UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson Handledare: Oskar Nordström Skans 1 Data uppsatsen används nom ramen för projektet "Arbetsmarknadseffekter av SFI" (Dnr 124/2005) vd Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU). Ett stort tack tll Louse Kennerberg för hennes hjälp med att bstå med detta datamateral. Ett stort tack också tll Oskar Nordström Skans för handledandet av uppsatsskrvandet.
Sammanfattnng Kommunerna kan sedan början av 1990-talet välja mellan att erbjuda nyanlända flyktngar socalbdrag eller ntroduktonsersättnng. Den sstnämnda ersättnngen nfördes med ambtonen att den ska öka förutsättnngarna för flyktngar att snabbt bl självförsörjande. Med hjälp av en lnjär sannolkhetsmodell skattas effekten av ntroduktonsersättnngen på utfallsvarabler som kan förknppas med ntegraton allmänhet och möjlgheter att på skt bl självförsörjande synnerhet. Resultaten vsar att deltagandet sf-undervsnngen ökar bland flyktngar som bosatt sg kommuner som erbjuder de nyanlända ntroduktonsersättnng. När beroendevarabler som förvärvsarbete på kort och längre skt studeras ger dock resultaten nget stöd för att ntroduktonsersättnngen har en postv påverkan på flyktngarnas försörjnngsmöjlgheter. Nyckelord: flyktng, ntegraton, ntroduktonsersättnng, socalbdrag, svenska för nvandrare, förvärvsarbete, lnjär sannolkhetsmodell 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING sda 1. INTRODUKTION 4 1.1 Syfte och frågeställnng 5 2. BAKGRUND 6 2.1 Sf och ntroduktonsverksamheten 6 2.2 Skllnader mellan ersättnngssystem 7 2.3 Motverngar tll val av system 8 3. METOD OCH DATA 9 3.1 Flyktng 11 3.2 Sf 12 3.3 Introduktonsersättnng 12 3.4 Tdsndkatorer 14 3.5 Personlg karakterstka 14 3.6 Födelseregon 17 3.7 Ej arbete kommun 17 4. RESULTAT 19 5. SLUTSATS OCH AVSLUTANDE KOMMENTARER 24 Ltteraturförtecknng APPENDIX 3
1. INTRODUKTION Efter att den sttande regerngen 1989 en proposton föreslagt en omläggnng av det rådande fnanserngssystemet för flyktngmottaggande tog det nte lång td nnan olka åtgärder från statlgt håll sjösattes med decentralserng som övergrpande tema. Fram tll 1991 fck kommunerna full ersättnng från staten för socalbdragsutgfter för flyktngar vlket enlgt regerngen medförde passvserngstendenser bland kommunerna beträffande varje kommuns agerande syfte att skapa möjlgheter för flyktngar att snabbt bl självförsörjande. De kommuner som jobbade aktvt hade nämlgen allt att förlora då de själva fck stå för största delen av kostnaderna 2, medan kommuner som är passva och nte vdtar några särsklda åtgärder för att mnska flyktngarnas bdragsberoende [ ] alltd är garanterade att få full ersättnng för sna kostnader under de första åren 3. Förhoppnngar om en lösnng på detta nctamentsproblem ställdes 1991 tll en schablonserad ersättnng per mottagen flyktng så att kommunerna nu skulle prortera de åtgärder för att underlätta flyktngarnas ntegraton samhället som lokalt bedöms vara mest angelägna och verknngsfulla 4 där skllnaden mellan fnanserngssystemen stod att fnna kommunernas möjlgheter att, gvet en kvaltetssäkrad ntroduktonsverksamhet, erhålla ett överskott från schablonersättnngen. 5 Systemskftet ersättnngen för mottagande av flyktngar var nte den enda åtgärden som vdtogs. I en proposton från 1991 presenterades en ny problemformulerng vars fokus låg på flyktngarnas deltagande de olka ntroduktonsprogram kommunerna erbjöd. Parallellt med de passvserngstendenser som observerades bland kommunerna fann man nämlgen även att flyktngarnas ansträngnngar nom ramen för ntroduktonsverksamheten avtog, en tendens som skulle medföra ökade belastnngar på utbetalda socalbdrag framtden. Regerngen ansåg därför att en särskld ntroduktonsersättnng tydlgare än socalbdraget bör kunna kopplas tll deltagande ett ntroduktonsprogram och utbetalas på ett sådant sätt att den ökar motvatonen hos utlännngen att delta programmet 6, vlket på skt skulle öka möjlgheten för flyktngar att bl självförsörjande. 7 En lag 8 om ntroduktonsersättnng för flyktngar trädde kraft 1993 och från det datumet gavs alltså kommunerna möjlghet att dela ut ntroduktonsersättnng tll flyktngar under förutsättnng att de förband sg att följa den av kommunen uppställda ntroduktonsplanen. 2 Även om vssa projektbdrag fanns att hämta hos dåvarande Statens nvandrarverk. 3 Prop. 1989/90:105, s. 16. 4 Ibd. s. 16. 5 RRV 2002:15, Schablonersättnngen regleras förordnng (1990:927) om statlg ersättnng för flyktngmottagande m.m. 6 Prop. 1991/92:172, s. 10. 7 Som en parentes bör nämnas att motverngar och motv nte alltd går hand hand vlket blr tydlgt de nämnda propostonerna. Medan motverngarna fokuserade på möjlgheterna för flyktngen att ntegreras samhället var ett motv att omgvnngens atttyder gentemot flyktngmottagande förhoppnngsvs skulle påverkas postv rktnng då tydlgare krav på motprestatoner stod att fnna beträffande utbetalandet av ersättnngar tll flyktngar. 8 Lag (1992:1068) om ntroduktonsersättnng för flyktngar och vssa andra utlännngar. 4
