Kommunala strategier för förtätning och hushållning av den goda jorden Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur. Den Goda Jorden, årsmöte 2012

Relevanta dokument
Landskrona. Lantmä teriet, i 2012/ tätort 2524 inv./km²

Det blir kostsamt att bygga billigt! Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur

Kan mindre kommuner förtäta? Anders Larsson, SLU Alnarp

Resurseffektiv & god planering?

Samhällsekonomiska kostnader av olika utbyggnadsscenarier

Seminarium, Tätt & Tryggt, Malmö 14/ Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Jordbruksmarken en förutsättning för mat på bordet (KSLA, PA, DGJ) Tisdag 4 oktober 2016

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Krydda med siffror Smaka på kartan

Klimatfrågorna i fokus. Magnus Jacobsson

Kunskapsstråket. En unik position

Projektplan till Utvecklingsplan för Klok förtätning

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING


DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun

Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

LANDET, STADEN OCH URBANISERINGEN

Kommunens planering och möjligheten att påverka

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050?

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING 1(8) tillhörande detaljplan för fastigheten Rambodal 1:1 med närområde. inom Brånnestad i Norrköping

Varför skyddad tätortsnära natur?

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Överklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken.

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Sverigebygget nya bostäder

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Stigande havsnivåer engagemang, kommunikation och planering i Skåne

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället. Presentation av förstudie

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick


Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP)

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Regionala utvecklingsnämnden

1.1 SLUTSATS OMRÅDESBESKRIVNING NUVARANDE MARKANVÄNDNING TIDIGARE STÄLLNINGSAGANDEN... 4

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

BEHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Ormen 21 med närområde 1(7) Tillhörande detaljplan för. inom Kneippen i Norrköping

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Reflektion från seminarium 5

Upphävande av detaljplan för Värpinge 13:2 och 13:21 m.m. i Lund, Lunds kommun

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Vatten i fysisk planering

Reflektion från seminarieserien

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

VISION OCH MÅL DEL 2. ViISION OCH MÅL. Sida. Vad är egentligen en översiktsplan? 38. Mål 39. Stolthet och attraktivitet 39.

Regional, översiktlig och strategisk planering

Eli Larsdotter- Brynhildsvoll, stadsarkitekt. Lina Byström, planingenjör

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

Vad händer med marken? - Bättre markanvändningsstatistik med geodatasamverkan

DEN SVENSKA URBANISERINGEN BORTOM MYTER, PERSPEKTIV OCH POLARISERING

1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

Rapport Rädda åkermarken innan det är för sent!

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

1.1 Vad är en översiktsplan?

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

Planbeskrivning. Tillhörande upphävande av detaljplan Åsaka 3:12 del av. Essunga kommun Västra Götalands län. Dnr: Utökat förfarande

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

WP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure. Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson

Antagen av KF PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Det goda lokalsamhället

i Mariestad Upphävande av detaljplan för kv. Sprinten samt stadsplan för del av Mariefors SAMRÅDSHANDLING Planbeskrivning juni 2018

Yttrande över utställt förslag till Upplands Väsbys översiktsplan Väsby stad 2040

Bedömning av betydande miljöpåverkan

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

TRN Bifogat finns yttrande samt beslut från KS , utställning av RUFS Dnr TRN Med vänlig hälsning

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD

Regionala utvecklingsnämnden

Rör inte vår åkerjord

Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet. Göran Persson

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011

BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER

Skåne Livskvalitet i världsklass

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011

Landskapskonventionen vad innebär den? Louise Andersson

MINNESANTECKNINGAR. Samrådsmöte för Översiktsplan 2018, Svedala kommun

Regionala utvecklingsnämnden

Tyck till om din framtid!

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

Transkript:

Kommunala strategier för förtätning och hushållning av den goda jorden Anders Larsson, SLU Alnarp, landskapsarkitektur Den Goda Jorden, årsmöte 2012

Först, något om globala trender

Markförstöring i olika former är ett grundläggande och ständigt återkommande problem, som ofta negligeras, eftersom de påvisbara effekterna och konsekvenserna framträder gradvis.

