Anmälningsärenden

Anmälningsärenden 2017-05-23 1. Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 Diarienummer HSNS 2016-00095 2. Protokollsutdrag - 31 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Lägesrapport - Utveckling av Södra Älvsborgs Sjukhus Skene Diarienummer HSNS 2016-00095 3. Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser Diarienummer HSNS 2017-00026 4. Protokollsutdrag från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds sammanträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Diarienummer HSNS 2016-00014 5. Protokollsutdrag från norra hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Diarienummer HSNS 2016-00014 6. Protokollsutdrag från västra hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 27 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Diarienummer HSNS 2016-00014 7. Protokollsutdrag - 29 2017-04-25 östra hälso- och sjukvårdsnämnden, Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Diarienummer HSNS 2016-00014 8. Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen 2017-04-03 Diarienummer HSNS 2017-00018 9. Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 Diarienummer HSNS 2017-00036 10. Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Diarienummer HSNS 2017-00061 11. Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Diarienummer HSNS 2017-00066 12. Protokollsutdrag - 90 2017-04-11 regionstyrelsen, Uppföljning av nämnders planer för intern kontroll 2017 Diarienummer HSNS 2016-00143

13. Regionstyrelsens internrevisorers granskning 2017 Diarienummer HSNS 2017-00067 14. Protokollsutdrag - 30 2017-4-13 kultur- och fritidsnämnden i Marks kommun, Verksamhetsberättelse 2016 Folkhälsa Diarienummer HSNS 2015-00084 15. Protokollsutdrag - KS 07 2017-04-26 Vårgårda kommun, Nytt avtal ungdomsmottagning 2018 Diarienummer HSNS 2017-00044 16. Protokollsutdrag - 95 2017-04-26 hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde, Vårdplatser för högspecialiserad vård i Västra Götalandsregionen för patienter med självskadebeteende Diarienummer HSNS 2017-00071

elårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 8 (20) Protokoll från Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, 2017-04-26 32 Delårsrapport mars 2017 Diarienummer SÄS 2017-00122 Beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att godkänna delårsrapport mars 2017. 2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus begär hos regionstyrelsen om ett reducerat krav på återbetalning av negativt eget kapital efter 2016, ersättning för fördyrande avtalslös period för laboratorieanalyser samt ersättning för kostnader för köpt vårdgarantivård utöver budget, med anledning av det som beskrivs i delårsrapport efter mars 2017. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har under de första tre månaderna av 2017 påbörjat ett omfattande förändringsarbete ( En bra arbetsplats ) i syfte att få bukt med rotorsakerna som ligger bakom trenden med ökande personalomsättning och utmaningar kring arbetsmiljön. Genom förändringarna skapas förutsättningar för stabila förhållanden på sjukhuset och därigenom bättre förutsättningar för att kunna ge en adekvat vård till god kvalitet, i rätt tid och till en låg kostnad. Sjukhusets tillgänglighet har under senaste året försämrats, och åtgärder såsom ökad produktivitet och köpt vård vidtas löpande för att uppnå målen om vårdgarantin. Produktionen når den budgeterade nivån, vilket betyder att inflödet av remisser är högre än vad som låg i förutsättningarna för VÖK 2017. Bedömningen är att sjukhusets möjlighet att nå målet om 100 procent vårdgaranti hänger på huruvida det finns möjligheter att köpa vård inom områden där sjukhuset saknar kompetens. Den ekonomiska utvecklingen under året har varit gynnsam med en god följsamhet till beslutade effektiviseringar. Resultat ackumulerat mars är minus 1,1 mnkr avvikelse från budget. Dock ser sjukhuset stora ekonomiska utmaningar framöver då flera beslut och händelser får en negativ ekonomisk konsekvens. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 170425 Bilaga Bilaga 1 Bilaga Bilaga 2 Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

elårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 9 (20) Protokoll från Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, 2017-04-26 Skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Revisionsenheten, revision@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

rotokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Delårsrapport mars 2017 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-04-25 Diarienummer SÄS 2017-00122 Västra Götalandsregionen Södra Älvsborgs Sjukhus Handläggare: Olof Johansson Telefon: 033-616 47 01 E-post: olof.johansson@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Delårsrapport mars 2017 Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att godkänna delårsrapport mars 2017. 2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus begär hos regionstyrelsen om ett reducerat krav på återbetalning av negativt eget kapital efter 2016, ersättning för fördyrande avtalslös period för laboratorieanalyser samt ersättning för kostnader för köpt vårdgarantivård utöver budget, med anledning av det som beskrivs i delårsrapport efter mars 2017. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har under de första tre månaderna av 2017 påbörjat ett omfattande förändringsarbete ( En bra arbetsplats ) i syfte att få bukt med rotorsakerna som ligger bakom trenden med ökande personalomsättning och utmaningar kring arbetsmiljön. Genom förändringarna skapas förutsättningar för stabila förhållanden på sjukhuset och därigenom bättre förutsättningar för att kunna ge en adekvat vård till god kvalitet, i rätt tid och till en låg kostnad. Sjukhusets tillgänglighet har under senaste året försämrats, och åtgärder såsom ökad produktivitet och köpt vård vidtas löpande för att uppnå målen om vårdgarantin. Produktionen når den budgeterade nivån, vilket betyder att inflödet av remisser är högre än vad som låg i förutsättningarna för VÖK 2017. Bedömningen är att sjukhusets möjlighet att nå målet om 100 procent vårdgaranti hänger på huruvida det finns möjligheter att köpa vård inom områden där sjukhuset saknar kompetens. Den ekonomiska utvecklingen under året har varit gynnsam med en god följsamhet till beslutade effektiviseringar. Resultat ackumulerat mars är minus 1,1 mnkr avvikelse från budget. Dock ser sjukhuset stora ekonomiska utmaningar framöver då flera beslut och händelser får en negativ ekonomisk konsekvens. Södra Älvsborgs Sjukhus Ann-Marie Schaffrath Sjukhusdirektör Torben Pihl Ekonomichef

rotokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Delårsrapport mars 2017 2 (2) Bilaga Delårsrapport mars 2017 Detaljerad rapportering av effektiviseringar för en ekonomi i balans Resultat per verksamhet Bokslutsdokument Besluten skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Revisionsenheten, revision@vgregion.se

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 1 till delårsrapport mars 2017 Västra Götalandsregione 1 (27) Delårsrapport Datum 2017-04-25 Diarienummer SÄS 2017-00122-7 Delårsrapport mars 2017 Västra Götalandsregionen Södra Älvsborgs Sjukhus Handläggare: Olof Johansson Telefon: 033-616 47 01 E-post: olof.johansson@vgregion.se Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Verksamhet... 2 2.1 Viktigaste händelserna under perioden... 2 Hälso- och sjukvårdens produktion... 4 3. Mål och fokusområden... 13 3.1 Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska... 13 3.2 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras... 13 3.3 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas... 15 3.4 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras... 15 3.5 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras... 16 3.6 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska... 16 4. Personal... 17 4.1 Lönestruktur... 17 4.2 Chefsförutsättningar... 18 4.3 Sjukfrånvaro... 19 4.4 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys... 20 5. Ekonomiska förutsättningar... 22 5.1 Ekonomiskt resultat... 22 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans... 25 5.3 Investeringar... 25 6. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse... 27 Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Regionens Hus Östergatan 1 010-441 00 00 www.vgregion.se post@vgregion.se 462 80 Vänersborg Vänersborg

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 1 till delårsrapport mars 2017 Datum 2017-04-25 2 (27) Diarienummer SÄS 2017-00122-7 1. Sammanfattning Förvaltningen har under de första tre månaderna av 2017 påbörjat ett omfattande förändringsarbete ( En bra arbetsplats ) i syfte att få bukt med rotorsakerna som ligger bakom trenden med ökande personalomsättning och utmaningar kring arbetsmiljön. Genom förändringarna skapas förutsättningar för stabila förhållanden på sjukhuset och därigenom bättre förutsättningar för att kunna ge en adekvat vård till god kvalitet, i rätt tid och till en låg kostnad. Sjukhusets tillgänglighet har under senaste året försämrats, och åtgärder såsom ökad produktivitet och köpt vård vidtas löpande för att uppnå målen om vårdgarantin. Produktionen når den budgeterade nivån, vilket betyder att inflödet av remisser är högre än vad som låg i förutsättningarna för VÖK 2017. Bedömningen är att sjukhusets möjlighet att nå målet om 100 procent vårdgaranti hänger på huruvida det finns möjligheter att köpa vård inom områden där sjukhuset saknar kompetens. Den ekonomiska utvecklingen under året har varit gynnsam med en god följsamhet till beslutade effektiviseringar. Resultat ackumulerat mars är -1,1 mnkr avvikelse från budget. Dock ser sjukhuset stora ekonomiska utmaningar framöver då flera beslut och händelser får en negativ ekonomisk konsekvens. Fördyrande avtalslös period för laboratorieanalyser Lönerevisionen 2017 medför högre kostnader än budgeterat Kostnader för köpt vårdgarantivård utöver budget Återbetalning av negativt eget kapital 2016 Sjukhuset har fler anställda och fler nettoårsarbetare än 2016. Ökningen är i princip inom områden med regionala satsningar så som psykiatri och ökade uppdrag inom hudsjukvården. Beläggningsgraden är fortsatt högre än målet och sjukhuset förbereder ytterligare åtgärder för att nå målet om 90 procent beläggningsgrad i 2017. 2. Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Förvaltningen har under vintern identifierat en stark önskan om utveckling och förändring från verksamheterna. Speciellt inom arbetsmiljöområdet och tydlighet i chefers uppdrag efterfrågas, i huvudsak från vårdavdelningarna. Sjukhuset behöver därför satsa sig ur ett besvärligt läge på vårdavdelningarna med hög personalomsättning och hög beläggning. Grundförutsättningarna finns på SÄS för att kunna erbjuda vård till rätt tid, med rätt kvalitet och till rätt kostnad. Struktur och kultur kring förändringsarbete finns sedan länge och det pågår ett stort antal förbättringsarbeten inom kvalitet och patientflöden. Nu kompletteras dessa med arbetet med att få stabilitet på vårdavdelningarna och bättre arbetsmiljö. Sjukhusets interna omställning kräver ledarskap på alla nivåer och bra stöd från staberna. Ledningens ambition är att under 2017 genomföra denna omställning för att stå stabilt inför 2018 och framöver.

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 1 till delårsrapport mars 2017 Datum 2017-04-25 3 (27) Diarienummer SÄS 2017-00122-7 Tre händelser och/eller resultat som uppnåtts under perioden och som ni vill lyfta fram: Arbetet med En bra arbetsplats har startat. Sjukhuset har samlat sig kring arbetet och en projektplan för dess genomförande finns beslutad. I första steget är fokus på slutenvårdsavdelningarna, därefter ska samtliga verksamheter få samma stöd. Arbetet utgår från att Rätt Använd Kompetens ska genomsyra verksamheterna, där ett utvecklat samarbete med Regionservice ingår. Vidare så jobbar sjukhuset med att ta fram en karriärmodell för sjuksköterskor, som tydliggör möjligheterna och behoven av olika kompetensnivåer för sjuksköterskorna. I nästa steg ska karriärmodeller även tas fram för andra personalkategorier. Inför 2018 ska varje chef på SÄS ha ett definierat produktionsuppdrag, som utgår från VÖK 2018. Arbetet med att ta fram dessa uppdrag och behovet av produktivitetsökningar för att nå vårdgarantin, har startat. Tanken är vidare att länka samman produktionsuppdraget med den ekonomiska budgeten. Sjukhusets fokus på förbättrad patientsäkerhet har gett synliga resultat kring bland annat trycksår. Antalet trycksår minskar under 2017. Vilka har varit de största utmaningarna under perioden: Tillgängligheten är en stor utmaning för SÄS. Trots flera interna åtgärder så ökar väntetiderna inom flera områden. På kort sikt ämnar SÄS att köpa vård inom Hud, Ortopedi, Neurologi och Ögon. Personalomsättningen är en utmaning för sjukhuset. Åtgärder inom En bra arbetsplats vidtas. Framställan om behov av kompletterande beslut: Regionfullmäktiges har beslutat om återbetalning av negativt eget kapital för 2016 på 39,7 mnkr. SÄS begär en omprövning av beslutet i en särskild framställan. Fördyrande avtalslös period för laboratorieanalyser. SÄS är beroende av att regionen upphandlar varor och tjänster inom rimlig tid. Av olika skäl har så inte skett och SÄS/VGR är nu avtalslösa med kraftiga prisökningar som följd. SÄS har inte möjlighet att hantera denna prisökning inom befintlig budget och ber om ägarnas ekonomiska stöd under tiden tills nytt avtal är klart. SÄS utför den produktionsnivån som är beställd av HSN S. Trots det ökar köerna inom vissa områden. Det betyder att beställningen från HSN S är för liten. För att hantera köerna på kort sikt så ämnar sjukhuset att köpa vård utöver budget. Dock begär SÄS ekonomisk kompensation för dessa extraordinära kostnader.

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 1 till delårsrapport mars 2017

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 1 till delårsrapport mars 2017 Datum 2017-04-25 14 (27) Diarienummer SÄS 2017-00122-7 För att öka tillgängligheten har BUP genom den regionala psykiatrisatsningen erhållit 9,5 miljoner per år i två år. Verksamheten har påbörjat rekrytering till ett kökortningsteam som skall erbjuda alla patienter som väntar på utredning tid allteftersom. Varje öppenvårdsmottagning skall inom en tvåårsperiod kunna hantera det egna inflödet. Under våren 2017 har BUP arrangerat en utbildning till primärvården gällande suicidriskbedömning samt självskadebeteende. Kliniken har även bjudit in övriga samverkanspartners till den regelbundna internutbildningen. Första tillfället handlade om ätstörningar. Inbjudan kommer ske till ytterligare tre utbildningstillfällen under året. Sedan årsskiftet deltar BUP i det nationella projektet Bättre vård mindre tvång. Detta har redan börjat visa resultat genom färre tvångsåtgärder. Som ett led i att minska den psykiska ohälsan deltar BUP i ett arbete, tillsammans med Borås stad, som syftar till att minska frånvaron i skolan och tidigt fånga upp personer med psykisk ohälsa. Detta sker i projekten Tidiga insatser för ökad skolnärvaro och Tidiga insatser för ökad integration och ökad skolnärvaro. Inom BUP ses en viss ökning av antalet inkomna remisser. Även efterfrågan på utredningar ökar något jämfört med samma period föregående år. Inflödet av remisser är ojämnt fördelade inom kliniken där Alingsåsmottagningen är mest påverkad. Den regionala psykiatriplanen för barn- och ungdomspsykiatrin är nyligen antagen och under året kommer de regionala medicinska riktlinjerna, som ligger till grund för planen, att börja implementeras och utbildningsinsatser planeras. Vuxenpsykiatri (VUP) För att kunna erbjuda god och tillgänglig vård måste VUP under de kommande åren lägga stort fokus på kompetensförsörjning och förändrade arbetssätt. Nyckelkompetenser såsom läkare, sjuksköterskor och psykologer måste säkras. VUP deltar i ett regionalt projekt där man tittar på en karriärmodell för psykologer. VUP har också deltagit i en rekryteringsmässa i Holland i syfte att attrahera personal. Internt finns en grupp som arbetar med att ta fram möjlighet för sjuksköterskor att ha en kombinationstjänst där placering i både sluten- och öppenvård ingår. Tanken är att anställningsformen ska öka attraktionen där kompetens kommer att värderas lönemässigt. För att erbjuda en jämlik vård med fokus på god kvalitet och patientsäkerhet har standardiserade utredningsinsatser i form av Basutredningspaket börjat införas vid alla nybesök. I nuläget har tre mottagningar på VUP påbörjat detta arbete. För att det akuta flödet skall säkras finns dels observationsplatser i anslutning till akutmottagningen, där patienter kan vårdas upp till 48 timmar dels uppföljningsbesök. Omgång två har startat av utbildningen psykiatrisk omvårdnad för personal i heldygnsvården som kommer vara klar i juni. Instruktörer som utbildats i Bergenmodellen (hot och våld) har påbörjat utbildning för personal inom heldygnsvården.

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 1 till delårsrapport mars 2017 Datum 2017-04-25 15 (27) Diarienummer SÄS 2017-00122-7 På två avdelningar har personalen genomgått bemötandeutbildning. För att säkra god tillgänglighet och sammanhållen vårdkedja har nya arbetssätt införts som exempelvis tid i handen, vårdkontakt 7 dagar efter utskrivning och utskrivningsmeddelande till alla patienter vid hemgång. Resultatet för februari avseende vårdkontakt inom 7 dagar är 60 % och utskrivningsmeddelande är 67 %. Förstärkning görs inom utbudspunkterna både för äldrepsykiatri och för patienter med bipolär sjukdom. Utökat uppdrag kring könsdysfori innebär att även barn ska tas emot och en ökad remisstillströmning gör att vårdgarantin där inte nås, resultatet för februari är 50 %. 3.3 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Ett antal åtgärder pågår för att på ett systematiskt sätt fånga patienternas röst och behov och låta det påverka utformningen av den framtida vården. Patienters behov fångas i SÄS processarbete inom följande områden: Djupintervjuer runt patienters behov: Hjärtrytmrubbningsprocessen, Höftfrakturprocessen, Prostatacancerprocessen, Processen för att förebygga patienters ohälsa. Cafédialog: Processen för att förebygga patienters ohälsa Systemiska möten: Pneumoniprocessen Patient Co-design (vårdgivare och patient utvecklar gemensamt lösningar): Strokeprocessen Patientdeltagande i processteam: Bröstcancerprocessen, Diabetesprocessen, Processen för neuropsykiatriska syndrom, Processen för personlighetsstörning. Projekt Personcentrerad vård (PCV) pågår med piloter på strokeavdelningen och infektionsmottagningen. Förutom ovanstående aktiviteter har alla enheter med direkt patientkontakt ett ständigt pågående arbete med månadsvisa patientenkäter där förbättringsförslag fångas och införs. För vårdgaranti, se avsnitt för produktion. 3.4 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Utifrån de satta kvalitetsmålen i kvartalen har varje klinik med dessa i sina uppföljningar och de tas upp i dialogmöten med klinikerna. Med den satta strukturen med processledningsorganisation så kommer flertalet av indikatorerna även följas och förbättras via processernas arbete. Prognosen är att SÄS under innevarande år kommer nå de satta målen. Utfallet för första kvartalet finns inte tillgänglig förrän mitten av maj varför utfallet inte närmare kan beskrivas i nuläget.

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 1 till delårsrapport mars 2017 Datum 2017-04-25 16 (27) Diarienummer SÄS 2017-00122-7 3.5 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras SÄS har aktivt deltagit i det regiongemensamma arbetet med karriärmodeller för olika yrkeskategorier inom hälso- och sjukvård. Modellerna som nu är klara för lokal implementering är för sjuksköterska och undersköterska. Karriärmodeller för psykolog, BMA, medicinsk Sekreterare och arbetsterapeut och fysioterapeut är presenterade och ska fastställas. Planen är att SÄS under 2017 ska implementera karriärmodellerna för i första hand sjuksköterskor och undersköterskor. Arbetet med detta kopplas samman med rätt använd kompetens (uppgiftsväxling), som högprioriterade områden att arbeta med under året. Genomlysningen per verksamhet kommer också att forma innehållet i modellerna i form av kompetensutvecklingssteg och lyfta fram behovet av karriärplaner för fler yrkeskategorier. Prognosen är att genomlysning och karriärmodeller för sjuksköterskor och undersköterskor ska vara genomfört under 2017. SÄS har 2017 beviljats medel för utbildningsbefattningar för sjuksköterskor motsvarande 11 platser på halvfart, och 2 platser på helfart för barnmorskor. Nytt för i år är att SÄS ser över möjligheten att från förvaltningen öka antalet platser för att matcha kompetensgapen med maximalt motsvarande antal. Till dagens datum är det relativt få ansökningar som kommit in och risk finns för att alla platser inte kan fyllas. Regionen fortsätter att satsa på YH-utbildning för undersköterskor, för SÄS med 2,2 miljoner. Satsningen på denna påbyggnadsutbildning är relativt ny, vilket gör det något osäkert att prognostisera. Arbetet med karriärmodellen för undersköterskor är viktig att slutföra, så det blir tydligt vad den ska leda till. En viss osäkerhet råder om dessa medel beviljas på lång sikt eller enbart årsvis, vilket har betydelse för förvaltningens långsiktiga kompetensutvecklingsplanering. Sedan februari i år finns en projektledare för kliniskt basår och förstärkt yrkesintroduktion för undersköterskor/skötare/barnsköterskor. Kliniskt basår startar i september 2017, liksom förstärkt yrkesintroduktion för undersköterskor. Planen är att start och genomföra dessa introduktioner två gånger per år. Implementering pågår och ska verkställas. 3.6 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska SÄS arbetar aktivt med att förbättra arbetsmiljön, bland annat genom arbetsmiljöutbildningar för chefer. HR har ett bra samarbete och en egen del i HFS-processen (Hälsofrämjande sjukhus) som riktar sig mot en bättre arbetsplats, där SÄS tittar på gemensamma aktiviteter, så som en interaktiv utbildning i livstilfrågor för medarbetare. SÄS HR gemensamt med SÄS Utvecklingsstab görs nu också ett arbete för att sammanväva arbetsmiljön med Gröna korset utifrån ett dagligt förbättringsarbete. SÄS har ett nytt samverkansavtal med Försäkringskassan och ett gott samarbete med Företagshälsovården för att uppnå VGR: s och SÄS mål med sjukfrånvaron.

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 1 till delårsrapport mars 2017 Datum 2017-04-25 17 (27) Diarienummer SÄS 2017-00122-7 4. Personal 4.1 Lönestruktur Förvaltningen har i februari 2017 en måluppfyllelse för månadsavlönade med totalt 96,8 vilket är något förbättrat jämfört med förvaltningens måluppfyllelse i april 2016 (96,3 procent). Under perioden som efterfrågas har det inte varit någon löneöversyn. Inom varje befattningsvärde har en djupare analys gjorts för att kunna rikta satsningar på just de grupper där differensen till målbilden är som störst. Då tid i yrket kan påverka tas hänsyn till denna faktor i analysen. I analysen ingår även en omvärldsbevakning där faktorer som marknadsläge och möjlighet att rekrytera värderas. Med utgångspunkt från genomförda arbetsvärderingar har en kartläggning av löneskillnader mellan kvinnor och män avseende arbete som betraktas som lika eller likvärdiga genomförts. Vid analys och bedömning av genomförd kartläggning har inte några osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor avseende lika arbeten kunnat påvisas. Det förekommer dock skillnader mellan män och kvinnor avseende likvärdiga arbeten. 2016 gjordes satsningar utöver de regiongemensamma prioriterade yrkesgrupperna på grupperna nedan. Prioritering är gjord utifrån påvisad brist inom yrket och/eller där medellön visat sig ligga under, jämfört med regionen i stort. Läkare (inkl Völ) 3,03 procent, 1650 kr per person Fysioterapeuter 3,13 utfall, 1003 kr per person Arbetsterapeuter 2,77 procent, 878 kr per person. Psykologer 2,60 procent, 1077 kr per person Medicinska sekreterare 2,84 procent, 958 kr per person Löneutvecklingen för de prioriterade yrkesgrupperna uppgår till 3,55 procent år 2016 vilket motsvarar 1072 kronor. Löneutvecklingen för de icke prioriterade grupperna uppgår till 2 procent vilket motsvarar 584 kronor. Resultatet visar således att löneutvecklingen för de prioriterade yrkesgrupperna har varit 1,5 procent högre än för övriga yrkesgrupper. Siffrorna är beräknade på månadsanställda. Lönespännvidden för angivna yrkesgrupper enligt tabell har sedan 2015 marginellt minskat för läkare, sjuksköterskor, skötare och arbetsterapeuter. Detta kan förklaras med personalomsättning och naturliga pensionsavgångar.

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 1 till delårsrapport mars 2017 Datum 2017-04-25 18 (27) Diarienummer SÄS 2017-00122-7 Lönespännvidd Lönespännvidd 2015 Lönespännvidd 2016 Sjuksköterskor, barnmorskor 43 42 Undersköterskor 42 43 Skötare 25 24 Läkare 28 27 Administratör, 47 68 vård Psykolog 19 21 Sjukgymnast 40 38 Arbetsterapeut 36 34 Kurator 37 38 Biomedicinsk 21 25 analytiker Administratör 39 41 SÄS har för 2016 en positiv löneglidning, jämfört med andra förvaltningar som har en negativ löneglidning. Löneglidningen för 2016 var 0,83 procent. Målet för 2017 är en nollbalans. 4.2 Chefsförutsättningar Under 2016-2017 har det övergripande arbetet med SÄS ramverk för chefsstruktur pågått. Arbetet har innefattat analyser, workshops och simuleringar av befintliga samt framtida organisationsstrukturer. Under 2017 har risk och konsekvensanalyser genomförts på övergripande nivå vilket har resulterat i ett ramverk för SÄS chefsstruktur. Det innebär förändrad organisationsstruktur på flertalet kliniker i syfte att nå normtalet på 10-35 medarbetare per chef samt förbättra chefers organisatoriska förutsättningar. Förslaget innefattar 1. Införande av ett 4:e chefsled 2. Samledarskap på samtliga chefsnivåer utifrån normtal 3. Dela befintliga grupperingar utifrån vård & verksamhet (fler chefer på 1:a linjen) Arbetet omfattar också ökat stöd i administration och organisatoriska förändringar gällande vissa yrkeskategorier för att stötta chefers förutsättningar. Nästa steg i processen är att genomföra förändringarna på kliniknivå samt att gå in på individnivå gällande organisation.

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 1 till delårsrapport mars 2017 Datum 2017-04-25 20 (27) Diarienummer SÄS 2017-00122-7 Förebyggande åtgärder i form av att ergonom från Hälsan & Arbetslivet bjuder in sig till arbetsplatser för att vara med under morgonarbetet på vårdavdelningar och även på administrativa arbetsplatser. Detta för att i vardagen kunna ge lite tips och idéer om lyftteknik, kroppshållning, data, avstånd och vikten av att stå upp under dagen. Dialogmöten mellan Hälsan & Arbetslivet och SÄS chefer. Hälsan bjuder in till frukost och tar upp aktuella ämnen. Kurs i förebyggande stresshantering till medarbetare i riskzonen vilket erbjuds via företagshälsovården. Rökavvänjningsstöd till alla anställda. 4.4 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Volymen av antalet anställda nettoårsarbetare har ökat jämfört med föregående år. Främsta orsaken till detta är att antalet anställningar har ökat. Större delen av ökningen är t.ex. satsningar inom psykiatrin (över hälften), nationella medel för kvinnosjukvård, övertagande av Samrehab (kommunalförbund) och hudmottagning (privatläkarmottagning) samt single responder inom akutsjukvården. Antal nettoårsarbetare har inte ökat lika mycket som antalet anställda och detta beror på att långtidsfrånvaron, framförallt föräldraledighet, ökat. Ökningen är störst i personalgrupperna läkare (främst underläkare ej legitimerad) och rehabilitering och förebyggande (främst psykologer, kuratorer och arbetsterapeuter). Ökningen av den senare gruppen beror till stor del på särskilda satsningar inom psykiatrin. Arbetet med administrativ förenkling och stöd medför en viss ökning av personalgruppen administration. Under första kvartalet har antalet medarbetare som slutat varit färre än motsvarande period föregående år. Det är framförallt de som slutar på egen

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 1 till delårsrapport mars 2017 Datum 2017-04-25 22 (27) Diarienummer SÄS 2017-00122-7 5. Ekonomiska förutsättningar 5.1 Ekonomiskt resultat Förvaltningens ackumulerade ekonomiska resultat är -8 mnkr, vilket är 1,1 mnkr sämre än budget och 9,5 mnkr bättre än förra året. En stigande följsamhet till beslutade effektiviseringar bidrar till resultatet. Dock vill sjukhuset flagga för ekonomiska risker framöver under 2017. SÄS står i nuläget utan huvudavtal med leverantör av analysmaterial för laboratoriet. Under längre tid har VGRs inköpsfunktion förhandlat om en förlängning av tidigare avtal, i väntan på färdig upphandling. Dock utan resultat vilket har lett till att SÄS nu betalar listpris för analysmaterialet. Det är en ökning av kostnaderna prolongerat 2017 med över 10 mnkr. SÄS har sökt stöd av Koncernkontoret och Inköp för att hantera frågan. Återbetalning av negativt eget kapital (39,7 mnkr) för 2016 är beslutat av Regionfullmäktige och ska fördelas över 3 år. För SÄS del betyder det att ca 13 mnkr ska återbetalas under 2017. SÄS begär i en särskild framställan att beloppet reduceras. I löneavtalet 2017 görs en satsning på vårdpersonal som jobbar dygnets alla timmar. Denna satsning är obudgeterad och kostar under 2017 ca 12 mnkr exkl sociala avgifter. På kort sikt blir det en utmaning för sjukhuset med den ökade kostnaden, på längre sikt så räknar SÄS med att satsningen ska, tillsammans med andra åtgärder, bidra till en stabil bemanning och minskade övertidskostnader. För att förbättra tillgängligheten på kort sikt så avser SÄS att öka volymen av köpt garantivård. Det gäller vissa delar inom Ortopedi, Ögon och Hud. Köpen kommer att ske inom ramen av VGRs upphandlade leverantörer, och volymen bestäms helt utifrån tillgången hos leverantörerna. Parallellt med köpt vård ökas fokus på den egna produktionsökningen för att nå en långsiktig balans mellan inflöde och produktion. Baserat på ovanstående punkter samt att verksamheterna totalt sett håller den beslutade budgeten, så är prognosen för 2017 beräknad till -25 mnkr för SÄS. För att verksamheterna ska klara budgetkravet så krävs, förutom 100 % följsamhet till beslutade effektiviseringar, ett raskt genomförande av åtgärderna som är kopplade till En bra arbetsplats och Rätt använd kompetens RAK. Tillsammans med lönesatsningen ska RAK ge lägre personalomsättning och stabilare vårdavdelningar, vilket leder till lägre personalkostnader totalt sett. Dessutom ska planerna för ökad produktivitet för varje verksamhet läggas fram senast 31 maj, för beslut och genomförande. Den ökade produktiviteten skapar ett minskat behov för köpt vård och därmed lägre kostnader. Ska SÄS nå ett nollresultat behöver förvaltningen ett reducerat återbetalningskrav för 2016 års underskott, kompensation för köpt vård och även för ökade analyskostnader.

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 1 till delårsrapport mars 2017 Datum 2017-04-25 23 (27) Diarienummer SÄS 2017-00122-7 Resultaträkning Periodens utfall Utfall Budget Utfall Avvikelse t.o.m. t.o.m. t.o.m. Budget 1703 1703 1603 1703 mnkr mnkr mnkr mnkr Såld vård internt 854,1 856,4 806,2-2,3 Såld vård externt 7,9 7,5 6,1 0,4 Patientavgifter 13,3 14,6 14,4-1,3 Övriga erhållna bidrag 45,7 47,5 46,8-1,8 Försäljning av tjänster 25,8 26,2 25,6-0,4 Hyresintäkter 0,2 0,3 0,4-0,1 Försäljning av material och varor 0,8 1,1 1,0-0,3 Övriga intäkter 19,9 23,9 21,3-4,0 Verksamhetens intäkter 967,6 977,5 921,7-9,9 Personalkostnader, exkl inhyrd personal -600,3-628,0-577,7 27,8 Bemanningsföretag -11,3-2,4-13,0-8,9 Köpt vård -11,7-13,1-14,2 1,3 Läkemedel -101,5-108,6-103,2 7,1 Verksamhetsanknutna tjänster -39,9-35,9-35,4-4,0 Övriga tjänster, inkl konsultkostnader -25,8-25,1-23,9-0,7 Material och varor, inkl förbrukningsmtrl -68,2-59,5-59,0-8,6 Lokal- och energikostnader -71,1-67,3-67,2-3,8 Lämnade bidrag -0,1-0,2-0,1 0,1 Avskrivningar -16,6-17,0-17,3 0,4 Övriga kostnader -27,9-26,0-27,0-1,9 Verksamhetens kostnader -974,4-983,2-938,1 8,8 Finansiella intäkter/kostnader -1,2-1,2-1,0 0,0 Resultat -8,0-6,9-17,5-1,1 Intäkterna har ökat med 5 procent och är ackumulerat mars 9,8 mnkr lägre än budgeterat. Detta beror bland annat på att SÄS överproduktion (brutet tak) inte är i nivå med budget. Avvikelsen beror även på finansierade åtgärder för Hepatit C där SÄS erhåller ersättning i takt med genererade kostnader. SÄS har inte heller erhållit ersättning för utökad verksamhet för neuropsykiatri. Statsbidrag för ökade flyktingströmmar har tillförts berörda verksamheter. Avvikelsen gentemot samma period föregående år förklaras främst av uppräkning, något förändrat uppdrag samt ersättning för brutet tak. De totala kostnaderna har ökat med 3,9 procent jämfört med samma period förra året. Det är främst kostnader för bemanning, material och varor, verksamhetsanknutna tjänster samt lokaler som ökar. Budgetavvikelsen för personalkostnaderna inklusive bemanningsföretag beror på vakanser inom akutkliniken, bild- o laboratoriemedicin samt medicinkliniken. Ökningen av kostnaderna jämfört med föregående år är främst en följd av 2016

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 1 till delårsrapport mars 2017 Datum 2017-04-25 24 (27) Diarienummer SÄS 2017-00122-7 års lönerevision (2,34 %) och löneglidning (0,83 %), främst psykologer och sjuksköterskor, men även av höjda sociala avgifter samt ökat antal nettoårsarbetare. Kostnaden (nominellt) för en utförd timme i år är 401 kr jämfört med 403 kr förra året. Kostnaderna för bemanningsföretag är 11,3 mnkr ackumulerat mars och är 8,9 mnkr högre än budgeterat men är 1,7 mnkr lägre än samma period 2016. Kostnaderna för köpt vård är 2,5 mnkr lägre än samma period förra året. Detta beror till största delen på att SÄS förra året hade kostnader för ECMO-vård. Utfallet är även lägre än budgeterat och det är framför allt inom övrig köpt vård som kostnaderna är lägre än budgeterat. Läkemedel understiger budget med 7,1 mnkr, vilket främst förklaras av lägre antal behandlingar mot Hepatit C som SÄS erhåller finansiering för. Det beror även på att SÄS har erhållit återbäring från vissa läkemedel på 2,1 mnkr. När resultat och budget har rensats från de läkemedel som sjukhuset erhåller finansiering för är läkemedelskostnaderna i nivå med budget. Kostnaderna är lägre än samma period förra året vilket beror på lägre antal behandlingar mot Hepatit C. Om dessa läkemedel exkluderas ses en ökning av rekvisitionsläkemedel, främst inom cancerbehandlingar. Kostnader för Verksamhetsanknutna tjänster överstiger budget med 4 mnkr vilket beror på köp av granskningstjänster inom röntgen samt röntgentjänster främst bestående av PET-CT. Ökningen mot föregående år är 4,5 mnkr och beror på ovan nämnda samt laboratorieprover, kostnader för nytt avtal med SOS-alarm och kostnader för patientkost i ny serviceöverenskommelse. Kostnaderna för material och varor överstiger budget med 8,6 mnkr samt ökar med 9,1 mnkr jämfört föregående år. Detta beror på ökade kostnader för reagenser när avtalet med Beckman Coulter löpt ut. Kostnaderna för detta är 3 mnkr högre än samma period förra året. Ökningen beror även på ökade kostnader på medicinkliniken för insulinpumpar och andningsapparater och kirurgkliniken har stora kostnader för sällaninköpsmaterial. Vuxenpsykiatrin har ökade kostnader för möbler och MIT har stor engångskostnad för inköp av sängar och madrasser till sängpoolen. Avvikelsen gentemot budget för lokalkostnader beror på hyrestillägg som inte var kända vid budgetläggning. Kostnaderna ökar med 3,9 mnkr jämfört med föregående år och består av ökade städkostnader från Regionservice enligt regionala beslut om städriktlinjer samt ökad hyra från Västfastigheter. Utfallet för övriga kostnader överstiger budget på grund av ökat belopp för oattesterade fakturor som hör till andra kostnadsrader. Utfallet överstiger även förra årets resultat med 1 mnkr, vilket till stor del beror på ökade kostnader för leasing av ambulanser enligt ny regional rutin.

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 1 till delårsrapport mars 2017 Datum 2017-04-25 27 (27) Diarienummer SÄS 2017-00122-7 6. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse X-matris Tabell med utdata januari mars 2017. Vårdskador ska minska för VRI, trycksår (fall) 89/98 103/97 Förbättra medicinska resultat Resultat enkel patientenkät Resultat enkel medarbetarenkät Tillgänglighet vårdgaranti 90 dagar Tillgänglighet total vistelsetid (TVT) < 4 g 18/30 79/80 80/80 81/80-3/-8,3 76/82 74/84 73/87 52/70 54,3/71 62/72 Ekonomi i balans -9/-7-10/-12-9/-8 BILAGA Detaljerad rapportering av effektiviseringar för en ekonomi i balans Resultat per verksamhet Bokslutsdokument

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 Verksamhet Fördelning av underskott Procent av budget 2010 Medicinklinik 9 052 050 1,61% 352 000 2080 Klinik Hud, Inf, Vårdh, Ögon 3 515 143 1,63% 300 000 3220 Kirurg och öronklinik 3 520 412 1,66% 100 000 3240 Ortopedklinik 1 783 027 1,65% 0 3410 Barn och ungdomsklinik 3 111 996 1,65% 596 000 3430 Kvinnoklinik 2 597 213 1,69% 0 4420 Barn och ungdomspsyk 2 001 554 1,68% 0 4510 Vuxenpsykiatriska kliniken 6 068 437 1,69% 0 6350 Neuro o rehabiliteringsklinik 5 878 080 1,64% 448 000 6400 Akutkliniken 3 772 843 1,67% 2 358 000 6550 Vårdadministrativ service 2 071 118 1,71% 0 6860 Medicinsk informatik o teknik 1 271 699 1,68% 0 9900 Sjukhusledning, gemensamt 301 167 1,71% 0 9920 Ekonomistab 338 594 1,64% 0 9930 HR stab 659 190 1,70% 0 9970 Utvecklingsstab 445 742 1,71% 0 9980 Kommunikationsstab 280 893 1,68% 0 9990 Övriga kostnadsställen 2 279 417 1,52% 0 9999 Finansiering 51 000 51 000 Summa 48 999 575 4 205 000 Röd R Grön: En tydlig plan finns och införande är gjort eller påbörjat. Gul: En plan finns och viss del av införande är påbörjad men viss försening. Röd: Plan saknas eller det har blivit omöjligt att införa planerad åtgärd.

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning effektiviseringar 2017 Effektiviseringsmål 9 052 000 Verksamhet 2010 Medicinklinik Kvar att specificera 0 Uppföljning av aktivitet i Janua Beskrivning av åtgärd Riskbedömning Effekt 2017 (kr) Generell kommentar åtgärd (Infört, avvaktar beslut, införan Projektintäkt innovationsfonden KOL Röd 0 projektansökan lämnas in 8 December Ursprungligt värde i effektiviseringsplanen 500 000 kr Avslag på ansökan Projektintäkt innovationsfonden hjärtsvikt Röd 0 projektansökan lämnas in 8 December Ursprungligt värde i effektiviseringsplanen 500 000 kr Avslag på ansökan Projektintäkt innovationsfonden flimmer Röd 0 projektansökan lämnas in 8 December Ursprungligt värde i effektiviseringsplanen 450 000 kr Avslag på ansökan Gul 300 000 Omorganisation öppenvård Ursprungligt värde i effektiviseringsplanen 1 300 000 kr dvs 110 000 kr per månad Plan för omorganisation finns och har kommu Översyn av klinikens öppenvård samt samordningsvinster iochmed bildande av akutplan. Allt effektiviseringsprogram uppnås. Kö av patient kommer att synas i ökad produktion. med sikte på effektiviserad bemanning. (klinisk fysiologi och lung totalt 2,3 årsarbetare) Översyn av AK mottagningen. Minskat behov av uppföljning och ordinering av Grön 1 000 000 Minskad kontroll av kreatinin-värden på patienter. Möte med primärvård är utfört och vi är övere läkemedel pga av nya preparat. Minskad bemanning 2 årsabetare. av patienter. Nya Noak-preparat innebär minskat behov av uppföljning. Samt minskade ordinering av Waran. Minskar tjänster 2 SSK helårsvärde Läkarmöte inbokat 6/12 för att diskutera förändring Aktivt arbete för att byta till ersättningspreparat till läkemedel Glivec. Grön 500 000 Byta till ersättningspreparat för Glivec. Patentutgång vid årsskiftet. Hematologer är informerade och inväntar information om 1 Jan 2017: Nya preparat finns och utbyte ske ersättningspreparat. De kommer därefter skriva nya recept och meddela patienterna. 500 tkr motsvarar 10 % reduktion ytterliggar i 17 Jan 2017: Positiv besked om priser och ny budget Förändrad inom läkemedel. Byte av arbetsmetod från injektion till infusion. Ökad Grön 2 000 000 Läkemedel X - Vid patentutgång skall ett arbete göras för att byta preparat som ges via subkutan injektion till infusion. Utökning av Nya patienter sätts in från 1 feb på intravenös arbetsinsats men minskad läkemedelskostnad ger en positiv nettoeffekt. bemanning 1 SSK behövs för att ge nya infusioner. Minskad läkemedelskostnad 2,5 Mkr utökning 1 SSK 0,5 Mkr på subkutana injektioner. Lägre pris påverkar Fortsatt översyn av diabets material med fokus på Freestyle libre samt diabetespumpar. Gul 700 000 Fortsatt översyn av diabets-material. Team-beslut innan insättning av Freestyle libre. Fortsatt aktivt utbyte av pump. Fortsatt arbetssätt från 2016. Priset för Sensorer till freestyle libre sänks från 550 kr/st till 514 kr/st. Behovet av sensorer uppskattas till ca 13 400 st för 2017 förutsatt att inga nya patienter tillkommer med Freestyle libre. 36 kr * 13 400 = 482 000 kr Fortsatt översyn av sjukvårdsmaterial inom PCI och Pacemakerverksamhet. Grön 200 000 Översyn av sjukvårdsmaterial inom PCI och Pacemakerverksamhet. 2016 års budget 5,2 Mkr. 2016 års kostnad ca 6,5 Mkr. 2017 års Flera ordinarie operatörer är tillbaka. Detta me Standardisering av utbud. budget 5,8 Mkr Översyn av nyttjandet av PET CT som görs på Sahlgrenska Röd 0 Minskad kostnad för PET-CT (Prissäkning 1000 kr per undersökning) Volymminskning om möjligt genomgång görs av de 200 PET-CT Svar från SU om att inget pris sänks. Fortsatt som skickat mellan Jan-Oktober 2016. Ursprungligt värde i effektiviseringsplanen 400 000 kr Minskning av extern labprovtagning samt extern röntgen Röd 252 000 Översyn av genetiska analyser. Ursprungligt värde i effektiviseringsplanen 300 000 kr 1. Genomgång görs av röntgenfakturor från S berörda fakturor skulle kuna ha utförts på SÄS identifiera om krav finns att SU utför undersök 2. Genomgång av EEG/ENG där SU tar ut du därefter gör SU analys igen och svarar ut och Minskad utnyttjande av intern lab (Nov 2015 Okt 2016 köpt för 23,4 mkr) 2% Grön 200 000 Översyn av rutinmässig lab-prover Avveckling av den s k plotterbilden inom hema minskning 0,3 mkr samtliga hematologiska analyser. Uppskattnin till en materialkostnad på ca 150 000 kr. Till d skicka ut till resp remitent. Minskad utnyttjande av intern röntgen (Nov 2015 Okt 2016 köpt för 44,7 mkr) 2% Röd 0 Översyn av rutinmässig kontrollröntgen efter behandling samt inför återbesök Ursprungligt värde i effektiviseringsplanen 900 000 kr Behov av diskussion i läkargruppen för att läg minskning 0,9 mkr Utökad PICC line inläggning samt minskat behov av kontrollröntgen efter inläggning. Röd 100 000 Minskat behov av 200 slätröntgen för kontroll av PICC-line då den kontrolleras vid inläggning med ny ultraljudsmaskin. KIT för inläggning av PICC-line blir ca 600 kr d sjukvårdsmaterial). Detta reducerar effekten a inköp av nytt ultraljud förrän vi har ett lägre av Läkemedel inom Myelom Grön 3 000 000 Myelomläkemedel, får återbäriing i efterhand. Ersättning från cancer stiftelsen för P O:s adjungering till professur Grön 300 000 Klart och utbetalning görs inom kort till kliniken Regioanl ersättning för kompetensprojekt 80/10/10 Grön 200 000 Sänkt pris för läkemedel bendamustin Grön 300 000 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning effektiviseringar 2017 Effektiviseringsmål 3 515 000 Verksamhet 2081 Klinik Hud, Inf, Vårdh, Ögonkliniken Kvar att specificera 0 Generell Effekt 2017 kommentar Uppföljning av aktivitet i Janua Beskrivning av åtgärd Riskbedömning (kr) åtgärd (Infört, avvaktar beslut, införan Avastin, HTA analys ökar, indikation klar Jan 2017. Hårdare styrning av retina mot avastin. Grön 1 000 000 Minska 100 tkr i jämförelse med budget, i må HTA analys beräknas klar i feb/mars. Hepatit C, minskning av antalet behandlingar som ej fullföljs. Nya indikationer/instruktioner tas fram av Hepatit gruppen under dec 2016. Effektiviseringar inom Hud mottagningen, ev förändring av utbud. Innebär förändringar av personalstatt. 0,75 läkare. Lab externt, minskning med 10%. Rör i huvudsak prover som går till mikrobiologen/virolog SU. Även svampprover. Röntgen externt, minskning ca10%. Minska ansvaret för petscan som ordineras från SU. Sista utpostkostnad. Lab internt, minskning 10%. Genomgång av ordinerade prover framförallt på infektion. Mallar för provtagning håller på att tas fram. Röntgen, internt, minskning 10%. Genomgång av ordinerade undersökningar framförallt på infektion. Mallar för provtagning håller på att tas fram Asylvård, ökade intäkter för asylsökande gällande vård som ligger under smittskyddslagen. Summan baseras på mottagningspatienter och inneliggande vård som ersätts från migrationsverket. Stick och skär, fler avtal som redan var på gång till 2016. Ex privata vårdcentraler, folktandvården och några kommuner. Grön 500 000 Planering finns och behandlingar styrs efter g Grön 815 000 Effektuerad i budget och i bemanningsfil. Gul 250 000 Följande aktiviteter görs: 1 översyn och mins Gul 50 000 Ett fåtal undersökningar står för en stor kostn torax och hög spec kardiologi. Gul 200 000 Översyn och minskning av prover. Avdelning Röd 300 000 Arbete pågår, ej i drift. Grön 100 000 Påbörjat arbetet med att kontakta nya köpare Läkemedel Hud, Nya patienter med utalad psoriasis skall få Benepali istället för Enbrel. Förskrivningsmönster och uppföljning via apotekare Georg Dolk. på hud är planerat till slutet av januari. Effekte Apotekare varit på hud läkarmöte och informe Grön 300 000 Plan B, om asylintäkt ej går att genomföra 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning effektiviseringar 2017Effektiviseringsmål 3 520 000 Kvar att specificera 0 Verksamhet 3220 Kirurg och Öronklinik Beskrivning av åtgärd Riskbedömning Effekt 2017 (kr) Generell kommentar åtgärd Vakanshålla 3,3 ssk tjänster på E61 under 2017 Grön 1 500 000 Avdelningen har neddragna vpl pga ssk brist (i nuläget 6, Inte sannolikt att det går att rekrytera till full styrka under året. Utföra ca 40 galloperationer åt SU med fakturering enligt särskilt avtal. Skall Gul 800 000 Fakturering enligt 75% av inomregional prislista. Produktio utföras i Skene där ledig kapacitet finns. utförd på "egna" patienter ger 50% av inomregional prislis vilket även volymer "över taket" (brutet tak) ger. Utföra ca 15 ÖNH operationer åt SU med fakturering enligt särskilt avtal. Gul 116 000 Fakturering enligt 75% av inomregional prislista. Produktio vilket även volymer "över taket" (brutet tak) ger. Minska kostnaden för labprover Grön 350 000 Beställa P1 + leverstatus istället för P4 samt reducera antalet prover. Restriktiv med beställning H1. Om 1-2 enstaka prov önskas ska dessa beställas separat istället. Ytterligare besparing labprover Gul Bl.a. genomgång av "op-kort" gällande minskad provtagni inför operation. Minska kostnad scintigrafier parathyreoidea Grön 140 000 Annan utredningsstrategi av nuvarande jft med föregåend läkare inom specialiteten Minskad tolkkostnad ÖNH mottagning Grön 14 000 ÖNH-mottagningen är behjälplig med inskrivning på BUA gällande specialisttandvård - pedidonti. I samband med detta har tolk beställts på ÖNH-mottagningens ansvar. Verksamhetschefen har kontaktats och godkänt att man övertar kostnaden för tolktjänster. Summan är lågt uppskattad och kommer följas upp under 2017. Vakanshålla ÖNH öl tjänst 50 % Skene Grön 500 000 Läkare som arbetar i Skene har fyllt 65 år och tar ut deltidspension 50 % fr.o.m. mars 2017 Ej definerat Röd 100 000 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning effektiviseringar 2017 Effektiviseringsmål 1 783 000 Kvar att specificera 0 Verksamhet 3240 Ortopedklinik Beskrivning av åtgärd Riskbedömning Effekt 2017 (kr) Generell kommentar åt Sluta med PCR analyser vid bendonation. Grön 225 000 Ej krav på PCR-analyser (förkortn Polymerase chain reaction och är bendonation. Vakansutrymme under 1:a kvartalet 2017 motsvarande ca 3 4 tjänster, snittlön ca 55 tkr motsvarar en budget på 967 tkr. Dock behov av stafettläkare enl nedanstående Grön 577 000 Kliniken rekryterar läkare men kom inte att vara fullbemannade från år beräkning på ca 390 tkr. Reducerad valfrihetskostnad rygg. Gul 420 000 för patienter med ryggproblem ko att leda till ett snabbare omhändertagande för dessa patie 2016 på 2 100 tkr. Reducerad valfrihetskostnad (ej rygg) Gul 336 000 Bättre läkarbemanning under 2017 till att färre söker valfrihet. Sjukvårdsmaterial / implantat 100 000 kr i ursprungligt värde Gul 225 000 Översyn av implantat, suturer, sta medicinska instrument. Total budget 2017 ca 16 000 tkr årsbasis. Kliniken räknar med att k Minska antalet röntgenundersökningar 125 000 kr i ursprungligt värde. Röd 0 Enl prel data har kliniken röntgenkostnader på drygt 14 kkr spara ca 1% i översyn under 2017. vakans stafettkostn: Lön läk snitt, ca 55 000 kr stafettkostn 15 nattpass under 1;a kvartalet Differens 967 112 390 000 577 112 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning åtgärder 2017 Effektiviseringsmål 3 112 000 Verksamhet 3410 Barn- och ungdomsklinik Uppföljn Kvar att specificera 0 Beskrivning av åtgärd Riskbedömning Effekt 2017 (kr) Generell kommentar åtgärd (Infört, a saknas e Minska antalet labprover, minska med 1,5% Gul 139 000 Analys av vilka prover som vi kan reducera därfter Påbörjat ar påbörjas ett förbättringsarbete med läkarchef och för P4, min VEC. VEC/VÖL möte 6/12. Analys december samt förbättringsarbete från januari Minska antalet röntgenundersökningar, minska med 1,5% Gul Analys av vilka undersökningar som vi kan reducera Påbörjat ar därfter påbörjas ett förbättringsarbete med läkarchef och VEC. VEC/VÖL möte 6/12.Analys december samt förbättringsarbete från januari. Inga RTG pulm på pneumoni patienter. Standard vå processäga Läkemedel fria läkemedel, se över riktlinjer Gul 430 000 Gäller BUM. Effektuera regional riktlinje från läkemedelskommittens ordförande, gällande läkemedel till barn under 18 år. I synnerhet egenvårdsdelen. Riktlinjen fastslås i dec. Påbörjat ar beslut janu Läkemedel, dra ner budget på Synagis, få patienter 2017 Grön 200 000 Antalet patienter avviker från budgetberäkningarna. Patienter 2 Se över möjligheten att debitera patientens anhöriga för mat, Gul 525 000 De andra sjukhusen i VGR, erbjuder inte gratis mat Infört 1 jan barnavdelningen. 5269 vårddagar 2015, 100 kr/dygn. En anhörig får till anhöriga. Betalningsmodellerna varierar, men beloppet idag gratis måltider. 100kr/dygn är i jämförelse en låg nivå. Gul 423 000 Varken SU, SKAS eller NU ger anhöriga gratis mat. Infört 1 jan Se över möjligheten att debitera patientens anhöriga för mat, neo. 4232 vårddagar 2015, Två föräldrar får idag gratis lunchbricka. 50 kr brickan beloppet Se över möjligheten att debitera Närhälsa för Spec. BVC. SKAS och GBG stad får betalt. NU, GBG kranskommuner ej betalt. Röd 226 000 ÖL på BUM är 4 ggr (4h per tillfälle) per år på varje Arbetsgrup vårdcentral. Totalt 23 VC. Totalt 368 h. rep från Sk Frågan är i sektorsrådet, Eva T har fått uppdraget att ta fram en överenskommelse för VGR. till de över Andningsm Grön 49 000 Utökade intäkter ej i budget 2017. Kommer at Externa sålda uppdrag, Niklas ordf. Terapigrupp Barn & ungdom barn 24 000, Eva UGL handledare 25 000 Särnär, följa regelverket skarpt Röd 200 000 BUM total budget 2017 3040 tkr, granska kostnader Planerat at för akutleverans samt vid ej mottagen leverans. Enkät till kl Riktlinjer 90 dagar. Uppdrag givet till dietist att se över följsamhet till nuvarande regelverk. Återkoppling 12/12. Klinikriktlinjer framtas. Ev granskning mha fd chef på neuro/rehab. Gul 200 000 Andningsmasker effektuerat. Sjukvårdsmaterial, annan strategi på dyrt förbrukningsmaterial Neo. Barn 1 och BUM byte till annan andningsmask, besparing 50 tkr. Neo, delta i referensgrupp vid upphandling. Mkt Alingsås justering av budget 50 tkr i förhållande till upptagningsområde. material är idag inte upphandlat. Se över slangsystem till CPAP, pga fukt i slangarna byts de onödigt ofta. Uppdrag givet till medarbetare. Extern röntgen Lerum. Skicka patienter till Alingsås eller Borås istället för SU Översyn samt neddragning av tjänster inom öppenvårdsverksamheter. (se nedan) Röd 170 000 Remisser ka till Borås. Grön 550 000 Totalt 1,1 tjänstefaktorer. Ej specifice Tjänstefaktorer Alingsås, 22% 121994 121994 0,24 Lerum, 24% 130350 130350 0,26 Skene, 18% 96583 96583 0,19 Ulricehamn, 9% 51007 51007 0,10 Viskan, 27% 150064 150064 0,30 TOTAL, 100% 550000 550000 1,10 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning effektiviseringeffektiviseringsmål 2 597 000 Kvar att specificera 0 Verksamhet 3430 Kvinnoklinik Beskrivning av åtgärd Utbildning för ssk till BM. Kliniken får minska antalet utb från ssk till BM. BB: Vi har ett ökat förlossningtal där vårdplatserna inte räcker till, har använt gynavd. Då blir det ökade persoanalkostnader ofta dyra med övertid. Öka upp med två vårdplatser hotellet plan 7? Skulle innebära att med lite ökad grundbemanning klarar vi av även dagar med mycket förlossningar och även sjukskrivningar utan att ta in mer personal. Minskar troligen sjukskrivningar också då man inte får lika hög arbetsbelastning. Finns även flexibilitet att kunna öppna en tidbok extra för återbesök om vi har fler patienter som går på tidig hemgång. Det går inte att minska ner på någon verksamhet när man har fler förlossningar än vi är bemannade för. Om patienten går på tidig hemgång krävs fler på öppenvården för att kunna ta emot återbesöken. Tidig hemfång från förl. Kliniken kommer ha som mål att under året verka för att 10% av alla födande kvinnor går hem dirket från förl avd. Om vi klarar 5% i mars så kanske 20 pat har nåt detta i december (200*2 vårddygn, lätv) sa,tidigt måste kliniken öka BB mott för att ombesöja efterkontroller. detta bör under 30 % av året kunna ske utan tillskott men en 0,5 ökning av bm måste tillsättas. Detta innebär också att övertid och extra personal behövs i mindre grad för att vårdtygnden minskar och sidoplacerade pat minskar. om kliniken slutar utbilda ssk till BM Konsekvensen är att vi måste följa möjlighet att rekrytera bm och vid ställning till om efektiviseringen ka Effekt 2017 Riskbedömning (kr) Generell kommentar å Grön 800 000 Ev problem med rekrytering av bm Grön 338 000 Minskad övertid. Förslag om intern bemanningspool minska övertid och dyra kostnader bem.service. Förlossning: Inflödet av förlossningpat. kan vi inte påverka och svårt att hänvisa till andra sjukhus då de inte finns extra plats för dem där.ökat antal öppenvårdsbesök på våra mottagningar idag. Reduktion på antenatalmott som är en planerad mott. med 50% BM innebär att vi måste hänvisar pat till Bm mottagningar för extra kontroll. GYN läkare: Reducera läkarbemanning, del av 0.5 tjänster. Grön 488 000 Klarar inte detta, får ta av nationella som red. med 488 000 = 0,8 BM. R Grön 493 000 kan göras med 0,8 BM. Under närmsta åren kommer komp ske med hjälp av nationella medel. förlossningstal inebär också en öka Totalt kommer kliniken reducera bu motsvarande belopp. Och aktivitete följa planen. kombinerad plan, men ett obs för " graviditetslediheter och introduktion kostar. 1 / 2

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Gynmott: Vi skall hänvisa patienter med prolaps till primärvården, följer RMR. Sparar ca 15% av barnmorske tjänst på mottagningen. (90 tkr) När det gäller preventivmedel skall endast vi sköta de på medicinsk indikation och vid återbesök (5%). Inte ta "onödiga"labprover, analys krävs. Främst de som analyseras på SU. Se över kostnader för mammografi och u ljud bröst. Överyn av samordnad bemaning på mottagning och avdelning, fr a vi sjukdom. Koniseringar kan inte ske på mottagningen uatn återförs till op (kostnad 10 dagar för BM och usk på mottn, som tas bort, ca 60 tkr) frigöra op utrymme motsvarande 100 koniseringar (ca 10 salsdagar på Operation) möjlig utrymme kan ge ökade intäkter utöver beräknade 30 milj. Grön 240 000 15% BM 90 tkr. Då kliniken inte kommer att ha koni mottagningen kan bemanningen red motsvarande 10% (60 tkr) För att ytterl. nå 240 000 måste öve sjukfrånvaro reduceras med ca 90 t år se över växlingen gällande ers fö koner på mott jmf med att göra dem operation, följer detta månadsvis PRIS Läkare. Läkarchef avsagt sig uppdraget tillägg tas bort, VEC för palliativ enhet tar även läkarchefsuppdraget. Läkare som valt att gå ner i tjänst 10+5 % ersätts ej. (190 tkr) Grön 238 000 ers ej läkare som valt att gå ner i tj 5%+10% =190 tkr Har en planering, plan finns Infört Ej infört, stött på problem 2 / 2

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning effektiviseringar 2017 Effektiviseringsmål 2 002 000 Kvar att specificera 0 Verksamhet 4420 Barn- och ungdomspsyk Beskrivning av åtgärd Riskbedömning Grön Effekt 2017 (kr) 605 704 Generell kommenta Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet 50081 BUP Läkarenhet Grön 532 288 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, klinike via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. mins Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet 51006 BUP Elinsdalenhet Grön 156 037 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, klinike via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. mins Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet 51121 BUP Asyl och PTSD enhet Grön 316 994 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, klinike via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. mins Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet 51313 BUP Mittenälvsborg enhet Grön 160 780 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, klinike via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. mins Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet 51316 BUP Skene enhet Grön 104 744 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, klinike via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. mins Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet 51890 Ätstörningsenhet Grön 125 452 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, klinike via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. mins Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet 53490 BUP Neuropsykiatrisk enhet Vakansavdrag gäller generella uppdraget, klinike via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. mins 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning effektiviseringar 2017 Effektiviseringsmål 6 068 000 Kvar att specificera 0 Effekt 2017 Beskrivning av åtgärd Riskbedömning (kr) Verksamhet 4510 Vuxenpsykiatriska kliniken Upp (Infö Generell kommentar åtgärd sak Ej spe med Ej spe med Ej spe med Ej spe med Ej spe med Ej spe med Ej spe Ej spe med Ej spe med Ej spe med Ej spe med Ej spe med Handlar om ett antal områden inom läkemedel; bl.a: Smarta läkemedelsval, arbeta med Grön 1 250 000 Handlingsplaner finns Dialo förbättrad följdsamhet inom läkemedelsgrupperna lamotrigin och pregabalin. Ordinera mindre D vitamin (skall egentligen handhas av primärvården) belop pågår Grön 87 780 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, kliniken får stora finansiella Ej spe Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet med utökningar via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. minskning tjänst 36046 Äldrepsykiatri motsvarande 0,18 Grön 1 474 846 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, kliniken får stora finansiella Ej spe Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet med utökningar via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. minskning tjänst 50095 VUP 1 Läkare motsvarande 1,47 Grön 57 238 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, kliniken får stora finansiella Ej spe Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet med utökningar via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. minskning tjänst 51004 Psyk störda lagövertr. sekt 3 motsvarande 0,11 Grön 337 121 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, kliniken får stora finansiella Ej spe Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet med utökningar via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. minskning tjänst 51008 Psyk ÖVM Mark motsvarande 0,67 Grön 333 592 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, kliniken får stora finansiella Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet utökningar via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. minskning tjänst 51022 Psyk ÖVM Alingsås motsvarande 0,67 Grön 243 354 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, kliniken får stora finansiella Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet utökningar via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. minskning tjänst 51040 Vuxenpsykiatrisk rehabenhet motsvarande 0,49 Grön 258 914 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, kliniken får stora finansiella Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet utökningar via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. minskning tjänst 51160 Psyk ÖVM Lerum motsvarande 0,52 Grön 178 249 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, kliniken får stora finansiella Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet utökningar via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. minskning tjänst 51180 Psyk ÖVM Vårgårda motsvarande 0,36 Grön 203 643 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, kliniken får stora finansiella Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet utökningar via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. minskning tjänst 51480 Psyk ÖVM beroende motsvarande 0,41 Grön 253 737 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, kliniken får stora finansiella Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet utökningar via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. minskning tjänst 51830 Psyk ÖVM Centrum motsvarande 0,51 Grön 317 251 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, kliniken får stora finansiella Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet utökningar via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. minskning tjänst med 51840 Psyk ÖVM Björkängen motsvarande 0,63 Grön 267 013 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, kliniken får stora finansiella Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet utökningar via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. minskning tjänst 51850 Psyk ÖVM Solhem motsvarande 0,53 Grön 244 800 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, kliniken får stora finansiella Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet utökningar via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. minskning tjänst 51860 Mott för könsbytesutredning motsvarande 0,49 Grön 74 013 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, kliniken får stora finansiella Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet utökningar via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. minskning tjänst 51870 BES, Behandligsenheten Solhem motsvarande 0,15 Grön 307 331 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, kliniken får stora finansiella Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet utökningar via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. minskning tjänst 51880 Psykiatrisk mottagning Borås motsvarande 0,61 Grön 179 117 Vakansavdrag gäller generella uppdraget, kliniken får stora finansiella Översyn samt neddragning av vakanta tjänser inom öppenvårdsverksamheter och läkare. Enhet utökningar via riktade uppdrag i psykiatrisatsningarna. minskning tjänst 56200 Neuropsyk utredningsteam motsvarande 0,36 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning effektiviseringar 2Effektiviseringsmål 5 878 000 Kvar att specificera -100 000 Verksamhet 6350 Neuro och Rehabiliteringsklinik Effekt 2017 Beskrivning av åtgärd Riskbedömning (kr) Generell kommentar åtgärd Besparing läkemedel reuma Grön 2 300 000 Byta ut Simponi, Humira och Cimzia för 28 reumapatienter mot ett annat billigare läkemedel ca 2 500 t Åtgärden kräver dock personalresurs 50% usk mot droppatienter, kostnad ca - 200 tkr Besparing läkemedel neuro Grön 1 630 000 Byta ut Tecfidera till Mabthera för 7,5 nyinsatta patienter ca 540 tkr, byta ut Gilenya för 3 nyinsatta patie till Mabthera ca 390 tkr, byta ut Copaxone till Mabthera för 15 patienter ca 700 tkr. Åtgärden kräver personalresurs 40% ssk mot droppatienter, kostnad ca -200 tkr Intern röntgen minskas Röd 448 000 Mindre användning av MR hals och bröstrygg - röntgenkontroller av patienter med MS, ska endast anv om det påverkar patientens behandling. lab externt Grön 550 000 Dyra immunprover gällande neurologpatienter som skickas till Wieslab i Lund ska skickas istället till SU eftersom de har ett bättre pris. Standardiserade förlopp för provtagning av ryggvätskeprover/ liquorprover gällande neurologpatienter. Beslut om dyra DNA-prover som går bla till Karolinska sjukhuset tas i neurologläkargruppen framöver. fattas ej av enskild läkare. Rehabiliteringsvistelser Grön 350 000 Minska rehabiliteringsvistelser gällande reumapatienter till utlandet. 2016-års totalbudget rehabiliteringsvistelser är 8550 tkr Köpt vård Grön 50 000 Vissa patienter som behandlas på Mössebergs rehabiliteringscentrum ska behandlas hos oss på Neuro och rehabiliteringskliniken istället. Särnär Gul 250 000 Undvika bomavgifter, göra rätt beställningar, bättre uppföljningar med hjälp av bättre struktur och vi tar ca -30 tkr. Ortopedteknik hjälpmedel externt Röd 0 Säga nej till vissa protespatienter även ryggmärgsskadade patienter som har gått till SU (ej valfritt) elle Ortopedi Väst (pga saknat avtal). 300 tkr Ny 2017 02 02 Besparing läkemedel Neuromottagningen Grön 400 000 Utglesning av droppbehandling med Tysabri från var 4:e till var 6:e vecka 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning effektivseringar 20Effektiviseringsmål 3 773 000 Kvar att specificera 0 Verksamhet 6400 Akutkliniken Beskrivning av åtgärd Riskbedömning Effekt 2017 (kr) Generell kommentar åtgärd 1 usk på akuten. Grön 450 000 Vakanshålls just nu och Akutmottagningen kommer in inte ökar i allt för stort antal. 0,5 ssk på akuten. Grön 265 000 Reduktion 0,5 ssk. några till utbildningar som startar under hösten). 1 VEC tjänst vakanshålls t o m november. Grön 700 000 VEC-tjänst vakanshålls för att säkerställa 10-35 i norm ambulans. Tjänsten fanns tidigare på akutmottagning ambulansen är klar krävs rekrytering av ytterligare en planeras vara klar till december 2017. Minska kostnaden för labprover för det som köps internt på sjukhuset med ca 2%. Förutsatt att antalet patienter är konstant. Röd 558 000 Analys av vilka prover som vi kan reducera, därfter på förbättringsarbete med medarbetare. Analys jan-febr s förbättringsarbete från feb-mars. Summan är beräkna prislistan i diagnostikrapporter i Cognos SÄS. Minska kostnaden för röntgen för det som köps internt på sjukhuset med ca 2%. Förutsatt att antalet patienter är konstant. Röd 800 000 Analys av vilka röntgenundersökningar som vi kan red därfter påbörjas ett förbättringsarbete med medarbeta jan-febr samt förbättringsarbete från feb-mars. Summ beräknad utifrån prislistan i diagnostikrapporter i Cogn Minska kostnaden för hyrläkare Röd 1 000 000 Minska kostnader bemanningsföretag Minska en dagambulans 8 16 måndag till fredag, vilket innebär en minskning med 2,5 åa ambulanssjuksköterskor. Reduktion planeras från maj. Alternativ lösning? Monica Hjelmgren Effektiviering > 2500 tkr 1000000 Det går inte att minska ambulansresursen i Borås, Sk Alingsås pga av den ökande volymen av uppdrag. Fra ökar ambulansuppdragen i Borås och Skene. I Borås alla ambulanser ute och kör hela tiden. I Skene dvs M kommun är det inte ovanligt att området är tomt på am Det är inte ovanligt att närmsta tillgängliga ambulans f södra området finns i t ex Alingsås. Att reducera i cen att vi drar ambulanser i ytterområden som inte kan ko tillbaka för de får nya uppdag centralt. Vi ser en öknin områden på ambulans. Jag anser inte att det är ok att ambulansresursen, men nu kan kliniken inte spara me akutmottagningens resurser. Det enda sättet att mins inom ambulans är att reducera ambulans. Alla medar fordon på sin arbetstid. Kapacitetsbristen på tillgänglig ambulanser har varit uppe på månadsavstämningar u 2016 och är väl känd. Får kliniken inte mer budget så denna åtgärd som ändå blir alternativet. Mitt första för göra om en ambulans till en single responder för att m påverkan på verksamheten. Dock har vi inga erfarenh och den amulans som låg närmast tillhands var då Vå dagambulans. Om vi måste minska och ha färre ambu ska vi minska i ett område med få uppdrag, dock kom ambulansuppdragen att bli färre så de amulanser som har fler uppdrag och risk för kapacitetsbrist, dvs ingen ambulans ökar ytterligare. 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning effektiviseringaeffektiviseringsmål 2 071 000 Kvar att specificera 0 Verksamhet 6550 Vårdadministrativ service Beskrivning av åtgärd Samordningsvinster i samband med organisationsförändringen den 1/6 motsvarande 1,0 tjf. Bättre hushållning med vikariemedel som ett led i organisationsförändringen (iofs avhängigt av hur övriga klinikers hanterar sommaren). 1,0 tjf. Ny intäkt fr.o.m. 1/12 16. Kassatjänst vid Närhälsan, Skene, rehabmottagning. Effekt 2017 Riskbedömning (kr) Generell kommentar åtgärd Grön 427 000 VAS 10. Grön 427 000 VAS samtliga områden. Försämrad service på sommaren. Grön 195 000 Ankomstregistering mm, VAS 5. Administrativt stöd till enhetschefer tas bort. 0,5 tjf. Grön 230 000 2015 infördes stöd till EC:arna vilket vi nu tvin bort. Kansli. Ett arbete på kliniken avseende bättre kvalitet på diagnossättningen av patienter inleds. Denna kvalitetsökning ska generera en intäktsökning utöver den budgeterade produktionökningen på 30 mnkr (brutet tak). Gul 792 000 Intäktsökning Kom: Orangefärgade åtgärder kan plockas bort. Väntetidssamordanaren måste ersättas med 1,0 tjf till en ökad kostnad. 212+212 Dessa ska kompenseras med intäkter från en bättre diagnossättning av pat. 490 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning åtgärdeffektiviseringsmål 1 272 000 Kvar att specificera 0 Verksamhet 6860 Medicinsk informatik o teknik Beskrivning av åtgärd MIT gem: Ej ersätta pensionsavgång inom SIS org, motsvarar en halvtid. Bem sevice: Ej bemanna med assistent på Bemanningsservice under helg, motsvarar en halvtid. Intäkt för 2017 från regionala sjukhusapoteket till SÄS sjukhusapotek. Sterilcentral: vara restriktiva med att ta in personal från bemanningsservice vid sjukfrånvaro. IS/IT: Intäkt BI teamets arbete till andra förvaltningar t.ex. SU m.fl. Försäljning av tjänster från Applikationssupport till H&H Uppföljning av aktivite Januari. Riskbedömning Effekt 2017 (kr) Generell kommentar åtgärd (Infört, avvaktar beslut införandeplan saknas Grön 176 060 Påverkar bl.a. stödet från MIT till verksamheten 0,25 tjänst på Bosse bortplockad vid nybyggnad t.ex. psykiatrinskvarter. till 0,25 helår dvs ej periodiserad Grön 225 000 Ytterst få bokningar som kan lösas av 0,5 tjänst bort plockad på 41022 assistenten under helg. Finns en "bokningsrobot" som ger samma funktion som på SU. Grön 268 000 Utökning under 2017. Intäkt inlagd på sjukjusapotek Grön 45 000 minskat 45 000 kr i omföringsbild personal lön+soc Grön 120 000 Ska börja fakturera andra förvaltningar för Inlagd intäkt på IS/IT utförda tjänster. Utdata BI utveckling. Support för H&H. MT: Hjälpmedelscentralen tar över behandlingshjälpmedel fr.o.m. maj 2017 tilllagda motsvarande 1 hel tjänst Gul 287 940 Osäkert om berörd person accepterar flytt. 1 tjänst helår reducerad och timlö halvåret MT: Övertagande av support till Nuklearmedicin från BLM till MT Grön 150 000 BLM har idag en ingenjör på heltid som utför service på Nuklearmedicin. BLM önskar att detta utförs av Medicinsk teknik. 104 000 exkl soc avg inlagt som m på 53521 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning effektiviseringar 2Effektiviseringsmål 301 000 Verksamhet 9900 Sjukhusledning, gemensamt Kvar att specificera 5 583 Beskrivning av åtgärd Riskbedömning Effekt 2017 (kr) Indragning av områdeschefstjänst från 1 augusti 2017 Grön 295 417 Generell kommentar åtgärd 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning effektiviseringar 2Effektiviseringsmål 339 000 Verksamhet 9920 Ekonomistab Kvar att specificera 0 Beskrivning av åtgärd Riskbedömning Effekt 2017 (kr) Generell kommenta Försäljning av tjänster till projekt 3R blir regionintern intäkt. Röd 0 Regionen har tagit tillbaka önskemål om ekonom projektet har minskat. Partiella tillfälliga ledigheter samt partiell sjukskrivning finns under 2017 Grön 339000 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning effektiviseringar Effektiviseringsmål 659 000 Verksamhet 9930 HR-stab Kvar att specificera 44 000 Effekt 2017 Beskrivning av åtgärd Riskbedömning (kr) Neddragning av 1,0 åa på HR enheten för närvarande vakant Grön 615 000 Generell kommenta åtgärd 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning effektiviseringar 2 Effektiviseringsmål 446 000 Verksamhet 9970 Utvecklingsstab Kvar att specificera -4 000 Effekt 2017 Beskrivning av åtgärd Riskbedömning (kr) Generell kommenta Försäljning av tjänst/undervisning i Gröna korset till externa kunder. Grön 450 000 Beräknade intäkter för utbildningar so 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning effektiviseringar Effektiviseringsmål 281 000 Verksamhet 9980 Kommunikations Kvar att specificera 4 324 Effekt 2017 Beskrivning av åtgärd Riskbedömning (kr) Indragning av tjänst vid Konferensservice Grön 276 676 Generell kommenta 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning effektiviseringar 2Effektiviseringsmål 2 279 000 Verksamhet Kvar att specificera -21 000 Beskrivning av åtgärd Reducering av sjukhusets budgeterade avskrivningskostnad. Avser hänsynstagande till förseningar i anskaffningsprocessen och även ökad hänsyn till, inom vissa områden, ökad teknisk och ekonomisk livslängd. Riskbedömning Gul Effekt 2017 (kr) Generell kommentar åt 2 300 000 Åtgärden avser 2017 och måste kalkyle kommande år 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 B22 RR verksamhet PETSK3 Sammanställning effektiviseringar 2Effektiviseringsmål 51 000 Verksamhet Finans Kvar att specificera 0 Beskrivning av åtgärd Översyn av sjukhusets betalningsrutiner: Fakturahantering och betalningsbevakning skärps så att räntekostnader och påminnelseavgifter reduceras. Riskbedömning Röd Effekt 2017 (kr) 51 000 Generell kommentar åtgä 1 / 1

