtidigt som industrins konkurrenskraft stärks. Energieffektivisering, elektrifiering och motorer för biodrivmedel behöver utvecklas. Den västsvenska fordonsindustrin har lösningar samtidigt som det kontinuerligt utvecklas nya. Förutsättningen för innovationer och möjligheter att skapa arbetstillfällen ökar samtidigt som viktiga samhällsmål blir genomförbara. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Upphandla flexibla fordon för eltransporter. Utveckla regionala strategier för utbyggnad av laddinfrastruktur. Utveckla Electri City för att demonstrera framtidens klimat - smarta transportkedjor. Erbjud hyrpool med varierande elfordon. 21

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Förslag till strategiska vägval SATSNING 1.3. Effektivare godstransporter Vad denna satsning innebär Västra Götaland ska hantera både långväga och närtransporterat gods på ett högklassigt sätt som uppfyller klimatmålen. Västsverige och i synnerhet Göteborg är ett av Nordens logistiknav ett nav som idag är starkt beroende av fossila drivmedel och transportlösningar, något som behöver förändras. Varför detta är en prioriterad satsning Omställningen mot ett mer hållbart transportsystem ska påskyndas. Prognoserna pekar på en femtioprocentig ökning av godstransporterna till 2030. Andelen hållbara transportalternativ inom godssektorn behöver öka. Det behövs bättre koppling mellan olika transportslag som till exempel byte av bränsle. För distributions- och budtransporter i städer och tätorter behövs en omställning till elbilar och ellastcyklar. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Skapa fossilfria miljöer i kommunernas citykärnor. Planera för uppställningsplatser för ambulerande citydistributionslager. Kombinera effektivt citynära godsterminaler för lastbilar med fordon för citykärnor som ellastcyklar och mindre elfordon. Erbjud hemdistribution med fossilfria elfordon. 22

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Förslag till strategiska vägval SATSNING 1.4. Klimatsmarta möten och semestrar Vad denna satsning innebär Behovet av tjänsteresor kan minska med hjälp av digitala verktyg för resfria möten. De tjänsteresor som ändå behöver göras ska helst vara kollektiva och fossiloberoende, och flyg enbart användas om alternativen är tidsmässigt orimliga. Invånare i Västra Götaland bör uppmuntras att i större utsträckning välja semesteralternativ med andra transportmedel än flyg. Det kan till exempel ske genom att satsa på närturism. Det finns potential för både nya resmål och utveckling av deltagarevenemang inom regionen, vilket också kan ge nya arbetstillfällen. Stads- och trafikplaneringen behöver också göra det möjligt att ha god tillgång till omgivande natur och landsbygd. Varför är detta en prioriterad satsning? Det är viktigt med möjlighet till semester och rekreation. Turistnäringen har stor betydelse för Västra Götaland. I det framtida fossiloberoende samhället är målet att Västra Götaland ska vara ledande som hållbart turistmål och föregångare i arbetet för hållbar besöksnäring. Långväga resande med flyg orsakar stor klimatpåverkan. Det är angeläget att stödja utvecklingen av förnybara flygbränslen och denna utveckling utgör en viktig del av omställningen. Flyget orsakar dock stor klimatpåverkan oavsett bränsle eftersom utsläppen sker på hög höjd. Så kallade höghöjdseffekter, i form av kväveoxider, kondensstrimmor och flygorsakad molnighet, står för omkring hälften av flygets klimatpåverkan. Utsläppen från svenska invånares flygresor, både inrikes och utrikes, är i storleksordning lika stora som utsläppen från personbilar. Klimatpåverkan från svenskarnas utlandsflygande ökade med 60 procent mellan 1990 och 2014. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Satsa på närturism i samarbete med Turistrådet Västsverige. Ta hänsyn vid översiktsplanering för möjligheter att utveckla besöksmål. Utveckla ny teknik och resor som gör utlandsresor med buss/ tåg bekvämare. Marknadsför och utveckla västsvenska attraktioner, resmål och evenemang. 23

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT SATSNING 2.1. Minskat matsvinn Vad denna satsning innebär Det finns flera åtgärder som kan hjälpa konsumenter att minska matsvinnet, till exempel en ökad kunskap om hur planering minskar risken för onödiga inköp. Företag har också ett stort ansvar för att minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan. Trots ansträngningar att minska matsvinnet kommer det alltid finnas kvar rester som behöver tas om hand. Därför behövs även effektiva insamlingssystem för biologiskt avfall som exempelvis kan rötas till biogas. Varför detta är en prioriterad satsning Mindre matsvinn bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser från livsmedelsproduktion. Minskat matsvinn minskar även annan miljöpåverkan från jordbruk, livsmedelsförädling, transporter och tillagning. Matsvinnet uppstår längs hela livsmedelskedjan från livsmedelsindustri och butiker till storkök och hushåll. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Minska matsvinnet från planering till servering genom att offentliga måltidsverksamheter går före i arbetet. Säkerställ möjligheter till biogasproduktion av matavfall som ändå uppstår. Flexibel tillagning beroende på antal gäster samt förvaringsteknik för förlängd hållbarhetstid i storkök. Kunskapslyft med matinspiration kring maträtter från rester, hälsa, bäst före datum, matsvinn med mera. 24

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT SATSNING 2.2. Främja hållbart lantbruk Vad denna satsning innebär En större medvetenhet kring matval och hur det påverkar hälsa och miljö skapar möjligheter för det västsvenska lantbruket och ger positiva klimat- och miljöeffekter. Det innebär bland annat en ökad efterfrågan på vegetariska råvaror, vilket skapar affärsmöjligheter för både lantbruks- och trädgårdsföretag. Västsvenska företag vinner marknadsandelar genom att exempelvis förbereda sig inför en ökad efterfrågan av vegetabilier och vegetariska proteiner. Det ger också möjligheter för naturbetesbaserad animalieproduktion som är en förutsättning för ett rikt odlingslandskap. Direktförsäljning och samarbete mellan konsumenter och lantbrukare bidrar till ett ökat intresse för närproducerade livsmedel och blir en del av det goda livet. Det finns även många möjligheter inom området hållbart vattenbruk och hållbara marina livsmedel. Företag inom lantbrukssektorn har kapacitet att bidra med förnybar energi till energisektorn. Dessutom kan de bidra till att ställa om till ett fossiloberoende lantbruk. Många gårdar har stora ytor som förutom livsmedelsproduktion även lämpar sig väl för elproduktion med solceller och möjligheter till odling av energigrödor, vilket gör att de kan bli lokala energileverantörer. Varför detta är en prioriterad satsning Ett livskraftigt lantbruk är en förutsättning för ett rikt odlingslandskap. Det västsvenska lantbruket kan spela en viktig roll i omställningen för att uppnå klimatmålen. Produktionsmetoder och produktionsinriktning har stor betydelse för hur stor klimatpåverkan blir från olika jordbruksprodukter. De marker som brukas, och hur de brukas, avgör om kol lagras eller frigörs från marken. En levande landsbygd innebär även att det finns alternativa sysselsättningar, god service och attraktiva boendemiljöer. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Gå före med pilotjordbruk som visar hur man kan bli en fossiloberoende gård. Gynna ett klimatsmart jordbruk genom att öka efterfrågan på förnybar energi. Utveckla fossiloberoende och resurseffektiv maskinpark inom jordbruket. Stöd till det regionala lantbruket genom ett tydligt miljömåls- och klimatperspektiv till exempel genom upphandlingar. 25

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). SATSNING 2.3. Mer vegetariskt på tallriken Vad denna satsning innebär Konsumtionen av kött i Sverige har ökat kraftigt sedan 1990. En kost med bättre balans mellan animaliska och vegetariska produkter har både klimat- och hälsofördelar. Det behövs ett kunskapslyft om vegetarisk matlagning med restaurang och storkök som främsta målgrupper, då restauranger ofta är trendsättande föregångare. I och med att allt fler restauranger erbjuder vegetarisk kost kommer allmänhetens kunskap och intresse för en mer balanserad kost att öka. Detta är viktigt då en omställning till mer vegetarisk kost kommer att vara beroende av förändrade värderingar och normer. Det är fortsatt viktigt att det kött som konsumeras skapar mervärden bland annat i form av hög djurvälfärd. Eftersom produktionen i Sverige till stor del uppfyller detta kommer västsvenskt att bli det smarta valet. Varför detta är en prioriterad satsning En betydande del av växthusgaserna kommer från livsmedelsproduktion. Idisslande djur står för en stor del av lantbrukets utsläpp av växthusgaser. 75 procent av utsläppen av växthusgaser från maten som konsumeras i Sverige kommer från kött- och mejeriprodukter. Svenskarnas köttkonsumtion ökade med 40 procent under perioden 1990-2010. De senaste åren har det dock skett ett trendbrott och ökningstakten har avtagit. För att uppnå klimatmålen behöver köttkonsumtionen på sikt minska till 1990 års nivå. Lägre köttkonsumtion innebär hälsofördelar med bland annat minskad cancerrisk och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Det behövs mer kunskap om hur vegetariska råvaror tillagas och hur en mer balanserad kost kan se ut. Servera flera varma, variationsrika vegetariska alternativ varje dag på personalrestauranger. Lyft fram jordbruksmarkens olika värden (till exempel ekosystemtjänster och livsmedelssäkerhet) i samhällsplaneringen. Uppmuntra innovationer som under lättar hälsosamma matvanor. Gör vegetarisk mat ännu mer attraktivt med spännande kockmenyer på restauranger och butiker tillsammans med stadsodling. 26

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Fokusområde 3. FÖRNYBARA OCH RESURSEFFEKTIVA PRODUKTER OCH TJÄNSTER Fokusområde 3. FÖRNYBARA OCH RESURSEFFEKTIVA PRODUKTER OCH TJÄNSTER SATSNING 3.1. Större marknad för biobaserade material och drivmedel Vad denna satsning innebär I en omställning från en fossil ekonomi till en biobaserad ekonomi är satsningen på förnybara material och drivmedel viktig. I Västra Götaland finns en stor potential om befintlig industristruktur som är starkt fossilberoende kan göra en snabb omställning. Det är viktigt att ta tillvara de bioresurser vi har inom områden där det finns förutsättningar för långsiktigt lönsamma lösningar. Samtidigt som det sker ett aktivt arbete med att förnya råvarubasen måste det också ske ett arbete med energieffektivisering. När det gäller primärproduktion inom den biobaserade ekonomin sätts stor tilltro till skogsindustrin och även till produktion av biogrödor på jordbruksmark där man inte konkurrerar med livsmedel. Framtidens primärproduktion inom den biobaserade ekonomin måste även komma från havet. Västra Götaland har positionerat sig inom odling av både makro- och mikroalger med syfte att utveckla innovationer kopplade till att ersätta fossila råvaror med biomassa från vattenmiljön. Varför detta är en prioriterad satsning I Västra Götaland pågår utveckling av biobaserade material och drivmedel. Vi har nationellt ledande forskning och innovation inom förnybara drivmedel, biomaterial för kemiindustrin samt teknisk anpassning av produktionen. Befintliga raffinaderier och kemiindustri är en stor källa till växthusgasutsläpp och minskade utsläpp härifrån har därför stor betydelse. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Ställ krav på upphandling av biobaserade plastprodukter. Säkerställ skogsmark i Västra Götaland. Utveckla bioplaster av alger. Öka utbud och efterfrågan på biobaserade plaster till jobbet. 27

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). SATSNING 3.2. Tjänster och cirkulära varor Vad denna satsning innebär Konsumtionen av varor står för en stor resursförbrukning och därmed klimatpåverkan. Köp av tjänster istället för varor bidrar ofta till en lägre klimatpåverkan. Tjänster som kulturupplevelser mm. bör därför utökas och premieras. En utveckling av tjänstesektorn kan också bidra till att varor kan få en längre livslängd genom att de renoveras/uppdateras med nya tekniska möjligheter, ibland direkt i butiker. Design för re-design blir ledord för framtidens produktutveckling. Tillsammans med en ökad digitalisering kommer nya affärsmöjligheter att växa fram, inte minst inom delandeekonomin. Detta kan bidra till en ökad integration mellan människor, men också mellan olika branscher och företagsformer, samtidigt som klimatpåverkan minskar. Varför detta är en prioriterad satsning I Västra Götaland, precis som i övriga Sverige, har vi har en omfattande varukonsumtion som bidrar till stor resursförbrukning. Framtidens produkter behöver utvecklas med återanvända material, låg energiförbrukning och längre livslängd. Genom funktionsförsäljning skapas incitament för resurseffektivisering och därmed minskad klimatpåverkan. Textil, bygg, möbler/inredning och elektronik är exempel på produktgrupper där det finns stora möjligheter till minskad resursförbrukning. Mindre materiell ekonomi och mer fokus på upplevelser och tjänster kan bidra till kreativa lösningar och nya arbetstillfällen. Innovationsupphandling av cirkulära varor av förnybara material tjänsftill jobbet. Förbättra logistik och sorteringsanläggningar för insamling av varor. Produktutveckling av varor som uppdateras/återvinnas med god kvalitet. Stöd butiker och lokala företag som erbjuder tjänster för uppdatera/dela. 28

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT SATSNING 3.3. Design för en hållbar livsstil Vad denna satsning innebär Design för hållbar livsstil handlar om hur vi alla kan leva ett gott och hållbart liv i en fossiloberoende region. Det förenar såväl ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv utifrån ett invånarperspektiv. Med designmetodiken som grund kan nya attraktiva lösningar utvecklas som underlättar klimatsmarta val. Samarbetsformer som kan förändra normer, attityder och stimulerar beteendeförändringar bör också uppmuntras. Om vi exempelvis vill underlätta för människor att välja cykeln framför andra transportsätt behöver vi kartlägga vad som hindrar människor från att välja cykeln idag, och att utveckla attraktiva lösningar som undanröjer dessa hinder. Detta skulle till exempel kunna vara separata höghastighetscykelbanor, cyklar med smidigt tak, eldrift som kan monteras på alla cyklar eller kläder som underlättar cykling i alla väder. Varför detta är en prioriterad satsning Klimatpåverkan från vår konsumtion behöver minska. Samhället måste underlätta klimatsmarta val och göra dem till det mest attraktiva valet. Omställningen till en fossiloberoende region kommer behöva många nya lösningar. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Analys och formgivning av arbetsplatser som underlättar ett hållbart arbetsliv. Analys och formgivning av bostadsområden för en hållbar livsstil. Forskning och behovsanalyser för utformning av bostäder för hållbar livsstil. Testprojekt i kommuner som underlättar en hållbar vardag. 29

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Fokusområde 4. SUNDA OCH KLIMATSMARTA BOSTÄDER OCH LOKALER Fokusområde 4. SUNDA OCH KLIMATSMARTA BOSTÄDER OCH LOKALER 4.1. Flexibla och klimatsmarta bostäder och lokaler Byggnader ska ha liten klimat- och miljöpåverkan från såväl material och byggprocessen som från dess drift. Färre kvadratmeter per person ger mindre klimatpåverkan. Samtidigt gör det stora behovet av nya bostäder att det på många platser behöver läggas nytt fokus på hög nyttjandegrad per kvadratmeter av andra orsaker. Behovet av en viss lägenhetsstorlek varierar också över tid. För att reducera klimatpåverkan kan man redan vid nybyggnation underlätta möjligheten att ändra lägenhetsstorlek vid framtida renoveringar. Kommunerna bör i större utsträckning uppmärksamma klimatfrågan i byggprocessen vid planering och markanvisningar. Vid beställning bör krav på låg klimatpåverkan från byggnaders material och uppförande ställas, byggande i trä är exempel på material med låg klimatpåverkan. Det är av stor vikt att planering för nybyggnation görs integrerat med mål om attraktiva samhällen. Varför detta är en prioriterad satsning Det finns ett stort och växande behov av fler och mer flexibla bostadsområden i regionen. Att bygga energieffektivt är önskvärt för att reducerat effektuttag och dessutom för att bidra till att förnybara bränslen kan nyttiggöras inom andra sektorer som är svårare att effektivisera. Att minska utsläppen under byggprocessen är viktigt då dess andel av utsläppen ökat i takt med att utsläppen från driften av byggnader har minskat, även i absoluta tal står utsläpp från byggprocesser och material för en ansenlig del av de totala utsläppen. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Uppmuntra nya offentliga byggnader är energiproducenter med gröna tak eller solcellstak Ställ krav på klimatsmart byggande och energieffektiv drift vid försäljning av kommunal mark. Främja andra byggmaterial än betong och stål för huskonstruktion. Underlätta för boende i alternativa boendeformer. 30

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Fokusområde 2. KLIMATSMART & HÄLSOSAM MAT 4.2. Effektiv och klimatsmart renovering De flesta byggnader som kommer att finnas år 2030 existerar redan och många av dessa är i stort behov av kostnadseffektiv renovering. Energi- och klimatfrågan kan inte behandlas isolerat utan måste kombineras med förbättrade inre och yttre boendemiljöer samt bevarande av kulturhistoriska värden för att skapa attraktiva samhällen. Precis som för nyproduktion bör renoveringsprojekt skapa förutsättningar för flexibla planlösningar för ändrat behov över tid. Klimatpåverkan från materialval och renoveringsprocess bör ha ökat fokus. Det är också av yttersta vikt att renovering inte ger inlåsningseffekter i gårdagens lösningar. Varför detta är en prioriterad satsning Vi behöver möta det omfattande renoveringsbehovet i miljonprogramsområdena med lösningar som är långsiktigt hållbara både ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt hälsomässigt och kulturhistoriskt. I Västra Götaland finns kunskap om energieffektiv nybyggnation och renovering från forskning och hos branschaktörer och dessa erfarenheter behöver nå ut till en större krets. Genom ett målmedvetet arbete för att renovera energieffektivt finns det stora möjligheter för regionen att gå före med goda exempel. Exempel på åtgärder för denna satsning (Fler exempel på åtgärder finns i bilaga 3). Öka takten på genomförande av utbildningar och stöd till fastighetsägare. Ta fram gemensamma riktlinjer för miljöanpassad renovering. Skapa demonstrationsprojekt för smart laststyrning i befintlig bebyggelse. Underlätta för att samutnyttja befintliga allmänna lokaler för många olika aktiviteter. 31

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 BILAGA 1. PROCESS OCH ARBETSSÄTT FRÅN FRAMTIDSVISION TILL KONKRETA INSATSER BILAGA 1. PROCESS OCH ARBETSSÄTT FRÅN FRAMTIDSVISION TILL KONKRETA INSATSER Arbetet som föranlett förslaget till strategiska vägval har varit utformat utifrån backcasting en transformativ metodik som tar sin utgångspunkt i framtiden. Kriterier för vad som ska uppnås tas fram, varpå dagens situation analyseras i relation till dessa. Denna analys öppnar upp ett gap mellan en önskvärd framtid och dagens situation. Lösningar som ska fylla gapet identifieras och utvärderas i relation till kriterierna varpå strategier utvecklas. Processen och arbetssättet har i korta drag inneburit följande steg: 1. Målbild kriterier för ett gott liv i en fossiloberoende region Utgångspunkten är ekologiska, sociala och ekonomiska kriterier för ett gott liv i en fossiloberoende region. Det ekologiska perspektivet har fokus på minskade klimatutsläpp och ett fossiloberoende samhälle. De sociala och ekonomiska perspektiven handlar om det goda livet, dvs. regional utveckling och invånarnas välbefinnande och handlar bland annat om sysselsättning och entreprenörskap, delaktighet, hälsa, integration och utveckling i alla delar av Västra Götaland. (Läs mer om kriterierna under punkt 4.) Som en del i detta steg fokuserades särskilt på unga vuxna (i åldern 20-30 år) som är de som kommer att leva och verka i vårt samhälle i framtiden. För att ta ungas värderingar och önskemål i beaktande genomfördes under våren 2015 en enkätstudie bland unga vuxna i Västra Götaland och 80 personer deltog i workshops 6. 2. Nulägesanalys regionala klimatutmaningar Nästa steg i processen var att beskriva nuläget gällande klimatfrågan i Västra Götaland. Detta arbete presenteras i rapporten Faktaunderlag med klimatutmaningar för Västra Götaland 7 som togs fram av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i samarbete med forskare vid Göteborgs miljövetenskapliga centrum och andra sakkunniga experter. Faktaunderlaget presenterar 15 klimatutmaningar som 6 www.fossiloberoendevg.se/wp-content/uploads/2015/09/ Workshops-med-unga-vuxna.pdf 7 www.fossiloberoendevg.se/wp-content/uploads/2015/09/ Faktaunderlag-med-klimatutmaningar-uppdatering-feb-2016.pdf behöver adresseras i regionen inom följande teman: Förnybar energi Energismarta och sunda bostäder och lokaler Hållbara transporter Fossilfri industri Klimatanpassade måltider Hållbar turism och resurseffektiv konsumtion 3. Förslag till lösningar workshops med expertgrupper samt öppet webbformulär Under hösten 2015 genomfördes en dialogprocess med syfte att identifiera förslag på insatsområden för att fylla gapet mellan vår målbild för ett gott liv i en fossiloberoende region och nuläget. Omkring 125 representanter från näringsliv, universitet och högskola samt offentlig och ideell sektor deltog i flera workshops i fem parallella temaspår. Utöver workshops erbjöds alla aktörer i Västra Götaland möjligheten att via ett webformulär skicka in sina förslag till lösningar på klimatutmaningarna. Det kom in många konstruktiva förslag till lösningar som alla finns presenterade i rapporten 80 förslag på insatsområden för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. 8 4. Analys och strategi förslag till strategiska vägval Allt material som kommit fram i processen har sedan analyserats av en arbetsgrupp bestående av representanter 8 www.fossiloberoendevg.se/wp-content/uploads/2016/02/80- förslag-på-insatsområden-för-ett-fossiloberoende-västra- Götaland-2030.pdf 32

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 BILAGA 1. PROCESS OCH ARBETSSÄTT FRÅN FRAMTIDSVISION TILL KONKRETA INSATSER från Chalmers tekniska högskola, Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Analysen har utgått från de kriterier för ett gott liv i en fossiloberoende region som identifierats i steg ett och fokuserat på: A. Klimatrelaterade effekter B. Effekter på regional utveckling och invånarnas välbefinnande C. Genomförbarhet och regionala möjligheter att påverka A. Klimatrelaterade effekter: klimatmål för Västra Götaland Förslaget till strategiska vägval utgår från insatser som ger största möjliga reduktion av växthusgasutsläpp. Följande regionala klimatmål är gemensamt beslutade av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen till år 2030: En ekonomi oberoende av fossila bränslen. Utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn (som inte inkluderas av EUs utsläppshandelssystem) ska minska med 80 procent jämfört med 1990 (80 procent minskning från vägtrafik och arbetsmaskiner, 20 procent från jordbruk, samt 80 procent från energitillförsel och industriprocesser). Andelen förnybar energi ska öka till minst 80 procent. Klimatutsläppen från konsumtionen ska minska med 30 procent jämfört med år 2010. Dessutom är målet att utsläppen i mitten av detta sekel, sett ur ett konsumtionsperspektiv, ska ha minskat till en klimatmässigt hållbar nivå, vilket beräknas till 1-3 ton koldioxidekvivalenter per person. B. Effekter på regional utveckling och invånarnas välbefinnande I arbetet med en omställning till en fossiloberoende region är det centralt att de ekonomiska och sociala förutsättningarna för att leva ett bra liv också förstärks. Till grund för dessa urvalskriterier ligger den politiska vision som kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen enats om i Vision Västra Götaland Det goda livet. Här är det regionens invånare som uppger, enligt olika enkätundersökningar, vad de tycker är viktigt. Hänsyn är också tagen till lyckoforskningen som lyfter fram centrala faktorer för ett bra liv för människor. När förslag till strategiska vägval har tagits fram och analyserats har hänsyn tagits till nedanstående fyra grupper av kriterier: Sysselsättning för alla i en ekonomi med hög effektivitet Omställningen behöver ske på ett sätt som bidrar till fler jobb och till en mer innovativ och högeffektiv ekonomi. De åtgärder som genomförs behöver vara kostnadseffektiva. Delaktighet och entreprenörskap Omställningen behöver ske på ett sätt som engagerar invånarna och skapar delaktighet. Det handlar om dialog, medverkan, kommunikation och att skapa möjligheter till engagemang, entreprenörskap och företagande i olika former och bland en bred uppsättning aktörer. Utveckling i alla delar av, och för alla i, Västra Götaland Omställningen behöver ske på ett sätt som tar tillvara de resurser som finns i hela regionen och som stärker banden inom och mellan olika delar av regionen. Den får inte äventyra invånarnas tillgång till regionens samlade resurser när det gäller privat och offentlig service, högre utbildning, kvalificerad vård, fritid och kultur osv. Det handlar om effekterna på regional balans, jämlikhet och allas möjligheter att utvecklas. Hälsa, jämställdhet och integration Omställningen behöver ske på ett sätt som bidrar till bättre hälsa och som utnyttjar den kraft som finns i stärkt jämställdhet och ett mer integrerat samhälle. Hälsa är den enskilt viktigaste faktorn för hur nöjda invånarna är med sina liv i Västra Götaland. Frågan om integration är sedan länge en av våra största gemensamma samhällsutmaningar. C. Genomförbarhet och regional möjlighet att påverka Även regionala möjligheter att påverka och vilka områden som lämpar sig för regional samverkan har varit ett viktigt urvalskriterium. Detta innebär att en aktör i Västra Götaland måste ha möjlighet att påverka och mandat att agera i frågan. Förslag där aktörer på den regionala nivån kan underlätta för lokala aktörer i regionen har premierats. Vissa förslag till insatser som framkommit under processens gång har valts bort utifrån brist på möjligheterna att påverka på regional nivå. Under analysskedet genomfördes i mars 2016 ett halvdagsseminarium med 140 deltagare där arbetet så långt presenterades och diskuterades med stort engagemang och med mycket positivt gensvar. Resultatet från analysarbetet är förslaget till strategiska vägval som tar ett helhetsgrepp genom att kombinera tematiska fokusområden med arbetssätt för att få kraft i omställningsarbetet. 33

