UPPSALA UNIVERSITET REPRO-C HSC 1980
- I - FÖRORD I denna skrift redovisas forskningsprojektet Politiska och sociala förändringar i Sovjetunionen efter 1965 års ekonomiska reform som sedan 1973 bedrivits vid Uppsala universitets Avdelning för öststatsforskning. Redovisningen är dels avsedd för projektets huvudfinansiär Riksbankens Jubileumsfond, dels också för andra som försöker få en inblick i det arbete som bedrivs på öststatsforskningens område. Uppsala i juni 1980 Jan Åke Dellenbrant Projektledare
- II - INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Innehållsförteckning Sid I II 1. BAKGRUNDEN 1 2. FULLSTÄNDIGT FORSKNINGSPROGRAM 3 3. PROJEKTDELTAGARE 9 4. PUBLIKATIONER 10 5. HUVUDRESULTAT 12 6. FRAMTIDA FORSKNING 17 7. PROJEKTETS FINANSIERING 18
- 1-1. BAKGRUNDEN Under främst 1950- och 1960-talen inträffade en metodologisk nyorientering inom samhällsvetenskaperna. En av de viktigaste konsekvenserna härav kan sägas ha varit att ett beteendevetenskapligt betraktelsesätt i någon form starkt kom att prägla forskningsansatserna inom dessa vetenskaper. Upprättandet och den snabba expansionen av den offentliga statistiken inom många av världens nationer liksom framstegen på datateknikens område bidrog dessutom till att empiriska studier fick mycket stor utbredning. Även på öststatsforskningens område kom de traditionellt dominerande totalitarism- och konfliktteorierna, med vars hjälp man tidigare sökt förklara utvecklingen i den kommunistiska världen, att allt kraftigare ifrågasättas. Istället lanserades, främst av amerikanska sociologer och statsvetare, olika gruppteorier som man sökte anpassa till de specifika förhållanden som råder i öststaterna. I samband med att den statsvetenskapliga forskningen baserad på teorier om samhällens modernisering och sociala mobilis ring under början av 1970-talet avsatte sina första mera konkreta resultat blev dessa teorier relevanta också inom öststatsforskningen. Tidigare hade denna forskning och de teorier på vilka den baserades främst inriktats på vissa dynamiska drag i den tredje världens sociala system. Den här i mycket stora drag beskrivna utvecklingen bildar den bakgrund mot vilken målsättningen för det forskningsprojekt som nu redovisas ursprungligen utformades. Den övergripande statsvetenskapliga frågeställningen i projektet rör själva möjligheten att utnyttja teorierna om modernisering i studiet av ett socialistiskt samhälle av Sovjetunionens typ. Två konkreta frågeställningar framstod i detta sammanhang som grundläggande och ofrånkomliga: a) Har det sovjetiska samhällssystemet verkligen moderniserats? och
- 2 - b) har i så fall denna modernisering fått de enligt teorin väntade konsekvenserna i form av social mobilisering och politisk rekrytering? Vid studiet av dessa frågeställningar möjliggjorde en undersökning också av flera av öststatsforskningen hittills tämligen eftersatta områden. Stora kunskapsbrister föreligger exempelvis beträffande regionala förhållanden i Sovjetunionen. Genom att göra de femton sovjetrepublikerna till föremål för analys har projektet verksamt kunnat bidra till kunskapsbildning på detta område. Effekterna av de vid mitten av 1960-talet genomförda ekonomiska reformerna utgör exempel på ytterligare en fråga som visserligen tidigare har tilldragit sig förhållandevis stort intresse från västerländska forskare men där projektets arbete ändå kan sägas ha givit vissa nya resultat särskilt beträffande reformernas regionala effekter. Den sedan mitten av 1950-talet tillgängliga och relativt omfattande offentliga sovjetiska statistiken om de sociala och ekonomiska förhållandena i de femton unionsrepublikerna har gjort det möjligt att i projektet använda avancerade statistiska analysmetoder. Den i tidigare forskning mycket begränsade användningen av kvantitativa data har utgjort en påtaglig brist såväl vad gäller studiet av de övergripande statsvetenskapliga frågeställningarna som vad gäller öststatsforskningens mera speciella problemområden. Förarbetet till projektet Politiska och sociala förändringar i Sovjetunionen efter 1965 års ekonomiska reform utfördes under åren 1972 1974. Detta förarbete stöddes ekonomiskt genom bidrag från Statens råd för samhällsforskning. Riksbankens Jubileumsfond har genom generösa bidrag finansierat det egentliga forskningsarbetet som under åren 1975 1980 bedrivits vid Uppsala Universitets Avdelning för öststatsforskning. Genom ett frikostigt anslag från Knut och Alicia Wallenbergs Stiftelse bereddes Avdelningen för öststatsforskning under våren 1977 möjlighet att inköpa en dataterminalutrustning som varit av stort värde för projektets genomförande.
