Högskolan i Gävle har en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan.

Högskolan i Gävles vision och mål Vision Högskolan i Gävle har en ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan. Mål Genom en väl utvecklad samverkan och samproduktion med andra lärosäten, det lokala och regionala näringslivet samt den civila och offentliga sektorn har Högskolan i Gävle: ett utbud av professionsutbildningar, som uppfyller samhällets behov av kompetens på lokal, regional och nationell nivå och som är efterfrågade av studenterna utbildningar på grund- och avancerad nivå inom våra starka områden, forskning och forskarutbildning av hög internationell klass inom våra profilområden, stor tillgänglighet till Högskolans utbildningar genom flexibla lösningar med obegränsade studiemöjligheter i tid och rum, en attraktiv och stimulerande arbets- och lärandemiljö med tydliga internationella inslag. Vilka blir AUE:S viktiga bidrag i förverkligandet av ovanstående vision och mål? 1) Vilka är AUE:s styrkor? Nämn tre saker som vi på AUE är duktiga på. Grupp 1 Välbefinnande: materiell andlig Dynamisk långsiktighet Grupp 2 Ordning, inflytande/hierarki Kulturella, ekonomiska, sociala förhållanden Grupp 3 Jämställdhet 1

Mångfald Kultur/kommunikation Grupp 4 Människan Miljön, Produkter och tjänster Finansiella tjänster Grupp 5 Ekologisk social ekonomisk hållbarhet Långsiktighet Ansvarstagande Demokrati Grupp 6 Långsiktighet Helhetstänkande/handlande Grupp 7 Dynamisk kreativitet Grupp 8 Kvalitet Närhet Långsiktighet KONKRETA FÖRSLAG: GRUPP 1 Flexibla utbildningsformer Profilering GRUPP 2 Ämnen inom ett postmateriellt samhälle. Distansutbildning Samverkan och uppdragsutbildningar Självbilden. Varför har vi den dåliga självbilden? Profil-kollektion till alla GRUPP 3 - Distansutbildning - Nischning OCH klassisk bildning - Globalisering 2

GRUPP 4 livslångt lärande god kvalitet samverkan mellan ämnen GRUPP 5 Internationell hållbarhetstrend Stor potential för tvärvetenskapligt hållbart arbete inom högskolan Ökad insikt om behovet av en högskola i regionen Sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling GRUPP 6 enas kring hållbarhet / tvärvetenskapliga program digital utveckling omvärldsbevakning och ta HiG ut i regionen GRUPP 7 Förbättringspotential i våra utbildningar Regional och professionell förankring (attraktiv fo-partner i regionalt förankrade EU-projekt) Gedignare och mer offensiv profil (t ex Omarbeta vår logotype - skapa en mer seriös och gedigen innehållsmässig framtoning) GRUPP 8 Utveckling av nya program Marknadsföring av utbildningen Uppdragsutbildning som te x fastigheter SAMMANSTÄLLNING: FLEXIBLA UNDERVISNINGSFORMER 5 INTERN SAMVERKAN/TVÄRVETENSKAPLIGHET 5 EXTERN SAMVERKAN/INTERNATIONALISERING 4 FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL I UTBILDNING 3 PROFILERING 3 3

SAMHÄLLSRELEVANS 3 NYA PROGRAM 2 2) Vilka hotbilder mot AUE ser vi? Identifiera/ange tre interna/externa hotbilder. GRUPP 1 Minskade studentkullar Minskade anslag Intern splittring GRUPP 2 Identifiera/ange tre interna/externa hotbilder. Nedläggning. Backman och Bäckman. Utbildningspolitiken Budskapet: Lägg ner dig själv. Självbilden. Bättre någon annanstans. Första-handssökande och antal sökande Upplösande av AUE Chefsrekryteringen GRUPP 3 Nationell utbildningspolitik. Regeringens strävan att koncentrera högre utbildning och forskning till större universitet. - Demografisk utveckling (minskat rekryteringsunderlag) GRUPP 4 ostrategisk neddragning av kurser ändrad statlig medelstilldelning otillräcklig kvalitet GRUPP 5 Demografi/sjunkande barnkullar Statsmakternas koncentrationssträvan AUE lågprioriterat av högskoleledningen Snävare utbildnings/forskningsideal GRUPP 6 4