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 BILAGA 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OMSTÄLLNING I VÄSTRA GÖTALAND BILAGA 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OMSTÄLLNING I VÄSTRA GÖTALAND Att ställa om till en fossiloberoende region innebär en mycket stor utmaning, men också stora möjligheter att skapa ett samhälle som är kostnadseffektivt, hållbart i ett brett perspektiv och med hög försörjningstrygghet. Det är allmänt känt att kostnaderna för att uppfylla klimatmålen är betydligt lägre än de kostnader som förväntas uppkomma på grund av klimatförändringar om inget görs. Det är möjligt att nå de långsiktiga klimatmålen men detta kräver att ett kraftfullt och koordinerat omställningsarbete påbörjas snarast. På klimatmötet i Paris enades världens länder om att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader, med en strävan att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Detta kan ge en mycket stor internationell efterfrågan på produkter och tjänster som ger låga eller inga utsläpp av växthusgaser. Eller med andra ord: Endast i händelse av att världen misslyckas med att nå klimatmålet kommer denna efterfrågan utebli. Ambitionen måste därför vara att Västra Götaland ska vara världsledande i omställning så att industrier och näringsliv kan vara med och konkurrera på de nya marknaderna för klimatsnåla produkter och tjänster. Våren 2016 föreslog Miljömålsberedningen att tidigarelägga målet om ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser från år 2050 till 2045. Precis som för Sverige i stort ligger de största utmaningarna i Västra Götaland inom transport- och industrisektorerna. Dessa kan bara mötas genom investeringar i infrastruktur för vilka det endast är en eller ett fåtal investeringscykler kvar till år 2045. Detta kräver långsiktighet och tydlighet i planeringen och ett starkt ledarskap. Men även livsstilsfrågor är på sikt avgörande för hur samhället kan röra sig mot nära nollutsläpp, där såväl ökad andel vegetarisk mat, ändrat resande och tjänstekonsumtion framför materiell konsumtion är viktiga förutsättningar. Här kan aktörer i Västra Götaland bidra med att underlätta klimatsmarta val samt gå före där det offentliga har möjlighet att påverka. Transportsektorn Transportsektorn är beroende av den globala utvecklingen inom fordonsindustrin samt nationella infrastruktursatsningar. Här finns stora möjligheter för oss i Västra Götaland att vara föregångare där det finns möjlighet att påverka, till exempel genom att accelerera införandet av fossilfria fordon och effektiva godstransporter genom offentlig upphandling. Den starka fordonsindustrin samt fordonsrelaterad forskning ger unika förutsättningar för att Västra Götaland ska kunna ligga i frontlinjen för omställningen av transportsektorn. En aktiv klimatplanering kan underlätta för minskad klimatpåverkan från resande i form av ökat kollektivt resande samt större andel resor på cykel. Det växande internationella flygandet utgör en betydande utmaning, där regional turism måste uppmuntras och infrastruktur planeras som främjar tågresor istället för flyg. Sammantaget kan transportsektorn nå noll-utsläpp till år 2045 men detta kräver kraftfulla åtgärder på såväl regional som nationell och internationell nivå. Industrisektorn En betydande del av koldioxidutsläppen från industrin i Västra Götaland kommer från raffinaderier och den petrokemiska industrin. Att ställa om raffinaderierna till bioraffinaderier skulle, givet samma aktivitetsnivå, kräva mycket stora mängder biomassa samt omfattande teknikutveckling och investeringar. Ett alternativ är att göra detta i kombination med elektrifiering av transportsektorn. Möjligen även i kombination med att tillämpa avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) på raffinaderiernas större punktutsläpp. Möjligheterna till utveckling av raffinaderisektorn torde dock till stor del vara avhängig den internationella utvecklingen av fordonsteknik samt Sveriges nationella åtgärder för att uppnå netto-nollutsläpp år 2045. Kemiklustret i Stenungsund är också till stor del beroende av fossil råvara för sina produktionsprocesser. Här krävs att dessa industrier successivt kan ställa om till biobaserad produktion. Det pågår ett arbete för att möjliggöra detta, men i vilken grad detta låter sig göras kommer även detta att bero på den internationella efterfrågan på biobaserade produkter. Sammantaget är industrisektorn en del i en internationell utveckling där aktörer i Västra Götaland kan vara föregångare genom att stimulera efterfrågan på biobaserade material och drivmedel genom upphandling samt att etablera testarenor och skapa goda förutsätt- 34

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 BILAGA 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OMSTÄLLNING I VÄSTRA GÖTALAND ningar för innovationer. Viktigt är också att främja hållbar produktion inom andra industrigrenar som verkstads- och tillverkningsindustri, fordonsindustrin och inom detaljhandeln. Här finns stora möjligheter för industri, forskningsinstitut och universitet att gemensamt utveckla design för en hållbar livsstil där Västra Götaland kan underlätta för innovationer och erbjuda testarenor. Energisektorn En tidigare studie 9 har visat att stora mängder landbaserad vindkraft kan installeras inom Västra Götaland till konkurrenskraftig kostnad, men hela denna kapacitet är inte möjlig att använda eftersom det uppstår konflikter med andra intressen. Det finns dock ytterligare möjligheter för expansion av vindkraft här och även havsbaserad vindkraft är intressant på grund av gynnsamma vindlägen. Solelens roll i Västra Götaland är idag marginell och behöver växa. När det gäller expansion av vindkraft och solenergi är det viktigt att ta i beaktande att detta kommer ske inom ramen för utvecklingen av den avreglerade nordiska elmarknaden, vars klimatpåverkan regleras av EUs handelssystem med utsläppsrätter samt det svensk-norska systemet med gröna certifikat. De lokala utsläppen av fossil koldioxid från el- och värmeproduktion härrör framförallt från naturgasanvändning i kraftvärmeverk. Storskalig expansion av variabel förnybar elproduktion i kombination med utfasning av kärnkraften och fossilbaserad elproduktion kommer leda till ökat importbehov av el till Västra Götaland och ge betydande utmaningar både för elnätet i Västra Götaland och för balansering av elproduktionssystemet. Detta kommer troligtvis också leda till ökat behov av variationshantering som bio-baserad kraftproduktion (i t.ex. kraftvärmeverk), lagring av energi och åtgärder på användarsidan i form av efterfrågeflexibilitet ( Demand Side Management ). För värmeproduktion förväntas effektiviseringar i bostadssektorn att minska underlaget för fjärrvärme, vilket till viss del kan komma att kompenseras av ökat bostadsbyggande. En betydande del av fjärrvärmen förses av spillvärme (i avfallseldade kraftvärmeverk, avloppsvärme samt industriell spillvärme), en energitillförsel som kommer att bero på utvecklingen av industrisektorn samt hushållens och industrins avfallsmängder. Inom energiområ- 9 Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term goals. Chalmers, 2015, ISBN 978-91-980974-6-7. det finns betydande möjligheter för oss i Västra Götaland att stimulera utveckling och innovationer genom att tex erbjuda testbäddar och utnyttja att högskolor och institut ligger långt framme inom svensk och internationell energiforskning. Bostäder och lokaler Studier visar på en betydande potential för att minska slutanvändning av energi i byggnadssektorn genom olika energieffektiviseringsåtgärder. Det har uppskattats att det finns en teknisk potential för att minska denna energianvändning till hälften samt att ungefär hälften av denna potential kan uppnås med redan idag lönsamma åtgärder. Detta är viktigt då det finns ett betydande renoveringsbehov av bostäder i Västra Götaland, inte minst av det som brukar benämnas miljonprogrammet. Det kan också konstateras att de flesta byggnader som kommer att finnas år 2030 redan är byggda, det vill säga att den största utmaningen ligger i den befintliga byggnadsstocken. Även om den direkta klimatpåverkan från minskad energianvändning i byggnadssektorn är ganska liten, så är det viktiga att minska energianvändningen då detta ger lägre uppvärmningskostnader samt indirekta klimateffekter eftersom biobränsle som idag används för uppvärmning kan frigöras till andra sektorer. Det finns också möjligheter till innovationer och testbäddar för smarta hem där till exempel last (elförbrukning) kan flyttas i tid med hjälp av energilager för att på så sätt kompensera för förväntat ökade mängder variabel elproduktion, framför allt vindkraft. Viktigast i denna sektor är kanske ändå att genomföra renoveringar som tar ett helhetsgrepp för att skapa attraktiva miljöer tillsammans med varsamma förtätningar och där flexibilitet i boendet eftersträvas inte minst gäller detta nybyggnation där det finns ett uppenbart behov av mindre och flexibla bostäder. Energieffektiv och hållbar nybyggnation sker till stor del redan idag, men kan uppmuntras ytterligare så att vi i Västra Götaland kan bli föregångare inte minst genom att bidra till att byggandet kan accelerera. Även själva byggprocessens klimatpåverkan är viktig där Västra Götaland kan bidra till test av nya tekniker och klimatsmarta material. Det är även angeläget att bygga socialt hållbart genom t.ex. att skapa en inkluderande miljö med fungerande mötesplatser. Detta förutsätter en samordnad planering som säkerställer tillräckligt med grönområden och avrinning av dagvatten så att översvämningar undviks vid framtida klimatförändringar med ökad nederbörd. 35

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 BILAGA 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OMSTÄLLNING I VÄSTRA GÖTALAND Livsstil En betydande del av dagens klimatpåverkan kommer från konsumtion, inklusive mat. Här måste samhället röra sig mot minskad materiell konsumtion till förmån för ökad tjänstekonsumtion samt ökad andel vegetarisk mat. Den materiella konsumtionen är intimt förknippad med tillväxtekonomin, även om tillväxt inte nödvändigtvis måste betyda ökad materiell konsumtion. Textil, möbler/ inredning och elektronik är varugrupper med stor resursförbrukning samt även ofta tillsatser av giftiga ämnen. Klimatpåverkan från nyproducerade textilier är betydande och Västra Götaland är ett nav för textil avseende design, import och forskning. Här finns inredningsföretag för offentlig miljö och många möbelproducenter. Det finns därför goda förutsättningar för att utveckla såväl resurseffektiv produktion som konsumtion. Speciellt viktigt är designfasen som naturligtvis styr varans utformning. Här finns redan flera pågående projekt kring cirkulära flöden för textilier och möbler. Det finns ett växande intresse av att köpa tjänster för att uppdatera/renovera varor eller att byta/låna med varandra vilket om det utvecklas på ett attraktivt sätt ger goda förutsättningar för en mer hållbar konsumtion. Köttkonsumtion är för många mycket viktig och har stadigt ökat sedan sextiotalet. Även utrikesresande med flyg ökar kraftigt, inte minst på grund av sjunkande priser på flygtransporter (lågprisflyg). Att flyget långsamt blir mer effektivt per personkilometer och på längre sikt kan börja använda viss del förnybart bränsle kommer knappast uppväga trenden med ökande utsläpp om inte detta kombineras med minskat flygande. Det är därför viktigt att identifiera åtgärder som främjar klimatsmarta semestrar inte minst genom att främja lokal turism. Offentliga aktörer i Västra Götaland kan bidra till positiv normbildning genom att öka andelen vegetarisk mat och minska matsvinnet exempelvis inom exempelvis skolor. Att ändra trender i konsumtion och semesterresande är en process som kräver förskjutning i värderingar och normer och det är politiskt svårt att på kort sikt åstadkomma betydande påverkan med direkta styrmedel. Här är det istället viktigt att fånga upp trender som går åt rätt håll samt att göra det lätt att välja rätt. I framtiden är det rimligt att stadsplanering har minskat fokus på etablering av handelsplatser som storskaliga köpcentra och istället ett ökat fokus på hållbart företagande, socialt umgänge och kultur samt underlättande av kollektiva transporter. Program som främjar ett hållbart lantbruk i Västra Götaland är viktigt då detta redan idag är ett område där det sker förändringar kopplat till ökad efterfrågan på ekologiska livsmedel, närproducerat och ökad andel vegetarisk mat. 36

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG I denna bilaga presenteras exempel på möjliga åtgärder inom respektive satsning. Inom alla satsningar listas åtgärder utifrån de fyra arbetssätten. Förslag som kommer från workshops som hölls under dialogprocessen 2015 10 relateras till aktuellt namn/nummer (ex BJR 2) i rapporten 80 förslag på insatsområden för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. 11 Dessa förslag kan också passa in på ytterligare åtgärder än de angivna. Exempel på viktiga aktörer inom respektive satsning presenteras också. (Observera att detta är exempel på åtgärder och aktörer.) 10 Läs mer om dialogprocessen i Bilaga 1. 11 http://www.fossiloberoendevg.se/wp-content/uploads/2016/02/80-förslag-på-insatsområden-för-ett-fossiloberoende-västra- Götaland-2030.pdf FOKUSOMRÅDE 1. HÅLLBARA TRANSPORTER SATSNING 1.1. Klimatsmart vardagsresande där fler väljer gång, cykling och kollektivt resande EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Ta fram rutiner och initiativ för arbetsplatser som styr mot klimatsmart resande. Till exempel klimatväxling, gröna resplaner och förmåner för anställda som åker kollektivt, går eller cyklar till sitt arbete. (BJR 8, I 6b, Ö 6) Uppmuntra införandet av resepolicys på arbetsplatser som även innefattar lokala resor, t.ex. korta avstånd: gång, medellängd/bra väder: elcykel, medellängd/dåligt väder: kollektivt alternativt elbil, längre avstånd (annan stad): tåg och buss. Ge anställda ökade möjligheter att arbeta hemma någon dag i veckan. Förstärka den pågående utvecklingen av närtrafik på landsbygden, dels genom att göra den mer känd och dels genom en succesiv utbyggnad. Planera framåtriktat på områdesnivå (t.ex. genom tematiska tillägg till översiktsplaner), så även ekosystemtjänster, gångtrafik och behovet av grönytor liksom sociala kvaliteter vägs in i planprocessen. Forma enhetliga beställarkrav som tar hänsyn till behovet av mångfunktionella ytor för att möta effekterna av ett förändrat klimat vid utveckling av nya bostads- och verksamhetsområden. 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Regionplanera i samarbete med kommuner inom frågor som är av regional karaktär med fossiloberoende som viktig målsättning. (BJR 1, Ö 10+15+25) Utveckla en arbetsmodell med verktygslåda för hur kommuner kan ställa hållbarhetskrav inom översikts- och detaljplaner. (BJR 2+3) Planera för ett jämställt transportsystem både lokalt och regionalt som motiverar och inspirerar till att välja hållbara transportslag nära bostäder, skolor och arbetsplatser. (BJR 1) Bidra till att inspirera och sprida kunskap kring gångtrafikens möjligheter, t.ex. genom seminarier, workshops eller genom att ta fram en regional strategi för ökad gångtrafik. Ta fram särskilda fotgängarprogram på lokal nivå som samlar mål och strategier för arbetet med en ökad gångtrafik, som en del i planeringen för hållbara transporter. Skapa förutsättningar för cykling som enklaste resesätt (Cycle Rapid Transit) i Västra Götaland med ett hela resanperspektiv. Skapa bättre förutsättningar för säker cykelparkering vid bostaden, arbetsplatsen och knutpunkter för kollektivtrafiken samt möjligheter att ta cykel ombord på kollektivtrafiken. (BJR 8, Ö 25+26+27) Ha miljömålen i fokus i den kommande länstranportplaneringen för åren 2018-2029, t.ex. genom att utöver det ordinarie planförslaget även beskriva ett klimatalternativ. (I 3) 37

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG Upplåta mark för kollektivtrafikanläggningar och pendelparkeringar vid viktiga knutpunkter för kollektivtrafiken. Skyndsamt åtgärda de kartlagda behov och brister som finns i cykelvägnätet beskrivna i underlagen till Strategi för ökad cykling i Västra Götaland (2016). (BJR 8) Utforma gaturummen främst för cykel och gång med hjälp av låghastighetsområden samt skapa orienterbara stråk för gående till kollektivtrafiken. (BJR 8) 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Utveckla mobilitetstjänster som ger attraktiva alternativ till bilen. Exempelvis en interaktiv reseplanerare som låter alla trafikanter välja bästa vägen med samtliga färdsätt för effektivare och miljövänligare stadstrafik. Modell finns att hämta från Trafikverkets uppdrag till KTH och Centre for Sustainable Communications 12. (BJR 9) Utveckla cykelinnovationer som ger förutsättningar för ökad cykling. (BJR 8) Utveckla metoder för att få fram grunddata kring gång som transportmedel, att kunna mäta flöden behövs för att kunna planera och prioritera för en ökad gångtrafik. Forskning, innovation och testarenor för utveckling av konstruktioner, användningsområden samt kompetens för mångfunktionella ytor. Utveckla och testa nya koncept för sociala ytor som t.ex. parker på tak. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Underlätta för ökad cykelpendling genom att satsa på god standard och säkrare och attraktivare cykelvägnät med åtgärder mot dålig beläggning, rullgrus och för snabbare snöröjning och halkbekämpning. (BJR 8) Planera för goda driftsförhållanden på gångnätet för att underlätta för gångtrafiken, särskilt vinterväglaget behöver bli bättre så halkolyckorna kan minskas. Hitta modeller för underlätta spridning av s.k. cykelkök som är socialt engagerande mötesplatser för cykelintresserade i alla åldrar med gör-det-själv-verkstad för dem som behöver laga eller serva sin cykel. Ge barn och ungdomar ökade möjligheter att cykla genom utbildning i säker cykling. Ge möjlighet för cykelutbildning för vuxna, särskilt för 12 Här finns den lediga kapaciteten i storstadstrafiken (2015). www.cesc.kth.se/se/news/news-archive/har-finns-den-ledigakapaciteten-i-storstadstrafiken-1.559966 Infofilm: www.youtube. com/watch?v=m28arcul7iy. kvinnor från andra kulturer där det inte är självklart att kunna cykla. Låt cykling bli en del av integrationen. Utöka områden i städer och tätorter där barn kan röra sig på utan föräldrar genom ökad trafiksäkerhet, bl.a. sänkt hastighet, fler cykelvägar och stora lekytor (big playgrounds) i bostadsområden, så att mellanrummen mellan husen blir utrymmen för lek och rörelse samt även rekreation. (I 9) Planera för rymliga gångytor, som inte delas med cyklister, för ökad gångtrivsel (s.k. walkability). Underlätta för invånare att delta i planeringen av sin närmiljö för att skapa grönstruktur (gräs, träd, buskar) som ger svalka och solskydd, tar hand om regnvatten och samtidigt skapar trevliga gårdsmiljöer. En utformning med kullar och diken skapar en mer naturlik miljö som också ökar viljan att använda närmiljön som uterum. Underlätta för att på mindre orter använda befintliga, allmänna lokaler som t.ex. bibliotek, kulturhus och föreningslokaler till distansarbetsplatser och möjlighet att ladda elfordon samt för andra funktioner som till exempel föreningsmöten och uthämtning av matvaror. (BJR 7) Exempel på viktiga aktörer: arbetsgivare, bostadsbolag, fastighetsägare, ideella organisationer, kommunalförbunden, kommuner, Länsstyrelsen, skolor, studieförbund, Trafikverket Väst, universitet och högskolor, Västtrafik, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 1.2. Accelererad omställning till fossilfria fordon EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Ställ klimatkrav vid all upphandling/inköp av fordon och transporter, för budtransporter undersöks även möjligheten att handla upp bud med el-lastcykel. (FE 8) Samarbeta mellankommunalt för en gemensam upphandling av fossilfria tjänstefordon. Utöka antalet bilpooler med fossilfria bilar på arbetsplatser. Påskynda kollektivtrafikens fortsatta övergång till förnybara drivmedel och el med minimala koldioxidutsläpp. (FE 8) Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärveten- 38

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG skaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Stötta delregionala strategier för utbyggnad av laddinfrastruktur och främjande av användning av förnybara bränslen samt produktion av biogas och gasfordon. (FE 8, Ö 5+17+28) Samordna utbyggnaden av snabbladdning, semi-snabbladdning och standardladdning, både på nationell och på regional nivå. Starta utbyggnaden av infrastruktur för snabbladdning av elbilar längs med riksväg 40. I förlängningen kan utbyggnad ske till Jönköping och sedan vidare till Stockholm. (Ö 22) 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Utveckla större teknikneutrala system för förnybara fordon och drivmedel i samverkan mellan många kommuner. (Ö 3+23+24) Använda bilpooler som testbädd för ny fordonsteknik och laddningsinfrastruktur. Utveckla Electricity 13 för att demonstrera framtidens klimatsmarta transportkedjor. Utveckla biogasens möjligheter och användningsområden. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Underlätta för invånare att använda fossilfria fordon, elcyklar i olika varianter via hyrsystem, pooler och delandeplattformar. (Ö 18+19) Skapa tysta stadsdelar och transportkorridorer för att demonstrera framtidens Electricity. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: bilkooperativ, fordonsindustrin, ideella organisationer, kommersiella bilpoolsföretag, kommunerna, Länsstyrelsen, Trafikverket Väst, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 1.3. Effektiva godstransporter EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Satsa på att Västra Götaland blir en högklassig hållbar transport- och logistikregion, både vad det gäller långväga transporter med också närtransporter i tätorterna. Upprätta en godsstrategi med stor förankring i kommunerna och näringslivet som bidrar till att minska och effektivisera godstrafiken. Skapa en miljölogistisk delegation med statsstöd. Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Planera för uppställningsytor för lastbilar och trailers utanför Göteborgs stad. Detta för ökad samlastning, ökade laddmöjligheter, minskad trängsel och minskade utsläpp samt säkerhet och trygghet för chaufförerna. (I 8) Utveckla goda möjligheter för när- och kustsjöfart samt inlandssjöfart. Öka kapaciteten på järnvägen genom elektrifiering av viktiga godsstråk och noder. (Ö 15) 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Skapa pilotprojekt för citynära godsterminaler med målet att effektivt kombinera lastbilar med fossilfria fordon som är anpassade för stadskärnor. Innovationer behövs främst inom lokalisering av terminaler och affärsmodeller. Testa och utvärdera nya fartyg och terminaler för citylogistik på vattenvägar. Initiera logistikforskning med fokus på hållbara godstransporter. Utveckla och demonstrera första elvägen (för godstrafik) genom Västra Götaland t.ex. mellan Göteborg och Borås. (Ö 22) 13 www.goteborgelectricity.se 39

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Minska behovet av transporter när efterfrågan på färre produkter men med högre kvalitet ökar. Stödja utvecklingen av enklare godstransporter i städer med hjälp av exempelvis lastcykel. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: hamnarna, handeln, kommunerna, Länsstyrelsen, transportföretag, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 1.4. Klimatsmarta möten och semestrar EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Ta fram strategier som uppmuntrar till tjänsteresor utan flyg. Skapa förutsättningar att delta digitalt vid arrangemang av möten och seminarier. Locka turister till Västsverige från platser varifrån det är lätt att ta sig hit på ett klimatsmart sätt (t.ex. Stockholm- Oslo-Malmö-Köpenhamn). Satsa på marknadsföring och utveckling av nya attraktioner, resmål och deltagarevenemang så att en resa till Västra Götaland kan ersätta en utlandssemester med flyg. (VOT 9) Inspirera anställda att semestra i Västsverige, t.ex. genom att erbjuda dem ett gratis Västtrafik regionen-runt kort. Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Investera i nya och förbättrade järnvägsförbindelser som leder till bättre möjligheter att nå olika europeiska resmål via tåg. Skapa attraktivare tätorter med god tillgång till natur, kultur och evenemang för att minska behovet av att resa långt bort på semestrar, samt för att attrahera besökare. (VOT 9) 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Utveckla nya affärsmodeller och tekniska lösningar som gör utlandsresor med tåg, buss, elbil och cykel mer attraktiva i framtiden. Initiera forskning om semestrande, t.ex. avseende hinder och drivkrafter för klimatsmarta semesteralternativ samt ekonomiska konsekvenser av att svenskar i större utsträckning skulle välja att semestra i Sverige. Undersöka hur behovet av omväxling, naturupplevelser, kulturella möten och möten med nya människor kan tillfredsställas utan att behöva flyga lång bort, t.ex. genom nya aktiviteter eller genom virtuell verklighet. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Underlätta för fler att välja att semestra på hemmaplan genom att informera om och marknadsföra nya västsvenska aktiviteter, attraktioner, resmål och deltagarevenemang. Detta ökar också möjligheterna för dem som inte har råd med kostsamma utlandssemestrar. (VOT 10) Utveckla ett system för klimatinformation om olika semesteralternativ som bland annat visar klimatfördelarna med närturism eller längre resor med buss och tåg. Utveckla aktiva och attraktiva lokalsamhällen där människor upplever det meningsfullt att bo och leva och därmed är i mindre behov av att resa långt bort på semestern. Stödja att människors arbete kan vara anpassat till en nivå var och en anser som rimlig. Detta gör människor mindre utarbetade och att de har mindre behov av att åka långt bort för att vila upp sig. Det gör också att människor kan ha möjlighet att vara bortresta under en längre period när långresor väl görs, istället för flera kortare resor. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1 + 5 + 6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: arbetsplatser, besöksnäringen, kommunerna, Länsstyrelsen, Turistrådet Västsverige, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen, m fl. 40

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG FOKUSOMRÅDE 2. KLIMATSMART OCH HÄLSOSAM MAT SATSNING 2.1. Minskat matsvinn EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Offentlig sektor agerar som föregångare för en fossiloberoende region. Både i upphandling/inköp, rutiner i den egna organisationen samt genom att underlätta klimatsmarta val för de anställda. Offentlig sektor tar också ansvar för att utveckla/förändra de styrmedel man har rådighet över så att de stimulerar klimatsmarta val. (FE 2+4, BJR 2+6, VOT 5, I 7) Minska matsvinnet i egna organisationer. Hela kedjan berörs, från en god planering till servering samt svinn hos matgäster är angeläget. (VOT 8) Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Säkerställa att matrester som ändå uppstår kan nyttiggöras genom exempelvis biogasproduktion. Rötresterna innehåller växtnäring som kan användas i jordbruket. Den kommunala avfallsplaneringen spelar en avgörande roll för om detta ska lyckas eller inte. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Utveckla ett långsiktigt och kontinuerligt arbete för att minska matsvinnet. Alla livsmedelsaktörer längs hela livsmedelskedjan behöver involveras för att hålla nere mängden matsvinn. Främja innovativt tänkande och utveckling hos livsmedelsaktörer som innebär att mängderna matsvinn minskas. Säkerställa en god livsmedelshantering så att matrester kan tas om hand och serveras vid ett annat tillfälle eller bli ingrediens i nya rätter. Ta tillvara och förädla restprodukter inom livsmedelsindustrin som kan bli bra ingredienser i andra produkter. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Uppmuntra invånarnas matintresse genom att lyfta fram matens värde från jord till bord så att människor värnar om råvarorna och minskar matsvinnet. Ett sätt att göra detta är att fler människor får en egen upplevelse av hur mat produceras, t.ex. genom att odla. Se till att restauranger erbjuder olika storlekar på portioner och erbjuder doggy bag för den som inte orkar äta upp. Beställa maten på restauranger en dag i förväg för bättre planering av råvaror. Stötta olika former av ideella initiativ och företag som utvecklar system för att ta hand om matsvinn. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1 + 5 + 6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: ideella organisationer, kommunerna, livsmedelsföretag, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 2.2. Främja hållbart lantbruk EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Kraftsamla gemensamt kring strategiska frågor som gäller hållbart västsvenskt lantbruk samt det västsvenska vatten- och fiskebruket. Detta dels via fördelning av åtgärdsmedel, dels i ordinarie verksamhet. Vidare även i påverkansarbete gentemot centrala myndigheter, departement och politiska aktörer. Använda utvecklingsresurser för innovation, entreprenörskap mm. för att stödja organisationer och företag som vill driva omställningen till fossiloberoende livsmedelsproduktion. Kunskapsleverantörer och stödstrukturer finns uppbyggda så förutsättningarna är goda. Främja företag och initiativ som vill utveckla produktion och förädling av vegetariska eller hållbara marina livsmedel. Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för 41

