Delårsrapport augusti 2015 Södra Älvsborgs Sjukhus

Sida 1(14) Delårsrapport augusti 2015 Södra Älvsborgs Sjukhus 1. Sammanfattning Det ekonomiska resultatet är mycket tillfredställande för perioden och vi har fortsatt en god kostnadskontroll. Ackumulerat resultatet tom aug är -8,9 mnkr, vilket är avsevärt bättre än föregående år (-55,8 mnkr). Budgeten var satt till 8,6 mnkr och avvikelsen blir därmed -17,5 mnkr. Intäkterna är 5 procent högre, kostnadsökningstakten är fortsatt låg och ligger på 2,8 procent. Personalkostnaderna har ökat endast med 1,4 procent. De största budgetavvikelserna är som tidigare sjukvårdsmaterial, köpt vård, övriga kostnader och bemanningsföretag. Inom köpt vård och läkemedel finns kostnadsökningar som är finansierade. Bemanningssituationen är ansträngd och utförd tid minskar. Vi ser nu en positiv trend för sjukfrånvaron, den sjunker ytterligare denna månad och ligger på 5,78 procent i aug (ack 6,77). Åtgärder som pågår är: Förstadags-samtal, samarbete med Hälsan och Arbetslivet, tydliga målsättningar på minskad övertid samt jourtidsuttag för att minska belastningen på våra medarbetare. Sammanvägda produktionen har minskat 1,7 procent, mest inom somatiska öppenvården. Antalet remiser har ökat något och beläggningen har minskat lite jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen för vårdgarantin är 68 procent för mottagning är och 70 procent för behandling (just nu). Arbete med åtgärdsprogram pågår. 4. Verksamheten Sjukhusets fyra förbättringsprogram för 2015 samt klinikernas egna lokala aktiviteter är de strategiska initiativ som ska hjälpa till att uppnå övergripande mål och mätetal. Två av de övergripande fyra programmen, optimera arbetssätt för öppenvård och slutenvård är direkt kopplade till patientarbetet och de övriga två, kompetensförsörjning sjuksköterskor och ledarutveckling är mer knutna till att bygga plattform och skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar organisation. Arbetet har inneburit en rad konkreta aktiviteter men också skapat en enad målbild och fördelar ansvar och roller inom dessa förbättringsinitiativ. Kompetensförsörjningsprogram för sjuksköterskor Brist på sjuksköterskor, både allmän- som specialistutbildade utgör ett allvarligt hinder för att klara sjukhusets vård- och utbildningsuppdrag. Programmet syftar till att skapa en bättre, hållbarare och attraktivare arbetsplats. Piloter med kompetenstrappa och tydligare karriärvägar pågår på medicinavdelning 4, rekryteringsaktiviteter och arbete med tydligare marknadsföring mot sjuksköterskegruppen pågår, den mer frekventa och anpassade medarbetarenkäten för sjuksköterskor har förfinats och en förbättrad introduktion har skett för vår semesterpersonal. Utveckla ledarskapskompetenser Programmets fokus är att utveckla chefer och ledare med utgångspunkt i VG- regionens fyra chefskriterier. Ledningens nya verksamhetsmetod gå och förstå har övergått från pilot till fastlagt arbetssätt. Responsen från alla inblandade, chefer och medarbetare har varit mycket