1) politiska preferenser, t.ex. att ha utbildningstak för antal studenter 2) risk att splittra akademiet på två, oro för framtiden 3) omgivande samhällets acceptans GRUPP 7 Förbättringspotential i våra utbildningar Regional och professionell förankring (attraktiv fo-partner i regionalt förankrade EU-projekt) Gedignare och mer offensiv profil (t ex Omarbeta vår logotype - skapa en mer seriös och gedigen innehållsmässig framtoning) GRUPP 8 Utbildningspolitiken Avsaknad av forskningsprofil Efterfrågan vikande på kritiskt tänkande SAMMANSTÄLLNING: POLITISKA HOT (nedläggning, utbildningsvolym) 8 DEMOGRAFI (minskade ungdomskullar) 3 REGIONAL FÖRANKRING (bristande samarbete) 2 MINSKADE RESURSER (för AUE, neddragning av kurser) 2 INTERN SPLITTRING/SJÄLVBILDEN (uppgivenhet, AUE-ATM-AHA) 5 OSÄKER FRAMTID (internt) 2 3) Vilka är AUE:s svagheter? Nämn tre områden där vi idag lyckas mindre bra. GRUPP 1 Att använda varandras kompetens Tredje uppgiften Spretiga GRUPP 2 1. Brist på strategier och anpassning Splittrade resurser på för många ämnen Samarbetssvagheter 2. Minskande resurser Ekonomiska läget styr. 3. Forskningsmedel' Avsaknad av forskningsmedel Få publikationer 5

GRUPP 3 Studentrekrytering (gäller vissa ämnen och områden) Alltför snäv målgruppsdefinition (rekryteringsarbete bör bedrivas även - eller i synnerhet - utanför gruppen 18-25-åringar) Svårt att få tid till kompetensutveckling (vissa avdelningar/ämnen) Uppdragsutbildning Toppstyrning (på HiG-nivå) Internationalisering (dåligt utnyttjande av utbytesprogram) Bristande administrativa rutiner GRUPP 4 avvägning antal kvalitet studenter dålig bild i media otydliga administrativa rutiner GRUPP 5 Organisation Tvärvetenskap Forskning GRUPP 6 Brist på kommunikation (vet ej vad andra akademier gör) Högskolans roll i regionen (mindervärdeskomplex?) Samverkan GRUPP 7 Rutiner - standardisering Ekonomin Gemensamma visioner, strategier och mål GRUPP 8 Problematisk ekonomi Bristande omvärldsanalys Rutiner SAMMANSTÄLLNING: KOMMUNIKATION (intern, extern, toppstyrning) 5 RUTINER (otydliga, standardisering saknas) 5 TREDJE UPPGIFTEN (lite uppdragsutbildning,dålig bild i media, roll i regionen) 4 FORSKNINGSMEDEL (lite externa medel, få publiceringar) 4 SPLITTRADE RESURSER (minskade resurser, ekonomin styr, dåligt utnyttjande av utbytesprogram) 2 STUDENTREKRYTERING 1 6

Vad innebär begreppet hållbar livsmiljö för oss? I visionen för HiG är begreppet hållbar livsmiljö ett centralt begrepp. Vi tror det är viktigt att vi tydliggör vår definition av detta begrepp. Börja med att diskutera fram några nyckelord som bör ingå i en sådan definition. Formulera därefter så kortfattat som möjligt en definition av begreppet hållbar livsmiljö. Fortsattvisionsarbete Använd ovanstående definition och identifierade styrkor, svagheter, hot och möjligheter i det fortsatta visionsarbete under onsdag eftermiddag och torsdag. Här kan vi förhoppningsvis blir mer konkreta. Vilka områden, aktiviteter, projekt, etc. bör vi fokusera på i framtiden och hur ska detta ske (styrkor att utveckla vidare, svagheter att hantera, hot att bemöta och möjligheter att ta vara på)? GRUPP 1 Internationalisering fråga 1. - Möjliggöra för flera att åka ut - internationella forskningsutbyten viktiga - affärsetik som internationell uppdragsutbildning. Sverige har gott rykte vad gäller låg korruption. - hållbar utveckling som varumärke. Sverige har gott renommé inom detta och det kan vi utnyttja. - många möjligheter inom fastighetsområdet (exvis internationella utbyten inom fastighetsföretaganden och mäkleri) samarbeten med lantmäteriet? fråga 2. - utnyttja sverige som varumärke. Kina och östafrika potentiella marknader. (intressant att söka medel via SIDA och andra aktörer) 7