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Säkerställa att jordbruksmark i första hand används för livsmedelsproduktion. (BJR 5) Sätta aktiviteter inom Landsbygdsprogrammet i ett större klimatsammanhang för att undvika suboptimering och målkonflikter. Prioritera markvårdsinsatser för att möjliggöra minskade utsläpp och samtidigt skapa klimatanpassningsnytta, detta optimeras genom samtidiga insatser för minskade utsläpp och klimatanpassning. Behålla en rimlig produktionsnivå för att säkerställa livsmedelstillgång vid eventuella kriser. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Hitta incitament och finansieringslösningar för de investeringar som är nödvändiga för omställningen till fossilfritt jordbruk och ökad andel vegetarisk produktion. De tekniska lösningar som behövs för att göra livsmedelsproduktionen oberoende av fossil energi finns redan men behöver introduceras i praktiken. (BJR 5) Stödja innovationer för ökad kolinlagring och minskade förluster från organogena jordar. Det gäller minskade utsläpp från kvävehantering (generellt ökad kväveeffektivitet) och minskade utsläpp av lustgas. Här finns teknikutveckling att bejaka dels i analysmetodik, dels i precisionsodling. Främja forskning och innovationer för ett långsiktigt hållbart och klimatanpassat lantbruk, både anpassning och utsläppsminskning. Det finns innovationer i den lilla skalan men det krävs en systemansats. Det finns även utvecklingsmöjligheter att pröva i ökat samarbete mellan olika lantbrukare och/eller mellan lantbrukare-förädling-försäljning-konsument. Främja forskning och utveckling av skonsamma fiskeredskap. Det hållbara fisket längs både kust och i utsjön bygger på att endast fånga målarten i rätt storlek och mängd. Samverkan med näringen, trälbinderier samt redskapsforskare kan ge snabba och konkreta resultat. Främja forskning och utveckling för hållbart vattenbruk. Både Bohuskusten och Vänern har förutsättningar för hållbart vattenbruk. Det pågår en utveckling av nya metoder som blir effektivare och mer skonsamma. Odling av musslor och andra blötdjur ger dessutom miljövinst redan i produktionen. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Öka möjligheterna för att kunna bo på landsbygden genom att vidmakthålla och utveckla basala samhällsfunktioner i mindre tätorter. Underlätta så att outnyttjade ytor i städerna, exempelvis tak och ödetomter, nyttjas som odlingsytor, vilket kan öka kunskapen och förståelsen kring odling och matproduktion i städerna. Utöka samarbetet mellan konsumenter och lantbrukare i stadens närhet genom att underlätta olika former av direktförsäljning och samarbete. Det kan vara att främja andelsodling, vilket innebär att privata småodlare hyr mark för egen odling på en gård, så kallad land sharing. Andra exempel är att främja gårdsförsäljning och andelsjordbruk, som innebär att konsumenten i förväg köper en del av produktionen. Stödja lokala initiativ, exempelvis föreningar, som vill utveckla småskaliga odlingsmetoder som kräver mindre energi och arbetsinsats, såsom skogsträdgårdar, odling utifrån principer för permakultur och odling av perenna grönsaker. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: Agroväst, ideella organisationer, kommuner, lantbruksföretag, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Länsstyrelsen, universitet, högskolor och forskningsinstitut, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 2.3. Mer vegetariskt på tallriken Exempel på åtgärder: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Offentlig sektor agerar som föregångare för en fossiloberoende region. Både i upphandling/inköp, rutiner i den egna organisationen samt genom att underlätta klimatsmarta val för de anställda. Offentlig sektor tar också ansvar för att utveckla/förändra de styrmedel man har rådighet över så att de stimulerar klimatsmarta val. (FE 2+4, BJR 2+6, VOT 5, I 7) Förändra normer och skapa efterfrågan genom att beställa vegetariskt på möten och evenemang. 42

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG Begränsa mängden animaliskt protein genom att komplettera med vegetariskt protein för att uppfylla näringsbehovet i egna restauranger. Säkerställa att skolan ger barn och ungdomar kunskap om klimatsmarta matvanor. Integrerat program längs hela skoltiden kan vara en del i arbetet. Inspirera kommuninvånarna till klimatsmarta matvanor. Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Uppmuntra till att klimatberäkningar av måltider införs på bred front inom såväl offentliga som privata restauranger. (Ö 20) Säkerställa att jordbruksmark avsätts för odling för att tillgodose ökad efterfrågan på vegetariskt mat. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Göra satsningar tillsammans med privata restauranger för att väcka intresse för vegetariska måltider och miljö- och klimatanpassning av menyer. (VOT 6) Öka satsningarna på produktutveckling som svarar upp mot det ökande intresset för vegetarisk mat, exempelvis vegofärs från gamla spannmålssorter och företag som använder bönor som råvara. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Initiera projekt som ökar andelen vegetarisk mat i restaurangbranschen. Gynna vegetariska restauranger och food-trucks där det är möjligt. Stötta ett kunskapslyft inom vegetarisk matlagning och inspirationsmenyer för gäster. (VOT 6) Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: ideella organisationer, kommunerna, Länsstyrelsen, restaurangsektorn, Västra Götalandsregionen m.fl. FOKUSOMRÅDE 3. FÖRNYBARA OCH RESURSEFFEKTIVA PRODUKTER OCH TJÄNSTER SATSNING 3.1. Större marknad för biobaserade material och drivmedel EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Inkludera klimatkostnad i upphandling/inköp av varor och tjänster. (VOT 1) Ställa klimatkrav på all upphandling/inköp av fordon och transporter och bränslen. Uppmuntra innovationsupphandling som stimulerar utveckling av biodrivmedel och förnybara material. (BI 10, Ö 15) Samverka längs varukedjan från råvara och framåt som leder till att plastföretagen utvecklar och tillverkar varor av förnybar plast. Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en stark och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Planera för en infrastruktur för olika förnybara drivmedel. Skapa förutsättningar för logistik och anläggningar för materialåtervinning av plaster. Utveckla industriell symbios där ett företags avfall kan bli en annans råvara. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Samverka med etablerat näringsliv, start-ups samt forsknings- och utvecklingssektorn om testarenor för energieffektivitet samt förnybara råvaror, drivmedel och färdiga produkter. Utveckla förnybara material och drivmedel, i och utanför Västra Götaland, som ger lönsamma affärer. (BI 1+3+9) Verka för ökad primärproduktion från den akvatiska miljön inom den biobaserade ekonomin. (BI 2, Ö 4) Verka för mer byggnation av flerfamiljshus och kommersi- 43

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG ella lokaler i trä samt byggnadsmaterial i trä. Utveckla textilier baserade på biomaterial. Utveckla och efterfråga förnybar plast. Etablera ett returraffinaderi för plastavfall för ny råvara. (BI 5) Nya former för affärsutveckling underlättar kapitalintensiv omställning till förnybara material. (BI 6+7+11) Infrastruktur för cirkulär ekonomi i Västsverige som innefattar kartläggning, rådgivning, handelssystem mm så företags restprodukter kan bli råvara hos någon annan. (BI 8) 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Verka för ökad användning av förnybara drivmedel samt förnybara material inom exempelvis byggnation och fastighetsunderhåll. Sortera ut plastprodukter med giftiga kemikalier för barn och efterfråga förnybara giftfria alternativ. Anpassa affärernas utbud så det är lätt att göra rätt val och välja biobaserade produkter. Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av ex styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: kommunerna, näringslivet, universitet och högskolor, science parks, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 3.2. Tjänster och cirkulära varor EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Offentlig sektor agerar som föregångare för en fossiloberoende region. Både i upphandling/inköp, rutiner i den egna organisationen samt genom att underlätta klimatsmarta val för de anställda. Offentlig sektor tar också ansvar för att utveckla/förändra de styrmedel man har rådighet över så att de stimulerar klimatsmarta val. (FE 2+4, BJR 2+6, VOT 5, I 7) Öka efterfrågan på att hyra produkter istället för att köpa. Funktionsupphandling, där tillverkaren behåller ägandet av produkter som hyrs ut, ger goda förutsättningar för uppdatering och materialbesparingar. Alternativt hyresavtal från en förmedlare. Initiera innovationsupphandlingar för att skapa efterfrågan på nya sätt att lösa behov av produkter eller utveckla en tjänst som inte finns idag. Ge tillgång till resurser som finns i organisationen/samhället till andra aktörer när de inte används inom den ordinarie verksamheten (exempelvis lokaler, bilar, varor mm.) (VOT 2) Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Stimulera tjänster och upplevelser som ger levande närsamhällen istället för externa köpcentra vid etableringar och näringslivsutveckling. Utforma avfallsplaner så att satsningar som förebygger avfall inom textilier, möbler och elektronik initieras. Stimulera kulturplaner som bidrar till arrangemang, föreningsliv m.m. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Skapa en plattform och utveckla arbetet för en delandeekonomi. (VOT 2) Utveckla ett stimulanskort Green Card som ger morötter vid hållbar konsumtion. Ett exempel finns från Stuttgart där familjer som inte hade bil fick gratis kollektivtrafikkort. Flera tjänster/produkter kan adderas. (VOT 3) Ge företags- och projektstöd för produktutveckling till företag som tydligt kan visa en produkt- och affärsutveckling som bidrar till resurseffektivisering. Prioritera design för re-design, där produktutveckling och affärssystem sker på ett resurseffektivt sätt för att lätt kunna uppdateras, tillsammans med tjänsteutveckling som minskar varukonsumtion. Textil, bygg, inredning och elektronik är prioriterade sektorer. Utveckla Västsverige till ett nationellt/internationellt nav för hållbara textilier utmed hela värdekedjan. Från designprocess till uppdatering i flera led, effektiv insamling som ger förutsättningar för ny produktutveckling. Nya affärsmodeller utvecklas och medvetenheten höjs bland såväl invånare som företag. (VOT 10) Utveckla samhällssystem och företagsutveckling som underlättar för konsumenter att få tillgång till tjänster istället för att köpa produkter. En saluhall för hållbar kon- 44

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG sumtion etableras där såväl spillmaterial som återvunna produkter kan byta kunder. (Regeringen har tillsatt utredningar kring såväl delningsekonomin och REP-avdrag under vintern 2015/2016.) (VOT 5+11) 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Öka satsningar på evenemang, möten mm som skapar attraktivitet och lockar invånare och besökare. Utveckla samhällshubbar med digitala och fysiska plattformar som en arena där människor kan dela, uppdatera och cirkulera varor och tjänster, samt utveckla nya förslag som underlättar hållbar konsumtion på ett smidigt och attraktivt sätt. (BJR 7) Stödja butiker och andra arenor som säljer resurssnåla tjänster istället för fler produkter. Till exempel stylisttjänster i vintagebutiker, skomakare i skoaffären, mötesplatser där hantverkare hjälper till att uppdatera med REP-avdrag. (VOT 5) Utveckla investeringar och nya affärer där alla kan bli investerare eller procumers genom olika finansieringsformer som gröna obligationer, crowfounding mm. (Ö 2) Arbeta aktivt för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: handeln, hantverksyrken, institut, kollaborativa initiativ, science parks, secondhandbutiker, universitet och högskolor, tjänstesektorn, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 3.3. Design för en hållbar livsstil EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Offentlig sektor agerar som föregångare för en fossiloberoende region. Både i upphandling/inköp, rutiner i den egna organisationen samt genom att underlätta klimatsmarta val för de anställda. Offentlig sektor tar också ansvar för att utveckla/förändra de styrmedel man har rådighet över så att de stimulerar klimatsmarta val. (FE 2+4, BJR 2+6, VOT 5, I 7) Skapa förutsättningar inom offentlig sektor som underlättar en hållbar livsstil genom olika styrmedel, exempelvis taxor eller planering. (BJR 6) Utforma offentliga miljöer, ute och inne, på ett hållbart sätt som skapar efterfrågan på hållbara val och utvecklar marknaden mot hållbara produkter och tjänster. Aktivt utveckla företagssamverkan mellan olika företag/ branscher som tillsammans kan attrahera människor inom samma målgrupp till hållbara val. Skapa förutsättningar för anställda som vill gå ner i arbetstid eller bidra till volontärarbete. (VOT 4) Bidra med anställdas kompetens i relevanta satsningar för samhällets omställning för att få en starkt och tvärvetenskaplig kunskapsutveckling där vi delar kunskap med varandra i Västra Götaland. (FE 1) 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Utveckla en samhällsplanering som syftar till att människor på ett enkelt och attraktivt sätt kan leva ett klimatsmart liv. Nyttja ytor (lokaler och mark) i samhällen mer flexibelt vilket kan ge utrymme för gemensamma aktiviteter som distansarbetsplatser, odling, evenemang mm. (BJR 6+7) Utveckla decentraliserad förtätning på landsbygden för att öka förutsättningar för service, samåkning mm. på samma sätt som i staden, så det blir enklare att bo på landet. Stimulera näringslivsutveckling som attraherar företag/ tjänster som bidrar till klimatsmarta lösningar för lokal utveckling. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Initiera en kraftfull satsning på att utveckla insatser som bidrar till att underlätta en hållbar livsstil. Det behövs en gemensam plattform med ökad forskning och fler testarenor som speglar regionens olika förutsättningar. En sådan bör utgå från ett tvärsektoriellt perspektiv som också belyser normer, beteenden och värderingar för en hållbar livsstil tillsammans med praktiska demoprojekt i samhället. Starta nya innovationer/testbäddar som utgår från frågeställningar som syftar till att stimulera och underlätta hållbara beteenden, samt synliggöra och förbättra dessa utifrån hela värdekedjan. Till exempel för cyklister underlättas bra cykelförutsättningar i samhället i kombination med cykelförmåner på jobbet, samt ny produktutveckling 45

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG av såväl cyklar som tillbehör som underlättar cykling. Stimulera produkt- och tjänsteutveckling som gynnar en hållbar livsstil. Likaså system för att sälja och köpa begagnade produkter. Utveckla innovationshubbar öppna mötesplatser/verkstäder med professionell handledning där visioner omsätts i idéer men även praktiskt utförande av framtidens produkter och tjänster. Detta är platsen där till exempel modets motsvarighet till Tesla har möjlighet att kultiveras. (VOT 12) Inrätta en omställningskommitté med forskare/ideella aktörer som är rådgivande för en innovationsfond med stöd till idéutveckling och projekt som kan gå lite utanför konventionella ramar och bli framgångsrika i omställningen till fossiloberoende. (BJR 4) 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Stimulera pilotprojekt i kommuner och lokalsamhällen kring initiativ som delandeekonomi, att fixa livspusslet på ett klimatsmart sätt, flexibla bostäder, samhällshubbar för lokala co-working space med mera. Samhällen och stadsdelar i hela regionen är den centrala testarenan där vi kan förena ökad attraktivitet med design för en hållbar livsstil. (BJR 7) Aktivt arbete för att utveckla och förstärka en värdegrund för ett gott liv i en fossiloberoende region. Med en gemensam grund som ger tillit och gemenskap skapas incitament för beteendeförändringar som i sin tur underlättar förändring av exempelvis styrmedel, affärsmodeller, människors val mm. (I 1+5+6, BJR 6+7, FE 1) Exempel på viktiga aktörer: arkitekter, designer, institut, produktutvecklare, science parks, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen m.fl. FOKUSOMRÅDE 4. SUNDA OCH KLIMATSMARTA BOSTÄDER OCH LOKALER SATSNING 4.1. Flexibla, klimatsmarta mindre bostäder EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Genomföra en överenskommelse mellan kommuner, fastighetsföretag och byggbolag i Västra Götaland om att tillsammans gå längre än Boverkets riktlinjer och bygga energismarta, mindre och prisvärda bostäder, t.ex. med plushusteknik och solelproduktion. (Ö 7) Samla aktörer från alla delar av kedjan inom solenergi från policymakares/beställare till driftsansvariga och anta en strategi för solenergi i både befintlig och ny bebyggelse. (Ö 12) Se till att alla nya offentliga byggnader ska kunna vara energiproducenter genom att de förses med gröna tak eller solcellstak. (FE 6) Skapa en solenergiplattform för att stötta introduktionen av solenergi i Västra Götaland både för befintlig bebyggelse och för nyproduktion. (Ö 12) Initiera en regional kunskapssatsning i syfte att radikalt minska byggprocessens klimatpåverkan i samverkan med beställare, byggbolag, projektutvecklare samt kommuner. 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Integrera kommunala klimatstrategier i planprocessen för att säkerställa minimal klimatpåverkan från den nybyggda miljön. (BJR 3) Utforma detaljplaner för att medge ett mer hållbart byggande. Utnyttja möjligheten att ställa krav på klimatsmart byggande och energieffektiv drift vid försäljning av kommunalt ägd mark. Låta en kommande regionplanering stödja kommunerna i hållbar planering för bl.a. boende. (BJR 1) Främja fler installationer av solenergi i bebyggd miljö, i synnerhet åtgärder som främjar byggnadsintegrerade system som smälter in i bebyggelsen. Stödja insatser för opti- 46

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG mal resursanvändning med koppling till byggande och bebyggd miljö. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Stödja demonstrationsprojekt inom hållbart byggande, t.ex. en uppskalning av HSB s.k. Living Lab-projekt. Initiera och stödja projekt kring smarta hem och byggnader med koppling till variationshantering för storskalig integration av variabel elproduktion ( Demand Response - åtgärder). Detta kan kopplas till ett expanderat Electricity där smarta laddningsstrategier för fordon används för variationshantering. Skapa en testarena för morgondagens multifunktionella byggnader med gröna tak och fasader. Främja innovationer och testarenor för andra byggmaterial än betong och stål för husbyggnation. Utveckla metoder för smart byggnadsanvändning. Användningen av befintliga byggnader förändras, såväl genom mer flexibel användning över dygnet och genom smartare användning av utrymmet. (Ö 14) 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Säkerställa att energibesparingsfrågan inte ses i ett isolerat perspektiv utan i en helhet där klimatsmart renovering och nybyggnation sker integrerat med att förbättra den inre och yttre boendemiljön se bland annat Gårdstensprojektet v2.0. Underlätta för boende i nya bostadsområden med miljöprofil som t.ex. plusenergihus och passivhus genom olika former av ekonomiska styrmedel som tomtrabatter, bonusar och bidrag. Underlätta för människor som är intresserade av att bo i alternativa boendeformer, tex. gemenskapsboenden som kollektivhus, ekobyar eller sk. tiny houses (flexibla små hus, ofta på hjul). Exempel på viktiga aktörer: Boverket, byggbolag och bostadsbolag, Energimyndigheten, Hållbar utveckling Väst, kommuner och kommunalförbund, Länsstyrelsen, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen m.fl. SATSNING 4.2. Effektiv renovering av befintlig bebyggelse EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER: 1. Vi är föregångare för ett gott liv i en fossilfri framtid Ta fram möjligheter för de kommunala bostadsbolagen att vara föregångare när det gäller att skapa integrerade renoveringar där såväl energieffektivisering som förbättrad inne- och utemiljö inkluderas. Synliggöra spjutspetsteknik och goda exempel inom energieffektiv renovering av miljonprogramsområden i kombination med informationsspridning om stödmöjligheter. Öka takten när det gäller att utbilda och stötta fastighetsägare i energieffektiviseringsåtgärder. Undersöka möjligheterna att låta kommunen subventionera energieffektiviseringsåtgärder vid renoveringsprojekt inom det kommunala bostadsbeståndet. Detta skulle kunna ske genom att i ägardirektiv till de kommunala bostadsbolagen ge ett samhällsuppdrag inom området. 2. Vi klimatplanerar för framtidens samhällsstruktur Ta fram gemensamma riktlinjer för miljöanpassad renovering. Undvika suboptimering i förhållande till andra mål vid renovering, t.ex. att behålla och värna kvartersbutiker i bottenplanet på flerfamiljshus vid renovering, istället för att göra om dem till bostäder. Detta eftersom det bl.a. ökar behovet av vardagliga resor och minskar trivseln i bostadskvarteren. 3. Vi investerar i testarenor och innovationer som bidrar till utveckling och jobb Skapa testbäddar för effektiv renovering som görs i ett helhetsperspektiv för att både åstadkomma flexibilitet, god bebyggd miljö och energieffektiviseringar som en del i en hållbar stadsplanering. Ett gott exempel är bland annat Brogården i Alingsås. Skapa demonstrationsprojekt för smart laststyrning i befintlig bebyggelse. 4. Vi utvecklar attraktiva samhällen där det är lätt att göra rätt Underlätta för att kunna samutnyttja befintliga allmänna lokaler som bibliotek, kulturhus, skolor, föreningslokaler mm. för många olika aktiviteter. (BJR 7) 47

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 BILAGA 3. EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDSFÖRSLAG Sträva efter att renoveringar även bidrar till att skapa lokala mötesplatser som verkar stödjande för en hållbar livsstil och ett gott liv. Ett exempel kan vara att bygga växthus i anslutning till äldreboenden och sjukhus vilket kan skapa varma rum för gemenskap och där även viss mat kan odlas. Underlätta för invånare som vill renovera på ett klimatsmart sätt och med hållbara metoder, som exempelvis med material som halm och lera. Exempel på viktiga aktörer: Boverket, byggbolag och bostadsbolag, Energimyndigheten, Hållbar utveckling Väst, kommuner och kommunalförbund, Länsstyrelsen, universitet och högskolor, Västra Götalandsregionen m.fl. 48

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 49

tra Götaland 2030 - HSNS 2017-00133-1 Protokollsutdrag - 119 2017-09-19 regionfullmäktige, Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 : Strategiska vägval för ett gott liv i ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 www.fossiloberoendevg.se

9-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Filen hittades inte. Den är antingen borttagen eller utcheckad

sutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 22 (44) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2017-09-27 251 Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 Diarienummer HS 2017-00622 Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer de regionala riktlinjerna för patientsäkerhetsarbetet för 2018 samt den regionala patientsäkerhetsplanen för 2018. Protokollsanteckning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen medger att protokollsanteckning från ledamöterna för Socialdemokraterna får bifogas protokollet (bilaga 251). Sammanfattning av ärendet Patientsäkerhetsarbetet i de av landstinget Västra Götalands län finansierade verksamheterna som meddelar hälso- och sjukvård styrs av den plan som fastställts av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. I planen beskrivs regiongemensamma mål för patientsäkerhetsarbetet 2018 och strategier och insatsområden för att uppnå målen. Syftet med arbetet är stärka patientsäkerheten och minska förekomsten och risken för uppkomst av vårdskador och utgår från en nollvision för vårdskador. Hälso- och sjukvården är ett komplext system som behöver leverera god och säker vård oavsett de variationer som förekommer i verksamhet och förutsättningar, vilket kräver en god anpassningsförmåga. Förbättringstakten behöver öka och för detta krävs ett fortsatt tydligt fokus, engagemang och uthållighet. I patientsäkerhetsplanen ges en översikt över strategier, insatsområden och regiongemensamma mål för 2017. Av planen framgår också mätetal och målvärden. Fokus för 2018 är fortsatt på de prioriterade områdena; vårdrelaterade infektioner, trycksår, fallvårdskador, läkemedelsrelaterade skador och antibiotikaresistens. I riktlinjerna beskrivs bakgrunden för arbetet med övergripande strategiområden, verktyg och metoder samt insatsområden. Av riktlinjerna framgår också ansvarsfördelningen för vilka aktiviteter som koncernkontoret respektive utförare av hälso- och sjukvård (förvaltning inom vårdgivaren Västra Götalandsregionen eller privat utförare som har avtal med landstinget Västra Götalands län) ansvarar för. Här beskrivs även målen och indikatorer för uppföljning. Nytt i riktlinjerna för 2018 är att vikten av patientens delaktighet i vården har lyfts fram ytterligare, medicintekniska produkter har lyfts in som insatsområde och området överbeläggningar har kompletterats med utlokaliseringar, vilka medför ökad risk för vårdskador. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

sutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 23 (44) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2017-09-27 Avsikten med planen och riktlinjerna är att de ska vara till stöd för alla medarbetare inom hälso- och sjukvårdsorganisationen i deras egna kontinuerliga aktiva patientsäkerhetsarbete. Beredning Förhandling enligt MBL 11 har avslutats i enighet med arbetsgivarens förslag den 25 september 2017. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-09-07 Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 Patientsäkerhetsplan 2018 Skickas till Karin Möller för vidarebefordran till berörda Regionstyrelsen för kännedom Samtliga utförarstyrelser inom hälso och sjukvård Samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder för kännedom Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Bilaga 251 Protokollsanteckning från (S) om riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 PROTOKOLLSANTECKNING 2017-09-27 Ärende 10 Dnr: HS 2017-00622 Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 I dokumentet Riktlinjer för Patientsäkerhet 2018 finns på sidan 19 följande stycke att läsa: Fortsatt arbete innebär att anpassa antalet vårdplatser efter behov avseende både akut och planerad vård. Detta innebär bl.a. att se över fördelningen av vårdplatser mellan olika verksamhetsområden och behovet under olika veckodagar och årstider. Bristen på hälso- och sjukvårdspersonal innebär att insatser behöver göras när det gäller översyn av arbetsuppgifterna för olika personalgrupper och deras fördelning vid vårdenheterna. Vi ser positivt på att Västra Götalandsregionen tar detta helhetsgrepp för att ta sig an rådande vårdplatssituation. Problembilden har vi Socialdemokrater sedan tidigare kartlagt i en vårdplatsrapport, och detta ligger väl i linje med förslagen i vårdplatsrapporten, samt den av oss Socialdemokrater föreslagna regiongemensamma vårdplatsstrategin. Jim Aleberg (S) 2:e vice ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen

äkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Tjänsteutlåtande - Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-09-07 Diarienummer HS 2017-00622 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Karin Möller Telefon: 0700-206 600 E-post: karin.ka.moller@vgregiion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer de regionala riktlinjerna för patientsäkerhetsarbetet för 2018 samt den regionala patientsäkerhetsplanen för 2018. Sammanfattning av ärendet Patientsäkerhetsarbetet i de av landstinget Västra Götalands län finansierade verksamheterna som meddelar hälso- och sjukvård styrs av den plan som fastställts av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. I planen beskrivs regiongemensamma mål för patientsäkerhetsarbetet 2018 och strategier och insatsområden för att uppnå målen. Syftet med arbetet är stärka patientsäkerheten och minska förekomsten och risken för uppkomst av vårdskador och utgår från en nollvision för vårdskador. Hälso- och sjukvården är ett komplext system som behöver leverera god och säker vård oavsett de variationer som förekommer i verksamhet och förutsättningar, vilket kräver en god anpassningsförmåga. Förbättringstakten behöver öka och för detta krävs ett fortsatt tydligt fokus, engagemang och uthållighet. I patientsäkerhetsplanen ges en översikt över strategier, insatsområden och regiongemensamma mål för 2017. Av planen framgår också mätetal och målvärden. Fokus för 2018 är fortsatt på de prioriterade områdena; vårdrelaterade infektioner, trycksår, fallvårdskador, läkemedelsrelaterade skador och antibiotikaresistens. I riktlinjerna beskrivs bakgrunden för arbetet med övergripande strategiområden, verktyg och metoder samt insatsområden. Av riktlinjerna framgår också ansvarsfördelningen för vilka aktiviteter som koncernkontoret respektive utförare av hälso- och sjukvård (förvaltning inom vårdgivaren Västra Götalandsregionen eller privat utförare som har avtal med landstinget Västra Götalands län) ansvarar för. Här beskrivs även målen och indikatorer för uppföljning. Nytt i riktlinjerna för 2018 är att vikten av patientens delaktighet i vården har lyfts fram ytterligare, medicintekniska produkter har lyfts in som insatsområde och Postadress: Regionens Hus 541 80 Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hss@vgregion.se

äkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Tjänsteutlåtande - Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 Datum 2017-09-07 Diarienummer HS 2017-00622 2 (2) området överbeläggningar har kompletterats med utlokaliseringar, vilka medför ökad risk för vårdskador. Avsikten med planen och riktlinjerna är att de ska vara till stöd för alla medarbetare inom hälso- och sjukvårdsorganisationen i deras egna kontinuerliga aktiva patientsäkerhetsarbete. Beredning Dokumenten har utarbetats i samverkan mellan avdelning patientsäkerhet vid Koncernkontoret och funktionsgrupp chefläkare. Förhandling enligt MBL 11 sker den 25 september 2017. Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 Patientsäkerhetsplan 2018 Skickas till Karin Möller

n, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Riktlinjer för patientsäkerhet 2018

n, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 2 Innehåll Inledning... 3 1 Övergripande strategiområden... 4 1.1 Patientsäkerhetskultur... 4 1.2 Patientdelaktighet... 5 1.2.1 Synpunkter och klagomål... 5 1.2.2 Patientens delaktighet i vården... 6 1.3 Regional samordning och erfarenhetsutbyte... 7 2 Verktyg och metoder... 8 2.1 Systematisk journalgranskning... 8 2.2 Händelse- och riskanalyser... 9 2.3 Analys av inträffade vårdskador och tillbud... 10 3 Insatsområden... 11 3.1 Vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vården... 11 3.2 Antibiotikaresistens... 13 3.3 Trycksår... 16 3.4 Strålsäkerhet... 17 3.5 Medicintekniska produkter... 18 3.6 Överbeläggningar och utlokaliseringar... 19 3.7 Fallskador... 20 3.8 Undernäring... 20 3.9 Läkemedelsrelaterade skador... 21 3.10 Patientsäkerhetsforskning... 22 3.11 Patientsäkerhetsutbildning... 23

n, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 3 Inledning Patientsäkerhet handlar ytterst om skydd mot vårdskada. En vårdskada är enligt patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid en patients kontakt med hälso- och sjukvården. Utöver individens lidande medför vårdskador stora kostnader för vården, resurser som behöver användas till att skapa värde för invånare och patienter. Hälso- och sjukvården är ett komplext system som behöver leverera god och säker vård oavsett de variationer som förekommer i verksamhet och förutsättningar, vilket kräver en god anpassningsförmåga. Inom Västra Götalandsregionen arbetar vi för att utveckla en god säkerhetskultur med en nollvision för vårdskador. Förbättringstakten behöver öka och för detta krävs ett fortsatt tydligt fokus, engagemang och uthållighet. Av riktlinjer för patientsäkerhet 2018 framgår grunden för patientsäkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen med strategiområden, verktyg och metoder samt insatsområden. Här anges viktiga insatsområden som ständigt behöver arbetas med. Av riktlinjerna framgår fastslagna inriktningar för förvaltningarna som utför hälso- och sjukvård. Med förvaltningar inbegrips här också de vårdgivare som Västra Götalandsregionen har vårdavtal med. I riktlinjerna anges också möjliga indikatorer för uppföljning. Patientsäkerhetsplanen för 2018 har fortsatt fokus på ett fåtal prioriterade mål för förbättring. De regiongemensamma målen ska brytas ner i respektive förvaltning utifrån lokala förutsättningar, för att ange vad förvaltningen behöver uppnå för att de regiongemensamma målen ska nås. Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet sker i respektive förvaltnings/vårdgivares patientsäkerhetsberättelse avseende året 2018. För de delar som rör den vård som Västra Götalandsregionen själv bedriver sammanfattas arbetet och resultaten i den regionala patientsäkerhetsberättelsen som publiceras senast den 1 mars 2019.

n, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 4 1 Övergripande strategiområden 1.1 Patientsäkerhetskultur Inriktning En god patientsäkerhetskultur är en av förutsättningarna för att nå hög patientsäkerhet. Patientsäkerhetskulturen är en del av organisationskulturen och baseras på både skrivna och oskrivna regler, uttalade och outtalade uppfattningar, normer och värderingar i organisationen. Ett uttryck för kulturen i hälso- och sjukvården är ledarnas och medarbetarnas attityder och förhållningssätt till patientsäkerhet. Ett regionalt uppdrag påbörjades under 2017 kring att utveckla Västra Götalandsregionens meddelar- och patientsäkerhetskultur. Åtgärder behöver vidtas för att minska riskacceptansen för vårdskador och för en mer öppen, tillåtande och lärande organisationskultur. En handlingsplan med olika insatsområden har tagits fram under våren, uppdraget är dock tillfälligt pausat av prioriteringsskäl. Grunden för en hög patientsäkerhet och en hälsofrämjande arbetsplats är ett väl fungerande systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbetsmiljöarbete. Resultaten av enkätstudien Säkerhetskultur i vård och omsorg stöd och hinder som Marianne Törner m.fl. genomförde 2013 visar att patientsäkerhetsklimat och personalsäkerhetsklimat går hand i hand. Det framkom bl.a. att organisatoriska enheter med ett högt patientsäkerhetsklimat också hade ett högt personalsäkerhetsklimat och tvärtom. Genom goda arbetsförhållanden för personalen kan hög säkerhet för patienterna byggas. Mätning av patientsäkerhetskulturen (patientsäkerhetsenkät) och medarbetarenkäten genomförs samtidigt hösten 2017 genom två samordnade enkäter. I resultatredovisningen av enkäterna ingår en gemensam del som redovisar svar från båda enkäterna på ett antal påståenden som har samband med faktorerna: arbetsbelastning, stöd från närmsta chef, stöd från arbetsgruppen och organisatoriskt stöd. Denna del kan vara ett underlag för gemensam utveckling kring det systematiska förbättringsarbetet av både patientsäkerhet och arbetsmiljö. Ett integrerat patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete kan sannolikt skapa synergier som bidrar till effektivitet, helhetssyn och delaktighet. Ansvarsfördelning Koncernstaben. Stödjer och samordnar regionens patientsäkerhetskulturmätningar. Initierar och stödjer erfarenhetsutbyte mellan förvaltningarna. Bevakar forskning och utveckling inom området. Förvaltningarna Utifrån resultatet från patientsäkerhetsenkäten och medarbetarenkäten planerar, genomför och följer upp åtgärder som syftar till en stärkt säkerhetskultur. Utbildningsinsatser inom patientsäkerhet.

n, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 5 1.2 Patientdelaktighet 1.2.1 Synpunkter och klagomål Inriktning Patienters och närståendes upplevelser och synpunkter på hälso- och sjukvården är värdefulla och de ska därför ges möjligheter att vara delaktiga i det fortlöpande patientsäkerhetsarbetet. Synpunkter och klagomål på vården ska bedömas, bemötas, åtgärdas och tas tillvara oavsett hur de tas emot. Verksamheterna ska utveckla sina system för att befrämja detta. De uppgifter som tas emot ska bedömas utifrån patientlagens och patientsäkerhetslagens perspektiv. Synpunkter som kommer till vårdgivarens kännedom ska hanteras i samma avvikelsehanteringssystem som personalrapporterade avvikelser (för Västra Götalandsregionens verksamheter i MedControlPro) så att de tas tillvara på ett systematiskt sätt (se avsnitt 2.3 Analys av inträffade vårdskador och tillbud). Genom samarbete med patientnämnden kan klagomål analyseras och användas så att patientens förtroende för vården och patientsäkerheten stärks. Patienten och närstående ska aktivt ges möjligheter till och goda förutsättningar för att delge sin syn på händelseförloppet och orsaker samt ge förslag på förbättringsområden när utredningar görs av händelser som medförde eller kunde medföra vårdskada. Synpunkter från patienter och patientorganisationer är också värdefulla vid riskanalyser som görs för att höja vårdens kvalitet och säkerhet. Patienter, närstående, invånare och patientorganisationer bör därför systematiskt och på olika sätt bjudas in att delge sina synpunkter på hur vården kan förbättras och delta i det fortlöpande patientsäkerhetsarbetet. Ansvarsfördelning Koncernstaben Stödjer patientdelaktighet i patientsäkerhetsarbete på alla nivåer i organisationen. Underlättar för invånarna att framföra klagomål och synpunkter. Stödjer förvaltningarna i att skapa processer för en ändamålsenlig klagomålshantering. Förvaltningarna Uppmuntrar systematiskt patienten att medverka till att risker för vårdskada till följd av den egna vården minimeras. Uppmuntrar också patienten att delta i verksamheternas fortlöpande patientsäkerhetsarbete utifrån ett organisations- och systemperspektiv. Inför och förbättrar system för att systematiskt ta emot och hantera synpunkter från patienter och närstående oavsett hur synpunkterna kommit till vårdgivarens kännedom (direkt eller via andra aktörer). Använder MedControlPro som stöd för att registrera, utreda, och följa upp patienters och närståendes synpunkter och dokumentera handläggningen Sammanställer systematiskt och tar tillvara patienters och närståendes erfarenheter och synpunkter och använder dessa som underlag i förbättringsarbetet för att skapa mervärde för patienten.

n, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 6 Har rutiner för ett strukturerat omhändertagande av patient och närstående i samband med en oönskad händelse som medförde allvarlig vårdskada. Detta inbegriper delaktighet i de utredningar som görs. Säkerställer att resultaten av de utredningar som görs med anledning av oönskade händelser återförs till patienten och att de utgör del i underlaget för utveckling av verksamheten. 1.2.2 Patientens delaktighet i vården Inriktning En mer personcentrerad vård med välfungerande kommunikation och en ömsesidig förståelse i vårdsamtalet minskar risken för uppkomsten av vårdskador. Västra Götalandsregionen har utvecklat flera verktyg och metoder för att förbättra kommunikation, personcentrerat arbetssätt och patientdelaktighet. - Förstå mig rätt är en samtalsmetod, där personalen så långt som möjligt försäkrar sig om att patienten förstår informationen som ges kring hälsa och behandling och samtidigt försäkrar sig om att hen har uppfattat viktig information som patienten förmedlar. Det möjliggörs genom att patienten och personalen under samtalet sammanfattar och återberättar viktig information de fått av varandra. - Personcentrerad patient- och närståendeutbildning är en pedagogisk metod som i hög grad bygger på patientinvolvering. Det uppnås genom att utbildningsgrupperna leds av personal i samarbete med erfaren patient samt att utbildningens innehåll bygger på en inventering av deltagarnas behov. Utbildningarna vänder sig till patienter/närstående med långvariga sjukdomar. -Tänk om i 4 steg för erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling är en metod som gör det möjligt att ta tillvara patienters och personals erfarenheter i syfte att öka patienttillfredsställelse och patientsäkerhet. - Personcentrerat arbetssätt belyser betydelsen av att anpassa vården till patienters behov och egna resurser. -Systematisk återkoppling av patienters synpunkter och erfarenheter är en modell som beskriver olika sätt och vägar att samla in och förstå patienters upplevelser av vård samt att öka patienters delaktighet i att designa en bättre vård. Ansvarsfördelning Koncernstaben Tillhandahåller information och material om Förstå mig rätt och personcentrerad patient- och närståendeutbildning. www.vgregion.se/jamlikvard. Information om personcentrerat arbetssätt. www.vgregion.se/pca Information om systematisk återkoppling. http://www.vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/utveckling-- uppfoljning/verksamhetsutveckling/verksamhetsutveckling/metoder-ochverktyg/

n, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 7 Förvaltningarna Inför åtgärder som förbättrar kvaliteten i informationsöverföringen mellan patient och personal och ökar patientens delaktighet. 1.3 Regional samordning och erfarenhetsutbyte Inriktning Inom Västra Götalandsregionen bedrivs ett aktivt arbete för att förebygga vårdskador inom utförarförvaltningar och koncernstaben. Merparten av arbetet sker på förvaltnings- och verksamhetsnivå och stora vinster finns att göra med erfarenhetsutbyte och samverkan inom ramen för ledningsarbetet inom hälso- och sjukvården. Koncernstaben har en aktiv roll i att utveckla en plattform för samverkan och erfarenhetsutbyte samt genom att sprida erfarenheter och ta initiativ till förbättringsarbete. Det är också angeläget att i ökande omfattning involvera de privata vårdgivarna som landstinget har vårdavtal med i samverkansarbetet. För att bidra till styrning och samordning inom patientsäkerhetsområdet i Västra Götalandsregionen finns funktionsgrupp chefläkare och nätverk inom olika insatsområden, vilka leds via koncernstaben. Dessa ska bidra till att målen i Patientsäkerhetsplanen uppnås. Arbetet med att utveckla regionens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete skapar både förutsättningar för och är ett led i en ökad samordning. Samverkan på regional och nationell nivå sker med IVO (Inspektionen för vård och omsorg), patientnämnd och andra aktörer. Koncernstaben företräder översta vårdgivarnivån i tillsynsärenden från IVO och Strålsäkerhetsmyndigheten. Ansvarsfördelning Koncernstaben Samordnar arbetet med patientsäkerhetsberättelser på regional- och förvaltningsnivå Tar initiativ till att regionala riktlinjer utformas med utgångspunkt i erfarenheter från risk- och händelseanalyser samt statlig tillsyn Förvaltningarna Deltar i och bidrar till regional samordning och erfarenhetsutbyte Sprider erfarenheter från övriga regionen inom egna organisationen Sprider erfarenheter från egna organisationen till övriga förvaltningar. Utvecklar sina egna ledningssystem inom ramen för det regionala arbetet

n, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 8 2 Verktyg och metoder 2.1 Systematisk journalgranskning Inriktning Strukturerad granskning av slumpvis valda vårdtillfällen med metoden markörbaserad journalgranskning (MJG) kan användas för att följa utvecklingen av vårdskadeförekomsten över tid och att mäta effekterna på patientsäkerheten av det patientsäkerhetsarbete som genomförts. Genom tematiska granskningar av journaler i verksamheterna kan dessutom särskilda vårdskadeområden identifieras för närmare analys som ett led i det fortlöpande och systematiska förbättringsarbetet. Med MJG kan avvikelser som medfört vårdskador identifieras vilka utgör ett betydelsefullt komplement till de avvikelser som framkommer genom personalens rapporter och klagomål från patienter och närstående. Tillsammans ger dessa system en god täckning av de olika avvikelser som kan förekomma och möjliggör därför att relevant kunskap kan erhållas om hur vårdens kvalitet och säkerhet kan förbättras. Markörbaserad journalgranskning som utvecklats av SKL har använts för systematisk granskning av somatisk slutenvård av vuxna sedan 2013. Metoden finns sedan 2016 också tillgänglig för vuxenpsykiatri och barnsjukvård och det är därför angeläget att den blir införd även inom dessa områden. MJG finns i dagsläget inte utvecklad för granskning av primärvård vilket har hög angelägenhet. Förutsättningar finns att utveckla en sådan regionalt där de regionala kunskapsunderlag som finns om vårdskador i primärvården är användbara. Ansvarsfördelning Koncernstaben Sprider information om utbildningar som ges av SKL. Sammanställer, analyserar och återför resultaten på aggregerad nivå. Stödjer och stimulerar till granskningar på verksamhetsnivå. Stödjer och stimulerar till erfarenhetsutbyte mellan granskningsteamen. Förvaltningarna Slumpvis granskning på sjukhusnivå av den somatiska slutenvården av vuxna där det minsta antalet slumpvis utvalda granskade journaler per månad är: 40 för universitetssjukhuset, 30 för länssjukhusen och 20 för länsdelssjukhusen. Journalgranskar på kliniknivå och använder dessa som grund för förbättringsarbete. Genomför journalgranskning inom barnsjukvård och vuxenpsykiatri. Registrerar identifierade vårdskador i avvikelsehanteringssystemet (för vård i egen regi i MedControlPro).

n, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 9 2.2 Händelse- och riskanalyser Inriktning Händelseanalyser görs för att så långt det är möjligt klarlägga händelseförlopp och bidragande orsaker till att oönskade händelser uppstått som medförde eller kunde medföra vårdskada. Riskanalyser görs för att identifiera risker och orsaker till att oönskade händelser och skador ska uppkomma i en verksamhet eller en vårdprocess. Riskanalyser bör som underlag bl.a. innefatta resultaten av gjorda händelseanalyser (såväl i den egna organisationen som av andra) och utredningar av avvikelser. Händelse- och riskanalyser bör göras i samverkan om flera verksamheter berörs och det är förenligt med bestämmelser för sekretess. Analyserna leder till att åtgärder kan identifieras och implementeras i de berörda verksamheterna och syftar till att minska risken för oönskade händelser och därigenom stärka patientsäkerheten. Arbetet med framför allt riskanalyser bör utvidgas så att fler analyser görs. Arbetet med händelseanalyser bör i ökad omfattning ske strukturerat och enligt den metod som stöds av Nitha (Nationellt IT-stöd för händelseanalys) som i sin tur baseras på den handbok som getts ut av SKL. Resultaten av händelseanalyser bör läggas in i den nationella kunskapsbank som finns i Nitha och därigenom bidra till att öka möjligheterna till erfarenhetsutbyte nationellt. För att säkerställa att de åtgärder som vidtas på basen av fynden av händelse- och riskanalyser får avsedd effekt måste de följas upp och utvärderas genom egenkontroll, vilket bl. a.avvikelsehanteringssystemet ger stöd för. En ny metod som bygger på att analysera komplexa system av vårdprocesser (FRAM Funktionell resonansanalysmetod) är sedan 2015 under införande och kan vara användbar i situationer där de vanliga metoderna för händelse- och riskanalys inte upplevs som tillräckliga. FRAM bör utgöra en del av utvecklingsarbetet inom patientsäkerhetsområdet. Ansvarsfördelning Koncernstaben Samordnar utvecklingen och implementeringen av kriterier för vilka suicidhändelser som ska utredas med avseende på patientsäkerhet och när händelseanalys enligt den rekommenderade metoden bör användas. Sammanställer, analyserar och återför resultaten av händelseanalyser på aggregerad nivå. Sprider kunskap om hur händelse- och riskanalyser kan och bör genomföras. Koordinerar och stödjer den regionövergripande implementeringen och användningen av Nitha och händelseanalys enligt handboken. Stimulerar till användning av regionövergripande och nationella databaser för händelseanalyser (Nitha Kunskapsbanken) och riskanalyser i det proaktiva patientsäkerhetsarbetet. Ger utbildningar i och stödjer implementering av funktionell resonansanalysmetod (FRAM) för analys och förbättring av patientnära system. Deltar i och bevakar arbetet och kunskapsbildningen kring händelse- och riskanalyser nationellt och internationellt.

n, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 10 Förvaltningarna Säkerställer att det finns analysledare med kompetens att genomföra risk- och händelseanalyser enligt handboken och i Nitha. Deltar i utvecklingen av och implementerar kriterier för vilka suicidhändelser som ska utredas med händelseanalys enligt den rekommenderade metoden. Gör händelseanalyser med Nitha Analys som ett led i den interna utredningen vid Lex Maria-anmälningar. Följer genom system för egenkontroll (t.ex. avvikelsehanteringssystemet) upp att beslutade åtgärder implementeras och vilka effekter patientsäkerhetsarbetet får på patientsäkerheten. Överför händelseanalyser som gjorts i Nitha Analys till Nitha Kunskapsbank. Gör riskanalyser inför förändringar av verksamheten och vid upprepade oönskade händelser. Använder erfarenheterna från tidigare gjorda händelse- och riskanalyser som underlag i det proaktiva patientsäkerhetsarbetet. Implementerar funktionell resonansanalysmetod (FRAM) som ett verktyg i utveckling av patientnära system. 2.3 Analys av inträffade vårdskador och tillbud Inriktning Ett avvikelsehanteringssystem ska finnas för att stödja processen för registrering och hantering av oönskade händelser. Systemet ska bl. a. säkerställa att händelserna utreds och att åtgärder vidtas som leder till att patientsäkerheten stärks. Genom att alla avvikelser oavsett hur de har upptäckts (genom personalens rapporteringsskyldighet, som klagomål eller vid journalgranskning) konsekvent hanteras i systemet skapas förutsättningar för en hantering med hög kvalitet. I avvikelsehanteringssystemet samlas också samtlig dokumentation som rör utredningen av händelsen vilket ger möjligheter till sammanställningar och analyser på aggregerad nivå som är användbara för strategiska beslut och för generering av ny kunskap inom patientsäkerhetsområdet. Avvikelsehanteringssystemet ska användas för regelbundna sammanställningar på alla nivåer i organisationen. Syftet med sammanställningarna är att identifiera risk- och förbättringsområden och utgöra underlag i det kontinuerliga lärandet och förbättringsarbetet i verksamheten. Sammanställningarna och resultaten av analyserna ska återföras till verksamheten och dess personal och leda till ökad kunskap om patientsäkerheten i verksamheten och ökad delaktighet i verksamhetsförbättring. Rapportering och återföring på varje nivå i organisationen är en viktig grund för delaktighet och framgång. Vid avdelning patientsäkerhet har sedan början av 2012 innehållet i de utredningar som lett till beslut från Socialstyrelsen/IVO i klagomål och Lex Maria-ärenden systematiskt samlats i en databas ( Beslutsdatabasen ). Databasen ger möjligheter till systematisk sammanställning och analys av olika verksamhetstyper och vårdprocesser där oönskade händelser uppkommer. Databasen kan användas som underlag för riskanalyser och för att identifiera händelser som upprepas och som behöver särskilt fokus.

n, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 11 Ansvarsfördelning Koncernstaben På regionövergripande nivå utvecklar, stödjer och följer upp användningen av MedControlPro. På regionövergripande nivå sammanställer och analyserar avvikelser, klagomål och Lex Maria-utredningar, samt sprider dessa via olika kanaler till hälso- och sjukvårdspersonalen och till beslutsfattare. Samverkar med IVO, Patientnämnden och andra aktörer på regional och nationell nivå i frågor som rör hantering av avvikelser i Västra Götalandsregionen. Deltar i och bevakar arbete på nationell nivå som påverkar handläggningen av avvikelser och deras kunskapsinnehåll. Har fortlöpande kännedom om de Lex Maria-anmälningar som görs på den vård som finansieras av landstinget. Har fortlöpande kännedom om de klagomålsbeslut hos IVO på den vård som finansieras av landstinget. Förvaltningarna Använder MedControlPro (eller annat anvisat system) för rapportering och hantering av oönskade händelser som medförde eller kunde medföra vårdskada oavsett hur de upptäcks (personalrapporter, klagomål, systematisk granskning av vården). Följer upp beslutade åtgärder i MCP (eller anvisat system för avvikelsehantering) och deras effekter på patientsäkerhet genom systemen för egenkontroll. Gör systematiska sammanställningar och analyser av avvikelser som rör patientsäkerhet samt återför dem i verksamheterna. Använder de systematiska sammanställningarna som underlag för verksamhetsförbättring på alla nivåer inom organisationen. Informerar fortlöpande koncernkontoret om Lex Maria-anmälningar, gjorda interna utredningar (inklusive händelseanalys) och inkomna beslut från IVO (t.ex. genom att säkerställa att dessa dokumenteras i avvikelsehanteringssystemet). 3 Insatsområden 3.1 Vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vården Inriktning Vårdrelaterad infektion (VRI) förekommer enligt SKLs prevalensmätningar hos knappt 10 % av alla patienter som vårdas inom somatisk slutenvård. Ungefär 90 % av dessa har bakteriell genes. VRI är den enskilt vanligaste vårdskadan och prevalensen är i stort sett oförändrad sedan 2010, i VGR och landet i övrigt. Sedan 2014 studeras förekomst av bakteriell VRI på sjukhusen genom kontinuerlig incidensmätning med hjälp av Infektionsverktyget. Två års mätningar visar på en oförändrad incidens på knappt 6 % på

n, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 12 regional nivå med ganska stor variation mellan regionens sjukhus. Incidenstalen ligger lägre än prevalenstalen, både p.g.a. att virusinfektioner inte fångas och som en följd av annan mätmetod, men också beroende på att många vårdrelaterade infektioner felkategoriseras som samhällsförvärvade vid registreringen, vilket valideringar 2014 och 2015 visat. Den sanna incidensen i nuläget kan därför skattas till 8-9 %. För att minska VRI-förekomsten över tid behöver ett systematiskt förbättringsarbete bedrivas av verksamheterna. I det ingår analys av VRI-förekomst, att upprätta och genomföra handlingsplaner för att förebygga VRI och följa upp resultatet av aktiviteterna med hjälp av data från Infektionsverktyget. Ledning på alla nivåer måste erbjuda stöd och efterfråga resultat. För att få största möjliga nytta av Infektionsverktyget behövs fortsatt utbildning - i användning av Infektionsverktyget och i korrekt registrering av VRI. En regional webbutbildning, Vårdrelaterade infektioner regional utbildning, med syfte att förbättra registreringskvaliteten har tagits fram som stöd för detta arbete. Denna finns tillgänglig på Lärplattformen. Även inom specialiserad öppenvård och primärvård ska, trots avsaknad av ett jämförbart registreringsstöd, ett systematiskt arbete för att minska VRI bedrivas. Vårdrelaterad smittspridning av resistenta bakterier med eller utan symptomgivande infektion och vårdrelaterade fall av smittsamma sjukdomar (t ex vinterkräksjuka, Clostridium difficile, influensa, tuberkulos, mässling, vattkoppor, kikhosta, hepatit A ), är en vanlig vårdskada och medför stora kostnader för smittspårningsarbete, vårdplatsstängning, förlängda vårdtider och i vissa fall profylaktiska åtgärder riktat till personal och patienter. Frekventa omflyttningar, brist på enkelrum och överbeläggningar är strukturella faktorer som ökar risken för vårdrelaterad smittspridning. Både på verksamhets- och ledningsnivå krävs ett intensifierat arbete med fokus på rutiner som förhindrar smittspridning. Tidig upptäckt av vårdrelaterad smittspridning genom övervakning, och rapportering av utbrott och genomfört smittspårningsarbete från de vårdhygieniska enheterna stödjer detta arbete. Ansvarsfördelning Koncernstaben Arbetar fortsatt med kvalitetssäkring av datafångst och datakvalitet, det senare genom utbildningsstöd till förvaltningarna. Följer fortlöpande upp, analyserar och kommunicerar samlade regionala och jämförbara sjukhusövergripande resultat. Förvaltningarna Förbättringsarbetet bedrivs på verksamhetsnivå med stöd från respektive förvaltningsledning och regionens fyra vårdhygieniska enheter och i särskilda fall av utbrott med stöd av den lokala epidemiberedskapsplanen och Smittskydd Västra Götaland. Mätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler sker inom ramen för verksamheternas egenkontroll På sjukhusen används resultat från Infektionsverktyget i förbättringsarbete. Kvaliteten i registreringarna förbättras genom att alla läkare genomgår webbutbildning i när en infektion är vårdrelaterad

n, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 14 infektionskonsulter i behandlingen av den enskilda patienten. Ansvarsfördelning Koncernstaben Leder, samordnar och bistår det strama-arbete som bedrivs i Västra Götalandsregionen. Samverkar på det nationella planet inom ramen för NKS och Programråd Strama, med Folkhälsomyndigheten samt andra landsting/regioners stramagrupper. Analyserar och övervakar antibiotikaresistensläget på övergripande nivå i Västra Götaland i samarbete med de mikrobiologiska laboratorier som betjänar regionens vårdgivare. Analyserar och övervakar såväl under- som överförskrivning samt följsamhet till behandlingsriktlinjer på övergripande nivå i Västra Götaland. Bedriver omvärldsbevakning och sprider nyheter av vikt inom Västra Götaland samt stå till tjänst med information och utbildning till beslutsfattare samt allmänheten. Alla förvaltningar Arbetar utifrån de punkter som beskrivs i Stramas 10-punktsprogram för att minska antibiotikaresistens (se underlag alternativt www.infektion.net/strategidokument). Ökar följsamheten till behandlingsriktlinjerna genom att varje verksamhet och dess förvaltning har kunskap om resistensläget, den egna förskrivningen av antibiotika och följsamhet till aktuella behandlingsriktlinjer. Kontaktläkare/verktygsläkare för strama-arbetet ska finnas inom varje verksamhet som med uppdrag från verksamhetschef och i samarbete med verksamhetsledningen ges förutsättningar att verka för en rationell antibiotikaanvändning på verksamhetsnivå. Strama Västra Götaland respektive Sjukhusstrama bistår genom att föra ut kunskap om nya behandlingsriktlinjer och analysera samt öka följsamheten till dessa i samarbete med verksamheterna och dess kontaktläkare/verktygsläkare/ /stramaansvarig tandläkare. Primärvården Kontaktläkare till Strama Västra Götaland ska finnas inom varje verksamhet och varje verksamhet ska genomföra förbättringsarbete och årligen rapportera stramaarbetet utifrån Strama Västra Götalands riktlinjer och anvisningar samt kvalitetsindikatorer i krav- och kvalitetsboken i Västra Götalandsregionen. Sjukhusvården (sluten och öppen vård) Respektive förvaltning ansvarar för att Sjukhusstramagrupper ges ett långsiktigt uppdrag samt förutsättningar att genomföra uppdraget inom den egna förvaltningen i enlighet med Uppdragsbeskrivningen för Sjukhusstrama i Västra Götaland Sjukhusstrama ansvarar för strama-arbete inom sjukhusvården och ska övervaka och analysera lokala resistens- och förskrivardata samt följsamhet till

n, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 17 3.4 Strålsäkerhet Inriktning Strålsäkerhet för patienter innebär att minimera risken för att vävnads- eller organskador uppkommer efter överexponering vid undersökningar eller behandlingar. Tillräckliga säkerhetsbarriärer i verksamhetsprocessen behöver finnas och tillämpas före och under undersökningar och behandlingar. Förutom direkta skador ska också cancerrisken hanteras, där enskilda patienter eller hela patientgrupper kan utsättas för onödigt höga risker. Denna risk hanteras genom att begränsa överanvändning av strålning. Allmänt gäller att all medicinsk bestrålning skall vara berättigad för den enskilde patienten. Med detta menas att nyttan med den diagnostiska informationen skall vara större än de strålningsrisker som bestrålningen förväntas medföra. Dessutom skall undersökningsmetoden vara optimerad vilket innebär att alla stråldoser till patienter och personal skall hållas så låga som det rimligen är möjligt utifrån givna ekonomiska och samhälleliga förutsättningar utan att äventyra den diagnostiska informationen eller behandlingsresultatet. En strålsäker verksamhet karakteriseras av att rätt exponering ges vid rätt tidpunkt och att omotiverad eller oavsiktlig exponering av patienter förhindras. Alla patienter oberoende av vårdgivare ska ha samma säkerhet. Ett ledningssystem för strålsäkerhet har införts under 2016. Det övergripande målet med ledningssystemet är att strålningsriskerna som finns i verksamheten är identifierade och hanteras på ett adekvat sätt. Av ledningssystemet framgår också ansvarsfördelning. Av regiondirektören fastställda koncerngemensamma strålsäkerhetsmål omfattar områden där förbättringsbehov har identifierats och som är särskilt viktiga ur strålsäkerhetssynpunkt. Samverkan inom strålsäkerhet sker genom strålsäkerhetsrådet vilket leds av en av regiondirektören utsedd strålsäkerhetsexpert. Ansvarsfördelning framgår av Riktlinje gällande organisation, ansvar och samverkan för strålsäkerhet (RS 151-2013) Intern kontroll av strålsäkerheten sker genom en koncerngemensam uppföljning av strålsäkerhet. (Rutin Diarienummer RS 151-2013) Förvaltningarna sammanställer en strålsäkerhetsrapport som lämnas till Koncernkontoret senast 1 mars varje år och en koncerngemensam Strålsäkerhetsrapport sammanställs och fastställs av regiondirektören och tillställs regionstyrelsen senast 1 april varje år.

n, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 18 3.5 Medicintekniska produkter Inriktning Begreppet medicintekniska produkter (MTP) innefattar ett mycket brett område av produkter som är avsedda att användas inom hälso- och sjukvård. Hit räknas även medicinska informationssystem och egentillverkade produkter. Detta innefattar också egentillverkade MTP som har modifierats eller som har kombinerats eller som använts på ett sätt som inte var avsett från början. Oavsett användningsområde måste MTP hålla en hög standard och risker minimeras. Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen vet hur man använder MTP på rätt sätt. All användning medför någon typ av risk i större eller mindre grad, även då utrustningen används på avsett sätt. Medvetenhet måste finnas om vad som kan medföra komplikationer om produkten används felaktigt eller på fel indikation. Säkerheten är väsentlig för alla som sköter eller utnyttjar MTP och tillbud och olyckor ska förebyggas i största möjliga utsträckning. En avvikelse från normal funktion kan inträffa och leda till vårdskada, eftersom inget system är utan brister. Av SOSFS 2008:1 om användning av medicintekniska produkter i hälso-och sjukvården framgår bl.a. krav på ledningssystem och rutiner, grundläggande bestämmelser, vårdgivarens ansvar, verksamhetschefens ansvar och hälso- och sjukvårdpersonalens kompetens och ansvar, egentillverkade MTP samt utredning, bedömning och anmälningsplikt vid negativa händelser och tillbud med MTP. Ansvarsfördelning Koncernstaben Under 2018 initierar ett arbete som innebär att vårdgivaren ger direktiv och säkerställer att det i ett regionalt ledningssystem finns riktlinjer för hur varje verksamhet ska organiseras för att möjliggöra en säker användning och hantering av MTP. Under 2018 kommer ledningen av medicintekniska produkter i vardagsmiljö att ses över med syfte att förenkla och harmonisera. Meningen är att detta arbete ska göra det enklare att göra rätt vid förskrivning och användning av medicintekniska produkter. Förvaltningarna Säkerställer kompetensen hos den hälso- och sjukvårdspersonal som ska använda och hantera MTP och eventuella informationssystem som är anslutna till dessa. Rapporterar avvikelser från normala och förväntade funktioner hos MTP i avvikelserapporteringssystemet. Anmäler fel på MPT eller tillverkningsfel till Läkemedelsverket och tillverkaren. Anmäler händelser till Inspektionen för vård och omsorg avseende felaktig användning eller handhavande när en patient har skadats eller riskerat att skadas.

n, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 19 3.6 Överbeläggningar och utlokaliseringar Inriktning Överbeläggningar och utlokaliseringar medför ökad risk för vårdskador vilket stöds av regionala data och av nationella mätningar. Antalet överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser vid regionens sjukhus har under 2013-2016 varierat mellan 2,7 och 4,2. Regionen ligger över riksgenomsnittet. Medelbeläggningen vid avdelningarna har på regionnivå legat kring 92-93 %, men med en stor variation mellan sjukhusen (2016 mellan 88-101 %). Fortsatt arbete innebär att anpassa antalet vårdplatser efter behov avseende både akut och planerad vård. Detta innebär bl.a. att se över fördelningen av vårdplatser mellan olika verksamhetsområden och behovet under olika veckodagar och årstider. Bristen på hälsooch sjukvårdspersonal innebär att insatser behöver göras när det gäller översyn av arbetsuppgifterna för olika personalgrupper och deras fördelning vid vårdenheterna. Utlokaliseringar i betydelsen att patienten vårdas på annan avdelning än där patienten är inskriven och där erforderlig kompetens saknas ska inte ske. Inläggning bör i akutskedet alltid fysiskt ske på den avdelning där den kompetens som behövs finns. Ett fortsatt arbete med att anpassa medelvårdtider är också nödvändigt. Detta kan b l.a. innebära att effektivisera sjukhusens interna processer men också att förkorta tiden för vårdplanering inför överföring till kommunal hälso- och sjukvård, utifrån nya betalningsansvarslagen. Ett utvidgat samarbete mellan sjukhus, primärvård och kommuner är viktigt för att förebygga akuta behov av slutenvårdsinsatser. Ansvarsfördelning Koncernstaben I sin produktions- och kapacitetsplanering tar hänsyn till behovet av vårdplatser Utvecklar system som stödjer förvaltningarnas samverkan kring användningen av vårdplatser Vårdar system för uppföljning av beläggningsgrad, överbeläggningar, utlokaliseringar samt ledtider i vårdplaneringsprocessen Förvaltningarna Planerar för så många disponibla vårdplatser att en medelbeläggning som medför hög kvalitet och patientsäkerhet kan upprätthållas Ökar inslaget av samverkan mellan förvaltningarna kring användning av vårdplatser Rapporterar överbeläggningar, utlokaliseringar och disponibla vårdplatser till SKL:s nationella databas Indikatorer för uppföljning Andelen avdelningar inom förvaltningen under året haft en genomsnittlig beläggning per dag på max 90 %. Antal överbeläggningar/100 disponibla vårdplatser, enligt rapportering till SKL.

n, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Riktlinjer för patientsäkerhet 2018 21 Enligt SOSFS 2014:10 om förebyggande av och behandling av undernäring ska vårdgivaren fastställa rutiner för när en patients näringstillstånd ska utredas, hur en utredning ska göras, samt hur undernäring ska förebyggas och behandlas. Trots att undernäring länge har varit ett välkänt problem har inte tillräckliga resultat uppnåtts för att uppfylla de krav som framkommer av Socialstyrelsens föreskrifter. För att minska risken för uppkomst av de vanligaste vårdskadorna, inklusive undernäring, bör ett arbete bedrivas som inriktar sig på öka tillämpningen av rutiner för att förhindra och behandla undernäring. Ansvarsfördelning Koncernstaben Stödjer sjukhusförvaltningarna att i journalsystemen för slutenvård inrätta de sökord som behövs för att säkerställa och följa upp dokumentation av riskbedömningar och upprättande av individuella nutritionsplaner samt för behandling och uppföljning i enlighet med de upprättade nutritionsplanerna Förvaltningarna Upprättar och inför rutiner för bedömning av risk för undernäring, upprättande av individuella nutritionsplaner och uppföljning av nutritionsbehandlingen. Säkerställer att sådana händelser där undernäring uppkommit eller förvärrats under sjukhusvård och som inte uppenbart har orsakats direkt av patientens grundsjukdom rapporteras och handläggs i avvikelsehanteringssystemet. 3.9 Läkemedelsrelaterade skador Inriktning Antalet läkemedelsrelaterade skador ska minska i VGR genom väl underbyggda läkemedelsrekommendationer, säker läkemededelshantering och säkra IT-stöd. Patientdelaktighet och säkerställande av att patient som skrivs ut från sjukhus erhåller skriftlig läkemedelsberättelse och läkemedelslista vid utskrivning är centralt. Patienter över 75 år med fler än fem läkemedel ska erbjudas läkemedelsgenomgång. På sjukhusen ökas antalet farmaceutiska tjänster i vården, slutenvårdsdos införs och kunskapsstöden eped för läkemedelsbehandling till barn och Cytobase för cytostatikabehandling implementeras. De regionala medicinska riktlinjerna för läkemedel vidareutvecklas och Lex Maria-ärenden avseende läkemedelsavvikelser analyseras jämte att förebyggande åtgärder tas fram och genomförs. Ansvarsfördelning Koncernstaben Stödjer läkemedelskommitté i arbetet med regionala medicinska riktlinjer Stödjer arbetet med säkrare IT-stöd i läkemedelsprocessen Fortsatt uppföljning av att patienter som skrivs ut från sjukhus erhåller skriftlig läkemedelsberättelse Stödjer implementering av eped som stöd vi ordination och iordningställande av läkemedel till barn inom sluten vård

tyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Patientsäkerhetsplan 2018 PATIENTSÄKERHETSPLAN 2018 Patientsäkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen har en nollvision för tystnadskultur och vårdskador och utgår från Patientsäkerhetsplanen och tillhörande riktlinjer för patientsäkerhet. REGIONGEMENSAMT LÅNGSIKTIGT MÅL En hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter. REGIONGEMENSAMMA STRATEGIER Vi har en stark och gemensam patientsäkerhetskultur Patientdelaktigheten ska vara hög i patientsäkerhetsarbetet Vi samordnar oss regionalt och lär av varandra REGIONGEMENSAMMA INSATSOMRÅDEN Vårdrelaterade infektioner och smittspridning i vården Trycksår Fallskador Läkemedelsrelaterade skador Antibiotikaresistens Medicintekniska produkter Strålsäkerhet Överbeläggningar och utlokaliseringar Undernäring Patientsäkerhetsforskning Patientsäkerhetsutbildning REGIONGEMENSAMMA MÅL 2018 VÅRDRELATERADE INFEKTIONER Incidensen av vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård ska understiga 5,5 procent för VGR som helhet. TRYCKSÅR Förekomst av trycksår, kategori 2-4 ska understiga 5 procent mätt med punktprevalensmätning i somatisk slutenvård för vuxna. Förekomst av uppkomna trycksår kategori 1-4 ska understiga 3 procent (regiongemensam indikator). FALL Antal fallvårdskador ska halveras till 2018-12-31 jämfört med 2015. LÄKEMEDELSRELATERADE SKADOR VGPV: Andel listade patienter, 75 år och äldre, som får olämpliga läkemedel ska minska mot föregående år. Specialistvården: Olämpliga läkemedel till personer, 75 år och äldre, ska minska mot föregående år. ANTIBIOTIKARESISTENS Antibiotikaförskrivningen på recept ska minska till 250 recept per 1 000 invånare och år i VGR som helhet. Totala användningen av antibiotika på rekvisition (DDD per vårddygn och år) inom sjukhusvården ska minska med minst 5 procent under 2017-2018 jämfört med 2016. Antibiotikaronder ska införas på minst en till tre verksamheter med hög antibiotikaförskrivning per sjukhusförvaltning utifrån storlek. Förskrivning av resistensdrivande och bredspektrumantibiotika ska minska. Foto: Sergio Joselovsky. Omslagsfoto: Pernilla Lundgren.

tyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 - HSNS 2017-00137-1 Protokollsutdrag - 251 2017-09-27 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktlinjer för patientsäkerhet och patientsäkerhetsplan 2018 : Patientsäkerhetsplan 2018 Målområde Mätetal Värde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2019 Vårdrelaterade infektioner Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner (%) 5,5 < 5,5 < 5 Trycksår Förekomst av trycksår kategori 2-4 (%, årlig punktprevalensmätning inom vuxen somatisk slutenvård) Förekomst av uppkomna trycksår kategori 1-4 (%, indikator i Kvartalen) 6,9 Registrerades ej < 5 < 3 < 4 < 2,5 Fallvårdskador Antal fallvårdskador på sjukhusen i VGR uppskattat genom markörbaserad journalgranskning (MJG) samt rapporterat i MedControlPro (MCP) Ca 1 200 uppskattat genom MJG* (ca 900 i MCP) < 750 (MJG) < 750 (MJG) Läkemedelsrelaterade skador Andel personer, 75 år och äldre, som får olämpliga läkemedel (%, VGPV) Olämpliga läkemedel till personer, 75 år och äldre, ska minska mot föregående år (%, specialistvården) * osäkerhet i skattningen då endast 0,5-0,7 % av alla vårdtillfällen granskas 16,7 4,2 Minska mot föregående år Minska mot föregående år Antibiotikaresistens Antibiotikaförskrivning på recept i antal recept/1 000 invånare och år 306 < 250 < 250 Totala användningen av antibiotika på rekvisition (DDD/vårddygn och år) inom sjukhusvården Andel resistensdrivande och bredspektrumantibiotika minskar av antibiotika totalt För indikatorer, se Riktlinjer för patientsäkerhet Antal verksamheter per sjukhusförvaltning som infört antibiotikaronder 65,6 DDD/vårddygn Utfall 2016 < 95% av senaste års värde (R12) Förbättrat utfall jämfört med 2017 < 95% av senaste års värde (R12) Förbättrat utfall jämfört med 2018 Minst 1-3 Minst 2-4 Patientsäkerhetsplan 2018 Fastställd av hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-09-xx

en palliativa vården i Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00138-1 Protokollsutdrag - 67 2017-09-22 kommittén för mänskliga rättigheter, Redovisning av uppdraget kompetens och kulturmöten i den palliativa vården i Västra Götalandsregionen : Filen hittades inte. Den är antingen borttagen eller utcheckad

s och kulturmöten i den palliativa vården i Västra Götalandsregionen : Protokollsutdrag - 67 2017-09-22 kommittén för mänskliga rättigheter, Redovisning av uppdraget kompetens och kulturmöten i den palliativa vården i Västra Götalandsregionen 13 (25) Protokoll från kommittén för mänskliga rättigheter, 2017-09-22 67 Redovisning av uppdraget kompetens och kulturmöten i den palliativa vården i Västra Götalandsregionen Diarienummer RHK 2017-00720 Beslut 1. Kommittén för mänskliga rättigheter beslutar att vidarebefordra redovisningen till presidierna för hälso- och sjukvårdsnämnderna. 2. Kommittén för mänskliga rättigheter ger i uppdrag åt avdelning mänskliga rättigheter att i dialog med Romskt informations- och kunskapscenter ta fram ett informationsmaterial om synen på sjukdom och död för den nationella minoriteten romer. Sammanfattning av ärendet I samband med ett gemensamt presidiemöte den 9:e juni 2016 mellan kommittén för mänskliga rättigheter och hälso- och sjukvårdsnämnderna gavs ett uppdrag till avdelning för mänskliga rättigheter att ta fram ett förslag på hur kunskapen bland vårdpersonal kan öka gällande kollektiva kulturers syn om sjukdom i livets slutskede. På mötet framkom att det finns en okunskap bland vårdpersonal kring hur man ska hantera kollektiva kulturers traditioner vid sjukdom och död. Västra Götalandsregionen är en stor organisation med många anställda och många olika verksamheter. Det finns kunskap om kollektiva kulturers/storfamiljer syn på sjukdom och död, men att kunskapen är utspridd. Kommittén för mänskliga rättigheter har tillsammans med judiska församlingen tagit fram två informationsbroschyrer; Din judiska patient och Att vara judisk patient och troende jude. Kommittén avser att ta fram ett liknande material tillsammans med RIKC gällande romer. Vidare kommer kommittén via avdelning mänskliga rättigheter undersöka vilka möjligheter som finns att det tillkommande lärcentret för migration och hälsa samordnar kompetensfrågor som rör etnicitet och palliativ vård. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-08-29 Bilaga Uppdrag Palliativ vård Skickas till Presidierna för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, norra hälso- och sjukvårdsnämnden, södra hälso-och sjukvårdsnämnden, västra hälso- och sjukvårdsnämnden och östra hälso- och sjukvårdsnämnden via hsn@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

liga rättigheter, Redovisning av uppdraget kompetens och kulturmöten i den palliativa vården i Västra Götalandsregionen : Tjänsteutlåtande - Redovisning av uppdraget kompetens och kulturmöten i den palliativa vården i Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-08-29 Diarienummer RHK 2017-00720 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Jesper Svensson Telefon: 010-441 00 00 E-post: jesper.svensson@vgregion.se Till kommittén för mänskliga rättigheter Redovisning av uppdraget kompetens och kulturmöten i den palliativa vården i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Kommittén för mänskliga rättigheter beslutar att vidarebefordra redovisningen till presidierna för hälso- och sjukvårdsnämnderna. 2. Kommittén för mänskliga rättigheter ger i uppdrag åt avdelning mänskliga rättigheter att i dialog med Romskt informations- och kunskapscenter ta fram ett informationsmaterial om synen på sjukdom och död för den nationella minoriteten romer. Sammanfattning av ärendet I samband med ett gemensamt presidiemöte den 9:e juni 2016 mellan kommittén för mänskliga rättigheter och hälso- och sjukvårdsnämnderna gavs ett uppdrag till avdelning för mänskliga rättigheter att ta fram ett förslag på hur kunskapen bland vårdpersonal kan öka gällande kollektiva kulturers syn om sjukdom i livets slutskede. På mötet framkom att det finns en okunskap bland vårdpersonal kring hur man ska hantera kollektiva kulturers traditioner vid sjukdom och död. Västra Götalandsregionen är en stor organisation med många anställda och många olika verksamheter. Det finns kunskap om kollektiva kulturers/storfamiljer syn på sjukdom och död, men att kunskapen är utspridd. Kommittén för mänskliga rättigheter har tillsammans med judiska församlingen tagit fram två informationsbroschyrer; Din judiska patient och Att vara judisk patient och troende jude. Kommittén avser att ta fram ett liknande material tillsammans med RIKC gällande romer. Vidare kommer kommittén via avdelning mänskliga rättigheter undersöka vilka möjligheter som finns att det tillkommande lärcentret för migration och hälsa samordnar kompetensfrågor som rör etnicitet och palliativ vård. Beredning Beredning har skett inom avdelning mänskliga rättigheter. Synpunkter har bl.a. hämtats in från Västra Götalandsregionens samråd för nationella minoriteter, kunskapscenter för jämlik vård, etiskt forum och Palliativt centrum.

liga rättigheter, Redovisning av uppdraget kompetens och kulturmöten i den palliativa vården i Västra Götalandsregionen : Tjänsteutlåtande - Redovisning av uppdraget kompetens och kulturmöten i den palliativa vården i Västra Götalandsregionen Datum 2017-08-29 Diarienummer RHK 2017-00720 2 (2) Koncernkontoret, avdelning mänskliga rättigheter Viveca Reimers Avdelningschef Bilaga Redovisning av uppdraget kompetens och kulturmöten i den palliativa vården i Västra Götalandsregionen Besluten skickas till Presidierna för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, norra hälso- och sjukvårdsnämnden, södra hälso-och sjukvårdsnämnden, västra hälso- och sjukvårdsnämnden och östra hälso- och sjukvårdsnämnden.