1.1 Syfte och frågeställnng Beslutet att nföra möjlgheten att erbjuda den grupp av nvandrare som klassfceras som flyktngar en ntroduktonsersättnng som är högre än det socalbdrag man annars erbjuder (mer om skllnader mellan systemen avsntt 2.2) skall alltså ses som ett försök att aktvera flyktngarna nom ramen för de olka ntroduktonsprogrammen. Syftet med denna uppsats är att studera om typ av ersättnng tll flyktngar har relevans för ntegratonen termer av flyktngars beslut att delta svenska för nvandrare (sf) samt förvärvsarbetande, dels vd tden för ntroduktonsverksamheten och dels på längre skt. Då flyktngen har möjlghet att välja att stå utanför ntroduktonsverksamheten är det alltså ntressant att studera om ntroduktonsersättnngen skapar nctament för flyktngar att delta. Kan det påvsas att så är fallet fnns det anlednng för samtlga kommuner att anamma detta system då ntegratonsmöjlgheterna för flyktngar förbättras. Johansson (2004) har studerat hur utvecklngen av Huddnges ntroduktonsprogram, där en av reformerna var nförandet av ntroduktonsersättnng, påverkade möjlgheterna för flyktngar att bl självförsörjande, men resultaten påvsade ngen sgnfkant skllnad mellan grupper som deltagt detta program jämfört med flyktngar som bodde kommuner som ansågs jämförbara men som nte erbjöd sna mottagna flyktngar ntroduktonsersättnng. Enlgt författarnnan kan detta bero på två orsaker: (1) Huddnges ntroduktonsprogram är nte en effektv lösnng termer av förbättrad ntegraton bland nvandrare eller (2) att flyktngarna Huddnge bestter ckeobserverbara karakterstka som motverkar de potentellt goda effekter systemskftet skulle kunna nnebära. 9 Jag skulle vlja tllägga en orsak, nämlgen att datamateralet var för ltet vlket genererade stora standardfel. I denna stude kommer ett mer omfattande materal användas som täcker n flyktngar över hela landet förhoppnng om att fnna sgnfkanta resultat. Kennerberg & Sbbmark (2005) har en nylgen publcerad rapport 10 vd IFAU vsat hur deltagandet sf sett ut bland nvandrare och vlka faktorer som påverkar det. Tabell 1. Andel nvandrare som påbörjar sf nom olka tdsntervall 1993 2000. År Antal nvandrare Andel (%) sf efter ett år Andel (%) sf efter två år Andel (%) sf efter tre år 1993 32 839 59,4 69,8 72,0 1994 41 984 61,1 68,8 71,2 1995 19 164 50,1 56,3 58,2 1996 16 163 46,4 50,7 52,8 1997 19 857 47,7 53,4 55,9 1998 22 594 46,7 52,5 55,7 1999 21 515 43,7 51,0 53,9 2000 25 721 45,9 52,6 55,5 Källa: Kennerberg & Sbbmark (2005) 9 Johansson (2004), s. 33. 10 Kennerberg & Sbbmark (2005) 5
Den generella nedgången av deltagande som äger rum under den observerade tdsperoden förklaras med att flyktngnvandrngens andel av den totala nvandrngen sjönk efter åren 1993-94 och att flyktngar större utsträcknng än andra nvandrare deltar sf. 11 Vdare fnner de en rad faktorer som påverkar sannolkheten att delta, såsom ålder, kön, cvlstånd och födelseregon. I ntegratonsverkets rapport Systemfel! Ett ersättnngssystem obalans 12 från 2003, noteras tendenser tll att flyktngars mottagande av ekonomskt bstånd, efter det att ntroduktonsersättnngen fallt ur, skljer sg åt mellan storstäder och mndre orter där främst flyktngar bosatta på orter som klassfceras som varuproducerande 13 är mndre beroende av socalbdrag. Detta resultat förklaras med att ntroduktonsersättnngssystemet är mycket vanlgare storstäder jämfört med småorter och att det nom småorternas ndustrsektorer är lättare att få anställnng. 14 Författaren påpekar dock att resultaten måste tolkas mycket försktgt då undersöknngen endast omfattade 1999 års flyktngkontngent. 15 Utförlgare beskrvnngar av sf, skllnader mellan ersättnngssystem, samt motverngar bland kommuner tll val av system kommer att ges nästa avsntt. I avsntt 3 återfnns modellpresentatoner vlka följs av utförlga beskrvnngar av- och motverngar tll- de varabler som används syfte att besvara ovanstående frågor. Detta avsntt följs sedan av presentatoner av de resultat de genomförda skattnngarna genererar samt en del där slutsatserna och förslag på vdare forsknng dskuteras. 