Tentamen i Nationalekonomi för Aktuarier ht2011 Onsdag 19 oktober 2011 Mårten Larsson Hjälpmedel: skrivdon och linjal Betygsgränser: A 90 100, B 75 89, C 60 74, D 55 59, E 50 54 Försök att besvara frågorna på det utrymme som ges i tentan, räcker det inte till får såklart annat papper användas. DEL I Fråga 1. Ge en kort förklaring (gärna tillsammans med ett kort exempel) för innebörden av följande begrepp. (20 p) a) Inkomstseffekten Den komponenten i förändring av efterfrågad kvantitet som uteslutande beror på en förändrad reell inkomst i samband med en prisförändring på varan. Inkomsteffektens tecken avgör huruvida en vara är Normal (+)-tecken, eller inferiör (-)- tecken. b) Monopolistitk konkurrens Många företag som säljer en vara som kan ges differentierad karaktär. T.ex. jeans, tandkräm osv... Det finns inga hinder för in- och utträden på marknaden så resultatet kommer att bli nollvinst på lång sikt. Det finns alltid stordriftsfördelar på en monopolistisk konkurrensmarknad. Företagen konkurrerar om kunder via marknadsföring, eller FoU. c) Moral Hazard Individuellt beteende kan inte observeras av båda parter i ett avtal. Detta medför att ena partens beteende kan påverkas av kontraktets undertecknande. T.ex. kan en försäkringstagare som tecknat försäkring bli mer oaktsam än vad han eller hon egentligen är/skulle vara utan den tecknade försäkringen. d) Välfärdsförlust Marknadsaktivitet som skulle ha realiserats på en perfekt konkurrensmarknad kommer inte till stånd på grund av att t.ex. marknadsformen hindrar detta. Kvantiteten sålda varor blir mindre och säljs till ett högre pris än vad som skulle ha varit fallet under perfekt konkurrens.
e) Paretoeffektiv allokering En allokering under vilken ingens situation kan förbättras utan att detta sker på bekostnad av andras situation vad avser t.ex. välbefinnande. f) Nashjämvikt En Nashjämvikt är ett utfall ifrån vilket ingen aktör unilateralt har incitament att avvika från sin strategikombination. Exempel på Nashjämvikter kan vara vinsmaximering under perfekt konkurrens där P=MC ger producerat q för varje enskilt företag. g) Penningpolitik (Monetary Policy) Riksbankens ekonomiska politik som avser att upprätthålla antingen prisstabilitet eller växelkursens värde. Penningpolitikens agerande beror på växelkursregimen. h) Automatiska stabilisatorer (Automatic Stabilzers) Stabiliserar delvis konjunktursvängningar utan aktiva ingripanden. Till exempel kommer skatter att fungera konjunktursvängningsdämpande då skatteintäkterna blir höga i högkonjunkturer och således begränsar konsumtionsutrymmet, samtidigt som de kan upprätthålla konsumtionen genom antingen G eller transfereringar i lågkonjunkturer. i) Capital deepening (Kapitalfördjupning) Kapital per arbetare, talar om hur kapitalintensiv produktionen är i en ekonomi är. I Solowmodellen är det kapitalintensiteten som bestämmer produktionsresultatet per capita. Denna kan ökas genom nettoinvesteringar dvs. högre sparkvot. j) Politiska konjunkturcykler En tendens att frisera t.ex. arbetslöshetsstatistiken inför valår. Detta får till följd omotiverade politiska satsningar som sätter ekonomins långsiktigt stabila utveckling ur spel. Detta kan skapa inflation och kostsam reglering mellan valåren. Politiska konjunkturcykler kan delvis motverkas av en självständig centralbank.