stra Götalandsregionen - HSNS 2017-00138-1 Protokollsutdrag - 67 2017-09-22 kommittén för mänskliga rättigheter, Redovisning av uppdraget kompetens och kulturmöten i den palliativa vården i Västra Götalandsregionen : Uppdrag Pallitativ vård 1 (3) 2017-09-04 Avdelning Mänskliga rättigheter Redovisning av uppdraget kompetens och kulturmöten i den palliativa vården i Västra Götalandsregionen I samband med ett gemensamt presidiemöte den 9:e juni 2016 mellan kommittén för mänskliga rättigheter och hälso- och sjukvårdsnämnderna diskuterades behov av mer information till vårdpersonal om romska traditioner i samband med sjukdom och död. Presidiet för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd framförde att det gäller alla kollektiva kulturer. Frågan gäller att det finns en okunskap bland vårdpersonal kring hur mans ska hantera kollektiva kulturers traditioner vid sjukdom och död. Det uppstår därför ibland konflikter på sjukhusen och inom den palliativa vården. Presidiet för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd önskade att kommittén för mänskliga rättigheter tar tag i frågan för att undersöka vad man kan göra för att förbättra situationen. Kommittén för mänskliga rättigheter lämnade över frågan till avdelning mänskliga rättigheter. Förslag på förbättringar Det finns verksamheter inom VGR som har specialkompetens inom palliativ vård. Vidare finns det kunskap om kollektiva kulturers/storfamiljers syn på sjukdom och död, men att kunskapen är utspridd. Frågan om palliativ vård har lyfts flera gånger på Kommittén för mänskliga rättigheters samråd för nationella minoriteter. Judiska församlingen har tillsammans med VGR tagit fram två broschyrer; Din judiska patient som riktar sig till dem som vårdar patienter med judisk tro samt Att vara judisk patient och troende jude. Diskussioner har förts om att ta fram liknande material för övriga fyra nationella minoriteter. I samband med förslag om att kommittén för mänskliga rättigheter ska stödja utvecklingen av ett romskt informations- och kunskapscenter i Göteborgsregionen(RIKC) har diskussioner förts om att RIKC tillsammans med det romska rådet i Göteborg kunde arbeta fram ett liknade material som den Judiska församlingen gjort. Sedan en tid tillbaka stöttar kommittén det interreligiösa centret i Göteborg. Genom denna samverkan finns också ett forum som är relevant för vård i livets slutskede både som kunskapskälla och som kontaktyta mot olika religiösa företrädare i Västra Götaland. Kommittén har också bifallit en motion om att utreda hur nuvarande sjukhuskyrkor kan förändras till religiöst neutrala stilla rum för patienter, deras närstående och för medarbetare Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Hisings Backa Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

stra Götalandsregionen - HSNS 2017-00138-1 Protokollsutdrag - 67 2017-09-22 kommittén för mänskliga rättigheter, Redovisning av uppdraget kompetens och kulturmöten i den palliativa vården i Västra Götalandsregionen : Uppdrag Pallitativ vård 2 (3) på VGRs sjukhus. På Angereds närsjukhus finns redan idag Stilla rummet som är avsett att användas av alla, för stillhet, bön och reflektion oavsett religionstillhörighet eller livsåskådning. Vidare kommer kommittén via avdelning mänskliga rättigheter undersöka vilka möjligheter som finns att det tillkommande lärcentret för migration och hälsa samordnar kompetensfrågor som rör etnicitet och palliativ vård. Kunskap om vård i livets slutskede Kunskap om vård i livets slutskede finns inom många olika verksamheter inom VGR. På Sahlgrenska universitetssjukhuset finns ett Palliativt centrum på Enheten för rådgivning, utveckling, utbildning och forskning. I februari 2016 anordnade enheten en utbildning på temat Mångfald Vård vid livets slut på olika sätt- att bemöta människor i livets slutskede och deras familjer, tvärkulturella perspektiv. I början av 2018 kommer Palliativt centrum att anordna en konferens med en folklivsforskare som kommer att föreläsa om synen på sjukdom och död i olika kulturer. Sedan våren 2017 finns en webbaserad utbildning i allmän palliativ vård med tillhörande arbetsmaterial för alla medarbetare i VGR som i sitt arbete möter patienter i livets slut och deras närstående. Det är Regionalt cancercentrum väst som tagit fram utbildningen på uppdrag av regionstyrelsen i VGR. Syftet med utbildningen är att ge ökad kunskap och kompetens inom allmän palliativ vård och omvårdnad samt att förbättra kompetensen avseende bemötande av patienter och närstående. Alla verksamheter i VGR som vårdar svårt sjuka patienter ska vara anslutna till Svenska palliativregistret enligt beslut i Hälso- och sjukvårdsutskottet(rsk 126-2007). Svenska palliativ registret arrangerar också utbildningar, erbjuder kunskapsstöd, tar fram statistik, genomför enkätundersökningar samt bedriver FOU-frågor. Nationella rådet för palliativ vård(nrpv) är en ideell förening med uppgift och mål att verka för en samordnad vård i hela landet. Det finns nationella och regionala vårdprogram samt ett nationellt kunskapsstöd. Syftet med det regionala vårdprogrammet är att beskriva hur den palliativa vården för vuxna ska organiseras i Västra Götaland och Halland. Organiseringen ska göra det möjligt att tillämpa det nationella vårdprogrammet inom den palliativa vården. I vårdprogrammet betonas bl.a. vikten av att patienterna möter rätt kompetens och rätt vårdform vilket är en grundläggande förutsättning för god och jämlik palliativ vård. I programmet omnämns barn och äldre som grupper som särskilt ska beaktas. På socialstyrelsen finns även ett Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård. I skriften Respekt och hänsyn olika trossamfunds syn på ceremonier kring dödsfallet (Fonus 2011) listas olika aspekter på omhändertagande av svårt sjuka och döende med hänsyn till etnisk och religiös bakgrund. En annan källa till kunskap är Palliativt Forskningscentrum på Ersta Sköndal Högskola. Centrumet bedriver teoretisk och klinisk forskning inom palliativ vård för att utveckla

stra Götalandsregionen - HSNS 2017-00138-1 Protokollsutdrag - 67 2017-09-22 kommittén för mänskliga rättigheter, Redovisning av uppdraget kompetens och kulturmöten i den palliativa vården i Västra Götalandsregionen : Uppdrag Pallitativ vård 3 (3) kunskaper som ser till att vårdutveckling och forskning är av intresse för patienter och deras familjer. I Mänskliga rättigheter i vården skriver Gunnar Eckerdal om mänskliga rättigheter i vården i livets slutskede. Han lyfter bland annat fram ett dokument som togs fram vid en FN konferens The Dying Person s Bill of Rights. I artikeln betonar författaren även vikten av att förbättra kompetensen hos dem som möter svårt sjuka. Även med en ökad kompetens kring kollektiva kulturers syn på sjukdom och död är det viktigt att komma ihåg att individen och familjen får vara med och bestämma om vården i livets slutskede.

ktör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : E-post med information om Ledningssystem för Västra Götalandsregionen Från: Helén Karlsson för RH regiondirektören Skickat: den 17 oktober 2017 08:21 Till: Myndighetsbrevlådor Kopia: Ann-Sofie Rundberg; Christina Karlsson Ämne: Ledningssystem för Västra Götalandsregionen Bifogade filer: Ledningssystem för Västra Götalandsregionen.docx; LS_dokument171004.pdf Nu är verkställighetsbeslut fattat avseende ledningssystem för Västra Götalandsregionen. Därmed är ledningssystemet färdigt att börja användas i förvaltningarna. Ledningssystemet är dokumentationen som beskriver hur Västra Götalandsregionen ska styras och ledas. Det utgår från den politiska styrningen och beskriver hur tjänstemannaorganisationen ska arbeta utifrån den. Ledningssystemet syftar till att bidra till utvecklingen av den regiongemensamma strukturen för styrning och ledning på ett sådant sätt att det blir tydligt vem som gör vad inom Västra Götalandsregionen (VGR). Därmed bidrar ledningssystemet till öppenhet och förståelse för hur organisationen fungerar. Ytterst syftar ledningssystemet till att ge bästa möjliga värde för invånarna. Innehållet i ledningssystemet delas upp i ämnesområden. Ansvaret för ämnesområdena kommer att fördelas till chefer inom Koncernkontoret. Under arbetets gång har företrädare från förvaltningarna bjudits in till dialogmöten med syfte att förankra arbetet och skapa delaktighet. Det är av avgörande betydelse att dialogen kring ledningssystem fortsätter för att hitta former för kunskapsutbyte och att länka samman det övergripande ledningssystemet med övriga ledningssystem inom VGR. Eva Arrdal, direktör koncernstab utförarstyrning och samordning, är ansvarig för det fortsatta arbetet. Handläggare är Ann-Sofie Rundberg, koncernstab utförarstyrning och samordning. Ledningssystemet finns publicerat på Insidan: http://intra.vgregion.se/sv/insidan/organisationen/ledningssystem-for-vgr/ Med vänlig hälsning Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bilagor: Regiondirektörens verkställighetsbeslut Ledningssystem för VGR Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 171004

ör Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 1 (3) Regiondirektörens verkställighetsbeslut Datum 2017-10-13 Diarienummer RS 2017-00765 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ann-Sofie Rundberg Telefon: 070 082 40 13 E-post: ann-sofie.rundberg@vgregion.se Ledningssystem för Västra Götalandsregionen Beslut 1. Regiondirektören beslutar om ledningssystem för Västra Götalandsregionen. 2. Regiondirektören uppdrar till direktör utförarstyrning och samordning att ansvara för strukturen i ledningssystemet. Sammanfattning av ärendet Ledningssystemet är dokumentationen som beskriver hur Västra Götalandsregionen ska styras och ledas. Ledningssystemet utgår från den politiska styrningen och beskriver hur tjänstemannaorganisationen ska arbeta utifrån den. Ledningssystemet syftar till att bidra till utvecklingen av den regiongemensamma strukturen för styrning och ledning på ett sådant sätt att det blir tydligt vem som gör vad inom Västra Götalandsregionen (VGR). Därmed bidrar ledningssystemet till öppenhet och förståelse för hur organisationen fungerar. Ytterst syftar ledningssystemet till att ge bästa möjliga värde för invånarna. Regiondirektören ska löpande uppdatera dokumentationen av ledningssystemet för hela koncernen utifrån politiskt fattade beslut. Regiondirektören ska även fatta erforderliga verkställighetsbeslut inom de områden som hon har mandat för. Ledningssystemet ska förvaltas och utvecklas. Det ska tillgängliggöras, lättförståeligt och överskådligt. Fördjupad beskrivning Ledningssystemets innehåll Politisk organisation Här beskrivs hur VGR styrs på politisk nivå. Dnr RS 691-2012 Beskrivningen utgår från regionfullmäktiges beslut om de politiska organisationen för mandatperioden 2014 2018. Policy för styrning Dnr RS 2017-00110 Policy för styrning omfattar VGR:s samtliga nämnder och styrelser och majoritetsägda bolag. Den är framtagen för att översiktligt beskriva de grundläggande principerna för styrning i VGR och visar att organisationens olika delar bildar en helhet. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

ör Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen Modeller för samspel mellan nämnder och styrelser Förvaltningarnas organisation Styrande dokument Dnr RS 03433-2014, RS 2016-00551, RS 2016-07625 Processorienterat arbetssätt Nytt beslut Koncernövergripande grupper Dnr RS 2016-05203 Beslutsfattande Koncernkontorets uppdrag i koncernen Koncerngemensamt förbättringsarbete Nytt beslut Samverkan med externa aktörer IS/IT styrmodell, servicesamspelet, internhyresmodellen, företagshälsovård. Beskrivningen av modellerna utgår från politiskt beslutade dokument. Beskrivningen utgår från politiska beslut och tjänstemannabeslut samt lagar och förordningar. Syftet är att ge en översiktlig bild av styrningen av förvaltningsorganisationen, för att sedan kunna fördjupa sig i respektive förvaltnings organisation Beskrivningen av styrande dokument utgår från beslut i regionfullmäktige och regionstyrelsen samt rutinen för VGR:s regiongemensamma styrande dokument. VGR:s inriktning är att arbeta processorienterat. Uppdraget omfattar hälso- och sjukvård, regional utveckling och kollektivtrafik. Dessa utgör VGR:s huvudprocesser. Organisationen utövar styrning och ledning av dessa genom ledningsprocesser och till stöd finns stödprocesser. Regiondirektören ska enligt sin instruktion se till att det finns ledningsstrukturer för samordningen av VGR:s samtliga verksamheter. Regiondirektören beslutar därför om koncernövergripande interna lednings- och beredningsgrupper av permanent karaktär. Beskrivningen bygger på kommunallagen, praxis, och standard för delegeringsordning. Här beskrivs skillnaden mellan nämndbeslut, delegeringsbeslut och verkställighetsbeslut. Koncernkontoret är regionstyrelsens förvaltning och arbetar dels koncernövergripande och dels med direkt förvaltningsstöd för ett antal politiska organ. Regiondirektören ska enligt sin instruktion verka för en fortlöpande utveckling av arbetsformer. Regiondirektören beslutar därför under vilka former det koncerngemensamma förbättringsarbetet ska bedrivas. I VGR:s ansvar och uppdrag ingår att samverka med andra aktörer, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Samverkan sker i olika former utifrån verksamhetens art, lagreglering och vad som ska uppnås.

ör Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen Förvaltning och utveckling av ledningssystemet Struktur Att vara ansvarig för struktur innebär att ta initiativ till förändringar i strukturen bevaka att ledningssystemet är användbart och till nytta för avsedda målgrupper leda utvecklingen av ledningssystemet ansvara för information och utbildning Innehåll Innehållet i ledningssystemet delas upp i ämnesområden. Regiondirektören fördelar ansvar för ämnesområden till chefer inom Koncernkontoret. Att vara ansvarig för innehåll innebär att: ha ett övergripande ansvar för området i ledningssystemet organisera samt utse de medarbetare som behövs för att samordna innehållet se till att medarbetarna ges förutsättningar att sköta uppdraget Att vara samordnare av innehåll innebär att: se till att innehållet är kvalitetssäkrat och aktuellt bevaka att innehållet är begripligt och tillgängligt för den avsedda målgruppen tillsammans med andra samordnare utveckla innehållet så att det anpassas till mottagarnas behov medverka i utbildning och information om det koncerngemensamma ledningssystemet bereda förslag till förändringar Beslutsunderlag Ledningssystem daterat 2017-10-04 Datum för beslut: 2017-10-04 Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Beslutet skickas till Samtliga förvaltningsbrevlådor Samtliga chefer på Koncernkontoret

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Västra Götalandsregionen 2017-10-04 Ledningssystem för Västra Götalandsregionen Regiondirektörens verkställighetsbeslut RS 2017-00765

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 2 Innehåll Inledning... 3 Politisk organisation... 4 Policy för styrning... 13 Modeller för samspel mellan nämnder och styrelser... 16 Förvaltningarnas organisation... 22 Styrande dokument... 33 Processorienterat arbetssätt... 36 Koncernövergripande grupper... 41 Beslutsfattande... 42 Koncernkontorets uppdrag i koncernen... 44 Koncerngemensamt förbättringsarbete... 47 Samverkan med externa aktörer... 48

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 3 Inledning Ledningssystemet är dokumentationen som beskriver hur Västra Götalandsregionen ska styras och ledas till den som har i uppdrag att styra och leda (till nytta för de/det som ska styras och ledas). Ledningssystemet utgår från den politiska styrningen och beskriver hur tjänstemannaorganisationen ska arbeta utifrån den. Ledningssystemet syftar till att bidra till utvecklingen av den regiongemensamma strukturen för styrning och ledning på ett sådant sätt att det blir tydligt vem som gör vad inom Västra Götalandsregionen (VGR). Därmed bidrar ledningssystemet till öppenhet och förståelse för hur organisationen fungerar. Ytterst syftar ledningssystemet till att ge bästa möjliga värde för invånarna. Ledningssystemet innehåller: Politisk organisation Policy för styrning Modeller för samspel mellan nämnder och styrelser Förvaltningarnas organisation Styrande dokument Processorienterat arbetssätt Koncernövergripande grupper Beslutsfattande Koncernkontorets uppdrag i koncernen Koncerngemensamt förändringsarbete Samverkan med externa aktörer Regiondirektören ska löpande och uppdatera dokumentationen av ledningssystemet för hela koncernen utifrån politiskt fattade beslut. Regiondirektören ska även fatta erforderliga verkställighetsbeslut inom de områden som hon har mandat för.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 4 Politisk organisation Här beskrivs hur VGR styrs på politisk nivå. Beskrivningen utgår från regionfullmäktiges beslut om de politiska organisationen för mandatperioden 2014 2018 (Dnr RS 691-2012). Syftet är att ge en översiktlig bild av organisationen och dess styrning, för att sedan kunna fördjupa sig i reglementen, bolagsordningar och andra styrande dokument. Reglerat i lag Kommunallagen (1991:900) anger ramarna för hur styrning ska och får utformas i landsting (region) och kommuner. I kommunallagen regleras bland annat vilka politiska organ som måste finnas. För VGR innebär det regionfullmäktige och regionstyrelsen. I lag om patientnämndsverksamhet anges att det ska finnas en eller flera nämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Fullmäktige kan i övrigt besluta om vilka nämnder som ska finnas. Möjligheten att bedriva viss kommunal verksamhet i aktiebolagsform regleras också i kommunallagen. VGR har sju hel- eller majoritetsägda bolag och är minoritetsägare i ytterligare ett antal bolag. I kommunallagen anges att fullmäktige ska ha en arbetsordning och att fullmäktige ska besluta om reglementen med föreskrifter om nämnders verksamhet och arbetsformer. Reglementena ska fördela och förtydliga nämnders ansvar och förutsättningar. Beslutet om styrmodellen Regionfullmäktige är VGR:s högsta beslutande organ och beslutar om hur den politiska organisationen ska se ut. När VGR bildades utformades den politiska organisationen utifrån två bärande principer: Politikernas roll som befolkningsföreträdare Kommunernas region Politikernas roll som befolkningsföreträdare var grunden för den modell som skapades med beställare och utförare och där beställarnämnderna skulle beställa vård för invånarna i ett geografiskt område. Tanken om kommunernas region var den andra principen som hade stor inverkan på den politiska organisationen. Kommunerna sågs som en vital part i arbetet med att utveckla Västra Götaland och det var viktigt att ha en ständig dialog mellan kommun och region. När regionfullmäktige beslutade om ny politisk organisation 2014 inför mandatperioden 2015-2018 uttalades i underlaget: Västra Götalandsregionens övergripande styrmodell ska även fortsättningsvis organiseras utifrån beställare, utförare och ägare. (Dnr RS 691-2012)

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 5 Det konstateras i underlaget att styrmodeller utvecklas i en ständigt pågående process och att regionstyrelsen har det yttersta ansvaret för att löpande följa upp, analysera och föreslå korrigeringar av styrmodellen. Regionfullmäktige har beslutat om nya reglementen utifrån den politiska organisationen och smärre justeringar har gjorts sedan beslutet fattades 2014. Beskrivningen som görs i detta dokument är aktuell utifrån de reglementen som började gälla januari 2016. Ordet nämnd är i detta dokument samlingsnamn för nämnd, styrelse och kommitté (används så i kommunallagen). Centrala begrepp i styrmodellen för Västra Götalandsregionen Centrala begrepp i VGR:s styrmodell är ägare, beställare och utförare. Dessa begrepp har inte sitt ursprung i kommunallagen utan används för att beskriva styrningen i VGR. I stora drag kan det beskrivas enligt nedan: Ägare Ägaren ansvarar för helheten. I reglemente för regionstyrelsen tydliggörs rollen som ägare för verksamheten som bedrivs i egen regi. Systemägare Systemägarskapet innebär att bevaka och initiera långsiktiga frågor kring utveckling och inriktning samt strategier för den regionfinansierade verksamheten inom ansvarsområdet. Systemägarskapet är oberoende av om verksamheten bedrivs i egen regi eller av andra aktörer. Beställare (uppdragsgivare) Beställaren finansierar och anger inriktningen för regionfinansierad verksamhet inom hela regionen eller ett begränsat geografiskt område. Beställaren följer upp och utvärderar att inriktningen följs. Beställarens arbete följer de mål och riktlinjer som ges av regionfullmäktige, regionstyrelsen och systemägaren. Utförare Utföraren ska göra det som man kommer överens om i beställning/uppdrag. De finns både inom VGR (egen regi och i ägda bolag) och externt. Externa utförare kan vara såväl privata företag som andra typer av organisationer. Utförarna har ansvar för att följa upp att de gör det som beställts. Utförare av stöd och service Utförare av stöd och service är de nämnder vars uppgift är att erbjuda interna tjänster till andra nämnder. Dessa styrs genom särskilt beslutade modeller.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 6 Regionfullmäktige Regionfullmäktige ansvarar som ägare för hela organisationen och hur den fungerar. Regionfullmäktige består av folkvalda politiker. Regionfullmäktige ska besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt, exempelvis mål och riktlinjer 1 för verksamheten, budget och andra styrande dokument. Regionfullmäktige tillsätter nämnder, beslutar om reglementen för nämnders verksamhet och arbetsformer och beslutar om ägardirektiv för majoritetsägda bolag. Regionstyrelsen Regionstyrelsen ska enligt kommunallagen leda och samordna förvaltningen av landstingets (regionens) angelägenheter ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet Det innebär att regionstyrelsen utövar uppsiktsplikt över övriga nämnder och vakar över att nämnderna fullgör sina åligganden utifrån regionfullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. tar initiativ för en effektiv förvaltning och utveckling av VGR:s verksamheter Regionstyrelsen har enligt kommunallagen ett särskilt ansvar att: bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av regionfullmäktige ha hand om den ekonomiska förvaltningen, verkställa fullmäktiges beslut Regionstyrelsen har ett särskilt ansvar för samordning av verksamheter som bedrivs i egen regi. Det innebär att regionstyrelsen: beslutar om riktlinjer för verksamhet i egen regi utifrån regionfullmäktiges eller behöriga nämnders inriktningsbeslut svarar för ägarstöd till verksamheter i egen regi samt övergripande samordning av stöd- och servicefunktioner utövar ägarskap för all verksamhet som bedrivs i egen regi är vårdgivare enligt hälso- och sjukvårdslagen för vård i egen regi. Regionstyrelsens utskott Regionstyrelsen har enligt sitt reglemente två utskott, ägarutskottet och personalutskottet, för att förbereda ärenden inför beslut i regionstyrelsen. Regionstyrelsen har också delegerat viss beslutsrätt till utskotten. Läs mer: Kommunallagen kapitel 3, 5,6 Arbetsordning för regionfullmäktige 1 VGR har en beslutad struktur för styrande dokument. Begreppet riktlinjer i kommunallagens mening motsvaras i den beslutade strukturen av vision, måldokument, policy, budget samt plan, beslutad av regionfullmäktige.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 7 Regionstyrelsens reglemente Uppgiftsområden för respektive utskott i regionstyrelsen Styrmodellen inom hälso- och sjukvård Systemägare Hälso- och sjukvårdsstyrelsen är VGR:s ledande hälso- och sjukvårdspolitiska organ. systemägare för den samlade regionfinansierade hälso- och sjukvården och tandvården. Systemägarskapet innebär ett ur befolkningsperspektiv övergripande ansvar för invånarnas tillgång till vård samt för sjukvårdens innehåll, kvalitet och tillgänglighet. Systemägarskapet innebär också att bevaka och initiera långsiktiga utvecklings-och inriktningsfrågor samt strategier för den regionfinansierade hälso- och sjukvården. Beställare Hälso- och sjukvård beställs av fem geografiskt indelade hälso- och sjukvårdsnämnder, (beställarnämnder). Dessa fem är norra, södra, västra, östra och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd. Nämnderna har befolkningsansvar inom det egna geografiska området ansvar för att beställa och upprätta vårdöverenskommelser och genomföra upphandlingar av vård (primärvård, tandvård och sjukhusvård och annan specialiserad sjukvård). Nämndernas arbete ska utgå från analyser av befolkningens behov och dialog med invånare och samarbetspartners. Utförare Ett antal utförarstyrelser utför hälso-och sjukvård i egen regi. Utförarstyrelsernas arbete sker utifrån vårdöverenskommelser med hälso- och sjukvårdsnämnderna och i övrigt enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige, regionstyrelsen och hälso-och sjukvårdsstyrelsen. Utförarstyrelser inom hälso- och sjukvård i egen regi Alingsås lasarett Skaraborgs sjukhus Angereds närsjukhus Södra Älvsborgs sjukhus Kungälvs sjukhus och Habilitering och hälsa Frölunda specialistsjukhus Tandvård NU-sjukvården Primärvård Sahlgrenska universitetssjukhuset Beställd primärvård Dessutom finns ett antal privata utförare. Flest finns inom primärvården med stöd i regionfullmäktiges beslut att införa vårdval i enlighet med lagen om valfrihetssystem. Läs mer: Respektive nämnds reglemente