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 Bokslutsdokument RR KF BR Södra Älvsborgs Sjukhus 2017-04-20 08:01 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1703 1603 Verksamhetens intäkter 1 967 602 921 650 Verksamhetens kostnader 2,3-957 813-920 801 Avskrivningar och nedskrivningar 4-16 554-17 265 Verksamhetens nettokostnader -6 765-16 416 Finansnetto 5-1 202-1 049 Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat -7 967-17 465 Not Utfall Utfall Balansräkning 1703 1612 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark 0 0 - maskiner och inventarier 9 233 764 244 564 - pågående investeringar 10 3 573 472 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 237 337 245 036 Omsättningstillgångar Förråd 12 597 12 597 Kortfristiga fordringar 11 109 998 153 332 Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel 101 624 63 854 Summa omsättningstillgångar 224 219 229 783 Summa tillgångar 461 556 474 819 Eget kapital Eget kapital -64 703-43 845 Bokslutsdispositioner 0 43 800 Årets resultat -7 967-64 657 Summa eget kapital -72 670-64 702 Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 12 165 429 165 531 Kortfristiga skulder 13 368 797 373 990 Summa skulder 534 226 539 521 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 461 556 474 819

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys 1703 1603 Löpande verksamhet Årets resultat -7 967-17 465 Investeringsbidrag -101-81 Avskrivningar 16 554 17 265 Utrangeringar/nedskrivningar 0 103 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 6-88 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 8 398-178 Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar 43 334 31 076 Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder -5 193 11 755 Kassaflöde från löpande verksamhet 46 539 42 653 Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital -1 0 Investeringsverksamhet Investeringar 7-8 855-14 664 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 8 88 1 524 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -8 767-13 140 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder -102 561 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 101 81 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -1 642 ÅRETS KASSAFLÖDE 37 770 30 155 Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 63 854 18 272 Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 101 624 48 426 Kontroll av årets kassaflöde 37 770 30 154 Differens 0-1 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 733 Södra Älvsborgs Sjukhus Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter 1703 1603 Patientavgifter med mera 13 311 14 384 Såld vård internt 854 068 806 208 Såld vård externt 7 874 6 063 Försäljning av tjänster, internt 23 045 23 091 Försäljning av tjänster, externt 2 780 2 539 Hyresintäkter 159 357 Försäljning av material och varor, internt 94 163 Försäljning av material och varor, externt 679 814 Statsbidrag 1 115 1 647 Investeringsbidrag 101 81 Övriga bidrag, internt 42 156 42 092 Övriga bidrag, externt 2 341 2 942 Biljettintäkter 0 0 Övriga intäkter, internt 16 321 16 604 Övriga intäkter, externt 3 558 4 665 Totalt 967 602 921 650 2. Verksamhetens kostnader 1703 1603 Personalkostnader 600 258 577 669 Inhyrd personal, bemanningsföretag 11 299 13 049 Köpt vård internt 172 45 Köpt vård externt 11 904 14 185 Läkemedel 101 488 103 238 Lämnade bidrag, internt 0 0 Lämnade bidrag, externt 95 52 Lokal och energikostnader, internt 65 690 61 458 Lokal och energikostnader, externt 5 444 5 773 Verksamhetsanknutna tjänster, internt 27 101 24 198 Verksamhetsanknutna tjänster, externt 12 787 11 242 Material och varor, internt 26 596 17 745 Material och varor,externt 41 584 48 132 Övriga tjänster, internt 24 702 23 521 Övriga tjänster, externt 1 105 361 Övriga kostnader, internt 14 005 11 192 Övriga kostnader, externt 13 927 8 941 Totalt 957 813 920 801 3. Personalkostnader, detaljer 1703 1603 Löner 409 912 397 530 Övriga personalkostnader 10 858 9 579 Sociala avgifter 179 488 170 560 Pensionskostnader 0 0 Totalt 600 258 577 669

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 4. Avskrivningar och nedskrivningar 1703 1603 Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier 16 554 17 265 Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Totalt 16 554 17 265 Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier 0 0 Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar 16 554 17 265 5. Finansnetto 1703 1603 Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 0 0 Ränteintäkter, externt 40 39 Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt 0 0 Totalt 40 39 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt 1 187 1 059 Räntekostnader, externt 1 0 Övriga finansiella kostnader, internt 0 0 Övriga finansiella kostnader, externt 54 29 Totalt 1 242 1 088 Totalt finansnetto 1 202 1 049 6. Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar 1703 1603 Reavinster fastigheter Reavinster inventarier 88 0 Momsjustering vid reavinst 0 0 Totalt 88 0 Reaförluster fastigheter Reaförluster inventarier 0 0 Momsjustering vid reaförlust 0 0 Totalt 0 0 Netto reavinster/ förluster 88 0 7. Investering i anläggningstillgångar 1703 1603 Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Årets investering i byggnader och mark 0 0 Årets investering i maskiner och inventarier 5 753 10 293 Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Årets pågående investering 3 102 4 371 Totalt 8 855 14 664 8. Försäljning anläggningstillgångar 1703 1603 Försäljning byggnader och mark 0 0 Försäljning maskiner och inventarier 88 1524 Totalt 88 1 524

drag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 - HSNS 2016-00095-35 Protokollsutdrag - 32 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Delårsrapport mars 2017 : Bilaga 2 till delårsrapport mars 2017 9. Maskiner och inventarier 1703 1612 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 825 507 806 192 Nyanskaffningar 5 753 63 905 Omklassificeringar 0 190 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 5 144 44 781 Korrigering anskaffningsvärde 1 1 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 826 117 825 507 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 580 943 556 514 Årets avskrivning och nedskrivning 16 554 67 040 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 5 144 42 609 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 2 Utgående ackumulerade avskrivningar 592 353 580 943 Utgående restvärde 233 764 244 564 10. Pågående investeringar 1703 1612 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 472 190 Nyanskaffningar 3 102 472 Omklassificeringar 0 190 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 1 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 3 573 472 11. Kortfristiga fordringar 1703 1612 Kundfordringar, internt 34 936 23 Kundfordringar, externt 6 028 12 053 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt 19 327 32 634 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt 12 085 5 371 Övriga fordringar, internt 21 896 88 279 Övriga fordringar, externt 15 726 14 972 Totalt 109 998 153 332 12. Långfristiga skulder 1703 1612 Långfristig skuld, investeringsbidrag 1 731 1 832 Övriga långfristiga skulder, internt 163 698 163 699 Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt 165 429 165 531 13. Kortfristiga skulder 1703 1612 Leverantörsskulder, internt 10 197 14 485 Leverantörsskulder, externt 61 803 70 092 Semesterskuld 121 925 99 828 Löner, jour, beredskap, övertid 53 688 54 538 Upplupna sociala avgifter 77 068 66 950 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt 1 737 26 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt 6 832 12 004 Övriga kortfristiga skulder, internt 33 891 52 365 Övriga kortfristiga skulder, externt 1 656 3 702 Totalt 368 797 373 990

7-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Lägesrapport - Utveckling av Södra Älvsborgs Sjukhus Skene : Protokollsutdrag - 31 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Lägesrapport - Utveckling av Södra Älvsborgs Sjukhus Skene 6 (20) Protokoll från Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, 2017-04-26 31 Rapport - Utveckling av SÄS Skene Diarienummer SÄS 2016-00098 Beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att godkänna upprättad lägesrapport och lägger den till handlingarna. 2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att ge sjukhusdirektören i uppdrag att till styrelsens sammanträde i juni återkomma med en utredning om de lokal- och personalmässiga förutsättningarna för att öka operationskapaciteten genom att öppna en fjärde operationssal i Skene, samt att återkomma med en fördjupad utredning gällande närsjukvårdsteam 2 för eventuellt behov av nytt ställningstagande. 3. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att ge presidiet i uppdrag att bjuda in till dialog med berörd part i Marks kommun. 4. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att ge sjukhusdirektören i uppdrag att återkomma med en kompletterande lägesrapport i ärendet på styrelsens sammanträde i oktober. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen lämnar en rapport utifrån styrelsens beslut i februari 2016 uppdelat på nio punkter rörande SÄS Skene. Bedömningen är att arbetet i huvudsak fortlöper enligt plan. När det gäller två av beslutspunkterna fodras ytterligare insatser, rörande operationskapaciteten och den tomställda avdelningen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 170413 Yrkanden på sammanträdet Ordförande Göran Larsson (MP) lämnar ett ändringsyrkande i ärendet: Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att ge sjukhusdirektören i uppdrag att till styrelsens sammanträde i juni återkomma med en utredning om de lokal- och personalmässiga förutsättningarna för att öka operationskapaciteten genom att öppna en fjärde operationssal i Skene. Samt att återkomma med en fördjupad utredning gällande närsjukvårdsteam 2 för eventuellt behov av nytt ställningstagande. Detta ändringsyrkande innebär att beslutspunkt 3 i förvaltningens tjänsteutlåtande utgår. Ordförande Göran Larsson (MP) lämnar två tilläggsyrkanden i ärendet: Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att ge presidiet i uppdrag att bjuda in till dialog med berörd part i Marks kommun. Samt: Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att ge sjukhusdirektören i uppdrag att återkomma med en kompletterande lägesrapport i ärendet på styrelsens sammanträde i oktober. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

7-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Lägesrapport - Utveckling av Södra Älvsborgs Sjukhus Skene : Protokollsutdrag - 31 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Lägesrapport - Utveckling av Södra Älvsborgs Sjukhus Skene 7 (20) Protokoll från Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, 2017-04-26 Beslutsgång Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus ställer sig bakom ordförandens yrkanden. Beslut skickas för genomförande till: Ann-Marie Schaffrath, sjukhusdirektör, ann-marie.schaffrath@vgregion.se Kaarina Sundelin, bitr. sjukhusdirektör, kaarina.sundelin@vgregion.se Suzanne Guregård, bitr. sjukhusdirektör, suzanne.guregard@vgregion.se Marianne Segenstedt, projektledare, marianne.segenstedt@vgregion.se Besluten skickas för kännedom till: Regionstyrelsen/ägarutskottet, regionstyrelsen@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, hss@vgregion.se Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

Sjukhus Skene - HSNS 2016-00095-36 Protokollsutdrag - 31 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Lägesrapport - Utveckling av Södra Älvsborgs Sjukhus Skene : Bilaga 1: Lägesrapport - Utveckling av Södra Älvsborgs Sjukhus Skene 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2017-04-13 Diarienummer SÄS 2016-00098 Västra Götalandsregionen Södra Älvsborgs Sjukhus Handläggare: Marianne Segenstedt Telefon: 0703-751357 E-post: Marianne.segenstedt@vgregion.se Till Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Lägesrapport - Utveckling av SÄS Skene Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att godkänna upprättad lägesrapport och lägger den till handlingarna. 2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att ge sjukhusdirektören i uppdrag att till styrelsens sammanträde i juni återkomma med en utredning om de lokal- och personalmässiga förutsättningarna för att öka operationskapaciteten genom att öppna en fjärde operationssal i Skene. 3. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att närsjukvårdsteam 2 initialt placeras vid SÄS/Borås med förnyad prövning inför 2018/2019. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen lämnar en rapport utifrån styrelsens beslut i februari 2016 uppdelat på nio punkter rörande SÄS Skene. Bedömningen är att arbetet i huvudsak fortlöper enligt plan. När det gäller två av beslutspunkterna fodras ytterligare insatser, rörande operationskapaciteten och den tomställda avdelningen. Fördjupad beskrivning av ärendet 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att ställa sig bakom inriktningen för utveckling av öppenvården vid Södra Älvsborgs Sjukhus Skene. En given grundförutsättning är att utveckling av öppenvården relateras till befolkningens behov dvs. den nära vården förenligt med omställningsarbetet i VGR. Genomlysning av olika specialiteters verksamheter är genomförd, där berörda verksamhetschefer har identifierat innehållet i den öppna vården. Vissa besök har också överförts till primärvården. Det konstateras ingen nämnvärd förändring jämfört med idag avseende volym eller ytterligare möjliga specialiteter. Dock krävs vissa omdisponeringar vad gäller lokalutnyttjande mellan medicin- och kirurg/ortopedklinikens mottagningsverksamheter. Detta för att uppnå ett bättre flöde i mottagningsbesöken och jämnare nyttjande av alla befintliga lokaler. 2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att hos ägarutskottet hemställa om sänkt hyra för att möjliggöra att vuxen psykiatrisk mottagning i Mark ska kunna flytta in i byggnaden, Skene lasarett.

Sjukhus Skene - HSNS 2016-00095-36 Protokollsutdrag - 31 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Lägesrapport - Utveckling av Södra Älvsborgs Sjukhus Skene : Bilaga 1: Lägesrapport - Utveckling av Södra Älvsborgs Sjukhus Skene Datum 2017-04-13 Diarienummer SÄS 2016-00098 2 (5) SÄS är beviljat bidrag för den merkostnad som uppstår i samband med flytt av öppenvårdsverksamheten för vuxenpsykiatrin till Skene lasarett. Planeringsarbete pågår. Förändringen betraktas som ett mindre verksamhets-drivet projekt och en s.k. förstudie är inlämnad i mitten av mars månad. Besked förväntas komma den 19 april rörande om projektet är nominerat eller ej. Beslut fattas sedan av investeringsrådet och ytterst av ekonomidirektören. Noteras bör att det är stort behov av liknande verksamhetsdrivna projekt i regionen som helhet, vilket innebär att det är trångt om investeringsutrymme. Enligt Västfastigheter är en realistisk tidplan kvartal 1, 2019. Vuxenpsykiatrin har påbörjat sitt interna förändrings- och planeringsarbete. 3. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att ställa sig bakom inriktningen för slutenvården vid Södra Älvsborgs Sjukhus Skene och att samla slutenvården i Skene vid en vårdavdelning. Slutenvården har sedan halvår tillbaka varit samlad till en avdelning fördelade på 8 vårdplatser för opererande specialiteter och 16 vårdplatser för medicinska/geriatriska specialiteter. Enligt chefläkare Lars Rex bedömning så håller beräkningen vad gäller beslutat vårdinnehåll. 4. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att ge uppdraget till förvaltningschefen att ansöka om inrättande av ett närsjukvårdsteam vid Södra Älvsborgs Sjukhus Skene. Medel är beviljade för närsjukvårdsteam 2 och rekrytering är nyligen avslutad förutom vad gäller läkare. Bedömningen är att det förefaller vara attraktivt för sjuksköterskor då det finns många intresserade som sökt men så är inte fallet för läkare. Detta i sig gör att det blir en obalans i teamen. Närsjukvårdsteam 1 har tillsammans med ansvarig chef genomfört en SWOT analys vad gäller team 2 och dess placering. Sammanfattningsvis så utgör styrkorna och möjligheterna med ett team placerat i Skene, kortare resväg till patienter i Mark och Svenljunga kommun, ett utökat samarbete SÄS/Skene och att det är i enlighet med sjukhusstyrelsens beslut. När det sedan gäller svagheter och hot så konstateras mindre tvärprofessionellt erfarenhetsutbyte i vardagen med brister i det dagliga samarbetet, mindre samverkan med andra mobila team (ex palliativa teamet), vid inläggning av patient i slutenvård görs ett NVST besök merparten är i Borås, ojämn fördelning mellan team 1 o 2 inte minst pga. avsaknad av läkarkompetens, subakuta hembesök merparten är i Boråsområdet, snabb arbetsomfördelning underlättas av närhet och slutligen sårbar bemanning/kompetens under uppbyggnaden fram till och med 2018. Förvaltningen konstaterar att den samlade bedömningen är att team 2 bör utgå från SÄS/Borås som ett första steg t o m årsskiftet 2018/2019 och då inte minst utifrån ett lärande syfte och därmed ge förutsättningar att bygga upp den unika kompetens som krävs. Dock krävs arbetsplatser på SÄS/Skene för både närsjukvårdsteam och andra mobila team som kan nyttjas av teamen när man

Sjukhus Skene - HSNS 2016-00095-36 Protokollsutdrag - 31 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Lägesrapport - Utveckling av Södra Älvsborgs Sjukhus Skene : Bilaga 1: Lägesrapport - Utveckling av Södra Älvsborgs Sjukhus Skene Datum 2017-04-13 Diarienummer SÄS 2016-00098 3 (5) arbetar i närområdet. Det är en korrigering från styrelsens ursprungliga beslut att förlägga team 2 från och med dag ett i Skene. 5. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att ställa sig bakom förvaltningens förslag när det gäller utökad operationskapacitet vid Södra Älvsborgs Sjukhus Skene och att översända förslaget till regionstyrelsen. Utredning genomförd tillsammans med berörda verksamhetschefer rörande förutsättningar för ökad produktion. Som ett första steg har en gemensam målbild tagits fram rörande operationsverksamheten i Skene, vilken också är förankrad i ledningsrådet. Den innefattar; SÄS strategiska uppdrag handlar om säkerställa tillgängligheten genom att uppfylla vårdgarantin till behandling på SÄS. Detta innebär att SÄS/Skenes operationsverksamhet utvecklas för att kunna utföra fler dagkirurgiska operationer och då i första hand inom de specialiteter som finns där idag. Urval patientgrupper är av sådan art att de kan opereras där utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv och kriterier för dagkirurgi. Detta i sin tur innebär att operationskapacitet friställs på SÄS/Borås för akuta operationer och ingrepp och sådan planerade operationer där ingreppets art kräver det. Två olika steg för operationsverksamheten i Skene kan ses. Steg 1 Nyttja befintliga resurser det vill säga tre operationssalar med befintliga postoperativa platser. En genomlysning är genomförd som resulterat till en ökad nyttjandegrad av befintlig verksamhet med 20-30 %. Detta görs genom omfördelning av patienter för planerade dagkirurgiska operationer till SÄS/Skene. Förutsätter rätt/hög kompetens av operatörer samt team. Därutöver kommer operationsverksamheten att utvecklas genom att vissa dagkirurgiska ingrepp överflyttas till mottagningsverksamhet. En samlad förutsättning utgörs av god planering och framförhållning samt systematik och rätt kompetens. Utmaningen handlar om att ha tydliga incitament för utökad dagkirurgi i Skene och vara lyhörd utifrån ett medarbetarperspektiv. Steg 2 Utöka till fyra operationssalar samt motsvarande utökning av postoperativa platser. En förutsättning för detta alternativ är ett regionalt riktat uppdrag avseende operativa ingrepp. Därtill kommer en investeringskostnad för en fjärde sal på ca 10 mnkr plus utrustning samt postoperativa platser som eventuellt kräver annan placering i huset enligt Västfastigheters bedömning. Till detta kommer också behovet ny kompetens och rekrytering av fler medarbetare. Förvaltningens samlade bedömning är att gå vidare med steg 1 då denna inriktning redan kan påbörjas hösten 2017. Vidare är det förvaltningens bedömning att steg 1 ryms inom ramen för tidigare beslut av styrelsen för Södra

Sjukhus Skene - HSNS 2016-00095-36 Protokollsutdrag - 31 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Lägesrapport - Utveckling av Södra Älvsborgs Sjukhus Skene : Bilaga 1: Lägesrapport - Utveckling av Södra Älvsborgs Sjukhus Skene Datum 2017-04-13 Diarienummer SÄS 2016-00098 4 (5) Älvsborgs Sjukhus, något ytterligare beslut fordras ej. För steg 2 behöver förvaltningen belysa förutsättningarna ytterligare, exempelvis när det gäller, ekonomi, kompetens, lokaler, arbetsmiljö m.m. 6. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att ställa sig bakom förvaltningens förslag till förändring av Västra Götalandsregionens avtal med Marks Kommun och Svenljunga kommun gällande Samrehab samt översända beslutet till södra hälso- och sjukvårdsnämnden för fortsatt handläggning, dialog och beslut. Beslut fattat och uppdraget för länssjukvårdsrehabiliteringen har tillfallit Rehabiliterings- och neurologkliniken SÄS. 7. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar ge presidiet uppdraget att i samverkan med berörda kommuner utreda och lämna förslag när det gäller nyttjande av en tomställd avdelning vid Skene lasarett för hospice, korttidsplatser eller anhörighotell. Som ett första steg för att söka hitta ett användningsområde för den tomställda avdelningen har Västfastigheter påbörjat en dialog med fastighetsansvariga inom Marks kommun. Intresse finns enligt uppgift och en visning kommer att göras för representanter från Marks kommun den 26 april. Vad detta kommer att leda till är ännu osäkert. Samtidigt har viss omvärldsanalys genomförts i och med ett studiebesök tillsammans med Närhälsan i Hälsostaden Ängelholm. Konstateras att det finns en hel del utvecklingsmöjligheter att hämta därifrån, men att sjukhuset har en relativt liten roll. Förvaltningens bedömning är att det mest lämpliga är att kommunala korttidsplatser inrättas. Ytterligare diskussioner inklusive finansieringsfrågan måste föras med berörda kommuner. 8. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar ge presidiet uppdraget att utreda och lämna förslag till ett pilotprojekt rörande sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete tillsammans med södra hälso- och sjukvårdsnämnden, styrelsen för beställd primärvård, primärvårdsstyrelsen, Samrehabnämnden och Marks kommun. Pilotprojektet har påbörjats som är ett samverkansprojekt. Behov av ställningstagande till hur lägesrapporterna ska förmedlas framöver och om även detta projekt är av mer övergripande natur. Beredning Ärendet förankras och diskuteras regelbundet i Ledningsrådet SÄS/Skene.

Sjukhus Skene - HSNS 2016-00095-36 Protokollsutdrag - 31 2017-04-26 styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Lägesrapport - Utveckling av Södra Älvsborgs Sjukhus Skene : Bilaga 1: Lägesrapport - Utveckling av Södra Älvsborgs Sjukhus Skene Datum 2017-04-13 Diarienummer SÄS 2016-00098 5 (5) Södra Älvsborgs Sjukhus Ann-Marie Schaffrath Sjukhusdirektör Kaarina Sundelin Bitr. sjukhusdirektör Besluten skickas för genomförande till Ann-Marie Schaffrath, sjukhusdirektör, ann-marie.schaffrath@vgregion.se Kaarina Sundelin, bitr. sjukhusdirektör, kaarina.sundelin@vgregion.se Suzanne Guregård, bitr. sjukhusdirektör, suzanne.guregard@vgregion.se Marianne Segenstedt, projektledare, marianne.segenstedt@vgregion.se Besluten skickas för kännedom till Regionstyrelsen/ägarutskottet, regionstyrelsen@vgregion.se Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, hss@vgregion.se Södra hälso- och sjukvårdsnämnden, hsn@vgregion.se

vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser

vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 1 1 Inledning Detta är en lägesrapport som ingår i en löpande uppföljning av väntetider och tillgänglighet i VGR. Den utges varje månad. Innehållet växlar. Den ena månaden redovisas regionens utfall relativt nationella vårdgarantier och avtal. Den andra månaden utfallet visavi regionala vårdgarantier och mål Syftet med lägesrapporten är att redovisa hur väl VGR motsvarar vissa vårdgarantier (nationella och regionala), nationella överenskommelser och regionala mål ägnade att förkorta väntetiderna och förbättra tillgängligheten. - Nationella vårdgarantier = Nationellt beslutade gränsvärden för maximal väntetid för vårdkontakt med primärvård och planerad specialiserad vård. Inom primärvården rymmer uppföljningen av vårdgarantin alla vårdcentraler oavsett driftform. Och inom den specialiserade vården omfattar den ett stort urval av mottagningar och behandlingar - Nationella överenskommelser = I huvudsak årliga överenskommelser mellan SKL (Sveriges kommuner och landsting) och staten (Socialdepartementet). Det handlar även om mer långsiktiga överenskommelser mellan parterna. Men också mellan andra nationella aktörer - Regionala vårdgarantier = Regionalt beslutade gränsvärden för maximal väntetid för vårdkontakt inom viss typ av specialiserad vård. - Regionala mål /ambitioner = Väntetidsrelaterade VGR-mål eller ambitioner, som inte utgör garantier men som likväl tillmäts större intresse ur uppföljnings-synpunkt, t ex ledtider vid akutmottagningarna. Nedan följer en närmare presentation av de nationella vårdgarantierna och avtal för år 2017. Det vill säga dokument som legitimerar delar av den redovisning som ingår i just denna delrapport. Därpå följer en utgivningsplan för väntetids- och tillgänghetsrapporterna för år 2017 och till sist också en läsanvisning. Att fånga de nationella vårdgarantierna är inget problem. De är så välkända att det närmast känns som en ordningsfråga att redovisa dem. Att avgöra vad som är nationella överenskommelser och mål erbjuder heller inget problem, då det finns formaliserade överenskommelser. Det är svårare med överenskommelser och mål som enbart kan spåras till nationella nätverksträffar, protokollsanteckningar och uttalande av myndighetsföreträdare etc. I denna rapport betraktas den senare typen mål som nationella då de är väl kända och kan anses styrande. Som nationella mål betraktas också underförstådda 0-visioner kring företeelser som inte alls bör förekomma. T ex överbeläggningar och kvarliggande utskrivningsklara patienter.

vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 2 Nationella vårdgarantier 2017 De nationella vårdgarantierna är oförändrade under 2017. Fortfarande gäller att väntetiden inte ska överskrida 0, 7 dagar för telefonkontakt respektive allmänläkarbesök inom primärvård. För första besök och operations- och behandlingsstart är gränsen högst 90 dagars väntan, räknat från beslut om remiss respektive beslut om åtgärd. Måluppfyllelsegraden mäts, redovisas och rapporteras på samma sätt som tidigare. För primärvårdens del i form av en höstmätning och en vårmätning. Och för den planerade specialiserade vårdens del i form av månatliga mätningar. Nationella överenskommelser 2017 Överenskommelse: Stöd till bättre resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården - En professionsmiljard Även för år 2017 har staten och SKL förhandlat fram en överenskommelse som innebär att stimulansmedel om närmare en miljard kronor fördelas till de landsting som uppfyller vissa krav. För 2017 krävs av landstingen att de senast 2018-03-31 redovisar under året vidtagna åtgärder som inneburit förbättrat IT-stöd, förenklad administration, smartare kompetensutnyttjande och planeringsinsatser som främjat långsiktig kompetensförsörjning. Tilläggas kan att överenskommelsen för 2017 dessutom förutsätter att landstingen liksom tidigare år rapporterar väntetider och ledtider till den nationella databasen härför. Detta i enlighet med den basmodell för uppföljning som SKL ansvarar för. Givet att kraven uppfylles för år 2017 erhåller VGR 17% av totalt 955 000 000 kr, dvs 159 848 647 kr. Överenskommelse: Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2017 De tidigare prestationsbaserade ersättningen till BUP-verksamheten för första besök och åtgärdsstart inom 30 dagar har enligt överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa för 2016 upphört. Kvarstår gör dock kravet att till SKL fortlöpande redovisa de mätvärden som är knutna till den särskilda uppföljningen av väntetider inom BUP-verksamhet. Överenskommelse: Kortare väntetider i cancersjukvården 2017 Regeringen avsätter 500 mnkr per år 2015-2018 för att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna inom cancervården. Det mesta i form av stimulansbidrag till landstingen. I första hand handlar det om att förkorta vårdförloppet från det att misstanke om cancer föreligger till åtgärdsstart. Utgångspunkten är att medverkande landsting (alla)

vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 3 därvid tillämpar ett gemensamt nationellt definierat standardiserat vårdförlopp. Det innebär enhetlighet i val av utredningar och behandlingar inom respektive cancerdiagnos samt gemensamma maximala tidsgränser för de olika åtgärderna. Införandet förutsätter en nära samverkan med respektive regionalt cancercentrum (RCC). I överenskommelsen för år 2015 mellan Socialdepartementet och SKL slogs fast att det standardiserade vårdförloppet skulle omfatta fem cancerdiagnoser. Registrering och avrapportering av väntetider till SKL kom i gång under sen höst 2015. I överenskommelsen för år 2016 fastslås att ytterligare 13 cancerdiagnoser ska omfattas av standardiserat vårdförlopp. För att få vara med och dela på stimulansmedlen avkrävs landstingen dessutom handlingsplan och därtill anslutande verksamhetsberättelse som besvarar i överenskommelsen angivna frågor. I VGR svarar RCC för denna dokumentation. I överenskommelsen för år 2017 tillkommer ytterligare 10 vårdförlopp. Villkor för att få ta del av stimulansmedel är desamma som för år 2016. De 18 vårdförlopp som avrapporterades till SKL 2015-16 bedöms nu som mogna att redovisa i de Väntetids- och tillgänglighetsrapporter som ges ut i år (2017). De värden som VGR kommer att avrapportera från och med 2017-04-03 bedöms nu vara redovisningsbara först nästa år. Den regionala vårdgarantin vid välgrundad misstanke om cancer (första besök inom 14 dagar) kommer i fortsättningen att redovisas en gång i halvåret, i de rapporter som publiceras 2017-08 och 2018-01. Det vill säga inte lika ofta som hittills. Överenskommelse: Insatser för att förbättra för personer med kroniska sjukdomar m.m. Rubricerad överenskommelse reglerar i huvudsak det stöd som SKL:s förbinder sig att ge åt landstingen under 2017. Här nämns bland annat att förbundet avser att ge landstingen stöd i övergången från manuell till automatiserad överföring till den nationella väntetidsdatabasen.

vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 5 Utgivningsplan för 2017 Nedan redovisas de datum då Väntetids-och tillgänglighetsrapporterna beräknas vara tillgängliga på regionens externa hemsida: http://www.vgregion.se/om-vgr/statistikanalys/analysportalen/2017/vantetider-i-varden/. För intresserade finns också möjlighet att prenumerera på rapporterna i form av direktmejl. Sådan service tillkommer automatisk samtliga förtroendevalda inom Regionstyrelse, Hälso- och sjukvårdsstyrelse, Hälso- och sjukvårdsnämnder, sjukhusstyrelser och Styrelsen för Habilitering och Hälsa. Väntetids- och tillgänglighetsrapport: Datum för planerad utgivning 2017: 2017:1 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 28/2 2017:2 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 28/3 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 28/4 2017:4 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 26/5 2017:5 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 28/6 Ingen utgivning juli månad 2017:6 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 29/8 2017:7 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 28/9 2017:8 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 27/10 2017:9 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 28/11 2017:10 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 28/12 2017:11 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 28/12 2017:12 Regionala vårdgarantier och tillgänglighetsmål 29/1 2018

vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 6 2 Nationella vårdgarantier 2.1 Primärvård: VGPV Med Primärvård VGPV avses här den primärvård som utgör första vårdnivån, den som omfattar basalt medicinskt omhändertagande och förebyggande arbete. Utan avgränsning av sjukdomar, ålder eller patientgrupper. I dagligt tal: ordinär vårdcentralsverksamhet. Krav: - Tfn-tillgänglighet: 100% av de som ringt upp ska ha fått svar samma dag. - Allmänläkarbesök: 100% av de patienter som besöker allmänläkare för tidigare obekant hälsoproblem, oväntad eller kraftig förändring/försämring av tidigare känt hälsoproblem eller för att tidigare besök/behandling inte blev bra, ska ha erhållit detta besök inom 7 dagar. Räknat från det datum då begäran om besök initierades. Mätningar av primärvårdens vårdvalsenheter sker vid två tillfällen år, två veckor under våren och två veckor under hösten. Resultaten från dessa mätningar redovisas i de Väntetids- och tillgänglighetsrapporterna som skickas ut i juni respektive december.

vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 13 Andel (%) väntande högst 60 dagar vs. andel (%) som fick vänta högst 60 dagar Ur ett sjukhusperspektiv: mar-14 mar-15 mar-16 mar-17 AL 1.01 1.17 0.95 1.05 ANS 1.06 1.07 1.28 1.31 Lundby 1.04 1.06 1.11 1.13 FSS 1.07 1.09 1.08 1.47 KS 0.95 1.06 1.51 1.18 NU 1.10 0.95 1.00 1.03 SkaS 1.03 1.00 0.88 1.10 SU 0.97 0.87 0.66 0.76 SÄS 0.96 0.97 0.88 0.83 VGR tot 0.97 0.91 0.83 0.92 Riket tot 0.98 0.94 0.91 Ur ett MVO-perspektiv: mar-14 mar-15 mar-16 mar-17 Hud 0.87 0.73 0.52 1.01 Ortopedi 1.05 0.95 1.13 1.07 Ögon 0.96 0.90 0.77 0.70 ÖNH 1.06 1.09 0.92 1.16 Allmän kirurgi 1.01 0.96 0.93 1.01 Tabell 2 VGR, dess sjukhus och större MVO: Andel (%) som väntat högst 60 dagar på första besök sista dagen i månaden dividerat med andel (%) som fick vänta högst 60 dagar av de som genomförde första besök under motsvarande månad. **De fem största MVO:na ur väntetidssynpunkt. Tolkning: Värde under 1,0 innebär att långväntarna (>60 dagar) är underrepresenterade bland genomförda första besök i förhållande till deras andel bland de väntande. Och omvänt innebär ett värde över 1,0 att de är överrepresenterade i denna bemärkelse.

vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 16 Andel (%) väntande högst 60 dagar vs. andel (%) som fick vänta högst 60 dagar Ur ett sjukhusperspektiv mar-14 mar-15 mar-16 mar-17 AL 1.12 1.36 1.22 1.10 ANS - - - - Lundby 1.33 1.18 1.17 1.05 FSS 1.09 1.32 1.09 1.08 KS 1.14 1.67 1.25 - NU 0.95 0.99 0.81 0.79 SkaS 1.08 1.20 1.02 1.13 SU 0.91 0.85 0.79 0.65 SÄS 1.25 1.10 0.96 1.02 VGR tot 1.00 1.05 0.88 0.81 Riket tot 0.99 1.02 0.91 Ur ett KVÅ-perspektiv: mar-14 mar-15 mar-16 mar-17 Ortopedi 1.05 1.09 0.96 0.96 Ögon 0.93 0.99 0.89 0.90 ÖNH 1.10 1.29 1.00 0.91 Allmän kirurgi 1.05 0.91 0.78 0.66 Uro 0.92 0.99 0.83 0.86 Gyn 1.14 1.14 1.01 0.96 Tabell 4. VGR, dess sjukhus och större MVO: Andel (%) som väntat högst 60 dagar på åtgärdsstart sista dagen i månaden dividerat med andel (%) som fick vänta högst 60 dagar av de som genomförde åtgärdsstart under motsvarande månad. **Sex största KVÅ ur väntetidssynpunkt. Tolkning: Värde under 1,0 innebär att långväntarna (> 60 dagar) är underrepresenterade bland genomförda åtgärdsstarter i förhållande till deras andel bland de väntande. Och omvänt innebär ett värde över 1,0 att de är överrepresenterade i denna bemärkelse.

vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 21 3.2 Överbeläggningar och utlokaliseringar Krav: Samtliga landsting ska löpande redovisa förekomsten överbeläggningar och utlokaliseringar. Några krav relaterade till mätresultat föreligger ännu inte. Överbeläggning föreligger när en inskriven patient vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på disponibel vårdplats. Utlokaliserad är en inskriven patient som vårdas på en annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Genomsnittligt antal överbeläggningar per 100 vårdplatser och dag är vid samtliga sjukhus vanligen högre än 0 se nedanstående diagram. Detta betyder inte att sjukhusen i sin helhet så gott som alltid är överbelagda. Att deras mätvärden ändå överstiger 0 beror på att ej fullt belagda avdelningar tilldelas ett nollvärde de dagar så är fallet. Sjukhusens mätvärden baseras alltså enbart på de avdelningsmätningar som påvisar överbeläggningar i förhållande till antalet vårdplatser. Indikatorn följer Socialstyrelsens definition och tydliggör att en överbeläggning på en viss avdelning inte kan uppvägas av en ledig plats på en annan avdelning sett ur ett patientperspektiv. Överbeläggningar och utlokaliseringar är vanligt förekommande. Förhållandet kan innebära en patientsäkerhetsrisk, försämrad vårdmiljö och arbetsmiljö. Mätningar av förekomsten kan även som i detta fall ses som indikator på tillgängligheten.

vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 27 BILAGA 1 Väntande till BUP-verksamhet Första besök KS NU SkaS SU SÄS VGR tot feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 Högst 30 dagar 27 23 20 25 17 12 34 41 21 31 45 30 46 40 > 30 dagar 6 6 3 18 20 31 38 10 6 2 3 12 14 12 Högst 30 dagar 86 59 76 73 61 35 42 85 78 92 111 74 94 98 > 30 dagar 19 22 21 27 14 22 9 10 24 19 29 25 18 25 Högst 30 dagar 76 72 88 74 69 64 41 63 64 95 102 99 91 95 > 30 dagar 70 70 84 90 92 103 77 70 74 68 105 87 110 70 Högst 30 dagar 192 192 215 170 215 135 157 243 223 196 264 213 220 279 > 30 dagar 67 47 79 93 102 204 183 118 148 138 163 213 177 98 Högst 30 dagar 41 36 53 52 25 14 20 42 42 48 53 54 70 36 > 30 dagar 1 3 1 3 3 1 1 1 0 0 0 4 6 4 Högst 30 dagar 422 382 452 394 387 260 294 474 428 462 575 470 521 548 > 30 dagar 163 148 188 231 231 361 308 209 252 227 300 341 325 209 VGR och dess sjukhusgrupper: Antal patienter som väntat högst 30 dagar och > 30 dagar på första besök inom BUP-verksamhet, sista dagen respektive månad(exklusive PvV- och MoVpatienter)

vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 28 Behandlingsstart feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 HAB Högst 30 dagar 3 6 5 2 3 0 1 3 0 0 33 9 18 32 > 30 dagar 41 26 20 9 7 8 9 2 2 3 94 107 91 93 KS Högst 30 dagar 3 6 4 7 4 2 4 13 8 7 5 3 8 17 > 30 dagar 0 0 0 0 0 1 1 1 2 0 1 1 0 3 NU Högst 30 dagar 24 27 26 25 25 11 20 29 21 35 21 24 36 28 > 30 dagar 29 25 29 38 37 58 43 33 40 38 54 53 47 55 SkaS Högst 30 dagar 12 17 16 5 17 12 13 10 9 16 30 16 17 16 > 30 dagar 106 102 103 112 107 123 101 93 96 93 94 108 112 119 SU Högst 30 dagar 69 48 48 62 54 4 18 18 38 40 45 34 53 82 > 30 dagar 104 103 103 64 84 105 90 90 62 59 74 98 123 151 SÄS Högst 30 dagar 21 29 15 20 29 11 19 16 18 19 24 17 19 31 > 30 dagar 16 12 20 15 19 45 34 16 18 13 14 21 127 9 VGR tot Högst 30 dagar 132 133 114 121 132 40 75 89 94 117 158 103 151 206 > 30 dagar 296 268 275 238 254 340 278 235 220 206 331 388 500 430 VGR och dess sjukhusgrupper: Antal patienter som väntat högst 30 dagar och > 30 dagar på behandlingsstart inom BUP-verksamhet, sista dagen respektive månad(exklusive PvV- och MoVpatienter)

vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser 29 Start av fördjupad utredning feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 ANS Högst 30 dagar 5 4 4 4 6 3 3 4 1 4 9 12 10 17 > 30 dagar 0 1 0 0 0 3 1 0 0 1 0 1 2 1 HAB Högst 30 dagar 4 3 1 3 2 0 1 1 0 0 8 2 9 14 > 30 dagar 42 31 17 7 11 11 0 8 7 4 69 58 72 74 KS Högst 30 dagar 6 6 2 2 6 1 4 12 5 8 5 7 13 15 > 30 dagar 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 1 3 2 3 NU Högst 30 dagar 20 24 21 16 26 11 27 22 14 26 23 28 39 31 > 30 dagar 81 90 94 95 85 98 106 108 104 91 108 116 125 109 SkaS Högst 30 dagar 16 27 2 3 3 4 4 7 20 17 14 9 5 22 > 30 dagar 206 240 269 257 247 250 231 210 304 310 316 328 291 315 SU Högst 30 dagar 41 70 70 53 51 21 30 30 45 39 51 67 55 63 > 30 dagar 231 224 224 300 333 373 361 361 332 391 396 418 473 486 SÄS Högst 30 dagar 5 4 3 4 36 13 9 5 12 18 17 23 22 38 > 30 dagar 74 46 20 15 71 103 111 117 111 106 117 118 20 125 VGR tot Högst 30 dagar 97 138 103 85 130 53 78 81 97 112 127 148 154 200 > 30 dagar 634 632 624 674 747 838 811 804 858 903 1 007 1 043 986 1 113 VGR och dess sjukhusgrupper: Antal patienter som väntat högst 30 dagar och > 30 dagar på start av fördjupad utredning inom BUP-verksamhet, sista dagen respektive månad (Exklusive PvV- och MoV-patienter)

< 90 dgr PvV >90 > 90 dgr < 90 dgr PvV >90 > 90 dgr < 90 dgr PvV >90 > 90 dgr ntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : 2017:3 Bilaga 26 Väntetider besök 2017:3 mar-17 Väntande till 26 typer av MOTTAGNINGSBESÖK till VGRs egna sjukhus - uppföljning av VÅRDGARANTIN de senaste 13 månaderna - INNEHÅLL: * Antal patienter sista dagen per månad som väntat högst 90 dagar (< 90 dgr ). * Antal patienter sista dagen per månad som själva valt att vänta mer än 90 dagar (PvV >90 dgr). * Antal patienter sista dagen per månad som väntat mer än 90 dagar och som själva inte valt detta (>90 dagar). Allmän kirurgi Allergologi Gynekologi Allmän internmedicin Handkirurgi Barn- och ungdomsmedicin Kärlkirurgi Endokrinologi inkl diabetes Neurokirurgi Gastroenterologi Ortopedi Hematologi Plastikkirurgi Hudsjukdomar Urologi Kardiologi Ögonsjukvård Lungmedicin Öron-näsa-halssjukvård Neurologi Njurmedicin Onkologi Reumatologi Spec.smärtmottagning Allmän psykiatri Barn- & ungdomspsykiatri (med den nationella gränsen 90 dagar) ALINGSÅS LASARETT, VÄNTANDE till MOTT.BESÖK, enl VÅRDGARANTIN mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 < 90 dgr 1153 1104 1164 1094 1110 1 100 1 202 1 276 1 335 1 286 1 134 1 141 1 230 PvV >90 0 0 1 1 1 0 0 0 1 13 9 8 2 > 90 dgr 254 82 74 108 205 245 234 129 115 116 123 167 159 Totalt 1 407 1 186 1 239 1 203 1 316 1 345 1 436 1 405 1 451 1 415 1 266 1 316 1 391 Måluppfyllelsegrad 82% 93% 94% 91% 84% 82% 84% 91% 92% 92% 90% 87% 89% 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 ANGEREDS NÄRSJUKUS, VÄNTANDE till MOTT.BESÖK, enl VÅRDGARANTIN mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 < 90 dgr 832 814 921 837 872 795 791 804 874 895 763 825 805 PvV >90 78 84 88 80 107 117 119 84 77 89 92 98 91 > 90 dgr 19 4 22 16 39 20 20 24 30 66 70 44 14 Totalt 929 902 1 031 933 1 018 932 930 912 981 1 050 925 967 910 Måluppfyllelsegrad 98% 100% 98% 98% 96% 98% 98% 97% 97% 93% 92% 95% 98% 1200 1000 800 600 400 200 0 FRÖLUNDA SJUKHUS, VÄNTANDE till MOTT.BESÖK, enl VÅRDGARANTIN mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 < 90 dgr 2473 2459 2396 2478 2584 2 406 2 484 2 890 3 009 3 054 2 886 2 871 2 978 PvV >90 31 20 20 24 46 79 83 65 44 50 55 59 63 > 90 dgr 76 97 140 177 286 475 400 244 249 289 368 384 312 Totalt 2 580 2 576 2 556 2 679 2 916 2 960 2 967 3 199 3 302 3 393 3 309 3 314 3 353 Måluppfyllelsegrad 97% 96% 94% 93% 90% 84% 86% 92% 92% 91% 89% 88% 91% 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 KUNGÄLVS SJUKHUS, VÄNTANDE till MOTT.BESÖK, enl VÅRDGARANTIN mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 < 90 dgr 1089 1092 1206 1235 1294 1 246 1 211 1 247 1 269 1 316 1 467 1 524 1 513 PvV >90 6 3 3 5 11 18 17 20 15 22 13 13 10 > 90 dgr 23 24 34 42 143 219 211 160 158 184 167 161 146 Totalt 1 118 1 119 1 243 1 282 1 448 1 483 1 439 1 427 1 442 1 522 1 647 1 698 1 669 Måluppfyllelsegrad 98% 98% 97% 97% 90% 85% 85% 89% 89% 88% 90% 90% 91% 1800 1600

< 90 dgr PvV >90 > 90 dgr < 90 dgr PvV >90 > 90 dgr < 90 dgr PvV >90 > 90 dgr < 90 dgr PvV >90 > 90 dgr < 90 dgr PvV >90 > 90 dgr ntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : 2017:3 Bilaga 26 Väntetider besök 2017:3 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 NU-sjukvården, VÄNTANDE till MOTT.BESÖK, enl VÅRDGARANTIN mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 < 90 dgr 5799 6021 6192 6352 6065 5 079 5 445 6 093 6 198 6 019 5 748 5 957 6 566 PvV >90 225 177 199 249 320 420 455 420 417 438 395 338 236 > 90 dgr 1056 1094 1176 1476 2194 2 526 2 229 1 748 1 558 1 528 1 840 1 797 1 565 Totalt 7 080 7 292 7 567 8 077 8 579 8 025 8 129 8 261 8 173 7 985 7 983 8 092 8 367 Måluppfyllelsegrad 85% 85% 84% 81% 73% 67% 71% 78% 80% 80% 76% 77% 81% 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 SkaS, VÄNTANDE till MOTT.BESÖK, enl VÅRDGARANTIN mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 < 90 dgr 5202 5580 5365 5634 5471 4 806 4 865 5 281 5 493 5 699 4 982 5 208 5 550 PvV >90 102 67 55 60 106 149 124 94 79 90 82 84 98 > 90 dgr 1410 1128 1193 1399 2103 2 423 2 205 1 656 1 139 935 932 825 836 Totalt 6 714 6 775 6 613 7 093 7 680 7 378 7 194 7 031 6 711 6 724 5 996 6 117 6 484 Måluppfyllelsegrad 79% 83% 82% 80% 72% 66% 69% 76% 83% 86% 84% 86% 87% 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 SU, VÄNTANDE till MOTT.BESÖK, enl VÅRDGARANTIN mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 < 90 dgr 14334 14890 14655 16124 16033 13 946 13 995 14 801 15 232 15 648 14 204 13 825 14 646 PvV >90 167 153 149 180 213 222 229 205 188 183 211 235 245 > 90 dgr 11837 11745 12113 12534 14658 16 521 16 411 14 112 13 396 13 048 12 312 11 733 10 723 Totalt 26 338 26 788 26 917 28 838 30 904 30 689 30 635 29 118 28 816 28 879 26 727 25 793 25 614 Måluppfyllelsegrad 55% 56% 55% 56% 52% 46% 46% 51% 53% 55% 54% 54% 58% 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 SÄS, VÄNTANDE till MOTT.BESÖK, enl VÅRDGARANTIN mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 < 90 dgr 5802 5966 5590 5636 5743 5 458 5 766 6 256 6 473 6 239 6 050 6 333 6 230 PvV >90 128 93 100 113 141 140 145 120 127 148 166 192 197 > 90 dgr 1684 1727 1829 1837 2184 2 069 1 806 1 417 1 389 1 614 1 945 2 227 2 293 Totalt 7 614 7 786 7 519 7 586 8 068 7 667 7 717 7 793 7 989 8 001 8 161 8 752 8 720 Måluppfyllelsegrad 78% 78% 75% 75% 72% 73% 76% 82% 82% 79% 76% 74% 73% 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 LUNDBY, VÄNTANDE till MOTT.BESÖK, enl VÅRDGARANTIN mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 < 90 dgr 3004 2906 2606 2140 1852 2 539 2 484 2 616 2 751 2 742 2 640 2 791 2 809 PvV >90 94 83 93 90 141 245 186 90 66 62 93 132 89 > 90 dgr 13 7 5 10 89 34 4 7 4 37 13 23 11 Totalt 3 111 2 996 2 704 2 240 2 082 2 818 2 674 2 713 2 821 2 841 2 746 2 946 2 909 Måluppfyllelsegrad 100% 100% 100% 100% 95% 99% 100% 100% 100% 99% 100% 99% 100% 3500

< 90 dgr PvV >90 > 90 dgr < 90 dgr PvV >90 > 90 dgr ntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : 2017:3 Bilaga 26 Väntetider besök 2017:3 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Obesitas mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 < 90 dgr 246 246 232 226 0 293 293 239 216 189 192 148 0 PvV >90 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 > 90 dgr 24 24 25 17 0 23 23 51 48 37 25 11 0 Totalt 270 270 257 243 0 316 316 290 264 226 217 159 0 Måluppfyllelsegrad 91% 91% 90% 93% - 93% 93% 82% 82% 84% 88% 93% - 350 300 250 200 150 100 50 0

s- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : 2017:3 Presentationsversion till och med mars Lägesrapport Väntetider & Tillgänglighet Mars 2017 Källa: SKL:s väntetidsdatabas Sammanfattning

s- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : 2017:3 Presentationsversion till och med mars Väntande till första besök, sista dagen respektive månad

s- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : 2017:3 Presentationsversion till och med mars VGR totalt / Riket: Andel (%) av de som väntar på första besök som väntat högst 90 dagar

s- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : 2017:3 Presentationsversion till och med mars VGR:s egna sjukhus: Andel (%) av de som väntar på första besök som väntat högst 90 dagar

s- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : 2017:3 Presentationsversion till och med mars VGR totalt: Antal "långväntare" (> 90 dagar) på första besök (offentliga & privata)

s- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : 2017:3 Presentationsversion till och med mars Väntande till start av åtgärd (behandling eller operation) sista dagen respektive månaden

s- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : 2017:3 Presentationsversion till och med mars VGR totalt / Riket: Andel (%) av de som väntar på start av åtgärd som väntat högst 90 dagar 2014-03 - 2017-03

s- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : 2017:3 Presentationsversion till och med mars VGR:s egna sjukhus + Habilteringen: Andel (%) av de som väntar på start av åtgärd som väntat högst 90 dagar

s- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : 2017:3 Presentationsversion till och med mars VGR totalt: ANTAL "långväntare" (> 90 dagar) på start av åtgärd (offentliga & privata)

s- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : 2017:3 Presentationsversion till och med mars Sammanfattning, Mars 2017

s- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : 2017:3 Presentationsversion till och med mars Sammanfattning Första besök: Måluppfyllelsegraden för vårdgarantin (inom 90 dagar) var 74% sista mars 2017. Vid motsvarande tidpunkt för 1 år sedan var den 72%. Start av åtgärd: Måluppfyllelsegraden för vårdgarantin (inom 90 dagar) var 68% sista mars mot 73% för ett år sedan. Antalet långväntare på första besök (> 90 dagar) uppgick 31/3 till 16 257, vilket är 1 249 färre än för en månad sedan. (195 färre än 2016-03). Antalet långväntare på start av behandling/operation (> 90 dagar) uppgick 31/3 till 7 717, vilket är 369 färre än för en månad sedan. Det är ett för årstiden högt mätvärde (1 826 fler än 2016-03).

