2010 08-09 Dp 5113 BESKRIVNING tillhörande detaljplan för del av kvarteret DAMMHÄLLA i Riseberga. i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning. Efter samråd kommer handlingarna att kompletteras med samrådsredogörelse. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planen är även att genom varsamhetsbestämmelser och rivningsförbud bevara den värdefulla miljön som bebyggelsen inom kvarteren Dammhäll 3-5 utgör. Byggrätter följer i huvudsak tidigare plan och är anpassade till befintlig bebyggelse. Bostadsrättsinnehavarna har för avsikt att friköpa bostadsrätterna men gällande fastighetsplan och detaljplan har hindrat en avstyckning. Detaljplan Pl 310 från 1952 anger bostadsändamål. I stadsdelen Riseberga som planerades under 1950-talets första hälft tillämpades grannskapstanken på ett större område med enbart småhus. Stadsplanen omfattar mindre grupper av radhus, kedjehus och friliggande villor med en tydlig skånsk anknytning BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Vilken grad av miljöpåverkan genomförandet av en detaljplan kan komma att medföra ska alltid bedömas. Vid behov ska erforderliga utredningar samt konsekvens- och åtgärdsanalyser göras. Planen bedöms inte medföra någon miljöpåverkan. Sidan 1 av 5
PLANDATA Planområdet är beläget i den västra delen av Riseberga, söder om Dammstorpsvägen. I norr begränsas planområdet av Dammhällagången, i söder av Storhällagatan, i öster av Långhällagatan. Fastigheterna är privatägda. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN RIKSINTRESSEN Planområdet berörs ej av riksintressen. ÖVERSIKTSPLAN / FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN I Malmö 2005 Aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan (antagen av kommunfullmäktige 2006) anges markanvändningen för området till bostäder inklusive boendeservice. GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER För planområdet gäller PL 310 från 1952. Planen föreskriver bostadsändamål. FASTIGHETSPLAN Planen ger möjlighet till avstyckning av befintliga bostäder med tomter samt att gemensamhetsanläggningar kan bildas för de gemensamma gårdarna, garagen och eventuella tekniska anordningar. Om man vill styra gemensamhetsanläggningars innehåll, utformning och deltagande fastigheter måste en ny fastighetsplan upprättas. Befintlig fastighetsplan upphör att gälla eftersom den strider mot den nya detaljplanens syfte att möjliggöra avstyckningar av befintliga bostäder. PROCESSEN FÖR DENNA DETALJPLAN Stadsbyggnadsnämnden gav 2009-12-02 stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja planarbetet med enkelt planförfarande. Planen beräknas kunna antas av stadsbyggnadsnämnden hösten 2010. FÖRUTSÄTTNINGAR BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Riseberga byggdes ut i större skala i början av 1950-talet med småskalig bebyggelse intill det redan befintliga egnahemsområdet som funnits här sedan 1920-talet. Stadsplanen för Riseberga ritades av arkitekterna Thorsten Roos och Bror Thornberg och är mycket tidstypisk. Ambitionen var att skapa att förortssamhälle med närhet till naturen. Risebergabäcken bevarades och på så sätt skapades ett långsträckt parkområde som blir en grön kil. Gatunätet består av omväxlande krökta och raka gator och vägar, vilket skapar intressanta siktlinjer. Här finns både kedjehus, radhus, friliggande villor och sammanbyggda hus. Husen 2