- 3-2. FULLSTÄNDIGT FORSKNINGSPROGRAM Sedan 1972 bedrivs vid Avdelningen för öststatsforskning ett projekt med inriktning på att undersöka politiska och ekonomiska effekter av 1960-talets reformering av den sovjetiska ekonomin. Bakgrunden till projektet kan sökas i behovet av att med empiriska metoder undersöka samhällsförändringar i Sovjetunionen under det senaste decenniet. Genom ett systematiskt utnyttjande av teoretiska och metodiska framsteg inom västlig samhällsvetenskap kan Sovjetforskningen nå nya, värdefulla resultat. Utförd forskning På det internationella planet äger för närvarande en nyorientering inom Sovjet- och östeuropastudiet rum. Tidigare forskningsinriktningar, som betonat östsamhällenas totalitära karaktär, har fått ge vika för nya angreppssätt av typen intressegruppsskolan. Teoretiker som Milton Lodge, H Gordon Skilling och Franklyn Griffiths har presenterat olika angreppssätt där sovjetisk gruppolitik står i fokus. Andra representanter med en empirisk forsknings inriktning inom detta område är Roger Kanet, Paul Shoup och Frederic Fleron. 1 Skillings och andra statsvetares teorier utgör elaborerade analysinstrument för studiet av sovjetiskt politiskt beteende. Projektet Politiska och sociala förändringar i Sovjetunionen efter 1965 års ekonomiska reform bygger vidare på detta angreppssätt och utsträcker det till att också omfatta en empirisk prövning. Genom att konfrontera de uppställda teorierna med empiriska data nås en fördjupad kunskap om sovjetisk politik. Projektet anknyter även till forskning som utförts tidigare vid Avdelningen för öststatsforskning. Inom ramen för Avdelningens verksamhet har omfattande forskning bedrivits avseende politiska och ekonomiska förändringar under 1960-talet. 2 1 2 Milton C Lodge, Soviet Elite Attitudes since Stalin (Columbus: C E Merril, 1969), H. Gordon Skilling och Franklyn Griffiths, Interest Groups in Soviet Politics (Princeton, N.J.: Princeton University Press, 1971), Roger Kanet (ed), The Behavioral Revolution and Communist Studies (New York: Free Press, 1971), Paul Shoup, Comparing Communist Nations: Prospects for an Empirical Approach, American Political Science Review, LXII (1968), s 185 204; Frederic Fleron (ed), Communist Studies and the Social Sciences (Chicago: Rand McNally, 1971). Jan Åke Dellenbrant, Reformists and Tradidionalists, A Study of Soviet Discussions about Economic Reform, 1960 1965 (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1972)
- 4 - Denna forskning har främst rört policy making, och det här behandlade projektet som inriktats på genomförandet av de samhälleliga förändringarna har utgjort en naturlig fortsättning på denna forskning. projektet anknyter också i detta avseende till den internationella utvecklingen i statskunskap, där policy studies fått en ökad betydelse. I projektarbetet har tiden fram t o m december 1974 ägnats åt planering, datainsamling och dataanalys. Datainsamlingen är nu helt avslutad, och analysen av data har börjat ge vissa resultat. En del av datamaterialet är dock ännu obearbetat. Forskningen inom projektet har hittills koncentrerats på ett studium av republikernas utveckling i samband med genomförandet av den ekonomiska reformen. Under juni och december 1972 har projektledaren studerat modeller för gruppanalys vid amerikanska universitet. Dessa USA-besök (vid Harvard University, University of California, Berkeley och Stanford University) har finansierats genom stipendium från Sverige-Amerika stiftelsen. Härvid har metoder utarbetats för undersökningen av sovjetisk gruppolitik. I syfte att ytterligare utarbeta analysmetoderna presenterades data från projektet vid Inter-University Consortium for Political Research vid University of Michigan, Ann Arbor. Under perioden juni-augusti 