< 90 dgr PvV >90 > 90 dgr < 90 dgr PvV >90 > 90 dgr < 90 dgr etids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : 2017:3 Bilaga 42 Väntetider Åtgärder 2017:3 mar-17 Väntande till OPERATIONER / ÅTGÄRDER till VGRs egna sjukhus/motsv - uppföljning av VÅRDGARANTIN de senaste 13 månaderna - INNEHÅLL: * Antal patienter sista dagen per månad som väntat högst 90dagar (< 90 dgr ). * Antal patienter patienter sista dagen per månad som själva valt att vänta mer än 90 dagar (PvV >90 dgr). * Antal patienter sista dagen per månad som väntat mer än 90 dagar och som själva inte valt detta (>90 dagar). Följande definierade operationer/åtgärder ingår i uppföljningen Axelinstabilitet Magsäck eller tarm vid övervikt Axel eller skuldra, nervinklämning Navelbråck Bröstförminskning, inte kosmetisk Nässkiljevägg, plastik Bröståteruppbyggnad efter tumör Prostataförstoring, godartad indikation Diskbråck i halsryggrad Pungbråck, vattenbråck (hydrocele testis) Diskbråck i ländryggrad Rotkanalförträngning i ländryggrad Finger, kroknande (Dupuytrens) Skelning Gallsten Sköldkörteloperation (struma) Grå starr Testikel, inte nedstigen Halsmandel, borttagning (tonsillektomi) Tumbasförslitning (artros) Hand, nervinklämning (karpaltunnel) Tår, Hallus valgus/rigidis, hammartå Hand, sjukdom i ledhinna eller sena Urinläckage hos kvinnor Hand- eller handledsreumatism Åderbråck (varicer), inte kosmetisk operation Hjärtklaff eller kroppspulsåder Ändtarmssjukdom Hängbuk, plastik Ärrbråck Höftled (ledprotes) Höftled (ledprotes), omoperation Åtgärd Hörselförbättrande operation Utprovning av hörapparat Knäled (ledprotes) Knäledsartroskopi Korsband i knä Kotförskjutning (segmentell smärta) Kranskärl Livmoder, borttagande vid godartad indikation Livmoderframfall (prolaps) Ljumskbråck samt övriga inom: Gynekologi, Allm kir, Hjärt, Ortopedi, Rygg, Handkir, Urologi, Plastikkir, Ögon & ÖNH Måluppfyllelsegrad 95% 95% 95% 93% 79% 75% 74% 82% 86% 85% 87% 90% 93% AL, VÄNTANDE till ÅTGÄRDSSTART, enl VÅRDGARANTIN mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 421 442 414 416 392 403 390 442 426 436 485 484 530 < 90 dgr PvV >90 0 3 3 3 2 3 2 2 0 1 2 8 5 > 90 dgr 23 22 22 32 102 136 135 94 68 75 74 56 42 Totalt 444 467 439 451 496 542 527 538 494 512 561 548 577 700 600 500 400 300 200 100 0 Måluppfyllelsegrad 100% 100% 100% 99% 93% 96% 98% 99% 99% 100% 98% 99% 98% FSS, VÄNTANDE till ÅTGÄRDSSTART, enl VÅRDGARANTIN mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 550 452 418 368 398 410 466 506 545 523 533 508 476 < 90 dgr PvV >90 22 17 13 9 0 25 18 12 9 13 7 16 9 > 90 dgr 2 2 1 3 30 15 8 3 3 1 10 4 9 Totalt 574 471 432 380 428 450 492 521 557 537 550 528 494 700 600 500 400 300 200 100 0 KUNGÄLVS SJUKHUS, VÄNTANDE till ÅTGÄRDSSTART, enl VÅRDGARANTIN Inrapportering av väntande till operation/åtgärd inte möjlig 2017-03 p.g.a. byte av operationsplaneringssystem på Kungälvs sjukhus mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 416 428 361 437 461 395 428 478 508 516 553 371 0 < 90 dgr PvV >90 22 13 20 12 57 126 102 59 45 53 67 71 0 > 90 dgr 20 24 19 18 41 64 53 30 29 32 34 48 0 Totalt 458 465 400 467 559 585 583 567 582 601 654 490 0 700 600 500 400

PvV >90 > 90 dgr < 90 dgr PvV >90 > 90 dgr < 90 dgr PvV >90 > 90 dgr < 90 dgr PvV >90 > 90 dgr < 90 dgr PvV >90 > 90 dgr etids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : 2017:3 Bilaga 42 Väntetider Åtgärder 2017:3 400 300 200 100 0 NU-sjukv, VÄNTANDE till ÅTGÄRDSSTART, enl VÅRDGARANTIN mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 2404 2465 2531 2501 2440 2 211 2 220 2 565 2 558 2 581 2 343 2 319 2 374 < 90 dgr PvV >90 428 368 373 376 474 608 543 407 317 340 310 286 289 > 90 dgr 1272 1241 1285 1370 1717 2 119 2 052 1 654 1 449 1 542 1 625 1 518 1 332 Totalt 4104 4074 4189 4247 4631 4938 4815 4626 4324 4463 4278 4123 3 995 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 SkaS, VÄNTANDE till ÅTGÄRDSSTART, enl VÅRDGARANTIN mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 1914 2019 1974 2067 1870 1 760 1 796 2 083 2 058 2 181 2 172 2 195 2 078 < 90 dgr PvV >90 92 67 65 93 163 180 162 108 89 93 87 103 83 > 90 dgr 385 349 386 350 721 929 864 621 483 522 582 511 570 Totalt 2391 2435 2425 2510 2754 2869 2822 2812 2630 2796 2841 2809 2731 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 SU, VÄNTANDE till ÅTGÄRDSSTART, enl VÅRDGARANTIN mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 5454 5444 5440 5361 4517 4 577 4 546 5 336 5 669 5 687 5 660 5 074 5 389 < 90 dgr PvV >90 140 140 181 198 213 234 206 183 180 184 171 160 164 > 90 dgr 3641 3635 3978 4248 4963 6 201 6 239 5 475 4 958 4 991 5 396 5 320 5 221 Totalt 9235 9219 9599 9807 9693 11012 10991 10994 10807 10862 11227 10554 10774 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 SÄS, VÄNTANDE till ÅTGÄRDSSTART, enl VÅRDGARANTIN mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 1976 1938 1761 1769 1862 1 792 1 742 1 855 1 863 1 926 1 855 1 819 1 680 < 90 dgr PvV >90 104 82 126 133 109 85 65 64 58 81 65 68 77 > 90 dgr 521 467 402 479 635 811 746 598 542 534 566 595 517 Totalt 2601 2487 2289 2381 2606 2688 2553 2517 2463 2541 2486 2482 2274 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Habilitering & Hälsa,VÄNTANDE till utprovn HÖRAPPARAT, enl VÅRDGARANTIN mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 1892 1686 1715 1495 1608 1 768 1 944 2 068 2 184 2 169 2 294 2 311 2 419 < 90 dgr PvV >90 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

< 90 dgr PvV >90 > 90 dgr < 90 dgr PvV >90 > 90 dgr < 90 dgr PvV >90 > 90 dgr etids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser - HSNS 2017-00026-3 Väntetids- och tillgänglighetsrapport 2017:3 Nationella vårdgarantier och överenskommelser : 2017:3 Bilaga 42 Väntetider Åtgärder 2017:3 > 90 dgr 0 2 2 3 3 10 7 4 5 0 13 7 4 Totalt 1892 1688 1717 1498 1611 1778 1951 2072 2189 2169 2307 2318 2423 Måluppfyllelsegrad 100% 100% 100% 100% 100% 99% 100% 100% 100% 100% 99% 100% 100% 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 LUNDBY, VÄNTANDE till ÅTGÄRDSSTART, enl VÅRDGARANTIN mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 jan-17 feb-17 mar-17 493 437 412 391 412 436 457 293 429 489 483 514 508 < 90 dgr PvV >90 16 13 6 19 37 88 34 19 15 15 12 13 9 > 90 dgr 5 5 2 0 7 2 21 5 1 5 15 4 6 Totalt 514 455 420 410 456 526 512 317 445 509 510 531 523 600 500 400 300 200 100 0 Mål- uppfyllelse- grad 82% 84% 53% 84% 70% 58% 74% 100% 83% 81% 59% 81% 86% OBESITAS, VÄNTANDE till ÅTGÄRDSSTART, enl VÅRDGARANTIN Det låga värdet Januari 2017 är sannolikt en rapporteringseffekt. Återstår att avvakta motsvarande värde för februari 2017 jan-17 feb-17 mar-17 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 101 104 89 94 76 80 90 47 104 99 30 88 99 < 90 dgr PvV >90 4 4 12 4 7 12 10 0 6 8 8 6 4 > 90 dgr 22 20 80 18 32 57 31 0 22 23 21 20 16 Totalt 127 128 181 116 115 149 131 47 132 130 59 114 119 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0

nträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Protokollsutdrag från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds sammanträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten 35 (56) Protokoll från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, 2017-04-25 135 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Diarienummer HSNG 2016-00036 Beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner förslag till gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Sammanfattning av ärendet Den 12 september 2016 rekommenderade regionstyrelsen, i ärende RS 2016 03795, hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik att ta fram gemensamma rutiner för samverkan kring sjukreseverksamheten. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har i ärende HSNG 2016-00036 uppdragit åt ansvarig tjänsteman att i samverkan med tjänstemän för servicenämnden och Västtrafik ta fram gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Bakgrunden till uppdraget är att det funnits oklarheter i uppdrag, beslutsmandat och ansvarsfördelning för sjukreseverksamheten. Sjukreseverksamheten regleras idag genom reglementen och avtal med flera olika parter vilket har skapat otydlighet, framförallt när det gäller vem som har rätt att ändra utbud, initiera upphandlingar och göra tilläggsbeställningar. I grunden handlar det om att det inte funnits några fastställda rutiner för hur samråd sker mellan de olika aktörerna. De framtagna gemensamma rutinerna för samråd kring sjukreseverksamheten syftar till att klargöra och beskriva hur utsedda tjänstemän från Koncernkontoret som representerar hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik AB gemensamt ska samverka kring sjukreseverksamheten. Rutinerna för samverkan kring sjukreseverksamheten har som mål att hålla alla parter informerade i ärenden som berör sjukreseverksamheten samt att reda i uppkomna synpunkter, önskemål och strategiska frågor. Detta för att motverka den otydlighet som tidigare upplevts. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 170407 Yrkanden på sammanträdet Ordförande: Bifall till tjänsteutlåtande Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

nträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Protokollsutdrag från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds sammanträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten 36 (56) Protokoll från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, 2017-04-25 Skickas till Hälso- och sjukvårdsnämnderna, hsn@vgregion.se Servicenämnden, servicenamnden@vgregion.se Västtrafik AB, vasttrafik@vasttrafik.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

nträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Protokollsutdrag från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds sammanträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten 35 (56) Protokoll från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, 2017-04-25 135 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Diarienummer HSNG 2016-00036 Beslut 1. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd godkänner förslag till gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Sammanfattning av ärendet Den 12 september 2016 rekommenderade regionstyrelsen, i ärende RS 2016 03795, hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik att ta fram gemensamma rutiner för samverkan kring sjukreseverksamheten. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har i ärende HSNG 2016-00036 uppdragit åt ansvarig tjänsteman att i samverkan med tjänstemän för servicenämnden och Västtrafik ta fram gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Bakgrunden till uppdraget är att det funnits oklarheter i uppdrag, beslutsmandat och ansvarsfördelning för sjukreseverksamheten. Sjukreseverksamheten regleras idag genom reglementen och avtal med flera olika parter vilket har skapat otydlighet, framförallt när det gäller vem som har rätt att ändra utbud, initiera upphandlingar och göra tilläggsbeställningar. I grunden handlar det om att det inte funnits några fastställda rutiner för hur samråd sker mellan de olika aktörerna. De framtagna gemensamma rutinerna för samråd kring sjukreseverksamheten syftar till att klargöra och beskriva hur utsedda tjänstemän från Koncernkontoret som representerar hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik AB gemensamt ska samverka kring sjukreseverksamheten. Rutinerna för samverkan kring sjukreseverksamheten har som mål att hålla alla parter informerade i ärenden som berör sjukreseverksamheten samt att reda i uppkomna synpunkter, önskemål och strategiska frågor. Detta för att motverka den otydlighet som tidigare upplevts. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 170407 Yrkanden på sammanträdet Ordförande: Bifall till tjänsteutlåtande Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

nträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Protokollsutdrag från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds sammanträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten 36 (56) Protokoll från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, 2017-04-25 Skickas till Hälso- och sjukvårdsnämnderna, hsn@vgregion.se Servicenämnden, servicenamnden@vgregion.se Västtrafik AB, vasttrafik@vasttrafik.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

manträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Protokollsutdrag från norra hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten 10 (27) Protokoll från norra hälso- och sjukvårdsnämnden, 2017-04-25 61 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Diarienummer HSNN 2016-00042 Beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förslag till gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Sammanfattning av ärendet Den 12 september 2016 rekommenderade Regionstyrelsen i ärende RS 2016 03795, hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik att ta fram gemensamma rutiner för samverkan kring sjukreseverksamheten. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden har i ärende HSNN 2016-00042 uppdragit åt ansvarig tjänsteman att i samverkan med tjänstemän för servicenämnden och Västtrafik ta fram gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Bakgrunden till uppdraget är att det funnits oklarheter i uppdrag, beslutsmandat och ansvarsfördelning för sjukreseverksamheten. Sjukreseverksamheten regleras idag genom reglementen och avtal med flera olika parter vilket har skapat otydlighet, framförallt när det gäller vem som har rätt att ändra utbud, initiera upphandlingar och göra tilläggsbeställningar. I grunden handlar det om att det inte funnits några fastställda rutiner för hur samråd sker mellan de olika aktörerna. De framtagna gemensamma rutinerna för samråd kring sjukreseverksamheten syftar till att klargöra och beskriva hur utsedda tjänstemän från hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik AB gemensamt ska samverka kring sjukreseverksamheten. Rutinerna för samverkan kring sjukreseverksamheten har som mål att hålla alla parter informerade i ärenden som berör sjukreseverksamheten samt att reda i uppkomna synpunkter, önskemål och strategiska frågor. Detta för att motverka den otydlighet som tidigare upplevts. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-04-07 Bilaga Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

manträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Protokollsutdrag från norra hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten 11 (27) Protokoll från norra hälso- och sjukvårdsnämnden, 2017-04-25 Yrkanden på sammanträdet Ordförande Ulrik Hammar (L): Bifall till tjänsteutlåtande Skickas till Hälso- och sjukvårdsnämnderna för genomförande, hsn@vgregion.se Servicenämnden för kännedom och genomförande, servicenämnden@vgregion.se Västtrafik AB för kännedom och genomförande, vasttrafik@vasttrafik.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

manträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Protokollsutdrag från norra hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten 10 (27) Protokoll från norra hälso- och sjukvårdsnämnden, 2017-04-25 61 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Diarienummer HSNN 2016-00042 Beslut 1. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förslag till gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Sammanfattning av ärendet Den 12 september 2016 rekommenderade Regionstyrelsen i ärende RS 2016 03795, hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik att ta fram gemensamma rutiner för samverkan kring sjukreseverksamheten. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden har i ärende HSNN 2016-00042 uppdragit åt ansvarig tjänsteman att i samverkan med tjänstemän för servicenämnden och Västtrafik ta fram gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Bakgrunden till uppdraget är att det funnits oklarheter i uppdrag, beslutsmandat och ansvarsfördelning för sjukreseverksamheten. Sjukreseverksamheten regleras idag genom reglementen och avtal med flera olika parter vilket har skapat otydlighet, framförallt när det gäller vem som har rätt att ändra utbud, initiera upphandlingar och göra tilläggsbeställningar. I grunden handlar det om att det inte funnits några fastställda rutiner för hur samråd sker mellan de olika aktörerna. De framtagna gemensamma rutinerna för samråd kring sjukreseverksamheten syftar till att klargöra och beskriva hur utsedda tjänstemän från hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik AB gemensamt ska samverka kring sjukreseverksamheten. Rutinerna för samverkan kring sjukreseverksamheten har som mål att hålla alla parter informerade i ärenden som berör sjukreseverksamheten samt att reda i uppkomna synpunkter, önskemål och strategiska frågor. Detta för att motverka den otydlighet som tidigare upplevts. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-04-07 Bilaga Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

manträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Protokollsutdrag från norra hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 25 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten 11 (27) Protokoll från norra hälso- och sjukvårdsnämnden, 2017-04-25 Yrkanden på sammanträdet Ordförande Ulrik Hammar (L): Bifall till tjänsteutlåtande Skickas till Hälso- och sjukvårdsnämnderna för genomförande, hsn@vgregion.se Servicenämnden för kännedom och genomförande, servicenämnden@vgregion.se Västtrafik AB för kännedom och genomförande, vasttrafik@vasttrafik.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

anträde den 27 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Protokollsutdrag från västra hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 27 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten 26 (50) Protokoll från västra hälso- och sjukvårdsnämnden, 2017-04-27 93 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Diarienummer HSNV 2016-00027 Beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Sammanfattning av ärendet Den 12 september 2016 rekommenderade Regionstyrelsen, i ärende RS 2016 03795, hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik AB att ta fram gemensamma rutiner för samverkan kring sjukreseverksamheten. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden har i ärende Förtydligande av beslutsmandat för sjukresor, HSNV 2016-00027, uppdragit åt ansvarig tjänsteman att i samverkan med tjänstemän för servicenämnden och Västtrafik AB ta fram gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Bakgrunden till uppdraget är att det funnits oklarheter i uppdrag, beslutsmandat och ansvarsfördelning för sjukreseverksamheten. Sjukreseverksamheten regleras idag genom reglementen och avtal med flera olika parter vilket har skapat otydlighet, framförallt när det gäller vem som har rätt att ändra utbud, initiera upphandlingar och göra tilläggsbeställningar. I grunden handlar det om att det inte funnits några fastställda rutiner för hur samråd sker mellan de olika aktörerna. De framtagna gemensamma rutinerna för samråd kring sjukreseverksamheten syftar till att klargöra och beskriva hur utsedda tjänstemän från hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik AB gemensamt ska samverka kring sjukreseverksamheten. Rutinerna för samverkan kring sjukreseverksamheten har som mål att hålla alla parter informerade i ärenden som berör sjukreseverksamheten samt att reda i uppkomna synpunkter, önskemål och strategiska frågor. Detta för att motverka den otydlighet som tidigare upplevts. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-04-07 Bilaga Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Yrkanden på sammanträdet Ordförande yrkar bifall till tjänsteutlåtande. Skickas till Hälso- och sjukvårdsnämnderna för genomförande, hsn@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

anträde den 27 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Protokollsutdrag från västra hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 27 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten 27 (50) Protokoll från västra hälso- och sjukvårdsnämnden, 2017-04-27 Servicenämnden för kännedom och genomförande, servicenamnden@vgregion.se Västtrafik AB för kännedom och genomförande, vasttrafik@vasttrafik.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

anträde den 27 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Protokollsutdrag från västra hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 27 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten 26 (50) Protokoll från västra hälso- och sjukvårdsnämnden, 2017-04-27 93 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Diarienummer HSNV 2016-00027 Beslut 1. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Sammanfattning av ärendet Den 12 september 2016 rekommenderade Regionstyrelsen, i ärende RS 2016 03795, hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik AB att ta fram gemensamma rutiner för samverkan kring sjukreseverksamheten. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden har i ärende Förtydligande av beslutsmandat för sjukresor, HSNV 2016-00027, uppdragit åt ansvarig tjänsteman att i samverkan med tjänstemän för servicenämnden och Västtrafik AB ta fram gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Bakgrunden till uppdraget är att det funnits oklarheter i uppdrag, beslutsmandat och ansvarsfördelning för sjukreseverksamheten. Sjukreseverksamheten regleras idag genom reglementen och avtal med flera olika parter vilket har skapat otydlighet, framförallt när det gäller vem som har rätt att ändra utbud, initiera upphandlingar och göra tilläggsbeställningar. I grunden handlar det om att det inte funnits några fastställda rutiner för hur samråd sker mellan de olika aktörerna. De framtagna gemensamma rutinerna för samråd kring sjukreseverksamheten syftar till att klargöra och beskriva hur utsedda tjänstemän från hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik AB gemensamt ska samverka kring sjukreseverksamheten. Rutinerna för samverkan kring sjukreseverksamheten har som mål att hålla alla parter informerade i ärenden som berör sjukreseverksamheten samt att reda i uppkomna synpunkter, önskemål och strategiska frågor. Detta för att motverka den otydlighet som tidigare upplevts. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-04-07 Bilaga Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Yrkanden på sammanträdet Ordförande yrkar bifall till tjänsteutlåtande. Skickas till Hälso- och sjukvårdsnämnderna för genomförande, hsn@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

anträde den 27 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Protokollsutdrag från västra hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 27 april 2017 - Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten 27 (50) Protokoll från västra hälso- och sjukvårdsnämnden, 2017-04-27 Servicenämnden för kännedom och genomförande, servicenamnden@vgregion.se Västtrafik AB för kännedom och genomförande, vasttrafik@vasttrafik.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

9 2017-04-25 östra hälso- och sjukvårdsnämnden, Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Protokollsutdrag - 29 2017-04-25 östra hälso- och sjukvårdsnämnden, Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten 12 (24) Protokoll från östra hälso- och sjukvårdsnämnden, 2017-04-25 29 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Diarienummer HSNÖ 2016-00004 Beslut 1. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner förslag till gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Sammanfattning av ärendet Den 12 september 2016 rekommenderade Regionstyrelsen, i ärende RS 2016 03795, hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik att ta fram gemensamma rutiner för samverkan kring sjukreseverksamheten. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden har i ärende HSNÖ 2016-00004 uppdragit åt ansvarig tjänsteman att i samverkan med tjänstemän för servicenämnden och Västtrafik ta fram gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten. Bakgrunden till uppdraget är att det funnits oklarheter i uppdrag, beslutsmandat och ansvarsfördelning för sjukreseverksamheten. Sjukreseverksamheten regleras idag genom reglementen och avtal med flera olika parter vilket har skapat otydlighet, framförallt när det gäller vem som har rätt att ändra utbud, initiera upphandlingar och göra tilläggsbeställningar. I grunden handlar det om att det inte funnits några fastställda rutiner för hur samråd sker mellan de olika aktörerna. De framtagna gemensamma rutinerna för samråd kring sjukreseverksamheten syftar till att klargöra och beskriva hur utsedda tjänstemän från hälso- och sjukvårdsnämnderna, servicenämnden och Västtrafik AB gemensamt ska samverka kring sjukreseverksamheten. Rutinerna för samverkan kring sjukreseverksamheten har som mål att hålla alla parter informerade i ärenden som berör sjukreseverksamheten samt att reda i uppkomna synpunkter, önskemål och strategiska frågor. Detta för att motverka den otydlighet som tidigare upplevts. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-04-07 Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten Skickas till Hälso- och sjukvårdsnämnderna för genomförande, hsn@vgregion.se Servicenämnden för kännedom och genomförande, servicenamnden@vgregion.se Västtrafik AB för kännedom och genomförande, vasttrafik@vasttrafik.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

er för samråd kring sjukreseverksamheten - HSNS 2016-00014-14 Protokollsutdrag - 29 2017-04-25 östra hälso- och sjukvårdsnämnden, Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Bilaga 1: Närvaroförteckning HSNÖ 2017-04-25

er för samråd kring sjukreseverksamheten - HSNS 2016-00014-14 Protokollsutdrag - 29 2017-04-25 östra hälso- och sjukvårdsnämnden, Gemensamma rutiner för samråd kring sjukreseverksamheten : Bilaga 1: Närvaroförteckning HSNÖ 2017-04-25 Protokoll från östra hälso- och sjukvårdsnämnden, 2017-04-25 4 (24) Anslag/bevis Protokollet är justerat. Justeringen har gjorts offentlig genom anslag på Västra Götalandsregionens anslagstavla på Regionens Hus på Östergatan i Vänersborg. östra hälso- och sjukvårdsnämnden Sammanträdesdatum: 2017-04-25 Datum när anslag sätts upp: 2017-04-25 Datum när anslag tas ned: 2017-05-17 Förvaringsplats för protokollet: Regionens Hus, Lillhagsparken, Göteborg Underskrift: Mari Nilsson

sregionen 2017-04-03 - HSNS 2017-00018-5 Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen 2017-04-03 : Protokoll från MBL-grupp för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen 2017-04-03

residieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 1 (6) Mötesanteckningar Anteckningar från gemensam presidieöverläggning mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna inför Sahlgrenska Universitetssjukhus beställning 2018 Tid: 7 april 2017, klockan 9.30 12.00 Plats: Lokal Carmen, Burgårdens konferenscenter, Skånegatan 20, Göteborg Närvarande Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Johan Fält (M), Manijeh Mehdiyar (MP) Ann-Christine Andersson (S) Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Ulrik Hammar (L) Angelica Lundgren Bielinski (M) Kenneth Borgmalm (S) Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Brandt (M) Cecilia Andersson (C) Hanne Jensen (S) Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Tomas Angervik (S) Henrik Ripa (M) Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Gunilla Druve Jansson (C) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson (L) Övriga Anton Holmgren Jonsson, koncernkontoret Petter Wrenne, koncernkontoret Peter Svensson, koncernkontoret Leena Ekberg, koncernkontoret Barbro Hedin, koncernkontoret Anna Karlsson, koncernkontoret Marita Haglund, koncernkontoret Tomas Andersson, koncernkontoret Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.goteborg@vgregion.se

residieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 Anteckningar från presidiedialog mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och primärvårdsstyrelsen, 2017-04-07 2 (6) Agneta N. Hörnlund, koncernkontoret Malin Lasu Sundborn, koncernkontoret Martin Block, koncernkontoret Annika Mårtensson, koncernkontoret Håkan Hilmér, koncernkontoret Peter Lönnroth, koncernkontoret Pär Lundqvist (L), politisk sekreterare Marianne Laiberg, koncernkontoret Clas Jönsson, koncernkontoret AnnaSofia Alexandersson, koncernkontoret

residieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 3 (6) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, 2017-04-07 1. Inledning Jonas Andersson och Johan Fält presenterar dagens upplägg. 2. Nuvarande SU-beställning/finansiering (Koncernkontoret) För mer information se Bilaga 1. Om deltagarna vill ha ett mer fördjupat material av dagens dragning så kan tjänstemännen ta fram detta på önskemål. SU:s resultat och kostnadsutveckling Det har varit negativa resultat mellan åren 2013-2016. Ses siffrorna utifrån SU:s omsättning är det inga stora summor. Kostnaderna ökar varje år och det skjuts till pengar varje år. Skillnaden mellan intäkt och kostnad är inte stor. I kostnadsstrukturen är 60 procent av SU:s totala kostnader personalkostnader inklusive bemanning. Ungefär 70 procent går till externa motparter så som anställda eller andra partners. Kostnader för att hyra in bemanningsföretag är för SU en liten post. Över tid har personalkostnadens ökningstakt minskat. Ökningstakten för läkemedelskostnader ökade mellan 2014 och 2015 för att mellan åren 2015 och 2016 åter stabilisera sig något. SU:s finansiering Intäkter och kostnader i procentuellförändring är intressanta för nämnderna att titta närmare på vid en uppräkning. Cirka 10 procent är externa intäkter och kommer i utifrån, resterande står i princip nämnderna för. Vårdintäkter från andra landsting är cirka 1 miljard kronor. Vårdöverenskommelse (VÖK) för hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) låg på 10 333 mnkr varav 8 037 mnkr var länssjukvård och 2 298 mnkr var regionsjukvård. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens (HSS) Sista utposten var 865 mnkr och övriga vårdintäkter på 631 mnkr. Fakta om SU:s personal Övergripande på SU ökar personalstyrkan i form av nettoårsarbetare. Mellan 2016 och 2017 har nettoårsarbetarökningen varit 200. Nettoårsarbete sjuksköterskor minskar medan nettoårsarbete läkare ökar. Sjukfrånvaron är hög men skiljer sig inte från regionen i stort. Personalomsättningen är stor och ökar, 2016 var personalomsättningen totalt 14,7 procent. Den största anledningen till att personal lämnar är på egen begäran, 6,5 procent, vilket kan jämföras med de som väljer att stanna inom VGR, 1,9 procent, de som går i pension (m.m.) 1,7 procent och de som stannar inom förvaltningen 3,5 procent. Det finns möjlighet för koncernkontoret att ta fram ett material med jämförelser med andra regioner, landsting eller andra aktörer så som kommuner. Det kan

residieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 4 (6) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, 2017-04-07 också nämnas att Stockholms läns landsting ligger högre i jämförbara faktorer än VGR och att det är flera faktorer som påverkar personalomsättning. 3. SU:s inspel inför VÖK 2018 (Koncernkontoret) För mer information se Bilaga 2. VÖK 2018 är mindre detaljerad än föregående år. Strategiska frågor och fokusområden 2018 för SU är: de mest sjuka äldre kroniskt sjuka mitt i livet tillgänglighet och vårdgaranti fortsatt finansiering för tidigare fattade beslut motorpengar Mötet lyfter att punkten de mest sjuka äldre är dels länssjukvård och dels en fråga för kommunerna. Kroniskt sjuka mitt i livet är till exempel personer med livslång sjukdom MS, diabetes och epilepsi. Detta är regionsjukvård och det kan vara så att satsningar som görs på området delvis kan komma att påverka hela regionen. Det är viktigt för nämnderna att bena ut ansvarsområdet. Fortsatt finansiering för tidigare fattade beslut lyfter SU ordnat införande och verksamheter som ska övergå i ordinarie verksamhet. Motorpengar är medel som går till satsningar i forskning. Exempel på sådana satsningar är högspecialiserade områden som robotkirurgi eller till exempel epilepsikirurgi. 4. Diskussion, strategisk inriktning för SUbeställning Satsningar tillgänglighet vem bär ansvar? I tillgänglighetssatsningar finns både inblandning av HSS och HSN. Politiken anser att det i dagsläget är svårträngt i satsningarna och att det behövs göras en kartläggning av vilka satsningar som görs och gjorts med fokus på vem och vilka som gör och ska göra satsningar på tillgänglighet. Här bör det också besvaras frågor som: när gör nämnderna satsningar och när gör sjukhusen satsningar? HSS har inte för avsikt att agera beställare. Det måste klargöras vem som bär ansvar för att agera beställare och ska SU lämna till HSN eller ska HSN lämna till SU i till exempel kognitiv pedagogik. Kognitiv pedagogik är enligt socialstyrelsen en godkänd alternativ behandlingsmetod men inte ett krav. Det finns en skillnad mellan barn och vuxnas behandling. SU upphandlar externa rehab-vistelser, det

residieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 5 (6) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, 2017-04-07 ligger liknande poster i denna fråga på alla stora sjukhus. SU har uppdraget att hålla ihop denna upphandling inom hela regionen. Koncernkontoret har uppmärksammat att det finns ett dilemma när båda kan göra satsningar. Det finns problem när en utförare har tre avtal för samma åtgärd. All beställning av vårdverksamhet ligger på HSN. Vårdgarantin Det bör göras en gemensam skrivning. Beställningen måste vara så pass tydlig att det går att genomföra. Det slutliga ansvaret när beställningen är lagd ligger på utföraren. HSN G har fått kritik angående vårdgarantin men SU har inte fått det. I den gemensamma skrivningen bör texten vara beskrivande om hur vårdgarantin ska fungera. Texten bör inte koncentrera sig på vad som händer om vårdgarantin inte följs. Skrivningen måste utgå ifrån ett patientperspektiv och vad som är viktigt för patienten. Om sjukhusen inte uppfyller vårdgarantin hur styr nämnderna då att sjukhusen följer bestämmelserna? Den gemensamma skrivningen bör innehålla från nämndernas håll vad som händer eller vilka sanktioner som kan göras om vårdgarantin inte följs. Det bör diskuteras angående att kunna dra tillbaka medel och genom en TÖK lägga över de medlen på en annan utförare med bättre tillgänglighet. Koncernkontoret anser att det är ett svårt uppdrag att skriva in vårdgarantin i VÖK:arna. Frågan bör diskuteras vidare på ett ordinarie GPÖ. Fortsatt finansiering för tidigare fattade beslut Ansvar för BOIC:en ligger för närvarande på HSS. BOIC:en är fortfarande i en uppbyggnadsfas och SU kommer lyfta denna fråga inom fortsatt finansiering. 2018 bör den ökade merkostnaden ligga centralt och redo 2019 att gå över till nämnden. Angående barn och cancersjukvård måste det klaras ut vad som är länssjukvård och regionsjukvård. Är det regionsjukvård får deltagarna ta med sig och klara ut hur finansieringen kommer se ut 2018. Har HSS varit med och introduktionsfinansierat vissa inspel är tanken att det är en långsiktig finansiering. Meningen med ordnat införande är att det ska leda till en effektivisering i verksamheterna. HSS och förvaltningen får i uppgifter att kartlägga och analysera kostnaden för ordnat införande. Finansiering av standardiserade vårdförlopp kommer mycket i form av statsbidrag.

residieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 6 (6) Mötesanteckningar från dialog mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna, 2017-04-07 Motorpengar HSS ansvarar till en början men det blir problem för HSN när detta ska gå över till ordinarie verksamhet. Exempel på detta är robotkirurgi som bär en hög kostnad. Robotkirurgi är en del i rikssjukvårdsuppdraget. Motorpengar är delvis regionsjukvård och ett gemensamt ansvar samt är motorpengar en liten del som väldigt viktigt när det kommer till att hålla ihop regionsuppdraget. Det finns en effektiviseringstanke och att det genom effektivisering efterhand kan göras former av besparingar på annat håll. Strategisk inriktning för SU-beställning SU tar egna initiativ så som kliniskt basår för nya sjuksköterskor, det uppskattas. SU bedriver rikssjukvård, regionsjukvård, ska klara sitt utbildningsuppdrag och bedriva länssjukvård. Det är viktigt för HSS och HSN att klargöra synen på området med tanke på att nämnderna har olika ekonomiska förutsättningar. I budgetunderlaget var det inte tanken att det skulle slå extra hårt mot HSN V. HSS hoppas på att kompensera nämnderna och det bör göras en kartläggning av detta. HSS resonerar att till exempel akutsatsningen bör läggas på beställningen. Angående psykiatrisatsningens flera delar har man ännu inte kommit så långt att etablerad verksamhet är redo att växlas över. HSS välkomnar att politiken eller tjänstemännen ser över om vad som kan växlas över till nämnderna. Det är trångt på SU-tomten och det förs diskussioner om vad som kan flyttas över till närsjukvården och andra sjukhus i närområdet. HSN V ansvarar i dialog med HSN G och övriga hälso- och sjukvårdsnämnder för att se över främst länssjukvårdsbeställningen till SU och vilka vårdområden och patienter som eventuellt kan läggas i beställningen mot exempelvis Kungälvs sjukhus och Alingsås Lasarett. Vid en utvärdering/kartläggning av detta är det viktigt att både produktion och konsumtion kartläggs. Vid anteckningarna Anton Holmgren Jonsson, koncernkontoret Bilagor: Bilaga 1 2017-04-07 Bilaga 2 2017-04-07 Underlag från SU

S 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Del 2: Gemensam presidieöverläggning med Sahlgrenska Universitetssjukhusstyrelse 7 april 2017 1 (5) Mötesanteckningar Anteckningar från gemensam presidieöverläggning mellan styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhus, hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt hälso- och sjukvårdsnämnderna Tid: 7 april 2017, klockan 13.00 15.00 Plats: Lokal Carmen, Burgårdens konferenscenter, Skånegatan 20, Göteborg Närvarande Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Johan Fält (M), Manijeh Mehdiyar (MP) Ann-Christine Andersson (S) Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Ulrik Hammar (L) Angelica Lundgren Bielinski (M) Kenneth Borgmalm (S) Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Christina Brandt (M) Cecilia Andersson (C) Hanne Jensen (S) Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Tomas Angervik (S) Henrik Ripa (M) Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Gunilla Druve Jansson (C) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Jonas Andersson (L) Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhus Cecilia Dalman Eek (S), punkt 5-6 Övriga Anton Holmgren Jonsson, koncernkontoret Petter Wrenne, koncernkontoret Peter Svensson, koncernkontoret Leena Ekberg, koncernkontoret Barbro Hedin, koncernkontoret Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Lillhagsparken 5, Göteborg Lockerudsvägen 12, Mariestad Vintergatan 8, Uddevalla Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: hsn.goteborg@vgregion.se

S 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Del 2: Gemensam presidieöverläggning med Sahlgrenska Universitetssjukhusstyrelse 7 april 2017 Anteckningar från presidiedialog mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och primärvårdsstyrelsen, 2017-03-07 2 (5) Anna Karlsson, koncernkontoret Marita Haglund, koncernkontoret Tomas Andersson, koncernkontoret Agneta N. Hörnlund, koncernkontoret Malin Lasu Sundborn, koncernkontoret Martin Block, koncernkontoret Annika Mårtensson, koncernkontoret Håkan Hilmér, koncernkontoret Peter Lönnroth, koncernkontoret Pär Lundqvist (L), politisk sekreterare Marianne Laiberg, koncernkontoret Clas Jönsson, koncernkontoret AnnaSofia Alexandersson, koncernkontoret Ann-Marie Wennberg, Sahlgrenska Universitetssjukhus, punkt 5-6 Ian Milsom, Sahlgrenska Universitetssjukhus, punkt 5-6 Hans Lönroth, Sahlgrenska Universitetssjukhus, punkt 5-6 Hugo Wallén, Sahlgrenska Universitetssjukhus, punkt 5-6 Jerker Gussmo, Sahlgrenska Universitetssjukhus, punkt 5-6 Anders Glansen, Sahlgrenska Universitetssjukhus, punkt 5-6 Hanna Axelsson, Sahlgrenska Universitetssjukhus, punkt 5-6 Claire Melin, Sahlgrenska Universitetssjukhus, punkt 5-6

S 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Del 2: Gemensam presidieöverläggning med Sahlgrenska Universitetssjukhusstyrelse 7 april 2017 3 (5) Mötesanteckningar från dialog mellan Styrelsen Sahlgrenska Universitetssjukhus, hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt hälso- och sjukvårdsnämnderna, 2017-04-07 1. Introduktion från SU, inspel inför VÖK 2018 samt gemensam diskussion om strategisk inriktning Mest sjuka äldre Mest sjuka äldre är till stor del länssjukvård. Kroniska sjukdomar mitt i livet Ny teknik och nya läkemedel för att förbättra behandling drar med sig större kostnader. SU vill utöka arbetet med var skiljelinjerna går mellan länssjukvård och regionalsjukvård. Eftersom att patienter har valfriheten att välja så väljer många sjuka SU. Angående koncentration av vård och exemplet neurologi finns det där en kompetensbrist. Det kan medföra svårigheter om den kompetensen som existerar idag sprids ut istället för att behållas koncentrerat. Det finns kvalitetshöjningar inom alla sjukdomsgrupper som presenterades på mötet. Vissa patientgrupper inom sjukdomsgrupperna kan bara och ska bara få behandling på SU. Resursfördelningsmodellen följer befolkningsförändringarna dock med en viss förskjutning. För nämnderna är det viktigt att reda ut vad som är ett gemensamt ansvar och vad som kan vara ett enskilt ansvar för var nämnd. Nämnderna behöver en tabell över volymer för att se differenserna och vad som är kvalitetshöjande respektive nivåhöjande i de inspel som SU gör. Detta medför ett bättre underlag till SU:s beställning. SU tar med sig frågan. Regionalprocess kopplat till vårdgarantin Fortsatt finansiering för annan merproduktion ligger 115 mnkr i TÖK. HSS och HSN vill inte stimulera produktion 2017 för att sedan dra tillbaka den 2018. Processen är igång och inte klar därför är det svårt att uttala sig om detta idag. SU önskar klarhet där det i vissa fall saknas finansiering under 2018 för fattade beslut. I processens förenklingsarbete finns det svårigheter med att ta sig an frågor som anges arbetas in i VÖK och introduktionsfinansiering. SU önskar mer långsiktiga beslut när satsningar ska in i VÖK:en. Nämnderna kommer ta med sig frågorna till dialog för att sedan meddela SU i god tid om finansiering försvinner. Det kommer leda till att SU ges mer tid till att avveckla eventuella verksamheter som kan komma att sakna framtida finansiering. Ambitionen för 2018 är att det som löper ut och saknar finansiering bör kompenseras. Det finns vissa svårigheter när det kommer till att överenskommelser sluts mellan aktörer på statlignivå eller med SKL. SU ska fortsätta med verksamheterna kring detta och förvaltningen är nu medveten om det.

S 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Del 2: Gemensam presidieöverläggning med Sahlgrenska Universitetssjukhusstyrelse 7 april 2017 4 (5) Mötesanteckningar från dialog mellan Styrelsen Sahlgrenska Universitetssjukhus, hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt hälso- och sjukvårdsnämnderna, 2017-04-07 Prioriterade områden från VÖK 2017 Protonstrålning för barn och vuxna ligger kvar. RS har tagit över frågan från HSS. Kostnaden går på varje nämnd. Nämnderna vill dock veta vad kostnaderna går till. SU kan föra den dialogen i VÖK:en. SU följer de nationella bestämmelserna när insulinpumpar används. Insulinpumpar för barn är en länssjukvårdsfråga som behandlas av enskilda nämnder men utan att diversifieringen blir för stor. Vårdplatser Barnonkologi är regionsjukvård och de övriga kan vara både länssjukvård och regionsjukvård. SU ser vikten av att det finns en IVA-nivå. SU behöver intermediära vårdplatser för att avlasta IVA-nivån. Frågan bör arbetas in i budgeten men det är inte bara en fråga för SU och därför bör frågan diskuteras vidare mellan HSS och HSN. Koncernkontoret bör se över huruvida en utredning ska göras för att klargöra detta. Motorpengar flytt till ordinarie verksamhet Det finns delar av detta som är rikssjukvård, regionsjukvård samt länssjukvård. Nämnderna vill också klargöra vad som är HSN V och HSN G ansvar i finansieringsfrågan. HSS får klargöra detta. Barnsjukvården SU vill förbättra förutsättningen för Drottning Sylvias barnsjukhus. Barnintensivvårdsplatser i hela landet är väldigt låg. Det är en del rikssjukvård i detta samt en del regionalsjukvård. Befolkningsunderlaget i Göteborg har ökat. Även om det är så att det är en del som är rikssjukvård menar SU att grundverksamheten på Drottning Sylvias barnsjukhus måste stå sig stark. En av anledningarna till att öka kapaciteten är att SU i så stor mån som möjligt vill undvika inställda operationer samt undvika att skicka barn på operation utanför regionen när kompetensen för operationen finns inom SU. BOIC HSN kommer få 40 miljoner utdelat på alla HSN, HSS finansierar och SU ser gärna en separat finansiering för detta. Ökade kostnader befintlig verksamhet Kostnadstryck och modernisering leder till ökade kostnader i den befintliga verksamheten som idag inte finner sin finansiering via till exempel indexering. Exempel är löneökningar och hyreskostnader. HSN har tidigare inte stått för dessa kostnader. SU ser att de blivit bättre på att vid registreringen identifiera vad som är regionsjukvård och vad som är länssjukvård.

S 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Del 2: Gemensam presidieöverläggning med Sahlgrenska Universitetssjukhusstyrelse 7 april 2017 5 (5) Mötesanteckningar från dialog mellan Styrelsen Sahlgrenska Universitetssjukhus, hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt hälso- och sjukvårdsnämnderna, 2017-04-07 Frågor angående VÖK:en Har SU någon verksamhet där de lyckats sänka kostnader på grund av ny teknik och nya mediciner? Svar: det är en komplex fråga. I flera fall kan kroniskt sjuka leva längre men patienten finns fortfarande kvar hos SU och då under en längre tid. SU effektiviseras hela tiden dock ser SU en viss ökning inom vissa sjukdomsgrupper. Det är så med ny teknik att det inte alltid blir billigare i form av kronor och ören men det blir bättre för patienten. Det är också svårt att mäta effektivitetsvinster inom vården och ordnat införande är inte enkelt. 2. Sammanfattning Det är viktigt att HSN, HSS och SU är överens om att SU måste bli bättre på att förmedla de effektiviseringar och kvalitetshöjningar som görs för att medvetandegöra beställarna. Alla HSN behöver veta vilka kostnader som kommer hamna på den enskilda nämnden med fokus på behovet, kvalitetshöjningarna samt vad som är regionsjukvård respektive länssjukvård. Vid anteckningarna Anton Holmgren Jonsson, koncernkontoret

och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 1: 2017-04-07 GPÖ 7 april

och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 1: 2017-04-07

och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 1: 2017-04-07-140 000-120 000 Resultat, tkr -122 415-100 000-80 000-73 772-60 000-40 000-43 790-20 000 0-6 720 2013 2014 2015 2016 Budget 2017 0 Resultat

och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 1: 2017-04-07 18 000 000 Intäkter och kostnader, tkr 16 000 000 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 2013 2014 2015 2016 Budget 2017 Intäkter Kostnader

och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 1: 2017-04-07 Totala kostnader SU 15 300 mnkr Personalkostnader inkl. bemanning Läkemedel Verksamhetsanknutna och Sjukvårdsartiklar & medicinskt material 9 200 mnkr 1 800 mnkr övriga tjänster 1 000 mnkr 1 000 mnkr Grundlön 4 500 mnkr Soc.avg 2 700 mnkr Lön ej arb. tid 1 000 mnkr OB/ÖT/Jour 800 mnkr (Bemanningsftg 28 mnkr) Lokalkostnader 800 mnkr Övriga kostnader 1 500 mnkr

och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 1: 2017-04-07 16% Kostnadsutveckling per kostnadsslag, procent 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% 2013 2014 2015 2016-4% -6% Personal inkl. bemanning Läkemedel Övriga kostnader

och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 1: 2017-04-07 7% Intäkter och kostnader, procentuell förändring 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 2013 2014 2015 2016 2017 Budget Intäkter Kostnader

och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 1: 2017-04-07 Vårdintäkter Övriga Övriga intäkter 1 068 mnkr 1 770 mnkr Externa vårdintäkter Riksavtal Ordnat införande 240 mnkr Akutsjukvård 66 mnkr Läkemedel 86 mkr Psykisk ohälsa 50 mnkr BOIC 86 mnkr Försäljning & utbildning 622 mnkr

och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 1: 2017-04-07 Vårdintäkter VGR 11 829 mnkr VÖK HSN Sista utposten HSS Övriga 10 333 mnkr 865 mnkr 631 mnkr Tillgänglighet 192 mnkr Asyl och papperslösa 137 mnkr Rättspsykiatri 221 mnkr

och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 1: 2017-04-07 VÖK HSN 10 333 mnkr Länssjukvård Regionsjukvård 8 037 mnkr 2 298 mnkr HSN N 2 % HSN V 27 % HSN G 67 % HSN S 2 % HSN Ö 2 % HSN N 14 % HSN V 23 % HSN G 39 % HSN S 11 % HSN Ö 13 %

och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 1: 2017-04-07 SU behov VÖK 2018 Sammanfattning GPÖ 7 april 2017

och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 1: 2017-04-07 Strategiska frågor/fokusområden 2018 Mest sjuka äldre -multisjuka med stort vårdbehov -medicinskt färdigbehandlade -hög andel återinläggningar -akut från korttidsboende och särskilt boende Kroniskt sjuka mitt i livet -livslång sjukdom ex MS, diabetes typ 1, epilepsi -ökat behov Tillgänglighet och vårdgaranti -ny effektiv behandling och teknik

och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 1: 2017-04-07 Strategiska frågor/fokusområden 2018 Fortsatt finansiering för tidigare fattade beslut -ordnat införande -standardiserade vårdförlopp -barn och cancersjukvård - BOIC Motorpengar -från projekt till ordinarie verksamhet för att frigöra medel för utveckling - ex robotkirurgi, epilepsikirurgi

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset SU behov VÖK 2018 Sammanfattning till GPÖ 170407

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medverkande från SU Ann-Marie Wennberg sjukhusdirektör/ professor Ian Milsom områdeschef område 1 Hans Lönroth områdeschef område 5 Hugo Wallén område 2, verksamhet psykiatri Jerker Gussmo tf HR-direktör Anders Glansen tf ekonomidirektör Hanna Axelsson chef Produktionscontrolling & Vårdavtal Claire Melin kanslichef 2017-04-05 Här skriver du in sidfot

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lista med inspel till VÖK 2018 Strategiska frågor (Beslut i SUs styrelse 170202) Prioriterade kvarstående frågor från VÖK 2017 BOIC och andra tvingande kostnadsökningar 2017-2018 2017-04-05 Här skriver du in sidfot

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Strategiska frågor/fokusområden för fortsatt arbete VÖK 2018 (Beslut i SUs styrelse 170202) Mest sjuka äldre (Multisjuka med stort vårdbehov) Livslång sjukdom (Kroniskt sjuka mitt i livet ) Tillgänglighet, vårdgaranti Fortsatt finansiering för fattade beslut exempelvis ordnat införande, barn- och cancersjukvård, standardiserade vårdförlopp m m Motorpengar, överföring till ordinarie verksamhet frigöra medel till utveckling Vårdöverenskommelse 2018

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset De mest sjuka äldre - definition - personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Socialstyrelsen: För jämförelser mellan kommuner och landsting, till exempel utifrån olika indikatorer, finns det anledning att använda den bredaste avgränsningen omfattande sjukvård eller omsorg. Med omfattande sjukvård avses: multisjuklighet, fler än 19 vårddagar i slutenvården, fler än tre inskrivningar i slutenvård eller fler än sju inskrivningar i öppen specialistvård. Med omfattande omsorg avses: bor permanent i särskilt boende, har beviljats beslut om 25 eller fler hemtjänsttimmar per månad i ordinärt boende, beviljats beslut om insats med stöd enligt LSS; beviljats beslut om korttidsboende Till skillnad från gruppen 80 år och äldre där 24 procent har omfattande omsorg är det endast några få procent av befolkningen 65-75 år som har omfattande omsorg.

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset I Preventivt arbetssätt Bedömningsbilar med sjuksköterska utöka uppdraget Omsorgskoordinatorer akutmottagningar (7d/v 07.00-21.00)

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset II Behov under vistelse på sjukhus III Inför utskrivning Utveckla rehabiliteringskompetensen: Dietist Fysioterapeut Arbetsterapeut Tandhygienist Hälsocoach (levnadsvanor/kram) Vårdplan implementera personcentrerat arbetssätt Internutbilda sjukvårdsbiträden Utbildning i palliativ vård och brytpunktssamtal Läkemedelsdelning receptarier Läkemedelsgenomgång apotekare Vårdplanering utbilda fler undersköterskor till SAMSAkoordinatorer Vård- och läkemedelsberättelse implementera personcentrerat arbetssätt

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset IV Efter utskrivning Slutenvårdskonsulter <2 v efter vårdtillfället Mobila team Slutenvårdskonsult regelbundet åker ut till korttidsenheter (ex. Gbgs kommun har 360 platser fördelade på 13 enheter) och/eller SKYPE-ronder Definiera och satsa på Mångsökare fast vårdkontakt=omsorgskoordinatorer Fortbildning till och regelbunden konsultverksamhet mot primärvården kring äldre multisjuka patienter med KOL och hjärtsvikt

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kroniska sjukdomar mitt i livet, några exempel Multipel skleros-ca 1600 patienter på Sahlgrenska Diabetes typ 1-ca 2600 patienter på SU Epilepsi-2000 vuxna Sahlgrenska, 600 barn DSBUS Reumatoid artrit-ca 7000 patienter Ulcerös colit-ca 1500 patienter på Sahlgrenska Chrohns sjukdom-ca 1000 på Sahlgrenska Cystisk fibros-ökande M.fl,m.fl..,

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kroniska sjukdomar.. Vården av kroniskt sjuka mitt i livet är ett omfattande uppdrag Nya behandlingar har medfört fantastiska förbättringar för många svårt drabbade patienter Sjukhuset åtagande ökar över tid; populationen med behov av aktivt omhändertagande ökar; och skapar nya behov Tekniska hjälpmedel, annat material, läkemedel, personalresurser/team m.m. exempelvis insulinpumpar och glukosmätare

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Regional process tilläggsbeställningar 2018 Mars Regional analys av antal väntande över 90 dagar för att definiera vårdområden med många väntande April Produktionsbehovet inom dessa områden beräknas Maj Förfrågan ställs till förvaltningarna om tilläggsvolymer, resterande blir till underlag för upphandling Sept Utförarnas svar sammanställs och resultatet blir en bilaga till VÖK Oktober Vårdöverenskommelsen (VÖK) beslutas Fortsatt finansiering: för pågående satsningar och nya behov 2018. Fortsatt finansiering för annan merproduktion: Tilläggsöverenskommelse 115 mnkr

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Hur förenklar vi processen? Arbetas in i VÖK Introduktionsfinansiering Exempel på beslut Belopp till SU 2017 Finansiering 2018 VÖK? Regionuppdrag hjärtsjukvård (50 mnkr) 2017 Höjd ersättningsnivå för ägg- och spermiedonatorer. 1,2 mnkr 2018 Assisterad befruktning 5 mnkr 7,6 mnkr 2019 Projektmedel för Breddinförande av mobil närvård. Introduktionsfinansiering 2017 och 2018 2,6 mnkr 2,6 mnkr? 2018 Kvinnosjukvårdspengar (statsbidrag) 33 mnkr 2016-2019? 2020 Maj 2017 Specificerad lista från koncernkontoret på uppdrag där finansiering upphör under 2018.

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Prioriterade områden från VÖK 2017 som kvarstår Från VÖK 2017, Barn- och cancersjukvård Protonstrålning barn och vuxna Insulinpumpar barn Vårdplatser: Barnonkologi och Intermediära vpl vuxen och barn Motorpengar, Projekt till ordinarie drift underlag Barnsjukvård 2017-04-05 Här skriver du in sidfot

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Motorpengar till ordinarie drift 2018 2017-04-05 Post Anslag 2017, mnkr Förslag VÖK 2018, mnkr Robotkirurgi 8,0 12,0 EP-kirurgi 2,0 11,0 Rikssjukvård 6,0 Avancerad barnkirurgi 3,0 Care/Handkirurgi/ 5,0 Plastikkirurgi Framtidens vårdavdelning 8,0 KOL-centrum 10,0 12,0 SCAMPS 3,5 SCAPIS 1,5 1,5 Wallenbergcentrum 7,5 Trafikskaderegistret 0,3 0,3 Strama 1,8 1,8 Ej fördelat 3,4 Summa 60,0 38,6

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset BOIC Bild och Interventions Center BOIC Förslag ansvar för finansiering 2018 (Budgetunderlag tjänstemän) 2017-04-05 Här skriver du in sidfot SU SU KK KK Ansvar Ansvar 2017 2018 2017 2018 2017 2018 Ej patientrelaterad verksamhet HSS Hyra 24,5 23,9 24,5 23,9 HSS Regionservice 19,7 29,5 19,7 29,5 HSN Avskrivning och ränta 46,7 59,5 46,7 59,5 HSS Projektledning 7 4,5 7 4,5 HSS IT 2 2 2 2 HSS Kompetensförsörjning 22,1 10,2 22,1 10,2 HSS (HSN 2019) Delsumma 121,9 129,6 122 129,6 129,6 2017 2018 2017 2018 2017 2018 Patientrelaterad verksamhet HSS Radiofarmaka inkl cyklotron 11,5 17,5 11,5 17,5 HSN Hybrid och intervention 20,7 22,4 20,7 22,4 HSN Regionalt kompetenscentrum 8,5 10,2 0 0 HSS Traumacentrum - - - - - PET-CT 5,5 8,4 5,5 8,4 HSN Kärlkirurgi 4 4,1 0 0 HSS Avgår radiofarmaka -8 HSN Avgår såld vård/tjänst?? HSN/HSS Delsumma 50,2 62,7 37,7 40,3 Totalt 172,1 192,3 160 170 Kostnadsansvar 2018 HSS 100,1 HSN 69,8 Totalt 170

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ökade kostnader befintlig verksamhet Kostnadstryck och modernisering leder till ökade kostnader i befintlig verksamhet som idag inte finner sin finansiering via ex. indexering Verksamheten bedrivs idag till låg kostnad Två exempel: - Löneökningar -Hyror VGR Budgetunderlag 2018-2020: Om mer resurser tillförs hälso- och sjukvården bör dessa i första hand användas för att finansiera sjukvårdens basuppdrag och inte till nya verksamheter eller ökade ambitioner.

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Appendix SU behov VÖK 2018 HSN G Planeringskonferens 170322

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition 1,5 timmar Inledning Ann-Marie Wennberg 13:00-13:10 Mest sjuka äldre Maria Taranger 13:10-13:40 Kroniskt sjuka mitt i livet Göran Matejka 13:40-14:10 Fattade beslut fortsatt finansiering Hanna Axelsson 14:10-14:20 Avslutning / frågor 14:20-14:30 2017-04-05 Här skriver du in sidfot

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förbättringsarbete inom SU Årets tema: Trygghet i vården Inspirerande föreläsningar Visa upp de förbättringsarbeten som medarbetarna har gjort under året. Presenteras som postrar och i seminarier. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kvalitetspriset 2017 Förbättrad överlevnad för kvinnor med avancerad äggstockscancer när vården centraliseras är ämnet för det förbättringsarbete som fick det prestigefyllda kvalitetspriset i år. Bakom arbetet står Kvinnosjukvården, Gynekologi och Reproduktionsmedicin, avd 67. - Jag är jätte-jättestolt över det vi har åstadkommit och att vi fått med oss alla dessa människor i arbetet såsom doktorer, sjuksköterskor, undersköterskor, sekreterare och koordinatorer i regionen, säger Pernilla Dahm Kähler, sektionschef och överläkare inom Gynekologi och reproduktionsmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Årets posterpris 2017 Handkirurgin är remissinstans för hela regionen och köerna har varit långa för att få komma till en läkare, men sedan fyra år jobbar man enligt en modell med flödesmottagning. Modellen har både minskat köerna och gett nöjdare patienter. Modellen innebär att ca 40 patienter kallas samtidigt och minst fem läkare tar emot patienterna i turordning.

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Forskningsframgångar inom SU/SA SU har blivit ett av Sveriges största centrum för epilepsivård och det enda svenska sjukhuset i ett nybildat europeiskt referensnätverk för vårdgivare med avancerad epilepsisjukvård. 2017-04-05 Här skriver du in sidfot

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset De mest sjuka äldre på SU Maria Taranger Verksamhetschef Medicin Geriatrik Akutmottagning Östra Sjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2017-03-22

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset De mest sjuka äldre - personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Socialstyrelsen: För jämförelser mellan kommuner och landsting, till exempel utifrån olika indikatorer, finns det anledning att använda den bredaste avgränsningen omfattande sjukvård eller omsorg. Med omfattande sjukvård avses: multisjuklighet, fler än 19 vårddagar i slutenvården, fler än tre inskrivningar i slutenvård eller fler än sju inskrivningar i öppen specialistvård. Med omfattande omsorg avses: bor permanent i särskilt boende, har beviljats beslut om 25 eller fler hemtjänsttimmar per månad i ordinärt boende, beviljats beslut om insats med stöd enligt LSS; beviljats beslut om korttidsboende Till skillnad från gruppen 80 år och äldre där 24 procent har omfattande omsorg är det endast några få procent av befolkningen 65-75 år som har omfattande omsorg.

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Personer >75 år upptar 22 % av vårddygnen på SU Sjuka äldre utgör en stor andel av de internmedicinska patienterna och vårdvolymerna Definierade verksamheter; Slutenvård; Baserat på huvuddiagnos; 2015 Sjuka äldre Per patientgrupp Andel individer Pneumoni och influensa 34% Andel sjukhusvårdtillfällen 35% Andel vårddygn på sjukhus 47% Förmaksflimmer 14% 12% 30% Stroke/TIA 25% 25% 39% Hjärtsvikt 38% 40% 50% Icke ST-höjningsinfarkt 16% 17% 32% KOL 33% 36% 47% Urinvägsinfektion och inkontinens 53% 54% 68% Kronisk njursvikt 21% 20% 34% ST-höjningsinfarkt 5% 5% 12% Angina pectoris 8% 8% 13% Övrig Ischemisk hjärtsjukdom 7% 7% 12% Leukemi 10% 7% 4% Diabetes typ 2 23% 22% 29% Övrig hematologisk malignitet 22% 21% 24% IBD 2% 2% 5% Diabetes typ 1 8% 9% 15% Levercirros 8% 7% 9% Akut njursvikt 35% 35% 43% Definierade patientgrupper - Totalt 22% 25% 37% Övriga internmedicinska patienter 18% 20% 34% Övrigt SU 5% 5% 12%

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Medicinsk färdigbehandlade (MFB) patienter 2015 Ca 40 % av personer > 75 år vårdplaneras Ca 6 % av vårddygnen på SU utgörs av medicinskt färdigbehandlade Antal vårddygn MFB Andel vårddygn MFB (av totalt vårddygn för resp. patientgrupp) Pneumoni och influensa Förmaksflimmer 464 Stroke/TIA Hjärtsvikt Icke ST-höjningsinfarkt 249 KOL 498 Urinvägsinfektion och inkontinens Kronisk njursvikt 231 ST-höjningsinfarkt 30 Angina pectoris 13 Övrig Ischemisk hjärtsjukdom 8 Leukemi 76 Diabetes typ 2 145 Övrig hematologisk malignitet 108 IBD 3 Diabetes typ 1 84 Levercirros 177 Akut njursvikt 75 Definierade patientgrupper - Totalt Övriga internmedicinska patienter Övrigt SU 965 1.031 1.890 2.431 8.478 13.085 13.160 9% 7% 11% 7% 4% 6% 5% 2% 1% 1% 2% 8% 4% 0% 7% 11% 7% 8% 9% 3% 21%

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Undvikbar slutenvård - dyrt, dåligt och farligt! Kostnaden för ett genomsnittligt slutenvårdstillfälle motsvarar för en person ur gruppen mest sjuka äldre 56 läkarbesök i primärvård eller 106 hembesök av distriktssköterska eller 220 hemtjänsttimmar eller 38 dagar på korttidsplats.

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Patienter från särskilt boende eller korttidsenhet som skickats till Akuten Östra sjukhuset Vårdbegäran fanns vid söktillfället Kontakt med läkare innan pat. skickades in till sjukhuset Pat. hade träffat läkare innan pat. skickades till sjukhuset Mars 2012 99 st. 41 (41 %) 15 (15 %) 4 (4 %) Sept 2012 66 st. 32 (48 %) 4 (6 %) 2 (3 %) Mars 2013 73 st. 40 (54 %) 4 (5 %) 4 (5 %) Okt 2013 66 st. 33 (50 %) 9 (13 %) 6 (9 %) Mars 2014 65 st. 43 (66 %) 8 (13 %) 9 (14 %) Okt 2014 81 st. 51 (63 %) 10 (12 %) 6 (7 %) Mars 2015 83 st. 48 (57 %) 14 (17 %) 5 (6 %) Okt 2015 79 st. 46 (58 %) 7 (9 %) 4 (5 %) Mars 2016 88 st 54 (61%) 12 (13%) 6 (7%) Okt 2016 103 st 41 (40%) 4 (3%) 0 (0%) Fördelning över veckans dagar då patienten söker akutmottagning Mars 2014 Okt 2014 Mars 2015 Okt 2015 Mars 2016 Okt 2016 TOTALT Måndag 13 11 11 9 15 16 75 Tisdag 11 17 15 11 13 12 79 Onsdag 8 12 15 5 14 13 67 Torsdag 7 11 15 23 18 16 90 Fredag 15 12 10 15 14 13 79 Lördag 5 12 7 9 5 23 61 Söndag 6 6 10 7 9 12 50 Tid 07:00-21:00 21:01-06:59 När på dygnet anlände patienten till akutmottagningen? Mars 2014 Okt 2014 Mars 2015 Okt 2015 Mars 2016 Okt 2016 TOTAL 58 64 73 67 78 79 419 8 17 10 12 10 24 81

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdkvalitet i livets slutskede Göteborg - hälften av alla göteborgare dör inne på SU Särskilt boende ASIH/Spec. palliativ hemsjukvård Korttidsenheter SU

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset I Preventivt arbetssätt Bedömningsbilar med sjuksköterska utöka uppdraget Omsorgskoordinatorer akutmottagningar (7d/v 07.00-21.00)

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset II Behov under vistelse på sjukhus Utveckla rehabiliteringskompetensen: Dietist Fysioterapeut Arbetsterapeut Tandhygienist Hälsocoach (levnadsvanor/kram) Vårdplan implementera personcentrerat arbetssätt Internutbilda sjukvårdsbiträden Utbildning i palliativ vård och brytpunktssamtal

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset III Inför utskrivning Läkemedelsdelning receptarier Läkemedelsgenomgång apotekare Vårdplanering utbilda fler undersköterskor till SAMSA-koordinatorer Vård- och läkemedelsberättelse implementera personcentrerat arbetssätt

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset IV Efter utskrivning Slutenvårdskonsulter <2 v efter vårdtillfället Mobila team Slutenvårdskonsult regelbundet åker ut till korttidsenheter (ex. Gbgs kommun har 360 platser fördelade på 13 enheter) och/eller SKYPE-ronder Definiera och satsa på Mångsökare fast vårdkontakt=omsorgskoordinatorer Fortbildning till och regelbunden konsultverksamhet mot primärvården kring äldre multisjuka patienter med KOL och hjärtsvikt

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kronisk sjukdom mitt i livet Göran Matejka, bitr. sjukhusdirektör, chef område 6

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kroniska sjukdomar mitt i livet Några exempel Multipel skleros-ca 1600 patienter på Sahlgrenska Diabetes typ 1-ca 2600 patienter på SU Epilepsi-2000 vuxna Sahlgrenska, 600 barn DSBUS Reumatoid artrit-ca 7000 patienter Ulcerös colit-ca 1500 patienter på Sahlgrenska Chrohns sjukdom-ca 1000 på Sahlgrenska Cystisk fibros-ökande M.fl,m.fl..,

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset MS revolutionen MS behandlingens effekter 1. Anti-inflammatorisk 2. Minskar sjukdomsaktiviteten 4. Minskar funktionsnedsättning och handikapp 3. Minskar eller förhindrar irreversibla CNS skador 5. Möjliggör fortsatt goda livsbetingelser; medicinskt, socialt och i yrkeslivet Sahlgrenska Universitetssjukhuset

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är Multipel skleros? Autoimmun sjukdom MS plaque på MRI 40 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Tidigt insatt terapi kan ändra sjukdomsförloppet vid MS Disability Treatment at diagnosis Later treatment Natural course of disease Later intervention Intervention at diagnosis Disease onset Time Adapted from: 1. Trapp et al. Curr Opin Neurol. 1999;12:295 2. Trapp et al. Neuroscientist. 1999;5:48 3. Trapp et al. N Engl J Med. 1998;338:278 4. Jeffery. J Neurol Sci. 2002;197:1 5. Cohen et al. J Neuroimmunol. 1999;98:29 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset MS i Sverige Drabbar ca 20.000 i Sverige Ca 1000 nya fall per år Unga vuxna (oftast 20-45 år) Stora medicinska, psykiska, sociala konsekvenser Påverkar arbetsförmåga Livskvalitet låg Vanlig orsak till neurologiskt handikapp Efter traumatiska CNS skador vanligaste orsaken hos unga vuxna Utan MS behandling 50 % går över I progression efter 15-20 års sjukdom 50 % behöver gånghjälpmedel efter 15 års sjukdom Får ca 10 års kortare livslängd Stora samhällsekonomiska konsekvenser 5,5 miljarder kr/år (2005) varav 10 % då utgjordes av läkemedelskostnader MS behandling kostnad ca 110-200.000/pat/år Sahlgrenska Universitetssjukhuset

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kostnader stiger dramatiskt med ökande funktionsnedsättning (EDSS) 1200000 Genomsn årlig kostnad per patient (SEK 2005) 1000000 800000 600000 400000 200000 0 0-1 2 3 4 5 6 6.5 7 8-9 Förtidspension, långtidssjukskrivn Korttidsfrånvaro Anhörigvård Omvårdnad/personlig ass Investeringar Bromsmediciner, övr läkem Provtagning Öppenvård Sjukhusvård EDSS Referens: Kobelt et al, JNNP 2006 Berg et al, EJHE 2006 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Konklusion: Ny effektivare MS-behandling Stora vinster om sjukdomen bromsas upp För den enskilde patienten Familjen Yrkesliv Socialt Medicinskt Samhällsekonomiskt Referens: Kobelt G et al Modeling the Cost-Effectiveness of a New Treatment for MS compared to Current Standard Practice in Sweden (submittend for publication) Sahlgrenska Universitetssjukhuset

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Epilepsivård på SU 3 000 personer med epilepsi i Göteborg 2 000 vuxna med epilepsi sköts på Sahlgrenska 600 barn med epilepsi sköts på DSBUS Av dessa har ca hälften en svår epilepsi och behöver mycket insatser från det tvärprofessionella epilepsiteamet Sahlgrenska Universitetssjukhuset

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Allt fler bra epilepsimediciner Lacosamid Number of Licensed Antiepileptic Drugs 20 15 10 5 Brom Pregabalin Rufinamide Levetiracetam Oxkarbazepin Tiagabin Topiramat Fosfenytoin Gabapentin Felbamat Lamotrigin Zonisamid Vigabatrin Valproat Karbamazepin Ethosuximid Benzodiazepiner Phenobarbital Fenytoin Primidon 0 1840 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 Calendar Year Sahlgrenska Universitetssjukhuset

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Epilepsiteamet hjälper patienterna med många kontakter Patient Anhöriga Epilepsiteam Försäkringskassa Arbetsförmedling Hemtjänst Skola Assistenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Epilepsikirurgi En del barn och vuxna med svårbehandlad epilepsi kan behandlas med hjärnkirurgi Resultaten är goda På Sahlgrenska finns den största epilepsikirurgiska verksamheten i Sverige Sahlgrenska Universitetssjukhuset

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset N Engl J Med 2014;371:1972-82. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fram till nu Typ 1-diabetes innebär dubblerad risk för död även vid god glukoskontroll Det beror säkert på bristande behandling tillbaka i tiden Opublicerade data* från NDR vs normalbefolkningen: förbättrad överlevnad och minskande skillnad senaste 15 åren risken starkt korrelerad med antalet riskfaktorer under kontroll * N Engl J Med, Circulation in press 2017 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Insjuknar vid 25 års ålder DA, man nu 35 år gammal Svårt skov av ulcerös colit (allvarlig inflammation i tjocktarmen). Större delen av tjocktarmen ett sår som blöder. Beredskap för att ta bort hela tarmen men kan undvikas. Går ner 11 kg i vikt under 14 dgr vård Får som en av de första patienterna vid denna tidpunkt biologiska läkemedel Står på biologiskt läkemedel var 8:e vecka Lab kontroller var 3:dje månad Påbörjar nu årliga coloskopier, som ska fortgå resten av livet (Cancerrisk) Fullt arbetsför. Fått 3 barn under de 10 år som förflutit. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sammanfattning Vården av kroniskt sjuka mitt i livet är ett omfattande uppdrag Nya behandlingar har medfört fantastiska förbättringar för många svårt drabbade patienter Sjukhuset åtagande ökar över tid; populationen med behov av aktivt omhändertagande ökar; och skapar nya behov Vissa behov av t.ex. slutenvård och vissa ingrepp, t.ex. reumakirurgi faller bort, och medger viss transferering, som dock inte räcker fullt ut SU-för gärna en fortsatt dialog kring de kroniskt sjukas behov T.ex. kring behov av tekniska hjälpmedel, annat material, läkemedel, personalresurser/team m.m.

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Regional process tilläggsbeställningar 2018 Mars Regional analys av antal väntande över 90 dagar för att definiera vårdområden med många väntande April Produktionsbehovet inom dessa områden beräknas Maj Förfrågan ställs till förvaltningarna om tilläggsvolymer, resterande blir till underlag för upphandling Sept Utförarnas svar sammanställs och resultatet blir en bilaga till VÖK Oktober Vårdöverenskommelsen (VÖK) beslutas

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbetas in i VÖK Introduktionsfinansiering Exempel på beslut Belopp till SU Finansiering 2017 2018 VÖK? Regionuppdrag hjärtsjukvård (50 mnkr) 2017 Höjd ersättningsnivå för ägg- och spermiedonatorer. 1,2 mnkr 2018 Assisterad befruktning 5 mnkr 7,6 mnkr 2019 Projektmedel för Breddinförande av mobil närvård. Introduktionsfinansiering 2017 och 2018 2,6 mnkr 2,6 mnkr? 2018 Kvinnosjukvårdspengar (statsbidrag) 33 mnkr 2016-2019? 2020 Hur förenklar vi processen?