- forskare och studenter ska kunna göra utbyten med USA och västeuropa eftersom det är till dessa länder de flesta vill. - hållbar utveckling måste vara ledstjärna i de utbyten som sker. fråga 3. se fråga 1 och 2 Samverkan fråga 1. förutsättningar: strategier, rutiner, engagemang konkreta uppdrag/mål med samverkan. Tydliggöra syftet med samverkan. fråga 2. Vetej fråga 3. se fråga 1. fråga 4. stora förväntningar. Ledningen uttalar och betonar samverkans betydelse men verkar inte själva veta hur och varför. GRUPP 2 Internationaliseringsdiskussion. Presentation av nuvarande organisation. Ad hoc lösningar som inte fungerar idag. Internationaliseringsdagarna lyckade. Forskarnätverk. Internat. sekr. chef ska ersättas AUE är störst och vill att adm. ska samordnas. Bygger på för mycket på enskilda personer, många olika utbyten på en plats, organiserade avtalen saknas. Så länge svenska studenter inte åker ut kommer inte studenter hit. Projektarbeten saknas. Bra sekretariat skulle kunna arbeta med rekrytering. Viktigt att studenterna får tillgodoräkna utlandsstudierna. Roligt att studenter 8

från e-avd gör bra reklam och förmedlar nya kontakter/uppdrag med akademin. Prioriteringar på kort sikt: Madrid har fungerat länge som utbytesplats. Mer institutionellt utbyte. Engelsktalande länder önskas som utbytesland för lärare och studenter. Viktigt att försöka mer. USA i första hand, England - viktigt inom Business administration. Uppdrag intensivkurs i svenska 2 x 15 studenter genomförs också i sommar. Kommer ofta tillbaks som utbytesstudenter. Prioriteringar på lång sikt: Engelstalande länder bearbetas mer. Ett kandidatprogram finns på e-avd. Scandinavian Business. Nytt avtal med Indien på gång. Tvåårsmagisterprogram måste utvecklas. Nya EU-länderna väl värt att satsa mer på. Hellre fokuser på några givna orter längre tider hela akademin. Samverkansdiskussion Socialekonomi, Maria berättar om projektet från förr. Kan fortfarande vara ett projekt Design, ekonomi, marknadsföring disk. Organisationsetik. Företagsetik. Hållbarhet för alla. Formaliserade råd på högskolan gör att man får kontakt med alla avdelningar och insikt om hela högskolan. Nya råd i arbetsmiljö och kvalitet är på gång. Samverkan lärare utan särskild fördelning. Dramapedagogiken skulle kunna användas i många fler sammanhang. Tänk övergripande. Rollspel, cases. Samverkanspott i o m att Kontakttorget erhöll tidigare medel. Tidigare arbetssätt mellan HiG och Kontakttorget fungerade bättre. Miljöklassning av kurser. Studenternas hållbarhetsbegrepp mäts när stud. börjar och slutar. 9

Systematiskt arbetsmiljö- och kvalitetsarbete konstrueras på samma sätt. Inte naturligt att det inbegrips i samma system alla tre. Avvikelserapporteringssystemet diskuteras. Medvetenheten om hållbar utveckling inom våra ämnen. Ekonomisk hållbarhet diskuteras särskilt. GRUPP 3 INTERNATIONALISERINGSARBETE 1. Vad strävar vi efter i akademins internationaliseringsarbete? Ökad aktivitet i utbytesprogram (både lärare och studenter) Utbildningsledarna uppdras att utarbeta strukturer och rutiner för att underlätta utbyten inom program. (Utbyten får inte falla på att de blir för besvärliga att integrera i verksamheten) Tydligare och öppnare kring utbud och möjligheter 2. Eventuella geografiska prioriteringar Norden Baltikum (U-länder) 3. Koppling till verksamhetsidé och vision Genom att mötas och samtala över nationsgränserna verkar vi för en hållbar utveckling Samarbete med U-länder kan ge värdefulla influenser och kulturella perspektiv på inte minst hållbar utveckling SAMVERKAN 1. Vilka förutsättning i stort krävs för att genomföra samverkansuppgifter? Tillit: Professionell tillit kolleger emellan; ledningens tillit till kollegiets yrkesetik och professionalitet (= motsatsen till misstro) Mötesplatser för att stimulera intern samverkan Öronmärkt tid på ämnes-, avdelnings- och/eller akademinivå för samtal om samverkan. Kartläggning och spridning av kunskap om den kompetens som finns på akademin ("kompetenspool", gula sidorna för akademin), för att synliggöra interna samverkansmöjligheter Enkla administrativa rutiner för rörlighet för lärare/forskare mellan organisatoriska enheter internt Motverka konkurrenssituation mellan olika enheter Möjligheter att äska utvecklingstid för enskilda initiativ (lärare från olika områden som hittar möjligheter till samverkansprojekt) 10