1973 bedrev Dellenbrant där metodstudier för projektets räkning. Under hösten 1973 har projektets material successivt förts över till Uppsala universitets dator och bearbetats med hjälp av statistiska datorprogram. I september 1974 presenterades projektet vid International Conference on Soviet and East European Studies, Banff, Alberta, Canada. Forskningsrapporter om modeller för gruppinflytande, politisk mobilisering och politisk rekrytering har presenterats. I en specialstudie har också sovjetideologins syn på den aktuella utvecklingsperioden undersökts. F n undersöks den ekonomiska reformens effekter på republiknivå, varvid sovjetisk produktionsstatistik och statistik avseende medlemskap i partiet, Komsomol mm utnyttjas. De första resultaten av detta arbete har presenterats i tre forskningsrapporter. 3 De data och resultat, som projektet förfogar över, visar tydligt att fortsatta studier kring den sovjetiska ekonomiförvaltningen skulle bidra till att ge en bättre förklaring till hur den sovjetiska politiken fungerar. Det är därför av betydelse att resurser avdelas för att genomföra projektet i sin helhet. 3 Political Development and Economic Steering in the Soviet Union, II. Political Recruitment. patterns of Political Recruitment in the USSR, samt Regional differentiering i Sovjetunionen.
- 5 - Syfte Projektet avses undersöka konsekvenserna av 1965 års planeringsreform i Sovjetunionen, sarskilt vad galler ekonomisk utveckling och politisk rekrytering. Men även sovjetisk gruppolitik i allmänhet och inslag i det nya planeringssystemet av typen räntabilitet kommer att uppmärksammas. Det är väsentligt att påpeka att planeringsreformens effekter och genomförande hittills inte har behandlats i sin helhet i vetenskapligt sammanhang. De förändringar, som Sovjetunionen genomgått under senare tid, synes vara av start intresse for samhällsvetare. Problematiken kan sägas röra moderniseringen av det sovjetiska samhället. Den centrala styrningen av ekonomin och samhället i övrigt kunde inte möta de krav, sam ett modernt, teknologiskt och ekonomiskt högt utvecklat samhälle ställde. På flera områden, ideologi, internationella relationer, inrikespolitik, ekonomi och handel, framstår förändringarna som betydande. Avsikten med den ekonomiska reformen 1965 kan sägas vara att modernisera den sovjetiska ekonomiska och administrativa strukturen. Eftersom förändringarna omfattar flera sektorer av samhället krävs ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Ekonomiförvaltningens påverkan på det politiska systemet utgör en av huvudfrågorna i projektet, där flera samhällsvetenskaper möts. Men även om de ekonomiska vetenskaperna är involverande i projektet, kvarstår dock den statsvetenskapliga frågeställningen såsom övergripande. De kunskaper som undersökningen avser att nå, är relaterade till både teoretiska och praktiska syften. De erfarenheter som kan göras vid tillämpandet av kvantitativ analys på ett socialistiskt samhälle förutsätts ge värdefulla bidrag till den allmanna teori- och metoddiskussionen inom samhällsvetenskaperna. Samma sak gäller projektets tvärvetenskapliga inriktning. Vidare bör man framhålla att kunskaperna om den sovjetiska politikens och ekonomins struktur och funktioner länge varit obetydliga. Svensk forskning om sovjetsamhället har under lång tid intagit en relativt undanskymd plats. Härvid kan projektet även bidra till den pågående internationaliseringen av universitetsväsendet. Ett praktiskt värde av att forskningsprojektet genomförs föreligger också. Handeln mellan Sverige och de östeuropeiska länderna har ökat under senare år, varför kunskaper om den samhälleliga organisationen blir än mer väsentliga. Även andra kontakter, av typen kulturellt utbyte, kan förutsättas öka i framtiden.