Sida 2(14) positiv. En mer sammanhållen modell har jobbats fram för ledarutveckling chef-chef med tydligare koppling till mål och utvecklingssamtal, medarbetarenkätens resultat och workshops för klinikledningar. Konceptet kommer utvärderas i september för att förhoppningsvis vara i full drift i höstens arbete med strategi och verksamhetsplan 2016. Utveckla arbetssätt öppenvård Vid årsskiftet 2014/2015 trädde en ny patientlag (SFS 2014:821) i kraft som innehåller krav på bl.a. tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet, fast vårdkontakt och individuell planering, val av behandlingsalternativ och hjälpmedel, ny medicinsk bedömning och val av utförare. Syftet med programmet är att finna och/eller utveckla goda exempel på effektiva arbetssätt och sprida dessa i organisationen för att patientlagens intentioner och god vårdkvalitet ska uppfyllas och upprätthållas. Arbete med att samla in och sammanställa framgångsrika exempel på mottagningsarbete har skett. Ett antal mottagningar har minskat sina uteblivna besök, omstrukturering av arbetssätt och genomförande av produktionsplanering. Under hösten förväntas ytterligare fokus ske på området och den sk 10-i topp listan över effektiva arbetssätt kommer tillämpas på fler och fler enheter. Utveckla arbetssätt slutenvård Tydliga, överenskomna och effektiva arbetssätt är en förutsättning för att få arbetet att fungera på ett smidigt sätt inom och mellan vårdavdelningar. Syftet med programmet är att finna och/eller utveckla goda exempel på effektiva arbetssätt samt tillgängliggöra dem med information och stöd för att de skall kunna spridas. Arbetet med att takta patientflödet och tillgång till en tom säng från akutmottagning till avdelning och utskrivning har testas med gott utfall och har därmed permanentats. En sjukhusövergripande standardvårdplan för att säkerställa de viktigaste aktiviteterna under slutenvårdsförloppet håller på att utvecklas och daglig styrning på ledtider till slutenvårdsavdelningarna genomförs på fler och fler avdelningar. Dessa fyra ovanstående övergripande aktiviteter tillsammans med alla klinkers lokala aktiviteter förväntas påverka de övergripande 10 måltalen i SÄS x-matris. Dessa mål är även nedbrutna till månadsdelmål och uppfyllnad signaleras med rött/grönt. Medicinsk kvalitet redovisas under måltalet Kvartalen där sjukhuset har högst måluppfyllelse av alla akutsjukhus inom VGR. Måltal där SÄS inte når regionens måluppfyllelse är; - Stroke, initial vård på strokeenhet, Psykiatri diagnossättning samt VRI, vårdrelaterade infektioner. Tabell X-matris

Sida 3(14) 4.1 Vårdgaranti - tillgänglighet Den siste augusti hade 3169 personer väntat längre än vårdgarantigränserna varav 2399 till mottagning samt 770 till behandling, vilket är 1259 fler än förra året. Antal väntande mer än 90 dagar för besök är fortfarande den största delen hudmottagningen med 909, därefter lungmottagningen med 516 samt ögonmottagningen med 304 personer. På väntande till behandling över 90 dagar, är största delen ögon med (gråstarr) som står för 323 personer. Förutom där kömiljardsersättningen redovisas ökar köerna på Logopedi och andra legitimationsyrken. Arbete pågår med att finna nya arbetssätt som minskar köerna men kökortning kommer sannolikt behövas ändå. På grund av en upphandling där patientbehov ej beaktats på riktigt sätt sker separat upphandling från SÄS med leverantörer för flera områden. Detta påverkar tillgängligheten tyvärr negativt men berörda kliniker arbetar med åtgärder.

Sida 4(14) Nedan visas graden av måluppfyllelse för respektive väntetid i tabellform. 4.2 Prestationer Sammanvägda prestationer har minskat med 1,7 procent mot föregående år men är 0,1 procent över budget. Minskningen beror främst på lägre utfall för somatisk öppenvård (ej dagsjukvård) samt psykiatrisk slutenvård. Nyckeltal prestationer Antal sammanvägda prestationer Periodutfall 2015 Periodutfall 2014 Kvinno Mä Total Kvinno Total r n t r Män t 21 475 17 423 38 897 22 009 17 566 39 575 Förändring 2014-2015 i procent Kvinno r -2,4% Mä n - 0,8 % Total t -1,7% För den slutna somatiska vården har antalet vårdtillfällen minskat med 1,3 procent, 3,7 procent under budget. Förklaringen är att vissa avdelningar under våren tvingades hålla vårdplatser stängda på grund av sjuksköterskebrist och på infektionsavdelningen har man haft vårdtunga patienter. Antalet vårddygn inom barn- och vuxenpsykiatrin har minskat med 11,7 procent jämfört med samma period förra året och 11,2 procent mot budget. 2014 var det ett extra högt tryck på psykiatrin jämfört med tidigare år. Medelvårdtiden ligger totalt på 5,34 dagar vilket är en minskning med 1,6 procent. Medelvårdtiden inom somatiken är 4,97 dagar (-0,3 procent). Procentuellt har medelvårdtiden minskat mest på BUP och VUP. För hela psykiatrin är medelvårdtiden 10,69 dagar (-11,5 procent). Prestationerna i öppenvården har minskat med 3,1 procent (8 449 stycken varav Rehabbadet 6 703 stycken) jämfört med utfallet förra året. Utfallet är även 3,3 procent under budget. Orsaken till minskningen är framförallt en planerad nerdragning av Rehabbadet, andra kliniker har vakanser på läkarsidan.