Kännedom om efterfrågan på uppdragsutbildning 2. Vilka behov finns av samarbete och arbetsfördelning mellan akademier och kontakttorget? Stort behov men idag är kontakten mellan akademin och kontakttorget svag kanske till följd av otydligt uppdrag för kontakttorget. 3. Hur ska samarbetet mellan akademierna och kontakttorget se ut? Akademierna behöver hjälp med att få kännedom om utbildningsefterfrågan, samt med att sprida information om den kompetens som akademin kan erbjuda. Kan kontakttorget bedriva mer av uppsökande verksamhet för att få kännedom om vad akademierna kan erbjuda? 4. Vilka förväntningar upplever ni att akademiledningen har på samverkansarbetet? Önskvärt med uppdragsutbildning Samverkansarbete premieras i löneförhandling GRUPP 4 Samverkan Forum för en hållbar livsmiljö - tvärvetenskaplig utvecklingszon "Hållbar utveckling" - utbildning för alla faser i livet Högskolan som en levande arbetsplats för studenterna, inte bara på kontorstid Beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå Hur applicera högskolans vision inom AUE? Hur koppla detta till forskningsintresse inom AUE? En strategi att konsekvent söka forskningsmedel från teknik och byggd miljö och belastningsskadecenter lika väl som de kan söka från "potten" med utbildningsvetenskap Masterrättigheter med inriktning mot hållbar utveckling (t.ex. företagsekonomi, juridik, pedagogik, didaktik, religion, svenska språket osv.) Alla ämnen skulle få i uppdrag att ta fram vad deras ämne skulle kunna bidra med i andra ämnen (ekonomi för pedagoger, humaniora för ekonomer osv.) Ytterst handlar det om att slå ett slag för "bildningstanken" Internationalisering Vision: Rädda världen! Metoder för att komma dit: Samverkan mellan utbildning och forskning genom att försöka integrera de olika delarna vid lärarutbyten. 11

Arbeta med att förmå våra studenter att resa utomlands i olika typer av utbyten och projekt. Utöka möjligheter och se över svårigheter (svårigheter kan bland annat vara halvfartsläsande, valfria kurser som är utspridda över flera terminer). Syftet med att öka resandet måste dock utredas. Inleda ett organiserat samarbete med universitet som vi redan har kontakt med (till exempel Vasa för doktorander på Hum/Kru). Se över samarbete med Svenska kyrkan som partner då studenter gör MFS och liknande. Skapa rutiner för bra mottagande av och en god miljö för utbyteslärare och internationella studenter. Enkla saker som boende, mat, något slags schema med mera. Kan senare utmynna i en fungerande "gästkultur". Internationella sekreteriatet fungerar som stöd för Higs personal. Ska också ha ett övergripande ansvar för mottagande av internationella lärare/studenter. Initiativ ska komma "underifrån". Även invovlvera Studentkåren i mottagandet av studenter. Initiativen för personalutbyte och internationella samarbeten ska komma från personalen och inte från direktiv ovanifrån. Syftet med olika typer av internationella samarbeten kan förhoppningsvis tydliggöras och förstärkas med underifrånkrafter. Viktigt att alltid tänka på: Syftet med alla aktiviteter inom internationaliseringen. Leder till bättre kvalitet. GRUPP 5 Internationalisering Viktigt ur fortbildningshänseende för oss. Nya influenser och nya perspektiv. Vi lever i en global värld, vi är en del av denna och måste bidra till att även här skapa en hållbar livsmiljö för människan. Viktigt för studenter, kunskap om omvärlden. Hur får vi våra studenter att vilja studera utomlands? Hur kan HiG och AUE bidra till att det skapas en kultur i regionen där internationella perspektiv och utbyten värderas och ses som naturliga? Hur får vi högskoleledningen att stimulera internationella utbytesprojekt för studenter och lärare? Hur kan vi delge varandra erfarenheter från internationella utbyten, kontakter 12