- 6 - Undersökningsplan Den ekonomiska reformen 1965 föregicks av en livlig debatt om olika styrsystem. Denna debatt, som har undersökts av projektledaren, följdes av en reform 1965. Reformen syftade till en viss decentralisering av beslutsfattandet till de lokala ekonomiska nivåerna. Den innebar vidare ett begränsat införande av marknadsmekanismen, användning av räntabilitet och materiella incitament. Undersökningen kan betraktas som en studie i policy implementation i ett industrialiserat socialistiskt samhälle. Undersökningen förutsätts svara på ett antal frågor rörande ekonomiska och politiska strukturförändringar, partiorganisationens och de ekonomiska förvaltningsorganens roll. Det förefaller som om den ekonomiska reformen, gruppernas och förvaltningsorganens agerande var mycket nära beroende av varandra. Ett studium av denna interdependens mellan politiska och ekonomiska faktorer skulle kunna bidra till att skapa en mera valid förklaringsmodell for analys av det sovjetiska samhället. Traditionellt har den knappa tillgången på empiriska data utgjort en svårighet vid studiet av Sovjetunionen. Denna situation har dock på senare tid snabbt förändrats. På flera områden har tillgången och kvaliteten på data förbättrats. 4 Den officiella sovjetiska statistiken utgör i hög grad en outnyttjad källa. Narodnoe chozjajstvo SSSR och andra statistiska publikationer presenterar regelmässigt statistik om ekonomins utveckling, den sociala strukturen etc. På senare tid har också sovjetiska tidskrifter börjat publicera en mängd data inom dessa områden. Vestnik statistiki och Ekonomika i organizacia promyšlennogo proizvodstva är exempel på sådana tidskrifter. Den sociologiska och statsvetenskapliga forskningen har, trots att dessa vetenskaper är relativt outvecklade i Östeuropa, presterat ett antal resultat av stor vikt. Den sovjetiska pressens diskussioner kring den ekonomiska reformen utgör vidare en källa till värdefull information. Slutligen kan även data insamlade vid östeuropeiska och amerikanska forskningsinstitut få stor betydelse. 5 Projektet kommer så långt möjligt att utnyttja de möjligheter till internationellt samarbete som erbjuds genom "International Committee for Soviet and East European Studies" och andra internationella sammanslutningar. Så långt möjligt avses forskningsprojektet utnyttja en beteendevetenskaplig inriktning. Kvantifiering av funna data bör eftersträvas. Det är väsentligt att få fram k1illor, som är jämförbara med västerländska data. Självfallet bör den beteendevetenskapliga inriktningen kompletteras med en kvalitativ analys. På vissa områden torde nämligen data inte vara av sådan karaktär, att de låter sig kvantifieras. 4 Jfr Paul Shoup, a.a. 5 T ex forskningsinstitut inriktade på Sovjetunionen vid Glasgow University, Harvard University och University of California.
- 7 - Statsvetenskapliga studier av det sovjetiska samhället har mycket att vinna på att forskarna använder de modeller och teoretiska ansatser som utvecklats vid studiet av andra sociala system. Flera av de försök som gjorts att skapa generella förklaringsmodeller, t ex systemanalysen, skulle säkerligen kunna användas vid studiet av Sovjetunionen. Men icke desto mindre kräver ett sådant betraktelsesätt ytterligare teoretisk anpassning och utveckling. Teoretisering på systemnivå kräver mycket god tillgång på data samt tidigare utvecklade partiella teorier. För Sovjetunionens del bör man i stället överväga att inleda studiet med att skapa partiella teorier ("middle-range theories"), t ex kring eliter, social stratifiering, modernisering. Först därefter blir ett systemteoretiskt betraktelsesätt aktuellt. Inom projektet har en inledande undersökning om olika angreppssätt på grupproblematiken gjorts. Den tendensanalytiska teorin synes härvidlag ha uppenbara fördelar. Projektet avses således utnyttja denna infallsvinkel för studiet av de olika gruppernas agerande. Den tendensanalytiska modellen har presenterats av Franklyn Griffiths. Denne hävdar att man vid studiet av gruppolitik i sovjetsamhället inte bör studera de formella yrkeskategorierna av typen ekonomer och företagsledare. Denna syn förutsätter nämligen ett subsystemdominant samhälle. Det sovjetiska samhället bör i stället betraktas som systemdominant. Studiet bör därför inriktas på frågor som rör hela systemet. Genomförandet av den ekonomiska reformen är ett exempel på en sådan fråga som kan passas in i Griffiths teoretiska struktur. Analysen kommer huvudsakligen att förläggas till republiknivå, vilket synes vara konsistent med Griffiths resonemang om "intermediate actors". Griffiths modell inkluderar den politiska rekryteringens roll i relationerna mellan olika administrativa nivåer. Också ledningens förmåga att utveckla ekonomin kommer att undersökas. Modellens variabler kommer att undersökas för femton cases. Dessa är de femton sovjetrepublikerna. Data kommer att användas från olika sektorer, t ex demografiska, ekonomiska och politiska variabler. 6 Det statistiska materialet analyseras med hjälp av Uppsala universitets IBM 370/155 dator, varvid OSIRIS- och SPSS-programmet utnyttjas. 6 Se även Regional differentiering, a.a.