Resultatet blir: Påen global nivåförlorar vi årligen 24 miljarder ton matjord, främst pga. ökenspridning och torka De senaste 20 åren har vi därmed förlorat matjord motsvarande den totala åkerarealen i USA

I Europa utgör markförstöring fortfarande ett växande problem Mellan 1990 och 2000 förlorade vi i Europa i genomsnitt 275 ha odlingsbar jord per dag (= 100 000 ha per år)

Mellan år 2000 och 2006 förlorade Spanien 15 % av sin odlingsbara jord För 19 undersökta europeiska länder motsvarar förlusten (2000-2006) en potentiell veteproduktion på 6,1 miljoner ton (stora regionala skillnader)

Förlusten av en hektar odlingsbar mark i Europa skulle behöva kompenseras genom att tio gånger mer mark tas i bruk på annan plats i världen

I Sverige har 3 430 ha jordbruksmark bebyggts under åren 1996 2005. Under denna period ökade exploateringstakten och var år 2005 mer än tre gånger såstor som år 1996. Jordbruksverket 2006

Enbart i Skåne har 13000 ha av den allra bästa jordbruksmarken bebyggts mellan åren 1962-2000, vilket motsvarar 7 % av Sveriges bästa åkermark av klass 8-10. Länsstyrelsen i Skåne 2001 Samtidigt har vi mest hårdgjord yta per invånare i hela Europa

Malmö - tätort 3 908 invånare/km²

Fredriksberg 11.028 (Indbyg. pr. km²) = 2,8 ggr fler

Landskrona - tätort 2524 inv./km²

Mål och metoder för hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering (LTJ-faktablad, publiceras i mars-april 2012, SLU + LRF)

Syfte: Att undersöka hur bevarandet av god jordbruksmark värderas i relation till exploatering inom kommunal översiktlig planering, och att se med vilka metoder som detta hävdas.

Miljömålsenkäten 2011 Har kommunen någon policy angående bevarande av god odlingsmark?

Boverket, miljömålsenkäten 2011

Av de kommuner som svarat ja valdes 20 översiktsplaner ut för närmare studier. En representativ kommentar: Genom att bygga tätt och att koncentrera ny bebyggelse till städerna och vissa utvalda orter begränsas den fortsatta utbyggnaden på jordbruksmark. Inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse i städerna, de prioriterade utvecklingsorterna och de attraktivt belägna boendemiljöerna, prioriteras utbyggnad framför bevarande av jordbruksmark

Inga konkreta metoder för hur markkonflikter som de ovanstående ska kunna lösas Flera av de undersökta kommunerna gör en direkt koppling mellan att spara åkermark och att förtäta tätorterna. I huvuddelen av de granskade översiktsplanerna anges inte hur många hektar av olika markslag som reserverats för bebyggelse. Lund, Landskrona och Tomelilla utgör avvikande exempel, där man redovisar hur mycket åkermark av olika klass som tas i anspråk vid olika utbyggnadsalternativ.

Tre kommuner med mer utvecklade resonemang Malmö, Lund och Helsingborg valdes ut för fördjupade studier Motiv för att spara åkermarken och förtäta: Det spar påkommunens markresurser och ger en större valfrihet för markanvändningen i framtiden. Det är mer miljövänligt att gynna effektiv kollektivtrafik istället för bilåkande. Förtätning bidrar till mer levande städer med närhet till service och mötesplatser.

Åandra sidan är det mer komplicerat att förtäta än att bygga utåt på åkermark: Det blir längre processer med fler berörda som vill tycka till. Ägoförhållandena är mer splittrade, många fastighetsägare blir inblandade. Det är oftast dyrare att förtäta. Det finns tekniska och juridiska hinder som bullerriktlinjer, skyddsavstånd och luftföroreningar.

Men fortfarande inga konkreta metoder!

Några utblickar mot omvärlden: Danmark: 1970 gjordes en indelning av landet i tre olika zoner - urban, rural och fritidsbebyggelse. Urban exploatering får inte ske inom den rurala zonen, landzonen. = Kraftfull metod!

Baden-Würtemberg: Ca tre gånger såstort till ytan som Skåne, men har ocksåca tre gånger såmånga invånare per kvadratkilometer. Har experimenterat med s.k. eko-konton, där ingrepp i en viss miljöger minuspoäng, som måste kompenseras genom att förbättra kvaliteterna på andra platser, liksom arbetar aktivt med att kombinera fenomenen förtätning och grönstrukturutveckling.

Finns ocksåregionala krav påatt inte bygga utanför befintlig stadsstruktur och att gränsen mellan stad och land ska markeras tydligt Resultat: Man har lyckats förtäta i urbana och redan mycket tätare miljöer än i Sverige, samtidigt som grönstrukturen har kunnat utökas och förbättras

+ förbättringar pådet sociala planet, genom att det exempelvis skapats bättre underlag för livsmedelsbutiker, vilket varit gynnsamt för en åldrande befolkning som kanske inte alltid har tillgång till bil!

Med avseende påkunskap, ambition och dialogförutsättningar inom planeringen, skiljer det inte såmycket mellan länder som t.ex. Sverige, Tyskland och Danmark. Det skiljer sig däremot mycket gällande formella regelverk och konkreta metoder. De flesta europeiska länder har en juridiskt bindande fysisk planering även påregional och/eller statlig nivå. I Sverige råder dock ett kommunalt planmonopol.

Det återstår en del att göra

Tack för mig!