Sida 5(14) Under 2015 har antalet besök på akutmottagningen uppgått till 34 170 stycken inklusive inskrivningsbesök. Detta är en ökning med 1 166 stycken (3,5 procent). Antalet inskrivningsbesök uppgår till 10 862 stycken och har ökat med 1,3 procent. Antalet registrerade remisser har ökat med 0,7 procent jämfört med samma period förra året (exkluderat 5 barnmottagningar som hade annat PAS-system under våren 2014). Nyckeltal prestationer Antal sammanvägda prestationer Prognos 2015 Budget 2015 59 500 59 671 Utfall 2014 60 054 Avvikelse prognos/- utfall antal Avvikelse prognos/ utfall procent -554-0,9% Prognosen är 0,9 procent under utfallet föregående år samt 0,3 procent under budget eftersom sjukhuset tappar mot föregående år både inom psykiatrisk slutenvård samt somatisk öppenvård. 4.5 Beläggning Inom psykiatrin har vi sett en sjunkande beläggningsgrad som till delar förklaras av möjlighet till utnyttjande av 6 buffertplatser i tillägg till de 60 disponibla platserna som finns. Med detta har en sjunkande beläggningsgrad uppnåtts. Inom somatiken har en ökad beläggningsgrad setts som förklaras av ett minskat antal disponibla vårdplatser under framför allt sommarmånaderna vilket lett till ökad beläggningsgrad och ökat antal utlokaliseringar.

Sida 6(14) 4.6 Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsarbetet för 2015 består av två olika nivåer. Den primära strävar att uppfylla gällande lagar och förordningar. Den andra nivån baseras på de områden som sjukhuset valt att lägga särskilt fokus på. Vårdrelaterade infektioner (VRI) ska minska med 10 % enligt Infektionsverktyget. Det motsvarar en minskning från 5,2 till <4,7 % av vårdtillfällen. En särskild satsning görs mot vårdrelaterade urinvägsinfektioner som utgör en stor andel. En ökning sågs under början av året kopplat till infektionssäsongen. Den följande minskningen följer i stort sett plan. Hur specifika åtgärder haft effekt går inte att utläsa från aktuella data i Infektionsverktyget. Trycksår uppkomna på SÄS ska minska till En särskild satsning, Utmärkt omvårdnad startades under året för att förbättra omvårdnaden. Den innebär en samordning av utbildning, verksamhetsdialog och stöd till medarbetare inom områdena, trycksårsprofylax, nutrition, undvika fall, minska smittspridning och VRI, aktiverande förhållningssätt och hälsofrämjande sjukvård. Många aktiviteter från stabsnivå följer plan men alla verksamheter har inte förmått att delta i planerad utsträckning. Införandet av Gröna Korset fortsätter med målet att samtliga enheter på sjukhuset har börjat under året. En ny patientsäkerhetskulturmätning genomförs i oktober. Detta är den viktigaste delen av olika åtgärder enligt sjukhusets fleråriga handlingsplan för en god patientsäkerhetskultur. Projektet Optimal textjournal, för en klok och säker journaldokumentation, har förlängts till årsskiftet och löper på enligt plan. Målet är att frigöra tid för patientnära arbete och öka patientsäkerheten. Ett fokusområde för SÄS är att patientens delaktighet ska öka och det sker bland annat genom aktiviteter inom patientsäkerhetsområdet. Likaså har det separata arbetet mot överbeläggning och utlokalisering av patienter samt för en hög medicinsk kvalité och evidensbaserad vård kopplingar till patientsäkerhetsarbetet. 5. Personal Bemanningssituationen efter sommaren är fortfarande ansträngd, främst utifrån vakanser på sjuksköterskor. Från och med första oktober finns beslut om att stoppa inhyrning av sjuksköterskor från bemanningsföretag. I dagsläget har fem dispenser beviljats från detta. Ett antal aktiviteter för att säkra såväl patientsäkerhet som arbetsmiljö planeras och utförs: -Förstärkning av introduktion vid nyanställningar/kliniskt basår. -Mentor/fadderskap för nyutexaminerade.