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Till VÖK 2018? Från VÖK 2017, Barn- och cancersjukvård Protonstrålning barn och vuxna Insulinpumpar barn Vårdplatser: Barnonkologi och Intermediära vpl vuxen och barn Motorpengar, Projekt till ordinarie drift 2017-04-05 Här skriver du in sidfot

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ökade kostnader befintlig verksamhet Kostnadstryck och modernisering leder till ökade kostnader i befintlig verksamhet som idag inte finner sin finansiering via ex. indexering Verksamheten bedrivs idag till låg kostnad Två exempel: - Löneökningar -Hyror VGR Budgetunderlag 2018-2020: Om mer resurser tillförs hälso- och sjukvården bör dessa i första hand användas för att finansiera sjukvårdens basuppdrag och inte till nya verksamheter eller ökade ambitioner.

dsstyrelsen 2017-04-07 - HSNS 2017-00036-2 Gemensamma presidieöverläggningar, GPÖ, mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2017-04-07 : Bilaga 2: 2017-04-07 Underlag från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Strategiska frågor/fokusområden för fortsatt arbete VÖK 2018 (Beslut i SUs styrelse 170202) Multisjuka äldre med stort vårdbehov Kroniskt sjuka mitt i livet Tillgänglighet, vårdgaranti Fortsatt finansiering för fattade beslut exempelvis ordnat införande, barn- och cancersjukvård, standardiserade vårdförlopp m m Motorpengar, överföring till ordinarie verksamhet frigöra medel till utveckling Vårdöverenskommelse 2018

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Från: Katarina Löfgren för Regionutveckling Skickat: den 28 april 2017 11:11 Till: Expediering Ämne: GAP-analys hållbarhet Bifogade filer: VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31.pdf Hej, Bifogat en GAP-analys hållbarhet som genomförts och färdigställts för er kännedom. Västra Götalandsregionen har höga ambitioner avseende hållbar utveckling. För er information har analys gjorts av VGRs verksamheter såsom det beskrivs i budget 2016 och i övergripande styrdokument i relation till bland annat FNs hållbarhetsmål. Syftet har varit kunskapshöjning och att ta fram diskussionsunderlag för vidare utveckling av VGRs arbete med hållbar utveckling och har tagits fram på uppdrag av koncernstab regional utveckling. Analysen visar att VGRs prioriteringar i styrdokument stämmer väl överens med FNs 17 globala hållbarhetsmål. I bifogad rapport kan ni läsa för respektive hållbarhetsmål koppling till VGR styrdokument och relevans för VGR. FNs nya agenda för hållbar utveckling, Agenda 2030 med 17 utvecklingsmål strävar till att utrota fattigdom och hunger, minska människans påverkan på klimatet, bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder samt bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen. VGR har en central roll i implementeringen av agendan och det finns höga förväntningar på kommuner/landsting/regioner att bidra till måluppfyllelse genom aktivt arbete med bl a miljö- och sociala frågor. Alla 17 utvecklingsmål har ett flertal delmål kopplade till sig som har en direkt eller indirekt bäring på den verksamheter som bedrivs inom VGR. Agenda 2030-deelgationen är en statlig delegation med uppgift att stödja och stimulera arbetet. Den 31 maj 2017 ska delegationen lämna ett förslag till handlingsplan för Sveriges genomförande av agendan. I redovisningen ska framgå i vilken utsträckning som Sverige uppfyller agendans mål samt inom vilka områden ytterligare åtgärder krävs. Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör /enligt uppdrag Med vänlig hälsning Katarina Löfgren

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Katarina Löfgren Registrator Regionservice/Serviceområde Koncernservice Gemensam Service/Diariet Västra Götalandsregionen Tel: 010-441 16 07, Mobil: 0700-20 63 00 Postadress: Box 1091, 405 23 Göteborg Externwebb: www.vgregion.se/regionservice Intern kundwebb: regionservice.vgregion.se www.facebook.com/regionservicevgr/ www.linkedin.com/company/regionservice

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Gap-analys hållbarhet Västra Götalandsregionen Slutlig version 2016-05-24

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning Sida Introduktion 3 FNs mål för hållbar utveckling 5 Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet 6 Kartläggning av FNs mål för hållbar utveckling mot Västra Götalandsregionens verksamhetsområden 12 Identifierade gap 13 ISO 26000:2010 36 Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet 37 Identifierade gap 41 EU-direktiv avseende redovisning av hållbarhetsinformation 48 Överblick: förslag till ändringar i årsredovisningslagen 49 Analys av Västra Götalandsregionens årsredovisning 2014 mot krav för hållbarhetsinformation 51 Identifierade gap 52 Bilaga 1: FNs mål och delmål för hållbar utveckling 54 Källförteckning 73 Sida 2

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Introduktion Bakgrund och syfte Bakgrund och syfte med uppdraget Västra Götalandsregionen (VGR) har höga ambitioner avseende hållbar utveckling och har önskat att kartlägga de områden av hållbar utveckling som regionen arbetar med idag samt vilka som inte omfattas av budget och styrdokument. Utgångspunkten i uppdraget har varit att kartlägga verksamheternas arbete med hållbar utveckling såsom det beskrivs i budget 2016 och övergripande styrdokument i relation till FNs hållbarhetsmål och den internationella standarden för hållbar utveckling, ISO 26000. För ISO 26000 kartläggningen samlades även kompletterande information i form av intervjuer och skriftliga svar från verksamheten. Uppdraget har också omfattat en analys av VGRs årsredovisning 2015 mot de krav som ställs på statliga bolag, stora företag och företag av allmänt intresse avseende hållbarhetsredovisning. Syftet med uppdraget har varit att ta fram diskussionsunderlag för vidare utveckling av VGRs arbete med hållbar utveckling. Kriterierna i gap-analysen FNs mål för hållbar utveckling: FNs nya agenda för hållbar utveckling, Agenda 2030 med 17 utvecklingsmål strävar till att utrota fattigdom och hunger, minska människans påverkan på klimatet, bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder samt bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen. Kommuner och landsting har en central roll i implementeringen av agendan och det finns höga förväntningar på kommuner och landsting att bidra till måluppfyllelse genom aktivt arbete med bl.a. miljö- och sociala frågor. Alla 17 utvecklingsmål har ett flertal delmål kopplade till sig som har en direkt eller indirekt bäring på den verksamheten som bedrivs inom VGR. ISO 26000 standarden för socialt ansvarstagande: ISO 26000 är en internationell standard för socialt ansvarstagande. Standarden ger vägledning i hur organisationer kan anamma och tillämpa grundläggande principer för socialt ansvarstagande i sin verksamhet. Standarden bygger på grundprinciper såsom ansvarsskyldighet, transparens, etiskt uppträdande, respekt för intressenterna, respekt för lagen, efterlevnad av internationella uppförandenormer, miljö samt respekt för mänskliga rättigheter. EU-direktivet avseende redovisning av hållbarhetsinformation: Under hösten 2014 antogs ett direktiv med ändringar i EU:s redovisningsdirektiv beträffande rapporteringen av icke-finansiell information och mångfaldspolicy. Justitiedepartementet tog fram en promemoria (Ds 2014:45) som innehöll förslag till förändringar i bland annat årsredovisningslagen med anledning av direktivet. Enligt förslag ska den icke-finansiella information bl.a. omfatta upplysningar om företagets affärsmodell, den policy som företaget tillämpar i frågorna (miljö, sociala förhållanden, mänskliga rättigheter och anti-korruption), resultatet av policyn, samt de väsentliga risker som är kopplade frågorna. Vid skrivande stund har lagrådsremissen avseende rapporteringen av icke-finansiell information och mångfaldspolicy inte presenterats och eftersom lagförändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2016 har ingen redovisningspraxis utvecklats avseende tillämpning av kraven. Analysen som presenteras i detta dokument har således genomförts strikt utifrån beskrivningen i promemorian (Ds 2014:45). Sida 3

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Introduktion Metod och genomförande Gap-analys mot FNs mål för hållbar utveckling har bestått av följande delar: Identifiera relevansen av respektive mål för VGR (se s. 7-11 Identifiera relevanta delmål för gap-analysen utifrån VGRs uppdrag. Även delmål inom områden som ligger utanför VGRs uppdrag men där VGR har höga ambitioner har inkluderats i gap-analysen för att ge en helhetsbild av regionens prioriteringar inom hållbar utveckling (se Bilaga 1, s. 54). Genomföra gap-analys mellan de utvalda delmålen och de prioriteringar, mål och åtaganden som återfinns i VGRs styrdokument. Analysen har baserats på att kartlägga och bedöma de områden där VGRs uppdrag och prioriteringar överensstämmer med FNs mål för hållbar utveckling (se s. 14-35). En samlad bedömning av gap-analysen presenteras på sida 13. Innehållet i styrdokumenten, genomförandet av prioriteringarna eller ändamålsenlighet i målbilden har inte varit föremål för utvärdering inom ramen för detta uppdrag. Gap-analys mot ISO 26000 har bestått av följande delar: Genomföra intervjuer med relevanta tjänstemän inom VGRs verksamhet om arbetssätt, rutiner och processer inom de huvudområden för socialt ansvarstagande som ISO 26000 standarden omfattar Utifrån intervjuer och övergripande styrdokument kartlägga de områden för socialt ansvarstagande som VGR arbetar inom idag samt de områden där det finns utrymme för utveckling. Analysen har inte haft som syfte att utvärdera eller bedöma VGRs arbetssätt och rutiner, enbart kartlägga om dessa överensstämmer med de områden som omfattas av ISO 26000 standarden. (se s. 36-47) Information i form av intervjuer och skriftliga svar har samlats från olika delar av VGRs verksamhet, bl.a. koncernstaberna för Regional Utveckling Koncerninköp, HR, Kommunikation, Näringslivsavdelning och Avdelningen för mänskliga rättigheter. Gap-analys mot EU-direktivet avseende redovisning av hållbarhetsinformation har bestått av följande delar: Identifiera de mest relevanta kraven avseende redovisning av hållbarhetsinformation (se s. 49-50) Kartläggning och bedömning av de upplysningar som lämnas i VGRs årsredovisning 2015 avseende hållbarhet mot kraven i EU-direktivet (se s. 51-53) I bedömningen har bara de upplysningar beaktats som lämnas i årsredovisningen 2015. Exempelvis har bedömningen inte handlat om huruvida en policy finns eller ett måluppfyllts, bara om information om dessa lämnas i årsredovisningen. Eftersom ingen redovisningspraxis finns i nuläget inom detta område har analysen baserats på en strikt tolkning av kraven. Detta innebär exempelvis att kravet avseende redovisning av väsentliga risker har tolkats som att det bör av redovisningen framgå om en riskbedömning har genomförts och slutsatser av dessa bör beskrivas. Sida 4

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål för hållbar utveckling 17 globala mål för hållbar utveckling

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål för hållbar utveckling Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet SDG01 Ingen fattigdom: avskaffa all form av fattigdom överallt Beskrivning Att utrota fattigdomen är en grundläggande förutsättning för att uppnå människors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Det är viktigt att alla länder inkluderas oavsett deras ekonomiska status, då fattiga människor även finns i rika och medelinkomstländer. Betydelse för VGR VGR har en viktig roll i att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och tillhandahålla grundläggande tjänster till alla. VGR verkar också för att regionen får ett utökat ansvar för arbetsmarknadspolitiken, vilket skulle skapa goda förutsättningar för att bekämpa fattigdom i regionen. SDG02 Ingen hunger: avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk Beskrivning Tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat är en mänsklig rättighet, som varje stat har en skyldighet att tillförsäkra sina medborgare. I dag lever omkring 850 miljoner människor i världen i hunger. Betydelse för VGR Genom hälso- och sjukvården bidrar VGR till att förbättra levnadsvanor. I tillägg har VGR en viktig roll när det gäller livsmedelsförsörjning och att skapa förutsättningar för ett hållbart jordbruk. SDG03 Hälsa och välbefinnande: säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar Beskrivning God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling. Investeringar i hälsa genom till exempel hälso- och sjukvårdssystem är en återinvestering i samhällets utveckling i stort. Betydelse för VGR Vård och hälsa är ett av VGRs huvudansvar. En god hälsa är ett av fokusområdena i VGRs vision och hälso- och sjukvården är central i budgeten. Sida 6

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål för hållbar utveckling Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet SDG04 God utbildning för alla: säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla Beskrivning Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet. Utbildningssystem måste möta människors behov under hela livet från tillgång till förskola över grundskoleutbildning till att alla unga personer ges möjlighet till gymnasie-, yrkes- och högre utbildning. Betydelse för VGR Enligt skollagen har kommunerna ansvaret för utbildning i form av förskola, grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. För VGR är kompetensutveckling en av de prioriterade områdena i arbetet med regional utveckling, i den övergripande visionen för regionen samt i de folkhögskolorna som VGR bedriver. Kompetensutveckling är också en viktig dimension i den egna verksamheten. VGR bedriver utbildningsverksamhet (t.ex. naturbruksgymnasierna). SDG05 Jämställdhet: uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt Beskrivning Ett samhälles välstånd ökar då kvinnor och flickor kan bidra på lika villkor som män och pojkar genom sina resurser och kunskaper. Att tillvarata kvinnors förmågor och initiativkraft är en viktig drivkraft för utveckling. Fattigdomen minskar och ekonomisk produktivitet och tillväxt ökar när kvinnor deltar i ekonomin och på arbetsmarknaden, har tillgång till resurser och tillträde till fungerande marknader. Betydelse för VGR I Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland och i budgeten är ett av de prioriterade målen för 2016-18 att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. I Vision Västra Gotaland är jämställdhet ett av de fyra generalla perspektiven som ska genomsyra hela verksamheten. SDG06 Rent vatten och sanitet: säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla Beskrivning Vatten är en grundförutsättning för allt liv men också en förutsättning för livsmedelsproduktion, industri och energiproduktion Betydelse för VGR Sverige har goda vattenresurser och är bland de OECD-länder som har lägst uttag av färskvatten som andel av totala vattenresurser. Enligt lagen om allmänna vattentjänster har kommunerna det övergripande ansvaret för att tillhandahålla vatten och avlopp. VGR ser vatten som en viktig miljöfråga där samverkan på nationell och internationell nivå är en viktig förutsättning för effektivt arbete att lösa gränsöverskridande utmaningar. Strategin för regional utveckling (VG 2020) omfattar målområden som har en koppling till vatten. Sida 7

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål för hållbar utveckling Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet SDG07 Hållbar energi för alla: säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad Beskrivning En stor andel av de ökade utsläppen av växthusgaser kommer från sättet fossil energi utvinns, omvandlas och används av dagens samhällen. Andelen fossil energi utgör nästan 80 procent av den totala energitillförseln globalt. Betydelse för VGR Omställning till energianvändning som minskar klimatpåverkan är en viktig dimension i VGRs regionala utvecklingsstrategi. VGR är en stor organisation med betydande miljöpåverkan från energianvändning. VGR har som mål att minska energianvändningen samt öka energieffektiviteten i den egna verksamheten / egna fastigheter. SDG08 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt: att verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla Beskrivning Att främja makroekonomisk stabilitet och gott investeringsklimat, sysselsättning och anständiga arbetsvillkor är viktiga faktorer för hållbar utveckling. Goda förutsättningar för privat företagande och entreprenörskap är en av grundpelarna för en tillväxt som hela samhället deltar i, och för att målet om utrotning av extrem fattigdom år 2030 ska kunna bli verklighet. Betydelse för VGR Enligt visionen det goda livet handlar integration om att skapa ett öppet samhälle där alla invånare kan delta i samhällslivet på lika villkor. Främja mångfald, bryta utanförskap och segregation, och förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetslivet är viktiga grundelement i regionen utvecklingsstrategi. VGR är en stor arbetsgivare med arbetsmiljö och kompetensutveckling som viktiga frågor i den egna verksamheten. VGR har också möjlighet att påverka utanför regionen genom att ställa krav i inköps- och upphandlingsprocesserna. SDG09 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur: att bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation Beskrivning En väl fungerande och hållbar infrastruktur genererar flera positiva effekter och främjar ekonomisk tillväxt och utveckling. Att investera i infrastrukturen och anpassa industrin för att göra de hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser är alla viktiga sätt för att underlätta en hållbar utveckling. Betydelse för VGR VGR har till uppdrag att främja tillväxt och en hållbar utveckling i Västra Götaland. Därmed är regional utveckling en viktig utgångspunkt i de mest väsentliga styrdokumenten, bl.a. visionen det goda livet och regional utvecklingsstrategi. Avseende infrastuktur har VGR ansvar för kollektivtrafiken och dess utveckling. VGR har en bredbandsstrategi som syftar till att bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet. Sida 8

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål för hållbar utveckling Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet SDG10 Minskad ojämlikhet: minska ojämlikheten inom och mellan länder Beskrivning Stater bär huvudansvaret för att främja jämlikhet i samhället, eftersom ojämlikhet har sin grund i strukturella förhållanden. Ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter oberoende av till exempel kön, sexuell läggning, etnicitet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning och härkomst, som grund för en rättvis fördelning av resurser och såväl ekonomiskt som politiskt inflytande i samhället. Betydelse för VGR I budgeten är ett av de prioriterade målen för 2016-18 att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. Ett av fokusområdena är att bryta utanförskap och segregation. SDG11 Hållbara städer och samhällen: städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara Beskrivning Urbaniseringen är omfattande och transformerande i hela världen. Över hälften av världens befolkning bor i urbana områden. År 2050 väntas andelen ha stigit till 70 procent. Städer går ofta i bräschen för utveckling, och är nav för innovationer och nya idéer. Den snabba och stora inflyttningen till städer ställer nya krav som behöver bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Betydelse för VGR Som kollektivtrafikmyndighet har VGR ett stort påverkan på att skapa hållbara städer och samhällen med bra samspel mellan stad och land. VGR har även ett stort ansvar för kultur i regionen. SDG12 Hållbar konsumtion och produktion: att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster Beskrivning Hållbar konsumtion och produktion är en tvärgående fråga som kompletterar andra mål. Omställning till en hållbar konsumtion och produktion av varor och tjänster är en nödvändighet för att minska negativ påverkan på klimat och miljö samt människors hälsa. En hållbar konsumtion och produktion innebär en effektiv användning av resurser, hänsyn till ekosystemtjänster som är nödvändiga för försörjningen samt minskad påverkan från farliga kemikalier. Detta innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft, näringslivsutveckling på en global marknad, ökad sysselsättning och förbättrad hälsa och därmed minskad fattigdom. Betydelse för VGR Livsmedel är ett av VGRs prioriterade styrkeområden och utgör därför ett utpekat insatsområde. Västra Götaland är Sveriges till ytan största jordbrukslän med landets största arealer av ekologisk odling. VGR är en stor organisation med betydande miljöpåverkan i den egna verksamheten, men också stora möjlighet att bidra till en förändring genom att ställa krav i upphandlingen och att verka för ökat andel ekologiska livsmedel i den egna verksamheten. Sida 9

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål för hållbar utveckling Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet SDG13 Bekämpa klimatförändringen: att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser Beskrivning Klimatmålet stödjer fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling och kan ge positiva synergieffekter och förutsättningar för att kunna bemöta flera av de utmaningar världen står inför idag så som livsmedelstrygghet, rent vatten, hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystem, mänsklig säkerhet, jämställdhet, hälsa och ekonomisk tillväxt. Betydelse för VGR En av de viktigaste uppgifterna inom arbetet med regional utveckling är att bidra till att minska Västra Götalands klimatpåverkan. Att bekämpa klimatförändring och skapa nya tillväxt- och utvecklingsmöjligheter från behovet att minska samhällets klimatpåverkan är röda tråd i alla VGRs styrdokument. SDG14 Hav och marina resurser: att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling Beskrivning Skydd och restaurering av kust och havsområden är nyckelåtgärder för att bevara biologisk mångfald och fiskeresurser men även för att stärka motståndskraften mot klimatförändringar. Nya ytterligare utmaningar för att säkra havens produktion av livsmedel är marint skräp, inklusive mikroplaster, och i synnerhet havsförsurningen som visar på vikten av att koppla ihop havsfrågorna med arbetet med klimatförändringar. Många av havens fiskebestånd är överutnyttjade och därför krävs en global ansträngning i syfte att vidta åtgärder som främjar återuppbyggnaden av hotade bestånd. Betydelse för VGR Västra Götaland har ett stort kustområde som har viktig betydelse för flera olika industrier (t.ex. fiske och turism) samt för samhället och kulturen i övrigt. Att bevara biologisk mångfald i känsliga områden är en fråga som berör många andra målområden, t.ex. livsmedelsproduktion, resurshushållning och transporter. Hav och marina resurser är emellertid inte en huvudtema i VGRs styrdokument utan en fråga som har en koppling till flera prioriterade områden. SDG15 Ekosystem och biologisk mångfald: att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald Sida 10 Beskrivning Biologisk mångfald bidrar till ökad motståndskraft i ekosystemen. Att tillgodose mänsklighetens behov av livsmedel, energi, vatten, mineraler, läkemedel och förnyelsebara råmaterial utan att undergräva biologisk mångfald och genom att hållbart nyttja ekosystemtjänster och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser är därför viktiga utmaningar. Betydelse för VGR Biologisk mångfald är en viktig fråga på EU, nationell och regional nivå. VGRs arbete med biologisk mångfald sker till stor del genom ett aktivt arbete inom andra områden som har en positiv påverkan på biologisk mångfald.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål för hållbar utveckling Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet SDG16 Fredliga och inkluderande samhällen: främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer Beskrivning En väl fungerande statsförvaltning med ansvarsfulla institutioner, transparens och rättsstatens principer har alla ett fundamentalt egenvärde. De utgör grund för god samhällsstyrning inklusive korruptionsbekämpning och är viktiga drivkrafter för utveckling. Alla människor är lika inför lagen och ska ha lika tillgång till rättvisa samt ska ha möjlighet att utöva inflytande och ansvarsutkrävande över beslutsfattande. God samhällsstyrning och rättsstatens principer är grundläggande mål och medel för utveckling. Betydelse för VGR VGR är en politiskt styrd organisation med höga krav på ansvar och transparens. Några av inslagen i VGRs vision är en jämställd maktstruktur i såväl näringslivet som offentlig verksamhet och i politiken. Integration är ett av perspektiven i VGRs vision. SDG17 Genomförande och globalt partnerskap: stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling Beskrivning Omfattningen och ambitionen i den nya agendan kräver att det globala partnerskapet återvitaliseras för att säkerställa agendans genomförande. Det kommer att behövas ett intensivt globalt engagemang till stöd för genomförandet av agendan. Ett multiaktörsperspektiv genomsyrar 2030-agendan och kommer även att krävas vid genomförandet. Regeringar, den privata sektorn, det samlade civilsamhället, FN-systemet och andra aktörer måste samverka för att nå de resultat vi har föresatt oss att nå genom 2030- agendan. Betydelse för VGR VGR kan spela en ledande roll i att skapa hållbara samhällen i Sverige och internationellt genom att dela med sig av regionens kompetens och erfarenhet. I Västra Götaland 2020 finns det ett övergripande mål om att ta globalt ansvar med inriktningsmål om att ses som ett föredöme när det gäller utveckling, implementering och spridning av hållbara lösningar. Sida 11

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Kartläggning av FNs mål för hållbar utveckling mot VGRs verksamhetsområden Västra Götalandsregion Grundläggande mänskliga rättigheter Hälso- och sjukvård Folkhälsa Kollektivtrafik Kultur Miljö Näringslivsutveckling Forskning, utveckling & utbildning Indirekt koppling Direkt koppling med VGRs mål och prioriteringar Sida 12

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Sammanfattning Mål SDG 6: Rent vatten och sanitet SDG 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt SDG12: Hållbar konsumtion och produktion SDG14: Hav och marina resurser SDG15: Ekosystem och biologisk mångfald SDG16: Fredliga och inkluderande samhällen Identifierade gap VGR har inga styrdokument där vattenfrågorna har identifierats som ett prioriterat målområde. Däremot finns flera styrdokument som har en koppling till vattenfrågor eller som bidrar till SDG6 genom en rad aktiviteter inom andra områden. Flera frågor som tas upp under SDG6 faller under kommunalt ansvar (t.ex. vatten och avlopp). VGRs befintliga inköpspolicy omfattar inga krav avseende arbetsvillkor eller andra sociala krav. Denna policy håller på att uppdateras. Besöksnäring tas upp som en viktig näring i Västra Götaland men i styrdokumenten finns inga hållbarhetsperspektiv kopplade till turism. Hållbarhetsrapportering som fråga nämns inte i de centrala styrdokumenten. VGRs befintliga inköpspolicy omfattar inga krav avseende arbetsvillkor eller andra sociala krav. Denna policy håller på att uppdateras. Besöksnäring tas upp som en viktig näring i Västra Götaland men i styrdokumenten finns inga hållbarhetsperspektiv kopplade till turism. Hållbar fiskeindustri och frågor avseende fiskebeståndet beskrivs inte i de befintliga styrdokumenten. VGRs arbete med biologisk mångfald sker till stor del genom ett aktivt arbete inom andra områden t.ex. klimatarbetet, minskad resursanvändning, giftfri miljö, livsmedel och hållbar konsumtion. Det finns inga styrdokument som identifierar biologisk mångfald som ett prioriterat målområde. VGRs arbete med att bekämpa korruption och mutor beskrivs inte i de centrala styrdokumenten. Det pågår arbete med framtagning av riktlinjer mot korruption, ledningssystem mot oegentligheter samt utbildningsinsatser. Dessa har inte fastställts än. Sida 13

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Ingen fattigdom Koppling till styrdokument Fattigdom är inte direkt kopplad till de uppdrag som VGR har, däremot bedrivs det inom flera av verksamhetsområdena arbete som bidrar till att minska fattigdom, t.ex. genom insatser inom folkhälsa, utbildning och ökad sysselsättning samt kollektivtrafik. Flera av VGRs centrala styrdokument innehåller prioriteringar inom dessa områden. Exempelvis reflekterar Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland och visionen det goda livet VGRs roll i att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Enligt Budget 2016 ska VGR verka för att regionen får ett utökat ansvar för arbetsmarknadspolitiken, vilket skulle skapa bättre förutsättningar för att bekämpa fattigdom. Internt har VGR en lönepolicy som ska säkerställa jämställda och konkurrenskraftiga löner Delmål med relevans för VGRs verksamhet 1.2 Till 2030 minst halvera den andel män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner. 1.b Upprätta sunda policy ramverk på nationell, regional och internationell nivå på grundval av utvecklingsstrategier som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, för att stödja ökade investeringar i åtgärder för att avskaffa fattigdom. Utvärdering av gap Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland: Fokus på att minska skillnader i hälsa. De socioekonomiska faktorerna är en dimension i detta arbetet. Vision det goda livet: Definitionen på visionens centrala inslag Det goda livet inkluderar bl.a. en god hälsa, arbete och utbildning, och trygghet. Budget 2016: prioriterade mål avseende utvidgandet av arbetsmarknaden och minskning i skillnader i livsvillkor Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland: Fokus på att minska skillnader i hälsa. De socioekonomiska faktorerna är en dimension i detta arbetet. Vision det goda livet: Definitionen på visionens centrala inslag Det goda livet inkluderar bl.a. en god hälsa, arbete och utbildning, och trygghet. Budget 2016: prioriterade mål avseende utvidgandet av arbetsmarknaden och minskning i skillnader i livsvillkor Sida 14 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Ingen hunger Koppling till styrdokument Kost, matvanor och livsstil är viktiga frågor inom hälso- och sjukvården, tandvården och folkhälsan. Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland beskriver vikten av att arbeta för goda uppväxtvillkor och levnadsvanor. Frågor kopplade till livsmedel och livsmedelsförsörjning tas upp i bl.a. handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar. Handlingsprogrammet beskriver Västra Götaland som ett stort jordbrukslän där livsmedelsindustrin utgör en viktig näring. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 2.2 Senast 2030 avskaffa alla former av undernäring, bland annat genom att senast 2025 nå de internationellt överenskomna målen i fråga om tillväxthämning och undervikt bland barn under fem år, samt tillgodose tonårsflickors, gravida och ammande kvinnors samt äldre personers näringsbehov. Utvärdering av gap Undernäring nämns inte specifikt i VGRs styrdokument men detta anses inte vara ett gap. Relaterade frågor såsom goda uppväxtvillkor och goda levnadsvanor tas upp i Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar innehåller en övergripande mål om att Västra Götaland ska ha en hållbar livsmedesförsörjning 2030. 2.4 Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. 2.5 Senast 2020 upprätthålla den genetiska mångfalden av fröer, odlade växter, produktionsdjur och tamdjur samt deras besläktade vilda arter, bland annat med hjälp av välskötta och diversifierade frö- och växtbanker på nationell, regional och internationell nivå. Främja tillträde till samt rimlig och rättvis fördelning av de fördelar som uppstår vid användning av genetiska resurser och därmed förknippad traditionell kunskap, i enlighet med internationella avtal. Handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar: Inriktningsmål inkluderar att: Programmet ska bidra till utvecklingen av nya varor och tjänster för en hållbar livsmedelsförsörjning Västra Götaland ska utvecklas till en stark livsmedelsregion med förbättrad tillgång till olika marknader Främja nya affärsmodeller som svarar mot nya behov på marknaden. Effektivare organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet i Västra Götaland. Budget 2016: Göteborgs botaniska trädgård har fått ökade anslag för att säkra viktiga växtsamlingar och för att starta upp ett viktigt utvecklingsarbete. Sida 15 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Ingen hunger Delmål med relevans för VGRs verksamhet 2.a Öka investeringarna, bland annat genom stärkt internationellt samarbete, i infrastruktur på landsbygden, forsknings- och rådgivningstjänster för jordbruket, teknikutveckling samt genbanker för växter och husdjur i syfte att öka jordbrukets produktionskapacitet i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna. Utvärdering av gap Flera styrdokument innehåller prioriteringar avseende infrastruktur som bedöms vara ett relevant område i detta delmål för VGR. Några exempel: Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025 innehåller utökade satsningen på de mindre vägarna i länet. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland: Det övergripande målet är att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka Budget 2016: prioriterade mål avseende kollektivtrafiken VG2020: Ett av de prioriterade områdena är att investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling Handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar: programmet ska bl.a. bidra till ökad kunskap om matens betydelse för hållbar utveckling och till förbättrad kompetensförsörjning för livsmedelsbranschen. Sida 16 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Hälsa och välbefinnande Koppling till styrdokument VGR har ett uppdrag att säkerställa att invånarna inom regionen kan få den hälso- och sjukvården de behöver, inklusive de förebyggande insatser som bedrivs inom folkhälsan. Hälso- och sjukvården är VGRs mest omfattande verksamhet och målet är därmed väldigt relevant vilket reflekteras i styrdokument såsom Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland, Vision Västra Götaland, och Budget 2016. Internt har VGR även en policy för hälsa och arbetsmiljö som handlar om att skapa attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser. Många av delmålen kopplade till SDG3 är relevanta för VGR helt eller delvis. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 3.1 Till 2030 minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn. Utvärdering av gap VGR har en viktig roll bl.a. genom att erbjuda mödravård. Det finns inga styrdokument som tar upp frågan om mödradödlighet men detta anses inte vara ett gap på grund av att mödradödligheten ligger nationellt på låg nivå. 3.2 Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda. 3.4 Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. 3.5 Stärka insatserna för att förebygga och behandla drogmissbruk, inklusive narkotikamissbruk och skadligt alkoholbruk. VGR har en viktig roll bl.a. genom att erbjuda vård på barnavårdcentraler. Det finns inga styrdokument som tar upp frågan om dödlighet bland barn och spädbarn men detta anses inte vara ett gap på grund av att dödligheten bland dessa grupper ligger nationellt på låg nivå. Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland nämner skapandet av förutsättningar för goda levnadsvanor som en viktig utmaning för folkhälsoarbetet. Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri, 2014-2018 & Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatri: att motverka och behandla psykisk ohälsa är ett långsiktigt prioriterat utvecklingsområde i Västra Götaland. Krav- och kvalitetsbok Vårdval rehab: arbete med hälsorisker som tobak, alkohol, droger, mm. tas upp i krav- och kvalitetsboken men det finns inga särskilda mål eller åtgärder avseende drogmissbruk. Krav- och kvalitetsbok för VG primärvård 2016: I primärvårdens uppdrag ingår det att arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker. Insatserna ska särskilt riktas mot tobak, alkohol/droger och övervikt/fetma. Sida 17 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Hälsa och välbefinnande Delmål med relevans för VGRs verksamhet 3.7 Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 3.8 Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla, som även skyddar mot ekonomisk risk, tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin av god kvalitet. 3.9 Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark. 3.a Stärka genomförandet av Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll i alla länder, där så är lämpligt. Utvärdering av gap VGR har en viktig roll bl.a. genom at erbjuda vård på ungdomsmottagningar, hudkliniken och vårdcentraler De centrala styrdokumenten tar inte upp frågan om sexuell och reproduktiv hälsovård men detta anses inte vara ett gap. Målet beaktas i ett flertal styrdokument, bl.a. Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland, Hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi, Krav- och kvalitetsbok VG Primärvård, Budget 2016 och Vision Västra Götaland. Målet beaktas i VGRs miljöprogram 2014-2016 (transporter och giftfri miljö) och i VGRs mål för kollektivtrafikens utsläppsminskningar Hälsorisker med tobak tas upp i krav- och kvalitetsboken Vårdval rehab samt krav- och kvalitetsboken för VG primärvård 2016. Sida 18 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap God utbildning för alla Koppling till styrdokument Visionen det goda livet lyfter fram Ledande i kompetens och kunskapsutveckling som ett av fokusområden för regionen. En ledande kunskapsregion är också ett av prioriteringarna i strategidokumentet VG2020. VGR har tillsammans med de fyra kommunalförbunden etablerat Kompetensplattform Västra Götaland som verkar för en fungerande arbetsmarknad där utbildningar leder till rätt kompetens och allas färdigheter tas tillvara. Budget 2016 har flera prioriterade områden med koppling till utbildning, t.ex. attraktiv arbetsgivare ett prioriterat målområde som omfattar kompetensutveckling och arbetsmiljöfrågor. Ett annat prioriterat område är starkare region som omfattar arbetsmarknadsfrågor samt att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. VGR bedriver utbildningsverksamhet i sju naturbruksgymnasier, sju folkhögskolor och Biologiska yrkeshögskolan i Västra Götaland. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 4.1 Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet som leder till relevanta och ändamålsenliga kunskaper. Utvärdering av gap Beaktas i VGRs mål om skolavhopp 4.3 Senast 2030 säkerställa alla kvinnor och män lika tillgång till yrkesutbildning och eftergymnasial utbildning, inklusive högskoleutbildning, av god kvalitet till en överkomlig kostnad. 4.4 Till 2030 väsentligen öka det antal ungdomar och vuxna som har relevanta färdigheter, däribland r tekniska färdigheter och yrkeskunnande, för sysselsättning, anständigt arbete och entreprenörskap. 4.5 Senast 2030 avskaffa skillnaderna mellan könen inom utbildningsområdet och säkerställa lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer för utsatta personer, inklusive personer med funktionsnedsättning, ursprungsfolk och barn som lever under utsatta förhållanden. Visionen det goda livet: en grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning med hög kvalitet som viktig inslag i visionen. VG2020: flera prioriteringar kopplade till yrkes- och eftergymnasial utbildning under Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft Visionen det goda livet: Positivt klimat för entreprenörskap och nyföretagande som viktig inslag i visionen. VG2020: flera prioriteringar kopplade till förenklade vägar till arbetsmarknaden och säkerställning av att utbildningssystemet möter framtidens kompetensbehov under Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft Visionen det goda livet: ett näringsliv som använder utvecklingskraften i en jämställd och mångkulturell arbetsmarknad som viktig inslag i visionen. VG2020: könstraditionella utbildnings- och yrkesvalen identifierats som viktiga utmaningar och jämställdhet är ett viktigt inslag i prioriteringen stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap Sida 19 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap God utbildning för alla Delmål med relevans för VGRs verksamhet 4.7 Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling. 4.a Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla. Utvärdering av gap VG2020: prioritering kopplade till fören säkerställning av att utbildningssystemet möter framtidens kompetensbehov under Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft Budget 2016: Regionens naturbruksgymnasier och folkhögskolor ska spela en tydlig roll som utbildningsanordnare för att möta viktiga samhällsutmaningar inom hållbar utveckling och kompetensförsörjning. VG2020: jämställdhet prioriteras i allt utvecklingsarbete, inklusive inom frågor rörande utbildning och arbetsmarknad VGR har möjlighet att bidra till detta delmål med konkreta åtgärder i den utbildningsverksamheten som bedrivs bl.a. i naturbruksgymnasierna. Sida 20 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Jämställdhet Koppling till styrdokument Jämställdhet är en fråga som genomsyrar VGRs centrala styrdokument. I budget 2016 är ett av de prioriterade målen för 2016-18 att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska och i Vision Västra Götaland är jämställdhet ett av de fyra generella perspektiven som ska genomsyra hela verksamheten. I Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland har jämlika och jämställda livsvillkor identifierats som en särskild utmaning. VGR har upprättad en handlingsplan för arbetet år 2013-2015 med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen). I handlingsplanen står det att "Västra Götalandsregionens mål är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på livets alla områden. VGR har upprättad en policy för jämställdhet och mångfald för den egna verksamheten och regionfullmäktige har i Personalvision 2021 beslutat att regionen ska vara föregångare i arbetet med jämställdhet och mångfald. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 5.1 Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt. Utvärdering av gap CEMR-deklarationen: regionfullmäktige har antagit den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män Vision Västra Götaland: jämställdhet ett av de fyra generella perspektiven som ska genomsyra hela verksamheten. Några inslag i visionen som berör jämställdhet är hälsan är lika god hos både kvinnor och män samt kvinnor och män har lika lön för lika och likvärdigt arbete Lönepolicy: intern policy som ska säkerställa jämställda löner Personalvision 2020: VGR ska vara föregångare i arbetet för jämställdhet och mångfald Policy för jämställdhet och mångfald 5.2 Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.5 Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.6 Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. Sida 21 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Vision Västra Götaland: Ett inslag i visionen som berör jämställdhet är en region utan mäns våld mot kvinnor och där kvinnor inte är utsatta Handlingsplan för implementering av CEMR-deklarationen: Mål och åtgärder kopplat till våld, inkl. könsrelaterat våld. Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård 2016: vårdcentraler ska särskilt beakta tidig upptäckt av barn som far illa och personer som utsätts för våld i nära relationer. CEMR-deklarationen Vision Västra Götaland: ett inslag i visionen som berör jämställdhet är en jämställd maktstruktur i såväl näringslivet som offentlig verksamhet och i politiken Personalvision 2020: VGR ska vara föregångare i arbetet för jämställdhet och mångfald VGR har en viktig roll bl.a. genom at erbjuda vård på ungdomsmottagningar, hudkliniken och vårdcentraler De centrala styrdokumenten tar inte upp frågan om sexuell och reproduktiv hälsovård men detta anses inte vara ett gap. Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Rent vatten och sanitet Koppling till styrdokument VGR har inga styrdokument där vattenfrågorna har identifierats som prioriterade målområden. Däremot finns flera styrdokument som har en koppling till vattenfrågor eller som bidrar till SDG6 genom en rad aktiviteter inom andra områden. Några exempel är: - Strategin för regional utveckling (VG 2020) med målområden ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer - Handlingsprogram för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster och handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar - Miljöprogrammet: i den egna verksamheten har kemikalier och läkemedel identifierats som prioriterade områden Delmål med relevans för VGRs verksamhet Utvärdering av gap 6.3 Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. 6.4 Till 2030 väsentligt effektivisera vattenanvändningen inom alla sektorer samt säkerställa hållbara uttag och en hållbar försörjning med sötvatten för att angripa vattenbristen och väsentligt minska det antal människor som lider av vattenbrist. VG 2020: målområden Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer Handlingsprogram för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster och handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar Miljöprogrammet: prioriterade områden kemikalier och läkemedel VG 2020: målområden Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer Handlingsprogram för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster och handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar Miljöprogrammet: prioriterade områden kemikalier och läkemedel Sida 22 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Hållbar energi för alla Koppling till styrdokument Energianvändning med minskad klimatpåverkan är en prioriterad fråga som återfinns i flera centrala styrdokument. Västra Götaland har ett mål att vara fossiloberoende till år 2030 (Klimatarbetet i Västra Götaland). Kraftfullt miljöarbete är ett fokusområde i Budget 2016 med prioriterade mål som avser klimatutsläppen från fossila bränslen i regionen samt att minska verksamhetens direkta miljöpåverkan. Strategin för regional utveckling (VG 2020) har resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan som ett målområde. Handlingsprogrammet för hållbar energi och hållbara transporter har prioriterade åtgärdsområden med fokus på bl.a energianvändning i byggnader och energieffektiva transporttekniker. Miljöprogrammet för VGRs egna verksamheter har energi som ett av prioriterade områden med långsiktiga mål kopplade bl.a. till att bli oberoende av fossil energi och halvera energianvändningen i egna lokaler. Delmål med relevans för VGRs verksamhet Utvärdering av gap 7.2 Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. Klimatarbetet i Västra Götaland VG2020: målområdet Resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan Handlingsprogram förhållbar energi Handlingsprogram hållbara transporter 7.3 Till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet. Miljöprogrammet: halvera energianvändning i egna lokaler Handlingsprogram förhållbar energi Handlingsprogram hållbara transporter Sida 23 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Koppling till styrdokument Enligt visionen det goda livet handlar integration om att skapa ett öppet samhälle där alla invånare kan delta i samhällslivet på lika villkor. Att bryta utanförskap och segregation samt förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetslivet är ett av delmålen i VGRs strategi för regional utveckling. I budget 2016 identifieras viktiga utmaningar för regionen, bl.a. utanförskap och matchningsproblem på arbetsmarknaden. För den egna verksamheten finns prioriterade mål för kompetensutveckling och förbättrad arbetsmiljö (budget 2016). VGR är en stor upphandlare med stor möjlighet att påverka genom att ställa krav i upphandlingsprocessen. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 8.1 Upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella förhållanden och i synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 procent per år i de minst utvecklade länderna. Utvärdering av gap VG2020 är en strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 8.2 Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 8.3 Främja utvecklingsinriktad politik som stödjer produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.4 Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten. 8.5 Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. VG2020: målområden Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande samt Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden VGR har ett uppdrag som avser regional utveckling och skapande av arbetstillfällen och främjande av näringsliv och innovation är viktiga element i de centrala styrdokumenten såsom VG2020, budget 2016 och visionen för det goda livet. VG 2020: målområdet Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer Handlingsprogram för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster och handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar Budget 2016: prioriterad mål avseende ökad samverkan mellan näringsliv och arbetsmarknad VG2020: målområdet Enregion för alla. Fokus på frågor rörande livslångt lärande och konkurrenskraft. 8.6 Till 2020 väsentligt minska den andel ungdomar som varken arbetar eller studerar. VG2020: målområdet Enregion för alla. Fokus på frågor som rör samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet samt ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom Sida 24 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Delmål med relevans för VGRs verksamhet 8.7 Vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att avskaffa tvångsarbete, modernt slaveri och människohandel och säkra att de värsta formerna av barnarbete, inklusive rekrytering och användning av barnsoldater, förbjuds och upphör. Avskaffa alla former av barnarbete senast 2025. 8.8 Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar. 8.9 Senast 2030 utarbeta och genomföra politik för hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter. Utvärdering av gap Kravställning i VGRs inköp och upphandlingar nämns i de centrala styrdokumenten. Enligt VGRs inköpspolicy ska miljöperspektivet tillvaratas vid upphandlingar. Sociala krav / perspektivet nämns inte. Enligt uppgift pågår det för närvarande arbete med att uppdatera inköpspolicyn och tillhörande riktlinjerna. Det bedrivs ett mycket mer omfattande arbete med kravställning vid upphandlingsprocessen inom VGR är vad som framgår av de styrande dokumenten. Budget 2016: prioriterade mål som syftar till att karriär- och kompetensutveckling ska förbättras samt att arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Turism som en viktig näring finns som inslag i visionen det goda livet, i VG 2020, Klimatarbete i Västra Götaland samt i handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar. Det finns dock inga specifika prioriteringar, mål eller åtgärder kopplade till turism ur hållbarhetsperspektiv. Sida 25 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Koppling till styrdokument Visionen det goda livet har fem fokusområden som är prioriterade i arbetet att stärka Västra Götaland som en attraktiv region att verka och bo i. Två av dessa har en direkt koppling till SDG9: Ett livskraftigt och hållbart näringsliv och Infrastruktur och kommunikationer med hög standard. En av prioriteringarna i VG2020, en ledande kunskapsregion, med mål kring ökat entreprenörskap och internationell konkurrenskraft. Handlingsprogrammet för internationella forsknings- och innovationssamarbeten har ett ett särskilt fokus på att stimulera västsvenska aktörer till att delta i europeiska forsknings- och innovationsprogram. Ett av de strategiska målen i budget 2016 avser en starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken med ambitioner avseende ökad innovationskraft, nyföretagande som speglar sociala utmaningar, utbyggnad av kollektivtrafik och satsningar i informationsteknologi. Trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland har ett övergripande mål om att öka kollektivtrafikens marknadsandel för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Bredbandsstrategi 2.0 för Västra Götalands län bidrar till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 9.1 Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. Utvärdering av gap Budget 2016: strategiskt mål om starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken Trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland VG2020: prioriterade område internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden Bredbandsstrategi 2.0 9.3 Öka tillgången för småskaliga industriföretag och andra företag, i synnerhet i utvecklingsländerna, till finansiella tjänster, inklusive överkomliga krediter, samt deras integrering i värdekedjor och marknader. 9.4 Till 2030 rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dem hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser. Alla länder vidtar åtgärder i enlighet med sina respektive förutsättningar. 9.5 Förbättra den vetenskapliga forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling. VG2020: mål kring ökat entreprenörskap, att skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag, och att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag Budget 2016: ökad innovationskraft, nyföretagande som speglar sociala utmaningar Fokus på den egna regionen, ej andra länder Budget 2016: strategiskt mål om starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken Trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland VG2020: prioriterade område internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden Bredbandsstrategi 2.0 Handlingsprogrammet för internationella forsknings- och innovationssamarbeten (fokus på europeiska forsknings- och innovationsprogram) VG2020: prioriterade område internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden Sida 26 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Minskad ojämlikhet Koppling till styrdokument I Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland har jämlika och jämställda livsvillkor identifierats som en särskilt utmaning. I Vision Västra Götaland är jämställdhet ett av de fyra generella perspektiven som ska genomsyra hela verksamheten. Några inslag under visionen är att hälsan är like god hos både kvinnor och män och att kvinnor och män har lika lön för lika och likvärdigt arbete. I budgeten är ett av de prioriterade målen för 2016-18 att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. Ett av fokusområden är att bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. VGR upprättad en policy för mänskliga rättigheter samt riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 10.2 Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Utvärdering av gap Tillgängliga och användbara miljöer riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet Vision Västra Götaland: jämställdhet är en av de fyra generella perspektiven som ska genomsyra hela verksamheten. Ett inslag i visionen som berör jämställdhet är Resurser hos varje människa tas tillvara oavsett kön, ursprung, funktionshinder, sexuell läggning eller religion. 10.3 Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende. 10.4 Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet. 10.7 Underlätta en ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av personer, inklusive genom planerad och väl fungerande migrationspolitik. Att avskaffa diskriminering tas upp i styrdokument såsom policyn för jämställdhet och mångfald och policyn för mänskliga rättigheter. Avskaffning av diskriminerande lagstiftning ligger utanför VGRs uppdrag. Handlingsplan för implementering av CEMR-deklarationen Vision Västra Götaland: jämställdhet är en av de fyra generella perspektiven som ska genomsyra hela verksamheten. Lönepolicy Policy för jämställdhet och mångfald Budget 2016: prioriterat mål för att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Vision Västra Götaland: Integration är ett av de fyra generella perspektiven. Relevanta inslag i visionen inkluderar bl.a.: Mångfald är en gemensam tillgång, som bidrar till regionens tillväxt och utveckling Varje kvinna och man med utländsk bakgrund finns i arbete eller utbildning Utländsk /internationell utbildning och yrkeskompetens tas tillvara Skillnader i sysselsättningsgrad mellan invånare med svensk respektive utländsk bakgrund har jämnats ut. Arbetsgivare, myndigheter och organisationer har uppnått en samverkan om integrationsprocessen för nyanlända flyktingar och invandrare som är ett internationellt föredöme En region med hög interkulturell och internationell kompetens Sida 27 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Hållbara städer och samhällen Koppling till styrdokument SDG11 är ett mål som berör många områden i samhället såsom transportsystem, kultur, kopplingar mellan städer och landsbygden, strategier för klimatanpassning samt krishantering. VGR har uppdrag avseende kollektivtrafik, kultur och krishantering och prioriteringar inom dessa områden beskrivs i ett flertal styrdokument, bl.a. budget 2016, regionala trafikförsörjningsprogrammet, kulturstrategin och krishanteringsplanen. Som region spelar VGR en viktig roll i samspelet mellan stad och land. Ett av fokusområdena i budget 2016 är att göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling. VGR har också upprättad ett regionalt serviceprogram för landsbygden och skärgårdsområden. Klimatomställning och att minska samhällets klimatpåverkan är frågor som genomsyrar ett flertal styrdokument, bl.a. budget 2016, Klimatarbetet i Västra Götaland, strategin för regional utveckling (VG 2020), och handlingsprogrammet för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster Delmål med relevans för VGRs verksamhet 11.2 Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer. Utvärdering av gap Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025: utökade satsningar på de mindre vägarna i länet. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland: Det övergripande målet är att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka Budget 2016: prioriterade mål avseende kollektivtrafiken VG2020: ett av de prioriterade områdena är att investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling Miljöprogram: Fastställda mål och åtgärder angående transporter i regionen 11.4 Stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv. Kulturstrategin Vision Västra Götaland: ett av fokusområdena är En ledande kulturregion Budget 2016: ett kulturliv som engagerar är ett av huvudområdena VGR 2020: en ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet är ett av de prioriterade frågorna 11.a Främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att stärka den nationella och regionala utvecklingsplaneringen. 11.b Till 2020 väsentligen öka det antal städer och samhällen som antar och genomför integrerade strategier och planer för inkludering, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och motståndskraft mot katastrofer samt utveckla och genomföra, i linje med Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015 2030, en samlad katastrofriskhantering på alla nivåer. Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025 Regionalt serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden i Västra Götaland 2014-2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Vision Västra Götaland: Den gemensamma regionen är ett av de fyra generella perspektiv Vision Västra Götaland: Integration är ett av de fyra generella perspektiven. Inslag i visionen inkluderar bl.a. att utländsk /internationell utbildning och yrkeskompetens tas tillvara, och skillnader i sysselsättningsgrad mellan invånare med svensk respektive utländsk bakgrund har jämnats ut. Bl.a. Klimatarbetet i Västra Götaland och VG2020 innehåller mål och prioriteringar avseende klimatomställning och samhällets klimatpåverkan. Krishanteringsplan Sida 28 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Hållbar konsumtion och produktion Koppling till styrdokument En av fyra prioriteringarna i strategin för tillväxt och utveckling (VG2020) avser en region där vi tar globalt ansvar. Prioriteringen bryts ner till prioriterade fokusområden Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer. Handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar pekar ut Västra Götaland som en viktig jordbrukslän där livsmedelsindustrin utgör en viktig näring. Handlingsprogrammet för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster omfattar långsiktiga mål och prioriteringar som avser bl.a. system som gynnar hållbar konsumtion i samhället och produkter och affärsmodeller med effektiv och cirkulär råvaruanvändning. VGR har även möjlighet att stimulera till hållbart jordbruk genom den utbildningsverksamheten som bedrivs bl.a. i form av naturbruksgymnasier. VGR ska vara föregångare i det egna miljöarbetet. I miljöprogrammet är Livsmedel samt Produkter & Avfall prioriterade områden med åtgärder kopplade bl.a. till minskat matsvinn och ökad andel ekologiska livsmedel. I Budget 2016 nämns miljökrav vid upphandling och inköp som viktiga frågor i integrering av sociala och miljömässiga värden i verksamheten. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 12.1 Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster*. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar. Utvärdering av gap Styrdokumenten VG2020, Handlingsprogrammen för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster samt för livsmedel och gröna näringar, och miljöprogrammet syftar till att möjliggöra att samhället producera och konsumera på ett mer hållbart sätt. Handlingsprogrammet för internationella forsknings- och innovationssamarbeten (fokus på europeiska forsknings- och innovationsprogram) 12.2 Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser. 12.3 Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd. 12.4 Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. VG2020 Handlingsprogrammen för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster samt för livsmedel och gröna näringar Miljöprogrammet Handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar: åtgärd kopplade till att minska miljöpåverkan från matsvinnet Miljöprogrammet: prioriterat område Produkter & Avfall Klimatarbete i Västra Götaland: klimatsmart mat Miljöprogrammet: prioriterade områden Läkemedel, Kemikalier, Produkter & Avfall Handlingsprogram för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster *The 10-year framework of programmes on sustainable consumption and production patterns (10YFP) is a global framework of action to enhance international cooperation to accelerate the shift towards sustainable consumption and production (SCP) in both developed and developing countries. http://www.unep.org/10yfp Sida 29 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Hållbar konsumtion och produktion Delmål med relevans för VGRs verksamhet 12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. 12.6 Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel. 12.7 Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar. 12.8 Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen. 12.b Utveckla och genomföra verktyg för att övervaka hur en hållbar utveckling påverkar en hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter. Utvärdering av gap VG2020: prioriterade fokusområden Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer. Handlingsprogrammet för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster Miljöprogrammet: prioriterade områden Läkemedel, Kemikalier, Produkter & Avfall Bl.a. Klimatarbete i Västra Götaland, handlingsprogrammen för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster samt för livsmedel och gröna näringar syftar till att uppmuntra samhällets olika aktörer, däribland företag, att införa hållbara metoder. Hållbarhetsrapportering som fråga nämns inte i de centrala styrdokumenten men VGR har möjlighet att bidra till ökad transparens genom att bl.a. ställa krav att bolag inom Västra Götalandsregionen rapporterar om de väsentliga hållbarhetsfrågorna i sina årsredovisningar. VGR kan också öka transparensen i sin egen årsredovisning, se sidorna 49-53 i denna rapport. Budget 2016 tar upp miljökrav vid upphandling och inköp Enligt inköpspolicy ska miljöperspektivet tillvaratas i upphandlingar och inköp. Huruvida det ställs krav kopplade t.ex. till arbetsvillkor och mänskliga rättigheter framgår inte av inköpspolicyn. Enligt uppgift pågår det för närvarande arbete med att uppdatera inköpspolicyn och tillhörande riktlinjerna. Det bedrivs ett mycket mer omfattande arbete med kravställning vid upphandlingsprocessen inom VGR är vad som framgår av de styrande dokumenten. Klimatarbete i Västra Götaland och handlingsprogrammen för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster samt för livsmedel och gröna näringar innehåller åtgärder som syftar till att informera och öka medvetenhet hos samhällets olika aktörer Turism som en viktig näring finns som inslag i visionen det goda livet, i VG 2020, Klimatarbete i Västra Götaland samt i handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar. Det finns dock inga specifika prioriteringar, mål eller åtgärder kopplade till turism. Sida 30 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Bekämpa klimatförändringen Koppling till styrdokument Klimatomställning och att minska samhällets klimatpåverkan är frågor som genomsyrar ett flertal styrdokument. Västra Götaland har ett mål att vara fossiloberoende till år 2030 (Klimatarbetet i Västra Götaland). Strategin för regional utveckling (VG 2020) har resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan som ett målområde. Trafikförsörjningsprogrammet har ett övergripande mål om att öka kollektivtrafikens marknadsandel. Hållbara transporter och transportsnål samhällsplanering finns också som prioriteringar i VG2020 (investeringar i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling). Av miljöprogrammets prioriterade områden har transporter och energi en mycket stark koppling till klimatförändring. I budget 2016 finns prioriterade mål avseende minskade utsläpp från fossila bränslen och den egna verksamhetens direkta miljöpåverkan. Kravställning vid upphandling och inköp är också sätt att bidra till minskad klimatpåverkan. VGR har flera prioriteringar avseende hållbar energi (SDG7), hållbar industri (SDG 7) och hållbar konsumtion (SDG12) som bidrar till detta mål om bekämpning av klimatförändring. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 13.1 Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. Utvärdering av gap VG2020: målområdet resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan Klimatarbetet i Västra Götaland: mål om fossiloberoende till år 2030 Trafikförsörjningsprogrammet Miljöprogrammet Handlingsprogram för hållbar energi Handlingsprogram för hållbara transporter 13.2 Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. VG2020 Klimatarbetet i Västra Götaland Trafikförsörjningsprogrammet Miljöprogrammet Handlingsprogram för hållbar energi Handlingsprogram för hållbara transporter 13.3 Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning. VG2020: målområdet resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan Klimatarbetet i Västra Götaland: mål om fossiloberoende till år 2030 Trafikförsörjningsprogrammet Miljöprogrammet Handlingsprogram för hållbar energi Handlingsprogram för hållbara transporter Sida 31 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Hav och marina resurser Koppling till styrdokument Från styrdokumenten framgår att frågor kopplade till marin miljö och marina sektorer är viktiga och den maritima strategin sätter en övergripande vision för Västra Götaland som maritim region: Västsverige ska vara en av Europas ledande maritima regioner med lösningar inriktade på innovation samt miljöanpassad och hållbar utveckling. Klimatarbetet i Västra Götaland nämner klimatanpassad sjöfart och marina innovationer som en klimatrelaterad insats som VGR stödjer och driver. Handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar tar upp fiskeindustri och turism som exemplar av viktiga näringar i Västra Götaland. De befintliga styrdokumenter innehåller inte några mål eller mer konkreta aktiviteter men det framgår av den maritima strategin att ett maritimt handlingsprogram för Västra Götaland ska tas fram som ska innehålla prioriteringar på en mer explicit nivå. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. Utvärdering av gap VG 2020: målområden Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer Handlingsprogram för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster och handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar Miljöprogrammet: prioriterade områden kemikalier och läkemedel 14.a Öka den vetenskapliga kunskapen, utveckla forskningskapaciteten och överföra havsteknik, med hänsyn tagen till den mellanstatliga oceanografiska kommissionens kriterier och riktlinjer för överföring av havsteknik (Criteria and Guidelines on the Transfer of Marine Technology), i syfte att skapa friskare hav och öka den marina biologiska mångfaldens bidrag till utvecklingen i utvecklingsländerna, i synnerhet i små önationer under utveckling och de minst utvecklade länderna. 14.c Stärka bevarandet och hållbart nyttjande av haven och havsresurserna genom att genomföra internationell rätt, såsom den kommer till uttryck i Förenta Nationernas havsrättskonvention (UNCLOS), som utgör den rättsliga ramen för bevarande och hållbart nyttjande av hav och havsresurser, vilket erinras om i punkt 158 i slutdokumentet The Future We Want från Förenta Nationernas konferens om hållbar utveckling (Rio+20). Handlingsprogrammet för internationella forsknings- och innovationssamarbeten (fokus på europeiska forsknings- och innovationsprogram) VG2020: prioriterade området internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden (marin miljö, marina sektorer) Maritim strategi VG2020 tar upp marin miljö och marina sektorer som styrkeområden. Maritim strategi beskriver det maritima områdets betydelse för Västra Götaland, t.ex. sjöfart, fiske och fiskberedning, besöksnäring, båtbranschen och marin-tekniska underleverantörer. Hållbar fiskeindustri och frågor avseende fiskebeståndet beskrivs inte i de befintliga styrdokumenten. Sida 32 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Ekosystem och biologisk mångfald Koppling till styrdokument VGRs arbete med biologisk mångfald sker till stor del genom ett aktivt arbete inom andra områden som har en positiv påverkan på biologisk mångfald, t.ex. klimatarbetet, minskad resursanvändning, giftfri miljö, livsmedel och hållbar konsumtion. VGR har möjlighet att bidra till SDF15 genom utbildningsinsatser i den utbildningsverksamheten som bredrivs bl.a. i naturbruksgymnasierna och biologiska yrkeshögskolan. Budget 2016 lyfter fram främjandet av biologisk mångfald genom verksamheter såsom Botaniska Trädgården och Västkuststiftelsen. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 15.2 Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen. 15.9 Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper. 15.a Mobilisera och väsentligt öka de finansiella resurserna från alla källor för att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden och ekosystemen. Utvärdering av gap Utbildningsinsatser i den utbildningsverksamheten som bredrivs bl.a. i naturbruksgymnasierna och biologiska yrkeshögskolan. Flera styrdokument omfattar prioriteringar som är kopplade till hållbar användning av ekosystem, däribland skogar. Skogar har dock inte identifierats som ett särskilt fokusområde för aktiviteter. VGRs arbete med biologisk mångfald sker till stor del genom ett aktivt arbete inom andra områden som har en positiv påverkan på biologisk mångfald VG2020 innehåller flera insatser som bidrar till bilogisk mångfald, t,ex, inom målen Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer. Budget 2016: medel till Göteborgs botaniska trädgård och till Västkuststiftelsen. Göteborgs botaniska trädgård har fått ökat anslag för att säkra viktiga växtsamlingar och för att starta upp ett viktigt utvecklingsarbete. Sida 33 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Fredliga och inkluderande samhällen Koppling till styrdokument VGR är en politiskt styrd organisation med höga krav på ansvar och transparens. VGR har upprättad Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. Några av inslagen i VGRs Vision är en jämställd maktstruktur i såväl näringslivet som offentlig verksamhet och i politiken och en region utan mäns våld mot kvinnor och där kvinnor inte är utsatta. VGR har upprättad en Policy för mänskliga rättigheter. Delmål med relevans för VGRs verksamhet Utvärdering av gap 16.1 Avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt. Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård 2016: Vårdcentral ska särskilt beakta tidig upptäckt av barn som far illa och personer som utsätts för våld i nära relationer Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter 2013-2016 Budget 2016 Vision Västra Götaland: ett av de viktiga inslagen i visionen är en region utan mäns våld mot kvinnor och där kvinnor inte är utsatta Handlingsplan för implementering av CEMR-deklarationen 16.2 Eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn. Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen 16.5 Väsentligt minska alla former av korruption och mutor. Frågor kopplade till korruption och mutor beskrivs inte i de centrala styrdokumenten Från bilaga till årsredovisning 2015 framgår det att riktlinjer mot korruption, mutor och jäv har framtagits men är inte fastställda än Enligt uppgift pågår det arbete med framtagning av riktlinjer mot korruption, ledningssystem mot oegentligheter samt utbildningsinsatser. Dessa har inte fastställts än. 16.6 Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.7 Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.10 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. Regionfullmäktiges beslut finns tillgängliga på VGRs hemsida VGRs handlingsplan för mänskliga rättigheter (ej fastställd än) tar upp ansvar som ett åtgärdsområde med förstärkt rättighetsperspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag. Vision Västra Götaland: några av inslagen i visionen är en jämställd maktstruktur i såväl näringslivet som offentlig verksamhet och i politiken och valdeltagandet är högt och fler medborgare med utländsk bakgrund finns i beslutande församlingar I personalvisionen 2021 nämns att arbeta i en politiskt styrd och skattefinansierad organisation innebär ett särskilt ansvar med värden såsom delaktighet och tillgänglighet i värdegrunden. Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Enligt personalvisionen 2021 präglas VGRs arbetssätt av öppenhet, ansvarstagande, samarbete och dialog. Sida 34 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Genomförande och globalt partnerskap Koppling till styrdokument VGR har upprättad en Internationell policy som bl.a. fastställer principer för medlemskap i organisationer och samarbetsavtal med andra regioner. I VG2020 finns det ett övergripande mål om att ta globalt ansvar med två inriktningsmål: - Västra Götaland ska år 2020 ses som ett föredöme när det gäller utveckling, implementering och spridning av hållbara lösningar i Sverige och Europa -Invånarna i Västra Götaland ska ta ökad hänsyn till hur deras konsumtion påverkar människor och miljö, lokalt och globalt Delmål med relevans för VGRs verksamhet Utvärdering av gap 17.14 Föra en mer samstämmig politik för hållbar utveckling. VGR 2020 Budget 2016 Vision Västra Götaland 17.16 Stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling och komplettera det med partnerskap mellan flera parter som mobiliserar och utbyter kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser, för att bidra till att målen för hållbar utveckling nås i alla länder, i synnerhet utvecklingsländer. Internationell policy VG2020: ett övergripande mål om att ta globalt ansvar med två inriktningsmål: Västra Götaland ska år 2020 ses som ett föredöme när det gäller utveckling, implementering och spridning av hållbara lösningar i Sverige och Europa Invånarna i Västra Götaland ska ta ökad hänsyn till hur deras konsumtion påverkar människor och miljö, lokalt och globalt Vidare finns följande prioriterade frågor: Öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt Riva gränshinder och öka samverkan med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund 17.17 Uppmuntra och främja effektiva offentliga och offentlig-privata partnerskap samt partnerskap inom det civila samhället vilka bygger på erfarenheterna från andra partnerskap och deras finansieringsstrategier. VG2020: Några av de prioriterade frågorna inkluderar: Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling Sida 35 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen ISO 26000:2010 Vägledning för socialt ansvarstagande

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen ISO 26000 standard Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet Huvudområde: Verksamhetsstyrning Beskrivning Delområden Betydelse för VGR Verksamhetsstyrning består av systemet som en organisation använder för att fatta och genomföra beslut för att nå sina mål. Verksamhetsstyrning kan bestå av såväl formella styrmekanismer baserade på definierade strukturer och processer som informella mekanismer som skapas genom organisationens kultur och värderingar. Verksamhetsstyrning är den viktigaste faktorn för att en organisation ska kunna ta ansvar för påverkan av sina beslut och aktiviteter, samt för att integrera sitt sociala ansvarstagande i hela organisationen och i sina relationer. Huvudområde: De mänskliga rättigheterna Inga delområden kopplade till detta huvudområde i ISO 26000. VGRs verksamhet är omfattande och när det gäller hälso- och sjukvården komplex. De beslut som fattas påverkar många människor inom och utanför organisationen. Det är därför viktigt att besluten är väl underbyggda presenteras så att motiven blir begripliga för de som berörs är förankrade för ett effektivt genomförande föregås av en process som präglas av delaktighet, samt att det framgår vilka som har mandat att fatta besluten. Beskrivning Delområden Betydelse för VGR De mänskliga rättigheterna är grundläggande rättigheter som alla människor är berättigade till. De mänskliga rättigheterna kan delas i två kategorier: Medborgerliga och politiska rättigheter, inklusive rätten till liv och frihet, jämlikhet inför lagen och yttrandefriheten. Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inklusive rätten till arbete, rätten till mat, rätten till hälsa, rätten till utbildning och rätten till social trygghet. Due diligence Risksituation Undvika medskyldighet Hantera missförhållanden Diskriminering och sårbara grupper Medborgerliga och politiska rättigheter Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet Det är ytterst staten som är skyldig att se till att alla människor i landet får sina rättigheter tillgodosedda. I Sverige har staten fördelat stora delar av ansvaret att direkt möta människorna till regioner, landsting och kommuner genom till exempel vård, omsorg och skola. Därmed har regioner, landsting och kommuner övertagit delar av statens ansvar för de mänskliga rättigheterna. I VGR ska alla beslut tas med hänsyn till mänskliga rättigheter medan verksamheterna ska präglas av delaktighet, jämlikhet, transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande. Sida 37

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen ISO 26000 standard Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet Huvudområde: Arbetshållanden Beskrivning Delområden Betydelse för VGR Arbetsförhållanden i en organisation täcker alla riktlinjer och arbetssätt relaterade till arbete inom, av eller på uppdrag av organisationen, inklusive arbete som utförs av under-leverantörer. Arbetsförhållanden sträcker sig utanför relationen mellan en organisation och direkt anställda eller det ansvar som en organisation har på en arbetsplats som den äger eller har direkt kontroll över. Sysselsättning och anställningsförhållanden Arbetsvillkor och social trygghet Social dialog Arbetsmiljö Personlig utveckling och utbildning i arbetet Med mer än 50 000 medarbetare är Västra Götalandsregionen en av Sveriges största arbetsgivare. Frågorna som rör arbetsförhållanden och arbetsvillkor, arbetsmiljö och kompetensutveckling är viktiga frågor för alla organisationer och offentliga verksamheter förväntas vara föregångare i frågor relaterade till jämställdhet och mångfald på arbetsplatserna. Huvudområde: Miljö Beskrivning Delområden Betydelse för VGR Samhället står inför många utmaningar vad gäller miljön, bland annat förbrukning av naturresurser, föroreningar, klimatförändringar, förstörelse av livsmiljöer, förlust av arter och kollaps av hela ekosystem och nedbrytning av livsmiljöer i städer och på landsbygd. Miljöfrågor på lokal, regional och global nivå är sammankopplade. Hanteringen av frågorna kräver ett omfattande, systematiskt och samlat angreppssätt. Förebyggande av föroreningar Hållbar resursanvändning Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Skydd av naturmiljö, biologisk mångfald och återställande av naturliga livsmiljöer Västra Götalandsregionen ska främja en god miljö ihop med andra aktörer i Västsverige och genom insatser inom den egna organisationen. Västra Götalandsregionen ska som stor organisation sträva efter att vara en föregångare genom det egna miljöarbetet. Genom att själva ställa höga miljökrav påverkar VGR också utvecklingen på miljöområdet. Sida 38

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen ISO 26000 standard Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet Huvudområde: Goda verksamhetsmetoder Beskrivning Delområden Betydelse för VGR Goda verksamhetsmetoder innebär etiskt agerande i en organisations kontakter med andra organisationer. Detta innefattar relationer mellan organisationer och myndigheter, samt mellan organisationer och deras partners, leverantörer, entreprenörer och konkurrenter, samt de sammanslutningar som de är medlemmar i. Antikorruption Ansvarsfullt politiskt engagemang Konkurrens på lika villkor Främja socialt ansvarstagande i värdekedjan Respekt för äganderätten Demokrati, transparens och rättssäkerhet är viktiga värden för all offentlig verksamhet med att ansvar mot medborgarna avseende bekämpning av mutor och andra former av korruption. VGR är en stor upphandlare. Detta kräver följsamhet till lagar och etiska principer samt möjliggör att krav kan ställas på leverantörer. Huvudområde: Konsumentfrågor Beskrivning Delområden Betydelse för VGR FNs riktlinjer för konsumentskydd och den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter uttrycker principer som bör vägleda vid praktisk tillämpning av socialt ansvarstagande när det gäller konsumenters legitima behov, inklusive att tillgodose grundläggande behov och allas rätt till en adekvat levnadsstandard, däribland adekvat föda, kläder och bostad, samt till ständigt förbättrade levnadsförhållanden och tillgång till nödvändiga produkter och tjänster. God marknadsföring, saklig och opartisk information samt goda avtalsmetoder Skydd av konsumenternas hälsa och säkerhet Hållbar konsumtion Konsumentservice, support samt klagomåls- och tvistlösning Skydd av konsumenternas personliga uppgifter och integritet Huvudområdet konsumentfrågor omfattar flera olika frågeställningar som berör VGRs verksamhet. Relevanta perspektiv i detta sammanhang omfattar bl.a. transparens i kommunikation, arbetsgivaransvar gällande hantering av farliga ämnen såsom kemikalier, möjligheten att styra mot hållbar konsumtion genom kravställning vid upphandlingar. Delområden Konsumentservice, support samt klagomåls- och tvistlösning och Skydd av konsumenternas personliga uppgifter och integritet har inte ingått i analysen. Sida 39

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen ISO 26000 standard Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet Huvudområde: Samhällsengagemang och utveckling Beskrivning Delområden Betydelse för VGR Samhällsengagemang antingen individuellt eller genom allmännyttiga sammanslutningar bidrar till att stärka det civila samhället. Organisationer som på ett respektfullt sätt engagerar sig i lokalsamhället och dess institutioner stärker demokratin och speglar de samhälleliga värderingarna. Med lokalsamhällen avses i detta avsnitt bostäder eller andra sociala bosättningar inom ett geografiskt område som finns i den fysiska närheten till organisationens verksamhetsplatser eller till områden där organisationen har en påverkan. Lokalt samhällsengagemang Utbildning och kultur Jobbskapande och kompetensutveckling Skapa välstånd och inkomstmöjligheter Hälsa Sociala investeringar Huvudområdet konsumentfrågor omfattar flera centrala frågeställningar utifrån de uppdrag och prioriteringar VGR har. Hälso- och sjukvård, folkhälsa och kultur omfattas av VGRs uppdrag. Utbildning, jobbskapande och kompetensutveckling är prioriterade områden i VGRs egen verksamhet. Skapa välstånd inom regionen är ett övergripande syfte för det arbete som VGRs verksamheter bedriver. Sida 40

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Sammanfattning Huvudområde Verksamhetsstyrning Beskrivning av gap VGRs arbete överensstämmer väl med de kraven som ISO 26000 standard tar upp inom detta område. Inga gap har identifierats i analysen. Samhällsengagemang och utveckling Verksamhetsstyrning De mänskliga rättigheterna De mänskliga rättigheterna De områden med identifierade gap avser due diligence och uppföljningsprocesser, processer och rutiner kring säkerhetsarrangemang, mekanismer för att undersöka förekomsten av diskriminering samt riktlinjer kring kontinuitetsplanering. Arbetsförhållanden VGRs arbete överensstämmer väl med de kraven som ISO 26000 standard tar upp inom detta område. Inga gap har identifierats i analysen. Konsumentfrågor Goda verksamhetsmetoder Miljö Arbetsförhållanden Miljö Goda verksamhetsmetoder Konsumentfrågor De områden där gap har identifieras avser bl.a. identifiering av risker kopplade till klimatförändring, identifiering av verksamhetens eventuella negativa påverkan på biologisk mångfald samt att VGR har inga särskilda insatser för återvunnet material eller att återvinna vatten. Inom hållbar konsumtion bedrivs ett mer aktivt arbete inom ramen för regionutveckling än inom den egna verksamheten. VGRs arbete överensstämmer väl med de kraven som ISO 26000 standard tar upp inom detta område. Ett område som uppmärksammats i analysen är bekämpning av korruption och andra oegentligheter. Policy och riktlinjer inom detta område har inte fastställts än och därmed har antikorruption identifierats som ett område där viss förbättringsutrymme finns. Följande delområden har inkluderats i bedömningen: God marknadsföring, saklig och opartisk information samt goda avtalsmetoder, Skydd av konsumenternas hälsa och säkerhet, Hållbar konsumtion. Inga gap har identifierats i analysen. Samhällsengagemang och utveckling VGRs arbete överensstämmer väl med de kraven som ISO 26000 standard tar upp inom detta område. Ett potentiellt gap har identifierats i analysen avseende den utsträckningen investeringsbesluten analyseras utifrån påverkan på jobbskapandet. Sida 41