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 8 Styrmodellen inom regional utveckling och kollektivtrafik Systemägare och beställare (uppdragsgivare) Inom regional utveckling har fyra nämnder både rollen som systemägare och rollen som beställare/uppdragsgivare. I respektive nämnds reglemente beskrivs detta på följande sätt: Regionutvecklingsnämnden. Ledande politiskt organ inom regionutvecklingsområdet. Lämnar uppdrag till utförare i egen regi inklusive ägda bolag och till andra samarbetspartners. Miljönämnden. Ledande politiskt organ inom miljöområdet. Lämnar uppdrag till utförare i egen regi. Kulturnämnden. Ledande kulturpolitiskt organ. Systemägare för regionfinansierad kultur. Lämnar uppdrag till utförare i egen regi inklusive ägda bolag och andra samarbetspartners. Kollektivtrafiknämnden. Ledande kollektivtrafikpolitiskt organ. Systemägare för det regionfinansierade kollektivtrafiksystemet. Lämnar uppdrag/beställning till ägt bolag. Utförare Utförarna inom regional utveckling består både av bolag och förvaltningar inom VGR och av organisationer i det geografiska området Västra Götaland. Organisationer utanför koncernen kan stödjas med organisationsbidrag, projektbidrag och verksamhetsbidrag. Utförarstyrelser i egen regi Naturbruksgymnasierna Botaniska trädgården Folkhögskolorna Västarvet Kultur i Väst Västfastigheter, konstenheten Majoritetsägda bolag Turistrådet Västsverige AB GöteborgsOperan AB Göteborgs Symfoniker AB Regionteater Väst AB Film i Väst AB Västtrafik AB Sahlgrenska International Care AB Uppdragsgivare Regionutvecklingsnämnden Miljönämnden Kulturnämnden Kulturnämnden Kulturnämnden Kulturnämnden Uppdragsgivare Regionutvecklingsnämnden Kulturnämnden Kulturnämnden Kulturnämnden Kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden Kollektivtrafiknämnden Ingen angiven beställarnämnd Utförarstyrelsernas arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige och regionstyrelsen samt utifrån uppdrag som ges av beställarnämnden/uppdragsgivaren.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 9 Läs mer: Respektive nämnds reglemente Respektive bolags bolagsordning och ägardirektiv Utförare service Interna tjänster till VGR:s verksamheter är organiserade i ett antal nämnder. Tjänsterna är obligatoriska att använda och beställs utifrån en tjänstekatalog/prislista. Den koncerngemensamma inköpsfunktionen ska användas men är utan kostnad för de som använder den. Nämnder som ansvarar för interna tjänster: Servicenämnden till exempel lokalvård, tvätt, transporter, löne- och ekonomiservice Fastighetsnämnden- lokaler Nämnd för hälsan och stressmedicin företagshälsovård Regionstyrelsen - IT, inköp Läs mer: Respektive nämnds reglemente Styrprinciper för respektive tjänst Andra politiska organ Kommittéer Två av VGR:s nämnder är underställda regionstyrelsen. Kommittén för mänskliga rättigheter och folkhälsokommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGR:s arbete med mänskliga rättigheter respektive folkhälsa. Kommittéerna har också en viktig roll i att stärka det långsiktiga arbetet inom sina respektive områden i Västra Götaland. Patientnämnderna Patientnämnderna ska stödja och hjälpa patienter som har synpunkter och klagomål på hälso- och sjukvården. De fem patientnämnderna ansvarområden är geografisk uppdelade inom Västra Götaland utifrån de 49 kommunernas geografi. Lag (1998: 1656) om patientnämndsverksamhet m.m. reglerar verksamheten. Revisorskollegiet Revisorerna är regionfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av all verksamhet som VGR ansvarar för. Revisorerna avger varje år en revisionsberättelse till regionfullmäktige som underlag för regionfullmäktiges prövning av ansvarsfrihet. Ansvaret regleras i kommunallagen. Krisledningsnämnden Krisledningsnämndens verksamhet regleras i lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Krisledningsnämnden har ingen löpande verksamhet utan är verksam endast under extraordinära händelser i fredstid. Nämnden får vid sådana händelser fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 10 Arkivnämnden Arkivnämnden är en gemensam nämnd som finns i Göteborgs stads politiska organisation (värdkommun). Arkivnämnden är arkivmyndighet för VGR och Göteborgs stad. Ansvaret regleras i arkivlagen (1990:782). Beredningars roll och funktion i den politiska organisationen I kommunallagen regleras att beredningar kan tillsättas. Regionfullmäktige får inrätta fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden som ska avgöras av fullmäktige. En nämnd får tillsätta de beredningar den behöver. Det finns ett antal beredningar i den politiska organisationen i VGR. Deras uppdrag och funktion varierar. Det de har gemensamt är att de saknar den beslutanderätt som en nämnd ges av kommunallagen. Beredningarna lägger istället förslag till beslut eller rekommendationer. De väljs inte heller representativt utifrån mandat i regionfullmäktige utan enligt andra principer. Nedan följer en redogörelse för de olika beredningar som i dagsläget finns i den politiska organisationen. Läs mer: Kommunallagen 3 kap 7 samt 5 kap 26 Beredningar till regionfullmäktige Valberedning Valberedningen har till uppgift att lägga fram förslag till val av ledamöter till de politiska uppdrag som utses av regionfullmäktige och regionstyrelsen. Valberedningen tillsätts av regionfullmäktige och består av en representant per parti i regionfullmäktige. Arvodesberedning Arvodesberedningen ansvarar för tolkningar och tillämpningsanvisningar i arvodesbestämmelserna och gör mindre ändringar och tillägg i dem. Regionfullmäktige beslutar om arvodesbestämmelserna. Arvodesberedningen tillsätts av regionfullmäktige och består av en representant per parti i regionfullmäktige. Tillfällig beredning till regionfullmäktige Regionfullmäktige har möjlighet att tillsätta tillfälliga beredningar. Under nuvarande mandatperiod har en sådan beredning tillsatts. Beredning för överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Beredningen har i uppdrag att samordna, följa upp och återrapportera arbetet med överenskommelse mellan VGR och den sociala ekonomin i enlighet med handlingsplanen 2015-2017. Beredningen består av en ledamot per parti i regionfullmäktige samt åtta representanter för den sociala ekonomin i Västra Götaland.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 11 Beredningar till regionstyrelsen Beredningen för hållbar utveckling Beredningen för hållbar utveckling (BHU) består av representanter från VGR och kommunerna i Västra Götaland. Syftet är att fördjupa samverkan mellan länets kommuner och VGR i gemensamma utvecklingsfrågor. BHUs främsta uppdrag är att ta fram underlag inför regionstyrelsens beslut om strategiska frågor inom områdena regional utveckling, kultur, miljö och kollektivtrafik för territoriet Västra Götaland. BHU kan inom sig väcka och behandla övriga frågor som är av sådan karaktär att synpunkter från BHU är värdefulla för frågans behandling. VGR representeras av ledamöter från regionstyrelsen, regionutvecklings-, kultur-, miljöoch kollektivtrafiknämnden. Kommunerna representeras av fyra ledamöter vardera från de fyra kommunalförbunden. Beredning för forskning och utveckling Beredningsgruppen för FoU-frågor finns för regiongemensam samordning av inriktning och utveckling av forsknings- och utvecklingsfrågor samt angränsande utbildningsfrågor. Beredningen bereder FoU-ärenden inför beslut i regionstyrelsen samt samordnar FoUärenden inför behandling i ansvariga nämnder och styrelser i de fall ärendena berör mer än en nämnd eller styrelse eller är av strategisk eller principiell betydelse för inriktningen av VGR:s FoU-verksamhet. Beredningen för FoU-frågor består av presidierna i regionstyrelsen, regionutvecklingsnämnden, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Samråd för externa relationer Samrådet för externa relationer är ett politiskt beredningsorgan under regionstyrelsen som samordnar och förbereder övergripande strategier, prioriteringar och positioner i Västra Götalandsregionens externa arbete. För att fånga upp de olika verksamheternas behov leds samrådet av regionfullmäktiges ordförande och består av representanter från ett flertal nämnder. Beredningar till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Psykiatriberedning Psykiatriberedningen ansvarar för att bereda strategiska frågor samt hälsofrämjande och förebyggande insatser inom området psykisk hälsa och ohälsa. Psykiatriberedningen ska ha ett befolknings- och regionövergripande systemperspektiv. Psykiatriberedningen initierar, bereder och följer upp frågor om riktlinjer och förutsättningar för den regionfinansierade hälso- och sjukvården inom området psykisk hälsa och ohälsa inklusive rättspsykiatri. Beredningens främsta uppgift är att ta fram underlag inför hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut. Psykiatriberedningen består av ledamöter från hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 12 Läs mer: Kommunallagen 3 kap 7, 5 kap 26 Instruktion för Beredningen för hållbar utveckling (BHU) RS 00619-2012 Uppgiftsområde för regionstyrelsens beredning för FoU-frågor RS 2017-01430 Beslut om Samordning av regionens externa arbete, RS 00619-2012, RS 2015-02-10 41. Uppgiftsområde för hälso- och sjukvårdsstyrelsens psykiatriberedning, HS 00086-2015, HSS 2015-01-28 16 Beslut om överenskommelsen VGR och den sociala ekonomin, RS 00767-2011, RF 2014-11-25 174 Beslut om detaljutformning av den politiska organisationen 2015-2018, RS 00691-2012, RF 2014-04-15 42

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 13 Policy för styrning Policy för styrning omfattar VGR:s samtliga nämnder och styrelser och majoritetsägda bolag (Dnr RS 2017-00110). Den är framtagen för att översiktligt beskriva de grundläggande principerna för styrning i VGR och visar att organisationens olika delar bildar en helhet. Den är framtagen för att översiktligt beskriva de grundläggande principerna för styrning i VGR och visar att organisationens olika delar bildar en helhet. Policyn tar sin utgångspunkt i kommunallagen och dess bestämmelse om nämndernas ansvar för verksamheten och att nämnderna ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Policyn lägger grunden för styrande dokument/styrning på en mer detaljerad nivå Policy Policyn innehåller grundläggande principer för styrning i Västra Götalandsregionen. Policyn gäller för nämnder, styrelser och kommittéer samt majoritetsägda bolag. I detta dokument skrivs fortsättningsvis nämnder och styrelser. Nämnder och styrelser ska ha en styrning av verksamheten som säkerställer att värde för invånarna uppnås. Det innebär att; uppdrag fullgörs och mål uppnås i enlighet med regionfullmäktiges beslut överenskommelser och uppdrag genomförs gällande lagar och andra författningar följs styrande dokument för Västra Götalandsregionen efterlevs verksamheten är effektivt och ändamålsenligt organiserad det finns fastställda processer för intern kontroll Nämnders och styrelsers styrning ska vara tillräcklig för att planera verksamheten utifrån givna uppdrag och resurser genomföra verksamheten följa upp verksamheten utifrån väsentliga aspekter analysera verksamheten som grund för åtgärder och fortsatt utveckling Intern kontroll är en del av styrningen i Västra Götalandsregionen. En tillräcklig intern kontroll innebär ett strukturerat arbetssätt som integreras i organisationen. Riktade kontrollåtgärder utförs för att inom rimliga gränser säkerställa att styrningen är tillräcklig, att målen med verksamheten kan nås och att detta sker på ett effektivt sätt. Den ska även säkerställa att regler och riktlinjer följs samt att rapportering och information i och om organisationen är tillförlitlig. Den interna kontrollen ska vara ett redskap för ständig förbättring genom att identifiera, värdera och hantera risker följa upp, rapportera och åtgärda risker och avvikelser Regionstyrelsen beslutar om de riktlinjer som behövs för att stödja policyns intentioner.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 14 Styrprinciper i Västra Götalandsregionen. Den politiska organisationen beslutas inför varje ny mandatperiod. Av det beslutet framgår fördjupad beskrivning av styrprinciper till exempel ägare, beställare och utförare. Regionfullmäktige i relation till nämnder och styrelser Regionfullmäktige tillsätter de nämnder och styrelser som utöver regionstyrelsen behövs för att fullgöra Västra Götalandsregionens uppgifter 2. Regionfullmäktige beslutar om reglementen för nämnders/styrelsers verksamhet och arbetsformer. I reglementen fördelas och förtydligas ansvar och förutsättningar. Regionfullmäktige beslutar även om ägardirektiv för de majoritetsägda bolagen. Regionfullmäktige ska besluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt, exempelvis mål och riktlinjer 3 för verksamheten, budget och andra styrande dokument. Nämnder och styrelser ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar. Regionfullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för nämnder och styrelser. Regionstyrelsen i relation till nämnder och styrelser Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. Regionstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar för Västra Götalandsregionens samlade verksamhet. Samordningsansvaret utövas exempelvis genom att regionstyrelsen är Västra Götalandsregionens personalorgan, att man ansvarar för medelsförvaltningen och att man beslutar om gemensamma riktlinjer i syfte att säkerställa en sammanhållen, ändamålsenlig och effektiv styrning av Västra Götalandsregionens verksamheter. Regionstyrelsen har ett särskilt ansvar för samordning av verksamheter som bedrivs i egen regi. Regionstyrelsen beslutar om riktlinjer för verksamhet i egen regi utifrån regionfullmäktiges eller behöriga nämnders inriktningsbeslut. Regionstyrelsen svarar för ägarstöd till verksamheter i egen regi samt övergripande samordning av stöd- och servicefunktioner. Regionstyrelsen företräder Västra Götalandsregionen i egenskap av vårdgivare för hälso-och sjukvårdsverksamheter i egen regi. 2 Med nämnder och styrelser avses även kommittéer och beredningar. Hel- och majoritetsägda bolag regleras i särskilda beslut. 3 Västra Götalandsregionen har en beslutad struktur för styrande dokument. Begreppet riktlinjer i kommunallagens mening motsvaras i den beslutade strukturen av vision, måldokument, policy, budget samt plan beslutad av regionfullmäktige.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 15 Relationer mellan nämnder och styrelser samt andra aktörer Utifrån det ansvar som regionfullmäktige har fördelat i reglementen tecknar nämnder och styrelser; överenskommelser med varandra. avtal med andra aktörer. Beställningar och uppdrag, i form av överenskommelser, tecknas inom Västra Götalandsregionen eller med av Västra Götalandsregionen majoritetsägda bolag. Överenskommelser mellan nämnder och styrelser ska föregås av samråd och ömsesidigt bekräftas inom fastställd tidsram. Avtal med andra aktörer kan tecknas efter upphandling eller inom ramen för lagen om valfrihetssystem (LOV). Avtal kan även slutas med såväl enskilda som kommuner och myndigheter på andra grunder inom respektive nämnd eller styrelses ansvarsområde. Inom ramen för dels det statliga uppdraget att bedriva regional utveckling och dels för kulturområdets samverkansmodell sker ömsesidigt samarbete med och ges uppdrag till externa aktörer. Relationen till nämndens/styrelsens förvaltning Nämnder och styrelser styr verksamheten genom att besluta om bland annat detaljbudget, instruktion till förvaltningschef/vd samt riktlinjer och rutiner. I delegeringsordning kan nämnden/styrelsen överföra beslutsrätt till annan. Nämnder och styrelser ska även säkerställa den egna styrningen genom löpande uppföljning och riktade kontrollåtgärder. Förvaltningschef eller VD ansvarar under nämnd/styrelse för att uppdraget utförs.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 16 Modeller för samspel mellan nämnder och styrelser Beskrivningen av modellerna utgår från politiskt beslutade dokument. IS/IT styrmodell Syfte, mål avgränsningar Syfte: Styrning av IS/IT genom regional samverkan och samspel mellan verksamheterna och IT. Modellen beskriver beslutsgång samt styrning avseende förvaltning och utveckling av IS/IT-stöd Mål: Effektiv användning och nytta av IS/IT. Avgränsning: Modellen gäller för samtliga nämnder och styrelser inklusive majoritetsägda bolag förutom Västtrafik. Principer: - kundnytta ska vara överordnad IS/IT - helheten prioriteras före delarna - endast en IS/IT-lösning ska finnas för varje verksamhetsfunktion - standardiserade produkter, tjänster eller lösningar ska vara huvudalternativet vid anskaffning - att ge användaren rätt tjänst, rätt information vid rätt tillfälle, på rätt plats och på rätt sätt - VGR IT levererar volymbaserade och icke volymbaserade tjänster till självkostnadspris Roller, ansvar, beredning och beslut Ägare: Regiondirektören äger modellen och har delegerat ägarskapet till IS/IT-direktören. (dnr RS 150-2015 15)

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 17 Berörda: Samtliga nämnder och styrelser inklusive majoritetsägda bolag förutom Västtrafik. Förvaltningarna/bolagen företräds av objektägare V och objektledare V Intern serviceleverantör: VGR IT är enda leverantör av IT inom VGR (exkl Västtrafik) VGR IT företräds av objektägare IT och objektledare IT. Beredning: IS/IT-ledning hälso- och sjukvård, beredningsfunktionen och objektstyrgrupperna är beredande till IS/IT-strategisk ledning och fattar även beslut i en del frågor som de har mandat till. Beslut: IS/IT strategisk ledning med regiondirektören som ordförande och beslutsfattare i de frågor som IS/IT strategisk ledning har mandat att fatta beslut om. (uppdragshandling RS 2016-203) Annat: I objekten sker överenskommelser i form av SLA IT* för IT-tjänster som är icke volymbaserade. Volymbaserade tjänster avropas direkt av förvaltningar/bolag. Finansiering av förvaltnings/bolagsspecifik utveckling sker med s.k. vinden-pengar direkt från förvaltningar/bolaget efter avstämning med objekt. *Service Level Agreement IT avtal mellan verksamhet och IT om IT-tjänster och dess innehåll) Styrande dokument Regionstyrelsens uppdrag till regiondirektören (2015-03-31 85, dnr RS 1200-2009) Ny struktur för styrning av IS/IT i VGR (dnr RS 150-2015) Styrmodell för IS/IT VGR 3.1 (dnr RS 01164-2016) Långsiktig finansieringsmodell för IS/IT, Regionstyrelsen (2015-05-05 127)

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 18 Servicesamspelet Syfte, mål avgränsningar Syfte: Förbättra samspelet mellan de tre parterna servicenämnden, nämnder och styrelser samt ägaren för att skapa högre tillit och förtroende, totala servicekostnaderna i VGR ska minska, tydligare ägarstyrning, effektivisering ska leda till lägre priser Mål: Kvalitet och produktivitet samt ökad standardisering i tjänsterna Avgränsning: Gäller tjänster som servicenämnden levererar i egen eller extern regi enligt serviceöverenskommelser med nämnder och styrelser Principer: Tydligt ansvar som är fördelat mellan tre parter: utförare, beställare och ägare. Det finns tre tjänstekonstruktioner, ägarstyrd tjänst, fast tjänsteöverenskommelse med normalintervall och styckprisavrop. Självkostnader är underlag för tjänsternas priser, ett regionpris ska gälla, transparens i uppföljning. Roller, ansvar, beredning och beslut Ägare: Regionstyrelsen Berörda: Samtliga nämnder och styrelser samt majoritetsägda bolag Intern serviceleverantör: Regionservice Beredning: Görs av de tre parterna och kundrådet för intern service, arbetet följer ledningsstrukturen för servicesamspelet i VGR. (dnr RS 2016-00601) Beslut: Regiondirektören beslutar om prislista och tjänstekatalog. Omfattning av respektive nämnd/styrelses beställning fastställs i serviceöverenskommelse. Styrande dokument Regionfullmäktiges beslut om ny styrmodell för Regionservice (2014-06-09-10 94, dnr RS 18-2013, RS 3793-2014). Regiondirektörens beslut om ledningsstrukturen för servicesamspelet (2016-11-02 dnr RS 00601-2016)

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 19 Regiondirektörens beslut om prislista och tjänstekatalog, revideras årligen. Finns på kundrådets webbplats på Insidan Internhyresmodellen Syfte, mål avgränsningar Syfte: Skapa kostnadsansvar och sparsamhet i nyttjandet av lokalresurser samt ge en rättvisande bild av större investeringars hyreskonsekvenser Mål: Enkel tillämpbar, rättvisande och accepterad hyressättning Avgränsning: Modellen omfattar all hyressättning inom VGR förutom: - externt inhyrda lokaler - konkurrensutsatt verksamhet i egna lokaler - externa hyresgäster i egna lokaler - parkeringsplatser Principer: - självkostnadsbaserad modell över tid och som helhet - lika hyra för lika lokal oavsett läge - differentierade hyresnivåer efter lokal och modernitet - skapa möjlighet för hyresgäster att frånträda överflödiga lokaler - eliminera hyresbidrag till verksamheterna Roller, ansvar, beredning och beslut Ägaren: Internhyresmodellen är beslutad av regionfullmäktige och ägs av regionstyrelsen.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 20 Berörda: Samtliga nämnder och styrelser (med undantag enligt punkten Avgränsning ). Intern serviceleverantör: Västfastigheter ansvarar för internhyresmodellens praktiska tillämpning Beredning: Tillämpningsanvisningar tas fram varje år. De bereds av Västfastigheter och Koncernkontoret samt förankras i kundrådet för internservice. Därefter beslutas de av ekonomidirektör. Styrande dokument Den av regionfullmäktige beslutade internhyresmodellen, (RF 2012-10-22-23 176, dnr RS 236-2011), beslutsunderlag Översyn av VGR:s investeringsprocess, investeringsmodell och internhyresmodell. Riktlinje Tillämpning av internhyresmodell uppdateras årligen. Företagshälsovård Syfte, mål avgränsningar Syfte: En likvärdig företagshälsovård för alla anställda Mål: Utveckla friska, hälsofrämjande och attraktiva arbetsplatser. Stödja det systematiska arbetsmiljöarbetet. Avgränsning: Hälsan och Arbetslivet arbetar med den arbetsrelaterade ohälsan, inte traditionell sjukvård. Principer: Abonnemang på grundtjänster utifrån antal anställda, finansieras av nämnder och styrelser samt majoritetsägda bolag. Tjänster som kräver företagshälsovårdskompetens ska alltid köpas av Hälsan och Arbetslivet.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 21 Roller, ansvar, beredning och beslut Ägaren: Regionstyrelsen. Berörda: Samtliga nämnder och styrelser med personalansvar samt majoritetsägda bolag. Intern serviceleverantör: Nämnden för hälsan och stressmedicin Beredning: Kundråd för företagshälsovård består av representanter för ägare, beställare och utförare. Det ska följa upp riktlinjer avseende företagshälsovård, föreslår förändringar och prisjusteringar. Beslut: Regionstyrelsen beslutar om riktlinjer Företagshälsovård, personalutskottet beslutar om revidering av riktlinjer. Regiondirektören beslutar om pris på grundtjänsterna. Styrande dokument Regionstyrelsens beslut om riktlinjer Företagshälsovård (2013-06-18 171 dnr RS 00751-2011) Personalutskottets beslut om justering av riktlinjer (2015-01-21 6 dnr RS 00751-2011)

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 22 Förvaltningarnas organisation Här beskrivs hur förvaltningsorganisationen är uppbyggd i VGR. Beskrivningen utgår från politiska beslut och tjänstemannabeslut samt lagar och förordningar. Syftet är att ge en översiktlig bild av styrningen av förvaltningsorganisationen, för att sedan kunna fördjupa sig i respektive förvaltnings organisation. Den politiska organisationen påverkar hur förvaltningsorganisationen ser ut. För de verksamheter som bedrivs i bolagsform (hel- och majoritetsägda bolag) redovisas kortfattat hur de är organiserade. Reglerat i lag Kommunallagen (1991:900) ger de grundläggande reglerna för ansvar och beslutanderätt i en kommun. Kommunallagen ger ingen vägledning kring vad som gäller för förvaltningsorganisationen/ de anställda. Att det finns anställda kan bara förstås när lagen till exempel beskriver hur delegering av nämndbeslut kan gå till, att anställda kan ges närvarorätt vid möten och hur jäv ska hanteras. I samband med beskrivning av rätten att vidarelegera beslut nämns funktionen förvaltningschef. Den begränsade lagregleringen vad gäller förvaltningsorganisation ger stor frihet för lokal utformning. Förvaltningslagen (1986:223) reglerar förvaltningsmyndigheters handläggning av ärenden. Här regleras bland annat grundläggande skyldigheter gällande service: att lämna upplysningar, vägledning, råd att frågor ska besvaras så snart som möjligt att myndigheter ska ta emot besök och telefonsamtal från enskilda och ge möjlighet till kontakt per telefax och elektronisk post att myndigheter ska ha öppet minst två timmar varje helgfri vardag måndag-fredag för att kunna ta emot och registrera allmänna handlingar och ta emot förfrågningar om att få ta del av allmänna handlingar att en myndighet ska hjälpa andra myndigheter VGR- en juridisk person - flera myndigheter VGR som juridisk person, organisationsnummer 232100-0131, hanteras ibland som en helhet, exempelvis i förhållande till lagen om offentlig upphandling, lagen om anställningsskydd och i vissa fall i samband med tillsynsverksamhet. I andra avseenden är varje nämnd en egen myndighet, till exempel vad gäller hantering av allmänna handlingar och andra typer av ansvar som bland annat framgår av reglementena. Utöver dessa, mest övergripande lagkrav, finns lagar och författningar inom olika sakområden som styr och påverkar hur nämnden/förvaltningen ska och kan bedrivas. Förhållandet nämnd - förvaltning i praktiken Enligt kommunallagen beslutar nämnder i frågor som rör förvaltningen samt i frågor som de enligt lag eller annan författning ansvarar för. Nämnderna bereder ärenden inom sitt

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 23 verksamhetsområde till fullmäktige. 4 Styrelsen (regionstyrelsen i VGR) ska enligt kommunallagen bereda eller yttra sig i ärenden som ska behandlas av fullmäktige (regionfullmäktige). Nämnderna ska säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt (kommunallagen 6 kap7 ). Genom reglemente fastställt av regionfullmäktige får nämnden sitt uppdrag. I reglementet anges också om nämnden har ett arbetsgivaransvar för personal. I praktiken fördelas nämndens ansvar/ uppgifter till förvaltningsorganisationen på följande sätt: Nämndens beslutanderätt kan enligt kommunallagen delegeras till ett utskott, en ledamot eller ersättare eller till en anställd om det inte rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet eller annars är av principiell betydelse. Ett beslut som fattas genom delegering är att betrakta som nämndens eget och ska anmälas till nämnden (delegeringsprotokoll). 5 Nämnden ansvarar enligt reglemente för att organisationen är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till fullmäktiges mål och styrmodell samt lagar och andra författningar för verksamheten. Ansvaret för löpande drift har förvaltningschefen i den organisationsstruktur som är beslutad. Genom beslutade styrande dokument från nämnden eller förvaltningschefen i form av till exempel ansvarsfördelning, instruktion, uppdragsbeskrivning, riktlinje och rutin tydliggörs ansvar, befogenheter och hur saker ska hanteras. I den löpande driften fattas många olika typer av beslut, av förvaltningschef eller annan anställd. Detta benämns verkställighetsbeslut och kräver ingen delegering från nämnd. Läs mer: respektive nämnds reglemente och delegeringsordning 4 I Västra Götalandsregionen finns två nämnder (kommittén för mänskliga rättigheter och folkhälsokommittén) som är underställda regionstyrelsen och inte har rätt att väcka ärenden i regionfullmäktige. 5 Begreppet delegering används även inom hälso- och sjukvård när medicinska arbetsuppgifter överförs från till exempel sjuksköterska till undersköterska. Det är inte delegering enligt kommunallagens bestämmelse utan har stöd i Socialstyrelsens föreskrifter.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 24 Regionstyrelsens särskilda roll för koncernens förvaltningsorganisation Regionstyrelsen har vissa övergripande ansvar som påverkar samtliga nämnders ansvar för sina respektive förvaltningar. Det innebär att nämnder/styrelser inte helt förfogar över hur dess förvaltning arbetar. Regionstyrelsens övergripande ansvar delas upp på följande sätt: I regionstyrelsens övergripande ägar- och styrfunktion ligger att ha uppsikt över verksamhet och ekonomi i nämnder, styrelser, kommittéer, bolag och stiftelser svara för att VGR:s löpande förvaltning handhas rationellt och effektivt svara för arbetet med och samordningen av utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av VGR:s verksamheter utfärda anvisningar till övriga nämnder och styrelser som följer av regionstyrelsens roll att leda och samordna förvaltningen av VGR:s angelägenheter och ha uppsikt. Regionstyrelsens ägarskap för verksamhet i egen regi innebär att: ha ett samordningsansvar gentemot egna utförarverksamheter inom samtliga verksamhetsområden samordna implementering av regiongemensamma strategier, standarder och normer i ett utförarperspektiv. När det gäller personalfrågor har regionstyrelsen: övergripande ansvar att företräda VGR som arbetsgivare i regiongemensamma frågor som rör förhållandet till de anställda och ansvar för övergripande strategiska arbetsgivarfrågor övergripande och strategiskt ansvar för kompetensförsörjnings- och utbildningsfrågor. Det innebär alltså att regionstyrelsen, inom ramen för sitt samordningsansvar kan besluta om generella riktlinjer som de andra nämnderna har att följa, till exempel inom ekonomi, personal, inköp, ärendehantering och kommunikation. Regionstyrelsen är ansvarig vårdgivare för vård i egen regi. 6 Regionstyrelsen har i särskilt beslut fördelat vissa av vårdgivarens uppgifter till utförarstyrelserna för hälso- och sjukvård. Genom beslut i regionfullmäktige och regionstyrelsen har också samtliga nämnder/förvaltningar att följa vad som gäller för vissa stödfunktioner, till exempel vad gäller lokaler, service, företagshälsovård, IS/IT. Regionstyrelsen har genom beslut om delegeringsordning gett regiondirektören eller annan tjänsteman mandat att besluta i vissa frågor. I regionstyrelsens instruktion till regiondirektören ges också vissa mandat. Läs vidare under avsnittet Regiondirektören. Läs mer: Regionstyrelsens reglemente, avsnitt A, Regionstyrelsens delegeringsordning 6 Definition vårdgivare: Statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (SOSFS 2011:9)