2. BAKGRUND 2.1 Sf och ntroduktonsverksamheten Sf är en språkkurs som startade 1960 syfte att underlätta ntegratonsprocessen för samtlga nvandrare, oavsett om de betraktades som flyktngar (en alternatv term är poltsk nvandrare) eller nte, en process som dock gck relatvt frktonsfrtt då efterfrågan på arbetskraftsnvandrng var stor då. Denna språkkurs är den huvudsaklga komponenten den ntroduktonsverksamhet som kommunerna erbjuder de nyanlända. Under 20 års td fanns brster sf-väsendet och först under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet reformerades kursen på ett sätt som gav stabltet. 16 Bland många reformer bör främst två stycken nämnas. Den första är 1986 års överenskommelse som fastslog nvån på sflärarnas kompetens (tdgare kunde så hända att den av nvandrarna med bäst kunskaper det svenska språket fck agera lärare åt övrga kursdeltagare studecrklar, nu blev en formell lärarutbldnng ett krav) 17, och den andra bestod att från och med 1991 skulle kommunerna vara huvudmän för hela sf-väsendet. 11 Kennerberg & Sbbmark (2005), s. 19. 12 Integratonsverkets rapportsere 2003:5 13 Se vdare appendx 4. 14 Integratonsverkets rapportsere 2003:5, s. 33. 15 Ibd. s. 34. 16 SOU 2003:77, s.63f. 17 Ibd. s. 62. 6
Skollagen 1985:1100 reglerar sf-utbldnngen och där kan man bl.a. läsa att sf rktar sg tll nvandrare som är fyllda 16 år och utan tllräcklga språkkunskaper. För de flyktngar som nte har behörghet att delta gymnaseskolan och de specalutformade program som där kan erbjudas hänvsas deras utbldnng tll Komvux. Undervsnngen skall vara avgftsfr och vdare kan man förordnngen om svenskundervsnng för nvandrare läsa att rktvärdet för undervsnngen skall vara 525 tmmar vlket motsvarar halvtdsstuder under ett år. 18 Sf-studer är som sagt den huvudsaklga komponenten ntroduktonsverksamheten som även omfattar praktk och andra studer beroende på vlken kommun flyktngen bosätter sg. Det vanlgaste är att ntroduktonsverksamhetens längd sträcker sg över mnst två år, samt att verksamheten upptar 30-40 tmmar per vecka. 19. Sammantaget deltar flyktngen olka delar av ntroduktonsverksamheten ca tre år från ankomståret om handläggnngstder samt kö tll sfundervsnngen nkluderas. 2.2 Skllnader mellan ersättnngssystem Kommuner kan alltså på frvllg bass välja mellan att erbjuda socalbdrag eller ntroduktonsersättnng tll flyktngar varpå det är vktgt att beskrva skllnaderna mellan försörjnngssystemen för att förstå varför nctamentsstrukturen skulle förändras på ndvdnvå. Tll att börja med består grunden för socalbdraget av ett så kallat försörjnngsstöd samt en del som täcker utgfter utöver försörjnngsstödet. Försörjnngsstödet är sn tur uppdelat en rksnorm samt en komponent som kallas skälga kostnader. I rksnormen ngår utgfter för bl.a. lvsmedel, kläder och hygen, medan skälga kostnader består av kostnader för bl.a. boende, hushållsel och försäkrngar. Utöver dessa utgfter kan man alltså ansöka om ytterlgare medel för exempelvs möbler, husgeråd och läkarvård där bståndet för dessa utgfter prövas ndvduellt. 20 Grunden för ntroduktonsersättnngen baseras däremot endast på cvlstånd samt antal barn famljen. Tanken här är alltså att flyktngen skall ges större valfrhet stt spenderande av ersättnngen. Vdare gäller att ntroduktonsersättnngens storlek bestäms av varje enskld kommun, men nvån på ntroduktonsersättnngen bör nte understga den av kommunen fastställda socalbdragsnormen. I så fall måste den ensklda flyktngen ändå vända sg tll socaltjänsten och då skulle en av de stora fördelarna med reformen gå förlorad 21. En mycket vktg skllnad mellan systemen är möjlgheten för flyktngar med ntroduktonsersättnng att vd sdan av ersättnng tllåtas ha förvärvsnkomst upp tll nvåer som sätts av varje kommun. Tre av fyra kommuner reducerar ntroduktonsersättnngen om ndvden har förvärvsnkomster på över 2000 kr. 22 18 Förordnng (1994:895) om svenskundervsnng för nvandrare. 19 Integratonsverkets rapportsere 2002:4, s. 9. 20 För utförlgare beskrvnng rekommenderas ett besök på socalstyrelsens hemsda, www.sos.se 21 Ds 1991:79, s. 15. 22 Integratonsverkets rapportsere 2003:05, 7