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap De mänskliga rättigheterna Delområde Beskrivning av gap Due diligence Processer finns för att följa upp och hantera den faktiska påverkan som särskilda åtgärder (t.ex. investeringar) har haft på mänskliga rättigheter, t.ex. i regionfullmäktiges budget men inte på alla nivåer. Grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet Due diligence Risksituation Risksituation Undvika medskyldighet Mänskliga rättigheter är inte systematiskt inarbetat i due diligence processer Inga särskilda processer eller rutiner för att kontrollera att mänskliga rättigheter respekteras inom ramen för säkerhetsarrangemang. Inga krav är fastställda kring utbildning av säkerhetspersonal angående mänskliga rättigheter Hantera missförhållanden Fokus i bedömningen har varit på processer för att rapportera och hantera klagomål, samt oberoendet och tillgängligheten av processen. Inga identifierade gap. Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Undvika medskylidhet Diskriminering och sårbara grupper På medarbetarsidan finns det mekanismer (medarbetarenkät) för att bl.a. undersöka om det förekommer diskriminering i verksamheten. Vi har inte sett någon liknande systematiskt process på invånarsidan. Medborgerliga och politiska rättigheter Fokus i bedömningen har varit på hur rättigheter såsom åsiktfrihit, yttrandefrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet mm. beaktas i processer och beslut. Inga identifierade gap. Medborgerliga och politiska rättigheter Diskriminering och sårbara grupper Hantera missförhållanden Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet Det finns i dagsläget riktlinjer om kontinuitetsplanering (för att säkerställa distribution av nödvändiga varor, produkter och/eller tjänster) men anses inte vara tillfredsställande. Det pågår därför tre projekt där VGR IT, regionservice och Västfastigheter har fått i uppdrag att se över sin förmåga att leverera i förhållande till kärnverksamhetens behov. Fokus i bedömningen har varit på hur frågor såsom föreningsfrihet, tvångsarbete, icke-diskriminering och barnarbete beaktas i VGRs verksamhet. Inga identifierade gap. Sida 42

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Arbetsförhållanden Sysselsättning och anställningsförhållanden Delområde Sysselsättning och anställningsförhållanden Arbetsvillkor och social trygghet Beskrivning av gap Fokus i bedömningen har varit på processer och rutiner avseende motverkande av diskriminering, uppsägningar, och skydd av personuppgifter. Inga identifierade gap. Fokus i bedömningen har varit på frågor avseende efterlevnad av och respekt för kollektivavtal, relevanta lagar och förordningar, nationella/religiösa traditioner, och balans mellan arbete och privatliv. Inga identifierade gap. Personlig utveckling och utbildning i arbetet Arbetsvillkor och social trygghet Social dialog Fokus i bedömningen har varit på frågor kopplade till anställdas rättigheter att bilda egna organisationer och facklig representation. Inga identifierade gap. Arbetsmiljö Fokus i bedömningen har varit på frågor avseende arbetsmiljö, såsom arbetsmiljörisker, säkerhet, och hantering av incidenter och olyckor. Inga identifierade gap. Personlig utveckling och utbildning i arbetet Fokus i bedömningen har varit på kompetensutveckling. Inga identifierade gap. Arbetsmiljö Social dialog Sida 43

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Miljö Förebyggande av föroreningar Delområde Förebyggande av föroreningar Beskrivning av gap Identifierat gap avseende rapportering av giftiga och farliga material som används och släpps ut av organisationen. På koncernnivån sker rapporteringen på övergripande nivå i VGRs miljöredovisning där detaljerade uppgifter om mängder och typer av farliga ämnen som använts och släppts ut inte framgår. På koncernövergripande nivå finns inget program för att förebygga miljöolyckor eller beredskap att hantera eventuella olyckor. Skydd av naturmiljö, biologisk mångfald och återställande av naturliga livsmiljöer Hållbar resursanvändning Hållbar resursanvändning VGR har inga särskilda insatser för återvunnet material eller att återvinna vatten. Pågående arbete inom detta område omfattar bl.a. återanvändning av kontorsmöbler vid flytt, kravställning vid upphandlingar samt forskning och utveckling i samarbete med andra aktörer för att få med flera förnybara varor i upphandlingen. Avseende hållbar konsumtion har VGR större fokus på frågan inom ramen för regional utveckling än i det interna miljöarbetet. Pågående arbete inom detta område omfattar bl.a. aktiviteter för att minska matsvinn och återanvända kontorsmöbler. Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Skydd av naturmiljö, biologisk mångfald och återställande av naturliga livsmiljöer Ingen riskanalys har genomförts för att identifiera risker kopplade till klimatförändring. Det finns inte heller en systematiskt process för att identifiera möjligheter för att undvika / minimera skador kopplade till klimatförändring Ingen analys har genomförts för att identifiera om verksamhetens eventuella negativa påverkan på biologisk mångfald. Pågående arbete inom detta område omfattar bl.a. kravställning vid upphandlingar avseende hållbara skogsvaror. Sida 44

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Goda verksamhetsmetoder Antikorruption Delområde Antikorruption Beskrivning av gap Arbete pågår med framtagning av riktlinjer mot korruption, ledningssystem mot oegentligheter samt utbildningsinsatser. På grund av att dessa processer och dokument inte har fastställts än har detta område identifierats som ett område där förbättringsutrymme finns. Respekt för äganderätten Ansvarsfullt politiskt engagemang Anvarsfullt politiskt engagemang Fokus i bedömningen har varit på frågor kopplade till ansvarsfullt politiskt deltagande, politiska bidrag samt lobbying och riktlinjer för personer som företräder VGR. Inga identifierade gap. Konkurrens på lika villkor Fokus i bedömningen har varit på kravställning vid upphandlingar samt reglering av offentlig säljverksamhet. Inga identifierade gap. Främja socialt ansvarstagande i värdekedjan Fokus i bedömningen har varit på kravställning vid upphandlingar. Inga identifierade gap. Främja socialt ansvarstagande i värdekedjan Konkurrens på lika villkor Respekt för äganderätten Fokus i bedömningen har varit på immateriella rättigheter. Inga identifierade gap. Sida 45

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Konsumentfrågor God marknadsföring, saklig och opartisk information samt goda avtalsmetoder Delområde God marknadsföring, saklig och opartisk information samt goda avtalsmetoder Beskrivning av gap Fokus i bedömningen har varit på transparent, lättillgänglig kommunikation och marknadsföring. Inga identifierade gap Skydd av konsumenternas personliga uppgifter och integritet Skydd av konsumenternas hälsa och säkerhet Skydd av konsumenternas hälsa och säkerhet Fokus i bedömningen har varit på arbetsgivaransvar (t.ex. hantering av farliga ämnen). Inga identifierade gap. Hållbar konsumtion Fokus i bedömningen har varit på kravställning vid upphandlingar. Inga identifierade gap. Konsumentservice, support samt klagomålsoch tvistlösning Hållbar konsumtion Konsumentservice, support samt klagomåls- och tvistlösning Delområdet har inte ingått i analysen Skydd av konsumenternas personliga uppgifter och integritet Delområdet har inte ingått i analysen Sida 46

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Samhällsengagemang och utveckling Lokalt samhälsengagemang Delområde Lokalt samhällsengagemang Utbildning och kultur Beskrivning av gap Fokus i bedömningen har varit på processer för att samråda med lokalsamhället och för att uppmärksamma sårbara, diskriminerade, marginaliserade och underrepresenterade grupper. Inga identifierade gap. Fokus i bedömning har varit på frågor kopplad e till bevarande av kulturarv samt hur VGR främjar kulturell verksamhet. Inga identifierade gap. Sociala investeringar Utbildning och kultur Jobbskapande och kompetensutveckling Fokus i bedömningen har varit på kompetensförsörjning och samverkan med andra aktörer i arbetsmarknadsfrågor. Potentiellt gap identifierats i den utsträckningen investeringsbesluten analyseras utifrån påverkan på jobbskapandet, Skapa välstånd och inkomstmöjligheter Fokus i bedömningen har varit bl.a. på frågor rörande utveckling av service i gles- och landsbygden. Inga identifierade gap. Hälsa Jobbskapande och kompetensutveckling Hälsa Fokus i bedömningen har varit på det arbetet som bedrivs inom ramen för VGRs uppdrag inom folkhälsa. Inga identifierade gap. Skapa välstånd och inkomstmöjligheter Sociala investeringar Fokus i bedömning har varit på frågor kopplad e till främjande av lokal samhällsutveckling vid sociala investeringar. Inga identifierade gap. Sida 47

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen EU-direktiv avseende redovisning av hållbarhetsinformation Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (Ds 2014:45)

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Överblick: förslag till ändringar i årsredovisningslagen ÅRL 1995:1554 Förslagen förändring 6. Kap 6 Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla en beskrivning av den mångfaldspolicy som tillämpas i fråga om bolagets styrelse, målet med policyn, hur policyn har tillämpats under räkenskapsperioden och resultatet av den. Om bolaget inte tillämpar någon mångfaldspolicy ska skälen för det anges. (Förslaget om mångfaldspolicy berör stora noterade aktiebolag). 6. Kap 10 Förvaltningsberättelsen för ett stort företag och ett företag av allmänt intresse ska innehålla en hållbarhetsrapport, om inte företaget har valt att med stöd av 13 i stället upprätta en från årsredovisningen skild hållbarhetsrapport. Första stycket gäller inte dotterföretag om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen som har upprättats av moderföretaget enligt 7 kap. 31 a. 6. Kap 11 Hållbarhetsrapporten ska innehålla de icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning, resultat och konsekvenserna av dess verksamhet, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Upplysningarna ska beskriva: 1. företagets affärsmodell, 2. den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts, 3. resultatet av policyn, 4. de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet, inklusive, när det är lämpligt, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser, 5. hur företaget hanterar riskerna, och 6. andra icke-finansiella förhållanden som är relevanta för verksamheten. Hållbarhetsrapporten ska även, när det är lämpligt, innehålla hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i årsredovisningen. Om särskilda riktlinjer har tillämpats vid upprättandet av hållbarhetsrapporten, ska det anges i rapporten. 6. Kap 13 Om företaget inte tillämpar någon policy i en eller flera av frågorna i första stycket, ska skälen för detta anges. Sida 49

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Överblick: förslag till ändringar i årsredovisningslagen Område Vad ska redovisas: uppgifter avseende hållbarhetsinformation Miljö Uppgifter om de aktuella och förutsebara konsekvenserna av företagets verksamhet på: miljön, hälsa och säkerhet, användning av energi från förnybara och/eller icke-förnybara källor, växthusgasutsläpp, vattenanvändning och luftföroreningar. Sociala förhållanden och personal Informationen i rapporten kan avse åtgärder som vidtagits för att säkra: jämställdhet, tillämpningen av Internationella arbetsorganisationens grundläggande konventioner, arbetsvillkor, social dialog, respekt för arbetstagarnas rätt till information och samråd, respekt för fackföreningars rättigheter, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och dialog med lokala grupper, och/eller åtgärder som vidtagits för att säkerställa skydd och utveckling av dessa grupper. Respekt för mänskliga rättigheter Informationen i rapporten kan innehålla information om: åtgärder för förebyggande av brott mot de mänskliga rättigheterna Motverkande av korruption Informationen i rapporten kan innehålla information om: befintliga styrmedel för bekämpning av korruption och mutor. Sida 50

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Analys av VGRs 2015 årsredovisning mot krav för redovisning av hållbarhetsinformation Krav i ÅRL Miljö Sociala förhållanden och personal Respekt för mänskliga rättigheter Motverkande av korruption Mångfaldspolicy Affärsmodell (uppdrag) Policyer som tillämpas i frågorna (styrdokument och mål) Resultat av policyer (indikatorer och utfall) Väsentliga risker Hantering av riskerna Informationen i ÅR 2015 omfattar de väsentliga upplysningarna för VGRs verksamhet / uppfyller kraven för redovisning av hållbarhetsinformation. Informationen i ÅR 2015 omfattar delvis de väsentliga upplysningarna för VGRs verksamhet / uppfyller delvis kraven för redovisning av hållbarhetsinformation.. Informationen i ÅR 2015 omfattar inte några upplysningar /uppfyller inte kraven för redovisning av hållbarhetsinformation. Ej krav för redovisning av hållbarhetsinformation. Sida 51

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Miljö, sociala förhållande och personal Krav i ÅRL Miljö Sociala förhållanden och personal Affärsmodell (uppdrag / väsentliga frågor) Policyer som tillämpas i frågorna (styrdokument och mål) Resultat av policyer (Indikatorer och utfall) Väsentliga risker Hantering av riskerna Sida 52 Kollektivtrafik: Utveckla och förstärka samarbetet med kommunerna kring kollektivtrafiken som en strategisk samhällsbyggnadsfråga Miljö: Ta fram program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen Beskriva vägen för att nå målet om ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 och lyfta frågan till regionstyrelsen Kollektivtrafik: Styrdokument: Kollektivtrafiknämndens miljö- och Klimatstrategi Mål: Fler ska välja att resa kollektivt, Kollektivtrafikens miljöpåverkan ska minska Miljö: Styrdokument: Miljöprogrammet, Klimatstrategin för Västra Götaland, Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Mål: Västra Götaland oberoende av fossil energi 2030, Egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Kollektivtrafik: Antal resor med kollektivtrafiken, andel fordonskilometer med förnybart drivmedel Miljö: Användning av fossil energi i egna verksamheter, Andel ekologiska livsmedel Utfallet på utsläpp av växthusgas i Västra Götaland redovisas Utfallet på områden såsom transporter, energi, produkter och avfall, livsmedel, kemikalier, läkemedel och lustgas redovisas Redovisningen omfattar kommentarer kring årets utfall. Väsentliga risker beskrivs inte. Det framgår inte heller om en riskanalys genomförts där miljörisker ingår. Aktiviteter genomförda under årets beskrivs men det är svårt att bedöma om dessa adresserar väsentliga miljörisker inom VGRs verksamhet. Folkhälsa och Hälso- och sjukvård Uppdragen beskrivs Västra Götalandsregionens medarbetare Väsentliga frågor utifrånvgrs roll som betydande arbetsgivare beskrivs Folkhälsa: Mål: Skapa förutsättningar för jämlik hälsa Hälso- och sjukvård: Hälsofrämjande arbete ska skapa förutsättningar för bättre hälsa Västra Götalandsregionens medarbetare: Kompetensförsörjning och utveckling Lönebildning, löneskillnader Ledarskap, arbetsmiljö, sjukfrånvaro Folkhälsa: Aktiviteter kopplade till målet Skapa förutsättningar för jämlik hälsa beskrivs Hälso- och sjukvård: Aktiviteter kopplade till målet Hälsofrämjande arbete ska skapa förutsättningar för bättre hälsa beskrivs Västra Götalandsregionens medarbetare: Utfallet på personalvolym, -struktur samt aktiviteter inom kompetensutveckling Utfallet på medellön och könsfördelning per personalgrupp Utfallet på sjukfrånvaro Folkhälsa: Utmaningar bl.a. avseende studieavhopp, barn i ekonomisk utsatta hushåll beskrivs men det är svårt att bedöma om dessa är väsentliga risker inom VGRs uppdrag för folkhälsa. Västra Götalandsregionens medarbetare: Utmaningar inom bl.a. långsiktig kompetensförsörjning, ledarskap, hälsa- och arbetsmiljö, och sjukfrånvaro beskrivs men det är svårt att bedöma om dessa är väsentliga risker inom VGRs verksamhet eller om en riskanalys genomförts där risker relaterade till personal ingår Folkhälsa och Västra Götalandsregionens medarbetare: Aktiviteter för att arbeta med utmaningar inom ovan nämnda områden beskrivs men det är svårt att bedöma om dessa aktiviteter adresserar väsentliga risker inom VGRs verksamhet och uppdrag.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Identifierade gap Respekt för mänskliga rättigheter, motverkande av korruption, mångfaldspolicy Krav i ÅRL Respekt för mänskliga rättigheter Motverkande av korruption Mångfaldspolicy Affärsmodell (uppdrag / väsentliga frågor) Rättighetsfrågor: Följa upp måluppfyllelsen i av regionfullmäktige beslutade handlingsplaner om rättighetsfrågor samt att till regionstyrelsen föreslå åtgärder utifrån denna uppföljning Beskrivning av väsentliga frågor / utmaningar för VGR ur säkerhetsperspektiv. Beskrivs i en separat bilaga för ÅR 2015. Ej krav för rapportering Policyer som tillämpas i frågorna (styrdokument och mål) Styrdokument: Handlingsplan 2013-2015 med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen 2014-2015 Mål: Verksamheterna ska vara tillgängliga för alla Minskad ojämlikhet och diskriminering Styrdokument: Säkerhetspolicy Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter 2013-2016 Handlingsplan för oegentligheter Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv (på remiss) Mål: Sju mål beskrivs i bilagan med fokus på krishantering och säkerhet. Inga mål har direkt koppling till frågor rörande motverkande av korruption. Framgår ej av ÅR 2015 om en mångfaldspolicy finns, vad målet med policyn är eller hur den har tillämpats under året Resultat av policyer (Indikatorer och utfall) Indikatorer Andel verksamheter, i egen eller privat regi, som har inventerat minst 90 % av sina enheter i Tillgänglighetsdatabasen Andel förvaltningsledningar och politiker i styrelser och nämnder som genomgått en utbildning i rättighetsbaserat arbete under året Inga resultat avseende oegentligheter redovisas Resultatet av mångfaldspolicyn redovisas inte Väsentliga risker Om det finns risker kopplade till mänskliga rättigheter framgår inte av redovisningen eller om en riskanalys genomförts där perspektivet mänskliga rättigheter ingår. En potentiell risk kan anses vara Bristande tillgänglighet innebär diskriminering och Västra Götalandsregionen har som offentlig organisation ett särskilt ansvar att verksamheten kan användas av, vara begriplig och tillgänglig för alla. Bilagan innehåller beskrivningar av starka och mindre starka områden samt beskrivning av regiongemensamma risker. I avsnittet om oegentligheter nämns uppföljning av leverantörer som ett utvecklingsområde. Om det finns specifika risker kopplade till korruption i verksamheten eller i leverantörsledet framgår inte tydligt. Ej krav för rapportering Hantering av riskerna Sida 53 Hantering av riskerna framgår ej av redovisningen. Som exempel nämns utvecklingsarbete med att stärka kontrollerna av leverantörer, utbildning och rådgivning hos förvaltningar och bolag, främst inom områdena mutor, jäv och otillåten påverkan. Om dessa aktiviteter adresserar väsentliga risker är svårt att bedöma. Ej krav för rapportering

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Bilaga 1 FNs mål och delmål för hållbar utveckling

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 1. Ingen fattigdom Delmål 1.1 Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag. 1.2 Till 2030 minst halvera den andel män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner. 1.3 Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 1.4 Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 1.5 Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 1.a Säkra en betydande resursmobilisering från en mängd olika källor, inklusive genom ökat utvecklingssamarbete, i syfte att ge utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, tillräckliga och förutsebara medel för att genomföra program och politik för att avskaffa all form av fattigdom. 1.b Upprätta sunda policy ramverk på nationell, regional och internationell nivå på grundval av utvecklingsstrategier som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, för att stödja ökade investeringar i åtgärder för att avskaffa fattigdom. Sida 55 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 2. Ingen hunger Delmål 2.1 Senast 2030 avskaffa hunger och garantera alla människor, i synnerhet de fattiga och människor i utsatta situationer, inklusive små barn, tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat året om. 2.2 Senast 2030 avskaffa alla former av undernäring, bland annat genom att senast 2025 nå de internationellt överenskomna målen i fråga om tillväxthämning och undervikt bland barn under fem år, samt tillgodose tonårsflickors, gravida och ammande kvinnors samt äldre personers näringsbehov. 2.3 Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till förädling och sysselsättning utanför jordbruket. 2.4 Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. 2.5 Senast 2020 upprätthålla den genetiska mångfalden av fröer, odlade växter, produktionsdjur och tamdjur samt deras besläktade vilda arter, bland annat med hjälp av välskötta och diversifierade frö- och växtbanker på nationell, regional och internationell nivå. Främja tillträde till samt rimlig och rättvis fördelning av de fördelar som uppstår vid användning av genetiska resurser och därmed förknippad traditionell kunskap, i enlighet med internationella avtal. 2.a Öka investeringarna, bland annat genom stärkt internationellt samarbete, i infrastruktur på landsbygden, forsknings- och rådgivningstjänster för jordbruket, teknikutveckling samt genbanker för växter och husdjur i syfte att öka jordbrukets produktionskapacitet i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna. 2.b Korrigera och förhindra handelsbegränsningar och snedvridningar på världsmarknaderna för jordbruksprodukter, inklusive genom att parallellt avskaffa alla former av exportsubventioner inom jordbruket liksom alla exportåtgärder med motsvarande verkan, i enlighet med mandatet för Doharundan. 2.c Vidta åtgärder för att säkerställa väl fungerande marknader och derivatmarknader för jordbruksråvaror. Underlätta tillgången till aktuell marknadsinformation, inklusive om livsmedelsreserver, i syfte att bidra till att begränsa extrema svängningar i livsmedelspriser Sida 56 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 3. Hälsa och välbefinnande Delmål 3.1 Till 2030 minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn. 3.2 Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda. 3.3 Senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar. 3.4 Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. 3.5 Stärka insatserna för att förebygga och behandla drogmissbruk, inklusive narkotikamissbruk och skadligt alkoholbruk. 3.6 Till 2020 halvera antalet dödsfall och skador i trafikolyckor i världen. 3.7 Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 3.8 Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla, som även skyddar mot ekonomisk risk, tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin av god kvalitet. 3.9 Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark. 3.a Stärka genomförandet av Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll i alla länder, där så är lämpligt. 3.b Stödja forskning om och utveckling av vaccin och läkemedel mot de smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar som i första hand drabbar utvecklingsländer. Sörja för tillgång till ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin, i enlighet med Doha-deklarationen om TRIPSavtalet och folkhälsa, i vilken det bekräftas att utvecklingsländerna har rätt att fullt ut utnyttja den flexibilitet som avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter erbjuder för att skydda folkhälsan och, framför allt, säkerställa att alla har tillgång till läkemedel. 3.c Väsentligt stärka finansieringen av hälso- och sjukvården liksom insatserna för att rekrytera, utveckla, utbilda och behålla hälso- och sjukvårdspersonal i utvecklingsländerna, särskilt i de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling. 3.d Stärka alla länders, i synnerhet utvecklingsländernas, kapacitet när det gäller tidig varning, riskreducering och hantering av nationella och globala hälsorisker. Sida 57 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 4. God utbildning för alla Delmål 4.1 Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet som leder till relevanta och ändamålsenliga kunskaper. 4.2 Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar har tillgång till förskola av god kvalitet som ger omvårdnad och förbereder dem för att börja grundskolan. 4.3 Senast 2030 säkerställa alla kvinnor och män lika tillgång till yrkesutbildning och eftergymnasial utbildning, inklusive högskoleutbildning, av god kvalitet till en överkomlig kostnad. 4.4 Till 2030 väsentligen öka det antal ungdomar och vuxna som har relevanta färdigheter, däribland tekniska färdigheter och yrkeskunnande, för sysselsättning, anständigt arbete och entreprenörskap. 4.5 Senast 2030 avskaffa skillnaderna mellan könen inom utbildningsområdet och säkerställa lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer för utsatta personer, inklusive personer med funktionsnedsättning, ursprungsfolk och barn som lever under utsatta förhållanden. 4.6 Senast 2030 säkerställa att alla ungdomar och en väsentlig andel av alla vuxna både män och kvinnor lär sig läsa, skriva och räkna. 4.7 Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling. 4.a Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla. 4.b Till 2020 väsentligen öka antalet stipendier i världen som kan sökas av personer från utvecklingsländer, i synnerhet de minst utvecklade länderna, små önationer under utveckling och afrikanska länder, för studier inom högre utbildning, inklusive yrkesutbildning samt informations- och kommunikationstekniska, tekniska, ingenjörsvetenskapliga och naturvetenskapliga program, i utvecklade länder och andra utvecklingsländer. 4.c Till 2030 väsentligen öka tillgången på utbildade lärare, bland annat genom internationellt samarbete kring lärarutbildning i utvecklingsländerna, särskilt de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling. Sida 58 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 5. Jämställdhet Delmål 5.1 Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt. 5.2 Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.3 Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.4 Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. 5.5 Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.6 Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. 5.a Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning. 5.b Öka användningen av gynnsam teknik, i synnerhet informations- och kommunikationsteknik, för att främja kvinnors egenmakt. 5.c Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer. Sida 59 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 6. Rent vatten och sanitet Delmål 6.1 Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.2 Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. 6.3 Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. 6.4 Till 2030 väsentligt effektivisera vattenanvändningen inom alla sektorer samt säkerställa hållbara uttag och en hållbar försörjning med sötvatten för att angripa vattenbristen och väsentligt minska det antal människor som lider av vattenbrist. 6.5 Senast 2030 genomföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genom gränsöverskridande samarbete. 6.6 Senast 2020 skydda och återställa de vattenrelaterade ekosystemen, däribland berg, skogar, våtmarker, floder, akviferer och sjöar. 6.a Till 2030 utöka det internationella samarbetet och stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna inom vatten- och sanitetsrelaterade verksamheter och program, inklusive genom tekniker för vatteninsamling, avsaltning, vatteneffektivitet, rening av avloppsvatten, återvinning och återanvändning. 6.b Stödja och stärka lokalsamhällenas deltagande i arbetet med att förbättra vatten- och sanitetshanteringen. Sida 60 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 7. Hållbar energi för alla Delmål 7.1 Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 7.2 Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. 7.3 Till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet. 7.a Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik. 7.b Till 2030 bygga ut infrastrukturen och uppgradera tekniken för att leverera moderna och hållbara energitjänster till alla i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling. Sida 61 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Delmål 8.1 Upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella förhållanden och i synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 procent per år i de minst utvecklade länderna. 8.2 Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 8.3 Främja utvecklingsinriktad politik som stödjer produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.4 Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten. 8.5 Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. 8.6 Till 2020 väsentligt minska den andel ungdomar som varken arbetar eller studerar. 8.7 Vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att avskaffa tvångsarbete, modernt slaveri och människohandel och säkra att de värsta formerna av barnarbete, inklusive rekrytering och användning av barnsoldater, förbjuds och upphör. Avskaffa alla former av barnarbete senast 2025. 8.8 Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar. 8.9 Senast 2030 utarbeta och genomföra politik för hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter. 8.10 Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla. 8.a Öka det handelsrelaterade stödet (Aid for Trade) till utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, bland annat genom det förstärkta integrerade ramverket för handelsrelaterat tekniskt bistånd till de minst utvecklade länderna (Enhanced Integrated Framework for Traderelated technical Assistance to Least Developed Countries). 8.b Senast 2020 utarbeta och börja tillämpa en global strategi för ungdomssysselsättning samt genomföra Internationella arbetsorganisationens globala sysselsättningspakt. Sida 62 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Delmål 9.1 Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. 9.2 Verka för en inkluderande och hållbar industrialisering. Till 2030 avsevärt öka industrins andel av sysselsättning och BNP, i enlighet med nationella förhållanden, och fördubbla denna andel i de minst utvecklade länderna. 9.3 Öka tillgången för småskaliga industriföretag och andra företag, i synnerhet i utvecklingsländerna, till finansiella tjänster, inklusive överkomliga krediter, samt deras integrering i värdekedjor och marknader. 9.4 Till 2030 rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dem hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser. Alla länder vidtar åtgärder i enlighet med sina respektive förutsättningar. 9.5 Förbättra den vetenskapliga forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling. 9.a Främja utbyggnad av hållbar och motståndskraftig infrastruktur i utvecklingsländerna genom ökat finansiellt, teknologiskt och tekniskt stöd till afrikanska länder, de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer och små önationer under utveckling. 9.b Stödja inhemsk teknikutveckling, forskning och innovation i utvecklingsländerna, inklusive genom att säkerställa en gynnsam policymiljö för exempelvis industriell diversifiering och förädling av råvaror. 9.c Väsentligt öka tillgången till informations- och kommunikationsteknik samt eftersträva allmän och ekonomiskt överkomlig tillgång till internet i de minst utvecklade länderna senast 2020. Sida 63 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 10. Minskad ojämlikhet Delmål 10.1 Till 2030 successivt uppnå och upprätthålla en inkomsttillväxt högre än det nationella genomsnittet för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst. 10.2 Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 10.3 Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende. 10.4 Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet. 10.5 Förbättra regleringen och övervakningen av globala finansmarknader och finansinstitut samt stärka genomförandet av sådana regleringar. 10.6 Säkra stärkt representation och röst till utvecklingsländer i beslutsfattandet i globala internationella ekonomiska och finansiella institutioner i syfte att göra dessa mer effektiva, trovärdiga, ansvarsskyldiga och legitima. 10.7 Underlätta en ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av personer, inklusive genom planerad och väl fungerande migrationspolitik. 10.a Genomföra principen om särskild och differentierad behandling för utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, i enlighet med Världshandelsorganisationens avtal. 10.b Uppmuntra offentligt utvecklingsbistånd och finansiella flöden, inklusive utländska direktinvesteringar, till de stater där behovet är som störst, i synnerhet de minst utvecklade länderna, afrikanska länder, små önationer under utveckling samt kustlösa utvecklingsländer, i enlighet med deras nationella planer och program. 10.c Senast 2030 minska transaktionskostnaderna för migranters remitteringar till mindre än 3 procent samt avskaffa remitteringskorridorer där kostnaderna överstiger 5 procent. Sida 64 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 11. Hållbara städer och samhällen Delmål 11.1 Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden. 11.2 Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer. 11.3 Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder. 11.4 Stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv. 11.5 Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även tillse att de direkta ekonomiska förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsentligt. Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer. 11.6 Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall. 11.7 Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. 11.a Främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att stärka den nationella och regionala utvecklingsplaneringen. 11.b Till 2020 väsentligen öka det antal städer och samhällen som antar och genomför integrerade strategier och planer för inkludering, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och motståndskraft mot katastrofer samt utveckla och genomföra, i linje med Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015 2030, en samlad katastrofriskhantering på alla nivåer. 11.c Stödja de minst utvecklade länderna, inklusive genom finansiellt och tekniskt bistånd, att bygga hållbara och motståndskraftiga byggnader av lokala material. Sida 65 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 12. Hållbar konsumtion och produktion Delmål 12.1 Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster*. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar. 12.2 Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser. 12.3 Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd. 12.4 Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. 12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. 12.6 Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel. 12.7 Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar. 12.8 Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen. 12.a Stödja utvecklingsländerna att stärka sin vetenskapliga och tekniska kapacitet att utvecklas i riktning mot mer hållbarar konsumtions- och produktionsmönster. 12.b Utveckla och genomföra verktyg för att övervaka hur en hållbar utveckling påverkar en hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter. 12.c Rationalisera ineffektiva subventioner av fossila bränslen som uppmuntrar till slösaktig konsumtion genom att undanröja snedvridningar på marknaden, i enlighet med nationella förhållanden. Detta kan till exempel omfatta att omstrukturera beskattningen och avveckla eventuella skadliga subventioner för att avspegla deras effekter på miljön. En sådan politik måste ta full hänsyn till utvecklingsländernas särskilda behov och förhållanden och minimera eventuella negativa effekter på deras utveckling på ett sätt som skyddar de fattiga och de berörda samhällena. *The 10-year framework of programmes on sustainable consumption and production patterns (10YFP) is a global framework of action to enhance international cooperation to accelerate the shift towards sustainable consumption and production (SCP) in both developed and developing countries. http://www.unep.org/10yfp Sida 66 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 13. Bekämpa klimatförändringen Delmål 13.1 Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.2 Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. 13.3 Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning. 13.a Fullfölja det åtagande som de utvecklade länder som är parter i Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar gjort gällande en målsättning att till 2020 gemensamt mobilisera 100 miljarder US-dollar årligen från alla typer av källor för att tillgodose utvecklingsländernas behov vad gäller meningsfulla begränsningsåtgärder och insyn i genomförandet samt så snart som möjligt finansiera och operationalisera den gröna klimatfonden fullt ut. 13.b Främja mekanismer för att höja förmågan till effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen. Sida 67 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 14. Hav och marina resurser Delmål 14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. 14.2 Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav. 14.3 Minimera och åtgärda med havsförsurningens konsekvenser, bland annat genom ökat vetenskapligt samarbete på alla nivåer. 14.4 Senast 2020 införa en effektiv fångstreglering och stoppa överfiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske liksom destruktiva fiskemetoder samt genomföra vetenskapligt baserade förvaltningsplaner i syfte att återställa fiskbestånden så snabbt som möjligt, åtminstone till de nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag, fastställt utifrån deras biologiska egenskaper. 14.5 Senast 2020 skydda minst 10 procent av kust- och havsområdena, i överensstämmelse med nationell och internationell rätt och på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rön. 14.6 Senast 2020 förbjuda vissa former av fiskesubventioner som bidrar till överkapacitet och överfiske, avskaffa subventioner som bidrar till olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och avstå från att införa nya sådana subventioner, med erkännande av att en ändamålsenlig och effektiv särskild och differentierad behandling av utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna bör vara en integrerad del av förhandlingarna om fiskesubventioner i Världshandelsorganisationen.[1] 14.7 Till 2030 öka den ekonomiska nyttan för små önationer under utveckling och de minst utvecklade länderna av ett hållbart nyttjande av marina resurser, bland annat genom en hållbar förvaltning av fiske, vattenbruk och turism. 14.a Öka den vetenskapliga kunskapen, utveckla forskningskapaciteten och överföra havsteknik, med hänsyn tagen till den mellanstatliga oceanografiska kommissionens kriterier och riktlinjer för överföring av havsteknik (Criteria and Guidelines on the Transfer of Marine Technology), i syfte att skapa friskare hav och öka den marina biologiska mångfaldens bidrag till utvecklingen i utvecklingsländerna, i synnerhet i små önationer under utveckling och de minst utvecklade länderna. 14.b Säkerställa tillträde för småskaliga icke-industriella fiskare till marina resurser och marknader. 14.c Stärka bevarandet och hållbart nyttjande av haven och havsresurserna genom att genomföra internationell rätt, såsom den kommer till uttryck i Förenta Nationernas havsrättskonvention (UNCLOS), som utgör den rättsliga ramen för bevarande och hållbart nyttjande av hav och havsresurser, vilket erinras om i punkt 158 i slutdokumentet The Future We Want från Förenta Nationernas konferens om hållbar utveckling (Rio+20). [1] Med beaktande av pågående förhandlingar i Världshandelsorganisationen, utvecklingsagendan från Doha och mandatet från ministermötet i Hongkong. Sida 68 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 15. Ekosystem och biologisk mångfald Delmål 15.1 Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar, våtmarker, berg och torra områden, i enlighet med de skyldigheter som anges i internationella överenskommelser. 15.2 Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen. 15.3 Till 2030 bekämpa ökenspridning, återställa förstörd mark och jord, inklusive mark som drabbats av ökenspridning, torka och översvämningar, samt sträva efter att uppnå en värld utan nettoförstöring av mark. 15.4 Senast 2030 säkerställa att bevara bergsekosystemen, inklusive deras biologiska mångfald, i syfte att öka deras förmåga att producera nytta som behövs för en hållbar utveckling. 15.5 Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter. 15.6 Främja en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser samt lämpligt tillträde till sådana resurser, i enlighet med internationella avtal. 15.7 Vidta omedelbara åtgärder för att stoppa tjuvjakt på och handel med skyddade djur- och växtarter och inrikta åtgärderna på både utbudet av och efterfrågan på olagliga produkter från vilda djur och växter. 15.8 Senast 2020 införa åtgärder för att förhindra införseln av invasiva främmande arter och avsevärt minska deras påverkan på land- och vattenekosystem samt kontrollera eller utrota prioriterade arter. 15.9 Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper. 15.a Mobilisera och väsentligt öka de finansiella resurserna från alla källor för att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden och ekosystemen. 15.b Mobilisera betydande resurser från alla källor och på alla nivåer för att finansiera hållbart brukande av skogar och ge utvecklingsländerna lämpliga incitament att utveckla ett sådant bruk, inklusive för bevarande och återbeskogning. 15.c Öka det globala stödet till insatser för att bekämpa tjuvjakt på och illegal handel med skyddade arter, inklusive genom att öka möjligheterna till en hållbar försörjning i lokalsamhällena. Sida 69 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 16. Fredliga och inkluderande samhällen Delmål 16.1 Avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt. 16.2 Eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn. 16.3 Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.4 Till 2030 avsevärt minska de olagliga finansiella flödena och vapenflödena, öka möjligheterna att återvinna och återfå stulna tillgångar samt bekämpa alla former av organiserad brottslighet. 16.5 Väsentligt minska alla former av korruption och mutor. 16.6 Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.7 Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.8 Utvidga och stärka utvecklingsländernas deltagande i institutionerna för global styrning. 16.9 Senast 2030 tillhandahålla juridisk identitet för alla, inklusive födelseregistrering. 16.10 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.a Stärka berörda nationella institutioner, bland annat genom internationellt samarbete, i syfte att bygga upp kapacitet på alla nivåer, i synnerhet i utvecklingsländerna, för att förebygga våld och bekämpa terrorism och brottslighet. 16.b Verka för och genomdriva icke-diskriminerande lagstiftning och politik för en hållbar utveckling. Sida 70 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 17. Genomförande och globalt partnerskap Delmål Finansiering 17.1 Stärka den inhemska resursmobiliseringen, inklusive genom internationellt stöd till utvecklingsländerna, för att förbättra den inhemska kapaciteten att ta upp skatter och andra intäkter. 17.2 De utvecklade länderna ska fullt ut fullfölja sina åtaganden i fråga om offentligt utvecklingsbistånd, inklusive många utvecklade länders åtagande att nå målet att ge 0,7 procent av BNI till utvecklingsländer och 0,15 0,20 procent av BNI till de minst utvecklade länderna. De länder som ger offentligt utvecklingsbistånd uppmanas att överväga att fastställa ett mål om att ge minst 0,20 procent av BNI till de minst utvecklade länderna. 17.3 Mobilisera additionella finansiella resurser till utvecklingsländerna från många olika källor. 17.4 Bistå utvecklingsländerna att uppnå en långsiktigt hållbar skuldsättning genom en samordnad politik som syftar till att, när så är lämpligt, främja skuldfinansiering, skuldlättnad och skuldomstrukturering samt åtgärda kraftigt skuldtyngda fattiga länders utlandsskuld för att minska skuldbördan. 17.5 Anta och genomföra investeringsfrämjande regleringar för de minst utvecklade länderna. Teknologi 17.6 Stärka nord syd-samarbetet, syd syd-samarbetet och det regionala och internationella trepartssamarbetet kring och tillgången till vetenskap, teknik och innovation samt öka kunskapsutbytet på gemensamt överenskomna villkor, inklusive genom förbättrad samordning mellan befintliga mekanismer, i synnerhet på FN-nivå, och genom en global mekanism för teknikfrämjande. 17.7 Främja utveckling, överföring och spridning av miljövänlig teknik till utvecklingsländerna på gynnsamma villkor, inklusive koncessions- och förmånsvillkor, på villkor som överenskommits mellan parterna. 17.8 Senast 2017 fullt ut operationaliserat teknikbanken och mekanismen för kapacitetsuppbyggnad inom vetenskap, teknik och innovation för de minst utvecklade länderna samt öka användningen av gynnsam teknik, i synnerhet informations- och kommunikationsteknik. Kapacitetsuppbyggnad 17.9 Öka det internationella stödet för genomförande av effektiv och riktad kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna till stöd för nationella planer för att genomföra alla målen för hållbar utveckling, inklusive genom samarbete nord syd och syd syd samt trepartssamarbete. Sida 71 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen FNs mål och delmål för hållbar utveckling 17. Genomförande och globalt partnerskap Delmål Handel 17.10 Främja ett universellt, regelbaserat, öppet, icke-diskriminerande och rättvist multilateralt handelssystem inom ramen för Världshandelsorganisationen, inklusive genom att slutföra förhandlingarna enligt utvecklingsagendan från Doha. 17.11 Avsevärt öka utvecklingsländernas export, i synnerhet i syfte att fördubbla de minst utvecklade ländernas andel av den globala exporten till 2020. 17.12 Se till att alla de minst utvecklade länderna inom fastställda tidsramar bereds varaktigt tull- och kvotfritt marknadstillträde, i överensstämmelse med Världshandelsorganisationens beslut, inklusive genom att säkerställa att preferentiella ursprungsregler som gäller för import från de minst utvecklade länderna är genomblickbara och enkla, samt bidra till att underlätta marknadstillträde. Systemfrågor: Politisk och institutionell samstämmighet 17.13 Öka den makroekonomiska stabiliteten i världen, bland annat genom politisk samordning och samstämmig politik. 17.14 Föra en mer samstämmig politik för hållbar utveckling. 17.15 Respektera varje lands politiska handlingsutrymme och ledarskap att fastställa och genomföra politik för fattigdomsutrotning och hållbar utveckling. Systemfrågor: Partnerskap mellan flera parter 17.16 Stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling och komplettera det med partnerskap mellan flera parter som mobiliserar och utbyter kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser, för att bidra till att målen för hållbar utveckling nås i alla länder, i synnerhet utvecklingsländer. 17.17 Uppmuntra och främja effektiva offentliga och offentlig-privata partnerskap samt partnerskap inom det civila samhället vilka bygger på erfarenheterna från andra partnerskap och deras finansieringsstrategier. Systemfrågor: Data, övervakning och ansvarsskyldighet 17.18 Till 2020 öka stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna, inklusive de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling, för att avsevärt öka tillgången på aktuella och tillförlitliga uppgifter av hög kvalitet, uppdelade efter inkomst, kön, ålder, ras, etnicitet, migrationsstatus, funktionsnedsättning, geografisk plats och andra nationellt relevanta aspekter. 17.19 Till 2030 bygga vidare på befintliga initiativ för att utveckla mått på framsteg som görs mot hållbar utveckling som kompletterar BNP samt stödja uppbyggnad av statistisk kapacitet i utvecklingsländerna. Sida 72 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Källförteckning Styrdokument antagna av regionfullmäktige Budget 2016 Arkivreglemente för Västra Götalandsregionen Bolagspolicy Finansiell strategi Handlingsplan får implementering av CEMR-deklarationen Handlingsplan får implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år 2013-2014 Hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi Inköpspolicy Internationell policy IS/IT-strategi Klimatstrategi Kommunikationspolicy Kompetensförsörjningspolicy Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård 2013 Krishanteringsplan Kulturstrategi Lönepolicy Maritim strategi för Västra Götaland Miljöpolicy Miljöprogram 2014-2016 Personalvision 2021 Policy för föreningsbidrag Policy för hälsa och arbetsmiljö Policy för jämställdhet och mångfald Policy för mänskliga rättigheter Regional plan för transportinfrastruktur i Västra Götaland 2014-2018 Regional strategi får säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen 2013-2016 Regional utvecklinsplan för barn- och ungdomspsykiatrin Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri 2014-2018 Regional utvecklingsstrategi för tandvård Regionalt serviceprogram i Västra Götaland 2014-2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Regiongemensamma prioriteringar Reglemente för informationssäkerhet Resepolicy Riktlinjer för medlemskap i föreningar och organisationer Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland Solenergiplan för Västra Götalandsregionen Säkerhetspolicy Vision Västra Götaland Vårdval Rehabilitering inom primärvården Västra Götaland 2020- Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 Sida 73

l GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen Källförteckning Riktlinjer fastställda av regionstyrelsen Västra Götalandsregionens plattform Västra Götalandsregionens plattform samt utgångspunkter för identitetsutvecklingsarbetet Principer och riktlinjer för reklam, sponsring m.m. Partipolitisk information och verksamhet i Västra Götalandsregionens lokaler Beslut om att hänvisa till kollektivtrafiktider vid möten, konferenser etc. Policy/riktlinjer för barnperspektivet inom vuxensjukvården Regiongemensamma riktlinjer om dofter och tobaksrök Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet Sida 74

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Gap-analys hållbarhet Västra Götalandsregionen Slutlig version 2016-05-24

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Innehållsförteckning Sida Introduktion 3 FNs mål för hållbar utveckling 5 Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet 6 Kartläggning av FNs mål för hållbar utveckling mot Västra Götalandsregionens verksamhetsområden 12 Identifierade gap 13 ISO 26000:2010 36 Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet 37 Identifierade gap 41 EU-direktiv avseende redovisning av hållbarhetsinformation 48 Överblick: förslag till ändringar i årsredovisningslagen 49 Analys av Västra Götalandsregionens årsredovisning 2014 mot krav för hållbarhetsinformation 51 Identifierade gap 52 Bilaga 1: FNs mål och delmål för hållbar utveckling 54 Källförteckning 73 Sida 2

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Introduktion Bakgrund och syfte Bakgrund och syfte med uppdraget Västra Götalandsregionen (VGR) har höga ambitioner avseende hållbar utveckling och har önskat att kartlägga de områden av hållbar utveckling som regionen arbetar med idag samt vilka som inte omfattas av budget och styrdokument. Utgångspunkten i uppdraget har varit att kartlägga verksamheternas arbete med hållbar utveckling såsom det beskrivs i budget 2016 och övergripande styrdokument i relation till FNs hållbarhetsmål och den internationella standarden för hållbar utveckling, ISO 26000. För ISO 26000 kartläggningen samlades även kompletterande information i form av intervjuer och skriftliga svar från verksamheten. Uppdraget har också omfattat en analys av VGRs årsredovisning 2015 mot de krav som ställs på statliga bolag, stora företag och företag av allmänt intresse avseende hållbarhetsredovisning. Syftet med uppdraget har varit att ta fram diskussionsunderlag för vidare utveckling av VGRs arbete med hållbar utveckling. Kriterierna i gap-analysen FNs mål för hållbar utveckling: FNs nya agenda för hållbar utveckling, Agenda 2030 med 17 utvecklingsmål strävar till att utrota fattigdom och hunger, minska människans påverkan på klimatet, bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder samt bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen. Kommuner och landsting har en central roll i implementeringen av agendan och det finns höga förväntningar på kommuner och landsting att bidra till måluppfyllelse genom aktivt arbete med bl.a. miljö- och sociala frågor. Alla 17 utvecklingsmål har ett flertal delmål kopplade till sig som har en direkt eller indirekt bäring på den verksamheten som bedrivs inom VGR. ISO 26000 standarden för socialt ansvarstagande: ISO 26000 är en internationell standard för socialt ansvarstagande. Standarden ger vägledning i hur organisationer kan anamma och tillämpa grundläggande principer för socialt ansvarstagande i sin verksamhet. Standarden bygger på grundprinciper såsom ansvarsskyldighet, transparens, etiskt uppträdande, respekt för intressenterna, respekt för lagen, efterlevnad av internationella uppförandenormer, miljö samt respekt för mänskliga rättigheter. EU-direktivet avseende redovisning av hållbarhetsinformation: Under hösten 2014 antogs ett direktiv med ändringar i EU:s redovisningsdirektiv beträffande rapporteringen av icke-finansiell information och mångfaldspolicy. Justitiedepartementet tog fram en promemoria (Ds 2014:45) som innehöll förslag till förändringar i bland annat årsredovisningslagen med anledning av direktivet. Enligt förslag ska den icke-finansiella information bl.a. omfatta upplysningar om företagets affärsmodell, den policy som företaget tillämpar i frågorna (miljö, sociala förhållanden, mänskliga rättigheter och anti-korruption), resultatet av policyn, samt de väsentliga risker som är kopplade frågorna. Vid skrivande stund har lagrådsremissen avseende rapporteringen av icke-finansiell information och mångfaldspolicy inte presenterats och eftersom lagförändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2016 har ingen redovisningspraxis utvecklats avseende tillämpning av kraven. Analysen som presenteras i detta dokument har således genomförts strikt utifrån beskrivningen i promemorian (Ds 2014:45). Sida 3

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Introduktion Metod och genomförande Gap-analys mot FNs mål för hållbar utveckling har bestått av följande delar: Identifiera relevansen av respektive mål för VGR (se s. 7-11 Identifiera relevanta delmål för gap-analysen utifrån VGRs uppdrag. Även delmål inom områden som ligger utanför VGRs uppdrag men där VGR har höga ambitioner har inkluderats i gap-analysen för att ge en helhetsbild av regionens prioriteringar inom hållbar utveckling (se Bilaga 1, s. 54). Genomföra gap-analys mellan de utvalda delmålen och de prioriteringar, mål och åtaganden som återfinns i VGRs styrdokument. Analysen har baserats på att kartlägga och bedöma de områden där VGRs uppdrag och prioriteringar överensstämmer med FNs mål för hållbar utveckling (se s. 14-35). En samlad bedömning av gap-analysen presenteras på sida 13. Innehållet i styrdokumenten, genomförandet av prioriteringarna eller ändamålsenlighet i målbilden har inte varit föremål för utvärdering inom ramen för detta uppdrag. Gap-analys mot ISO 26000 har bestått av följande delar: Genomföra intervjuer med relevanta tjänstemän inom VGRs verksamhet om arbetssätt, rutiner och processer inom de huvudområden för socialt ansvarstagande som ISO 26000 standarden omfattar Utifrån intervjuer och övergripande styrdokument kartlägga de områden för socialt ansvarstagande som VGR arbetar inom idag samt de områden där det finns utrymme för utveckling. Analysen har inte haft som syfte att utvärdera eller bedöma VGRs arbetssätt och rutiner, enbart kartlägga om dessa överensstämmer med de områden som omfattas av ISO 26000 standarden. (se s. 36-47) Information i form av intervjuer och skriftliga svar har samlats från olika delar av VGRs verksamhet, bl.a. koncernstaberna för Regional Utveckling Koncerninköp, HR, Kommunikation, Näringslivsavdelning och Avdelningen för mänskliga rättigheter. Gap-analys mot EU-direktivet avseende redovisning av hållbarhetsinformation har bestått av följande delar: Identifiera de mest relevanta kraven avseende redovisning av hållbarhetsinformation (se s. 49-50) Kartläggning och bedömning av de upplysningar som lämnas i VGRs årsredovisning 2015 avseende hållbarhet mot kraven i EU-direktivet (se s. 51-53) I bedömningen har bara de upplysningar beaktats som lämnas i årsredovisningen 2015. Exempelvis har bedömningen inte handlat om huruvida en policy finns eller ett måluppfyllts, bara om information om dessa lämnas i årsredovisningen. Eftersom ingen redovisningspraxis finns i nuläget inom detta område har analysen baserats på en strikt tolkning av kraven. Detta innebär exempelvis att kravet avseende redovisning av väsentliga risker har tolkats som att det bör av redovisningen framgå om en riskbedömning har genomförts och slutsatser av dessa bör beskrivas. Sida 4

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål för hållbar utveckling 17 globala mål för hållbar utveckling

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål för hållbar utveckling Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet SDG01 Ingen fattigdom: avskaffa all form av fattigdom överallt Beskrivning Att utrota fattigdomen är en grundläggande förutsättning för att uppnå människors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Det är viktigt att alla länder inkluderas oavsett deras ekonomiska status, då fattiga människor även finns i rika och medelinkomstländer. Betydelse för VGR VGR har en viktig roll i att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och tillhandahålla grundläggande tjänster till alla. VGR verkar också för att regionen får ett utökat ansvar för arbetsmarknadspolitiken, vilket skulle skapa goda förutsättningar för att bekämpa fattigdom i regionen. SDG02 Ingen hunger: avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk Beskrivning Tillgång till tillräcklig och näringsriktig mat är en mänsklig rättighet, som varje stat har en skyldighet att tillförsäkra sina medborgare. I dag lever omkring 850 miljoner människor i världen i hunger. Betydelse för VGR Genom hälso- och sjukvården bidrar VGR till att förbättra levnadsvanor. I tillägg har VGR en viktig roll när det gäller livsmedelsförsörjning och att skapa förutsättningar för ett hållbart jordbruk. SDG03 Hälsa och välbefinnande: säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar Beskrivning God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling. Investeringar i hälsa genom till exempel hälso- och sjukvårdssystem är en återinvestering i samhällets utveckling i stort. Betydelse för VGR Vård och hälsa är ett av VGRs huvudansvar. En god hälsa är ett av fokusområdena i VGRs vision och hälso- och sjukvården är central i budgeten. Sida 6

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål för hållbar utveckling Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet SDG04 God utbildning för alla: säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla Beskrivning Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet. Utbildningssystem måste möta människors behov under hela livet från tillgång till förskola över grundskoleutbildning till att alla unga personer ges möjlighet till gymnasie-, yrkes- och högre utbildning. Betydelse för VGR Enligt skollagen har kommunerna ansvaret för utbildning i form av förskola, grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. För VGR är kompetensutveckling en av de prioriterade områdena i arbetet med regional utveckling, i den övergripande visionen för regionen samt i de folkhögskolorna som VGR bedriver. Kompetensutveckling är också en viktig dimension i den egna verksamheten. VGR bedriver utbildningsverksamhet (t.ex. naturbruksgymnasierna). SDG05 Jämställdhet: uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt Beskrivning Ett samhälles välstånd ökar då kvinnor och flickor kan bidra på lika villkor som män och pojkar genom sina resurser och kunskaper. Att tillvarata kvinnors förmågor och initiativkraft är en viktig drivkraft för utveckling. Fattigdomen minskar och ekonomisk produktivitet och tillväxt ökar när kvinnor deltar i ekonomin och på arbetsmarknaden, har tillgång till resurser och tillträde till fungerande marknader. Betydelse för VGR I Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland och i budgeten är ett av de prioriterade målen för 2016-18 att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. I Vision Västra Gotaland är jämställdhet ett av de fyra generalla perspektiven som ska genomsyra hela verksamheten. SDG06 Rent vatten och sanitet: säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla Beskrivning Vatten är en grundförutsättning för allt liv men också en förutsättning för livsmedelsproduktion, industri och energiproduktion Betydelse för VGR Sverige har goda vattenresurser och är bland de OECD-länder som har lägst uttag av färskvatten som andel av totala vattenresurser. Enligt lagen om allmänna vattentjänster har kommunerna det övergripande ansvaret för att tillhandahålla vatten och avlopp. VGR ser vatten som en viktig miljöfråga där samverkan på nationell och internationell nivå är en viktig förutsättning för effektivt arbete att lösa gränsöverskridande utmaningar. Strategin för regional utveckling (VG 2020) omfattar målområden som har en koppling till vatten. Sida 7

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål för hållbar utveckling Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet SDG07 Hållbar energi för alla: säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad Beskrivning En stor andel av de ökade utsläppen av växthusgaser kommer från sättet fossil energi utvinns, omvandlas och används av dagens samhällen. Andelen fossil energi utgör nästan 80 procent av den totala energitillförseln globalt. Betydelse för VGR Omställning till energianvändning som minskar klimatpåverkan är en viktig dimension i VGRs regionala utvecklingsstrategi. VGR är en stor organisation med betydande miljöpåverkan från energianvändning. VGR har som mål att minska energianvändningen samt öka energieffektiviteten i den egna verksamheten / egna fastigheter. SDG08 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt: att verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla Beskrivning Att främja makroekonomisk stabilitet och gott investeringsklimat, sysselsättning och anständiga arbetsvillkor är viktiga faktorer för hållbar utveckling. Goda förutsättningar för privat företagande och entreprenörskap är en av grundpelarna för en tillväxt som hela samhället deltar i, och för att målet om utrotning av extrem fattigdom år 2030 ska kunna bli verklighet. Betydelse för VGR Enligt visionen det goda livet handlar integration om att skapa ett öppet samhälle där alla invånare kan delta i samhällslivet på lika villkor. Främja mångfald, bryta utanförskap och segregation, och förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetslivet är viktiga grundelement i regionen utvecklingsstrategi. VGR är en stor arbetsgivare med arbetsmiljö och kompetensutveckling som viktiga frågor i den egna verksamheten. VGR har också möjlighet att påverka utanför regionen genom att ställa krav i inköps- och upphandlingsprocesserna. SDG09 Hållbar industri, innovationer och infrastruktur: att bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation Beskrivning En väl fungerande och hållbar infrastruktur genererar flera positiva effekter och främjar ekonomisk tillväxt och utveckling. Att investera i infrastrukturen och anpassa industrin för att göra de hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser är alla viktiga sätt för att underlätta en hållbar utveckling. Betydelse för VGR VGR har till uppdrag att främja tillväxt och en hållbar utveckling i Västra Götaland. Därmed är regional utveckling en viktig utgångspunkt i de mest väsentliga styrdokumenten, bl.a. visionen det goda livet och regional utvecklingsstrategi. Avseende infrastuktur har VGR ansvar för kollektivtrafiken och dess utveckling. VGR har en bredbandsstrategi som syftar till att bidra till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet. Sida 8

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål för hållbar utveckling Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet SDG10 Minskad ojämlikhet: minska ojämlikheten inom och mellan länder Beskrivning Stater bär huvudansvaret för att främja jämlikhet i samhället, eftersom ojämlikhet har sin grund i strukturella förhållanden. Ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter oberoende av till exempel kön, sexuell läggning, etnicitet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning och härkomst, som grund för en rättvis fördelning av resurser och såväl ekonomiskt som politiskt inflytande i samhället. Betydelse för VGR I budgeten är ett av de prioriterade målen för 2016-18 att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. Ett av fokusområdena är att bryta utanförskap och segregation. SDG11 Hållbara städer och samhällen: städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara Beskrivning Urbaniseringen är omfattande och transformerande i hela världen. Över hälften av världens befolkning bor i urbana områden. År 2050 väntas andelen ha stigit till 70 procent. Städer går ofta i bräschen för utveckling, och är nav för innovationer och nya idéer. Den snabba och stora inflyttningen till städer ställer nya krav som behöver bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Betydelse för VGR Som kollektivtrafikmyndighet har VGR ett stort påverkan på att skapa hållbara städer och samhällen med bra samspel mellan stad och land. VGR har även ett stort ansvar för kultur i regionen. SDG12 Hållbar konsumtion och produktion: att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster Beskrivning Hållbar konsumtion och produktion är en tvärgående fråga som kompletterar andra mål. Omställning till en hållbar konsumtion och produktion av varor och tjänster är en nödvändighet för att minska negativ påverkan på klimat och miljö samt människors hälsa. En hållbar konsumtion och produktion innebär en effektiv användning av resurser, hänsyn till ekosystemtjänster som är nödvändiga för försörjningen samt minskad påverkan från farliga kemikalier. Detta innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft, näringslivsutveckling på en global marknad, ökad sysselsättning och förbättrad hälsa och därmed minskad fattigdom. Betydelse för VGR Livsmedel är ett av VGRs prioriterade styrkeområden och utgör därför ett utpekat insatsområde. Västra Götaland är Sveriges till ytan största jordbrukslän med landets största arealer av ekologisk odling. VGR är en stor organisation med betydande miljöpåverkan i den egna verksamheten, men också stora möjlighet att bidra till en förändring genom att ställa krav i upphandlingen och att verka för ökat andel ekologiska livsmedel i den egna verksamheten. Sida 9

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål för hållbar utveckling Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet SDG13 Bekämpa klimatförändringen: att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser Beskrivning Klimatmålet stödjer fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling och kan ge positiva synergieffekter och förutsättningar för att kunna bemöta flera av de utmaningar världen står inför idag så som livsmedelstrygghet, rent vatten, hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystem, mänsklig säkerhet, jämställdhet, hälsa och ekonomisk tillväxt. Betydelse för VGR En av de viktigaste uppgifterna inom arbetet med regional utveckling är att bidra till att minska Västra Götalands klimatpåverkan. Att bekämpa klimatförändring och skapa nya tillväxt- och utvecklingsmöjligheter från behovet att minska samhällets klimatpåverkan är röda tråd i alla VGRs styrdokument. SDG14 Hav och marina resurser: att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling Beskrivning Skydd och restaurering av kust och havsområden är nyckelåtgärder för att bevara biologisk mångfald och fiskeresurser men även för att stärka motståndskraften mot klimatförändringar. Nya ytterligare utmaningar för att säkra havens produktion av livsmedel är marint skräp, inklusive mikroplaster, och i synnerhet havsförsurningen som visar på vikten av att koppla ihop havsfrågorna med arbetet med klimatförändringar. Många av havens fiskebestånd är överutnyttjade och därför krävs en global ansträngning i syfte att vidta åtgärder som främjar återuppbyggnaden av hotade bestånd. Betydelse för VGR Västra Götaland har ett stort kustområde som har viktig betydelse för flera olika industrier (t.ex. fiske och turism) samt för samhället och kulturen i övrigt. Att bevara biologisk mångfald i känsliga områden är en fråga som berör många andra målområden, t.ex. livsmedelsproduktion, resurshushållning och transporter. Hav och marina resurser är emellertid inte en huvudtema i VGRs styrdokument utan en fråga som har en koppling till flera prioriterade områden. SDG15 Ekosystem och biologisk mångfald: att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald Sida 10 Beskrivning Biologisk mångfald bidrar till ökad motståndskraft i ekosystemen. Att tillgodose mänsklighetens behov av livsmedel, energi, vatten, mineraler, läkemedel och förnyelsebara råmaterial utan att undergräva biologisk mångfald och genom att hållbart nyttja ekosystemtjänster och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser är därför viktiga utmaningar. Betydelse för VGR Biologisk mångfald är en viktig fråga på EU, nationell och regional nivå. VGRs arbete med biologisk mångfald sker till stor del genom ett aktivt arbete inom andra områden som har en positiv påverkan på biologisk mångfald.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål för hållbar utveckling Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet SDG16 Fredliga och inkluderande samhällen: främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer Beskrivning En väl fungerande statsförvaltning med ansvarsfulla institutioner, transparens och rättsstatens principer har alla ett fundamentalt egenvärde. De utgör grund för god samhällsstyrning inklusive korruptionsbekämpning och är viktiga drivkrafter för utveckling. Alla människor är lika inför lagen och ska ha lika tillgång till rättvisa samt ska ha möjlighet att utöva inflytande och ansvarsutkrävande över beslutsfattande. God samhällsstyrning och rättsstatens principer är grundläggande mål och medel för utveckling. Betydelse för VGR VGR är en politiskt styrd organisation med höga krav på ansvar och transparens. Några av inslagen i VGRs vision är en jämställd maktstruktur i såväl näringslivet som offentlig verksamhet och i politiken. Integration är ett av perspektiven i VGRs vision. SDG17 Genomförande och globalt partnerskap: stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling Beskrivning Omfattningen och ambitionen i den nya agendan kräver att det globala partnerskapet återvitaliseras för att säkerställa agendans genomförande. Det kommer att behövas ett intensivt globalt engagemang till stöd för genomförandet av agendan. Ett multiaktörsperspektiv genomsyrar 2030-agendan och kommer även att krävas vid genomförandet. Regeringar, den privata sektorn, det samlade civilsamhället, FN-systemet och andra aktörer måste samverka för att nå de resultat vi har föresatt oss att nå genom 2030- agendan. Betydelse för VGR VGR kan spela en ledande roll i att skapa hållbara samhällen i Sverige och internationellt genom att dela med sig av regionens kompetens och erfarenhet. I Västra Götaland 2020 finns det ett övergripande mål om att ta globalt ansvar med inriktningsmål om att ses som ett föredöme när det gäller utveckling, implementering och spridning av hållbara lösningar. Sida 11

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Kartläggning av FNs mål för hållbar utveckling mot VGRs verksamhetsområden Västra Götalandsregion Grundläggande mänskliga rättigheter Hälso- och sjukvård Folkhälsa Kollektivtrafik Kultur Miljö Näringslivsutveckling Forskning, utveckling & utbildning Indirekt koppling Direkt koppling med VGRs mål och prioriteringar Sida 12

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Sammanfattning Mål SDG 6: Rent vatten och sanitet SDG 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt SDG12: Hållbar konsumtion och produktion SDG14: Hav och marina resurser SDG15: Ekosystem och biologisk mångfald SDG16: Fredliga och inkluderande samhällen Identifierade gap VGR har inga styrdokument där vattenfrågorna har identifierats som ett prioriterat målområde. Däremot finns flera styrdokument som har en koppling till vattenfrågor eller som bidrar till SDG6 genom en rad aktiviteter inom andra områden. Flera frågor som tas upp under SDG6 faller under kommunalt ansvar (t.ex. vatten och avlopp). VGRs befintliga inköpspolicy omfattar inga krav avseende arbetsvillkor eller andra sociala krav. Denna policy håller på att uppdateras. Besöksnäring tas upp som en viktig näring i Västra Götaland men i styrdokumenten finns inga hållbarhetsperspektiv kopplade till turism. Hållbarhetsrapportering som fråga nämns inte i de centrala styrdokumenten. VGRs befintliga inköpspolicy omfattar inga krav avseende arbetsvillkor eller andra sociala krav. Denna policy håller på att uppdateras. Besöksnäring tas upp som en viktig näring i Västra Götaland men i styrdokumenten finns inga hållbarhetsperspektiv kopplade till turism. Hållbar fiskeindustri och frågor avseende fiskebeståndet beskrivs inte i de befintliga styrdokumenten. VGRs arbete med biologisk mångfald sker till stor del genom ett aktivt arbete inom andra områden t.ex. klimatarbetet, minskad resursanvändning, giftfri miljö, livsmedel och hållbar konsumtion. Det finns inga styrdokument som identifierar biologisk mångfald som ett prioriterat målområde. VGRs arbete med att bekämpa korruption och mutor beskrivs inte i de centrala styrdokumenten. Det pågår arbete med framtagning av riktlinjer mot korruption, ledningssystem mot oegentligheter samt utbildningsinsatser. Dessa har inte fastställts än. Sida 13