DEL II Utredande kortsvarsfrågor (40 p) Fråga 2. Försäkringsmarknaden a) Varför finns det en marknad för försäkringar? U U(EM) EU M 0 M 1 U(M) Lotteri med 50/50 risk att vinna M 1 istället för M 0. M Människor har en tendens att vilja undvika risk. Detta brukar kallas riskaversion och innebär att det finns en betalningsvilja för att säkert få ett utfall som motsvarar medelvärdet av de möjliga utfallen. Försäkringstagaren har en konkav nyttofunktion, dvs. avtagande marginalnytta med avseende på pengar/ konsumtionsmöjligheter. (3p) b) Redogör grafiskt för en individs preferenser för försäkring av sina konsumtionsmöjligheter vid sjukdom/personskada. Konsumtion när frisk premie Konsumtion vid sjukdom Vid väldigt låga konsumtionsmöjligheter i händelse av sjukdom är individen villig att avstå från mycket konsumtion i friskt tillstånd för att försäkra sig om sin nödtorft i händelse av insjuknande. Ju större denna nödtorft vid sjukdom är desto mindre är individen villig att offra från sin friska konsumtion. c) Vad utmärker en aktuarisk försäkring? Vad har den för konsekvenser? Under vilka antaganden föreställer vi oss sådana? Redogör noga eventuella förutsättningar för ditt svar. (3p) (4p)
Fråga 3. Efterfrågan för en vara på en marknad kan beskrivas av P = 80 - Q. Marknaden kännetecknas av monopol och produktionskostnaderna består endast av en rörligkostnad om 20 SEK/enhet. a) Beräkna marknadsjämvikten och ange jämviktspris och jämviktskvantitet. Visa i diagram och bestäm storleken på konsument- och producentöverskottet. P 50 KÖ PÖ MR MC 30 Q KÖ=450 PÖ=900 En reglering bestående av ett pristak införs på marknaden. Antag att detta sätts till 30 SEK. b) Redogör för vad som händer på marknaden. Åskådliggör och beräkna storleken på konsument- och producentöverskott. Vilka problem kommer att uppstå P KÖ 30 PÖ MR PRISTAK MC 50 Q
Fråga 4. a) Bestäm med utgångspunkt från följande individs indifferenskurvor efterfrågefunktionen för äpplen. Individens fruktbudget (för vilken endast äpplen och päron är av intresse) är 100 SEK och priset på päron är vid tillfället 10 SEK. Är äpplen en inferiör vara för individen här i fråga. Motivera ditt svar. Q PÄRON 10 U 0 U 1 U 2 P ÄRPLEN 10 20 30 Q ÄPPLEN 10 5 3 2 D ÄPPLEN (P) Q ÄPPLEN b) Är äpplen en inferiör vara för denna individ. Motivera ditt svar. NEJ, vid ökad inkomst så kommer konsumenten att öka sin konsumtion av äpplen, detta kan avläsas ur diagrammet genom att isolera inkomsteffekten från U 0 till såväl U 1 som U 2.
Fråga 5. På en privat marknad för varor med kollektiva attribut kommer resursallokeringen inte att fungera fullt ut effektivt. a) Vad karakteriserar en kollektiv vara? Icke rival och icke exkluderbar b) Varför fungerar inte resursallokeringen effektivt enligt den vanliga marknadsmodellen? Snålskjutsincitament försvårar produktionsfinansieringen. c) Kollektiva varor leder till ett såkallat marknadsmisslyckande. Redogör för ytterligare två sådana visa och beskriv varför de ger upphov till välfärdsförluster. Externa effekter - produceras för mycket eller för lite av varan på grund av att det inte finns något pris kopplat till externaliteten. Asymmetisk information - marknaden kollapsar på grund av att t.ex. alla bra varor trängs undan av de dåliga.