Sida 7(14) -En pilot avseende kompetensutvecklingsmodell för sjuksköterskor startar på en vårdenhet (Medicin avd. 4) -Rekryteringsaktiviteter som profilerad annonsering, personliga kontakter med sjuksköterskor som slutat under året samt sjuksköterskor som är anställda på bemanningsföretag. -Omdisponering av vårdplatser och personal. -Uppgiftsväxling/förstärkning med undersköterskor. -Förstärkta villkor för ständig nattjänstgöring. -Arbetsmiljöinsatser för att förstärka vårt systematiska arbetsmiljöarbete så som arbetsmiljöutbildning för chefer och utvärdering av samverkansavtalet. Sommaren 2015 har i sin helhet fungerat bra. Dock har bemanningssituationen medfört ett relativt stort övertidsuttag och nödvändighet att arbeta dubbelpass. Ett antal sjuksköterskor/barnmorskor/bma har också avstått semesterveckor/-dagar, vilka ska kompenseras med ledighet under hösten. Den totala sammanställningen är under framtagande. 5.3 Personalvolym Personalvolymen i antal anställda har ökat något i jämförelse med föregående år. Framförallt består ökningen av Undersköterskor. Antalet Sjuksköterskor/Barnmorskor samt Läkare har minskat något under samma tid. SÄS har, utifrån VGR:s initiativ, påbörjat översyn av möjlig uppgiftsväxling, också på längre sikt. Den medvetna satsningen på rekrytering av undersköterskor går i linje med detta arbete. Sjuksköterskevakanserna, främst för nattjänstgöring, är ett stort problemområde. Under en längre period har verksamheterna tvingats till dyra lösningar med kvalificerad övertid och bemanningsföretag för att bemanna nattjänster. Antalet nettoårsarbetare har ökat något mer, jämfört med föregående år. Orsakerna finns att hämta bland annat i en minskad sjukfrånvaro. 5.4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka och i augusti 2015 är den ackumulerade sjukfrånvaron (6,77%) något lägre än 2014. Under vinter och tidig vår berodde vår ökade sjukskrivning till stor del på infektioner och virus bland medarbetarna, arbetsbelastningen var också förhöjd på grund av infektioner och virus i övriga samhället. Gruppen Undersköterskor har den högsta sjukfrånvaron och har även ökat något jämfört med föregående år. Även inom gruppen Rehabilitering och förebyggande ser vi en oroande ökning de senaste åren, främst bland psykologer, sjukgymnaster, dietister och kuratorer. Långtidssjukfrånvaron (mer än 60 dagar)

Sida 8(14) minskar, medan korttidssjukfrånvaron (dag 1-14) är relativt oförändrad. Vi kommer under hösten fortsätta att implementera den framtagna sjukskrivningsrutinen, via klinikledningsmöten och APT. På de enheter där vi ser att sjukfrånvaron är hög, sker riktade insatser, t.ex ergonomiutbildning, arbetsmiljöutbildning m.m. Vi kommer också under hösten 2015 planera för utbildningar i hälsosamt ledarskap (våren 2016). Regionens arbetsmiljöutbildning har startat på SÄS under våren och återkommer i november. Den vänder sig i första hand till nya vårdenhetschefer och skyddsombud. 5.5 Bemanningsföretag När det gäller läkare är det Akutkliniken, Bild- o laboratoriemedicin samt Barn- o ungdomskliniken som i huvudsak använder bemanningsföretag. Neuro- o rehabiliteringskliniken har haft brist på geriatriker men rekryterat med start i september. Övriga kliniker har haft enskilda stödinsatser. Akutkliniken har ökat kostnaderna jämfört med föregående år men har en planering och avser att minska kostnaderna för stafettläkare med 30 procent jämfört med 2014. På Bild- o laboratoriemedicin pågår ett arbete med att säkerställa den egna läkarbemanningen på röntgenavdelningen. På laboratoriedelen har problematiken lyfts regionalt då det är mycket stor brist nationellt på dessa specialiteter, samtidigt pågår rekryteringssatsningar vilket gjort Periodutfall Periodutfall Prognos 2015 Dec 2014 2015 2014 Läkare 27777 25186 43000 41948 Sjuksköterskor 8420 4200 11000 7405 Övrigt 69 Totalt 36266 29386 54000 49366 att en erfaren patolog, en ST patologi samt en utlandsrekryterad patolog anställts. Hos Barn- o ungdomskliniken har den största bristen varit neonataloger och rekryteringar har gjorts men dessa behöver fortfarande bredvidgång samt språkutbildning. Kliniken följer planen att fasa ut stafettläkarna under året. För sjuksköterskor är det mer svårrekryterat till vissa avdelningar än andra, speciellt natten och kostnader har ökat kraftigt jämfört med föregående år. Även stor personalomsättning påverkar behovet av bemanningsföretag. 5.9 Personalkostnadsanalys Sjukhuset har minskat antalet anställda sjuksköterskor i jämförelse med föregående år vilket innebär en brist utifrån vissa verksamheters behov. Under första kvartalet har det genomförts ett antal rekryteringsaktiviteter, där verksamheterna till viss del lyckats rekrytera, men avgångarna är fortfarande alltför många. Det är fortfarande en brist på barnmorskor. Ett flertal åtgärder är vidtagna som exempelvis, anställning av sjuksköterskor, vilka erbjuds en barnmorskeutbildning och erhåller ett utbildningsbidrag. Kliniken arbetar aktivt med situationsanpassad bemanning. SÄS har också en brist på psykiatrisjuksköterskor. Sjukhuset