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Ingen fattigdom Koppling till styrdokument Fattigdom är inte direkt kopplad till de uppdrag som VGR har, däremot bedrivs det inom flera av verksamhetsområdena arbete som bidrar till att minska fattigdom, t.ex. genom insatser inom folkhälsa, utbildning och ökad sysselsättning samt kollektivtrafik. Flera av VGRs centrala styrdokument innehåller prioriteringar inom dessa områden. Exempelvis reflekterar Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland och visionen det goda livet VGRs roll i att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Enligt Budget 2016 ska VGR verka för att regionen får ett utökat ansvar för arbetsmarknadspolitiken, vilket skulle skapa bättre förutsättningar för att bekämpa fattigdom. Internt har VGR en lönepolicy som ska säkerställa jämställda och konkurrenskraftiga löner Delmål med relevans för VGRs verksamhet 1.2 Till 2030 minst halvera den andel män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner. 1.b Upprätta sunda policy ramverk på nationell, regional och internationell nivå på grundval av utvecklingsstrategier som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, för att stödja ökade investeringar i åtgärder för att avskaffa fattigdom. Utvärdering av gap Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland: Fokus på att minska skillnader i hälsa. De socioekonomiska faktorerna är en dimension i detta arbetet. Vision det goda livet: Definitionen på visionens centrala inslag Det goda livet inkluderar bl.a. en god hälsa, arbete och utbildning, och trygghet. Budget 2016: prioriterade mål avseende utvidgandet av arbetsmarknaden och minskning i skillnader i livsvillkor Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland: Fokus på att minska skillnader i hälsa. De socioekonomiska faktorerna är en dimension i detta arbetet. Vision det goda livet: Definitionen på visionens centrala inslag Det goda livet inkluderar bl.a. en god hälsa, arbete och utbildning, och trygghet. Budget 2016: prioriterade mål avseende utvidgandet av arbetsmarknaden och minskning i skillnader i livsvillkor Sida 14 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Ingen hunger Koppling till styrdokument Kost, matvanor och livsstil är viktiga frågor inom hälso- och sjukvården, tandvården och folkhälsan. Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland beskriver vikten av att arbeta för goda uppväxtvillkor och levnadsvanor. Frågor kopplade till livsmedel och livsmedelsförsörjning tas upp i bl.a. handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar. Handlingsprogrammet beskriver Västra Götaland som ett stort jordbrukslän där livsmedelsindustrin utgör en viktig näring. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 2.2 Senast 2030 avskaffa alla former av undernäring, bland annat genom att senast 2025 nå de internationellt överenskomna målen i fråga om tillväxthämning och undervikt bland barn under fem år, samt tillgodose tonårsflickors, gravida och ammande kvinnors samt äldre personers näringsbehov. Utvärdering av gap Undernäring nämns inte specifikt i VGRs styrdokument men detta anses inte vara ett gap. Relaterade frågor såsom goda uppväxtvillkor och goda levnadsvanor tas upp i Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar innehåller en övergripande mål om att Västra Götaland ska ha en hållbar livsmedesförsörjning 2030. 2.4 Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. 2.5 Senast 2020 upprätthålla den genetiska mångfalden av fröer, odlade växter, produktionsdjur och tamdjur samt deras besläktade vilda arter, bland annat med hjälp av välskötta och diversifierade frö- och växtbanker på nationell, regional och internationell nivå. Främja tillträde till samt rimlig och rättvis fördelning av de fördelar som uppstår vid användning av genetiska resurser och därmed förknippad traditionell kunskap, i enlighet med internationella avtal. Handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar: Inriktningsmål inkluderar att: Programmet ska bidra till utvecklingen av nya varor och tjänster för en hållbar livsmedelsförsörjning Västra Götaland ska utvecklas till en stark livsmedelsregion med förbättrad tillgång till olika marknader Främja nya affärsmodeller som svarar mot nya behov på marknaden. Effektivare organisering av det livsmedelsfrämjande arbetet i Västra Götaland. Budget 2016: Göteborgs botaniska trädgård har fått ökade anslag för att säkra viktiga växtsamlingar och för att starta upp ett viktigt utvecklingsarbete. Sida 15 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Ingen hunger Delmål med relevans för VGRs verksamhet 2.a Öka investeringarna, bland annat genom stärkt internationellt samarbete, i infrastruktur på landsbygden, forsknings- och rådgivningstjänster för jordbruket, teknikutveckling samt genbanker för växter och husdjur i syfte att öka jordbrukets produktionskapacitet i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna. Utvärdering av gap Flera styrdokument innehåller prioriteringar avseende infrastruktur som bedöms vara ett relevant område i detta delmål för VGR. Några exempel: Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025 innehåller utökade satsningen på de mindre vägarna i länet. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland: Det övergripande målet är att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka Budget 2016: prioriterade mål avseende kollektivtrafiken VG2020: Ett av de prioriterade områdena är att investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling Handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar: programmet ska bl.a. bidra till ökad kunskap om matens betydelse för hållbar utveckling och till förbättrad kompetensförsörjning för livsmedelsbranschen. Sida 16 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Hälsa och välbefinnande Koppling till styrdokument VGR har ett uppdrag att säkerställa att invånarna inom regionen kan få den hälso- och sjukvården de behöver, inklusive de förebyggande insatser som bedrivs inom folkhälsan. Hälso- och sjukvården är VGRs mest omfattande verksamhet och målet är därmed väldigt relevant vilket reflekteras i styrdokument såsom Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland, Vision Västra Götaland, och Budget 2016. Internt har VGR även en policy för hälsa och arbetsmiljö som handlar om att skapa attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser. Många av delmålen kopplade till SDG3 är relevanta för VGR helt eller delvis. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 3.1 Till 2030 minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn. Utvärdering av gap VGR har en viktig roll bl.a. genom att erbjuda mödravård. Det finns inga styrdokument som tar upp frågan om mödradödlighet men detta anses inte vara ett gap på grund av att mödradödligheten ligger nationellt på låg nivå. 3.2 Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda. 3.4 Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. 3.5 Stärka insatserna för att förebygga och behandla drogmissbruk, inklusive narkotikamissbruk och skadligt alkoholbruk. VGR har en viktig roll bl.a. genom att erbjuda vård på barnavårdcentraler. Det finns inga styrdokument som tar upp frågan om dödlighet bland barn och spädbarn men detta anses inte vara ett gap på grund av att dödligheten bland dessa grupper ligger nationellt på låg nivå. Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland nämner skapandet av förutsättningar för goda levnadsvanor som en viktig utmaning för folkhälsoarbetet. Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri, 2014-2018 & Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatri: att motverka och behandla psykisk ohälsa är ett långsiktigt prioriterat utvecklingsområde i Västra Götaland. Krav- och kvalitetsbok Vårdval rehab: arbete med hälsorisker som tobak, alkohol, droger, mm. tas upp i krav- och kvalitetsboken men det finns inga särskilda mål eller åtgärder avseende drogmissbruk. Krav- och kvalitetsbok för VG primärvård 2016: I primärvårdens uppdrag ingår det att arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker. Insatserna ska särskilt riktas mot tobak, alkohol/droger och övervikt/fetma. Sida 17 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Hälsa och välbefinnande Delmål med relevans för VGRs verksamhet 3.7 Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 3.8 Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla, som även skyddar mot ekonomisk risk, tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin av god kvalitet. 3.9 Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark. 3.a Stärka genomförandet av Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll i alla länder, där så är lämpligt. Utvärdering av gap VGR har en viktig roll bl.a. genom at erbjuda vård på ungdomsmottagningar, hudkliniken och vårdcentraler De centrala styrdokumenten tar inte upp frågan om sexuell och reproduktiv hälsovård men detta anses inte vara ett gap. Målet beaktas i ett flertal styrdokument, bl.a. Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland, Hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi, Krav- och kvalitetsbok VG Primärvård, Budget 2016 och Vision Västra Götaland. Målet beaktas i VGRs miljöprogram 2014-2016 (transporter och giftfri miljö) och i VGRs mål för kollektivtrafikens utsläppsminskningar Hälsorisker med tobak tas upp i krav- och kvalitetsboken Vårdval rehab samt krav- och kvalitetsboken för VG primärvård 2016. Sida 18 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap God utbildning för alla Koppling till styrdokument Visionen det goda livet lyfter fram Ledande i kompetens och kunskapsutveckling som ett av fokusområden för regionen. En ledande kunskapsregion är också ett av prioriteringarna i strategidokumentet VG2020. VGR har tillsammans med de fyra kommunalförbunden etablerat Kompetensplattform Västra Götaland som verkar för en fungerande arbetsmarknad där utbildningar leder till rätt kompetens och allas färdigheter tas tillvara. Budget 2016 har flera prioriterade områden med koppling till utbildning, t.ex. attraktiv arbetsgivare ett prioriterat målområde som omfattar kompetensutveckling och arbetsmiljöfrågor. Ett annat prioriterat område är starkare region som omfattar arbetsmarknadsfrågor samt att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. VGR bedriver utbildningsverksamhet i sju naturbruksgymnasier, sju folkhögskolor och Biologiska yrkeshögskolan i Västra Götaland. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 4.1 Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet som leder till relevanta och ändamålsenliga kunskaper. Utvärdering av gap Beaktas i VGRs mål om skolavhopp 4.3 Senast 2030 säkerställa alla kvinnor och män lika tillgång till yrkesutbildning och eftergymnasial utbildning, inklusive högskoleutbildning, av god kvalitet till en överkomlig kostnad. 4.4 Till 2030 väsentligen öka det antal ungdomar och vuxna som har relevanta färdigheter, däribland r tekniska färdigheter och yrkeskunnande, för sysselsättning, anständigt arbete och entreprenörskap. 4.5 Senast 2030 avskaffa skillnaderna mellan könen inom utbildningsområdet och säkerställa lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer för utsatta personer, inklusive personer med funktionsnedsättning, ursprungsfolk och barn som lever under utsatta förhållanden. Visionen det goda livet: en grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning med hög kvalitet som viktig inslag i visionen. VG2020: flera prioriteringar kopplade till yrkes- och eftergymnasial utbildning under Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft Visionen det goda livet: Positivt klimat för entreprenörskap och nyföretagande som viktig inslag i visionen. VG2020: flera prioriteringar kopplade till förenklade vägar till arbetsmarknaden och säkerställning av att utbildningssystemet möter framtidens kompetensbehov under Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft Visionen det goda livet: ett näringsliv som använder utvecklingskraften i en jämställd och mångkulturell arbetsmarknad som viktig inslag i visionen. VG2020: könstraditionella utbildnings- och yrkesvalen identifierats som viktiga utmaningar och jämställdhet är ett viktigt inslag i prioriteringen stimulera ökat entreprenörskap och intraprenörskap Sida 19 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap God utbildning för alla Delmål med relevans för VGRs verksamhet 4.7 Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling. 4.a Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla. Utvärdering av gap VG2020: prioritering kopplade till fören säkerställning av att utbildningssystemet möter framtidens kompetensbehov under Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft Budget 2016: Regionens naturbruksgymnasier och folkhögskolor ska spela en tydlig roll som utbildningsanordnare för att möta viktiga samhällsutmaningar inom hållbar utveckling och kompetensförsörjning. VG2020: jämställdhet prioriteras i allt utvecklingsarbete, inklusive inom frågor rörande utbildning och arbetsmarknad VGR har möjlighet att bidra till detta delmål med konkreta åtgärder i den utbildningsverksamheten som bedrivs bl.a. i naturbruksgymnasierna. Sida 20 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Jämställdhet Koppling till styrdokument Jämställdhet är en fråga som genomsyrar VGRs centrala styrdokument. I budget 2016 är ett av de prioriterade målen för 2016-18 att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska och i Vision Västra Götaland är jämställdhet ett av de fyra generella perspektiven som ska genomsyra hela verksamheten. I Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland har jämlika och jämställda livsvillkor identifierats som en särskild utmaning. VGR har upprättad en handlingsplan för arbetet år 2013-2015 med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen). I handlingsplanen står det att "Västra Götalandsregionens mål är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på livets alla områden. VGR har upprättad en policy för jämställdhet och mångfald för den egna verksamheten och regionfullmäktige har i Personalvision 2021 beslutat att regionen ska vara föregångare i arbetet med jämställdhet och mångfald. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 5.1 Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt. Utvärdering av gap CEMR-deklarationen: regionfullmäktige har antagit den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män Vision Västra Götaland: jämställdhet ett av de fyra generella perspektiven som ska genomsyra hela verksamheten. Några inslag i visionen som berör jämställdhet är hälsan är lika god hos både kvinnor och män samt kvinnor och män har lika lön för lika och likvärdigt arbete Lönepolicy: intern policy som ska säkerställa jämställda löner Personalvision 2020: VGR ska vara föregångare i arbetet för jämställdhet och mångfald Policy för jämställdhet och mångfald 5.2 Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.5 Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.6 Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. Sida 21 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Vision Västra Götaland: Ett inslag i visionen som berör jämställdhet är en region utan mäns våld mot kvinnor och där kvinnor inte är utsatta Handlingsplan för implementering av CEMR-deklarationen: Mål och åtgärder kopplat till våld, inkl. könsrelaterat våld. Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård 2016: vårdcentraler ska särskilt beakta tidig upptäckt av barn som far illa och personer som utsätts för våld i nära relationer. CEMR-deklarationen Vision Västra Götaland: ett inslag i visionen som berör jämställdhet är en jämställd maktstruktur i såväl näringslivet som offentlig verksamhet och i politiken Personalvision 2020: VGR ska vara föregångare i arbetet för jämställdhet och mångfald VGR har en viktig roll bl.a. genom at erbjuda vård på ungdomsmottagningar, hudkliniken och vårdcentraler De centrala styrdokumenten tar inte upp frågan om sexuell och reproduktiv hälsovård men detta anses inte vara ett gap. Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Rent vatten och sanitet Koppling till styrdokument VGR har inga styrdokument där vattenfrågorna har identifierats som prioriterade målområden. Däremot finns flera styrdokument som har en koppling till vattenfrågor eller som bidrar till SDG6 genom en rad aktiviteter inom andra områden. Några exempel är: - Strategin för regional utveckling (VG 2020) med målområden ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer - Handlingsprogram för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster och handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar - Miljöprogrammet: i den egna verksamheten har kemikalier och läkemedel identifierats som prioriterade områden Delmål med relevans för VGRs verksamhet Utvärdering av gap 6.3 Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. 6.4 Till 2030 väsentligt effektivisera vattenanvändningen inom alla sektorer samt säkerställa hållbara uttag och en hållbar försörjning med sötvatten för att angripa vattenbristen och väsentligt minska det antal människor som lider av vattenbrist. VG 2020: målområden Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer Handlingsprogram för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster och handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar Miljöprogrammet: prioriterade områden kemikalier och läkemedel VG 2020: målområden Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer Handlingsprogram för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster och handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar Miljöprogrammet: prioriterade områden kemikalier och läkemedel Sida 22 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Hållbar energi för alla Koppling till styrdokument Energianvändning med minskad klimatpåverkan är en prioriterad fråga som återfinns i flera centrala styrdokument. Västra Götaland har ett mål att vara fossiloberoende till år 2030 (Klimatarbetet i Västra Götaland). Kraftfullt miljöarbete är ett fokusområde i Budget 2016 med prioriterade mål som avser klimatutsläppen från fossila bränslen i regionen samt att minska verksamhetens direkta miljöpåverkan. Strategin för regional utveckling (VG 2020) har resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan som ett målområde. Handlingsprogrammet för hållbar energi och hållbara transporter har prioriterade åtgärdsområden med fokus på bl.a energianvändning i byggnader och energieffektiva transporttekniker. Miljöprogrammet för VGRs egna verksamheter har energi som ett av prioriterade områden med långsiktiga mål kopplade bl.a. till att bli oberoende av fossil energi och halvera energianvändningen i egna lokaler. Delmål med relevans för VGRs verksamhet Utvärdering av gap 7.2 Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. Klimatarbetet i Västra Götaland VG2020: målområdet Resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan Handlingsprogram förhållbar energi Handlingsprogram hållbara transporter 7.3 Till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet. Miljöprogrammet: halvera energianvändning i egna lokaler Handlingsprogram förhållbar energi Handlingsprogram hållbara transporter Sida 23 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Koppling till styrdokument Enligt visionen det goda livet handlar integration om att skapa ett öppet samhälle där alla invånare kan delta i samhällslivet på lika villkor. Att bryta utanförskap och segregation samt förstärka kopplingen mellan utbildning och arbetslivet är ett av delmålen i VGRs strategi för regional utveckling. I budget 2016 identifieras viktiga utmaningar för regionen, bl.a. utanförskap och matchningsproblem på arbetsmarknaden. För den egna verksamheten finns prioriterade mål för kompetensutveckling och förbättrad arbetsmiljö (budget 2016). VGR är en stor upphandlare med stor möjlighet att påverka genom att ställa krav i upphandlingsprocessen. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 8.1 Upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella förhållanden och i synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 procent per år i de minst utvecklade länderna. Utvärdering av gap VG2020 är en strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 8.2 Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 8.3 Främja utvecklingsinriktad politik som stödjer produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.4 Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten. 8.5 Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. VG2020: målområden Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande samt Internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden VGR har ett uppdrag som avser regional utveckling och skapande av arbetstillfällen och främjande av näringsliv och innovation är viktiga element i de centrala styrdokumenten såsom VG2020, budget 2016 och visionen för det goda livet. VG 2020: målområdet Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer Handlingsprogram för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster och handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar Budget 2016: prioriterad mål avseende ökad samverkan mellan näringsliv och arbetsmarknad VG2020: målområdet Enregion för alla. Fokus på frågor rörande livslångt lärande och konkurrenskraft. 8.6 Till 2020 väsentligt minska den andel ungdomar som varken arbetar eller studerar. VG2020: målområdet Enregion för alla. Fokus på frågor som rör samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet samt ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom Sida 24 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Delmål med relevans för VGRs verksamhet 8.7 Vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att avskaffa tvångsarbete, modernt slaveri och människohandel och säkra att de värsta formerna av barnarbete, inklusive rekrytering och användning av barnsoldater, förbjuds och upphör. Avskaffa alla former av barnarbete senast 2025. 8.8 Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar. 8.9 Senast 2030 utarbeta och genomföra politik för hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter. Utvärdering av gap Kravställning i VGRs inköp och upphandlingar nämns i de centrala styrdokumenten. Enligt VGRs inköpspolicy ska miljöperspektivet tillvaratas vid upphandlingar. Sociala krav / perspektivet nämns inte. Enligt uppgift pågår det för närvarande arbete med att uppdatera inköpspolicyn och tillhörande riktlinjerna. Det bedrivs ett mycket mer omfattande arbete med kravställning vid upphandlingsprocessen inom VGR är vad som framgår av de styrande dokumenten. Budget 2016: prioriterade mål som syftar till att karriär- och kompetensutveckling ska förbättras samt att arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Turism som en viktig näring finns som inslag i visionen det goda livet, i VG 2020, Klimatarbete i Västra Götaland samt i handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar. Det finns dock inga specifika prioriteringar, mål eller åtgärder kopplade till turism ur hållbarhetsperspektiv. Sida 25 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Koppling till styrdokument Visionen det goda livet har fem fokusområden som är prioriterade i arbetet att stärka Västra Götaland som en attraktiv region att verka och bo i. Två av dessa har en direkt koppling till SDG9: Ett livskraftigt och hållbart näringsliv och Infrastruktur och kommunikationer med hög standard. En av prioriteringarna i VG2020, en ledande kunskapsregion, med mål kring ökat entreprenörskap och internationell konkurrenskraft. Handlingsprogrammet för internationella forsknings- och innovationssamarbeten har ett ett särskilt fokus på att stimulera västsvenska aktörer till att delta i europeiska forsknings- och innovationsprogram. Ett av de strategiska målen i budget 2016 avser en starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken med ambitioner avseende ökad innovationskraft, nyföretagande som speglar sociala utmaningar, utbyggnad av kollektivtrafik och satsningar i informationsteknologi. Trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland har ett övergripande mål om att öka kollektivtrafikens marknadsandel för en attraktiv och konkurrenskraftig region. Bredbandsstrategi 2.0 för Västra Götalands län bidrar till en IT-infrastruktur med hög kvalitet för alla och som främjar hållbarhet. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 9.1 Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. Utvärdering av gap Budget 2016: strategiskt mål om starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken Trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland VG2020: prioriterade område internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden Bredbandsstrategi 2.0 9.3 Öka tillgången för småskaliga industriföretag och andra företag, i synnerhet i utvecklingsländerna, till finansiella tjänster, inklusive överkomliga krediter, samt deras integrering i värdekedjor och marknader. 9.4 Till 2030 rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dem hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser. Alla länder vidtar åtgärder i enlighet med sina respektive förutsättningar. 9.5 Förbättra den vetenskapliga forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling. VG2020: mål kring ökat entreprenörskap, att skapa starka förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag, och att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag Budget 2016: ökad innovationskraft, nyföretagande som speglar sociala utmaningar Fokus på den egna regionen, ej andra länder Budget 2016: strategiskt mål om starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken Trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland VG2020: prioriterade område internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden Bredbandsstrategi 2.0 Handlingsprogrammet för internationella forsknings- och innovationssamarbeten (fokus på europeiska forsknings- och innovationsprogram) VG2020: prioriterade område internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden Sida 26 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Minskad ojämlikhet Koppling till styrdokument I Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland har jämlika och jämställda livsvillkor identifierats som en särskilt utmaning. I Vision Västra Götaland är jämställdhet ett av de fyra generella perspektiven som ska genomsyra hela verksamheten. Några inslag under visionen är att hälsan är like god hos både kvinnor och män och att kvinnor och män har lika lön för lika och likvärdigt arbete. I budgeten är ett av de prioriterade målen för 2016-18 att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. Ett av fokusområden är att bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. VGR upprättad en policy för mänskliga rättigheter samt riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 10.2 Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Utvärdering av gap Tillgängliga och användbara miljöer riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet Vision Västra Götaland: jämställdhet är en av de fyra generella perspektiven som ska genomsyra hela verksamheten. Ett inslag i visionen som berör jämställdhet är Resurser hos varje människa tas tillvara oavsett kön, ursprung, funktionshinder, sexuell läggning eller religion. 10.3 Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende. 10.4 Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet. 10.7 Underlätta en ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av personer, inklusive genom planerad och väl fungerande migrationspolitik. Att avskaffa diskriminering tas upp i styrdokument såsom policyn för jämställdhet och mångfald och policyn för mänskliga rättigheter. Avskaffning av diskriminerande lagstiftning ligger utanför VGRs uppdrag. Handlingsplan för implementering av CEMR-deklarationen Vision Västra Götaland: jämställdhet är en av de fyra generella perspektiven som ska genomsyra hela verksamheten. Lönepolicy Policy för jämställdhet och mångfald Budget 2016: prioriterat mål för att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Vision Västra Götaland: Integration är ett av de fyra generella perspektiven. Relevanta inslag i visionen inkluderar bl.a.: Mångfald är en gemensam tillgång, som bidrar till regionens tillväxt och utveckling Varje kvinna och man med utländsk bakgrund finns i arbete eller utbildning Utländsk /internationell utbildning och yrkeskompetens tas tillvara Skillnader i sysselsättningsgrad mellan invånare med svensk respektive utländsk bakgrund har jämnats ut. Arbetsgivare, myndigheter och organisationer har uppnått en samverkan om integrationsprocessen för nyanlända flyktingar och invandrare som är ett internationellt föredöme En region med hög interkulturell och internationell kompetens Sida 27 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Hållbara städer och samhällen Koppling till styrdokument SDG11 är ett mål som berör många områden i samhället såsom transportsystem, kultur, kopplingar mellan städer och landsbygden, strategier för klimatanpassning samt krishantering. VGR har uppdrag avseende kollektivtrafik, kultur och krishantering och prioriteringar inom dessa områden beskrivs i ett flertal styrdokument, bl.a. budget 2016, regionala trafikförsörjningsprogrammet, kulturstrategin och krishanteringsplanen. Som region spelar VGR en viktig roll i samspelet mellan stad och land. Ett av fokusområdena i budget 2016 är att göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling. VGR har också upprättad ett regionalt serviceprogram för landsbygden och skärgårdsområden. Klimatomställning och att minska samhällets klimatpåverkan är frågor som genomsyrar ett flertal styrdokument, bl.a. budget 2016, Klimatarbetet i Västra Götaland, strategin för regional utveckling (VG 2020), och handlingsprogrammet för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster Delmål med relevans för VGRs verksamhet 11.2 Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer. Utvärdering av gap Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025: utökade satsningar på de mindre vägarna i länet. Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland: Det övergripande målet är att kollektivtrafikens marknadsandel ska öka Budget 2016: prioriterade mål avseende kollektivtrafiken VG2020: ett av de prioriterade områdena är att investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling Miljöprogram: Fastställda mål och åtgärder angående transporter i regionen 11.4 Stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv. Kulturstrategin Vision Västra Götaland: ett av fokusområdena är En ledande kulturregion Budget 2016: ett kulturliv som engagerar är ett av huvudområdena VGR 2020: en ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet är ett av de prioriterade frågorna 11.a Främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att stärka den nationella och regionala utvecklingsplaneringen. 11.b Till 2020 väsentligen öka det antal städer och samhällen som antar och genomför integrerade strategier och planer för inkludering, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och motståndskraft mot katastrofer samt utveckla och genomföra, i linje med Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015 2030, en samlad katastrofriskhantering på alla nivåer. Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025 Regionalt serviceprogram för landsbygd och skärgårdsområden i Västra Götaland 2014-2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Vision Västra Götaland: Den gemensamma regionen är ett av de fyra generella perspektiv Vision Västra Götaland: Integration är ett av de fyra generella perspektiven. Inslag i visionen inkluderar bl.a. att utländsk /internationell utbildning och yrkeskompetens tas tillvara, och skillnader i sysselsättningsgrad mellan invånare med svensk respektive utländsk bakgrund har jämnats ut. Bl.a. Klimatarbetet i Västra Götaland och VG2020 innehåller mål och prioriteringar avseende klimatomställning och samhällets klimatpåverkan. Krishanteringsplan Sida 28 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Hållbar konsumtion och produktion Koppling till styrdokument En av fyra prioriteringarna i strategin för tillväxt och utveckling (VG2020) avser en region där vi tar globalt ansvar. Prioriteringen bryts ner till prioriterade fokusområden Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer. Handlingsprogrammet för livsmedel och gröna näringar pekar ut Västra Götaland som en viktig jordbrukslän där livsmedelsindustrin utgör en viktig näring. Handlingsprogrammet för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster omfattar långsiktiga mål och prioriteringar som avser bl.a. system som gynnar hållbar konsumtion i samhället och produkter och affärsmodeller med effektiv och cirkulär råvaruanvändning. VGR har även möjlighet att stimulera till hållbart jordbruk genom den utbildningsverksamheten som bedrivs bl.a. i form av naturbruksgymnasier. VGR ska vara föregångare i det egna miljöarbetet. I miljöprogrammet är Livsmedel samt Produkter & Avfall prioriterade områden med åtgärder kopplade bl.a. till minskat matsvinn och ökad andel ekologiska livsmedel. I Budget 2016 nämns miljökrav vid upphandling och inköp som viktiga frågor i integrering av sociala och miljömässiga värden i verksamheten. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 12.1 Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster*. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar. Utvärdering av gap Styrdokumenten VG2020, Handlingsprogrammen för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster samt för livsmedel och gröna näringar, och miljöprogrammet syftar till att möjliggöra att samhället producera och konsumera på ett mer hållbart sätt. Handlingsprogrammet för internationella forsknings- och innovationssamarbeten (fokus på europeiska forsknings- och innovationsprogram) 12.2 Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser. 12.3 Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd. 12.4 Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. VG2020 Handlingsprogrammen för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster samt för livsmedel och gröna näringar Miljöprogrammet Handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar: åtgärd kopplade till att minska miljöpåverkan från matsvinnet Miljöprogrammet: prioriterat område Produkter & Avfall Klimatarbete i Västra Götaland: klimatsmart mat Miljöprogrammet: prioriterade områden Läkemedel, Kemikalier, Produkter & Avfall Handlingsprogram för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster *The 10-year framework of programmes on sustainable consumption and production patterns (10YFP) is a global framework of action to enhance international cooperation to accelerate the shift towards sustainable consumption and production (SCP) in both developed and developing countries. http://www.unep.org/10yfp Sida 29 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Hållbar konsumtion och produktion Delmål med relevans för VGRs verksamhet 12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. 12.6 Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel. 12.7 Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar. 12.8 Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen. 12.b Utveckla och genomföra verktyg för att övervaka hur en hållbar utveckling påverkar en hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter. Utvärdering av gap VG2020: prioriterade fokusområden Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer. Handlingsprogrammet för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster Miljöprogrammet: prioriterade områden Läkemedel, Kemikalier, Produkter & Avfall Bl.a. Klimatarbete i Västra Götaland, handlingsprogrammen för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster samt för livsmedel och gröna näringar syftar till att uppmuntra samhällets olika aktörer, däribland företag, att införa hållbara metoder. Hållbarhetsrapportering som fråga nämns inte i de centrala styrdokumenten men VGR har möjlighet att bidra till ökad transparens genom att bl.a. ställa krav att bolag inom Västra Götalandsregionen rapporterar om de väsentliga hållbarhetsfrågorna i sina årsredovisningar. VGR kan också öka transparensen i sin egen årsredovisning, se sidorna 49-53 i denna rapport. Budget 2016 tar upp miljökrav vid upphandling och inköp Enligt inköpspolicy ska miljöperspektivet tillvaratas i upphandlingar och inköp. Huruvida det ställs krav kopplade t.ex. till arbetsvillkor och mänskliga rättigheter framgår inte av inköpspolicyn. Enligt uppgift pågår det för närvarande arbete med att uppdatera inköpspolicyn och tillhörande riktlinjerna. Det bedrivs ett mycket mer omfattande arbete med kravställning vid upphandlingsprocessen inom VGR är vad som framgår av de styrande dokumenten. Klimatarbete i Västra Götaland och handlingsprogrammen för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster samt för livsmedel och gröna näringar innehåller åtgärder som syftar till att informera och öka medvetenhet hos samhällets olika aktörer Turism som en viktig näring finns som inslag i visionen det goda livet, i VG 2020, Klimatarbete i Västra Götaland samt i handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar. Det finns dock inga specifika prioriteringar, mål eller åtgärder kopplade till turism. Sida 30 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Bekämpa klimatförändringen Koppling till styrdokument Klimatomställning och att minska samhällets klimatpåverkan är frågor som genomsyrar ett flertal styrdokument. Västra Götaland har ett mål att vara fossiloberoende till år 2030 (Klimatarbetet i Västra Götaland). Strategin för regional utveckling (VG 2020) har resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan som ett målområde. Trafikförsörjningsprogrammet har ett övergripande mål om att öka kollektivtrafikens marknadsandel. Hållbara transporter och transportsnål samhällsplanering finns också som prioriteringar i VG2020 (investeringar i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling). Av miljöprogrammets prioriterade områden har transporter och energi en mycket stark koppling till klimatförändring. I budget 2016 finns prioriterade mål avseende minskade utsläpp från fossila bränslen och den egna verksamhetens direkta miljöpåverkan. Kravställning vid upphandling och inköp är också sätt att bidra till minskad klimatpåverkan. VGR har flera prioriteringar avseende hållbar energi (SDG7), hållbar industri (SDG 7) och hållbar konsumtion (SDG12) som bidrar till detta mål om bekämpning av klimatförändring. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 13.1 Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. Utvärdering av gap VG2020: målområdet resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan Klimatarbetet i Västra Götaland: mål om fossiloberoende till år 2030 Trafikförsörjningsprogrammet Miljöprogrammet Handlingsprogram för hållbar energi Handlingsprogram för hållbara transporter 13.2 Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. VG2020 Klimatarbetet i Västra Götaland Trafikförsörjningsprogrammet Miljöprogrammet Handlingsprogram för hållbar energi Handlingsprogram för hållbara transporter 13.3 Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning. VG2020: målområdet resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan Klimatarbetet i Västra Götaland: mål om fossiloberoende till år 2030 Trafikförsörjningsprogrammet Miljöprogrammet Handlingsprogram för hållbar energi Handlingsprogram för hållbara transporter Sida 31 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Hav och marina resurser Koppling till styrdokument Från styrdokumenten framgår att frågor kopplade till marin miljö och marina sektorer är viktiga och den maritima strategin sätter en övergripande vision för Västra Götaland som maritim region: Västsverige ska vara en av Europas ledande maritima regioner med lösningar inriktade på innovation samt miljöanpassad och hållbar utveckling. Klimatarbetet i Västra Götaland nämner klimatanpassad sjöfart och marina innovationer som en klimatrelaterad insats som VGR stödjer och driver. Handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar tar upp fiskeindustri och turism som exemplar av viktiga näringar i Västra Götaland. De befintliga styrdokumenter innehåller inte några mål eller mer konkreta aktiviteter men det framgår av den maritima strategin att ett maritimt handlingsprogram för Västra Götaland ska tas fram som ska innehålla prioriteringar på en mer explicit nivå. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. Utvärdering av gap VG 2020: målområden Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer Handlingsprogram för resurseffektiva och giftfria produkter/tjänster och handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar Miljöprogrammet: prioriterade områden kemikalier och läkemedel 14.a Öka den vetenskapliga kunskapen, utveckla forskningskapaciteten och överföra havsteknik, med hänsyn tagen till den mellanstatliga oceanografiska kommissionens kriterier och riktlinjer för överföring av havsteknik (Criteria and Guidelines on the Transfer of Marine Technology), i syfte att skapa friskare hav och öka den marina biologiska mångfaldens bidrag till utvecklingen i utvecklingsländerna, i synnerhet i små önationer under utveckling och de minst utvecklade länderna. 14.c Stärka bevarandet och hållbart nyttjande av haven och havsresurserna genom att genomföra internationell rätt, såsom den kommer till uttryck i Förenta Nationernas havsrättskonvention (UNCLOS), som utgör den rättsliga ramen för bevarande och hållbart nyttjande av hav och havsresurser, vilket erinras om i punkt 158 i slutdokumentet The Future We Want från Förenta Nationernas konferens om hållbar utveckling (Rio+20). Handlingsprogrammet för internationella forsknings- och innovationssamarbeten (fokus på europeiska forsknings- och innovationsprogram) VG2020: prioriterade området internationell konkurrenskraft genom regional kraftsamling kring styrkeområden (marin miljö, marina sektorer) Maritim strategi VG2020 tar upp marin miljö och marina sektorer som styrkeområden. Maritim strategi beskriver det maritima områdets betydelse för Västra Götaland, t.ex. sjöfart, fiske och fiskberedning, besöksnäring, båtbranschen och marin-tekniska underleverantörer. Hållbar fiskeindustri och frågor avseende fiskebeståndet beskrivs inte i de befintliga styrdokumenten. Sida 32 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Ekosystem och biologisk mångfald Koppling till styrdokument VGRs arbete med biologisk mångfald sker till stor del genom ett aktivt arbete inom andra områden som har en positiv påverkan på biologisk mångfald, t.ex. klimatarbetet, minskad resursanvändning, giftfri miljö, livsmedel och hållbar konsumtion. VGR har möjlighet att bidra till SDF15 genom utbildningsinsatser i den utbildningsverksamheten som bredrivs bl.a. i naturbruksgymnasierna och biologiska yrkeshögskolan. Budget 2016 lyfter fram främjandet av biologisk mångfald genom verksamheter såsom Botaniska Trädgården och Västkuststiftelsen. Delmål med relevans för VGRs verksamhet 15.2 Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen. 15.9 Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper. 15.a Mobilisera och väsentligt öka de finansiella resurserna från alla källor för att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden och ekosystemen. Utvärdering av gap Utbildningsinsatser i den utbildningsverksamheten som bredrivs bl.a. i naturbruksgymnasierna och biologiska yrkeshögskolan. Flera styrdokument omfattar prioriteringar som är kopplade till hållbar användning av ekosystem, däribland skogar. Skogar har dock inte identifierats som ett särskilt fokusområde för aktiviteter. VGRs arbete med biologisk mångfald sker till stor del genom ett aktivt arbete inom andra områden som har en positiv påverkan på biologisk mångfald VG2020 innehåller flera insatser som bidrar till bilogisk mångfald, t,ex, inom målen Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer. Budget 2016: medel till Göteborgs botaniska trädgård och till Västkuststiftelsen. Göteborgs botaniska trädgård har fått ökat anslag för att säkra viktiga växtsamlingar och för att starta upp ett viktigt utvecklingsarbete. Sida 33 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Fredliga och inkluderande samhällen Koppling till styrdokument VGR är en politiskt styrd organisation med höga krav på ansvar och transparens. VGR har upprättad Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation. Några av inslagen i VGRs Vision är en jämställd maktstruktur i såväl näringslivet som offentlig verksamhet och i politiken och en region utan mäns våld mot kvinnor och där kvinnor inte är utsatta. VGR har upprättad en Policy för mänskliga rättigheter. Delmål med relevans för VGRs verksamhet Utvärdering av gap 16.1 Avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt. Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård 2016: Vårdcentral ska särskilt beakta tidig upptäckt av barn som far illa och personer som utsätts för våld i nära relationer Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter 2013-2016 Budget 2016 Vision Västra Götaland: ett av de viktiga inslagen i visionen är en region utan mäns våld mot kvinnor och där kvinnor inte är utsatta Handlingsplan för implementering av CEMR-deklarationen 16.2 Eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn. Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen 16.5 Väsentligt minska alla former av korruption och mutor. Frågor kopplade till korruption och mutor beskrivs inte i de centrala styrdokumenten Från bilaga till årsredovisning 2015 framgår det att riktlinjer mot korruption, mutor och jäv har framtagits men är inte fastställda än Enligt uppgift pågår det arbete med framtagning av riktlinjer mot korruption, ledningssystem mot oegentligheter samt utbildningsinsatser. Dessa har inte fastställts än. 16.6 Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.7 Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.10 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. Regionfullmäktiges beslut finns tillgängliga på VGRs hemsida VGRs handlingsplan för mänskliga rättigheter (ej fastställd än) tar upp ansvar som ett åtgärdsområde med förstärkt rättighetsperspektiv i ärendeberedning och beslutsunderlag. Vision Västra Götaland: några av inslagen i visionen är en jämställd maktstruktur i såväl näringslivet som offentlig verksamhet och i politiken och valdeltagandet är högt och fler medborgare med utländsk bakgrund finns i beslutande församlingar I personalvisionen 2021 nämns att arbeta i en politiskt styrd och skattefinansierad organisation innebär ett särskilt ansvar med värden såsom delaktighet och tillgänglighet i värdegrunden. Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Enligt personalvisionen 2021 präglas VGRs arbetssätt av öppenhet, ansvarstagande, samarbete och dialog. Sida 34 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Genomförande och globalt partnerskap Koppling till styrdokument VGR har upprättad en Internationell policy som bl.a. fastställer principer för medlemskap i organisationer och samarbetsavtal med andra regioner. I VG2020 finns det ett övergripande mål om att ta globalt ansvar med två inriktningsmål: - Västra Götaland ska år 2020 ses som ett föredöme när det gäller utveckling, implementering och spridning av hållbara lösningar i Sverige och Europa -Invånarna i Västra Götaland ska ta ökad hänsyn till hur deras konsumtion påverkar människor och miljö, lokalt och globalt Delmål med relevans för VGRs verksamhet Utvärdering av gap 17.14 Föra en mer samstämmig politik för hållbar utveckling. VGR 2020 Budget 2016 Vision Västra Götaland 17.16 Stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling och komplettera det med partnerskap mellan flera parter som mobiliserar och utbyter kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser, för att bidra till att målen för hållbar utveckling nås i alla länder, i synnerhet utvecklingsländer. Internationell policy VG2020: ett övergripande mål om att ta globalt ansvar med två inriktningsmål: Västra Götaland ska år 2020 ses som ett föredöme när det gäller utveckling, implementering och spridning av hållbara lösningar i Sverige och Europa Invånarna i Västra Götaland ska ta ökad hänsyn till hur deras konsumtion påverkar människor och miljö, lokalt och globalt Vidare finns följande prioriterade frågor: Öka närvaro och påverkan nationellt och internationellt Riva gränshinder och öka samverkan med Norge, etablera region Oslo/Göteborg/Öresund 17.17 Uppmuntra och främja effektiva offentliga och offentlig-privata partnerskap samt partnerskap inom det civila samhället vilka bygger på erfarenheterna från andra partnerskap och deras finansieringsstrategier. VG2020: Några av de prioriterade frågorna inkluderar: Positionera internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer Stimulera internationella allianser och samarbeten inom forskning och innovation Samverka kring inköp som driver hållbar utveckling, innovation och lokal utveckling Sida 35 Prioriteringar kopplade till delmålet saknas till stor del Prioriteringar överensstämmer delvis med delmålet / prioriteringarna är indirekt relaterade till delmålet Prioriteringar överensstämmer med delmålet / VGR bedriver arbete som överensstämmer med delmålet

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 ISO 26000:2010 Vägledning för socialt ansvarstagande

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 ISO 26000 standard Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet Huvudområde: Verksamhetsstyrning Beskrivning Delområden Betydelse för VGR Verksamhetsstyrning består av systemet som en organisation använder för att fatta och genomföra beslut för att nå sina mål. Verksamhetsstyrning kan bestå av såväl formella styrmekanismer baserade på definierade strukturer och processer som informella mekanismer som skapas genom organisationens kultur och värderingar. Verksamhetsstyrning är den viktigaste faktorn för att en organisation ska kunna ta ansvar för påverkan av sina beslut och aktiviteter, samt för att integrera sitt sociala ansvarstagande i hela organisationen och i sina relationer. Huvudområde: De mänskliga rättigheterna Inga delområden kopplade till detta huvudområde i ISO 26000. VGRs verksamhet är omfattande och när det gäller hälso- och sjukvården komplex. De beslut som fattas påverkar många människor inom och utanför organisationen. Det är därför viktigt att besluten är väl underbyggda presenteras så att motiven blir begripliga för de som berörs är förankrade för ett effektivt genomförande föregås av en process som präglas av delaktighet, samt att det framgår vilka som har mandat att fatta besluten. Beskrivning Delområden Betydelse för VGR De mänskliga rättigheterna är grundläggande rättigheter som alla människor är berättigade till. De mänskliga rättigheterna kan delas i två kategorier: Medborgerliga och politiska rättigheter, inklusive rätten till liv och frihet, jämlikhet inför lagen och yttrandefriheten. Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, inklusive rätten till arbete, rätten till mat, rätten till hälsa, rätten till utbildning och rätten till social trygghet. Due diligence Risksituation Undvika medskyldighet Hantera missförhållanden Diskriminering och sårbara grupper Medborgerliga och politiska rättigheter Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet Det är ytterst staten som är skyldig att se till att alla människor i landet får sina rättigheter tillgodosedda. I Sverige har staten fördelat stora delar av ansvaret att direkt möta människorna till regioner, landsting och kommuner genom till exempel vård, omsorg och skola. Därmed har regioner, landsting och kommuner övertagit delar av statens ansvar för de mänskliga rättigheterna. I VGR ska alla beslut tas med hänsyn till mänskliga rättigheter medan verksamheterna ska präglas av delaktighet, jämlikhet, transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande. Sida 37

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 ISO 26000 standard Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet Huvudområde: Arbetshållanden Beskrivning Delområden Betydelse för VGR Arbetsförhållanden i en organisation täcker alla riktlinjer och arbetssätt relaterade till arbete inom, av eller på uppdrag av organisationen, inklusive arbete som utförs av under-leverantörer. Arbetsförhållanden sträcker sig utanför relationen mellan en organisation och direkt anställda eller det ansvar som en organisation har på en arbetsplats som den äger eller har direkt kontroll över. Sysselsättning och anställningsförhållanden Arbetsvillkor och social trygghet Social dialog Arbetsmiljö Personlig utveckling och utbildning i arbetet Med mer än 50 000 medarbetare är Västra Götalandsregionen en av Sveriges största arbetsgivare. Frågorna som rör arbetsförhållanden och arbetsvillkor, arbetsmiljö och kompetensutveckling är viktiga frågor för alla organisationer och offentliga verksamheter förväntas vara föregångare i frågor relaterade till jämställdhet och mångfald på arbetsplatserna. Huvudområde: Miljö Beskrivning Delområden Betydelse för VGR Samhället står inför många utmaningar vad gäller miljön, bland annat förbrukning av naturresurser, föroreningar, klimatförändringar, förstörelse av livsmiljöer, förlust av arter och kollaps av hela ekosystem och nedbrytning av livsmiljöer i städer och på landsbygd. Miljöfrågor på lokal, regional och global nivå är sammankopplade. Hanteringen av frågorna kräver ett omfattande, systematiskt och samlat angreppssätt. Förebyggande av föroreningar Hållbar resursanvändning Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Skydd av naturmiljö, biologisk mångfald och återställande av naturliga livsmiljöer Västra Götalandsregionen ska främja en god miljö ihop med andra aktörer i Västsverige och genom insatser inom den egna organisationen. Västra Götalandsregionen ska som stor organisation sträva efter att vara en föregångare genom det egna miljöarbetet. Genom att själva ställa höga miljökrav påverkar VGR också utvecklingen på miljöområdet. Sida 38

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 ISO 26000 standard Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet Huvudområde: Goda verksamhetsmetoder Beskrivning Delområden Betydelse för VGR Goda verksamhetsmetoder innebär etiskt agerande i en organisations kontakter med andra organisationer. Detta innefattar relationer mellan organisationer och myndigheter, samt mellan organisationer och deras partners, leverantörer, entreprenörer och konkurrenter, samt de sammanslutningar som de är medlemmar i. Antikorruption Ansvarsfullt politiskt engagemang Konkurrens på lika villkor Främja socialt ansvarstagande i värdekedjan Respekt för äganderätten Demokrati, transparens och rättssäkerhet är viktiga värden för all offentlig verksamhet med att ansvar mot medborgarna avseende bekämpning av mutor och andra former av korruption. VGR är en stor upphandlare. Detta kräver följsamhet till lagar och etiska principer samt möjliggör att krav kan ställas på leverantörer. Huvudområde: Konsumentfrågor Beskrivning Delområden Betydelse för VGR FNs riktlinjer för konsumentskydd och den Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter uttrycker principer som bör vägleda vid praktisk tillämpning av socialt ansvarstagande när det gäller konsumenters legitima behov, inklusive att tillgodose grundläggande behov och allas rätt till en adekvat levnadsstandard, däribland adekvat föda, kläder och bostad, samt till ständigt förbättrade levnadsförhållanden och tillgång till nödvändiga produkter och tjänster. God marknadsföring, saklig och opartisk information samt goda avtalsmetoder Skydd av konsumenternas hälsa och säkerhet Hållbar konsumtion Konsumentservice, support samt klagomåls- och tvistlösning Skydd av konsumenternas personliga uppgifter och integritet Huvudområdet konsumentfrågor omfattar flera olika frågeställningar som berör VGRs verksamhet. Relevanta perspektiv i detta sammanhang omfattar bl.a. transparens i kommunikation, arbetsgivaransvar gällande hantering av farliga ämnen såsom kemikalier, möjligheten att styra mot hållbar konsumtion genom kravställning vid upphandlingar. Delområden Konsumentservice, support samt klagomåls- och tvistlösning och Skydd av konsumenternas personliga uppgifter och integritet har inte ingått i analysen. Sida 39

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 ISO 26000 standard Beskrivning och betydelse utifrån VGRs verksamhet Huvudområde: Samhällsengagemang och utveckling Beskrivning Delområden Betydelse för VGR Samhällsengagemang antingen individuellt eller genom allmännyttiga sammanslutningar bidrar till att stärka det civila samhället. Organisationer som på ett respektfullt sätt engagerar sig i lokalsamhället och dess institutioner stärker demokratin och speglar de samhälleliga värderingarna. Med lokalsamhällen avses i detta avsnitt bostäder eller andra sociala bosättningar inom ett geografiskt område som finns i den fysiska närheten till organisationens verksamhetsplatser eller till områden där organisationen har en påverkan. Lokalt samhällsengagemang Utbildning och kultur Jobbskapande och kompetensutveckling Skapa välstånd och inkomstmöjligheter Hälsa Sociala investeringar Huvudområdet konsumentfrågor omfattar flera centrala frågeställningar utifrån de uppdrag och prioriteringar VGR har. Hälso- och sjukvård, folkhälsa och kultur omfattas av VGRs uppdrag. Utbildning, jobbskapande och kompetensutveckling är prioriterade områden i VGRs egen verksamhet. Skapa välstånd inom regionen är ett övergripande syfte för det arbete som VGRs verksamheter bedriver. Sida 40

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Sammanfattning Huvudområde Verksamhetsstyrning Beskrivning av gap VGRs arbete överensstämmer väl med de kraven som ISO 26000 standard tar upp inom detta område. Inga gap har identifierats i analysen. Samhällsengagemang och utveckling Verksamhetsstyrning De mänskliga rättigheterna De mänskliga rättigheterna De områden med identifierade gap avser due diligence och uppföljningsprocesser, processer och rutiner kring säkerhetsarrangemang, mekanismer för att undersöka förekomsten av diskriminering samt riktlinjer kring kontinuitetsplanering. Arbetsförhållanden VGRs arbete överensstämmer väl med de kraven som ISO 26000 standard tar upp inom detta område. Inga gap har identifierats i analysen. Konsumentfrågor Goda verksamhetsmetoder Miljö Arbetsförhållanden Miljö Goda verksamhetsmetoder Konsumentfrågor De områden där gap har identifieras avser bl.a. identifiering av risker kopplade till klimatförändring, identifiering av verksamhetens eventuella negativa påverkan på biologisk mångfald samt att VGR har inga särskilda insatser för återvunnet material eller att återvinna vatten. Inom hållbar konsumtion bedrivs ett mer aktivt arbete inom ramen för regionutveckling än inom den egna verksamheten. VGRs arbete överensstämmer väl med de kraven som ISO 26000 standard tar upp inom detta område. Ett område som uppmärksammats i analysen är bekämpning av korruption och andra oegentligheter. Policy och riktlinjer inom detta område har inte fastställts än och därmed har antikorruption identifierats som ett område där viss förbättringsutrymme finns. Följande delområden har inkluderats i bedömningen: God marknadsföring, saklig och opartisk information samt goda avtalsmetoder, Skydd av konsumenternas hälsa och säkerhet, Hållbar konsumtion. Inga gap har identifierats i analysen. Samhällsengagemang och utveckling VGRs arbete överensstämmer väl med de kraven som ISO 26000 standard tar upp inom detta område. Ett potentiellt gap har identifierats i analysen avseende den utsträckningen investeringsbesluten analyseras utifrån påverkan på jobbskapandet. Sida 41

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap De mänskliga rättigheterna Delområde Beskrivning av gap Due diligence Processer finns för att följa upp och hantera den faktiska påverkan som särskilda åtgärder (t.ex. investeringar) har haft på mänskliga rättigheter, t.ex. i regionfullmäktiges budget men inte på alla nivåer. Grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet Due diligence Risksituation Risksituation Undvika medskyldighet Mänskliga rättigheter är inte systematiskt inarbetat i due diligence processer Inga särskilda processer eller rutiner för att kontrollera att mänskliga rättigheter respekteras inom ramen för säkerhetsarrangemang. Inga krav är fastställda kring utbildning av säkerhetspersonal angående mänskliga rättigheter Hantera missförhållanden Fokus i bedömningen har varit på processer för att rapportera och hantera klagomål, samt oberoendet och tillgängligheten av processen. Inga identifierade gap. Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Undvika medskylidhet Diskriminering och sårbara grupper På medarbetarsidan finns det mekanismer (medarbetarenkät) för att bl.a. undersöka om det förekommer diskriminering i verksamheten. Vi har inte sett någon liknande systematiskt process på invånarsidan. Medborgerliga och politiska rättigheter Fokus i bedömningen har varit på hur rättigheter såsom åsiktfrihit, yttrandefrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet mm. beaktas i processer och beslut. Inga identifierade gap. Medborgerliga och politiska rättigheter Diskriminering och sårbara grupper Hantera missförhållanden Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet Det finns i dagsläget riktlinjer om kontinuitetsplanering (för att säkerställa distribution av nödvändiga varor, produkter och/eller tjänster) men anses inte vara tillfredsställande. Det pågår därför tre projekt där VGR IT, regionservice och Västfastigheter har fått i uppdrag att se över sin förmåga att leverera i förhållande till kärnverksamhetens behov. Fokus i bedömningen har varit på hur frågor såsom föreningsfrihet, tvångsarbete, icke-diskriminering och barnarbete beaktas i VGRs verksamhet. Inga identifierade gap. Sida 42

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Arbetsförhållanden Sysselsättning och anställningsförhållanden Delområde Sysselsättning och anställningsförhållanden Arbetsvillkor och social trygghet Beskrivning av gap Fokus i bedömningen har varit på processer och rutiner avseende motverkande av diskriminering, uppsägningar, och skydd av personuppgifter. Inga identifierade gap. Fokus i bedömningen har varit på frågor avseende efterlevnad av och respekt för kollektivavtal, relevanta lagar och förordningar, nationella/religiösa traditioner, och balans mellan arbete och privatliv. Inga identifierade gap. Personlig utveckling och utbildning i arbetet Arbetsvillkor och social trygghet Social dialog Fokus i bedömningen har varit på frågor kopplade till anställdas rättigheter att bilda egna organisationer och facklig representation. Inga identifierade gap. Arbetsmiljö Fokus i bedömningen har varit på frågor avseende arbetsmiljö, såsom arbetsmiljörisker, säkerhet, och hantering av incidenter och olyckor. Inga identifierade gap. Personlig utveckling och utbildning i arbetet Fokus i bedömningen har varit på kompetensutveckling. Inga identifierade gap. Arbetsmiljö Social dialog Sida 43

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Miljö Förebyggande av föroreningar Delområde Förebyggande av föroreningar Beskrivning av gap Identifierat gap avseende rapportering av giftiga och farliga material som används och släpps ut av organisationen. På koncernnivån sker rapporteringen på övergripande nivå i VGRs miljöredovisning där detaljerade uppgifter om mängder och typer av farliga ämnen som använts och släppts ut inte framgår. På koncernövergripande nivå finns inget program för att förebygga miljöolyckor eller beredskap att hantera eventuella olyckor. Skydd av naturmiljö, biologisk mångfald och återställande av naturliga livsmiljöer Hållbar resursanvändning Hållbar resursanvändning VGR har inga särskilda insatser för återvunnet material eller att återvinna vatten. Pågående arbete inom detta område omfattar bl.a. återanvändning av kontorsmöbler vid flytt, kravställning vid upphandlingar samt forskning och utveckling i samarbete med andra aktörer för att få med flera förnybara varor i upphandlingen. Avseende hållbar konsumtion har VGR större fokus på frågan inom ramen för regional utveckling än i det interna miljöarbetet. Pågående arbete inom detta område omfattar bl.a. aktiviteter för att minska matsvinn och återanvända kontorsmöbler. Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Begränsning av och anpassning till klimatförändringar Skydd av naturmiljö, biologisk mångfald och återställande av naturliga livsmiljöer Ingen riskanalys har genomförts för att identifiera risker kopplade till klimatförändring. Det finns inte heller en systematiskt process för att identifiera möjligheter för att undvika / minimera skador kopplade till klimatförändring Ingen analys har genomförts för att identifiera om verksamhetens eventuella negativa påverkan på biologisk mångfald. Pågående arbete inom detta område omfattar bl.a. kravställning vid upphandlingar avseende hållbara skogsvaror. Sida 44

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Goda verksamhetsmetoder Antikorruption Delområde Antikorruption Beskrivning av gap Arbete pågår med framtagning av riktlinjer mot korruption, ledningssystem mot oegentligheter samt utbildningsinsatser. På grund av att dessa processer och dokument inte har fastställts än har detta område identifierats som ett område där förbättringsutrymme finns. Respekt för äganderätten Ansvarsfullt politiskt engagemang Anvarsfullt politiskt engagemang Fokus i bedömningen har varit på frågor kopplade till ansvarsfullt politiskt deltagande, politiska bidrag samt lobbying och riktlinjer för personer som företräder VGR. Inga identifierade gap. Konkurrens på lika villkor Fokus i bedömningen har varit på kravställning vid upphandlingar samt reglering av offentlig säljverksamhet. Inga identifierade gap. Främja socialt ansvarstagande i värdekedjan Fokus i bedömningen har varit på kravställning vid upphandlingar. Inga identifierade gap. Främja socialt ansvarstagande i värdekedjan Konkurrens på lika villkor Respekt för äganderätten Fokus i bedömningen har varit på immateriella rättigheter. Inga identifierade gap. Sida 45

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Konsumentfrågor God marknadsföring, saklig och opartisk information samt goda avtalsmetoder Delområde God marknadsföring, saklig och opartisk information samt goda avtalsmetoder Beskrivning av gap Fokus i bedömningen har varit på transparent, lättillgänglig kommunikation och marknadsföring. Inga identifierade gap Skydd av konsumenternas personliga uppgifter och integritet Skydd av konsumenternas hälsa och säkerhet Skydd av konsumenternas hälsa och säkerhet Fokus i bedömningen har varit på arbetsgivaransvar (t.ex. hantering av farliga ämnen). Inga identifierade gap. Hållbar konsumtion Fokus i bedömningen har varit på kravställning vid upphandlingar. Inga identifierade gap. Konsumentservice, support samt klagomålsoch tvistlösning Hållbar konsumtion Konsumentservice, support samt klagomåls- och tvistlösning Delområdet har inte ingått i analysen Skydd av konsumenternas personliga uppgifter och integritet Delområdet har inte ingått i analysen Sida 46

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Samhällsengagemang och utveckling Lokalt samhälsengagemang Delområde Lokalt samhällsengagemang Utbildning och kultur Beskrivning av gap Fokus i bedömningen har varit på processer för att samråda med lokalsamhället och för att uppmärksamma sårbara, diskriminerade, marginaliserade och underrepresenterade grupper. Inga identifierade gap. Fokus i bedömning har varit på frågor kopplad e till bevarande av kulturarv samt hur VGR främjar kulturell verksamhet. Inga identifierade gap. Sociala investeringar Utbildning och kultur Jobbskapande och kompetensutveckling Fokus i bedömningen har varit på kompetensförsörjning och samverkan med andra aktörer i arbetsmarknadsfrågor. Potentiellt gap identifierats i den utsträckningen investeringsbesluten analyseras utifrån påverkan på jobbskapandet, Skapa välstånd och inkomstmöjligheter Fokus i bedömningen har varit bl.a. på frågor rörande utveckling av service i gles- och landsbygden. Inga identifierade gap. Hälsa Jobbskapande och kompetensutveckling Hälsa Fokus i bedömningen har varit på det arbetet som bedrivs inom ramen för VGRs uppdrag inom folkhälsa. Inga identifierade gap. Skapa välstånd och inkomstmöjligheter Sociala investeringar Fokus i bedömning har varit på frågor kopplad e till främjande av lokal samhällsutveckling vid sociala investeringar. Inga identifierade gap. Sida 47

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 EU-direktiv avseende redovisning av hållbarhetsinformation Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (Ds 2014:45)

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Överblick: förslag till ändringar i årsredovisningslagen ÅRL 1995:1554 Förslagen förändring 6. Kap 6 Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla en beskrivning av den mångfaldspolicy som tillämpas i fråga om bolagets styrelse, målet med policyn, hur policyn har tillämpats under räkenskapsperioden och resultatet av den. Om bolaget inte tillämpar någon mångfaldspolicy ska skälen för det anges. (Förslaget om mångfaldspolicy berör stora noterade aktiebolag). 6. Kap 10 Förvaltningsberättelsen för ett stort företag och ett företag av allmänt intresse ska innehålla en hållbarhetsrapport, om inte företaget har valt att med stöd av 13 i stället upprätta en från årsredovisningen skild hållbarhetsrapport. Första stycket gäller inte dotterföretag om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen som har upprättats av moderföretaget enligt 7 kap. 31 a. 6. Kap 11 Hållbarhetsrapporten ska innehålla de icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning, resultat och konsekvenserna av dess verksamhet, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Upplysningarna ska beskriva: 1. företagets affärsmodell, 2. den policy som företaget tillämpar i frågorna, inklusive de granskningsförfaranden som har genomförts, 3. resultatet av policyn, 4. de väsentliga risker som rör frågorna och är kopplade till företagets verksamhet, inklusive, när det är lämpligt, företagets affärsförbindelser, produkter eller tjänster som sannolikt får negativa konsekvenser, 5. hur företaget hanterar riskerna, och 6. andra icke-finansiella förhållanden som är relevanta för verksamheten. Hållbarhetsrapporten ska även, när det är lämpligt, innehålla hänvisningar till och ytterligare förklaringar av de belopp som tas upp i årsredovisningen. Om särskilda riktlinjer har tillämpats vid upprättandet av hållbarhetsrapporten, ska det anges i rapporten. 6. Kap 13 Om företaget inte tillämpar någon policy i en eller flera av frågorna i första stycket, ska skälen för detta anges. Sida 49

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Överblick: förslag till ändringar i årsredovisningslagen Område Vad ska redovisas: uppgifter avseende hållbarhetsinformation Miljö Uppgifter om de aktuella och förutsebara konsekvenserna av företagets verksamhet på: miljön, hälsa och säkerhet, användning av energi från förnybara och/eller icke-förnybara källor, växthusgasutsläpp, vattenanvändning och luftföroreningar. Sociala förhållanden och personal Informationen i rapporten kan avse åtgärder som vidtagits för att säkra: jämställdhet, tillämpningen av Internationella arbetsorganisationens grundläggande konventioner, arbetsvillkor, social dialog, respekt för arbetstagarnas rätt till information och samråd, respekt för fackföreningars rättigheter, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och dialog med lokala grupper, och/eller åtgärder som vidtagits för att säkerställa skydd och utveckling av dessa grupper. Respekt för mänskliga rättigheter Informationen i rapporten kan innehålla information om: åtgärder för förebyggande av brott mot de mänskliga rättigheterna Motverkande av korruption Informationen i rapporten kan innehålla information om: befintliga styrmedel för bekämpning av korruption och mutor. Sida 50

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Analys av VGRs 2015 årsredovisning mot krav för redovisning av hållbarhetsinformation Krav i ÅRL Miljö Sociala förhållanden och personal Respekt för mänskliga rättigheter Motverkande av korruption Mångfaldspolicy Affärsmodell (uppdrag) Policyer som tillämpas i frågorna (styrdokument och mål) Resultat av policyer (indikatorer och utfall) Väsentliga risker Hantering av riskerna Informationen i ÅR 2015 omfattar de väsentliga upplysningarna för VGRs verksamhet / uppfyller kraven för redovisning av hållbarhetsinformation. Informationen i ÅR 2015 omfattar delvis de väsentliga upplysningarna för VGRs verksamhet / uppfyller delvis kraven för redovisning av hållbarhetsinformation.. Informationen i ÅR 2015 omfattar inte några upplysningar /uppfyller inte kraven för redovisning av hållbarhetsinformation. Ej krav för redovisning av hållbarhetsinformation. Sida 51

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Miljö, sociala förhållande och personal Krav i ÅRL Miljö Sociala förhållanden och personal Affärsmodell (uppdrag / väsentliga frågor) Policyer som tillämpas i frågorna (styrdokument och mål) Resultat av policyer (Indikatorer och utfall) Väsentliga risker Hantering av riskerna Sida 52 Kollektivtrafik: Utveckla och förstärka samarbetet med kommunerna kring kollektivtrafiken som en strategisk samhällsbyggnadsfråga Miljö: Ta fram program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen Beskriva vägen för att nå målet om ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 och lyfta frågan till regionstyrelsen Kollektivtrafik: Styrdokument: Kollektivtrafiknämndens miljö- och Klimatstrategi Mål: Fler ska välja att resa kollektivt, Kollektivtrafikens miljöpåverkan ska minska Miljö: Styrdokument: Miljöprogrammet, Klimatstrategin för Västra Götaland, Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Mål: Västra Götaland oberoende av fossil energi 2030, Egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Kollektivtrafik: Antal resor med kollektivtrafiken, andel fordonskilometer med förnybart drivmedel Miljö: Användning av fossil energi i egna verksamheter, Andel ekologiska livsmedel Utfallet på utsläpp av växthusgas i Västra Götaland redovisas Utfallet på områden såsom transporter, energi, produkter och avfall, livsmedel, kemikalier, läkemedel och lustgas redovisas Redovisningen omfattar kommentarer kring årets utfall. Väsentliga risker beskrivs inte. Det framgår inte heller om en riskanalys genomförts där miljörisker ingår. Aktiviteter genomförda under årets beskrivs men det är svårt att bedöma om dessa adresserar väsentliga miljörisker inom VGRs verksamhet. Folkhälsa och Hälso- och sjukvård Uppdragen beskrivs Västra Götalandsregionens medarbetare Väsentliga frågor utifrånvgrs roll som betydande arbetsgivare beskrivs Folkhälsa: Mål: Skapa förutsättningar för jämlik hälsa Hälso- och sjukvård: Hälsofrämjande arbete ska skapa förutsättningar för bättre hälsa Västra Götalandsregionens medarbetare: Kompetensförsörjning och utveckling Lönebildning, löneskillnader Ledarskap, arbetsmiljö, sjukfrånvaro Folkhälsa: Aktiviteter kopplade till målet Skapa förutsättningar för jämlik hälsa beskrivs Hälso- och sjukvård: Aktiviteter kopplade till målet Hälsofrämjande arbete ska skapa förutsättningar för bättre hälsa beskrivs Västra Götalandsregionens medarbetare: Utfallet på personalvolym, -struktur samt aktiviteter inom kompetensutveckling Utfallet på medellön och könsfördelning per personalgrupp Utfallet på sjukfrånvaro Folkhälsa: Utmaningar bl.a. avseende studieavhopp, barn i ekonomisk utsatta hushåll beskrivs men det är svårt att bedöma om dessa är väsentliga risker inom VGRs uppdrag för folkhälsa. Västra Götalandsregionens medarbetare: Utmaningar inom bl.a. långsiktig kompetensförsörjning, ledarskap, hälsa- och arbetsmiljö, och sjukfrånvaro beskrivs men det är svårt att bedöma om dessa är väsentliga risker inom VGRs verksamhet eller om en riskanalys genomförts där risker relaterade till personal ingår Folkhälsa och Västra Götalandsregionens medarbetare: Aktiviteter för att arbeta med utmaningar inom ovan nämnda områden beskrivs men det är svårt att bedöma om dessa aktiviteter adresserar väsentliga risker inom VGRs verksamhet och uppdrag.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Identifierade gap Respekt för mänskliga rättigheter, motverkande av korruption, mångfaldspolicy Krav i ÅRL Respekt för mänskliga rättigheter Motverkande av korruption Mångfaldspolicy Affärsmodell (uppdrag / väsentliga frågor) Rättighetsfrågor: Följa upp måluppfyllelsen i av regionfullmäktige beslutade handlingsplaner om rättighetsfrågor samt att till regionstyrelsen föreslå åtgärder utifrån denna uppföljning Beskrivning av väsentliga frågor / utmaningar för VGR ur säkerhetsperspektiv. Beskrivs i en separat bilaga för ÅR 2015. Ej krav för rapportering Policyer som tillämpas i frågorna (styrdokument och mål) Styrdokument: Handlingsplan 2013-2015 med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen 2014-2015 Mål: Verksamheterna ska vara tillgängliga för alla Minskad ojämlikhet och diskriminering Styrdokument: Säkerhetspolicy Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter 2013-2016 Handlingsplan för oegentligheter Riktlinjer mot korruption, mutor och jäv (på remiss) Mål: Sju mål beskrivs i bilagan med fokus på krishantering och säkerhet. Inga mål har direkt koppling till frågor rörande motverkande av korruption. Framgår ej av ÅR 2015 om en mångfaldspolicy finns, vad målet med policyn är eller hur den har tillämpats under året Resultat av policyer (Indikatorer och utfall) Indikatorer Andel verksamheter, i egen eller privat regi, som har inventerat minst 90 % av sina enheter i Tillgänglighetsdatabasen Andel förvaltningsledningar och politiker i styrelser och nämnder som genomgått en utbildning i rättighetsbaserat arbete under året Inga resultat avseende oegentligheter redovisas Resultatet av mångfaldspolicyn redovisas inte Väsentliga risker Om det finns risker kopplade till mänskliga rättigheter framgår inte av redovisningen eller om en riskanalys genomförts där perspektivet mänskliga rättigheter ingår. En potentiell risk kan anses vara Bristande tillgänglighet innebär diskriminering och Västra Götalandsregionen har som offentlig organisation ett särskilt ansvar att verksamheten kan användas av, vara begriplig och tillgänglig för alla. Bilagan innehåller beskrivningar av starka och mindre starka områden samt beskrivning av regiongemensamma risker. I avsnittet om oegentligheter nämns uppföljning av leverantörer som ett utvecklingsområde. Om det finns specifika risker kopplade till korruption i verksamheten eller i leverantörsledet framgår inte tydligt. Ej krav för rapportering Hantering av riskerna Sida 53 Hantering av riskerna framgår ej av redovisningen. Som exempel nämns utvecklingsarbete med att stärka kontrollerna av leverantörer, utbildning och rådgivning hos förvaltningar och bolag, främst inom områdena mutor, jäv och otillåten påverkan. Om dessa aktiviteter adresserar väsentliga risker är svårt att bedöma. Ej krav för rapportering

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Bilaga 1 FNs mål och delmål för hållbar utveckling

