Kunskapsteori för lärare

Relevanta dokument
2. Konsten att skapa gemenskap ur trenätsperspektivet

1. Konsten att organisera ur trenätsperspektivet

Att tänka för fred och hållbarhet

Den symbietiska klubben

Undervisningskonster

Yrkeslärarnas roll i det svenska utbildningssystemet

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Läroplan för förskolan

Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Informellt och formellt lärande: Om motivation och förståelse

Humanistiska programmet (HU)

LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng

1. Skolans värdegrund och uppdrag

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

Om ämnet Idrott och hälsa

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt fristående förskolor i Ängelholms kommun

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Skollagen, 1 kap. 5 : UTBILDNINGEN SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET.

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

KRAFT & BALANS. Upplägg och Schema

Här finner du några tips på böcker som vi gärna rekommenderar, vi använder själva dessa böcker aktivt i vår vardag.

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet

Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Josefin Brüde Sundin, fil dr pedagogiskt arbete Vetenskapligt stöd #jagmed Strateg Region Östergötland

SGSKO, Kandidatprogram i strategisk kommunikation, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Strategic Communication, 180 credits

Coherence Therapy om känslomässig koherens bakom symtom. Tor Wennerberg, leg psykolog, författare

Organisation Individ och grupp

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Ämnesblock historia 112,5 hp

Salutogen miljöterapi på Paloma

Utdrag ur Trenätsteorin

Om the Big Five och förmågor

Sigys-konferens februari 2010

Psykologi Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Utvärdering med fokusgrupper

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Några Avslutande inblickar och Utblickar. Laila Gustavsson & Susanne Thulin

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Lektionens mönster. Har i stort sett varit likadan sedan folkskolans start

Handlingsplan GEM förskola

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil

Observation. Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht Minna Räsänen Antropologi, systemutveckling,

Design To Improve Life Education i modulen Didaktik och Inlärningsprocesser

Den fria tidens lärande

2. 3 Pedagogträffar i trädgård/inne på Färsna gård- öppen med olika tema. Aktivitet, fika, lokal och erfarenhetsbyte ingår.

Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Konsten att bli smart

För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten

Hem- och konsumentkunskap inrättad

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Psykologi GR (A), Basblock, 30 hp

Kunskap, vetenskap och forskning

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

Vetenskaplighet 1,5 hp, Tillfälle 1, HT16

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Handledarguide Hållbar utveckling

Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment)

Introduktion till hälsovetenskaper, 5 sp

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Flerspråkighet en möjlighet!

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Bildningsstaden Borås

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Kandidatprogram i kognitionsvetenskap, 180 högskolepoäng

Berättandet genom olika gestaltande språk

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Transkript:

Kunskapsteori för lärare Kunskapsanalys ur trenätsperspektivet Gunnar Cardell

Innehåll Inledning... 11 Vad är kunskap?... 13 För lärare meningsfulla perspektiv på kunskap... 17 Tyst kunskap... 21 Tyst kunskap är bakgrundskunskap... 21 Tyst kunskap är sådan vi inte är medvetna om i stunden... 22 Biologisk tyst kunskap... 24 Kulturell tyst kunskap... 25 Fokuserbar tyst kunskap... 26 Obenämnd kunskap... 27 Kunskap i handling... 28 Antaganden om verkligheten... 30 Teoretisk kunskap om verkligheten... 32 Kunskap ur det systemteoretiska perspektivet... 34 Nervsystemet, kulturarvet och verkligheten... 35 Verkligheten... 35 Nervsystemet... 36 Kulturarvet... 37 Två vägar till fokalt vetande av kunskapselement... 38 Analys av en cykel... 38 Syntes där en cykel ingår... 39 Det fokala kunskapsfönstret och den teoretiska kunskapsväggen... 41 Kunskap och stabilitet... 45 Tillsvidarekunskap... 46 Preliminär kunskap... 46 Kunskap om kunskap... 47 Faktakunskap... 48

Kunskap som ordning... 49 Kunskap i form av kunskapselement... 51 Kunskap som mönster och system... 53 Evidenser och sanningar... 57 Ord och referensramar... 59 Kunskapsnivåer... 62 Kunskap och jämvikt... 64 Cyklistens kunskapsnivåer och beteenden... 66 Kunskap från axiomatiska berättelser... 67 Kunskap ur det kaosteoretiska perspektivet... 71 Tre typer av beteenden med olika grad av förutsägbarhet... 73 Sårbarhet, hållbarhet och kunskaper som bidrar till stabillitet... 77 Kunskap som samverkanspotential... 80 Kunskap i form av strategiska förhållningssätt... 84 Funktionsmönster som system av kunskaper... 84 Kunskap som anställbarhet... 85 Annorlunda funktionsmönster... 86 Situationer som möjlighetsrum... 87 De tre positionerna i förhållande till möjlighetsrum... 88 Att hålla möjlighetsrum i hävd... 90 Kunskap ur det informationsteoretiska perspektivet... 91 Kunskap i form av minnen och empiri... 92 Informationsteknologier... 94 Kunskap om rätt och fel... 97 Två typer av motivation... 99 Informationsteknologier och kunskaper... 102 Ledande faktor ett informationsteknologiskt tankeverktyg 106 Att skapa möjlighetsrum för lärande... 109