- 8 - Följande variabler analyseras f n för varje sovjetrepublik: befolkning stadsbefolkning partimedlemmar kandidater till partiet medlemmar i Komsomol medlemmar i fackföreningar anställda i näringslivet kapitalinvesteringar per capita nationalinkomst per capita antal sjukhusbäddar antal läkare elproduktion stålproduktion bostadsyta per stadsinnevånare förskolor gymnasiestuderande publicerade böcker Projektets datamaterial innefattar även andra uppgifter för republikerna, bl a inom den sociala sektorn och inom utbildningen. Enligt sovjetisk uppfattning utvecklas republikerna mot "sbliženie", dvs mot en likartad politisk och social struktur. De resultat som projektet förfogar över tyder dock på att denna sbliženie motverkas av 1965 års ekonomiska reform. En utveckling mot regional differentiering blir i stället skönjbar om data från tiden före och efter reformen jämförs. Man kan således vänta sig att variationen i variablerna över de femton republikerna är större för perioden efter 1965 jämfört med tiden före reformen. Projektets tidsplan innebär att arbetet avslutas sommaren 1978. Under läsåret 1975/76 kommer studiet av förhållandet mellan ekonomisk förändring och politisk rekrytering att fortsättas. Under läsåret 1976/77 kommer analysen att breddas till problemet regional differentiering i allmänhet. Här planeras ett antal forskningsrapporter, särskilt rörande utvecklingen i republikerna. Perioden kommer dessutom att ägnas åt fördjupad analys av politisk rekrytering på basis av presstudier och partitryck. Projektets sista år 1977/78 kommer att ägnas åt författandet av en omfattande monografi kring de problem som undersökts i projektet.
- 9-3. PROJEKTDELTAGARE Följande personer har under perioden 1975 1980 varit knutna till projektet: Namn Doc Jan Åke Dellenbrant PM Mats-Olov Olsson FK Lars Martin Åström FK Bengt Hansson FK Claes Arvidsson Anna Matoušková Lena Wallin Huvudsakliga uppgifter Projektledare knuten till projektet sedan 1975; ansvar för projektets vetenskapliga inriktning, för administrativ samordning (arbetets uppläggning och genomförande), för redovisning av forskningsresultaten i rapporter o dyl (jfr publikationsförteckning nedan) Forskningsassistent; knuten till projektet sedan 1975; ansvar för urval, kontroll och redigering av den sovjetiska statistik som använts i projektet, för sammanställning och översättning av sovjetiska kommentarer till statistiken, för utarbetande av en delrapport i projektet samt projektets slutredovisning Forskningsassistent; knuten till projektet sedan 1975; ansvar för den maskinella behandlingen av projektets statistiska data, för utarbetande av dataprogram, etc Knuten till projektet under våren 1976; ansvar för excerpering av data ur den sovjetiska statistiken Knuten till projektet under våren 1980; biträtt projektet vid redigering av slutredovisningen Sekreterare; knuten till projektet sedan 1975; ansvar för administrativa göromål, för utskrift av manuskript mm Sekreterare; knuten till projektet under våren 1980; ansvar för utskrift av manuskript, etc
- 10-4. PUBLIKATIONER Följande uppsatser, rapporter, mm har utarbetats i anslutning till projektet "Politiska och sociala förändringar i Sovjetunionen efter 1965 års ekonomiska reform": Förarbeten 1. Dellenbrant, J A, Models of Group Influence in the Soviet Union; A Commentary on the Views of American Political Science, Bidrag till öststatsforskningen, nr 1, 1973 2. Dellenbrant, J A, Political Mobilization in the Soviet Union; Theoretical Basis and Conceptualization, stencil, nov 1973 3. Dellenbrant, J Å, Political Development and Economic Steering in the Soviet Union, I. Theoretical Considerations, II. Economic Change and Political Recruitment in the Soviet Union (utkast), stencil, 1974-01- 15 4. Dellenbrant, J Å, Patterns of Political Recruitment in the Soviet Union, stencil, aug 1974 5. Dellenbrant, J Å, Regional differentiering i Sovjetunionen; Några utgångspunkter, stencil, 1975-01-25 Rapporter 6. Dellenbrant, J Å, Regional Differences in Political Recruitment; A Quantitative Inquiry into Soviet