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 1. Ingen fattigdom Delmål 1.1 Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag. 1.2 Till 2030 minst halvera den andel män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner. 1.3 Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 1.4 Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 1.5 Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 1.a Säkra en betydande resursmobilisering från en mängd olika källor, inklusive genom ökat utvecklingssamarbete, i syfte att ge utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, tillräckliga och förutsebara medel för att genomföra program och politik för att avskaffa all form av fattigdom. 1.b Upprätta sunda policy ramverk på nationell, regional och internationell nivå på grundval av utvecklingsstrategier som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, för att stödja ökade investeringar i åtgärder för att avskaffa fattigdom. Sida 55 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 2. Ingen hunger Delmål 2.1 Senast 2030 avskaffa hunger och garantera alla människor, i synnerhet de fattiga och människor i utsatta situationer, inklusive små barn, tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat året om. 2.2 Senast 2030 avskaffa alla former av undernäring, bland annat genom att senast 2025 nå de internationellt överenskomna målen i fråga om tillväxthämning och undervikt bland barn under fem år, samt tillgodose tonårsflickors, gravida och ammande kvinnors samt äldre personers näringsbehov. 2.3 Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till förädling och sysselsättning utanför jordbruket. 2.4 Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. 2.5 Senast 2020 upprätthålla den genetiska mångfalden av fröer, odlade växter, produktionsdjur och tamdjur samt deras besläktade vilda arter, bland annat med hjälp av välskötta och diversifierade frö- och växtbanker på nationell, regional och internationell nivå. Främja tillträde till samt rimlig och rättvis fördelning av de fördelar som uppstår vid användning av genetiska resurser och därmed förknippad traditionell kunskap, i enlighet med internationella avtal. 2.a Öka investeringarna, bland annat genom stärkt internationellt samarbete, i infrastruktur på landsbygden, forsknings- och rådgivningstjänster för jordbruket, teknikutveckling samt genbanker för växter och husdjur i syfte att öka jordbrukets produktionskapacitet i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna. 2.b Korrigera och förhindra handelsbegränsningar och snedvridningar på världsmarknaderna för jordbruksprodukter, inklusive genom att parallellt avskaffa alla former av exportsubventioner inom jordbruket liksom alla exportåtgärder med motsvarande verkan, i enlighet med mandatet för Doharundan. 2.c Vidta åtgärder för att säkerställa väl fungerande marknader och derivatmarknader för jordbruksråvaror. Underlätta tillgången till aktuell marknadsinformation, inklusive om livsmedelsreserver, i syfte att bidra till att begränsa extrema svängningar i livsmedelspriser Sida 56 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 3. Hälsa och välbefinnande Delmål 3.1 Till 2030 minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn. 3.2 Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda. 3.3 Senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar. 3.4 Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. 3.5 Stärka insatserna för att förebygga och behandla drogmissbruk, inklusive narkotikamissbruk och skadligt alkoholbruk. 3.6 Till 2020 halvera antalet dödsfall och skador i trafikolyckor i världen. 3.7 Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 3.8 Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla, som även skyddar mot ekonomisk risk, tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin av god kvalitet. 3.9 Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark. 3.a Stärka genomförandet av Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll i alla länder, där så är lämpligt. 3.b Stödja forskning om och utveckling av vaccin och läkemedel mot de smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar som i första hand drabbar utvecklingsländer. Sörja för tillgång till ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin, i enlighet med Doha-deklarationen om TRIPSavtalet och folkhälsa, i vilken det bekräftas att utvecklingsländerna har rätt att fullt ut utnyttja den flexibilitet som avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter erbjuder för att skydda folkhälsan och, framför allt, säkerställa att alla har tillgång till läkemedel. 3.c Väsentligt stärka finansieringen av hälso- och sjukvården liksom insatserna för att rekrytera, utveckla, utbilda och behålla hälso- och sjukvårdspersonal i utvecklingsländerna, särskilt i de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling. 3.d Stärka alla länders, i synnerhet utvecklingsländernas, kapacitet när det gäller tidig varning, riskreducering och hantering av nationella och globala hälsorisker. Sida 57 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 4. God utbildning för alla Delmål 4.1 Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet som leder till relevanta och ändamålsenliga kunskaper. 4.2 Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar har tillgång till förskola av god kvalitet som ger omvårdnad och förbereder dem för att börja grundskolan. 4.3 Senast 2030 säkerställa alla kvinnor och män lika tillgång till yrkesutbildning och eftergymnasial utbildning, inklusive högskoleutbildning, av god kvalitet till en överkomlig kostnad. 4.4 Till 2030 väsentligen öka det antal ungdomar och vuxna som har relevanta färdigheter, däribland tekniska färdigheter och yrkeskunnande, för sysselsättning, anständigt arbete och entreprenörskap. 4.5 Senast 2030 avskaffa skillnaderna mellan könen inom utbildningsområdet och säkerställa lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer för utsatta personer, inklusive personer med funktionsnedsättning, ursprungsfolk och barn som lever under utsatta förhållanden. 4.6 Senast 2030 säkerställa att alla ungdomar och en väsentlig andel av alla vuxna både män och kvinnor lär sig läsa, skriva och räkna. 4.7 Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling. 4.a Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla. 4.b Till 2020 väsentligen öka antalet stipendier i världen som kan sökas av personer från utvecklingsländer, i synnerhet de minst utvecklade länderna, små önationer under utveckling och afrikanska länder, för studier inom högre utbildning, inklusive yrkesutbildning samt informations- och kommunikationstekniska, tekniska, ingenjörsvetenskapliga och naturvetenskapliga program, i utvecklade länder och andra utvecklingsländer. 4.c Till 2030 väsentligen öka tillgången på utbildade lärare, bland annat genom internationellt samarbete kring lärarutbildning i utvecklingsländerna, särskilt de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling. Sida 58 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 5. Jämställdhet Delmål 5.1 Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt. 5.2 Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.3 Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.4 Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. 5.5 Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.6 Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. 5.a Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning. 5.b Öka användningen av gynnsam teknik, i synnerhet informations- och kommunikationsteknik, för att främja kvinnors egenmakt. 5.c Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer. Sida 59 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 6. Rent vatten och sanitet Delmål 6.1 Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.2 Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. 6.3 Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. 6.4 Till 2030 väsentligt effektivisera vattenanvändningen inom alla sektorer samt säkerställa hållbara uttag och en hållbar försörjning med sötvatten för att angripa vattenbristen och väsentligt minska det antal människor som lider av vattenbrist. 6.5 Senast 2030 genomföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genom gränsöverskridande samarbete. 6.6 Senast 2020 skydda och återställa de vattenrelaterade ekosystemen, däribland berg, skogar, våtmarker, floder, akviferer och sjöar. 6.a Till 2030 utöka det internationella samarbetet och stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna inom vatten- och sanitetsrelaterade verksamheter och program, inklusive genom tekniker för vatteninsamling, avsaltning, vatteneffektivitet, rening av avloppsvatten, återvinning och återanvändning. 6.b Stödja och stärka lokalsamhällenas deltagande i arbetet med att förbättra vatten- och sanitetshanteringen. Sida 60 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 7. Hållbar energi för alla Delmål 7.1 Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 7.2 Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. 7.3 Till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet. 7.a Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik. 7.b Till 2030 bygga ut infrastrukturen och uppgradera tekniken för att leverera moderna och hållbara energitjänster till alla i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling. Sida 61 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Delmål 8.1 Upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella förhållanden och i synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 procent per år i de minst utvecklade länderna. 8.2 Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 8.3 Främja utvecklingsinriktad politik som stödjer produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.4 Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten. 8.5 Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. 8.6 Till 2020 väsentligt minska den andel ungdomar som varken arbetar eller studerar. 8.7 Vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att avskaffa tvångsarbete, modernt slaveri och människohandel och säkra att de värsta formerna av barnarbete, inklusive rekrytering och användning av barnsoldater, förbjuds och upphör. Avskaffa alla former av barnarbete senast 2025. 8.8 Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar. 8.9 Senast 2030 utarbeta och genomföra politik för hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter. 8.10 Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla. 8.a Öka det handelsrelaterade stödet (Aid for Trade) till utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, bland annat genom det förstärkta integrerade ramverket för handelsrelaterat tekniskt bistånd till de minst utvecklade länderna (Enhanced Integrated Framework for Traderelated technical Assistance to Least Developed Countries). 8.b Senast 2020 utarbeta och börja tillämpa en global strategi för ungdomssysselsättning samt genomföra Internationella arbetsorganisationens globala sysselsättningspakt. Sida 62 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Delmål 9.1 Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. 9.2 Verka för en inkluderande och hållbar industrialisering. Till 2030 avsevärt öka industrins andel av sysselsättning och BNP, i enlighet med nationella förhållanden, och fördubbla denna andel i de minst utvecklade länderna. 9.3 Öka tillgången för småskaliga industriföretag och andra företag, i synnerhet i utvecklingsländerna, till finansiella tjänster, inklusive överkomliga krediter, samt deras integrering i värdekedjor och marknader. 9.4 Till 2030 rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dem hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser. Alla länder vidtar åtgärder i enlighet med sina respektive förutsättningar. 9.5 Förbättra den vetenskapliga forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling. 9.a Främja utbyggnad av hållbar och motståndskraftig infrastruktur i utvecklingsländerna genom ökat finansiellt, teknologiskt och tekniskt stöd till afrikanska länder, de minst utvecklade länderna, kustlösa utvecklingsländer och små önationer under utveckling. 9.b Stödja inhemsk teknikutveckling, forskning och innovation i utvecklingsländerna, inklusive genom att säkerställa en gynnsam policymiljö för exempelvis industriell diversifiering och förädling av råvaror. 9.c Väsentligt öka tillgången till informations- och kommunikationsteknik samt eftersträva allmän och ekonomiskt överkomlig tillgång till internet i de minst utvecklade länderna senast 2020. Sida 63 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 10. Minskad ojämlikhet Delmål 10.1 Till 2030 successivt uppnå och upprätthålla en inkomsttillväxt högre än det nationella genomsnittet för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst. 10.2 Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 10.3 Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende. 10.4 Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet. 10.5 Förbättra regleringen och övervakningen av globala finansmarknader och finansinstitut samt stärka genomförandet av sådana regleringar. 10.6 Säkra stärkt representation och röst till utvecklingsländer i beslutsfattandet i globala internationella ekonomiska och finansiella institutioner i syfte att göra dessa mer effektiva, trovärdiga, ansvarsskyldiga och legitima. 10.7 Underlätta en ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av personer, inklusive genom planerad och väl fungerande migrationspolitik. 10.a Genomföra principen om särskild och differentierad behandling för utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, i enlighet med Världshandelsorganisationens avtal. 10.b Uppmuntra offentligt utvecklingsbistånd och finansiella flöden, inklusive utländska direktinvesteringar, till de stater där behovet är som störst, i synnerhet de minst utvecklade länderna, afrikanska länder, små önationer under utveckling samt kustlösa utvecklingsländer, i enlighet med deras nationella planer och program. 10.c Senast 2030 minska transaktionskostnaderna för migranters remitteringar till mindre än 3 procent samt avskaffa remitteringskorridorer där kostnaderna överstiger 5 procent. Sida 64 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 11. Hållbara städer och samhällen Delmål 11.1 Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden. 11.2 Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer. 11.3 Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder. 11.4 Stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv. 11.5 Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även tillse att de direkta ekonomiska förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsentligt. Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer. 11.6 Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall. 11.7 Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. 11.a Främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att stärka den nationella och regionala utvecklingsplaneringen. 11.b Till 2020 väsentligen öka det antal städer och samhällen som antar och genomför integrerade strategier och planer för inkludering, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och motståndskraft mot katastrofer samt utveckla och genomföra, i linje med Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015 2030, en samlad katastrofriskhantering på alla nivåer. 11.c Stödja de minst utvecklade länderna, inklusive genom finansiellt och tekniskt bistånd, att bygga hållbara och motståndskraftiga byggnader av lokala material. Sida 65 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 12. Hållbar konsumtion och produktion Delmål 12.1 Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster*. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar. 12.2 Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser. 12.3 Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd. 12.4 Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. 12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. 12.6 Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel. 12.7 Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar. 12.8 Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen. 12.a Stödja utvecklingsländerna att stärka sin vetenskapliga och tekniska kapacitet att utvecklas i riktning mot mer hållbarar konsumtions- och produktionsmönster. 12.b Utveckla och genomföra verktyg för att övervaka hur en hållbar utveckling påverkar en hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter. 12.c Rationalisera ineffektiva subventioner av fossila bränslen som uppmuntrar till slösaktig konsumtion genom att undanröja snedvridningar på marknaden, i enlighet med nationella förhållanden. Detta kan till exempel omfatta att omstrukturera beskattningen och avveckla eventuella skadliga subventioner för att avspegla deras effekter på miljön. En sådan politik måste ta full hänsyn till utvecklingsländernas särskilda behov och förhållanden och minimera eventuella negativa effekter på deras utveckling på ett sätt som skyddar de fattiga och de berörda samhällena. *The 10-year framework of programmes on sustainable consumption and production patterns (10YFP) is a global framework of action to enhance international cooperation to accelerate the shift towards sustainable consumption and production (SCP) in both developed and developing countries. http://www.unep.org/10yfp Sida 66 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 13. Bekämpa klimatförändringen Delmål 13.1 Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.2 Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. 13.3 Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning. 13.a Fullfölja det åtagande som de utvecklade länder som är parter i Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar gjort gällande en målsättning att till 2020 gemensamt mobilisera 100 miljarder US-dollar årligen från alla typer av källor för att tillgodose utvecklingsländernas behov vad gäller meningsfulla begränsningsåtgärder och insyn i genomförandet samt så snart som möjligt finansiera och operationalisera den gröna klimatfonden fullt ut. 13.b Främja mekanismer för att höja förmågan till effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen. Sida 67 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 14. Hav och marina resurser Delmål 14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. 14.2 Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav. 14.3 Minimera och åtgärda med havsförsurningens konsekvenser, bland annat genom ökat vetenskapligt samarbete på alla nivåer. 14.4 Senast 2020 införa en effektiv fångstreglering och stoppa överfiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske liksom destruktiva fiskemetoder samt genomföra vetenskapligt baserade förvaltningsplaner i syfte att återställa fiskbestånden så snabbt som möjligt, åtminstone till de nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag, fastställt utifrån deras biologiska egenskaper. 14.5 Senast 2020 skydda minst 10 procent av kust- och havsområdena, i överensstämmelse med nationell och internationell rätt och på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rön. 14.6 Senast 2020 förbjuda vissa former av fiskesubventioner som bidrar till överkapacitet och överfiske, avskaffa subventioner som bidrar till olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och avstå från att införa nya sådana subventioner, med erkännande av att en ändamålsenlig och effektiv särskild och differentierad behandling av utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna bör vara en integrerad del av förhandlingarna om fiskesubventioner i Världshandelsorganisationen.[1] 14.7 Till 2030 öka den ekonomiska nyttan för små önationer under utveckling och de minst utvecklade länderna av ett hållbart nyttjande av marina resurser, bland annat genom en hållbar förvaltning av fiske, vattenbruk och turism. 14.a Öka den vetenskapliga kunskapen, utveckla forskningskapaciteten och överföra havsteknik, med hänsyn tagen till den mellanstatliga oceanografiska kommissionens kriterier och riktlinjer för överföring av havsteknik (Criteria and Guidelines on the Transfer of Marine Technology), i syfte att skapa friskare hav och öka den marina biologiska mångfaldens bidrag till utvecklingen i utvecklingsländerna, i synnerhet i små önationer under utveckling och de minst utvecklade länderna. 14.b Säkerställa tillträde för småskaliga icke-industriella fiskare till marina resurser och marknader. 14.c Stärka bevarandet och hållbart nyttjande av haven och havsresurserna genom att genomföra internationell rätt, såsom den kommer till uttryck i Förenta Nationernas havsrättskonvention (UNCLOS), som utgör den rättsliga ramen för bevarande och hållbart nyttjande av hav och havsresurser, vilket erinras om i punkt 158 i slutdokumentet The Future We Want från Förenta Nationernas konferens om hållbar utveckling (Rio+20). [1] Med beaktande av pågående förhandlingar i Världshandelsorganisationen, utvecklingsagendan från Doha och mandatet från ministermötet i Hongkong. Sida 68 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 15. Ekosystem och biologisk mångfald Delmål 15.1 Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar, våtmarker, berg och torra områden, i enlighet med de skyldigheter som anges i internationella överenskommelser. 15.2 Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen. 15.3 Till 2030 bekämpa ökenspridning, återställa förstörd mark och jord, inklusive mark som drabbats av ökenspridning, torka och översvämningar, samt sträva efter att uppnå en värld utan nettoförstöring av mark. 15.4 Senast 2030 säkerställa att bevara bergsekosystemen, inklusive deras biologiska mångfald, i syfte att öka deras förmåga att producera nytta som behövs för en hållbar utveckling. 15.5 Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter. 15.6 Främja en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser samt lämpligt tillträde till sådana resurser, i enlighet med internationella avtal. 15.7 Vidta omedelbara åtgärder för att stoppa tjuvjakt på och handel med skyddade djur- och växtarter och inrikta åtgärderna på både utbudet av och efterfrågan på olagliga produkter från vilda djur och växter. 15.8 Senast 2020 införa åtgärder för att förhindra införseln av invasiva främmande arter och avsevärt minska deras påverkan på land- och vattenekosystem samt kontrollera eller utrota prioriterade arter. 15.9 Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper. 15.a Mobilisera och väsentligt öka de finansiella resurserna från alla källor för att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden och ekosystemen. 15.b Mobilisera betydande resurser från alla källor och på alla nivåer för att finansiera hållbart brukande av skogar och ge utvecklingsländerna lämpliga incitament att utveckla ett sådant bruk, inklusive för bevarande och återbeskogning. 15.c Öka det globala stödet till insatser för att bekämpa tjuvjakt på och illegal handel med skyddade arter, inklusive genom att öka möjligheterna till en hållbar försörjning i lokalsamhällena. Sida 69 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 16. Fredliga och inkluderande samhällen Delmål 16.1 Avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt. 16.2 Eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn. 16.3 Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.4 Till 2030 avsevärt minska de olagliga finansiella flödena och vapenflödena, öka möjligheterna att återvinna och återfå stulna tillgångar samt bekämpa alla former av organiserad brottslighet. 16.5 Väsentligt minska alla former av korruption och mutor. 16.6 Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.7 Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.8 Utvidga och stärka utvecklingsländernas deltagande i institutionerna för global styrning. 16.9 Senast 2030 tillhandahålla juridisk identitet för alla, inklusive födelseregistrering. 16.10 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.a Stärka berörda nationella institutioner, bland annat genom internationellt samarbete, i syfte att bygga upp kapacitet på alla nivåer, i synnerhet i utvecklingsländerna, för att förebygga våld och bekämpa terrorism och brottslighet. 16.b Verka för och genomdriva icke-diskriminerande lagstiftning och politik för en hållbar utveckling. Sida 70 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 17. Genomförande och globalt partnerskap Delmål Finansiering 17.1 Stärka den inhemska resursmobiliseringen, inklusive genom internationellt stöd till utvecklingsländerna, för att förbättra den inhemska kapaciteten att ta upp skatter och andra intäkter. 17.2 De utvecklade länderna ska fullt ut fullfölja sina åtaganden i fråga om offentligt utvecklingsbistånd, inklusive många utvecklade länders åtagande att nå målet att ge 0,7 procent av BNI till utvecklingsländer och 0,15 0,20 procent av BNI till de minst utvecklade länderna. De länder som ger offentligt utvecklingsbistånd uppmanas att överväga att fastställa ett mål om att ge minst 0,20 procent av BNI till de minst utvecklade länderna. 17.3 Mobilisera additionella finansiella resurser till utvecklingsländerna från många olika källor. 17.4 Bistå utvecklingsländerna att uppnå en långsiktigt hållbar skuldsättning genom en samordnad politik som syftar till att, när så är lämpligt, främja skuldfinansiering, skuldlättnad och skuldomstrukturering samt åtgärda kraftigt skuldtyngda fattiga länders utlandsskuld för att minska skuldbördan. 17.5 Anta och genomföra investeringsfrämjande regleringar för de minst utvecklade länderna. Teknologi 17.6 Stärka nord syd-samarbetet, syd syd-samarbetet och det regionala och internationella trepartssamarbetet kring och tillgången till vetenskap, teknik och innovation samt öka kunskapsutbytet på gemensamt överenskomna villkor, inklusive genom förbättrad samordning mellan befintliga mekanismer, i synnerhet på FN-nivå, och genom en global mekanism för teknikfrämjande. 17.7 Främja utveckling, överföring och spridning av miljövänlig teknik till utvecklingsländerna på gynnsamma villkor, inklusive koncessions- och förmånsvillkor, på villkor som överenskommits mellan parterna. 17.8 Senast 2017 fullt ut operationaliserat teknikbanken och mekanismen för kapacitetsuppbyggnad inom vetenskap, teknik och innovation för de minst utvecklade länderna samt öka användningen av gynnsam teknik, i synnerhet informations- och kommunikationsteknik. Kapacitetsuppbyggnad 17.9 Öka det internationella stödet för genomförande av effektiv och riktad kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna till stöd för nationella planer för att genomföra alla målen för hållbar utveckling, inklusive genom samarbete nord syd och syd syd samt trepartssamarbete. Sida 71 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 FNs mål och delmål för hållbar utveckling 17. Genomförande och globalt partnerskap Delmål Handel 17.10 Främja ett universellt, regelbaserat, öppet, icke-diskriminerande och rättvist multilateralt handelssystem inom ramen för Världshandelsorganisationen, inklusive genom att slutföra förhandlingarna enligt utvecklingsagendan från Doha. 17.11 Avsevärt öka utvecklingsländernas export, i synnerhet i syfte att fördubbla de minst utvecklade ländernas andel av den globala exporten till 2020. 17.12 Se till att alla de minst utvecklade länderna inom fastställda tidsramar bereds varaktigt tull- och kvotfritt marknadstillträde, i överensstämmelse med Världshandelsorganisationens beslut, inklusive genom att säkerställa att preferentiella ursprungsregler som gäller för import från de minst utvecklade länderna är genomblickbara och enkla, samt bidra till att underlätta marknadstillträde. Systemfrågor: Politisk och institutionell samstämmighet 17.13 Öka den makroekonomiska stabiliteten i världen, bland annat genom politisk samordning och samstämmig politik. 17.14 Föra en mer samstämmig politik för hållbar utveckling. 17.15 Respektera varje lands politiska handlingsutrymme och ledarskap att fastställa och genomföra politik för fattigdomsutrotning och hållbar utveckling. Systemfrågor: Partnerskap mellan flera parter 17.16 Stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling och komplettera det med partnerskap mellan flera parter som mobiliserar och utbyter kunskap, expertis, teknik och finansiella resurser, för att bidra till att målen för hållbar utveckling nås i alla länder, i synnerhet utvecklingsländer. 17.17 Uppmuntra och främja effektiva offentliga och offentlig-privata partnerskap samt partnerskap inom det civila samhället vilka bygger på erfarenheterna från andra partnerskap och deras finansieringsstrategier. Systemfrågor: Data, övervakning och ansvarsskyldighet 17.18 Till 2020 öka stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna, inklusive de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling, för att avsevärt öka tillgången på aktuella och tillförlitliga uppgifter av hög kvalitet, uppdelade efter inkomst, kön, ålder, ras, etnicitet, migrationsstatus, funktionsnedsättning, geografisk plats och andra nationellt relevanta aspekter. 17.19 Till 2030 bygga vidare på befintliga initiativ för att utveckla mått på framsteg som görs mot hållbar utveckling som kompletterar BNP samt stödja uppbyggnad av statistisk kapacitet i utvecklingsländerna. Sida 72 Delmålet överensstämmer med VGRs uppdrag /ambitioner och prioriteringar.

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Källförteckning Styrdokument antagna av regionfullmäktige Budget 2016 Arkivreglemente för Västra Götalandsregionen Bolagspolicy Finansiell strategi Handlingsplan får implementering av CEMR-deklarationen Handlingsplan får implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år 2013-2014 Hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi Inköpspolicy Internationell policy IS/IT-strategi Klimatstrategi Kommunikationspolicy Kompetensförsörjningspolicy Krav- och kvalitetsbok för VG Primärvård 2013 Krishanteringsplan Kulturstrategi Lönepolicy Maritim strategi för Västra Götaland Miljöpolicy Miljöprogram 2014-2016 Personalvision 2021 Policy för föreningsbidrag Policy för hälsa och arbetsmiljö Policy för jämställdhet och mångfald Policy för mänskliga rättigheter Regional plan för transportinfrastruktur i Västra Götaland 2014-2018 Regional strategi får säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen 2013-2016 Regional utvecklinsplan för barn- och ungdomspsykiatrin Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri 2014-2018 Regional utvecklingsstrategi för tandvård Regionalt serviceprogram i Västra Götaland 2014-2018 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Regiongemensamma prioriteringar Reglemente för informationssäkerhet Resepolicy Riktlinjer för medlemskap i föreningar och organisationer Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland Solenergiplan för Västra Götalandsregionen Säkerhetspolicy Vision Västra Götaland Vårdval Rehabilitering inom primärvården Västra Götaland 2020- Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 Sida 73

Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen - HSNS 2017-00061-1 Kommentar till GAP-analys om hållbar utveckling för Västra Götalandsregionen : VGR gap-analys hållbar utveckling_slutlig 2016-08-31 Källförteckning Riktlinjer fastställda av regionstyrelsen Västra Götalandsregionens plattform Västra Götalandsregionens plattform samt utgångspunkter för identitetsutvecklingsarbetet Principer och riktlinjer för reklam, sponsring m.m. Partipolitisk information och verksamhet i Västra Götalandsregionens lokaler Beslut om att hänvisa till kollektivtrafiktider vid möten, konferenser etc. Policy/riktlinjer för barnperspektivet inom vuxensjukvården Regiongemensamma riktlinjer om dofter och tobaksrök Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet Sida 74

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Mejl med rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Från: Anna Norman Kjellström Skickat: den 5 maj 2017 06:58 Till: HSN Göteborg FB; HSN Norra FB; HSN Södra FB; HSN Västra FB; HSN Östra FB Kopia: Sverker Hänel; Leena Ekberg; Marie Andreasson Röllgårdh; Anneth Lundahl; Eric Styffe; Ben Norman; Anna Schürer von Waldheim; Christina Norman Klaar; Mari Nilsson Ämne: Ny rapport: Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland Till hälso- och sjukvårdsnämnder, På uppdrag av Marie Röllgårdh Hej! Koncernavdelning data och analys, Koncernkontoret, publicerar idag rapporten Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - fördjupningsrapport Verksamhetsanalys. Syftet med rapporten är att ge en bild av asylsökandes sjukvård- och tandvårdskonsumtion i Västra Götaland år 2011-2016 som underlag för planering av framtida hälso- och sjukvård. Rapporten visar bland annat att asylsökande står för en mycket liten del av den totala hälso- och sjukvårdskonsumtionen i Västra Götalandsregionen, drygt en procent år 2016. Asylsökande erhåller därtill generellt mindre vård jämfört med övriga befolkningen, och vårdkonsumtionsmönstret skiljer sig åt. Rapporten bygger på statistik från vårddatabasen Vega. Här hittar du rapporten Analysportalen: http://www.vgregion.se/om-vgr/statistik-analys/analysportalen/2017/asylsokandesvardkonsumtion-i-vastra-gotaland-2011-2016/ Med vänliga hälsningar Marie Röllgårdh Avdelningschef, koncernavdelning data och analys Anneth Lundahl Enhetschef, koncernavdelning data och analys, regional vårdanalys Kontaktperson: anna.kjellstrom@vgregion.se Vänliga hälsningar Anna Kjellström Epidemiolog, regional vårdanalys Koncernavdelning data och analys

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Mejl med rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Telefon: 0703-495674

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Fördjupningsrapport Verksamhetsanalys Rapportförfattare Koncernkontoret, koncernavdelning data och analys: - Anna Kjellström, epidemiolog, PhD, regional vårdanalys - Bo Palaszewski, statistiker, PhD, regional vårdanalys - Zina Cherigui, analytiker, regional vårdanalys - Maria Telemo Taube, överläkare, PhD, Medicinsk rådgivare, ledningsstöd Västra Götalandsregionen Koncernkontoret koncernavdelning data och analys enhet regional vårdanalys Handläggare Anna Kjellström Telefon: 0703-495674 E-post: anna.kjellstrom@vgregion.se Koncernkontoret, koncernstab hälso- och sjukvård: - Gunnar Henning, tandvårdsstrateg, avdelning kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Sahlgrenska akademin och Angereds närsjukhus: - Henry Ascher, professor och överläkare, Enheten för socialmedicin och epidemiologi (EPSO), Sahlgrenska Akademin och FoU, Angereds Närsjukhus Foto Mohammad Hannon/AP/TT Nyhetsbyrån Datum 2017-05-03 Diarienummer RS 2017-01595 Refererensgrupp Nätverk för Västra Götalandsregionens stöd till asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd inom hälso- och sjukvårdsfrågor Publiceras på Verksamhetsanalysens hemsida http://analys.vgregion.se/2017/fordjupningsapporteroch-benchmarking/fordjupningsrapporter-fran-dataoch-analys/ 1

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en bild av asylsökandes sjukvård- och tandvårdskonsumtion i Västra Götaland under perioden 2011-2016 som underlag för planering av framtida hälso- och sjukvård i regionen. Asylsökande står för en mycket liten del av den totala hälso- och sjukvårdskonsumtionen i Västra Götalandsregionen, drygt en procent år 2016. Asylsökande erhåller mindre vård jämfört med övriga befolkningen, och vårdkonsumtionsmönstret skiljer sig åt. Vuxna asylsökande personer erhöll mindre primärvård med undantag år 2016 och mindre specialiserad vård, men fler akutmottagningsbesök och slutenvårdstillfällen jämfört med folkbokförda i Västra Götaland. Asylsökande barn erhöll mindre primärvård, fram till år 2016 men får generellt mer vård jämfört med folkbokförda barn i regionen. Särskilt stora skillnader ses inom den psykiatriska vården, där asylsökande barn både har fler öppenvårdskontakter och fler slutenvårdstillfällen jämfört med folkbokförda barn. Asylsökande får tandvård i samband med att akuta besvär uppkommer, samtidigt som man finner ett stort ackumulerat tandvårdsbehov. Asylsökande barn får i låg grad den förebyggande tandvård som de har rätt till. Antalet asylsökande i Sverige ökade kraftigt hösten 2015. Under 2016 minskade antalet påtagligt. I januari 2017 fanns 18 000 asylsökande i Västra Götaland. Därtill finns ett okänt antal personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) och antalet förväntas öka som en följd av lagändringar. Den asylsökande populationen är mycket yngre än den folkbokförda. Majoriteten är pojkar och unga män, medan väldigt få asylsökande är över 65 år. Rapporten beskriver vårdkonsumtion i åldrarna 0-64 år. En hälsoundersökning erbjuds alla asylsökande. Enligt fakturerade uppgifter genomgår ungefär hälften av alla asylsökande en sådan. Enhetlig registrering och uppföljning av hälsoundersökningar saknas dock i vårddatabasen varför uppgifterna är osäkra. Trots att studier visar att stor andel av asylsökande lider av psykisk ohälsa, ser vi både lägre antal besök och färre diagnoser bland asylsökande vuxna inom psykiatrin jämfört med folkbokförda. Asylsökande barn har däremot fler psykiatriska kontakter och skillnaderna mellan asylsökande barn och vuxna liksom mellan asylsökande och folkbokförda vuxna har blivit mer uttalade över tid, till följd av minskat antal besök bland asylsökande. Posttraumatiskt stressyndrom är en diagnos som ses i betydligt högre utsträckning bland både asylsökande barn och vuxna. Asylsökandes vårdkontakter för posttraumatiskt stressyndrom sker framförallt inom specialiserad öppenvård. 2

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Flera studier visar att diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom är vanligare bland vissa migrantgrupper. Besök och vårdtillfällen med dessa diagnoser är vanligare bland asylsökande jämfört med folkbokförda. Asylsökande kvinnor föder fler barn och frekvensen kejsarsnitt är högre, vilket ger längre vårdtider. Tuberkulos och virushepatit är betydligt vanligare bland asylsökande där behandlingen i vissa fall är långvarig. Rapporten indikerar att det faktiska vårdbehovet bland asylsökande inte är tillfredsställt, vilket ökar risken för ett större och mer kostsamt framtida behov av sjukvård. Särskilt när det gäller psykiatrisk vård bland vuxna talar data för att det föreligger ett avsevärt vårdbehov som inte är tillfredsställt. Dessutom förväntas antalet personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) öka vilket kan leda till stora utmaningar, inte minst inom infektionsvård, förlossningsvård och i synnerhet barn- och vuxenpsykiatrin. Ett flertal barriärer som försvårar asylsökandes tillgång till hälso- och sjukvård har identifierats. De mest framträdande barriärerna är konsekvenserna av att asylsökande endast har rätt till vård som inte kan anstå, brist på kvalificerade tolkar och brist på information. Rapporten avslutas med slutsatser och förslag. 3

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 4 Studiepopulation... 4 Datakällor... 4 Vårdkonsumtion... 4 Diagnoser... 4 Tandvård... 5 Redovisning... 5 Resultat... 6 Hälso- och sjukvårdskonsumtion... 6 Vårdform... 7 Primärvård... 8 Specialiserad öppenvård, utom akutmottagningsbesök... 9 Akutmottagningsbesök... 10 Slutenvård... 10 Diagnoser och medicinska verksamhetsområden... 11 Psykisk ohälsa... 13 Förlossning... 18 Infektion... 19 Diabetes och kranskärlssjukdom... 20 Övriga diagnoser... 21 Habilitering och hälsa... 22 Kostnader för tolk... 23 Geografiska skillnader... 24 Tandvårdskonsumtion barn... 26 Personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa)... 27 Könsskillnader... 28 Diskussion... 29 Vårdformer... 30 Hälsoundersökningar... 31 Medicinska verksamhetsområden och specifika hälsoproblem... 32 Psykisk ohälsa... 32 Infektion... 33 Kvinnosjukvård, förlossning och reproduktiv hälsa... 34 Habilitering och hälsa... 35 4

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Andra diagnoser... 35 Tandvård... 36 Barriärer... 36 Ekonomiska aspekter... 36 Framtiden... 38 Slutsatser och förslag... 39 Faktaruta Vård som inte kan anstå... 41 Förkortningar... 42 Ordlista... 43 Referenser... 45 Bilaga 1... 46 Bilaga 2... 46 5

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Inledning I den här rapporten beskrivs och kommenteras vård- och tandvårdskonsumtionen bland asylsökande jämfört med folkbokförda i Västra Götaland under perioden 2011-2016. Även befintlig data om vårdkonsumtion bland personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) redovisas och kommenteras. Målgrupp är i första hand tjänstemän, verksamhetsföreträdare och politiker inom Västra Götalandsregionen (VGR) och övriga intressenter utanför Västra Götaland (VG). Mottagare är hälso- och sjukvårdsdirektören. Till rapporten bifogas två bilagor med utförligare beskrivningar av vårdkonsumtion, diagnosmönster och tandvårdskonsumtion hos asylsökande och folkbokförda. Syfte Frågeställning Kartlägga asylsökandes vårdkonsumtion och tandvårdskonsumtion som ett underlag för planering av framtida hälso- och sjukvård Skiljer sig vård- och tandvårdskonsumtion bland asylsökande jämfört med folkbokförda? Avseende Volymer Sökmönster Diagnoser Figur 1. Rapportens syfte och frågeställning. Asylsökande är utländska medborgare som begärt skydd mot förföljelse Asylsökande personer är utländska medborgare eller statslösa personer som begärt skydd mot förföljelse och som är inskrivna i Migrationsverkets system i väntan på beslut om uppehållstillstånd. När man får ett laga kraft beslut upphör man att vara asylsökande. Det är en heterogen grupp också med avseende på hälsa: de är oftast yngre och det har diskuterats om migranter är fysiskt friskare än den folkbokförda befolkningen (Domnich et al., 2012), något som skulle kunna utgöra en förutsättning för att klara av flykten. Det är dock inte ovanligt med migrationsrelaterad ohälsa kopplad till psykiska och fysiska påfrestningar före och under flykten, särskilt ibland människor som tvingats fly. Detta kan påverka hälsostatus och vårdbehov. Ensamkommande barn är barn under 18 år som kommer till Sverige utan vårdnadshavare. Personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) är personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning och personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om tillstånd för att vistas här. Asylsökande vuxna har endast rätt till vård som inte kan anstå Asylsökande barn under 18 år har rätt till hälso- och sjukvård liksom tandvård i samma omfattning som erbjuds folkbokförda barn. Asylsökande vuxna har rätt till vård som inte kan anstå (se faktaruta på sid 41). Alla asylsökande har rätt till en hälsoundersökning med syfte att bedöma hälsobehovet, Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 1

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 I januari 2017 fanns 18 000 asylsökande i Västra Götaland I januari 2017 hade antalet asylsökande i Västra Götaland minskat till drygt 18 000, vilket motsvarar 1,1 asylsökande per 100 folkbokförda. Minskningen är utöver ett minskat inflöde av asylsökande till Sverige, även en följd av Migrationsverkets beslut för tidigare asylsökande. Antalet uppdateras månatligen på regionens hemsida 5. Majoriteten av asylsökande år 2015 kom från Syrien (32 procent) och Afghanistan (26 procent) följt av Irak (13 procent) 6. År 2011 var majoriteten av asylsökande från Afghanistan (14 procent), och Somalia (13 procent) och endast två procent från Syrien. År 2013 kom Eritrea (9 procent) på andra plats efter Syrien (30 procent). Asylsökande är alltså en heterogen och snabbt föränderlig population med avseende på medborgarskap som även förändrats under undersökningsperioden 2011-2016. Vad gäller ensamkommande barn så kom majoriteten från Afghanistan under perioden 2011-2015. År 2015 var 66 procent av ensamkommande barn från Afghanistan, följt av Syrien 11 procent. Ensamkommande barn kom även från Somalia (16 procent år 2014) och Eritrea (21 procent år 2014). Tabell 1. Åldersfördelning antal asylsökande i Västra Götalandsregionen under 2011-2016. Antal inskrivna Migrationsverket 31/12 respektive år. Källa: Migrationsverket 2011 2012 2013 2014 2015 2016 0-17 år 1 845 2 137 2 519 3 662 12 031 7 542 18-44 år 3 394 4 179 4 915 7 059 13 679 9 337 45-64 år 500 611 797 1 204 2 063 1 247 65+ år 118 122 159 246 402 238 Totalt 5 857 7 049 8 390 12 171 28 175 18 364 I åldersgruppen 65 år och äldre är de asylsökande i Västra Götaland så få till antalet att förändringar över tid och skillnader mot andra grupper blir statistiskt osäkra. Därför redovisas inte resultat för denna grupp i rapporten. Det ska också observeras att även i gruppen 45-64 år är antalet asylsökande få till antalet för åren 2011-2013, vilket medför att resultaten är osäkra för dessa år i denna åldersgrupp. I en kommande rapport ska vårdkonsumtion för nyanlända belysas, dvs för tidigare asylsökande personer som fått uppehållstillstånd och blivit kommunplacerade i Västra Götaland. Rapporten om nyanländas vårdbehov planeras bli klar för publicering i slutet av 2017. Rapporterna publiceras på Verksamhetsanalysens hemsida http://analys.vgregion.se/2017 under fördjupningsrapporter 7. 5 http://www.vgregion.se/flyktingstatistik 6 Bilaga 1, bild 13 7 http://analys.vgregion.se/2017/fordjupningsapporter-och-benchmarking/fordjupningsrapporter-fran-data-och-analys/ Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 3

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Metod Studiepopulation Den population som studerats är folkbokförda i Västra Götaland år 2011-2016 samt asylsökande som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem i någon av Västra Götalands kommuner under samma period i åldrarna 0-64 år (tabell 1). Uppgifter om antal asylsökande som finns i Västra Götaland har hämtats från Migrationsverket. Uppgifter om antal folkbokförda hämtas från Statistiska Centralbyrån. Datakällor Vårddatabaserna Vega och Akutdatabasen i Västra Götaland, har använts för att beskriva hälso- och sjukvårdsbesök, vårdtillfällen och diagnoser bland asylsökande och folkbokförda i Västra Götaland. Asylsökande har kommunkod 9901, personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) 9908 och folkbokförda länskod 14. Vårdkonsumtion Besök inom primärvård, specialiserad öppenvård inklusive akutmottagningsbesök och slutenvårdstillfällen redovisas för perioden 2011-2016 för asylsökande respektive folkbokförda i Västra Götaland. Samtliga besök ingår i statistiken, oavsett personalkategori. Hälsoundersökningar för asylsökande ingår i primärvårdsstatistiken, men går ej att särredovisa. Ensamkommande barns vårdkonsumtion kan inte särredovisas från övriga asylsökande barns vårdkonsumtion. Asylsökandes vårdkonsumtion är inte möjlig att följa på individnivå för närvarande eftersom individuella samordningsnummer hittills saknats 8. Därför anger statistiken endast antalet besök eller vårdtillfällen, men dessa kan inte relateras till unika individer. På samma sätt fångas antal diagnoser som registrerats vid vårdkontakter under perioden. Det går inte att identifiera vilka individer som fått en viss diagnos eller hur många av diagnostillfällena som är kopplade till samma individ. Endast den vårdkonsumtion som asylsökande gör inom Västra Götalandsregionen kan fångas. I kohorten folkbokförda ingår inte vårdkonsumtion som utförts av utomlänspatienter, utlandsfödda som inte är asylsökande, och inte heller köpt vård 9. Då det finns en osäkerhet i registreringen av vård för personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösas) och då det redovisade antalet besök och vårdtillfällen är försumbart i förhållande till den totala vårdvolymen, ges ingen utförligare redovisning av den gruppens hälso- och sjukvård i rapporten. Diagnoser De 30 vanligaste diagnoserna vid besök eller vårdtillfällen bland asylsökande (3-ställig ICD-kod) har listats och jämförts med motsvarande diagnoser bland folkbokförda uppdelat på kön, ålder och vårdform för perioden 2011-2016 10. Dessa redovisas i bilaga 1. För viss statistik redovisas endast från 2011-2016 fram till kvartal 2. Vi kan ur statistiken inte få fram antalet individer med en viss diagnos 8 Skatteverket föreslår att nya regler införs som innebär att alla asylsökande får samordningsnummer. Samordningsnumret är en identitetsbeteckning på en person som inte är, och aldrig tidigare har varit, folkbokförd i Sverige. I likhet med personnumret är samordningsnumret unikt och alltid kopplat till samma person. De nya reglerna föreslås träda i kraft 1 juli 2017. 9 Utöver den vårdkonsumtionen som folkbokförda och asylsökande står för, utgörs mellan 1,7 och 1,8 procent av den totala konsumtionen av köpt vård och vård av utomläns- eller utomlands patienter. 10 Bilaga 1, bild 79, 105 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 4

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 bland asylsökande, utan endast antalet diagnoser. Även de 30 vanligaste diagnoserna bland folkbokförda har jämförts med asylsökande på motsvarande sätt. Skillnader kommenteras under respektive avsnitt nedan. Tandvård För tandvårdsdata har Folktandvårdens journalsystem, T4, använts. Definitionen av behandlingsåtgärder och vårdkonsumtion inom tandvården följer HSLF-FS 2016:49 11. Redovisning Två olika mått används i rapporten för att mäta vårdkonsumtion, dels för att jämföra asylsökandes vårdkonsumtion med folkbokfördas och dels för att ange andel av den totala vårdkonsumtionen som utgörs av asylsökande. Antal besök eller vårdtillfällen per person. För jämförelser mellan asylsökandes och folkbokfördas vårdkonsumtion räknas antal besök eller vårdtillfällen per antal i respektive population. Per person syftar alltså till populationen av asylsökande respektive folkbokförda. o Täljare: Antal besök eller vårdtillfällen bland asylsökande respektive folkbokförda. o Nämnare: För asylsökande används årsmedelvärdet baserat på antal asylsökande i VG per månad enligt Migrationsverkets inskrivningssystem. För folkbokförda används befolkningsantalet i Västra Götaland sista december. Andel av folkbokfördas vårdkonsumtion/andel av vårdkonsumtionen i regionen. För att relatera till den totala vårdkonsumtionen i Västra Götalandsregion jämförs asylsökandes vårdkonsumtion med folkbokfördas vårdkonsumtion. o Täljare: Antal besök eller vårdtillfällen bland asylsökande. o Nämnare: Antal besök eller vårdtillfällen bland folkbokförda. Statistiken redovisas åldersgrupperat (0-17 år, 18-44 år, 45-64 år) eftersom åldersfördelningen inom de två grupperna skiljer sig avsevärt. 11 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd om statligt tandvårdsstöd. Statligt tandvårdsstöd, ändrade föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2008:1). HSLF-FS 2016:49. Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 5

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Resultat Hälso- och sjukvårdskonsumtion Tabell 2 visar antal besök och vårdtillfällen bland folkbokförda, asylsökande och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) i Västra Götalandsregionen för år 2016. Tabell 2. Antal besök respektive vårdtillfällen bland folkbokförda i Västra Götaland, asylsökande respektive personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) i Västra Götalandsregionen under 2016. Avrundade värden. Population Specialiserad öppenvårdsbesök*** Primärvårdsbesök** Akutmottagningsbesök Slutenvårdstillfällen Folkbokförda VG 1,67 milj 6,1 milj 3,3 milj 0,4 milj 0,2 milj Asylsökande 23 900* 70 900 28 200 7 700 2 700 Personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) **** 600 3 800 960 460 * Medelvärde under året ** Inkluderat hälsoundersökningar *** Exkluderat akutmottagningsbesök **** Uppgift om antal personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) saknas Asylsökandes andel av den totala vårdkonsumtionen i regionen är liten Asylsökandes andel av hälso- och sjukvårdskonsumtionen i regionen är liten i förhållande till folkbokfördas konsumtion (figur 3) 12. Vårdkontakterna utgjorde drygt en procent av folkbokfördas hälso- och sjukvård år 2016. De asylsökandes andel av akutmottagningsbesök utgjorde 1,9 procent. Även om sifferunderlaget när det gäller papperslösas vård rymmer en viss osäkerhet, utgör antalet vårdkontakter bland papperslösa endast en försumbar del av vården i Västra Götalandsregionen (tabell 2). Därför redovisas inte personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösas) vårdkonsumtion i rapporten. 12 Bilaga 1, bild 29 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 6

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Antal diagnoser registrerade i primärvård, spec öppenv, slutenv per år - per 100 asylsökande 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 1 - A00-B99 Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar 2 - C00-D48 Tumörer 3 - D50-D89 Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa 4 - E00-E90 Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar och 5 - F00-F99 Psykiska sjukdomar och syndrom samt 6 - G00-G99 Sjukdomar i nervsystemet 7 - H00-H59 Sjukdomar i ögat och närliggande organ 8 - H60-H95 Sjukdomar i örat och mastoidutskottet 9 - I00-I99 Cirkulationsorganens sjukdomar 10 - J00-J99 Andningsorganens sjukdomar 11 - K00-K93 Matsmältningsorganens sjukdomar 12 - L00-L99 Hudens och underhudens sjukdomar 13 - M00-M99 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven 14 - N00-N99 Sjukdomar i urin- och könsorganen 15 - O00-O99 Graviditet, förlossning och barnsängstid 16 - P00-P96 Vissa perinatala tillstånd 17 - Q00-Q99 Medfödda missbildningar, deformiteter och 18 - R00-R99 Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd 19 - S00-T98 Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre 20 - V01-Y98 Yttre orsaker till sjukdom och död 21 - Z00-Z99 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för 22 - U000 Åtgärder - lokal innebörd 23 - U00-U99 Koder av särskilda ändamål 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Figur 11. Antal diagnoser registrerade per kapitel i primärvård, specialiserad öppenvård eller slutenvård per 100 asylsökande, 2011-2016. Symtomdiagnoser och psykiatriska diagnoser är vanligast Det övergripnade diagnosmönstret bland asylsökande under perioden 2011-2016 liknar i hög grad det hos folkbokförda (figur 11). Det största antalet utgörs av symtomdiagnoser, det vill säga tillstånd/diagnoser som beskriver symtom och inte en specifik sjukdom, följt av psykiska sjukdomar. De vanligaste diagnoskapitlen är faktorer av betydelse för hälsotillståndet - Z (22 procent), symtom, sjukdomstecken etc - R (11 procent), respektive Psykiska sjukdomar - F (15 procent) (figur 11) 22. De diagnoskapitel som är mer vanligt förekommande hos asylsökande än bland folkbokförda är psykiska tillstånd bland barn, infektioner, Z-diagnoser bland barn och unga samt förlossning hos kvinnor 23. Figur 11 visar att antalet diagnoser per 100 asylsökande har ökat i flera diagnoskapitel under perioden 2011-2016. Ökningen ses framförallt inom primärvård 24. För psykiska sjukdomar har däremot antalet diagnoser sedan 2011 minskat och varit relativt oförändrad sedan 2014, med en liten ökning 2016 25. 22 Bilaga 1 bild 83-84, 87-88 23 Bilaga 1, bild 85-86, 88-89 24 Bilaga 1, bild 91-103 25 Bilaga 1, bild 91-103 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 12

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Psykiatriska diagnoser Antal besök/vårdtillfällen med F-diagnos per 100 asylsökande 120 100 80 60 40 20 0 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F-kapitlet) bland asylsökande per år, fördelat på ålder, kön och vårdform 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor 0-17 år Män 0-17 år Kvinnor 18-64 år Män 18-64 år Primärvård Specialiserad öppenvård Slutenvård Figur 14. Antal besök och vårdtillfällen med psykiatriska diagnoser (F-kapitlet) per 100 asylsökande i primärvård, specialiserad öppenvård respektive slutenvård per år 2011-2016, fördelat på åldersgrupp och kön. Psykiatriska diagnoser i specialiserad öppenvård har minskat mellan 2013 och 2016 Antalet psykiatriska diagnoser per 100 asylsökande minskade något mellan 2011 och 2014, för att åter öka under 2016. Antalet diagnoser har ökat inom primärvården men minskat inom specialiserad öppenvård och slutenvård mellan 2011-2016 för såväl asylsökande barn som vuxna, framför allt kvinnor (figur 14). Majoriteten av psykiatriska diagnoser registreras fortfarande i specialiserad vård. Antal besök/vårdtillfällen med F-diagnos per 100 personer 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F-kapitlet) 2011-2016kv2 Asyl VG Asyl VG Asyl VG Asyl VG Asyl VG Asyl VG Asyl VG Asyl VG Asyl VG Asyl VG Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man 0-6 år 7-17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år Primärvård Specialiserad öppenvård Slutenvård Figur 15. Antal besök och vårdtillfällen med psykiatriska diagnoser (F-kapitlet) per 100 asylsökande respektive folkbokförda (VG) inom primärvård, specialiserad öppenvård respektive slutenvård, fördelat på kön och ålder, 2011-2016 (juni), medelvärde per år. Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 14

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Psykiatriska diagnoser är generellt vanligare bland vuxna folkbokförda än asylsökande Antalet psykiatriska diagnoser per person var mycket lägre bland asylsökande vuxna jämfört med folkbokförda. Asylsökande barn 7-17 år hade däremot ett högre antal antal psykiatriska diagnoser per person än folkbokförda barn (figur 15). Nästan var fjärde diagnos bland asylsökande barn 7-17 år var en psykiatrisk diagnos. Totalt sett förekom 7 600 besök eller vårdtillfällen med en psykiatrisk diagnos bland asylsökande år 2015 och 13 400 år 2016. Bland folkbokförda var motsvarande antal 1,4 miljoner respektive 1,5 miljoner. Antal besök/vårdtillfällen med PTSD per 100 personer 25 20 15 10 5 0 Posttraumatiskt stressyndrom (F43.1) 2011-2016kv2 Asyl VG Asyl VG Asyl VG Asyl VG Asyl VG Asyl VG Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man 0-17 år 18-44 år 45-64 år primärvård specialiserad öppenvård slutenvård Figur 16. Antal besök och vårdtillfällen med diagnosen posttraumatiskt stressyndom, PTSD (F43.1) per 100 asylsökande respektive folkbokförda (VG) i primärvård, specialiserad öppenvård respektive slutenvård, fördelat på kön och ålder, 2011-2016 (juni), medelvärde per år. Posttraumatiskt stressyndrom är kraftigt överrepresenterat bland asylsökande Totalt sett är psykiatriska diagnoser vanligare bland vuxna folkbokförda. Diagnosen posttraumatiskt stressyndrom (PTSD, F43.1) är dock kraftigt överrepresenterat bland asylsökande, särskilt bland barn och vuxna kvinnor. Kontakter med registrerad diagnos PTSD sker framförallt inom specialiserad öppenvård (figur 16). Diagnosen utgör 23 procent av alla psykiatriska diagnoser som registrerats bland asylsökande år 2016, jämfört med två procent av de folkbokfördas psykiatriska diagnoser. Enligt Regional Medicinsk Riktlinje - Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, vuxna ingår båda diagnoserna PTSD och akut stressyndrom (ASD, F43.0) i begreppet PTSD. ASD-diagnosen ges tidigt i förloppet och utgör cirka 13 procent av PTSD och ASD bland asylsökande 26. I statistiken som följer redovisas endast utfallet för PTSD F43.1. År 2016 registrerades 3 200 besök eller vårdtillfällen med diagnosen PTSD bland asylsökande 27. 26 Bilaga 1, bild 126 27 Bilaga 1, bild 119 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 15

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Antal besök/vårdtillfällen med PTSD per 100 asylsökande 35 30 25 20 15 10 5 0 Posttraumatiskt stressyndrom (F43.1) bland asylsökande per år, fördelat på kön, ålder och vårdform 2011-2016 2011-2016 2011-2016 2011-2016 2011-2016 2011-2016 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 0-17 år 18-44 år 45-64 år Primärvård Specialiserad öppenvård Slutenvård Figur 17. Antal besök och vårdtillfällen med Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD (F43.1) per 100 asylsökande i primärvård, specialiserad öppenvård respektive slutenvård, per år 2011-2016, fördelat på kön och åldersgrupp. Vårdkontakter för PTSD sker framförallt i specialiserad vård Antal PTSD-diagnoser per 100 asylsökande minskade kraftigt mellan 2011 och 2015, men ökade något år 2016, framförallt bland barn och bland män 18-44 år (figur 17). Patienter med PTSD har tidigare i huvudsak behandlats inom specialiserad öppenvård. Under 2016 sågs en smärre förskjutning mot att fler vuxna patienter tas om hand i primärvården 28. Det ökade antalet diagnoser inom primärvården är betydligt lägre än den minskning av diagnoser som ses inom specialiserad öppenvård och slutenvård (figur 17). Bland barn registreras fortfarande majoriteten av PTSD-diagnoser i specialiserad öppenvård (figur 17). År 2016 gjorde asylsökande 2 250 besök i specialiserad vård med diagnosen PTSD, varav hälften utfördes på SäS 29. Inom primärvård gjorde asylsökande drygt 700 besök med diagnosen PTSD 30. Utöver PTSD är även depression (F32) samt sömnstörningar (F51, G47) vanligare bland asylsökande pojkar jämfört med folkbokförda 31. I den vuxna folkbokförda populationen är hyperaktivitetsstörningar, ätstörningar, återkommande depressioner, ångestsyndrom, bipolär sjukdom, schizofreni, psykiska störningar orsakade av alkohol och droger dubbelt så vanliga jämfört med hos asylsökande. Bland folkbokförda barn är hyperaktivitetsstörningar, utvecklingsstörningar, störningar i tal och språk samt ätstörningar vanligare jämfört med asylsökande 32. 28 Bilaga 1, bild 121-123 29 Bilaga 1, bild 124 30 Bilaga 1, bild 119 31 Bilaga 1, bild 106, 112 32 Bilaga 1, bild 106, 113 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 16

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 120 Vård för självskador 2011-2016 X60-X84, Y10-Y34 Antal besök/vårdtillfällen med diagnos självskadebeteende per 10.000 personer 100 80 60 40 20 0 Asyl VG Asyl VG Asyl VG Asyl VG Asyl VG Asyl VG Asyl VG Asyl VG Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 7-17 år 18-24 år 25-44 år 45-64 år Primärvård Specialiserad öppenvård Slutenvård Figur 18. Antal besök och vårdtillfällen med självskadebeteende, (Z60-X84, Y10-Y34) per 100 asylsökande respektive folkbokförda i primärvård, specialiserad öppenvård respektive slutenvård 2011-2016, medelvärde per år, fördelat på kön och åldersgrupp. Asylsökande pojkar är överrepresenterade vid vård för självskadebeteende Antal besök eller vårdtillfällen för självskadebeteende var betydligt vanligare bland asylsökande pojkar 7-17 år, jämfört med folkbokförda pojkar under perioden 2011-2016. Skillnaden var störst år 2016 med 190 besök/vårdtillfällen per 10 000 asylsökande pojkar jämfört med 35 bland folkbokförda pojkar. Vårdkontakterna bland barn sker framför allt i specialiserad öppenvård. År 2016 förekom 102 besök och 12 slutenvårdstillfällen för självskadebeteende bland asylsökande pojkar. Tidigare år var vårdkontakterna få. Bland flickor är mönstret det omvända, dvs folkbokförda flickor 7-17 år har i högre grad vårdats för självskadebeteende än asylsökande flickor. Bland vuxna ses inga stora skillnader mellan asylsökande och folkbokförda. Antalet självskador bland asylsökande är mycket litet i samtliga redovisade åldersgrupper och det finns risk för slumpmässig variation i de redovisade nivåerna. Samtidigt är särskilt de asylsökande pojkarnas nivåer högre än folkbokfördas pojkar över hela den observerade perioden trots stora variationer beroende på små tal. Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 17

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Förlossning Antal förlossningsdiagnoser i slutenvård per 100 kvinnor 14 12 10 8 6 4 2 0 Förlossning per åldersgrupp 2011-2016 Asyl Folkbokförd 18-24 25-44 Åldersgrupp Figur 19. Antal vårdtillfällen med förlossningsdiagnos (O80-O84) bland asylsökande respektive folkbokförda per 100 kvinnor 18-44 år, 2011-2016, medelvärde per år, åldersuppdelat. Asylsökande unga kvinnor föder fler barn än folkbokförda Asylsökande kvinnor har högre antal förlossningar jämfört med folkbokförda kvinnor, och särskilt för kvinnor i åldersgruppen 18-24 år (figur 19). År 2016 genomfördes cirka 19 000 förlossningar i Västra Götaland. Av dessa utfördes cirka 500 av asylsökande, vilket motsvarade knappt tre procent av alla förlossningar. År 2015 var antalet förlossningar bland asylsökande cirka 300. Antalet förlossningar räknat per 100 asylsökande kvinnor har inte förändrats nämnvärt över tid. Flest antal förlossningar av asylsökande kvinnor sågs inom NU-sjukvården under åren 2014-2016. År 2016 genomfördes 182 förlossningar inom NU-sjukvården, 126 inom SkaS, 107 inom SU och 94 inom SäS 33. 33 Bilaga 1, bild 129 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 18

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Inom infektionskapitlet finns vissa diagnoser som är betydligt vanligare förekommande bland asylsökande. Det handlar framförallt om virushepatit, tuberkulos, malaria och bärare av smittsam infektionssjukdom 35. År 2016 förekom knappt 800 besök i specialiserad vård på grund av latent tuberkulos hos asylsökande. Samma år gjordes cirka 450 besök för akut tuberkulos, cirka 340 med kronisk virushepatit 36. För vissa av diagnoserna inom infektionskapitlet är volymerna inte särskilt stora. Bland folkbokförda vuxna och barn är övre luftvägsinfektioner, halsfluss och öroninflammation dubbelt så vanligt som bland asylsökande 37. Diabetes och kranskärlssjukdom Antal besök/vårdtillfällen med diagnos E11 per 1 000 personer 350 300 250 200 150 100 50 0 Diabetes typ 2-2011-2016 Asyl VG Asyl VG Asyl VG Asyl VG Kvinnor Män Kvinnor Män 25-44 år 45-64 år Primärvård Specialiserad öppenvård Slutenvård Figur 22. Antal besök och vårdtillfällen med diabetes typ 2 (E11) per 100 asylsökande respektive folkbokförda i åldersgruppen 25-44 år respektive 45-64 år i primärvård, specialiserad öppenvård respektive slutenvård under perioden 2011-2016, medelvärde per år, fördelat på kön. Medelålders asylsökande har i högre grad diagnosen diabetes typ 2 och kranskärlssjukdom än folkbokförda Bland de asylsökande vuxna, både män och kvinnor, 45-64 år, är det dubbelt så vanligt med besök eller vårdtillfällen med diagnosen diabetes typ 2. För diabetes typ 2 är skillnaden störst bland kvinnor (figur 22), och skillnaden var som störst år 2016 både bland kvinnor och män 38. Det finns även en skillnad i yngre åldrar. 35 Bilaga 1, bild 108 36 Bilaga 1, bild 138 37 Bilaga 1, bild 113 38 Bilaga 1, bild 140 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 20

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Antal besök/vårdtillfällen med diagnos I20-I25 per 1 000 personer 250 200 150 100 50 0 Kranskärlssjukdom 45-64 år 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Asyl VG Asyl VG Kvinnor 45-64 år Män 45-64 år Primärvård Specialiserad öppenvård Slutenvård Figur 23. Antal besök och vårdtillfällen med kranskärlssjukdom inklusive hjärtinfarkt (I20-I25) per 100 asylsökande respektive folkbokförda i åldersgruppen 45-64 år i primärvård, specialiserad öppenvård respektive slutenvård per år 2011-2016, fördelat på kön. I åldersgruppen 45-64 år är det dubbelt så vanligt med vårdkontakter för kranskärlssjukdom hos folkbokförda män jämfört med folkbokförda kvinnor (figur 23). Det är också dubbelt så vanligt med kranskärlssjukdom hos asylsökande män jämfört med fokbokförda män. Samma mönster ses om man jämför asylsökande kvinnor med folkbokförda kvinnor, efter 2014. Mönstret är likartat inom samtliga vårdformer. Det är få individer i åldersgruppen 25-44 år med kranskärlssjukdom och därför är det svårt att göra jämförelser i den åldersgruppen 39. Övriga diagnoser Asylsökande har färre diagnoser än folkbokförda Överlag har asylsökande färre registrerade diagnoser per person jämfört med folkbokförda, under perioden 2011-2016. Bland folkbokförda vuxna och barn är följande diagnoser mer än dubbelt så vanliga som bland asylsökande utöver det som nämnts ovan: astma, fetma, atopiskt eksem, psoriasis och diabetes typ 1. Bland folkbokförda vuxna var det även dubbelt så vanligt med sjukdomar i mjukvävnader, ryggvärk, ledsjukdomar, kvinnlig infertilitet, klimakteriebesvär och artros 40. Däremot var det mer än dubbelt så vanligt bland asylsökande pojkar än folkbokförda, med smärta/värk, sömnstörningar och ryggvärk 41. Även skabb var vanligare bland asylsökande. Besök med diagnosen njursvikt/dialys i gruppen asylsökande, framförallt kvinnor, faller ut som en vanligt förekommande diagnos, vilket troligtvis förklaras av enstaka individer med ett stort antal besök, något som stöds av att det förekommer variationer mellan olika år. 39 Bilaga 1, bild 142 40 Bilaga 1, bild 113 41 Bilaga 1, bild 110, 112 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 21

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Geografiska skillnader Antal asylsökande 2015 per 100 folkbokförda fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2 2,4 2,6 2,8 3,0 Norra 0,4 2,4 Västra 0,4 0,6 Göteborg 0,3 0,8 Södra 0,4 1,6 Östra 0,4 2,2 Västra Götaland 0,4 1,3 Ensamkommande barn Övriga asylsökande Figur 26. Antal asylsökande per 100 folkbokförda i Västra Götaland uppdelat efter hälso- och sjukvårdsnämndområde, 2015-12-31. Flest asylsökande i Norra och Östra hälso- och sjukvårdsnämndområdet Antalet asylsökande är geografiskt ojämnt fördelat inom de olika hälso- och sjukvårdsnämndområdena (HSN) i Västra Götaland (figur 26). I Norra och Östra HSN fanns i slutet av 2015 cirka tre asylsökande per 100 folkbokförda, medan det i Göteborg och i Västra HSN fanns knappt hälften (1,5 asylsökande per 100 folkbokförda). Asylsökande ensamkommande barn är dock relativt jämnt fördelat mellan områdena (figur 26). Inom nämndområdena finns det också stora variationer mellan kommunerna 44. 44 Bilaga 1, bild 21-23 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 24

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Asylsökande barn har ett stort tandvårdsbehov Folkbokförda barn kallas av Folktandvården för undersökning och behandling, som avgörs individuellt utifrån en riskbedömning. De asylsökande barnen har i allt väsentligt sökt själva, eller genom omgivande stödpersoner, ofta till följd av akut vårdbehov eller omfattande ackumulerat vårdbehov. Undersökningsfrekvensen är drygt 34 procent lägre för asylgruppen jämfört med gruppen folkbokförda barn 0-17 år. Under 2012-2016 har antalet sjukdomsförebyggande besök (profylax) per 100 personer stigit såväl bland folkbokförda som bland asylsökande barn. Antalet tandextraktioner i både asylgrupp och hos folkbokförda barn ligger konstant för åren 2012-2016. Extraktioner är 3-4 gånger vanligare i asylgruppen än bland barn i samma åldersgrupp folkbokförda i Västra Götaland. Under perioden 2011-2016 ökar antalet rotbehandlingar från 2 till 6 per 100 barn i asylgruppen. Rotbehandlingar hos folkbokförda barn är i stort sett obefintligt. Asylsökande barn har tre gånger så många reparativa åtgärder (lagningar) som folkbokförda barn i samma åldersintervall och detta ligger på en stabil nivå under perioden 2012-2015. Under 2016 ökade dock antalet reparativa åtgärder bland asylsökande barn (figur 29). Asylsökandes tandvård beskrivs utförligare i bilaga 2. Personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) Merparten av vård till personer som vistas i Västra Götaland utan tillstånd (papperslösa) ges i Göteborg Den vård som ges till personer som vistas i Västra Götaland utan tillstånd (papperslösa) utgör mindre än 0,1 procent av regionens hälso- och sjukvårdskonsumtion år 2016. De får sjukvård i högre utsträckning inom specialiserad öppen- och sluten vård inklusive akutmottagningsbesök och i mindre utsträckning vård inom primärvård. Merparten av den vård som papperslösa får, utförs i Göteborg 49. Eftersom det finns en osäkerhet i registrering av papperslösas vård och det handlar om få vårdkontakter, redovisas inte papperlösas vårdkonsumtion utförligare här. Då antalet personer som vistas i Västra Götaland utan tillstånd är okänt kan inte vårdkonsumtionen per person jämföras med den för folkbokförda. 49 Bilaga 1, bild 76-77 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 27

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Könsskillnader De skillnader som beskrivits ovan mellan asylsökandes och folkbokfördas vårdkonsumtion gäller oftast för både kvinnor och män. Men det finns några könsskillnader i vårdmönstret som sammanfattas nedan: Barn 0-17 år: Asylsökande flickor har en lägre konsumtion av primärvård än folkbokförda flickor. Dessa skillnader ses inte bland pojkar 50. Asylsökande pojkar har i högre grad än folkbokförda pojkar besökt akutmottagning. Denna skillnad ses inte bland flickor 51. Asylsökande pojkar har i högre grad än folkbokförda pojkar vårdats för depression, sömnstörningar och självskadebeteende. Asylsökande flickor har i lägre grad än folkbokförda flickor vårdats för självskadebeteende (figur 18) 52. Vuxna 18-64 år: Asylsökande kvinnor har en lägre konsumtion av primärvård än folkbokförda kvinnor. Dessa skillnader ses inte bland män 53. Asylsökande kvinnor har i högre grad än folkbokförda kvinnor besökt akutmottagning. Skillnaden finns bland män, men i lägre grad 54. Asylsökande kvinnor 18-44 år har fler slutenvårdstillfällen än folkbokförda kvinnor, vilket till stor del men inte helt förklaras av fler förlossningar. Skillnaden ses inte bland män (figur 19) 55. Asylsökande kvinnor har väsentligt många fler besök/vårdtillfällen med PTSD-diagnos än folkbokförda kvinnor. Skillnaden är stor även bland män, men inte i lika hög grad (figur 16). Antalet psykiatriska diagnoser har minskat över tid bland asylsökande kvinnor. Minskningen är inte lika stor bland män (figur 14). Asylsökande kvinnor 45-64 år har mer än dubbelt så många besök/vårdtillfällen med diagnosen diabetes typ 2 än folkbokförda. Skillnaden finns även bland män, men inte i lika hög grad (figur 22). 50 Bilaga 1, bild 38 51 Bilaga 1, bild 47 52 Bilaga 1, bild 106, 112 53 Bilaga 1, bild 38 54 Bilaga 1, bild 47 55 Bilaga 1, bild 51 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 28