Kunskap om likheter... 114 Analogisk kunskap och analogiskt tänkande... 115 Analogisk kunskap i matematiken... 117 Förändring hos mönster och substans... 118 Aspekter... 119 Storleksaspekten... 120 Förutsägbarhetsaspekten... 121 Allmänbildning... 122 Mätbarhet... 124 Tolkningar... 127 Ordspråk som informationsteknologiska redskap... 129 Att tolka utifrån sin tysta kunskap... 130 Tolkning genom gissningar och abduktion... 133 Kvalificerade gissningar... 135 Anekdotisk evidens... 136 Tolkningar och tyckanden... 137 Limbisk rekommendation eller protest... 139 Intelligens och tolkning... 142 De fyra kunskapsformerna... 144 Fakta... 145 Förståelse... 146 Färdighet... 147 Förtrogenhet... 148 Kunskap som arbetsmaterial... 150 Kunskapstecken... 151 Positiva respektive negativa kunskapstecken... 152 Nivåer av kunskapstecken... 154 Kunskapstecken som gränssnitt... 158 Att producera kunskapstecken... 161 Autentiska och producerade kunskapstecken... 163 Kunskapstecken och målmedvetenhet... 165

Kunskapsökning... 168 Kunskapsökning genom import av kunskapselement... 168 Lärande i form av modifiering av torusbeteende... 169 Kunskapsökning genom självorganisering... 172 Två sorters förståelse hjärnans och kroppens... 174 Förståelsenivåer... 175 Negativa kunskapstecken som evidens... 176 Att veta när ett möjlighetsrum har utfyllts... 180 Att veta när man ska växla position... 181 Värden som kunskap... 184 Ett samhällsvetenskapligt perspektiv på värden... 185 Galtungs trilaterala vetenskapliga metod... 186 Tre typer av värden... 190 Visionella värden... 190 Aktuella värden... 191 Processvärden... 192 Värden och behov... 193 Värde eller behov?... 200 Växling mellan behovs- och värdeperspektiven... 201 Värden, möjligheter och krav... 204 Evidensbaserad undervisning... 207 Värden, möjlighetsrum och strateginät... 208 Att bygga evidensbaserad yrkeskunskap... 209 Evidenser och abduktion som grund för lärarens teoriutveckling... 211 Kompletterande evidens... 214 Ny empiri och lärarens teori-i-användning... 215 De tre positionerna och lärarens eget lärande... 218 Strategiska och taktiska handlingar... 218 Strategiska och taktiska möjlighetsrum... 221

Lärande i den ledande positionen... 222 Lärande i den yttre positionen... 224 Lärande i den inre positionen... 225 Autoinspektion och parinspektion... 227 Undervisningskonster... 230 Undervisning som konst... 231 Konsten att organisera... 232 Konsten att använda ordning och kaos... 232 Konsten att utöva makt... 232 Konsten att använda förväntningar... 233 Konsten att välja tidpunkt... 234 Konsten att skapa gemenskap... 235 Konsten att skapa konstruktiv frihet... 235 Konsten att vara effektiv... 237 Konsten att skapa synergier... 237 Konsten att använda mönster... 237 Konsten att använda regler... 237 Konsten att använda sanktioner... 238 Konsten att minska risker... 240 Konsten att prioritera syften... 240 Konsten att skapa lustkänslor... 240 Konsten att skapa en bra lärandemiljö... 241 Konsten att inse behov... 241 Konsten att skapa progression... 241 Konsten att skapa förutsättningar... 242 Konsten att skapa didaktiska transformationer... 242 Konsten att arbeta med olika nivåer... 243 Konsten att ställa krav... 244 Konsten att ge rättigheter... 245 Konsten att skapa sammanhang... 245 Konsten att exportera kunskap... 246 Konsten att förankra kunskap... 246 Konsten att skapa motivation... 246

Konsten att skapa utmaningar... 247 Konsten att fånga tillfället i flykten... 247 Konsten att använda olika språk... 247 Konsten att utnyttja sina personliga resurser... 249 Index... 250 Litteratur... 253