Republican Development, stencil, dec 1975 7. Dellenbrant, J Å, Regional Differences in Political Recruitment in the Soviet Republics, stencil, apr 1976 8. Dellenbrant, J Å, Massmedias regionala utbredning i Sovjetunionen, Bidrag till öststatsforskningen, Vol 3, 1976 9. Dellenbrant, J Å, Social and Political Indicators on the Soviet Republics, stencil, juni 1976 10. Dellenbrant, J Å, Soviet Social and Political Indicators; Selected Statistical Data on the Soviet Republics, Bidrag till öststatsforskningen, Vol 4, 1976 11. Dellenbrant, J Å, Regional Differences in the Soviet Union; A Quantitative Inquiry into the Development of the Soviet Republics, stencil, dec 1976
- 11-12. Dellenbrant, J Å, Regional Differences in the Soviet Union; A Quantitative Inquiry into the Development of the Soviet Republics, Bidrag till öststatsforskningen, Vol 5, 1977 13. Dellenbrant, J Å, Regional Differences in Political Recruitment in the Soviet Republics, European Journal of Political Research, no 6, Amsterdam 1978 14. Olsson, M-O, De sovjetiska unionsrepublikernas nationalinkomst; En studie om nationalinkomstens värde som indikator på repub1ikernasekonomiska utvecklingsnivåer, Bidrag till öststatsforskningen, Vol 8, nr 2, 1980 15. Dellenbrant, J Å, Soviet Regional Policy; A Quantitative Inquiry into the Social and Political Development of the Soviet Republics, Almqvist & Wiksell International, Stockholm, Humanities Press, Atlantic Highlands, New Jersey, 1980 Seminarieuppsatser 16. Olsson, M-O, De sovjetiska unionsrepublikernas ekonomiska utveckling, Statsvet inst, Uppsala Univ, stencil, ht 1974 17. Hansson, B & Hansson, C, Urbanisering och politisk rekrytering; En kvantitativ analys av sovjetrepublikernas utveckling 1959-1971, Statsvet inst, Uppsala Univ, stencil, ht 1974 Övrigt 18. Olsson, M-O, Den sovjetiska nationalinkomsten; Definitioner och beräkningssätt (utkast), stencil, vt 1978 19 Olsson, M-O Utkast om det sovjetiska prissystemet, stencil, vt 1978 20. Olsson, M-O, Utkast om beräkning av republikernas nationalinkomst 1956 1973, stencil, ht 1978
- 12-5. HUVUDRESULTAT De frågeställningar som behandlats inom projektet har diskuterats i en rad forskningsrapporter som utkommit kontinuerligt sedan 1973. Resultaten av det grundläggande teoretiska arbetet framkom i huvudsak under 1973 och 1974. I olika rapporter granskades och värderades teorin om modernisering och social mobilisering samt olika gruppteoriers relevans för studiet av öststaternas samhällssystem (jfr skrifterna nr 1-3 i publikations förteckningen ovan). I en rad senare rapporter (jfr nr 4 8, 11 13) redovisas och diskuteras olika preliminära forskningsresultat om bl a regionala skillnader i politisk rekrytering och om massmedias regionala utbredning i Sovjetunionen. Under år 1976 publicerades den mycket omfattande statistik om de sovjetiska unionsrepublikernas sociala och ekonomiska utveckling 1956-1973 som sammanställts och använts inom projektet (jfr nr 10, prel version nr 9). De slutliga resultaten av projektarbetet redovisades i två publikationer som utkom under våren 1980. I den ena rapporten (Dellenbrant, nr 15) redovisas huvudresultaten av det forskningsarbete som bedrivits inom projektet. Den andra rapporten (Olsson, nr 14) utgör en specialstudie om det sovjetiska nationalinkomstbegreppet. Jan Åke Dellenbrant behandlar i sin studie "Soviet Regional Policy" (nr 15) projektets huvudfrågeställning rörande möjligheten att använda de statsvetenskapliga teorierna om modernisering vid studiet av Sovjetunionens sociala system. Mot bakgrund av de resonemang som förs inledningsvis om det sovjetiska kommunistpartiets tidigt uttalade målsättningar om snabb ekonomisk utveckling och regional utjämning samt om de konsekvenser som moderniseringen kan tänkas få i Sovjetunionen uppställs tre hypoteser som därefter prövas i den följande framställningen. De tre hypoteserna formuleras sålunda: 1) Under de senaste två decennierna har moderniseringsnivån stigit i Sovjetunionen. 2) Moderniseringens geografiska distribution karakteriseras av ökad jämlikhet mellan regionerna.