Nvå. Tabell 2. Sammanfattnng av skllnader mellan ersättnngssystemen. Ekonomskt bstånd I kommunen fastslagen socalbdragsnorm. Introduktonsersättnng Bör ej understga den kommunen fastslagna socalbdragsnormen. Grund för bdraget. Rksnorm + skälga kostnader + ndvduell prövnng av övrga kostnader. Cvlstånd + antal barn. Reducerng vd nkomst. Vd lönenkomst. Kan reduceras omedelbart vd lönenkomst. 3 av 4 kommuner tllåter nkomst större än 2 000 kr nnan avdrag. Reducerng vd frånvaro från aktvtet. Dagsersättnng. Vanlgt med karensdag, därefter 80 % av ntroduktonsersättnngen. Reglerng. Socaltjänstlag (2001:453). Lag (1992:1068) om ntroduktonsersättnng för flyktngar och vssa andra utlännngar. 2.3 Motverngar tll val av system Två ntressanta frågor kan nu ställas upp. För det första, följer kommunernas argumentaton vd val av användandet av ntroduktonsersättnng den som kommer från statlgt håll? För det andra, hur kommer det sg att en stor del av kommunerna (som vsas avsntt 3.3), trots att myndgheterna sätter stor tllt tll ntroduktonsersättnngen, väljer att använda sg av socalbdraget som främsta försörjnngskälla? En rundrngnng bland kommuner med ntroduktonsersättnng ger stöd för att dessa kommuners motv tll val av bdragssystem följer den argumentaton regerngen förde vd nförandet. En företrädare säger bl.a. att v kände att nförandet av ntroduktonsersättnngen var en poltsk vlja, men v har ju även förhoppnngen om att den [ntroduktonsersättnngen] ger större möjlgheter tll egenförsörjnng. V vll även undvka att flyktngmottagnng förknppas med bdragsgvande 23. I en annan kommun är argumentet att från vårt håll nförde v ntroduktonsersättnng för att flyktngen skulle bl van med systemet på arbetsmarknaden. V har även en karensdag vd sjukdom och om man därefter är sjuk får man 80 % av ntroduktonsersättnngen 24. På frågan om varför man tror att andra kommuner valt att nte nföra ntroduktonsersättnngen säger samma företrädare att man kanske anser det vara för dyrt 25. Detta påstående får tll vs del stöd av företrädare från kommuner som använder socalbdrag. V har ett så ltet flyktngmottagande att det nte skulle vara lönsamt att nföra ntroduktonsersättnng. Vår uppföljnng av hur flyktngarna ntegreras samhället är så noggrann alla fall 26. Andra kommuner hävdar att orsaken tll att man valt socalbdrag som 23 Företrädare för Karlskrona kommun. 24 Företrädare för Jönköpngs kommun. 25 Företrädare för Jönköpngs kommun. 26 Företrädare för Tngsryds kommun. 8
försörjnngsform beror på att det har bara fortsatt gamla spår 27, ett argument som återkommer hos flera företrädare. Det är även ntressant att höra vlket system kommuner som nte har flyktngmottagnng för tllfället skulle välja dagsläget vd en överenskommelse om ett nytt mottagandeavtal. I Karlskoga kommun säger man att v kommer säkert att nföra ntroduktonsersättnng om v träffar ett nytt avtal med ntegratonsverket. V använde ju socalbdragsformen tdgare, men ntroduktonsersättnngen känns mer modern. Den ger nog bättre förutsättnngar för den nyanlände att anpassa sg. Dessutom är ju frheten mycket större med ntroduktonsersättnng. Försörjnngsstödet är ju så fokuserat på de faktska kostnaderna, med ntroduktonsersättnng kan ndvden påverka kostnaderna själv större utsträcknng 28. Möjlgheterna att erbjuda en ersättnng som är lk vllkoren på arbetsmarknaden samt en ökad valfrhet verkar generellt vara de främsta motverngarna tll att man erbjuder ntroduktonsersättnng. Om detta är ntegratonsfrämjande egenskaper torde v därför kunna se effekter som säger att ndvder som erhåller ntroduktonsersättnng är aktvare ntegratonsfasens olka steg. 3. METOD OCH DATA Regressonsanalysen för de båda frågeställnngarna kommer att baseras på lnjära sannolkhetsmodeller (Ordnary Least Square med en ndkator som beroendevarabel). Orsakerna tll detta är flera. För det första kommer fxa-effekter för kommuner att nkluderas modellerna som skall skattas vlket nte skulle låta sg göras exempelvs en probtmodell, och för det andra erbjuder OLS-skattnngen enkla koeffcenttolknngar samt en översktlg bld av sambandet mellan varablerna. 29 I syfte att besvara huruvda flyktngar som bor kommuner som vd ankomståret erbjuder ntroduktonsersättnng större utsträcknng är benägna att delta sf kommer följande regressonsmodell användas: j t k k k k () SFI jt = α + γ j D jt + βi jt + λt D jt + φ X + η R + ϖ ju jt + ε (I) (II) (III) (IV) (V) där SFI jt är en ndkatorvarabel för om ndvd som bosatt sg kommun j vd tdpunkt t påbörjat sf-utbldnngen nom tre år. Modellen kontrollerar samtlga regressoner för permanenta skllnader mellan kommuner j över td vlket avspeglas D jt. De romerska sffrorna under modellen vsar vlka varabler som nkluderas respektve regresson. I steg (I) kan man exempelvs se att förutom de kommunfxa effekter som nkluderas ngår endast varabeln I jt vlket är en ndkator för huruvda ndvden bosatt sg en kommun vars ersättnngspolcy vd tden för ankomst var ntroduktonsersättnng. 27 Företrädare för Älmhults kommun. 28 Företrädare för Karlskoga kommun. 29 Jacobson (2005). 9