Sida 9(14) har här tagit del av VGR:s satsning på kompetensutveckling. Sjukhuset ger även i höst utbildningsbidrag till sjuksköterskor för att utbilda sig till exempelvis barnmorska och specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård. Antalet undersköterskor har ökat jämfört med föregående år. Detta är en medveten satsning för att möta underskottet av sjuksköterskor, samt en kapacitetsökning till Bemanningsservice som ersätter vid korttidsfrånvaro. Åtgärden är en del i den strategiska planen för uppgiftsväxling. Vi kompetensutvecklar även våra undersköterskor/skötare/barnskötare i handledning samt inom trycksår och nutrition under året. Vi har identifierat relativt stora pensionsavgångar de närmsta tio åren. De undersköterskor som idag utbildar sig på omvårdnadsutbildningar har begränsad tid för praktik inom exempelvis akutsjukvård. Det finns därför en risk att det blir en brist på återväxt framöver. Det är därför viktigt att säkerställa att en grundkompetens finns på våra enheter. Vi har därför varit med och ansökt om att få starta Yrkeshögskoleutbildningar inom akutsjukvård samt barn- och ungdom i VGR. Antalet anställda läkare har minskat jämfört med föregående år. Det finns brister inom vissa specialiteter och den största bristen finns inom vuxenpsykiatri, bild- och funktionsmedicin samt infektionssjukdomar. Patologi och akutsjukvård är områden där det är en brist nationellt och därför svårt att rekrytera. Sjukhuset har dock under året lyckats rekrytera två patologer. Det är en brist på specialister och överläkare inom ett antal områden. Vi har på ett flertal kliniker en strategi att anställa fler ST-läkare för att på lång sikt minska bristen inom vissa områden, exempelvis inom infektionssjukdomar och ortopedi. Rehabilitering och förbyggande: Antalet anställda har ökat något jämfört med föregående år. En svårrekryterad kategori är psykologer, framför allt erfarna, där sjukhuset också uppvisar en viss brist. Rekryteringsaktiviteter pågår kontinuerligt tillsammans med diskussioner om specialistpsykologer. Administratör vård: Antalet anställda har minskat i jämförelse med förgående år och understiger dagens behov. SÄS har lyckats rekrytera nästan alla som tog examen i maj från YH-utbildningen i Borås. YH-myndigheten har meddelat beslut att bevilja Borås denna utbildning under ytterligare två år. Övertidstimmarna har minskat något jämfört med samma period 2014. Det är framför allt mertiden som har minskat medan den kvalificerade övertiden ökat något. Nytt för sommaren 2015 var att även undersköterskor/skötare/barnskötare, genom ett lokalt kollektivavtal, har haft möjlighet att få del av sommarersättningar på samma nivå som Vårdförbundet. 6. Ekonomi Sjukhusets ekonomi har fortsatt varit ansträngd.i planeringsarbetet inför 2015 beräknades en initial obalans till ca 195 mnkr. I denna har 2014 års särskilda ersättning om 110 mnkr exkluderats. Under senhösten har också beslut fattas om att utge förstärkt finansiering med 155 mnkr för att kompensera sjukhusets underskott. Det beslutades också om att justera uppräkningen från 2,5 procent till 2,7 procent samt att införa avdrag för effektiviseringskrav med motsvarande 1 procent. Nettoeffekten utav dessa medför ett resurstillskott med motsvarande 133 mnkr.