- 13-3) Ju högre grad av social mobilisering, desto högre nivå av politisk rekrytering. Dessa hypoteser prövas genom en analys av data hämtade ur officiell sovjetisk statistik. Genom att de femton unionsrepublikerna tas till analysobjekt möjliggörs användningen av olika statistiska tekniker, bl a faktor- och regressionsanalys. Den undersökning som genomförs ger vissa intressanta resultat. För det första kan det konstateras att en generell socio-ekonomisk utveckling (d v s modernisering och social mobilisering) faktiskt ägt rum i samtliga unionsrepubliker. Alla republiker uppvisar en markant ökning i indikatorvärdena över urbanisering, utbildning, produktion,. Levnadsstandard och kommunikationer. Däremot förefaller inte utvecklingen ha inneburit att skillnaderna mellan de olika republikerna utjämnats under den studerade perioden. De socio-ekonomiska skillnader mellan republikerna som kunde iakttas år 1956 kvarstod således i stort sett oförändrade år 1973. Även indikatorvärdena över politisk rekrytering uppvisar en ökning under perioden för de flesta republiker Men inte heller i detta avseende förefaller utvecklingen gå mot en utjämning mellan de olika republikerna. I nedanstående tabell sammanfattas de skillnader och likheter som förefaller råda mellan de olika sovjetiska unionsrepublikerna. Det är möjligt att urskilja en rad tänkbara orsaker till de kvarstående skillnaderna mellan republikernas socio-ekonomiska utvecklingsnivåer. Ett förhållande som förmodligen är av stor betydelse i sammanhanget är den uppenbara fördel det innebär ur lönsamhets synpunkt att investera i regioner som redan är högt utvecklade. Det förefaller således som om de sovjetiska ledarna ställs inför likartade problem som västvärldens regeringar. Utjämningspolitiken i Sovjetunionen verkar ha lika svårt att hå framgång som i marknadsekonomierna. Fallet Sovjetunionen bekräftar att det är ytterligt svårt att kombinera en snabb ekonomisk utveckling med regional utjämning.
- 14 - Tabell 1: Utmärkande drag i republikernas socio-ekonomiska och politiska utveckling 1956 1973 Republiker Utmärkande drag vad gäller socio-ekonomisk utvecklingsnivå R S F S R Hög Hög politisk rekryteringsnivå Estland, Lettland, Litauen Hög Medelhög, stigande Ukraina, Vitryssland Medelhög, stigande Medelhög, stigande Moldavien Låg, stigande Låg, stigande Armenien, Georgien, Azerbajdžan medelhög hög Uzbekistan, Tadžikistan, Kirgizien, Turkmenistan Låg, stagnerande Låg, stagnerande Kazachstan medelhög Medelhög Hypotesen att den politiska rekryteringen ökar med ökande social mobilisering får ett visst stöd av undersökningen. Det förefaller alltså möjligt att förutsäga den politiska rekryteringsnivån i en republik utifrån dess socio-ekonomiska utvecklingsnivå. Undantagna från denna "regel" är de baltiska republikerna som under perioden haft en lägre politisk rekryteringsnivå än väntat. Flera tänkbara specifika orsaker till denna "avvikelse" kan anföras och en slutsats blir därför att resultaten av undersökningen torde kunna ses som ett stöd för den sociala mobiliseringsteorins allmänna användbarhet. Resultaten tyder alltså på att teorin också kan användas vid studiet av ett socialistiskt land som Sovjetunionen.