Utvärderandet av effekten som kommer från ntroduktonsersättnng sker alltså på kommunnvå och nte ndvdnvå. I steg (II) kontrolleras även för gemensamma förändrngar för alla observatoner över td, så t kallade tdsfxa effekter, vlket avspeglas varabel D jt. Den tredje regressonen (III) för denna modell kontrollerar även för ndvduella k karakterstka, X, där kön, ålder, kvadrerad ålder, antal utbldnngsår samt cvlstånd ngår. k Varabel R steg (IV) kontrollerar för, förutom tdgare nämnda varabler, den regon ndvden föddes. Slutlgen (V) adderas en varabel som kontrollerar för andelen ndvder respektve kommun som flyktngens ankomstår ej förvärvsarbetade, U jt. Eftersom utvärderandet sker på kommunnvå kommer modellen alltså att dentfera effekten av att en kommun byter ersättnngssystem från socalbdrag tll ntroduktonsersättnng. Vd besvarandet av hur typ av ersättnngssystem påverkar flyktngar termer av arbetsmarknadseffekter kommer följande modell att utgöra grunden. j t k k k k () Förvärvsar b α + γ D + βi + λ D + φ X + η R + ϖ U + = ε j jt jt t jt (I) (II) (III) (IV) (V) Skllnaderna mellan modell () och () består beroendevarabeln där den, för analyserandet av arbetsmarknadseffekter på kort skt, bland annat består av sannolkheten att ha förvärvsarbetat mnst ett av de två åren tvåårsntervallet efter flyktngens ankomstår. För att studera huruvda ntroduktonsersättnngen påverkar sannolkheten att ha ett förvärvsarbete vd sdan om ntroduktonsverksamheten kommer ndvder som nte påbörjat sf-undervsnngen att exkluderas regressonerna. Lknande separata regressoner kommer även att ske på bass av olka karakterstka såsom om flyktngarna bosatt sg någon av de tre storstäderna eller om effekten för ogfta flyktngar skljer sg från övrga. När effekter på längre skt analyseras förskjuts sannolkheten för att förvärvsarbeta tll tdpunkter där flyktngen nte längre deltar ntroduktonsverksamheten. Att använda OLS-skattnngar med en ndkatorvarabel som beroendevarabel är nte oproblematskt. Ett problem är att denna typ av modell producerar heteroskedastska feltermer 30, vlket dock kan åtgärdas med hjälp av robusta standardfel. Denna typ av OLS-skattnngar rskerar även att predcera värden som nte är förenlga med defntonen för en sannolkhet. j jt 30 För modellen Y = α + βx + ε kan det förväntade värdet av beroendevarabeln skrvas som E ( Y ) = 1 ( P ) + 0( 1 P ) = P om varabeln endast kan anta värdena (0,1). Använder man OLS antagandet att E ( ε ) = 0 så följer att E( ε ) = ( 1 α βx ) P + ( α βx )( 1 P ) = 0. Löser man ut för P erhålls P = α + βx och 1 P = 1 α βx. Detta kan nu substtueras n för att beräkna feltermens varans enlgt 2 2 2 E( ε ) = ( 1 α βx ) ( α + βx ) + ( α + βx ) ( 1 α βx ) = P ( 1 P ) Här kan man se att där observatonerna genererar ett P som är nära 0 och 1 kommer varansen att vara relatvt lten. Detta vsar att den lnjära sannolkhetsmodellen producerar heteroskedastska feltermer. 10
Regressonsresultaten har dock vsat att endast en procent av de predcerade värdena lgger utanför ntervallet (0,1). Den vktgaste förutsättnngen vd OLS-skattnngar är att feltermen är okorrelerad med samtlga förklarande varabler för att nte endogenetet skall uppstå. Tre orsaker tll endogenetet är (1) utelämnade varabler, (2) mätfel samt (3) smultanetet. Rsken för att varabler utelämnas vars varaton påverkar beroendevarabeln fnns alltd, men motverngen tll de varabler som nkluderas modell () och () utgår från tdgare empr syfte att nkludera så många förklarande varabler som möjlgt. Då data tll stor del är regsterbaserad mnskar även rsken för att mätfel uppstår. Motverngar tll att modellerna nte lder av smultanetet kommer att dskuteras anslutnng tll presentatonerna av modellernas varabler kommande avsntt. En rådande kunskapslucka som kan påverka resultaten modell () är utbrednngen av svartjobb. Då emprn för denna del av arbetsmarknaden det närmaste är obefntlg, just för att den svarta arbetsmarknaden verkar bortom all nsyn allmänhet och skatteverkets synnerhet, fnns det nte mycket att göra åt saken annat än att vara medveten om detta. Den här uppsatsen utnyttjar samma data som Kennerberg & Sbbmark använde sn rapport och som kommer från IFAU. Materalet består av regsterdata med kontrolluppgfter från företag (lönenkomst) och utbldnngsregstret. Populatonen består av samtlga mmgranter som anlände tll Sverge mellan åren 1993-1999. 