Sida 10(14) Slutlig sammanställning av budgeten inför 2015 pekar på ett kalkylmässigt underskott på 87 mnkr. Inriktningen för det fortsatta arbetet för vård och verksamhet i ekonomisk balans kan beskrivas i följande tre områden: Internt effektiviseringskrav om ca 30 mnkr som successivt inarbetas i respektive verksamhet utifrån beslut. Dessa åtgärder kan i sin tur grupperas i tre huvudsakliga områden; minskade personalkostnader genom effektivisering och anpassning, översyn av övrig förbrukning i form av material, läkemedel mm samt minska köp av specialistvård utanför SÄS. I den regionala uppföljningen har några områden identifierats där vi avviker i förhållande till andra sjukhus, både utifrån antal anställda inom vissa personalgrupper och att vi inom vissa MDC-grupper har högre kostnader än andra sjukhus. Förslag till åtgärder är beräknade till ca 26 mnkr och kommer att vara utgångspunkt för långsiktigt arbete. Möjlig effekt 2015 kan uppgå till ca 20 mnkr Utöver ovanstående kommer ytterligare åtgärder arbetas fram där utgångspunkten kommer att omfatta fortsatt översyn av lokaler, ledighetsstyrning, läkemedel, anställda, användning av bemanningsföretag, köpt vård och valfrihet. I en första inringning kan följande åtgärder anges: o Minskade personal- och bemanningsrelaterade kostnader o Läkemedel o Material o Resekostnader o Övrigt 25 mnkr 3 mnkr 2 mnkr 1 mnkr 6 mnkr Sjukhuset har genom vårdöverenskommelsen 2015 ett anslag motsvarande 3 023 851 mnkr från beställarna. De förändringar som kan urskiljas mot 2014 års överenskommelse kan sammanställas enligt följande: Effektiviseringskrav föreligger 2015 på 1 % - 10 mnkr som 2013-2014 varit tillfällig ramförstärkning från beställare + 2 mnkr för övertagande av Vågen + 3 mnkr för övertagande av ögonveksamheten i Alingsås som tidigare fakturerats Alingsås särskilt + 1,5 mnkr för övertagande av Bnut-team från Habilitering och Hälsa