och erfarenheter? Detta görs i för liten utsträckning idag. Att söka, åka på och arbeta med internationella samverkansprojekt ska premieras. En lärare som åker iväg ska få tid för (och har därmed ett uppdrag att) redovisa sina erfarenheter till kollegor, t.ex. i ett digitalt forum. Internationella samverkansprojekt, studentutbyten, etc. blir även en del av vår marknadsföring. Kräver nytänk, ämnesövergripande, tvärvetenskapliga angreppssätt. Kostar pengar initialt. Vilken hjälp finns för att söka externa medel för olika internationella projekt? Ett digitalt forum där vi informerar, tipsar och stimulerar varandra om internationaliseringsfrågor behövs.detta måste vara ett forum som stimulerar till läsning och innehålla "lättläst" text kombinerad med multimodalt innehåll. Samverkan Kontakttorget borde marknadsföras/informera bättre. Vi har dålig kännedom om vilken hjälp man där kan få. Att skaffa sig kunskap om vilka kompetenser som finns på andra avdelningar, vad som görs och vilka projekt/idéer som finns där vi skulle kunna samverka sker inte av sig själv och TAR TID! Det måste skapas incitament och ges utrymme i våra tjänster för att samverka. Dagar likt dessa ger förutsättningar för att skaffa sig denna kunskap men även "i vardagen" måste vi kunna fördelas tid att undersöka och utnyttja möjligheter till samverkan. Att på olika sätt ge utrymme för detta i våra tjänster är ett måste! En gemensamt digitalt forum där vi informerar varandra på ett intresseväckande (och mindre formellt?) sätt behövs. Detta får gärna vara samma forum som som för internationalisering (se ovan) och förutom text även gärna innehålla ljud, bild/rörlig bild för att väcka intresse och förtydliga och engagera. Gemensamma och tydliga rutiner. Vad ingår i kursansvarigs uppgifter och vilka mandat har kursansvarig. Hur mycket tid ska kursansvarig ges för att utföra detta uppdrag. Här måste vi se till att det finns en samsyn för hela akademin. Hänsyn måste också tas till att vissa kurser "kräver" samverkan mellan olika akademier och att detta förmodligen kommer att ta med tid. GRUPP 6 Det internationella sekretariatet bör ligga på en central plats på högskolan 13

internationaliseringen måste göras mera synligt på HiG exempelvis på hemsidan och även på andra sätt. skapa gemensamma rutiner för det internationella arbetet och organisation gemensamma forskarseminarier med de universitet vi samarbetar med all presonal ska erbjudas en vistelse vid de universitet som vi samarbetar med i kalendariet ska det framgå när studenterna kommer hit och åker hem ett International Office där alla internationella studenter kan få hjälp att alla lärare ska sträva efter att publicera sig på engelska Att vi känner till varandras verksamhet. Bilda grupper över ämnes/avdelningsgränser. En uppgift är att utveckla samverkansprojekt. Kontakter med omvärlden. Kontakttorget i nuvarande form fungerar inte som det ska, dvs kontakt mellan torg och akademi existerar inte. Kontakttorgets personal bör ingå i akademierna. Förändringen innebär en ny funktion på akademin där en medarbetare (tidigare från kontakttorget) ansvarar för kommunikation mellan akademi och samverkan/kommunikationsgruppen. (Ahlgren) En funktion på akademin som leder arbetet. Se också punkt 2. Vi förväntas att rekrytera studenter och dra in externa forskningsmedel. GRUPP 7 Konkreta förslag som kan gagna samverkan (inklusive internationaliseringsperspektiv) med visionen som bakgrund: Öppna föreläsningar Öppna arenor/eventcenter (bl.a. med debatter och högskolan som en aktiv deltagare i det offentliga samtalet) Synlighet lokalt och nationellt via de aktiviteter vi är engagerade Välkomnande miljö med lättillgänglig information om högskolan och lokalerna Tjänster/uppdrag med samverkan som arbetsuppgift (Kontakttorget och forskningssekreteraren i samarbete med ansvariga personer på AUE och avdelningarna) Samverkansansvar kopplat till utbildningsledarna för vår grundutbildning Operativ organisation med administrativ personal som kan agera på anbud, förslag på uppdragsutbildningar m.m. Luft i tjänster så att en större flexibilitet kan uppnås (uppdragsutbildningar, projekt etc.) 14