DEL III Svara utförligt (40p) Fråga 6. På en marknad som i utgångsläget befinner sig i långsiktig jämvikt faller plötsligt konsumenternas förväntningar på framtida inkomster. Detta får till följd att de konsumerar mindre. Ekonomins efterfrågan AD: = C + I + G + X IM. C = c 0 + β (Y T) Y BNP I = I(r) X = X(E,Y*) IM = z Y β konsumtionsbenägenhet r ränta E växelkurs, Y* BNP i utlandet z importbenägenhet a) Beräkna ekonomins multiplikator. Y = c 0 + β ( Y T ) + I + G + X zy Y βy + zy = c 1 Y = ( c0 1 β + z 0 + I + G + X + I + G + X ) Multiplikatorn är: 1 1 β + z b) Hur kan ekonomisk politik (finans- och penningpolitik) tänkas agera gentemot konsumenternas förväntat lägre inkomster? Motivera ditt förslag samt redogör varför konsumenternas förändrade förväntningar är ett problem. Om man förväntar sig att hamna i lågkonjunktur så kan regeringen gjuta förhoppningar om ljusare tider genom att öka G vilket via multiplikatorn får fart på ekonomin och kanske även konsumtenternas förväntningar om framtida inkomster. Om konsumtenternas lägre förväntningar om framtida inkomster leder till att de konsumerar försiktigare så kan även riksbanken via ett lägre inflationstryck sänka reporäntan. Vilket gynnar investeringarna och via multiplikatorn också bidrar till att få fart på ekonomin. c) Kommer ditt svar i b) påverkas av ekonomins grad av öppenhet gentemot omvärlden? Om ekonomin har stor öppenhet mot omvärlden så kommer offentliga satsningar inte ge lika stora multiplikativa effekter i och med att konsumtionsökningen delvis läcker ut i import av varor producerade i andra länder. En räntesänkning kommer att åtföljas av att Svenska kronan deprecierar, vilket är positivt för den internationella konkurrenskraften och således sannolikt på sikt även ökar exporten.
Fråga 7. Globalisering är ett begrepp som beskriver en situation där internationell handel blivit en allt större andel av BNP i allt fler av världens länder. a) Vad är det huvudsakliga argumentet för att länder bör handla med varandra? Motivera ditt svar noga. Komparativa fördelar leder till att specialisering alltid är att föredra framför egenproduktion. Om varje land fokuserar på det de är relativt sett duktigast på, dvs. har lägst alternativkostnader för att producera så kommer det bli ett större total produktion och varje land kan tjäna på att sälja sitt produktionsresultat och köpa tillbaka det de är mindre lämpade att producera själva. b) Beskriv med utgångspunkt i ett land som handlar med omvärlden vilka välfärdseffekter en tull har för inhemska konsumenter, inhemska producenter samt staten. Fokusera även på landets samlade välfärdseffekter. Motivera ditt svar med diagram och i ord. P S inhemsk världsmarknadspris + tull A B C D världsmarknadspris D inhemsk Inhemska konsumenter tappar A+B+C+D i konsumtentöverskott Inhemska producenter tjänar A i producentöverskott Staten i landet som inför tullen får C i skatteinteckter Summan blir en välfärdseffekt på B+D som konsumenterna förlorar utan att den kommer någon annan intressent till del. Q
Specialisering på nationell nivå och internationell handel är välfärdsskapande och Solowmodellen leder till att fattiga länder kommer ikapp rika länder vad avser BNP/c. c) Vilken kritik kan man rikt mot de argument som motiverar internationell handel i uppgift a) och b)? Specialisering på fel varor kan göra ett land känsligt för fluktuationer i den internationella efterfrågan. Man kan även föreställa sig att länder som specialiserar sig på kunskapsintensiv produktion har bättre förutsättningar att möta framtida krav än råvaruspecialiserade länder eller länder vars främsta fördel är deras billiga arbetskraft. Det skulle kunna tänkas att det finns argument för att dessa skall skapa sig en skyddad sektor som de kan utveckla utanför den internationella konkurrensen till dess att den hunnit växa sig stark. d) Solowmodellen visar att tillväxten i fattiga länder är högre än i rika länder. Förklara detta resultat med diagram och i ord. Var noga med att redogöra för under vilka förutsättningar detta gäller. Påpeka även skäl till att detta resultat inte alltid behöver gälla. y(k) y(k) nk sy(k) Fattigare ekonomier ligger långt från SS och har därför en högre tillväxt via nettoinvesteringar och kapitalfördjupning. Rika ekonomier ligger närmare SS och har därför en blygsammare tillväxt. k Förutsägelsen om högre tillväxt i fattigare ekonomier gäller inte alltid och detta kan bero på att fattigare ekonomier ofta har institutionella problem; korruption, bristfälliga äganderätter och, kanske som följd av detta, även en illa utvecklad infrastruktur. Lycka till.