3.1 Flyktng Då nte flyktngstatus fanns tllgänglgt Kennerbergs & Sbbmarks datamateral har de konstruerat en egen flyktngvarabel som baseras på aggregerade uppgfter från Integratonsverket. En flyktng detta datamateral är en ndvd som under peroden 1993-2000 bevljats uppehållstllstånd av humantära skäl samt skyddsbehov. 41906 ndvder ursprungsdata, som även nkluderar övrga nvandrare, klassfceras som flyktngar. Endast ndvder som stannat Sverge mnst tre år är nkluderade, detta för att nte de sfstuder Kennerberg & Sbbmark genomförde skulle bestta ett materal där flyktngar med vssa egenskaper överrepresenterades. 31 Edn, Lalonde & Åslund (2000) vsar att bland mmgranter som kom från cke-oecd länder, vlket deras artkel är ett rktmärke för poltsk nvandrng (flyktng), emgrerade no procent från Sverge nom fem år från första ankomsten. 32 Även om tdsntervallet som sf-varabeln är konstruerad för är kortare än fem år kan man hävda latenta self-selecton-problem reduceras om gränsdragnngen går vd tre år. 31 Kennerberg & Sbbmark (2005), s. 10. 32 Edn, Lalonde & Åslund (2000), s. 10. 11
3.2 Sf Sf-varabeln ndkerar huruvda ndvden deltagt sf nom tre år från det år flyktngen anlände tll Sverge, men fungerar även som en proxy för deltagande ntroduktonsverksamheten allmänhet. Fokus lgger alltså på deltagandet och nte resultat eller perod för deltagandet. Tabell 3. Flyktngar datamateralet som påbörjat sf-studer nom tre år. Påbörjat sf nom tre år från ankomståret Frekvens Procent Nej 9 329 22,26 Ja 32 577 77,74 Total 41 906 100 Källa: IFAU-data Rksdagens revsorer vsar en rapport att de nvandrare som har godkända sf-betyg är sysselsatta väsentlgt högre grad än de som saknar sådant betyg 33. En lknande undersöknng betngat flyktng låter sg dock nte göras då tllgänglg data endast ndkerar huruvda man har påbörjat sf eller nte. Eftersom det ntressanta modell () är att undersöka om flyktngar har ett förvärvsarbete vd tden för ntroduktonsverksamheten, där sf får markera att ndvden påbörjat denna, och att verksamhetens längd är två år, har jag därför valt att endast nkludera förvärvsarbete mnst ett av de två åren tvåårsntervallet efter ankomståret. Att nte det första året nkluderas beror dels på långa handläggnngstder och dels på att Integratonsverket har vsat att väntetder tll sfundervsnngen på två tll fyra månader från ankomstdatumet snarare är regel än undantag. 34 Studerar man svensk ntegratonspoltks kronologska utvecklng ser man att sfundervsnngen vart en komponent ntroduktonsverksamheten för flyktngar betydlgt längre td än ntroduktonsersättnngen vlket motverar att ntroduktonsersättnngen betraktas som den oberoende varabeln och sf-deltagande som den beroende. 3.3 Introduktonsersättnng Socalstyrelsen bestter regsterdata på ndvdnvå för hur mycket som mottagts ntroduktonsersättnng och socalbdrag varje år. Om detta funnts tllgänglgt det materal denna uppsats använder hade frågeställnngen kunnat precseras tll att studera ntroduktonsersättnngens effekter utvärderat på ndvdnvå. Introduktonsersättnngsvarabeln är konstruerad utfrån socalstyrelsens årsredovsnngar över sammanlagda utgfter för socalbdrag och ntroduktonsersättnng kommunerna under peroden 1994-2002. Ur dessa kan man utläsa hur mycket varje kommun betalat ut ntroduktonsersättnng samt socalbdrag tll flyktngar och varje postvt värde har då tolkats som att kommunpolcyn är att främst erbjuda ntroduktonsersättnng tll nyanlända flyktngar vlket ett första steg genererat en ndkatorvarabel som säger om kommunerna använder ntroduktonsersättnng ett gvet år mellan 1994-2002. Det andra och ssta steget har vart att matcha denna nformaton mot nformatonen för vlken kommun flyktngarna folkbokfördes 33 Rksdagens revsorer 2000/01:3, s. 45. 34 Integratonsverkets rapportsere 2000:5, s. 16. 12