Sida 11(14) + 0,8 mnkr för övertagandet av Logoped från Närhälsa + 18 mnkr som en riktad ersättning för bibehållen tillgänglighet + 18,3 mnkr i ersättning för strategiska lönesatsningar. Har tidigare finansierats regionalt centralt -5,1 mnkr i avdrag för FoU-verksamhet där ersättning istället ges regioncentralt Sjukhuset kommer under 2015 att därutöver avropa regioncentrala medel motsvarande ca 150 mnkr kopplat till uppdrag när det gäller karotiskirurgi, obesitaskirurgi, insatser kopplat till ortopediplanen, ägarstyrd produktionsökning, screening koloskopi, ordnat införande av läkemedel och metoder, solidariskt finansierade läkemedel, FoU, specialistutbildning av sköterskor, ersättning för AT-block samt ST-regatt samt regional satsning inom psykiatri mm. 6.1 Ekonomiskt resultat Resultatet till och med augusti är 8,9 mnkr. Budgetavvikelsen är 17,5 mnkr, vilket främst förklaras av avvikelsen för övriga kostnader. SÄS har en överproduktion på 3,3 mnkr. Intäkterna till och med augusti har ökat med 5,0 procent jämfört med samma period förra året och överstiger budget med 36,2 mnkr. Det är i huvudsak de övriga intäkterna som överstiger budgeten. Detta beror i huvudsak på ersättning för regional satsning akutsjukvård 7,6 mnkr, standardiserat vårdförlopp 3,7 mnkr, engångsersättningar för Senior Alert 3,4 mnkr och statsbidrag kopplade till psykiatri 2,4 mnkr. Återföring moms kopplat till bemanningsföretag 2,7 mnkr. Därutöver ett flertal mindre ersättningar bland annat gällande olika projekt. Kostnadskontrollen är fortsatt mycket god. Kostnaderna till och med augusti har ökat med 2,8 procent jämfört med samma period förra året och överstiger budget med 53,7 mnkr. Personalkostnaderna understiger budget med 33,4 mnkr, vilket bland annat beror på att det finns budget för ägarstyrd produktion men kostnader för detta har inte uppkommit ännu. Bland kostnaderna finns även ökade kostnader för förhöjda arbetsgivaravgifter för unga som har stigit med 10 procentenheter. Budgeten för personal skall även täcka kostnaderna för granskningstjänster 1,9 mnkr samt Bemanningsföretag 36,3 mnkr. Kostnaderna för köpt vård överstiger budget med 8,2 mnkr. Avvikelsen beror på externa köp inom tillgänglighet som sjukhuset erhåller finansiering för samt kostnader för ECMO-vård. Kostnaderna för läkemedel är 7,2 mnkr över budget. De solidariskt finansierade läkemedlen och läkemedlen för Hepatit C är lägre än budget, men de övrigt finansierade läkemedlen är högre än budgeterat. Budgetavvikelsen beror även på uteblivna patentutgångar samt volymökningar av övriga läkemedel. Kostnaderna för sjukvårdsmaterial överstiger budget med 8,9 mnkr. Avvikelsen beror på ökade kostnader för hjälpmedel, som är en följd av ett införande av nytt system för långtidsmätning av blodsocker. Denna användning är stoppad för nya patienter i väntan på

Sida 12(14) beslut om finansiering. Åtgärdsplanens effekter ligger i budget under hösten. Övriga kostnader överstiger budget med 34,9 mnkr. Avvikelsen består till största delen av en budgetjusteringspost på 18 mnkr men även på ökade kostnader för bland annat byte till IPtelefoni, granskningstjänster, Larm och bevakning etc. Det förekommer även ökade kostnader för mammografi, som är en konsekvens av en ny gränsdragning i det nya avtalet där sjukhuset under 2015 inte har fått finansiering. Resultaträkning (tkr) Tabell för fullmäktiges konton (Tkr) Konto Utfall (Tkr) Prognos 7551 187 400 754* 90 200 6.3 Investeringar Sjukhuset har en investeringsram på 61 mnkr för utrustningsinvesteringar. Utöver det finns 32 mnkr kvar av beviljade medel för investeringar från tidigare år. Beslut har tagits för

Sida 13(14) planerade för 39,5 mnkr och 15 mnkr har avsatts för akuta investeringar och haverier. Av de akuta har 9 mnkr använts. De 10 största beviljade objekten för 2015 är: Utöver ovanstående har sjukhuset fått beviljat tre stycken strategiska utrustningsinvesteringar enligt nedan: Objekt Belopp mnkr SPECT/CT 7 000 Automationsutrustning 20 000 MR 3T 13 000 Investeringstakten är beroende på bla om det finns avtal eller inte. Vi har ett antal dyra objekt som troligen inte hinner bli klara 2015. Anskaffning av intensivvårdsrespiratorer för 5,5 mnkr (4 mnkr från i år och 1,5 mnkr från 2014) kommer att dröja till årets slut men troligen till 2016 eftersom upphandlingsresultatet har överklagats igen. Bentäthetsmätare på 1,2 mnkr hamnar på 2016 då processen med upphandling har startat nu. Hittills har beställningar skickats till Koncerninköp för 15,7 mnkr av årets investeringar. T o m augusti har investeringar aktiverats för 34 mnkr, utöver det finns 8 mnkr bokförda som pågående; ej aktiverade investeringar. Prognos för året: av de 32 mnkr beviljade föregående år kommer ca 80 procent att användas och av årets investeringar ca 90 procent, prognos 70 mnkr. 6.4 Åtgärder vid ekonomisk obalans Av för året planerade åtgärder kan effekter motsvarande 29,2 mnkr summeras till och med augusti.

Sida 14(14) 7. Bokslutsdokument och noter. Analyslänkar BD 1508../../userfiles/1/documents/2052_2642_D4ACB.xlsx