har sinsemellan olika karaktär, men har ändå en enhetlighet i materialen och proportionerna. KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL MILJÖ Kvarteren Dammhälla, Ranberga och Rishälla är utpekade som kulturhistoriskt särskilt värdefulla miljöer. Husen här ritades av Thorsten Roos och Bror Thornberg och tillhör de äldsta i området. Dessa är fina exempel på modern arkitektur med tydlig förankring i den traditionella skånska byggnadskulturen. I Dammhälla är husen kringbyggda kring en oval gård, vilket för tankarna till hur byar ofta såg ut förr. De höga taklutningarna, skorstenarna och avsaknaden av vindskivor skapar karakteristiska gavelprofiler. Husen är byggda i rött och gulgrönt tegel. Fönster, dörrar och andra detaljer har, en för Malmö typisk, färgsättning i vitt, mörkgrönt och brunt. PLANFÖRSLAGET ÖVERENSSTÄMMELSE MED ÖVERSIKTSPLANEN Förslaget följer översiktsplanen. I översiktsplanen anges att markanvändningen ska vara bostäder ( inkl. lokal boendeservice) BEBYGGELSE TILLBYGGNAD ELLER ÄNDRING AV BYGGNAD Området är unikt och välbevarat och viktigt att ta tillvara. Byggnadernas exteriörer är betydelsefulla för helhetsintrycket. Därför ska förändring och underhåll av byggnaderna göras så att de kulturhistoriska värdena bevaras. Tillbyggnader kan göras mot baksidan av husen och anpassa sig till husets karaktär. För tillbyggnader krävs bygglov. MATERIAL OCH FÄRG Valet av tak- och fasadmaterial, utformning och färgsättning av fönster, dörrar och andra detaljer är viktiga både för husets utseende och för helhetsintrycket. Försök därför att så långt det är möjligt att bevara och underhålla originaldetaljer. Eventuella ändringar bör göras så att man tar hänsyn till husens karaktär och helheten. Gårdsrummet är viktigt för Dammhällas rumsliga identitet och den gradvisa övergången mellan privat och offentligt är typisk för sin tid och viktig för helhetsintrycket. Staket, murar eller liknande avgränsningar bör därför inte tillåtas, särskilt inte i förmarkerna. Kastanjeträden utmed Storhällagatan bidrar till ett vackert och grönskande gaturum samtidigt som de, tillsammans med det takövertäcka ingångspartiet, bildar en inramning in till gårdarna. Norr om innergården står de gröna förrådsbyggnaderna i trä och med vita detaljer. Vid sidan av dessa finns en öppning till gården och med en 3
fri siktlinje genom den södra ingången. Kring den ovala gräsplanterade gården går en grusgång och på andra sidan av dessa finns förmarkerna framför varje bostadshus. VEGETATION Plantering av träd bör ej ske närmare gasledning än 2,5 m. För att minska risken för skador på träd i samband med eventuella arbeten med ledning rekommenderas att träd i närheten förses med rotskydd. Innan arbetet påbörjas bör kontakt tas med E. ON Gas för ledningsvisning. GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Cykelvägar i området följer i princip cykelplan för Malmö. I planområdets nordöstra hörn vid gång och cykelvägen finns ett spetsigt hörn. Det behövs en hörnavskärning för att erhålla fri sikt i korsningen. Denna utförs lämpligen i enlighet med befintlig utformning. TEKNISK FÖRSÖRJNING Teknisk försörjning för va, el, fjärrvärme och tele finns sedan tidigare i området. EKONOMISKA OCH SOCIALA KONSEKVENSER BOSTADSPOLITISKA MÅL I Bostadspolitiska mål för Malmö, antagna av kommunfullmäktige 2004-01- 29, är två av huvudmålen att kommunen ska verka för trivsamma och välordnade bostadsområden, för att befintliga kvaliteter kan tas tillvaratas och nya kan tillföras samt att planera områden på ett trafiksäkert sätt och att kommunen ska verka för en socialt inriktad bostadspolitik och att det finns god tillgång på ett varierat utbud av bostäder. Förslaget bedöms väl uppfylla dessa mål MILJÖKONSEKVENSER RISKHÄNSYN Brandvattenförsörjning, framkomlighet för brandfordon och möjlighet till utrymning, ligger området inom insatstiden Inga åtgärder med hänsyn till risker är nödvändiga i området. 4
Enligt en markradonutredning utförd av SGU (Statens geologiska undersökningar) 1996 ligger kvarteret i ett normalriskområde för radon. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden för detaljplanen är tio år från det datum planen vunnit laga kraft. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen har handlagts av Barbro Helmbäck-Gullbrandson SBK, plankarta har ritats av Mitra Taheri SBK. Ingemar Gråhamn Barbro Helmbäck-Gullbrandson 5