ankomståret för att på så sätt skapa en ndkator för om flyktngen anlände tll en kommun med ntroduktonsersättnng som polcy vd tden för ankomst. 1 0,8 Andel kommuner med Introduktonsersättnng 0,6 0,4 0,2 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Andel flyktngar tll kommuner med ntroduktonsersättnng ankomståret Fgur 1. Andel kommuner och ndvder med ntroduktonsersättnng. Källa. Socalstyrelsen och IFAU-data I fgur 1. kan man se att alltfler kommuner på senare td begagnat ntroduktonsersättnng som alternatv tll socalbdraget. När denna varabel nkluderas sker ett mndre bortfall av observatoner. Detta beror på (1) att då kommunerna nte rapporterat n sffror för de olka typerna av bdrag man betalar ut fattas även nformaton för ndvden, och på (2) att kommunomläggnngar medfört att vssa värden fattas. Dock kan bortfallet betraktas som relatvt ltet ( modell () 130 observatoner) vlket torde ha en margnell påverkan på resultaten. Kennerberg & Sbbmark skrver att det är rmlgt att anta att nctamenten för flyktngar som erhåller ntroduktonsersättnng att delta sf nom ramen för kommunernas ntroduktonsverksamhet är starkare jämförelse med de flyktngar som erhåller socalbdrag. 35 Om flyktngen bosätter sg en kommun som samma år som ankomståret ger flyktngar möjlgheten att erhålla ntroduktonsersättnng stället för socalbdrag, så förväntas sannolkheten att han/hon påbörjar sf-studer öka jämförelse med de flyktngar som hamnar en kommun som nte erbjuder motsvarande möjlgheter. I avsntt 2.2 nämndes möjlgheten för flyktngar tre av fyra kommuner att vd sdan av ntroduktonsersättnng även ha en förvärvsnkomst upp tll 2000 kr/mån utan att ersättnngen reduceras. Detta är alltså ett nctament för ndvden att förvärvsarbeta som nte flyktngar som bosätter sg kommuner vars ersättnngspolcy är socalbdrag möter. Vd regressonerna av modell () förväntas därför ett postvt tecken. Vsar det sg att ett sgnfkant sådant framträder kan man alltså dra slutsatsen att ntroduktonsersättnngen är ntegratonsfrämjande på så sätt att flyktngen snabbare möter det svenska arbetslvet vlket skapar större möjlgheter för egenförsörjnng på skt. 35 Kennerberg & Sbbmark (2005), s. 9. 13
3.4 Tdsndkatorer I den första regressonen (I) för ovanstående modeller nkluderas endast tdsndkatorvarabler som sträcker sg från peroden 1994 tll 2000. Dessa beskrver flyktngens nvandrngsår och följande tabell ger deskrptv statstk för hur många flyktngar datamateralet som anlände ett gvet år under peroden 1994-2000. Tabell 4. Fördelnng av flyktngarna materalet över ankomstår. Invandrngsår Frekvens Procent 1994 16 103 38,43 1995 3 333 7,95 1996 2 034 4,85 1997 5 672 13,54 1998 5 452 13,01 1999 4 116 9,82 2000 5 196 12,40 Total 41 906 100 Källa: IFAU-data Knocke (2003) har med hjälp av en kvaltatv ansats funnt belägg för att det exsterar ett negatvt samband mellan språkkrav och konjunktur. Arbetsgvares språkkrav mnskar tder av högkonjunktur vlket torde mnska sf-deltagandet oavsett ersättnngssystem kommunerna. 36 Rooth & Åslund (2003) vsar att arbetsmarknadsläget har betydelse för nvandrares förvärvsnkomster och sysselsättnngssannolkhet där högkonjunkturer medför postva effekter. 37 Modell ():s koeffcenter för årsndkatorerna förväntas därför anta postva värden med anlednng av den konjunkturuppgång som ägde rum under mtten av 1990-talet. Förbättras arbetsmarknaden generellt borde detta även få genomslag hos flyktnggrupperna. 3.5 Personlg karakterstka Den tredje (III) regressonen som kommer att genomföras för modellerna nnehåller φ k X k vlket representerar varabler för kön, ålder och kvadrerad ålder, antal utbldnngsår (vd ankomst) samt cvlstånd. Tabell 5. Flyktngar datamateralet fördelat på kön. Kön Frekvens Procent Kvnna 21 510 51,33 Man 20 396 48,67 Total 41 906 100 Källa: IFAU-data Indvdernas ålder och kvadrerad ålder vd folkbokförngsåret fnns tllgänglgt datamateralet och kommer att användas regressonerna. 36 Knocke (2003) 37 Rooth & Åslund (2003) 14
Tabell 6. Ålder och kvadrerad ålder på flyktngarna datamateralet. N Medelvärde Standardavvkelse Mn Max Ålder 41 906 34,11 10,00 20 60 Ålder2 41 906 1 263,72 765,26 400 3 600 Källa: IFAU-data För de uppställda modellerna fnns det nget tydlgt teoretskt resonemang för att deltagandet sf, eller sannolkhet för att ha ett förvärvsarbete under sf-studer, skall sklja sg åt mellan könen, även om v nedanstående fgur tydlgt kan se att nvandrande män förvärvsarbetar större utsträcknng än kvnnorna. 