Öppen diskussion om vilka åtaganden som följer skrivningar om samverkan och internationalisering på alla nivåer. Använda utbyten med andra universitet som attraktionskraft för studenter Hitta internationella partner för långsiktigt och hållbart samarbete inom forskning och undervisning Inkluderande kultur på högskolan istället för en exkluderande, hierarkisk och centraliserad kultur Tydlighet vad gäller det som är förhandlingsbart för medarbetarna och vilka förväntningar som finns på medarbetarna från ledningens sida Öppen dialog mellan styrelse, rektor och medarbetare om vilka premisser som styr styrelsens arbete och om styrelsens operativa ansvar Nya former för dialog mellan styrelsen, rektor och AUE GRUPP 8 Vad menar vi med hållbar livsmiljö och hur förhåller vi oss till högskolans vision? Vi kopplar hållbar livsmiljö till kvalitet, långsiktighet och närhet. Vi anser även att hållbarhetsbegreppet innefattar ekonomisk och sociokulturell hållbarhet och från det perspektivet blir AUEs arbete och kompetens centralt. Baserat på detta har vi resonerat omkring nedanstående. Upplevelser av ledningens förväntningar på samverkan Att samverkan ska generera pengar. Vi anser att samverkan kanske framförallt borde betraktas som ett medel för att utveckla kvalitet, både avseende utbildning och forskning. Kontakttorget Vi vet inte vad Kontakttorgets uppgift och uppdrag är. Ingen av oss har haft kontakt med dem. Uppfattningar vi har av Kontakttorgets uppdrag är att det handlar om jippoartade events samt studentfokuserat arbete. Vi vet att de arbetar med samverkan och mot företag, men ingen av oss vet tillräckligt mycket om Kontakttorgets uppdrag och kompetens för att ens veta när vi ska kunna ha användning av att vända oss till dem. Vi behöver således veta vilka de är, vad de kan, vad de gör och hur VI på AUE kan ha användning av dem. Internationell samverkan Erbjuda kurser på engelska, i alla fall på E-avdelningen och åtminstone fr.o.m. motsvarande nivå B. Skulle kunna vara både på distans och campus-kurser. HiG ligger lite i bakvattnet avseende att erbjuda kurser på engelska inom E- avdelningens område och jämfört med andra lärosäten. Erbjuda utbyten terminsvis, som ett obligatoriskt moment i internationellt program. Stimulera utbytet överlag på högskolan både bland studenter och lärare. Konferensarbete 15

Centralt för att bygga upp och upprätthålla forskningsnätverk. Vi måste ut och presentera vår forskning, vår kvalitet och vår kompetens (på konferenser) för att bli tillfrågade för olika uppdrag. Fokusera på några få konferenser om året som är viktiga för den enskilda ämnesavdelningen/forskningsgruppen. Det stärker externa forskningsmedelsansökningar att använda internationella kontakter (uppbyggda vid konferenser) som referenspersoner. För att kunna delta i konferenser, ta på sig uppdrag och utveckla samverkan behövs avlastning i undervisningen. Intern samverkan Samverkan borde betyda att alla inom akademin naturligt känner att de kan ta kontakt med varandra. Vi behöver tillfällen att åka iväg tillsammans för att på det viset öppna kanaler och skapa kontakter som vi sedan också kan ta tillvara på i vardagen. Fortsätta med upplägget för den här konferensen, alltså att skapa temamöten på akademinivå. Teman kan vara exempelvis utveckling av program, uppdragsutbildning, internationalisering, samverkan osv. Byt exempelvis regelbundet ut ett av terminens avdelningsmöten till ett akademigemensamt temamöte för att främja verksamhetsutveckling. Satsa på närvaro i särskilda regioner? Det bör vara innehållet i utbildningen och forskningen som styr med vem och var vi samverkar, inte en idé om att vi ska ha en viss geografisk spridning/representation. Vi nyttjar inte vår ställning av att vara en Östersjö-stad inget i Baltikum. Hemsidan Bedrövlig. Inte bra vare sig för samverkan eller internt samarbete. MÅSTE förbättras! Uppmärksamma medarbetarnas samverkan i termer av prestigefyllda uppdrag och när forskare får pengar och dylikt på högskolans hemsida Andra aktiviteter och behov Uppdragsutbildningar Engelska kurser Double degree Bjuda in forskare för kortare utbyten, både nationellt och internationellt (de internationella kanske kan bjudas in i samband med att de är i Sverige för någon konferens eller annat utbyte) 16