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Diskussion Idag befinner sig över 65 miljoner människor ofrivilligt på flykt i världen (UNHCR, 2016), samtidigt som ytterligare 24 personer varje minut tvingas på flykt. Över 85 procent av dem flyr till låg- eller medelinkomstländer medan mindre än 15 procent når höginkomstländer. År 2015 befann sig 2,5 miljoner flyktingar i Turkiet, 1,5 miljoner i Pakistan och 1,2 miljoner i Libanon, ett land stort som Skåne. Samma år tog Sverige emot 163 000 asylsökande. Drygt 35 000 av dem utgjordes av ensamkommande barn, till största delen pojkar. Samtidigt har till exempel länder som Libanon och Jordanien tagit emot över 10 respektive 5 gånger fler flyktingar än Sverige räknat per invånare (UNHCR, 2016, UNICEF, 2016). Hälsostatus och vårdbehov hos asylsökande som kommer till Sverige varierar i stor utsträckning eftersom grupperna är så olika. Behovet av insatser från hälso- och sjukvård samt tandvård påverkas av olika faktorer såsom ålder, kön, tidigare hälsa och ursprungsland liksom av faktorer före, under och efter flykten, inklusive själva migrationsprocessen. Ensamkommande barn utgör en ur hälsosynpunkt särskilt utsatt och sårbar grupp (Vervliet et al., 2014). Den tillgängliga statistiken i Västra Götalandsregionen gör det dock inte möjligt att särskilja vårdkonsumtionen i denna grupp från övriga asylsökande. Därför har vi inte kunnat specifikt undersöka deras vårdkonsumtion. Även inom Västra Götaland är de asylsökande geografiskt ojämt fördelade. I Norra och Östra hälsooch sjukvårdsnämdområdet finns knappt tre asylsökande per 100 folkbokförda medan i Västra och i Göteborg finns drygt en asylsökande per 100 folkbokförda. Detta har resulterat i att det finns betydande skillnader i vårdkonsumtion mellan olika hälso- och sjukvårdsnämndområden och sjukhus, men också mellan vårdcentraler. Rapporten undersöker vård- och tandvårdskonsumtionen bland asylsökande i Västra Götalandsregionen. Eftersom asylsökande personer saknar personnummer eller samordningsnummer kan man inte undersöka vårdmönster på individnivå utan enbart antal registrerade diagnoser, antal besök inom öppenvård och vårdtillfällen i slutenvård. Det innebär exempelvis att några få individer med ovanliga sjukdomar som kräver många besök/vårdtillfällen tenderar att leda till en överskattning av antalet sjuka. Vi kan inte redovisa prevalensen, alltså förekomst av olika sjukdomar, utan endast vårdkonsumtionen. Skatteverket har föreslagit att nya regler från 1 juli 2017 införs som innebär att alla asylsökande får samordningsnummer, som kommer vara unika och kopplade till samma person. Detta kommer att öka möjligheterna att beskriva asylsökandes hälsa på individnivå. Vidare har vi endast tillgång till statistik över asylsökande som har sökt vård. Behovet av vård är sannolikt större än vad konsumtionen visar. Sett till den totala hälso- och sjukvårdskonsumtionen i Västra Götalandsregionen utgör asylsökandes vård en låg andel. Mellan 2011 och 2015 utgjorde den mindre än en procent och år 2016 drygt en procent. Ökningen får betraktas mot bakgrunden av det ökade antalet asylsökande som kom till regionen i slutet av 2015. Hälso-, sjuk- och tandvård för asylsökande regleras i Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera. Personer som fyllt 18 år ska erbjudas vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Barn under 18 år har rätt till hälso-, sjuk- och tandvård i samma omfattning som erbjuds den som är folkbokförd inom landstinget. Vidare ska asylsökande erbjudas en hälsoundersökning. Kostnaderna för all vård för asylsökande ersätts av staten. Vägledningar om vård för asylsökande finns på Socialstyrelsens och Västra Götalandsregionens hemsida. Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 29

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Vårdformer Primärvård Mellan 2011 och 2015 har asylsökande i alla åldrar färre besök i primärvården än folkbokförda, detta trots att den hälsoundersökning som alla asylsökande erbjuds ingår i statistiken. Skillnaderna har dock minskat över tid och inga större skillnader sågs 2016. Ökningen av primärvårdsbesök över tid bland asylsökande skulle kunna bero på ett ökat deltagande i hälsoundersökningar, eller ökad kunskap bland asylsökande om var och hur man söker vård. Det skulle även kunna påverkas av en generösare tolkning av vård som inte kan anstå, eller att vårdcentralernas rutiner för att ta emot asylsökande förbättrats. Antalet diagnoser har ökat i samtliga diagnoskapitel inom primärvården under perioden, vilket talar för att det är en generell ökning av primärvårdsbesök 56. Att den tidigare noterade skillnaden i primärvårdskonsumtion skulle bero på ett mindre behov av vård hos asylsökande är svårt att tro utifrån forskning som visar att människor som genomgått en svår flykt har en ökad risk för ohälsa, inte minst den pykiska ohälsan (Tinghög et al., 2016). Observeras bör att asylsökande kvinnor har en fortsatt lägre andel besök i primärvården vilket skulle kunna vara ett tecken på otillfredsställda hälsobehov för denna grupp 57. Specialiserad öppenvård Asylsökande barn har ungefär samma nivå av specialiserad öppenvård som folkbokförda barn. Asylsökande vuxna har däremot klart lägre nivå av specialiserad öppenvård. Denna skillnad skulle kunna bero på att asylsökande barn är sjukare än asylsökande vuxna. Det förefaller dock mindre sannolikt. En alternativ förklaring skulle kunna vara att medan asylsökande barn har rätt till samma hälsovård, sjukvård och tandvård som folkbokförda barn har vuxna enbart rätt till vård som inte kan anstå (se vidare nedan). Om detta begrepp tolkas restriktivt skulle det kunna förklara de skillnader i vårdkonsumtion som framkommer i statistiken. Akutmottagningsbesök Asylsökandes besök på akutmottagningar är något högre i relation till folkbokfördas både bland asylsökande barn och vuxna. I åldersgruppen 45-65 år är detta särskilt uttalat (figur 8). Flera olika anledningar kan finnas till det. Det skulle kunna handla om högre sjuklighet bland asylsökande eller om bristande kunskap hur och var man kan söka vård för olika hälsoproblem i Sverige. Begränsningarna i rätten till vård för vuxna asylsökande skulle också kunna få till effekt att möjligheterna till elektiv vård i tidigt skede begränsas på ett sätt som leder till att man i större utsträckning söker akut och senare i sjukdomsförloppet med mer utvecklade sjukdomstillstånd (Socialstyrelsen, 2016, Graetz et al., 2017). Data om prioriteringsnivån på akutmottagningen ger inte stöd för att asylsökande skulle söka på akutmottagningen för mindre akuta åkommor än folkbokförda 58. Slutenvård Asylsökande barn har en högre konsumtion av slutenvård än folkbokförda barn. Till skillnad från primärvård och specialiserad öppenvård ser man även bland vuxna asylsökande en högre konsumtion av slutenvård, även om skillnaden minskat de senaste åren. Detta skulle kunna tala för att begränsningarna i rätten till vård för vuxna asylsökande leder till att möjligheterna för tidiga vårdinsatser begränsas med försämringar som leder till ett ökat behov av slutenvård som följd. 56 Bilaga 1, bild 95-97 57 Bilaga 1, bild 38 58 Bilaga 1, bild 48 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 30

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Hälsoundersökningar Alla asylsökande har rätt till en hälsoundersökning. Deltagandet är frivilligt. Syftet är att tidigt upptäcka hälsobehov, behov av kompletterande vaccinationer och smittsamma sjukdomar. En ytterligare uppgift är att informera om den svenska sjukvården. Hälsoundersökningar har därmed en potential att kunna leda till tidiga vårdinsatser och därmed kunna förhindra senare svår fysisk och psykisk sjuklighet liksom eventuell smittspridning. Förutsättningar för detta är att kallelsen når de asylsökande att kallelsen är begriplig ett högt deltagande en hög kvalitet på undersökningarna Hälsoundersökningarna ingår i den redovisade primärvårdsstatistiken baserad på vårddatabasen Vega, men går inte att särredovisa. Det finns ingen enhetlig diagnos- eller åtgärdskod för registrering av hälsoundersökningar för asylsökande, vilket gör att det idag inte går att få fram säkra uppgifter om antalet gjorda undersökningar. De uppgifter vi har om hälsoundersökningar baseras på statistik från Enheten för Asyl- och flyktingfrågor i hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen avseende fakturerade hälsoundersökningar under året. Inte heller går det att få fram uppgifter om innehåll och resultat av hälsoundersökningarna. Erfarenhetsmässigt varierar kvaliteten i genomförda hälsoundersökningar påtagligt. I samband med hälsoundersökningar görs en bedömning av vaccinationsstatus. Utifrån den görs en planering av kompletterande vaccinationer. Folkälsomyndigheten visar i en kartläggning att vaccinationstäckningen på grund av krig och väpnade konflikter under senare år minskat i de tre länderna som Sverige tar emot flest flyktingarna ifrån: Syrien, Irak och Afghanistan (Folkhälsomyndigheten, 2015) varför behovet av kompletterande vaccinationer kan förväntas öka för de yngsta årskullarna. Vägledning för kompletterande vaccinationer finns att hitta här. I rapporten fångar vi endast asylsökande som har sökt vård och som har genomgått hälsoundersökning. Vi vet inget om de asylsökande som inte sökt vård. De resultat vi presenterar i rapporten pekar mot att behovet av vård sannolikt är större än vad konsumtionen visar. För att få kunskap om asylsökandes hälsa är det angeläget att arbeta för att öka antalet att asylsökande som genomgår hälsoundersökning, att hälsoundersökningarna går att särredovisa i vårddatabasen och att resultaten av undersökningarna går att sammanställa. Idag är det bara cirka hälften av asylsökande som genomför hälsoundersökning enligt statistiken från Enheten för Asyl- och flyktingfrågor i hälsooch sjukvården i Västra Götalandsregionen. I regionen pågår ett arbete att öka antal hälsoundersökningar genom att använda ett webbsystem Hälsoplan från Migrationsverket. Syftet är att vårdcentralerna och folktandvården ska använda systemet för att kunna kalla asylsökande till hälsoundersökningar/tandvårdsundersökningar. Idag har 60 procent av vårdcentralerna i Västra Götaland tillgång till systemet. Enheten för asyl- och flyktingfrågor i Västra Götalandsregionen ansvarar för utbildning och implementering sedan november 2016. Enligt beslut från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska en regional medicinsk riktlinje för hälsoundersökningar tas fram. Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 31

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Medicinska verksamhetsområden och specifika hälsoproblem Psykisk ohälsa Några av de mest markanta skillnaderna i vårdkonsumtion mellan asylsökande och folkbokförda ses inom psykiatrin. Asylsökande barn 0-17 år har betydligt högre antal besök i psykiatrisk öppenvård per person jämfört med folkbokförda (figur 12). Dock har skillnaden minskat de tre senaste åren. I undergruppen 0-6 år ses inga skillnader mot folkbokförda, utan endast i åldrarna 7-17 år 59. Samma överrepresentation ses inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård (figur 13). Den psykiatriska vårdkonsumtionen bland vuxna asylsökande skiljer sig starkt mot den som ses bland barn. Antalet besök i specialiserad öppenvård år 2016 ligger betydligt lägre för asylsökande vuxna jämfört med folkbokförda och den har minskat påtagligt sedan 2011 (figur 12). I den vuxna populationen var psykiatriska diagnoser betydligt mindre vanliga bland asylsökande jämfört med folkbokförda (figur 15). Inom slutenvård har dock vuxna asylsökande haft fler vårdtillfällen fram till 2013 för att därefter ligga på ungefär samma nivå som folkbokförda (figur 13). Skillnaden mellan barns och vuxnas psykiatriska vårdkonsumtion kan ha olika förklaringar. En förklaring är att det sedan några år finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården i regionen om att okomplicerad PTSD ska behandlas inom primärvården. Statistiken visar också att antalet primärvårdsbesök med PTSD-diagnos ökat sedan 2013 (figur 17) 60. Ökningen är dock betydligt lägre än motsvarande minskning inom den specialiserade öppenvårdspsykiatrin under samma tidsperiod och kan därför inte förklara de skillnader som ses i rapporten. En annan förklaring skulle kunna vara att vuxna asylsökande har ett lägre behov av psykiatrisk vård. Detta motsägs dock av flera studier som talar om en hög sjuklighet i PTSD, ångest och depression bland asylsökande, något som bland annat visas i en färsk undersökning av asylsökande i Sverige från Röda Korsets högskola (Tinghög et al., 2016). Betydelsen av tidiga insatser för den framtida hälsan och integrationen är något som understryks av den samlade forskningen på området. Ytterligare förklaring skulle kunna utgöras av rädsla för stigmatisering som leder till att människor undviker att söka vård. En fjärde möjlig förklaring till skillnaderna mellan barns och vuxnas konsumtion av psykiatrisk vård skulle kunna vara den begränsning som vård som inte kan anstå kan innebära för vuxna asylsökande. Detta begrepp har kritiserats bland annat för att vara otydligt och lämna utrymme för olika tolkningar (Socialstyrelsen, 2014, Statskontoret, 2015). Att asylsökande vuxnas konsumtion av psykiatrisk öppenvård låg påtagligt lägre än både folkbokfördas och asylsökande barns, samtidigt som nivån av slutenvårdskonsumtion var lika jämfört folkbokförda skulle kunna vara en effekt av att tidiga insatser i specialiserad öppenvård begränsas och att fler patienter utvecklar så allvarlig sjuklighet att slutenvård krävs i större utsträckning. Vidare skulle skillnaderna i vårdkonsumtion mellan barn och vuxna asylsökande kunna vara generellt bristande resurser inom vuxenpsykiatrin. Detta borde dock inte kunna förklara skillnaderna eftersom såväl Hälso- och sjukvårdslagen som de mänskliga rättigheterna (Rätten till högsta uppnåeliga fysiska och mentala hälsa) kräver vård på lika villkor och där patientens vårdbehov utgör den enda prioriteringsgrunden. Bristande resurser får därmed inte utgöra en grund för att begränsa vården för en specifik patientgrupp. Däremot finns det enligt verksamhetsföreträdare inom psykiatrin skäl att tro att kunskapen om migrationsrelaterad psykiatrisk ohälsa är otillräcklig hos vårdpersonal. Vidare 59 Bilaga 1, bild 106, 114 60 Bilaga 1, bild 120-122 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 32

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 kräver man inom vuxenpsykiatrin att den asylsökande måste ha en diagnos för att remitteras till psykiatrin. Det räcker alltså inte med en symtomdiagnos, till exempel sömnstörning. Även här lyfts hälsoundersökningen fram som en viktig funktion för att identifiera ohälsa. Det psykiatriska diagnosmönstret skiljer sig mellan asylsökande och folkbokförda. Asylsökande har i mycket högre utsträckning diagnosen PTSD än folkbokförda (figur 16), medan folkbokförda i högre grad söker för diagnoser som är underrepresenterade bland asylsökande i vårt material, till exempel hyperaktivitetsstörningar, ätstörningar, återkommande depressioner, andra ångestsyndrom, bipolär sjukdom, schizofreni och psykiska störningar orsakade av alkohol och droger. Medan vissa av dessa diagnoser kan ha en lägre prevalens bland asylsökande, kan skillnaderna för vissa möjligen förstås utifrån att det kan ta så lång tid att uptäcka och utreda tillstånden att personen inte längre är asylsökande då diagnosen ställs. Självskadebeteende är vanligare bland asylsökande barn än bland folkbokförda barn (Socialstyrelsen, 2016). Detta bekräftas även i våra resultat, där pojkar 7-17 år hade ett betydligt högre antal vårdkontakter för självskador jämfört med folkbokförda pojkar (figur 18). Särskilt år 2016 är antalet påtagligt högt och avspeglar såväl en stor psykisk ohälsa som ett stort behov av vårdinsatser. Det är viktigt att dessa symtom uppmärksammas i tidigt skede så att tidiga insatser kan sättas in. Under 2016 initierade SKL utbildningssatsningen Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända. Västra Götalandsregionen har anammat satsningen och utökat den. Projektet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända i Västra Götaland fokuserar initialt på aktiviteter med syfte att stärka de asylsökande och nyanländas egna resurser och den psykiska hälsan. Det görs via kultur och språkanpassad hälsoinformation och hälsostöd. Inom projektet ryms även kompetenshöjande insatser för personal som möter asylsökande och nyanlända i sitt arbete. Under hösten 2016 startade ett kompetenshöjande projekt för personal på asylboenden (KIPA). Projektet erbjuder även konsultation till personalen kring specifika frågeställningar. Kunskapscenter för psykisk hälsa (KPH) i Västra Götalandsregionen ger, och har de senaste åren gett, kompetenshöjande insatser inom primärvården och specialistpsykiatrin med bland annat utbildning i traumaspecifik psykoterapi. Infektion Asylsökande har en högre konsumtion av infektionssjukvård än folkbokförda, både vad gäller specialiserad öppenvård och slutenvård (figur 21) 61. Flera av de aktuella diagnoserna är anmälningspliktiga och faller under Smittskyddslagen, vilket i de flesta fall innebär att den särbehandling av asylsökande som är följden av att vård som inte kan anstå inte gäller. Även här utgör hälsoundersökningar en viktig funktion genom att identifiera förekomsten av smittsamma sjukdomar. Tuberkulos är en diagnos som är överrepresenterad bland asylsökande. Vid samtal med infektionsspecialister framgår att behandling av latent tuberkulos inte kräver stora medicinska insatser men ändå utgör en belastning i verksamheten genom att det krävs många och täta uppföljande besök. Antalet asylsökande med aktiv tuberkulos är lägre. Personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) med aktiv tuberkulos utgör en vårdtung grupp eftersom de levnadsvillkor dessa patienter lever under utgör ett hot mot patientens hälsa, försvårar behandlingen och kräver 61 Bilaga 1, bild 64, 65, 134 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 33

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 extra insatser. Patienter med resistent och multiresistent tuberkulos är få men mycket resurskrävande. Behandlingen är långvarig och försvåras om individen flyttar eller saknar adress. Virushepatit, där Hepatit B och C ingår, är en annan diagnosgrupp som kräver specialistvård. Idag finns effektiva men kostsamma behandlingar mot både Hepatit B och C. Enligt företrädare för infektionsspecialister uppskattas att det i dagsläget finns cirka 500 asylsökande individer i Västra Götaland som bär på Hepatit B eller C. I vårddatabasen har cirka 340 besök i specialiserade vård registrerats med hepatit år 2016 bland asylsökande. Behandlingen för Hepatit B, är livslång och ges endast i undantagsfall till asylsökande. Anledningen är främst att behandlingen inte kan avbrytas, eftersom ett behandlingsavbrott, till exempel om patienten avvisas från Sverige, riskerar att leda till allvarlig leverskada. När det gäller behandling för Hepatit C, ges den till asylsökande i de fall där sjukdomen befinner sig i slutstadiet (levercirros) och där risken för tumörutveckling är stor. I övriga fall anser man att behandlingen kan anstå. Med dagens långa handläggningstider för asylbeslut kan en väntan på behandling leda till en försämring av tillståndet. Detta riskerar att leda till ett ökat lidande för patienten liksom ökade kostnader för vården. Infektionsspecialisterna lyfter också fram en hög förekomst av veneriska sjukdomar, i stor utsträckning en följd av övergrepp före och under flykten. Även barn och män drabbas och ensamstående och ensamkommande afghanska pojkar utgör riskgrupper (Socialstyrelsen, 2016). Även skabb är en diagnos som är överrepresenterad bland asylsökande. Med tanke på trångboddhet och svårigheter under flykten är detta inte förvånande. Tillståndet är lättbehandlat och kräver endast små vårdinsatser. Kvinnosjukvård, förlossning och reproduktiv hälsa Asylsökande kvinnor har ett högre antal förlossningar per kvinna jämfört med folkbokförda, och skillnaden är störst bland yngre kvinnor (figur 19). Asylsökande kvinnor som föder barn har i betydligt större utsträckning än folkbokförda etablerat en sen kontakt med mödrahälsovården under graviditeten, eller har inte alls haft sådan kontakt. Det kan därför saknas uppgifter om graviditeten i journalen som kan vara av vikt inför förlossningen och förebyggande och tidiga insatser kan ha försvårats eller omöjliggjorts (Socialstyrelsen, 2016). Asylsökande, gravida kvinnor kan också ha andra tillstånd som kan komplicera graviditeten, till exempel anemier, infektionssjukdomar, förekomst av MRSA, övervikt och diabetes och det kan innebära behov av ökade vårdinsatser. Förekomst av MRSA innebär en utmaning, både för mödravården i form av ökad provtagning, information och smittspårning men också i samband med förlossningen. Förekomst av MRSA-smitta i samband med förlossning kräver enskilt rum och toalett, samt innebär att barnmorskan inte kan förlösa flera kvinnor under ett och samma arbetspass. Antalet förlossningar som sker med kejsarsnitt är högre för asylsökande jämfört med folkbokförda, särskilt i åldersgruppen 25-44 år (figur 20). En bidragande orsak kan vara att kvinnorna vid tidigare graviditeter genomgått kejsarsnitt (Socialstyrelsen, 2016). Kejsarsnitt innebär ökad resursförbrukning och längre vårdtid (Västra Götalandsregionen, 2015). Forskning och evidens pekar på en hög förekomst av sexuella övergrepp i samband med krig, väpnade konflikter och flykt. Övergreppen drabbar i stor utsträckning kvinnor, men också män och ensamkommande barn och unga av båda kön. I en färsk undersökning av nyanlända och asylsökande i Sverige fann man en särskilt hög förekomst av sexuella övergrepp, 28 procent, bland asylsökande från Eritrea/Somalia (Tinghög et al., 2016). Detta kan leda till fysiska följder för hälsan såsom sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet. De psykiska effekterna är oftast allvarliga men kan Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 34

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 vara svåra att upptäcka eftersom övergreppen är skambelagda och smärtsamma att tala om. Detta bidrar till att sexuella övergrepp sannolikt både underdiagnosticeras och underbehandlas. Detta gäller sannolikt inte minst bland män och barn (Socialstyrelsen, 2016, Tinghög et al., 2016). Statistiken i denna studie kan därför inte visa hela omfattningen av problemet. Habilitering och hälsa Bland barn 0-17 år har asylsökande i lägre grad varit i kontakt med habiliteringen än folkbokförda. Det är oklart om detta avspeglar behovet bland asylsökande. Bland vuxna asylsökande har endast ett fåtal besök av asylsökande registrerats i habiliteringen. En orsak skulle kunna vara att det finns färre asylsökande med habiliteringsbehov eftersom det krävs en god fysik för att klara av en flykt. Alternativt pekar data mot att det finns habiliteringsbehov som inte uppfylls. Andra diagnoser Överlag har asylsökande färre diagnoser per person än folkbokförda. Även asylsökande barn har färre diagnoser totalt sett. Folkbokförda barn och vuxna vårdas i högre grad än asylsökande för diagnoser som luftvägsinfektioner, astma, fetma, atopiskt eksem, psoriasis, diabetes typ I, och bland vuxna även sjukdomar i mjukvävnader, ryggvärk, ledsjukdomar och artros 62. Skillnaderna kan till en del vara resultatet av olika sjukdomspanorama men för vissa tillstånd kan det också vara en effekt av otillfredsställda vårdbehov på grund av barriärer i vården. När det gäller luftvägsinfektioner är skillnaden förvånande med tanke på att många asylsökande lever i dåliga och trånga bostäder. Diabetes typ 2 är en diagnos som är vanligare bland asylsökande, vilket också bekräftas av flertalet studier (Wandell and Gafvels, 2007, Wandell et al., 2008). Det är också visat i en stor studie att diabetes typ 2 hos vissa migrantgrupper är mer svårbehandlat, trots mer intensiv behandling (Rawshani et al., 2015). I vår rapport ser vi att bland vuxna asylsökande, 45-64 år är kranskärlssjukdom dubbelt så vanligt. Forskning pekar också här på en ökad förekomst av kranskärlssjukdom bland vissa migrantgrupper (Bennet et al., 2013, Bo et al., 2015) och att man ofta ser en samsjuklighet med diabetes typ 2. När det gäller förekomsten av riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom är det visat att rökning, övervikt, högt blodtryck och diabetes är vanligare bland migranter (Gadd et al., 2005, Motlagh et al., 2009, Wandell and Gafvels, 2007). Sammanlagt understryker data betydelsen av att aktivt behandla diabetes och andra riskfaktorer hos dessa patienter. I Sverige är primär- och sekundär preventiv behandling av hjärtsjukdomar, väl utvecklat och utgör en viktig faktor för prognosen på lång sikt. Beroende på hur snävt vård som inte kan anstå tolkas, finns möjligheten att asylsökande i lägre grad erhåller sådan behandling, vilket på sikt leder till en sämre prognos för individen och en ökad kostnad för vården. Asylsökande barn och vuxna har i högre utsträckning diagnoserna thalassemi och sicklecellsanemi Det handlar om få individer men där omfattande vårdinsatser ofta krävs. Detsamma gäller diagnosen medfödda missbildningar av de stora artären (Q25) bland flickor 0-17 år och medfödda missbildningar av hjärtats skiljeväggar (Q21) bland pojkar 0-17 år. 62 Bilaga 1, bild 112 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 35

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Tandvård Resultaten visar att gruppen asylsökande barn upp till 17 år under perioden 2012-2016 i väsentligt lägre omfattning systematiskt kallats och undersökts inom tandvården än folkbokförda barn i samma åldersgrupp. Då det gäller asylsökande barn har tandvården i Västra Götalandsregionen, till följd av begränsat IT-stöd och tillgänglighet till Migrationsverkets adressdatabas, betydande svårigheter att nå ut med systematisk kallelse för undersökning. Detta förklarar förmodligen också skillnaden i undersökningsfrekvens mellan grupperna. Resultaten i denna analys med färre undersökningar i kombination med mer komplexa problem bland asylsökande pekar mot att förbättrad täckningsgrad avseende kallelser och undersökningar måste göras till ett prioriterat och angeläget utvecklingsområde. Folkbokförda barn som är födda och uppvuxna i Sverige har sin första tandvårdskontakt tidigt i livet då vårdnadshavare får information och stöd för att hålla barnens tänder friska. Sverige är ett av de länder i världen som arbetar mest med förebyggande tandvård och har också framgångsrikt fått barn att i hög utsträckning vara kariesfria. Många asylsökande barn kommer från länder där kunskapen om munhälsa är begränsad och där förebyggande tandvård är okänt. Många har sin första tandvårdskontakt först efter ankomsten till Sverige. Den första kontakten blir inte sällan på grund av akuta besvär som leder till att stora ackumulerade vårdbehov upptäcks. Den bristande tandhälsan leder därför till omfattande behov av sjukdomsförebyggande åtgärder och orsaksinriktad behandling och förklarar även det stora konsumtionen av sjukdomsförebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder även efter den omedelbart akuta vårdinsatsen. Hos asylsökande barn är inte sällan kariesskadorna så omfattande att främst mjölktänder behöver extraheras medan permanenta tänder om möjligt bevaras genom rotbehandling. Frekvensen extraktioner och rotbehandlingar av tänder på grund av karies är också väsentligt vanligare bland asylsökande barn än bland folkbokförda där det i mindre utsträckning förekommer att mjölktänder tas bort till följd av karies. Hos folkbokförda är de permanenta tänder som extraheras istället oftast visdomständer samt tänder som avlägsnas av tandregleringsskäl. Antalet reparativa åtgärder för 2016 ligger sex gånger högre bland asylsökande barn jämfört med folkbokförda barn i samma åldersintervall. Detta kan ha en förklaring i det omfattande flyktingmottagandet under 2015-2016 som gjort att vårdkonsumtionen inom asylgruppen i ännu högre grad än tidigare har sin grund i akuta och omfattande ackumulerade vårdbehov, och att asylsökande barn utan akuta vårdbehov inte kunnat prioriteras och kallas av tandvården för regelbunden undersökning. Det omfattande akuta och ackumulerade behandlingsbehov som identifierats hos asylsökande barn ska med nödvändighet inte extrapoleras till att gälla alla asylsökande barn eftersom endast mellan 35 och 40 procent av asylsökande barn i åldern 0-17 år faktiskt undersökts av tandvården under tidsperioden 2015-2016. Tandhälsan och vårdbehov i hela asylgruppen är därför inte känt och behöver ytterligare kartläggas och tandhälsoutvecklingen inom gruppen behöver följas över tid. Så kommer att ske i planerade systematiska studier. Ekonomiska aspekter Hälso- och sjukvård och tandvård för asylsökande ersätts av staten. Den omfattar ersättning för genomförda hälsoundersökningar samt ett schablonbelopp per asylsökande som varierar med ålder. Landstingens kostnader för asylsökande omfattar även extra kostnader för läkemedel, undantaget recepläkemedel som apoteken fakturerar Migrationsverket (Socialstyrelsen, 2016). Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 36

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Den asylsökande betalar en avgift för vårdbesök och läkemedel liksom kostnader för transport till vården. Detta kan utgöra ett hinder för vård (Socialstyrelsen, 2016). Det är först när en asylsökande får beslut om uppehållstillstånd och blir kommunmottagen, dvs nyanländ, som ansvaret för hälsooch sjukvårdskostnader läggs på Västra Götalandsregionen. Nyanländas vårdkonsumtion under åren efter uppehållstillstånd kommer att belysas närmare i nästa delrapport. Barriärer Ett stort antal rapporter talar om ett otillfredställt behov av hälso-, sjuk- och tandvård bland asylsökande (Fazel et al., 2012, Socialstyrelsen, 2016). De data om den uppmätta vårdkonsumtion som denna rapport lyfter fram pekar också på att det faktiska vårdbehovet bland asylsökande inte är tillfredställt. Detta är oroväckande med tanke på risken för ökade framtida behov av sjukvård. En stor utmaning på lång sikt är hur hälsan, inte minst den psykiska, utvecklas långsiktigt hos asylsökande. Flera faktorer kan utgöra barriärer för adekvat vård. En förklaring skulle kunna vara en restriktiv tolkning av vård som inte kan anstå. Rapportens resultat ger sammantaget en bild som talar för att detta utgör en faktor av betydelse: man ser en förskjutning från ett lägre vårdutnyttjande av primärvård och specialiserad öppenvård bland asylsökande vuxna, till ett högre utnyttjande av slutenvård och akutsjukvård, både i jämförelse med folkbokförda vuxna och med asylsökande barn som har lika rätt till vård. Begreppet vård som inte kan anstå skapar ofta osäkerhet bland vårdgivare och tolkas ibland på ett sätt som är snävare än vad som avsetts i lagens förarbeten (se Faktaruta nedan) (Agerdahl, 2016, Hansen, 2016, Rosengrenska/Röda Korset, 2014, Läkare i världen, 2015). Begreppet har kritiserats av Socialstyrelsen som otydligt och ovetenskapligt och inte förenligt med den medicinska yrkesetiken och Sveriges mänskliga rättighetsförpliktelser (Socialstyrelsen, 2014). Statskontoret har i en utvärderande rapport slagit fast att stor osäkerhet råder i vården, att patienter inte får den vård de har rätt till och att ett stort ansvar läggs på den enskilde vårdgivaren (Statskontoret, 2015). Kritik mot begreppet har även riktats ur ett patientsäkerhetsperspektiv där juridiska hinder för vård i rätt tid till en patient kan äventyra patientsäkerheten. Samtidigt medger lagen att regioner och landsting kan besluta om mer vård och hittills har åtminstone sex regioner och landsting beslutat om vård på lika villkor (Statskontoret, 2015). En EU-rapport har utrett de ekonomiska konsekvenserna av att begränsa vården för papperslösa genom att undersöka behandling av hypertoni och mödrahälsovård i olika länder. De fann att begränsningar är mycket kostsamma eftersom tidiga insatser begränsas och komplikationer som leder till kraftigt ökade kostnader för samhället därigenom uppkommer i ökad utsträckning (FRA, 2015). Andra tänkbara barriärer till vård kan utgöras av om asylsökande saknar information om hur och var man söker vård olika praktiska och språkliga barriärer för att boka planerad vård långa och kostsamma resvägar till vård kostnader för transporter, vård och läkemedel (se nedan Ekonomiska aspekter) brist på tolkar annorlunda syn på kropp och hälsa brist på personal brist på kunskap och resurser brist på samverkan Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 37

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan har tolkförmedlingar uppgett att mer än 1 000 tolkar behöver rekryteras årligen och det är särskilt ont om kvalificerade, utbildade tolkar (Myndigheten för yrkeshögskolan, 2016). Detta gäller särskilt kontakttolkar i de mest efterfrågade språken- arabiska, dari, somaliska och tigrinja. Dari är särskilt angeläget då det är språket för många ensamkommande barn från Afghanistan. Bristen på kvalificerade tolkar för hälso-, sjukvård och tandvård kan leda till allvarliga konsekvenser för såväl patientsäkerheten och patienters integritet liksom för hälso- och sjukvårdsverksamheternas effektivitet och arbetsbelastning (Socialstyrelsen, 2016). Tolk i samband med vårdtillfället ingår i vård som inte kan anstå. Hälso- och sjukvården är skyldig att ge patienten en förståelig information om hälsotillstånd och behandling. Det har inte gjorts någon systematisk inventering av vårdpersonalens språkkompetens på regionnivå, men där det är möjligt kan vårdpersonal gå in och hjälpa kolleger att tolka. Det finns också exempel på vårdcentraler som har anställt egna tolkar i arabiska och somaliska (Socialstyrelsen, 2016). Framtiden Under 2016 har en rad lagar och förordningar införts i syfte att begränsa antalet asylsökande till Sverige. Effekten har blivit att betydligt färre nya asylsökande kommit till Västra Götaland. Samtidigt kan man förvänta sig att förändringarna kan ha effekter på asylsökandes hälsa och därmed också på vårdbehovet. Färre får uppehållstillstånd och tillfälliga uppehållstillstånd har till största delen ersatt de tidigare permanenta. Tillsammans med långa väntetider på beslut leder det till att framtiden för de asylsökande ter sig fortsatt osäker. Detta är något som i forskning visat stark koppling till fortsatt ohälsa hos traumatiserade personer (Chase, 2013, Fazel et al., 2012, Barnombudsmannen, 2017a). Kraftiga begränsningar i möjligheterna till familjeåterförening försvårar likaså rehabilitering och behandling efter trauma. Uppräkning i ålder och avvisningsbeslut av ensamkommande unga har lett till självmord, självmordsförsök och kraftigt försämrad psykisk hälsa i denna grupp (Barnombudsmannen, 2017b). Sammantaget talar detta för att vi framöver kan förvänta oss färre asylsökande men med ett större behov av vård, inte minst inom barn- och vuxenpsykiatrin. Antalet personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) idag är mycket osäkert men har uppskattats till mellan 10-40 000. Migrationsverket har beräknat att antalet människor som kommer att hålla sig undan avvisning och alltså bli papperslösa som en effekt av de nya lagarna kan uppskattas till 46 000 i Sverige under 2017. Detta leder till utmaningar, särskilt för delar av hälso- och sjukvården som infektionsvård, förlossningsvård och kanske i synnerhet barn- och vuxenpsykiatri. När det gäller asylsökande som fått utvisningsbeslut, har det skett en lagändring i lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Dessa förlorar rätten till boende och dagersättning, något som leder till stora sociala konsekvenser som riskerar att återverka på hälsan. Lagen omfattar även personer med avvisningsbeslut som inte kan genomföras och som i praktiken kvarstannar i landet under lång tid. Däremor gäller lagen inte familjer med barn under 18 år som har fortsatt rätt till bistånd tills de lämnar landet. Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 38

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Slutsatser och förslag Asylsökandes andel av den totala hälso- och sjukvården i regionen är liten och asylsökandes vårdkonsumtion är även lägre än folkbokfördas. I denna rapport fångas endast asylsökande som har sökt vård eller som har genomgått hälsoundersökning. Vi vet inget om hälsoläget bland de asylsökande som inte sökt vård. Rapporten indikerar att det finns ett behov av hälso-, sjuk- och tandvård hos asylsökande som inte är tillfredsställt. I kombination med ökade riskfaktorer för sämre hälsa och högre förekomst av bland annat psykisk ohälsa liksom hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2 i lägre åldrar än folkbokförda, är detta oroväckande med avseende på asylsökandes långsiktiga hälsa och för framtida behov av hälso- och sjukvård. En osäker framtid för asylsökande i form av långa väntetider i kombination med tillfälliga uppehållstillstånd ökar risken ytterligare för fortsatt ohälsa. Inom vuxenpsykiatrin ses en anmärkningsvärt låg konsumtion av vård för asylsökande jämfört med folkbokförda och antalet besök per person minskar över tid. En minskning ses även inom barn- och ungdomspsykiatrin. Konsekvenserna av utebliven vård för människor med svåra trauman är allvarliga både för individer, omgivning och samhället i stort och riskerar att försvåra möjligheterna till integration. Data indikerar ett behov av förbättrade insatser framförallt tidigt i vårdkedjan för asylsökande. Begränsningar i möjligheterna till tidiga vårdinsatser riskerar att på sikt leda till ökad sjuklighet och behov av större vårdinsatser, inte minst inom barn- och vuxenpsykiatri. Tillförlitlig statistik över hälsoundersökningar av asylsökande behövs. En enhetlig registreringskod för dessa undersökningar skulle underlätta registreringen som idag görs under flera olika diagnoser/åtgärdskoder som inte är unika för hälsoundersökningar för asylsökande. Riktlinjer för innehållet i undersökningarna, kvalitetsuppföljningar och registrering av resultatet av undersökningarna skulle både leda till förbättrade möjligheter till tidiga insatser för individen, bättre beslutsunderlag för regionen och bättre förutsättningar för bredare hälsoinsatser. En regional medicinsk riktlinje för hälsoundersökning riktat till asylsökande kommer att tas fram i Västra Götalandsregionen, enligt ett nyligen fattat beslut. Inom tandvården sker första kontakten för asylsökande barn ofta på grund av akuta besvär samtidigt som stora ackumulerade behov av tandvård upptäcks. Tandvårddata i hela asylgruppen är inte känt och tandhälsa och vårdbehov behöver därför kartläggas. Asylsökande barn har samma rätt till tandvård som folkbokförda barn. Åtgärder för att erbjuda alla asylsökande barn en tandundersökning som ett led i hälsoundersökningen behöver därför organiseras på ett effektivt och fungerande sätt. Arbetet med denna fördjupningsrapport har tydliggjort brister i statistiken som försvårat möjligheterna att ta fram ett adekvat kunskapsunderlag. För att bättre kunna följa asylsökandes vårdbehov skulle man behöva följa asylsökandes vårdkonsumtion baserat på individdata. Individuella samordningsnummer skulle kunna lösa detta problem och ett sådant förslag bearbetas för närvarande (april 2017). Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 39

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Tolkningen av begreppet vård som inte kan anstå kan vara en förklaring till flera av skillnaderna i vård mellan asylsökande och folkbokförda som framkommer. Rapportens data talar för att Västra Götalandsregionen skulle kunna öka de tidiga vårdinsatserna och minska andelen slutenvård bland asylsökande om de ges lika rätt som folkbokförda till en ökad andel primärvård och specialiserad öppenvård. Om Västra Götalandsregionen skulle utnyttja lagens utrymme att besluta om vård på lika villkor skulle det kunna leda till minskade utgifter för regionen genom minskade slutenvårdskostnader och mindre vårdkostnader på sikt (FRA, 2015). Vidare skulle belastningen på vårdpersonal som idag ska avgöra vad som ingår i vård som inte kan anstå minska. Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 40

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Faktaruta Vård som inte kan anstå Faktaruta: Vård som inte kan anstå - Vad är det? En utvidgning av omedelbar vård och omfattar: vård och behandling (inklusive följdinsatser) av sjukdomar och skador där även en måttlig fördröjning kan innebära allvarliga följder för patienten vård som ges för att motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd vård för att undvika mer omfattande vård och behandling vård för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder vård för personer med särskilda behov (tortyr, allvarliga övergrepp, trauma) bör bedömas särskilt omsorgsfullt hjälpmedel vid funktionshinder om inte patienten kan få tillgång till det på annat sätt Vilken vård som inte kan anstå för en patient får avgöras i det enskilda fallet av den behandlande läkaren eller tandläkaren. Prop. 2012/13:109 Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 41

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Förkortningar ANS Angereds närsjukhus Asyl Asylsökande HSN Hälso- och sjukvårdsnämndområde NU Norra Älvsborgs lasarett (Trollhättan) MVO Medicinskt verksamhetsområde Nämndområde Hälso- och sjukvårdsnämndområde PTSD Post traumatiskt stressyndrom PV Primärvård SpÖV/SPOV Specialiserad öppenvård, sjukhusens öppenvårdsmottagningar SV Slutenvårdstillfällen SkaS Skaraborgs sjukhus (Skövde) SäS Södra Älvsborgs sjukhus (Borås) SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Göteborg) TBC Tuberkulos VC Vårdcentral VG Västra Götaland VGR Västra Götalandsregionen VTF Slutenvårdtillfälle Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 42

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Ordlista Asylsökande En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd mot förföljelse men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Anknytning till flykting En personer som fått uppehållstillstånd på grund av familjeband till någon som fått uppehållstillstånd som flykting. Barn Barn i åldrarna 0-17 år. Ensamkommande barn Asylsökande barn under 18 år som kommer till Sverige utan föräldrar eller annan vårdnadshavare. Flykting Någon som har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Folkbokförda Personer som är folkbokförda i Västra Götalands län. Hälso- och sjukvårdsnämnd I Västra Götalandsregionen finns fem hälso- och sjukvårdsnämnder med politiskt utsedda ledamöter. Nämndernas uppgift är att verka för en god hälsa och vård på lika villkor. Hälso- och sjukvårdsnämndområde (HSN) Det geografiska området för en hälso- och sjukvårdsnämnd. Hälsoundersökning Hälsoundersökningen erbjuds alla asylsökande för att uppmärksamma eventuell ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder, samt för att informera om möjligheten att få del av hälso- och sjukvård och tandvård. Hälsoundersökningen är frivillig och tolk ska anlitas vid behov. Inskrivna (asylsökande) Asylsökande som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Inflöde asylsökande Antal nytillkomna asylsökande. Invånare Person som bor i ett land. Personer som är folkbokförda i Västra Götaland. Kvotflykting En utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. LMA-kort En tillfällig handling med foto som visar att innehavaren är asylsökande i Sverige och därmed berättigad till vård enligt gällande bestämmelser. Utfärdas av Migrationsverket. LMA = Lagen om Mottagande av Asylsökande m.fl. LMA-nummer LMA-nummer eller dossiernummer / dossnr är ett unikt nummer för varje asylsökande. Numret finns på LMAkortet eller asylkvittot och består av åtta siffror xx-xxxxxx Länet Västra Götalands län, det geografiska området. Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 43

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Medicinskt verksamhetsområde (MVO) Medicinska verksamhetsområden klassificeras efter specialitet och inriktning. Nyanländ En person som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person är nyanländ under tiden hen omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. Personer som har tillfälliga uppehållstillstånd räknas som nyanlända. Personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) Personer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning och personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om tillstånd för att vistas här (gömda/papperslösa). Primärvård Hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. Regionen Organisationen Västra Götalandsregionen, politiskt styrd. Specialiserade öppenvård Besök i hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård. SKL Sveriges kommuner och landsting. Sluten vård Hälso- och sjukvård när den ges till patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård eller hemsjukvård. VG primärvård Vårdval Västra Götaland primärvård. Vård som inte kan anstå/vänta Vad som ska räknas som vård som inte kan anstå måste alltid avgöras i det enskilda fallet av den behandlande läkare eller tandläkare eller annan ansvarig vårdpersonal. Se mer information från Socialstyrelsen här. Vårdkontakt kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs. Vårdtillfälle Vårdkontakt/Inskriven i slutenvård. Västra Götalandsregionen Organisationen, politiskt styrd. Västra Götalands län Västra Götalands län, det geografiska området. Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 44

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 Referenser AGERDAHL, A. 2016. How health care professionals deal with undocumented migrants: An evaluation of the application of Act (2013:407). Examensuppsats Läkarprogrammet, Göteborgs universitet. BARNOMBUDSMANNEN 2017a. Nyanlända barns hälsa. Stockholm: Barnombudsmannen. BARNOMBUDSMANNEN 2017b. Överläggningar om asylsökande barn och ungas psykiska hälsa. Stockholm: Barnombudsmannen. BENNET, L., AGARDH, C. D. & LINDBLAD, U. 2013. Cardiovascular disease in relation to diabetes status in immigrants from the Middle East compared to native Swedes: a cross-sectional study. BMC Public Health, 13, 1133. BO, A., ZINCKERNAGEL, L., KRASNIK, A., PETERSEN, J. H. & NORREDAM, M. 2015. Coronary heart disease incidence among non-western immigrants compared to Danish-born people: effect of country of birth, migrant status, and income. Eur J Prev Cardiol, 22, 1281-9. CHASE, E. 2013. Security and subjective wellbeing: the experiences of unaccompanied young people seeking asylum in the UK. Sociol Health Illn, 35, 858-72. DOMNICH, A., PANATTO, D., GASPARINI, R. & AMICIZIA, D. 2012. The healthy immigrant effect: does it exist in Europe today? Italian Journal of Public Health, 9, e7532. FAZEL, M., REED, R. V., PANTER-BRICK, C. & STEIN, A. 2012. Mental health of displaced and refugee children resettled in high-income countries: risk and protective factors. Lancet, 379, 266-82. FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN 2015. Vaccinationer till människor på flykt. Rekommendationer till hälso- och sjukvården. Östersund: Folkhälsomyndigheten. FRA 2015. Cost of exclusion from healthcare. The case of migrants in an irregular situation. Vienna: European Union Agency for Fundamental Rights FRA. GADD, M., SUNDQUIST, J., JOHANSSON, S. E. & WANDELL, P. 2005. Do immigrants have an increased prevalence of unhealthy behaviours and risk factors for coronary heart disease? Eur J Cardiovasc Prev Rehabil, 12, 535-41. GRAETZ, V., RECHEL, B., GROOT, W., NORREDAM, M. & PAVLOVA, M. 2017. Utilization of health care services by migrants in Europe-a systematic literature review. Br Med Bull, 121, 5-18. HANSEN, L. 2016. Health care professionals perception of Act (2013:407) the new health care services law for undocumented migrants., Göteborgs Universitet. HUNT, P. 2007. Report of the Special Rapporteur on the right of everyone to the enjoyment of the highest attainable standard of physical and mental health, Mission to Sweden. Human Rights Council U.N.Doc.A./HRC/4/28/Add.2. LÄKARE I VÄRLDEN 2015. 18 månader med utökad rätt till vård för papperslösa i teorin. Stockholm: Läkare i världen. MOTLAGH, B., O'DONNELL, M. & YUSUF, S. 2009. Prevalence of cardiovascular risk factors in the Middle East: a systematic review. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil, 16, 268-80. MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 2016. Samhällets behov av kontakttolkar. In: YRKESHÖGSKOLAN, M. F. (ed.). Västerås. Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 45

Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 - HSNS 2017-00066-1 Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 : Rapport om asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011-2016 RAWSHANI, A., SVENSSON, A. M., ROSENGREN, A., ZETHELIUS, B., ELIASSON, B. & GUDBJORNSDOTTIR, S. 2015. Impact of ethnicity on progress of glycaemic control in 131,935 newly diagnosed patients with type 2 diabetes: a nationwide observational study from the Swedish National Diabetes Register. BMJ Open, 5, e007599. ROSENGRENSKA/RÖDA KORSET 2014. Vård för papperslösa. Sammanfattning - Ett år med lag 2013:407. Göteborg: Rosengrenska/Röda Korset. SOCIALSTYRELSEN 2014. Vård för papperslösa. Vård som inte kan anstå, dokumentation och identifiering vid vård till personer som vistas i landet utan tillstånd. Stockholm: Socialstyrelsen. SOCIALSTYRELSEN 2016. Hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande och nyanlända. Slutrapport oktober 2016. Stockholm: Socialstyrelsen. SOCIALSTYRELSEN 2016. Tolkar för hälso- och sjukvården. Kartläggning våren 2016. Stockholm: Socialstyrelsen. STATSKONTORET 2015. Vård till papperslösa. En uppföljning av lagen om vård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Stockholm. TINGHÖG, P., ARWIDSON, C., E., S., MALM, A. & SABOONI, F. 2016. Nyanlända och asylsökande i Sverige: En studie av psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor. Stockholm: Röda Korsets Högskola. UNHCR 2016. Global Trends. Forced displacements in 2015. Geneva: UNHCR. UNICEF 2016. Uprooted. The growing crisis for refugee and migrant children. New York: UNICEF. VERVLIET, M., LAMMERTYN, J., BROEKAERT, E. & DERLUYN, I. 2014. Longitudinal follow-up of the mental health of unaccompanied refugee minors. European Child & Adolescent Psychiatry, 23. WANDELL, P. E. & GAFVELS, C. 2007. High prevalence of diabetes among immigrants from non-european countries in Sweden. Prim Care Diabetes, 1, 13-6. WANDELL, P. E., JOHANSSON, S. E., GAFVELS, C., HELLENIUS, M. L., DE FAIRE, U. & SUNDQUIST, J. 2008. Estimation of diabetes prevalence among immigrants from the Middle East in Sweden by using three different data sources. Diabetes Metab, 34, 328-33. Bilaga 1 Asylsökandes vårdkonsumtion och diagnoser i Västra Götaland 2011-2016. Powerpointfil Bilaga 2 Asylsökandes tandvårdkonsumtion barn 2012-2016. PDF VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 2015. Förlossningsvården i Västra Götalandsregionen - 2002-2013 fördjupningsrapport. http://analys.vgregion.se/2017/fordjupningsapporter-ochbenchmarking/fordjupningsrapporter-fran-data-och-analys/ http://analys.vgregion.se/2017/fordjupningsapporter-och-benchmarking/fordjupningsrapporterfran-data-och-analys/ http://analys.vgregion.se/2017/fordjupningsapporter-och-benchmarking/fordjupningsrapporterfran-data-och-analys/ Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 46

roll 2017 - HSNS 2016-00143-10 Protokollsutdrag - 90 2017-04-11 regionstyrelsen, Uppföljning av nämnders planer för intern kontroll 2017 : Protokollsutdrag - 90 2017-04-11 regionstyrelsen, Uppföljning av nämnders planer för intern kontroll 2017 25 (37) Protokoll från Regionstyrelsen, 2017-04-11 90 Uppföljning av nämnders planer för intern kontroll 2017 Diarienummer RS 2016-05273 Beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen noterar informationen om uppföljning av nämnders och styrelsers planer för intern kontroll 2017. 2. Regionstyrelsen ger regiondirektören i uppdrag att säkerställa fortsatt utvecklingsarbete inom ramen för arbetet med ledningssystem för Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret att förvissa sig om att nämnders/styrelsers interna kontroll är god. Koncernkontoret har gått igenom riskanalyser och planer för intern kontroll 2017 för samtliga nämnder och styrelser inklusive styrelser för majoritetsägda bolag (fortsättningsvis skrivs nämnder). En genomgång har även gjorts av revisionsrapporter från 2016. Uppföljningen visar att arbetet med intern kontroll fortsätter utvecklas i positiv riktning. Samtliga nämnder genomför nu riskanalyser och fler förtroendevalda deltar aktivt. Samtidigt konstateras att det finns behov av fortsatt stöd vilket också är efterfrågat av nämnder och förvaltningar. Flera koncernövergripande arbeten pågår för att utveckla styrning, uppföljning och kontroll. Genomgången av planerna för intern kontroll och revisionsrapporterna visar att detta arbete behöver fortsatt prioritet. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2017-03-07 Protokollsutdrag från ägarutskottet daterat 2017-03-22 27 Skickas till Christina Karlsson, regiondirektörens ledningsstöd, Koncernkontoret, christina.karlsson@vgregion.se för genomförande och vidare befordran till berörda. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

följning av nämnders planer för intern kontroll 2017 - HSNS 2016-00143-10 Protokollsutdrag - 90 2017-04-11 regionstyrelsen, Uppföljning av nämnders planer för intern kontroll 2017 : TU - Uppföljning av nämnders planer för intern kontroll 2017.pdf 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2017-03-07 Diarienummer RS 2016-05273 Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Christina Karlsson Telefon: 070 0825216 E-post: christina.karlsson@vgregion.se Till ägarutskottet Uppföljning av nämnders/styrelsers planer för intern kontroll 2017 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen noterar informationen om uppföljning av nämnders och styrelsers planer för intern kontroll 2017. 2. Regionstyrelsen ger regiondirektören i uppdrag att säkerställa fortsatt utvecklingsarbete inom ramen för arbetet med ledningssystem för Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har det övergripande ansvaret att förvissa sig om att nämnders/styrelsers interna kontroll är god. Koncernkontoret har gått igenom riskanalyser och planer för intern kontroll 2017 för samtliga nämnder och styrelser inklusive styrelser för majoritetsägda bolag (fortsättningsvis skrivs nämnder). En genomgång har även gjorts av revisionsrapporter från 2016. Uppföljningen visar att arbetet med intern kontroll fortsätter utvecklas i positiv riktning. Samtliga nämnder genomför nu riskanalyser och fler förtroendevalda deltar aktivt. Samtidigt konstateras att det finns behov av fortsatt stöd vilket också är efterfrågat av nämnder och förvaltningar. Flera koncernövergripande arbeten pågår för att utveckla styrning, uppföljning och kontroll. Genomgången av planerna för intern kontroll och revisionsrapporterna visar att detta arbete behöver fortsatt prioritet. Fördjupad beskrivning av ärendet Krav i lag och styrande dokument Kommunallagen anger att nämnderna ska se till att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Regionstyrelsen ska enligt kommunallagen ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telef on: 010-441 00 00 Webbplats: www.v gregion.se E-post: regionsty relsen@v gregion.se

följning av nämnders planer för intern kontroll 2017 - HSNS 2016-00143-10 Protokollsutdrag - 90 2017-04-11 regionstyrelsen, Uppföljning av nämnders planer för intern kontroll 2017 : TU - Uppföljning av nämnders planer för intern kontroll 2017.pdf Datum 2017-03-07 Diarienummer RS 2016-05273 2 (5) I regionstyrelsens beslutade riktlinjer för intern kontroll står att nämnderna har ansvaret att inom sitt verksamhetsområde följa regionövergripande regelverk. I ansvaret ingår också att upprätta en organisation samt att anta regler och anvisningar för den interna kontrollen. Regionstyrelsen har ansvaret för att förvissa sig om att nämndernas interna kontroll är god och ska med utgångspunkt från nämndernas rapportering utvärdera Västra Götalandsregionens samlade system för intern kontroll. Genomgång av nämndernas planer för intern kontroll 2017 Genomgången har omfattat samtliga nämnder, totalt 45 inklusive 7 majoritetsägda bolag. Följande frågor har använts för att gå igenom respektive nämnds beslut, riskanalys, plan och övrigt beslutsunderlag: Finns beslutad plan av nämnden? Beskrivs kontrollmiljön? Finns riskanalys? Finns koppling mellan riskanalys och kontrollmoment? Finns relevanta kontrollmoment enligt uppdrag/reglemente? Anges hur uppföljning ska ske till nämnden? Har förtroendevalda varit delaktiga? I redovisningen som följer görs jämförelse med tidigare år där det är möjligt. Plan för intern kontroll Februari 2017 April 2016 2015 Beslutade planer* 44** 41 40 *Styrelsen för Frölunda och Kungälv har två planer, en för vardera förvaltning, här redovisat som en. En nämnd har förlängt sin plan för 2016 inför beslut om ny plan i mars 2017. En nämnd har förlängt sin plan för 2017 och en ny riskanalys ska göras inför 2018. **En nämnd har fastställt riskanalys för 2017 och gett uppdrag om att handlingsplan och kontroller ska tas fram. Kommentar: Planen ska enligt styrande dokument behandlas i anslutning till detaljbudgetarbetet, inför det nya året. Några nämnder har beslutat om sin plan i början av 2017. Kontrollmiljö 2017 2016 Andel planer som innehåller en beskrivning av kontrollmiljö * 68 % 65% *Ytterligare underlag kan ha använts som inte redovisats till regionstyrelsen.

följning av nämnders planer för intern kontroll 2017 - HSNS 2016-00143-10 Protokollsutdrag - 90 2017-04-11 regionstyrelsen, Uppföljning av nämnders planer för intern kontroll 2017 : TU - Uppföljning av nämnders planer för intern kontroll 2017.pdf Datum 2017-03-07 Diarienummer RS 2016-05273 3 (5) Kommentar: Beskrivning av uppdraget, hur styrning sker och vad som är underlag för styrning ger grunden för riskanalysen. Riskanalys 2017 2016 Andel nämnder med riskanalys 100 % 90 % Andel där man angett att förtroendevalda varit delaktiga 87 % - Kommentar: Beskrivningen av risker har utvecklats och är mer relevanta i förhållande till nämndens uppdrag/ansvar. Följande riskområden är de som nämnderna värderat som allvarligast inför 2017: Tillgänglighet, vårdgaranti, produktionsvolymer Personal/kompetensförsörjning Arbetsmiljö inklusive hot och våld Administrativa processer inklusive IT Samverkansfrågor, beroende till andra parter Ekonomiska resurser i förhållande till uppdraget Kontrollmoment Jämfört med 2016 har fler nämnder väsentliga kontrollmoment i förhållande till uppdrag och riskanalys även om utformningen av kontrollmomenten varierar: Några nämnder har kontrollmoment i planen och redovisar därutöver en separat åtgärdsplan Några redovisar mer av åtgärder än särskilda kontrollmoment i planen Några redovisar mer av ordinarie uppföljning än kontrollmoment i planen Kommentar: Det finns behov att gå igenom och förtydliga vad som är egenkontroll, uppföljning och särskilda kontrollmoment. Uppföljning av kontroller till nämnd 2017 2016 Andel som redovisar när redovisning ska ske till nämnden av de som har en plan 95 % 90 % Kommentar: Alla ska ange när redovisning av kontroller ska ske till nämnd. Planen ska ange när kontroll ska genomföras, ordet löpande bör undvikas. Revisionsrapporter 2016 Revisorskollegiets fördjupade granskningar under 2016 ger en bild av vilka frågor revisorerna lyfter fram med koppling till styrning och ledning. En sammanfattande bedömning av revisorernas synpunkter ger följande utvecklingsområden: Tydliggör ansvarsfördelning och arbetsformer mellan regionstyrelse, hälso- och sjukvårdsstyrelsen, beställare och utförare

följning av nämnders planer för intern kontroll 2017 - HSNS 2016-00143-10 Protokollsutdrag - 90 2017-04-11 regionstyrelsen, Uppföljning av nämnders planer för intern kontroll 2017 : TU - Uppföljning av nämnders planer för intern kontroll 2017.pdf Datum 2017-03-07 Diarienummer RS 2016-05273 4 (5) Tydliggör syftet med rapportering och analys och förbättra kvalitén på analyser Säkerställ följsamhet mot styrande dokument Säkerställ att planeringen sker strategiskt utifrån styrande dokument Revisorerna har under 2016 genomfört del två i granskningen Styrning och ledning i nämnder och styrelser (del ett kom i december 2015). Revisorerna granskar regionstyrelsen och ytterligare fyra nämnder över hela mandatperioden. I revisionsrapporten lämnas en övergripande rekommendation: Kartlägga och beskriva nämndens behov av uppföljningsinformation och kontrollinformation tydligt och systematiskt. För regionstyrelsens del framhävs bland annat följande: Tillse att formerna för rapporteringen av den interna kontrollen samordnas, systematiseras och tydliggörs mellan dels fullmäktige och regionstyrelsen och dels mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och regionstyrelsen. Tillse att nämndernas uppföljning och rapportering säkerställer att regionfullmäktiges policies efterlevs och att regionfullmäktige får information om eventuella brister och åtgärder. Sammanfattande bedömning och fortsatt utvecklingsarbete Genomgången av samtliga nämnders/styrelsers riskanalyser och planer för intern kontroll 2017 visar att arbetet fortsätter utvecklas i positiv riktning. Samtliga nämnder genomför nu genomför riskanalyser och fler förtroendevalda deltar aktivt. Som konstateras i årsredovisningen för Västra Götalandsregionen 2016 behövs dock fortsatta stöd- och utvecklingsinsatser och det är också efterfrågat av nämnder och förvaltningar. Flera koncernövergripande arbeten pågår för att utveckla styrning, uppföljning och kontroll. Det kommer sammantaget att redovisas i anslutning till regionstyrelsens svar på revisionsrapporten Styrning och ledning, delsyfte två. Utifrån genomgången av planer för intern kontroll 2017 och revisionsrapporter 2016 så finns förbättringsmöjligheter, koncernövergripande och på nämndnivå, när det gäller att: gå igenom ansvaret enligt reglemente, författningar och Västra Götalandsregionens styrande dokument tydliggöra och dokumentera hur styrningen sker analysera och dokumentera behovet av uppföljning analysera och dokumentera behovet av kontroller utifrån riskanalyser. För regionstyrelsens egen del, utifrån regionstyrelsens uppsiktsansvar, ska det fortsatta arbetet inriktas på: att resultatet av nämndernas arbete med intern kontroll ingår i rapportering av årsredovisning att arbetet med intern kontroll hålls samman och styrs/utvecklas övergripande genom ledningssystem för Västra Götalandsregionen.

följning av nämnders planer för intern kontroll 2017 - HSNS 2016-00143-10 Protokollsutdrag - 90 2017-04-11 regionstyrelsen, Uppföljning av nämnders planer för intern kontroll 2017 : TU - Uppföljning av nämnders planer för intern kontroll 2017.pdf Datum 2017-03-07 Diarienummer RS 2016-05273 5 (5) Beredning Regionstyrelsens internrevisorer har tagit del av ärendet. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Besluten skickas till Christina Karlsson, regiondirektörens ledningsstöd, Koncernkontoret, christina.karlsson@vgregion.se för genomförande och vidare befordran till berörda.

ämnders planer för intern kontroll 2017 - HSNS 2016-00143-10 Protokollsutdrag - 90 2017-04-11 regionstyrelsen, Uppföljning av nämnders planer för intern kontroll 2017 : Uppföljning av nämnders och styrelsers planer för intern kontroll 2017.docx 1 (1) Datum 2017-05-02 Diarienummer RS 2016-05273 Uppföljning av nämnders och styrelsers planer för intern kontroll 2017 Regionstyrelsen har den 11 april 2017 tagit del av uppföljning av samtliga nämnders och styrelsers planer för intern kontroll 2017 inklusive styrelser för majoritetsägda bolag. Redovisningen sker på övergripande nivå. En genomgång har även gjorts av de särskilda granskningar som genomförts av revisorskollegiet under 2016 för att få en bild av vad revisorerna uppmärksammat vad gäller styrning och kontroll. Uppföljningen visar att arbetet med intern kontroll fortsätter utvecklas i positiv riktning. Samtliga nämnder och styrelser genomför riskanalyser och fler förtroendevalda deltar aktivt. Utifrån genomgången konstaterar regionstyrelsen att det generellt finns förbättringsmöjligheter, koncernövergripande och på nämndnivå vad gäller att gå igenom ansvaret enligt reglemente, författningar och Västra Götalandsregionens styrande dokument tydliggöra och dokumentera hur styrningen sker analysera och dokumentera behovet av uppföljning analysera och dokumentera behovet av kontroller utifrån riskanalyser Regionstyrelsen konstaterar samtidigt att flera arbeten pågår inom området styrning, uppföljning och kontroll. Respektive nämnd behöver pröva i vilken mån ovanstående utvecklingsområden är aktuella att arbeta vidare med i nämnden. För att stödja fortsatt utvecklingsarbete kommer respektive förvaltning få uppföljning på det material som nämnden behandlat för 2017. Kontaktperson vid önskemål om mer information eller stöd: Christina Karlsson, regiondirektörens ledningsstöd, Koncernkontoret, christina.karlsson@vgregion.se, 070 082 52 16 Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bilaga: Regionstyrelsens beslut 2017-04-11 och tjänsteutlåtande Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

Regionstyrelsens internrevisorers granskning 2017 - HSNS 2017-00067-1 Regionstyrelsens internrevisorers granskning 2017 : Regionstyrelsens internrevisorers granskning 2017 Från: Bengt Säterskog Skickat: den 4 maj 2017 14:24 Till: RS Koncernkontoret Bolag DG; Mikael Fellenius; Eva Arrdal; Peter Söderström; lars.s.; Thomas Front; Göran Ejbyfeldt; Mirko Ivanovic; Ulrika Bokeberg; Viveca Reimers; Expediering Kopia: Annika Tännström; Lena Hult; Thornqvist, Ingela; Ersson, Helene Ämne: Regionstyrelsens internrevisorers granskning Bifogade filer: Brev ang kommande ganskning 4 maj 17.docx Hej! Bifogat finns ett brev med påannonsering om en kommande granskning som genomförs på uppdrag av regionstyrelsens internrevisorer. Tre regionfullmäktigebeslut från 2016 ska följas upp med avseende på genomförandeförmåga. Ett av besluten avser bolagen, ett kollektivtrafiknämnden och Västtrafik och ett avser samtliga nämnder och styrelser. Hälsningar Bengt Säterskog Regiondirektörens ledningsstöd Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Tel: 0705 573707

Regionstyrelsens internrevisorers granskning 2017 - HSNS 2017-00067-1 Regionstyrelsens internrevisorers granskning 2017 : Regionstyrelsens internrevisorers granskning 2017 1 (1) Datum 2017-05-03 RS 2017-02189 Regionstyrelsens internrevisorers granskning KPMG har fått i uppdrag av regionstyrelsens internrevisorer att genomföra granskningen Genomförs politiska beslut? Får regionfullmäktiges beslut genomslag i nämnder/förvaltningar och bolag? Utgångspunkten för granskningen är regionfullmäktigebeslut från 2016. Granskningen kommer att fokusera på bedömning av om det finns en ändamålsenlig process för att säkerställa genomförande av regionfullmäktiges beslut genom att följa upp följande tre beslut från 2016: Nya ägardirektiv för Västra Götalandsregionens bolag Hållbarhet och fler kollektivtrafikresor, huvudmål i trafikförsörjningsprogrammet Ny handlingsplan för arbete med mänskliga rättigheter Granskningen kommer att genomföras av Ingela Thörnqvist och Helene Ersson under maj och juni månad. Granskningsrapporten ska rapporteras till regionstyrelsen den 27 juni. Granskningen innebär dokumentgranskning, personliga intervjuer och telefonintervjuer. KPMG kommer omgående starta granskningen och behöver uppgifter om kontaktperson på respektive enhet för att in tid för personlig intervju alternativ telefonintervju. Vi ber er därför snarast maila kontaktuppgifter för den kontaktperson som ni utser till Ingela Thörnqvist på KPMG. Om du har frågor eller någon information som du anser att vi bör ha kännedom om inom granskningsområdet vänligen kontakta KPMG (se kontaktuppgifter nedan) eller internrevisionerna och tillika regionråden Annika Tännström och Lena Hult. Med vänliga hälsningar Ingela Thörnqvist KPMG AB Tel direkt: 0709 81 22 68 E-post ingela.thornqvist@kpmg.se Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Regionstyrelsens internrevisorers granskning 2017 - HSNS 2017-00067-1 Regionstyrelsens internrevisorers granskning 2017 : Brev angående kommande granskning 4 maj 2017 1 (1) Datum 2017-05-03 RS 2017-02189 Regionstyrelsens internrevisorers granskning KPMG har fått i uppdrag av regionstyrelsens internrevisorer att genomföra granskningen Genomförs politiska beslut? Får regionfullmäktiges beslut genomslag i nämnder/förvaltningar och bolag? Utgångspunkten för granskningen är regionfullmäktigebeslut från 2016. Granskningen kommer att fokusera på bedömning av om det finns en ändamålsenlig process för att säkerställa genomförande av regionfullmäktiges beslut genom att följa upp följande tre beslut från 2016: Nya ägardirektiv för Västra Götalandsregionens bolag Hållbarhet och fler kollektivtrafikresor, huvudmål i trafikförsörjningsprogrammet Ny handlingsplan för arbete med mänskliga rättigheter Granskningen kommer att genomföras av Ingela Thörnqvist och Helene Ersson under maj och juni månad. Granskningsrapporten ska rapporteras till regionstyrelsen den 27 juni. Granskningen innebär dokumentgranskning, personliga intervjuer och telefonintervjuer. KPMG kommer omgående starta granskningen och behöver uppgifter om kontaktperson på respektive enhet för att in tid för personlig intervju alternativ telefonintervju. Vi ber er därför snarast maila kontaktuppgifter för den kontaktperson som ni utser till Ingela Thörnqvist på KPMG. Om du har frågor eller någon information som du anser att vi bör ha kännedom om inom granskningsområdet vänligen kontakta KPMG (se kontaktuppgifter nedan) eller internrevisionerna och tillika regionråden Annika Tännström och Lena Hult. Med vänliga hälsningar Ingela Thörnqvist KPMG AB Tel direkt: 0709 81 22 68 E-post ingela.thornqvist@kpmg.se Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

5-00084-17 Protokollsutdrag - 30 2017-4-13 kultur- och fritidsnämnden i Marks kommun, Verksamhetsberättelse 2016 Folkhälsa : Protokollsutdrag - 30 2017-4-13 kultur- och fritidsnämnden i Marks kommun, Verksamhetsberättelse 2016 Folkhälsa

al ungdomsmottagning 2018 - HSNS 2017-00044-1 Protokollsutdrag - KS 07 2017-04-26 Vårgårda kommun, Nytt avtal ungdomsmottagningen 2018 : Protokollsutdrag - KS 07 2017-04-26 Vårgårda kommun, Nytt avtal ungdomsmottagningen 2018