- 15 - I Mats-Olov Olssons studie De sovjetiska unionsrepublikernas nationalinkomst (nr 14) undersöks värdet av nationalinkomsten som indikator på republikernas ekonomiska utvecklingsnivåer. En övergripande produktionsindikator som nationalinkomsten borde ha ett stort värde som mätare av ett samhälles modernisering och sociala mobilisering. Det sovjetiska nationalinkomstbegreppet är tämligen komplicerat och skiljer sig dessutom från de närmast motsvarande västerländska inkomstbegreppen. Detta utgör det främsta motivet för denna delundersökning. Till utgångspunkt för resonemangen läggs en definition av begreppet ekonomisk utveckling. Begreppet antas spegla en process där det ekonomiska systemet utvecklas mot en alltmer komplicerad struktur med större interdependens mellan systemets olika delar. Begreppet ekonomisk utveckling implicerar en förändring såväl av samhällets produktionspotential som befolkningens levnadsstandard. Framställningen i övrigt syftar till att avgöra dels i vad mån det sovjetiska nationalinkomstbegreppet teoretiskt definieras på så sätt att nationalinkomsten överhuvudtaget kan anses tjäna som indikator på den ekonomiska utvecklingen (med den innebörd som givits detta begrepp) och dels om de nationalinkomstdata som kan beräknas på basis av offentlig sovjetisk statistik i praktiken kan tjäna som indikator på republikernas ekonomiska utvecklingsnivåer. På grundval av en ingående undersökning av den sovjetiska nationalinkomstteorin konstateras att nationalinkomsten, trots vissa förvridningar som utgör en följd av prissystemets inverkan på nationalinkomstens värde, i princip borde kunna ge en åtminstone approximativ indikation på en republiks ekonomiska utvecklingsnivå, Därvid borde emellertid den ena aspekten av denna nivå, nämligen produktionspotentialen, speglas bättre än den andra, levnadsstandarden.
- 16 - Genom att jämföra data över republikernas nationalinkomst per capita 1956-1973 med andra per-capitadata över mera begränsade aspekter av deras ekonomiska utvecklingsnivåer görs slutligen en bedömning av lämpligheten att i praktiken använda de i Sovjetunionen publicerade nationalinkomstuppgifterna som indikator på republikernas ekonomiska utvecklingsnivåer. Resultatet av jämförelsen är inte tillräckligt entydigt för att get skall kunna anses styrkt att officiella nationalinkomstdata direkt ger en god bild av republikernas ekonomiska utveckling. Jämförelsen antyder exempelvis att nationalinkomsten bättre skulle indikera republikernas levnadsstandard än deras produktionspotential, liksom att den utgör en god indikator på vissa men en dålig indikator på andra republikers ekonomiska utvecklingsnivåer. Dessa resultat kan dock tänkas vara mycket beroende av det begränsade indikatorurval som funnits tillgängligt samt av brister i de analystekniker som använts. Resultatet bör därmed betraktas som preliminärt. En central plats i det utförda forskningsarbetet intas av det datamaterial om de sovjetiska unionsrepublikernas sociala och ekonomiska utveckling som sammanställts inom projektet. Materialet består av 31 basindikatorer med data specificerade för var och en av de femton unionsrepublikerna och för vart och ett av de aderton åren 1956 1973. De 31 indikatorerna består av ett relativt brett och uttömmande dataurval ur den sedan år 1956 regelbundet publicerade sovjetiska statistikårsboken Narodnoe chozjajstvo SSSR (Folkhushållningen i Sovjetunionen). Detta omfattande datamaterial utgör i sig ett betydande biresultat av projektets forskningsarbete och torde kunna komma till stor nytta i framtida forskning såväl på öststatsforskningens som på andra områden. Det borde även kunna vara av visst intresse för den intresserade lekmannen. (Datamaterialet publicerades år 1976 i skrift nr 10. Större delen av materialet återfinns emellertid också i ett appendix till Dellenbrants studie Soviet Regional Policy, skrift nr 15. Materialet finns även tillgängligt på magnetband och är därmed direkt åtkomligt för maskinell bearbetning.)