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 25 Principer för Västra Götalandsregionens förvaltningsorganisation Genom olika styrande dokument, beslutade av regionfullmäktige eller regionstyrelsen, ges stöd för och en tydlig inriktning att arbeta likartat och sammanhållet i hela organisationen, helhetssyn och samordning betonas. Förvaltningsorganisationen följer i stort den politiska organisationen. De typer av organisering nämnd- förvaltning som förekommer är för närvarande: En nämnd med egen förvaltning (grundprincip). Det innebär att nämnden har fullt ansvar för att förvaltningen fungerar inklusive att vara anställningsmyndighet för förvaltningens personal med undantag för förvaltningschef som anställs av regionstyrelsen. Flera nämnder får tjänstemannastöd av en förvaltning. En nämnd är utsedd att ha ansvaret för att förvaltningen fungerar inklusive personalansvar. Nämnden som har förvaltningsansvar ansvarar för att övriga nämnder får erforderligt tjänstemannastöd. En ansvarig tjänsteman utses för respektive nämnd som inte har egen förvaltning. Två nämnder får tjänstemannastöd av en förvaltning. Personalansvaret fördelas mellan de två nämnderna. En nämnd har stöd av två förvaltningar. Nämnden ansvarar för att båda förvaltningarna fungerar inklusive personalansvar. Sammanställningen visar vilka nämnder respektive förvaltning ger tjänstemannastöd till. Förvaltning Koncernkontoret Arbetar för nämnd/er Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsstyrelsen, fem hälso- och sjukvårdsnämnder, regionutvecklingsnämnden miljönämnden kollektivtrafiknämnden kulturnämnden folkhälsokommittén kommittén för mänskliga rättigheter. Koncernkontoret ger även tjänstemannastöd till regionfullmäktige. Regionstyrelsen ansvarar för förvaltningen Koncernkontoret. Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU Styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset Skaraborgs sjukhus, Skas Styrelsen för Skaraborgs sjukhus Södra Älvsborgs sjukhus, SÄS Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus NU-sjukvården Styrelsen för NU- sjukvården Alingsås lasarett Styrelsen för Alingsås Lasarett Kungälvs sjukhus Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus Frölunda specialistsjukhus Angereds närsjukhus Styrelsen för Angereds närsjukhus Habilitering och Hälsa Styrelsen för habilitering och hälsa Folktandvården Tandvårdsstyrelsen

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 26 Förvaltning Närhälsan Botaniska trädgården Kultur i Väst Västarvet Naturbruksförvaltningen Folkhögskoleförvaltningen Västfastigheter Hälsan och stressmedicin Regionservice Patientnämndernas kansli Revisionsenheten Arbetar för nämnd/er Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Primärvårdsstyrelsen ansvarar för personal som arbetar i den del som bedriver verksamhet enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Styrelsen för beställd primärvård ansvarar för övrig personal/verksamhet. Styrelsen för Göteborgs botaniska trädgård Styrelsen för Kultur i Väst Styrelsen för Västarvet Naturbruksstyrelsen Styrelsen för folkhögskolorna Fastighetsnämnden Nämnden för Hälsan och stressmedicin Servicenämnden Fem patientnämnder Norra patientnämnden ansvarar för förvaltningen patientnämndernas kansli Revisorskollegiet Revisorerna regleras i särskild ordning i kommunallagen och har en särställning. I VGR agerar revisorskollegiet som vanlig nämnd i förhållande till sin anställda personal (revisionsenheten) Tjänstemannaledning av förvaltningsorganisationen I förvaltningsorganisationen finns tydligt definierade ledningsfunktioner Dessa är: Regiondirektör Regiondirektören är VGR:s ledande tjänsteman. Regiondirektören utses av och ansvarar gentemot regionstyrelsen. För regiondirektören finns en instruktion, fastställd av regionstyrelsen som beskriver regiondirektörens arbetsuppgifter. Instruktionen fastställs vid varje ny mandatperiod. I instruktion anges bland annat att regiondirektören ska ansvara för samordning av VGR:s samtliga verksamheter och se till att det finns ledningsstrukturer för den samordningen se till att VGR har en tydlig och ändamålsenlig intern organisation se till att den löpande förvaltningen hanteras rationellt och ekonomiskt leda arbetet med övergripande policyer och strategiska frågor verka för en fortlöpande utveckling av både arbetsformer och arbetsmiljö löpande upprätthålla och vid behov uppdatera ledningssystemet för hela koncernen Regiondirektören är även förvaltningschef för förvaltningen Koncernkontoret. För denna funktion finns en separat instruktion.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 27 Förutom det som anges i instruktion har regiondirektör delegerad beslutanderätt genom regionstyrelsens delegeringsordning. Det är därför viktigt att läsa både instruktion och delegeringsordning för att få en bild av beslutsrätt. Läs mer: Fastställd instruktion för regiondirektör och fastställd instruktion som förvaltningschef för Koncernkontoret RS 2015-11-17 298, dnr RS 3308-2015 Regionstyrelsens delegeringsordning Regiondirektörens chefskap över förvaltningschefer Regiondirektören utser, på delegation från regionstyrelsen, förvaltningschef efter samråd med presidierna för regionstyrelsen och berörd nämnd. Regiondirektören är chef för samtliga förvaltningschefer, för närvarande totalt 20 personer. För några förvaltningschefer har regiondirektören delegerat till annan förvaltningschef att vara närmaste chef med vissa utpekade uppgifter. Läs mer: Förslag till instruktion för förvaltningschef, beslutad av regionstyrelsen, dnr RS 3308-2015 och respektive nämnds beslut om instruktion. Respektive nämnds delegeringsordning Förvaltningschef Förvaltningschef har, under sin nämnd, ansvaret att leda förvaltningen, med ett helhetsansvar för verksamhet, ekonomi och personal. Ansvarig nämnd ska vid varje mandatperiod fastställa instruktionen för sin förvaltningschef. Generellt förslag till instruktion finns, framtagen av regionstyrelsen. Nämnden kan vid behov komplettera instruktionen I instruktionen beskrivs förvaltningschefens arbetsuppgifter. Här anges bland annat att förvaltningschefen: ansvarar gentemot nämnden för att politiska beslut genomförs och följs upp ser till att de anställdas arbetsmiljö har en tillfredsställande utformning och att linjeansvaret är tydligt inom förvaltningen ser till att nämnden är väl informerad om verksamhetsområdet genom löpande information på nämndens sammanträden medverkar i samordningen av VGR:s verksamheter genom att delta i koncerngemensamt arbete ansvarar för att förvaltningens löpande arbete är ändamålsenligt och effektivt och följer VGR:s styrande dokument Förutom det som anges i instruktion har förvaltningschef delegerad beslutanderätt genom nämndens delegeringsordning. Nämnden ska, enligt sitt reglemente, varje år ta ställning till delegering av beslutanderätt. Det är därför viktigt att läsa båda dokumenten för att få en bild av beslutsrätt.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 28 Ansvarig tjänsteman För respektive nämnd som Koncernkontoret ger tjänstemannastöd till, finns ansvarig tjänsteman utsedd (exklusive regionstyrelsen). Funktionen är inrättad för att säkerställa att varje berörd nämnd har nära tillgång till en tydligt utpekad, ansvarig tjänsteman. Följande nämnder har ansvarig tjänsteman: hälso- och sjukvårdsstyrelsen, fem hälso- och sjukvårdsnämnder, regionutvecklingsnämnden, miljönämnden, kulturnämnden och kollektivtrafiknämnden samt kommittén för mänskliga rättigheter och folkhälsokommittén. Nämnden beslutar om instruktion för ansvarig tjänsteman. Generellt förslag till instruktion finns, framtagen av regionstyrelsen. Nämnden kan vid behov komplettera instruktionen. I instruktionen beskrivs ansvarig tjänstemans arbetsuppgifter. Här anges bland annat att ansvarig tjänsteman: ansvarar gentemot nämnden för att politiska beslut genomförs och följs upp medverkar i samordningen av VGR:s verksamheter genom att delta i koncerngemensamt arbete ser till att nämnden är väl informerad om verksamhetsområdet genom löpande information på nämndens sammanträden Regiondirektören (förvaltningschef för Koncernkontoret) utser ansvariga tjänstemän. Samråd sker med berörd nämnd. Förutom det som anges i instruktion har ansvarig tjänsteman delegerad beslutanderätt genom nämndens delegeringsordning. Det är därför viktigt att läsa båda dokumenten för att få en bild av beslutsrätt. Ansvarig tjänsteman har i flera delar uppgifter gentemot sin nämnd som motsvarar det ansvar en förvaltningschef har. Det innebär dock inte att ansvarig tjänsteman övertar förvaltningschefens ansvar. Ett tydligt undantag är att de berörda nämnderna inte har personalansvar. Ytterst är regionstyrelsen ansvarig för att respektive nämnd får det tjänstemannastöd de behöver för att uppfylla sitt uppdrag. Läs mer: Förslag till instruktion för ansvarig tjänsteman på Koncernkontoret, dnr RS 3308-2015 och respektive nämnds beslut om instruktion. Funktioner som bör finnas på förvaltningar För att säkerställa samordning, genomförande av beslut och gemensamma arbetsformer finns på olika sätt reglerat eller uttalat att vissa funktioner ska finnas i varje förvaltning. På detta sätt säkerställs att varje nämnd har tillgång till kompetens och att gemensam styrning och gemensamma frågor kan nå ut i hela VGR. I vissa fall regleras funktionen i lag, författning, reglemente eller styrande dokument. Det kan också innebära att funktionen ges ett visst mandat eller att ansvaret tydliggörs, totalt finns krav på att ett tjugotal funktioner/kompetenser upprätthålls. Uppdragen kan upprätthållas på olika sätt. Mindre förvaltningar kan lösa det genom att flera kompetenser upprätthålls i en och samma person eller att samordning sker med en annan förvaltning så att de delar på kompetensen. Koncernkontoret Koncernkontoret är regionstyrelsens förvaltning och arbetar dels koncernövergripande och dels med direkt förvaltningsstöd för ett antal politiska organ.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 29 Uppdraget formuleras så här: Koncernkontoret ger ett samordnat, effektivt och kraftfullt stöd till ägare, beställare och utförare genom att proaktivt, strategiskt och i samverkan, arbeta för Västra Götalands och VGR:s utveckling utveckla det övergripande systemet för hälso- och sjukvård och regional utveckling analysera, föreslå åtgärder och skapa förutsättningar för att nå en verksamhet i balans vara ett professionellt stöd till förvaltnings- och bolagsledningar och driva gemensamma samordningsfrågor Förvaltningen är organiserad utifrån kompetens/funktionsansvar i koncernstaber och koncernavdelningar. I förvaltningen finns också vissa regiongemensamma utförarverksamheter. Ledning genom koncernövergripande grupper Regiondirektören ska enligt sin instruktion se till att det finns ledningsstrukturer för samordningen av VGR:s samtliga verksamheter. Regiondirektören har beslutat om koncernövergripande interna lednings- och beredningsgrupper av permanent karaktär. Grupperna bidrar, på olika nivåer och på olika sätt i styrning och genomförande vad gäller koncernövergripande strategiska frågor. Grundtanken är att förvaltningarna genom representation i grupperna deltar i beredning, bedömning och implementering av viktiga frågor. På första nivån finns regiondirektörens grupper för övergripande styrning: Koncernledning hälso- och sjukvård och koncernledning regional utveckling med ledningsmandat för koncernövergripande strategiska frågor inom huvudprocesserna. Koncernstabsledningen som är stöd till regiondirektören i koncernövergripande strategiska frågor inom ledningsprocesser. På andra nivån finns grupper som bidrar i styrning och genomförande. Dessa grupper stöttar grupperna på första nivån. De ska ta fram underlag och förslag och bidra till att beslut genomförs på ett bra sätt. Läs mer: Förteckning koncernövergripande grupper Uppdragshandling för respektive grupp

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 30 Att vara chef i Västra Götalandsregionen VGR har cirka 2 000 chefer. Att vara chef, oberoende av nivå, innebär att företräda arbetsgivaren och ha ett sammanhållet ansvar för verksamhet, ekonomi och personal inom sitt ansvarsområde. Titeln chef innehas av medarbetare som har detta helhetsansvar. 7 Rollen som chef innebär förväntningar såväl som möjligheter, både ur ett arbetsgivarperspektiv som ledarperspektiv, dessa beskrivs i riktlinjen Chef i VGR. I riktlinjen anges att chefen i sin roll som arbetsgivare har särskilda ansvar och befogenheter som ska framgå i en uppdragsbeskrivning. Frågor om rekrytering av chef, anställningsavtal, uppsägningsvillkor, lön och pension finns reglerat i riktlinje för chefers anställningsvillkor. Fyra chefskriterier är framtagna som ska lägga grunden till ett bra ledarskap: Värdegrundbaserat chefskap Mål- och resultatorienterat chefskap Kommunikativt chefskap Utvecklingsorienterat chefskap Ett normtal på 10-35 direkt underställda medarbetare för chef beslutades 2015 för att ge goda organisatoriska förutsättningar för chefskap. Syftet är att öka chefers förutsättningar att utföra sitt chefsuppdrag, styra och följa upp medarbetarnas och verksamhetens resultat och därmed skapa en effektiv och kvalitetssäker verksamhet. Samtliga förvaltningar har ett uppdrag att arbeta aktivt för att följa normtalet. För att skapa helhetssyn i organisationen finns flera forum där chefer från olika verksamheter möts, till exempel Chefsdagen (samtliga chefer i VGR) och 130 - gruppen (förvaltningarnas respektive ledningsgrupp inom hälso- och sjukvård). VGR arbetar aktivt med olika typer av program för att utveckla befintliga chefer samt attrahera och rekrytera nya chefer. Läs mer: Chef i VGR, riktlinje beslutad av regiondirektören, dnr RS 2016-04696 Våra chefskriterier, beslutad av personaldirektören 2010 Riktlinjer för chefers anställningsvillkor, beslutad av regiondirektören 2004, uppdaterad 2014, dnr RS 2944-2014 Anvisning angående chefsrollen samt chefsled inom VGR, beslutad av regiondirektören, dnr RS 150-2015 Att vara medarbetare i Västra Götalandsregionen Regionfullmäktige har fattat beslut om Personalvision 2021, lönepolicy, policy för hälsa och arbetsmiljö, policy för jämställdhet och mångfald, kompetensförsörjningspolicy och rese- och mötespolicy. Dessa dokument gäller för samtliga förvaltningar. Därutöver har regionstyrelsen fattat beslut om regiongemensamma riktlinjer rörande rökfrihet, resor och möten. 7 Några få undantag finns för särskilda funktioner.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 31 VGR har omkring 53 000 medarbetare och alla är anställda i VGR. Respektive nämnd är dock anställningsmyndighet för medarbetare vid sin förvaltning med undantag för förvaltningschef som anställs av regionstyrelsen. Nämnden har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde med undantag av de frågor som enligt reglementet ankommer på regionstyrelsen. Av anställningsavtal och kollektivavtal framgår medarbetarnas rättigheter och skyldigheter. Det finns därutöver förmåner som är gemensamma för alla medarbetare. En samlad information om vilka rättigheter och förmåner en medarbetare har finns både på intranät och den externa webben. VGR som arbetsgivare tillhandahåller kompetensutveckling, både intern och extern för medarbetarna. Därutöver finns chefs- och ledarutvecklingsprogram. Medarbetarna har varje år utvecklingssamtal och lönesamtal med sin närmaste chef. VGR genomför vartannat år medarbetarenkäter som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att regelbundet mäta och följa upp arbetsklimatet inom förvaltningar och bolag. Facklig samverkan Samverkan mellan fackliga organisationer och arbetsgivaren är en viktig del i arbetet med att skapa en bra verksamhet. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är samtliga kommuners och landstingstings arbetsgivarorganisation. SKL tecknar centrala kollektivavtal med de fackliga organisationerna. VGR tecknar lokala kollektivavtal. Totalt finns 24 fackliga organisationer som arbetsgivaren tecknar lokala löneavtal med. Ett regionövergripande samverkansavtal reglerar de grundläggande förutsättningarna för samverkan i Västra Götalandsregionen. För att äga giltighet ska de regionövergripande avtalet kompletteras med samverkansavtal på förvaltningen. I avtalen ska parterna komma överens om inrättande av samverkansgrupper, arbetsformer och övriga kompletterande regleringar på förvaltningsnivå. När det gäller frågor som är av koncernövergripande karaktär sker förhandling med de fackliga organisationerna i regionstyrelsens MBL-grupp. Hel- eller majoritetsägda bolag VGR har sju hel- eller majoritetsägda aktiebolag: Turistrådet Västsverige AB Göteborgsoperan AB Göteborgs Symfoniker AB Regionteater Väst AB Film i Väst AB Västtrafik AB Sahlgrenska International Care AB Bolagen är bildade för att driva viss verksamhet i bolagsform. Det är ett beslut som fattas av regionfullmäktige. Möjligheten att bilda bolag regleras i kommunallagen. Varje bolag har en bolagsordning, beslutad av regionfullmäktige. En styrelse som utses av regionfullmäktige ansvarar för verksamheten. Varje bolag har sin egen driftorganisation som leds av en verkställande direktör. Aktiebolagslagen gäller för bolagen. Genom ägardirektiv, beslutade av regionfullmäktige reglerar ägaren vad som

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 32 gäller för bolagen. Ägardirektiven fastställs av bolagsstämman för respektive bolag. De styrande dokument som beslutas av regionfullmäktige gäller även för bolagen. I offentlighets- och sekretesslagen anges att bolagen jämställs med myndigheter när det gäller rätten att ta del av allmänna handlingar. Läs mer: Respektive bolagsordning Regionfullmäktiges beslut om ägardirektiv samt respektive ägardirektiv, dnr RS 2016-05303

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 33 Styrande dokument Beskrivningen av styrande dokument utgår från beslut i regionfullmäktige och regionstyrelsen (Dnr RS 2677-2014, RS3 433-2014) samt rutinen för VGR:s regiongemensamma styrande dokument (Dnr RS 2016-07625). De koncernövergripande styrande dokumenten omfattar alla styrelser, nämnder, förvaltningar och bolag inom VGR. För att ett styrande dokument ska gälla i hela koncernen inklusive bolagen måste det beslutas av regionfullmäktige. Regionstyrelsen kan besluta om styrande dokument som gäller i nämnder och styrelser. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har i sin roll som systemägare mandat att besluta om riktlinjer som är styrande för andra nämnder. Strukturen för styrande dokument anger deras hierarkiska ställning i organisationen och relation till andra styrande dokument. En policy kan till exempel bara beslutas av regionfullmäktige och gäller hela organisationen. Strukturen är fastställd av regionstyrelsen för att skapa tydlighet och ordning i dokumentationen. Ett styrande dokument för VGR har en giltighetstid på fem år, därefter ska dokumentet antingen upphöra eller uppdateras. Styrande dokument tas fram enligt samma principer som gäller för handläggning av ärenden i Västra Götalandsregionen. Dessa principer beskrivs i Ärendehandboken. Arbetet med styrande dokument ska i ett tidigt skede stämmas av med koncernstabsberedningen, som fungerar som expertstöd i ärendeberedningsfrågor på Koncernkontoret. Koncernstabsberedningen säkerställer bland annat att olika perspektiv

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 34 har beaktats, att rätt funktioner är involverade i framtagandet och att ärendet bereds på ett korrekt sätt inför politiskt beslut i regionstyrelsen och regionfullmäktige. För att uppnå de styrande dokumentens inriktning och mål krävs prioritering av insatser och tillsättning av resurser. Ytterst styrs detta genom regionfullmäktiges årliga beslut om budget. Regionfullmäktiges budget blir på så sätt överordnat alla andra styrande dokument. Styrande dokument ska grupperas inom ämnesområden. Vision Vision Västra Götaland har tagits fram gemensamt med de 49 kommunerna i Västra Götaland och är kommunernas och VGR:s gemensamma vision. Visionen uttrycker ett övergripande framtida tillstånd, önskvärt att uppnå Det goda livet. Måldokument VGR har fyra måldokument. De är övergripande dokument som anger målsättningar som ska bidra till att uppfylla visionen Det goda livet. Flertalet av dessa dokument har VGR tagit fram gemensamt med Västra Götalands kommuner, kommunalförbund och andra berörda parter såsom statliga verk, högskolor och universitet samt den ideella sektorn. Västra Götalandsregionens budget Budgeten är VGR:s viktigaste styrande dokument där mål och fokusområden prioriteras på 1-3 års sikt och där ekonomiska förutsättningar ges för att bedriva verksamheten inom hälso- och sjukvård, regional utveckling och kollektivtrafik. Vid en målkonflikt mellan budget och andra styrande dokument gäller den senast antagna budgeten. Policyer, planer och riktlinjer En policy är en avsiktsförklaring som anger grundläggande värderingar, principer och förhållningssätt. En plan anger hur ett mål ska uppnås. En riktlinje anger förutsättningarna för hur ett övergripande mål ska uppnås och hur uppdraget ska genomföras. Läs mer: Rutinen för styrande dokument Ärendehandboken Uppföljande dokument Uppföljning av nämnders och styrelser verksamhet sker regelbundet och återredovisas till regionstyrelsen och regionfullmäktige genom delårsrapporter och årsredovisningar. Uppföljningen utgår från regionfullmäktiges budget och respektive nämnd/styrelses egen detaljbudget. Övriga styrande dokument som regionfullmäktige har beslutat om ska följas upp och redovisas. Av beslutad budget för 2018 framgår att styrande dokument som beslutas av regionfullmäktige inte ska innehålla indikatorer och mätetal för hur uppföljning och rapportering ska ske. Regionstyrelsen har i uppdrag att gå igenom uppföljningen av alla

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 35 styrande dokument som beslutats av regionfullmäktige i syfte att förenkla uppföljning och rapportering, samt att uppföljning kan ske på ett överskådligt och samlat sätt. Ingående ledningssystem Lag eller författning kan ange att ett ledningssystem ska finnas. Det gäller till exempel socialstyrelsens författning SOSFS 2011:9 som anger att vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. På motsvarande sätt finns angivet krav på ledningssystem för strålsäkerhet. Krav på ledningssystem kan också anges i styrande dokument eller i reglemente. På koncernövergripande nivå finns befintliga ledningssystem som tagits fram utifrån krav i lag/ författning eller styrande dokument. Dessa ingår i ledningssystemet men dokumenteras för närvarande separat.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 36 Processorienterat arbetssätt VGR:s inriktning är att arbeta processorienterat. Det ger förutsättningar att: se hela arbetsflöden över organisatoriska gränser och hur olika delar påverkar varandra och bidrar till helheten se hur förbättringar kan göras så att processen blir så effektiv som möjligt En process är en kedja av aktiviteter som i ett återkommande flöde skapar värde för mottagare, interna eller externa. Processer är repetitiva vilket innebär att de genomförs många gånger. Det viktigaste är att dokumentera processerna på övergripande nivå så att man kan se hur de relaterar till varandra. Processer ska minst vara dokumenterade enligt följande: Benämning av en process ska börja med ett verb Kort beskrivning av vad processen gör Syfte med processen Indata till processen och varifrån dessa kommer Resultat från processen och vart dessa går Därefter kan man vid behov påbörja arbetet med att kartlägga processernas inre delar. VGR:s uppdrag omfattar hälso- och sjukvård, regional utveckling och kollektivtrafik. Dessa utgör VGR:s huvudprocesser. Organisationen utövar styrning och ledning av dessa genom ledningsprocesser och till stöd finns stödprocesser.

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 37 VGR:s koncerngemensamma huvudprocesser VGR:s huvudprocesser är hälso- och sjukvård, regional utveckling och kollektivtrafik. Hälso- och sjukvård delas upp i kliniska processer, forskningsprocesser, utbildningsprocesser. Kliniska processer Kliniska processer omfattar samtliga vårdaktiviteter som är relaterade till ett eller flera hälsoproblem inklusive hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter. De kliniska processerna ska utvecklas för att nå kvalitetsmål och kvalitetskrav. Kliniska processer utformas och utvecklas för omfatta all aktivitet inom hela vårdkedjan och kan överskrida organisationsgränser. Forskningsprocesser Forskningsprocessens övergripande mål är att bidra till kunskap och därigenom till förbättringar av hälso- och sjukvårdens tjänster. Utbildningsprocesser Utbildningsprocessen omfattar processerna för grundutbildning av personal. Kompetensutveckling och fortbildning betraktas inte som en utbildningsprocess, utan bör integreras i hanteringen av resurser i alla organisationer. Regional utveckling delas upp i processer för hållbart utvecklingsarbete och processer för egenproduktion. Processer för hållbart utvecklingsarbete Hållbart utvecklingsarbete handlar om att främja hållbar tillväxt, miljö och möjligheter till brett deltagande i kulturlivet. Processerna ska skapa ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap, företagande och internationell konkurrenskraft samt stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv. Till största delen sker processerna i samarbete med andra, till exempel företag, organisationer, kommuner, högskolor och universitet och statliga organ. Processerna ska bidra till att bryta utanförskap och skapa goda förutsättningar för invånarna. Processer för egen produktion Till exempel: producera scenkonst och medfinansiera film driva museiverksamhet och främja kulturarv driva Västra Götalands naturbruksskolor och folkhögskolor samt Biologiska Yrkeshögskolan i Skara. bedriva verksamhet vid Göteborgs botaniska trädgård

lut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00140-1 Verkställighetsbeslut 2017-10-13 Regionaldirektör, Ledningssystem för Västra Götalandsregionen : Ledningssystem för Västra Götalandsregionen 38 VGR tillhandahåller och ansvarar för regional kollektivtrafik. VGR är regional kollektivtrafikmyndighet. Kollektivtrafik delas upp i processer för att utveckla transportinfrastrukturen och processer för att bedriva kollektivtrafik. I processerna ingår att samordna dialoger med kommuner, Trafikverk och departement. Processerna ska bidra till hållbart resande och beakta alla resenärer. VGR:s koncerngemensamma ledningsprocesser Budgeten är VGR:s viktigaste styrande dokument. I budgeten prioriteras mål och fokusområden på 1 3 års sikt. I budgeten ges även de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva verksamheten. Vid en målkonflikt mellan budget och andra styrande dokument gäller den senast antagna budgeten. De koncerngemensamma ledningsprocesserna syftar till att säkerställa att organisationen fullgör sitt uppdrag och kan delas in i fyra delprocesser. I en komplex och kunskapsintensiv verksamhet är det särskilt viktigt att chefen ges förutsättningar att leda i genomförandet. Därmed skapas förutsättningar för medarbetarna att göra ett bra arbete som skapar värde för invånarna. Planera verksamhet Verksamheten planeras utifrån prioriterade mål och tilldelade resurser Till exempel: göra överenskommelser göra budget göra verksamhetsplan se till att mål och planerade aktiviteter är kända och accepterade formulera och kommunicera uppdrag identifiera och hantera risker organisera verksamhet, resurser etc planera kommunikation