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 män kvnnor 0,1 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Fgur 2. Andel förvärvsarbetande nvandrare fördelat på år och kön. Källa: Statstska Centralbyråns regsterbaserade arbetsmarknadsstatstk (RAMS). Invandrare som är nkluderade denna beräknng är de födda Asen, Afrka, Europa exkluderat Norden samt Sydamerka. Invandrngsår för ndvder denna fgur sträcker sg från 1980-1990. Beträffande kön och sf fnner Kennerberg & Sbbmark (2005) sgnfkanta resultat som vsar att kvnnor större utsträcknng deltar sf nom tre år, men dessa resultat gäller för samtlga nvandrare och begränsar sg nte tll flyktngar. Ursprungsmateralet nkluderar ndvder åldrarna 16 tll 65, men som man kan se tabell 6. är flyktngar under 20 år och över 60 år exkluderade. Den första gruppen har jag valt att exkludera då dessa ndvder kommer att fångas upp av gymnaseskolan och därmed erbjudas sfmöjlgheter som skljer sg mot övrgas. Det är heller nte sannolkt att ungdomar åldrarna 16 tll 20 kommer att etablera sg på arbetsmarknaden vlket kan påverka resultaten modell (). Av den sstnämnda anlednngen har jag även valt att exkludera ndvder över 60 år. Eftersom modell () kan ses som en varant på en Mncerekvaton vore det önskvärt att nkludera arbetserfarenhet ekvatonen, men eftersom uppgfter saknas på detta område kommer jag, lkt Johansson (2004), betrakta ålder som en proxy för denna arbetserfarenhet. 38 Antalet utbldnngsår ndvderna hade bakom sg vd ankomsten tll Sverge är också en varabel som kan tänkas samvarera med beroendevarabeln varpå den bör kontrolleras för modellen. Antalet utbldnngsår förvärvas med hjälp av klassfkatonerna the Swedsh Standard 38 Johansson (2004), s. 12. 15
Classfcaton of Educaton kombnerat 2000 års Levnadsundersöknng vlket har genererat följande värden. 39 Tabell 7. Fördelnng av flyktngar datamateralet fördelat på utbldnngsnvå. Utbldnngsnvå Utbldnngsår Frekvens Nvå 1 (Förgymnasal utbldnng kortare än 9 år) 7,419 6 729 Nvå 2 (Förgymnasal utbldnng 9 (10) år) 9,368 2 760 Nvå 3 (Gymnasal utbldnng högst 2-årg) 11,12 6 084 Nvå 4 (Gymnasal utbldnng längre än 2 år men max 3år) 12,353 9 804 Nvå 5 (Eftergymnasal utbldnng kortare än 3 år nklusve 4-årgt teknskt gymnasum) 14,184 5 804 Nvå 6 (Eftergymnasal utbldnng 3 år eller längre exklusve forskarutbldnng) 16,989 6 593 Nvå 7 (Forskarutbldnng) 20,441 530 Total 38 304 Källa. Kennerberg & Sbbmark (2005) För de ndvder som saknar utbldnngsuppgft (3 602 stycken) används populatonsmedelvärdet 12,399 utbldnngsår som approxmaton. 40 I modell () kan man å ena sdan tänka sg att högutbldade förfogar över annat humankaptal, exempelvs andra språkkunskaper, som mnskar sannolkheten för att delta sf. Å andra sdan är det möjlgt att ndvder med längre utbldnng har lättare att tllgodogöra sg de språkkunskaper som utbldnngen genererar varpå påverkan på sannolkheten att delta sf borde gå motsatt rktnng. Kennerberg & Sbbmark (2005) fnner dock ett sgnfkant resultat för hela nvandrngsgruppen som säger att sannolkheten för sfdeltagandet sjunker med antalet utbldnngsår. Förutom nämnda varabler nkluderas även ndkatorer för cvlstånd regresson (III). Tabell 8. Flyktngar och cvlstånd datamateralet. Frekvens Procent Gft med svenskfödd 1 625 3,88 Gft med utlandsfödd 24 176 57,69 Ogfta 16 105 38,47 Källa: IFAU-data Kennerberg & Sbbmark fnner för samtlga nvandrare att ogfta med lägre sannolkhet kommer att delta sf-undervsnngen kontra de som är gfta, oavsett om partnern är född Sverge eller utomlands. 41 Från ett representatvt urval ur Sverges befolknng vsar Rchardson (2000) att gfta män tjänar mer än ogfta. Fyra hypoteser för detta fenomen presenteras där de två första fokuserar på produktvtet. 42 Då det fnns en effekt på lön från cvlstånd är det därför även rmlgt att nkludera denna varabel en sannolkhetsmodell för förvärvsarbete. 39 Kennerberg & Sbbmark (2005), s. 26. 40 Kennerberg & Sbbmark (2005), s. 24. 41 Kennerberg & Sbbmark (2005), s. 17. 42 Enlgt selektonshypotesen förklarar man fenomenet med att produktva män gfter sg oftare än övrga, medan den andra produktvtetshypotesen säger att män blr mer produktva när man gft sg. Favorserngshypotesen fokuserar på försörjnngsbördan och säger att arbetsgvaren bryr sg mer om gfta män, och där gft korrelerar med antal barn, varpå högre lön erbjuds. Den ssta hypotesen, kompensatonshypotesen vll tllskrva äktenskapspremen ett reservatonslöneresonemang där försörjnngsbördan medför att reservatonslönen sänks för 16
I termer av endogenetet allmänhet och utelämnade varabler-problemet synnerhet modell () och () är det möjlgt att andra famljekaraktärstka, såsom antal barn famljen, påverkar sfdeltagande och förvärvarbete. Det materal som står tll förfogande saknar dock nformaton om detta vlket är ett potentellt problem för modellen. 3.6 Födelseregon k I steg (IV) adderas η k R vlket är ndkatorer för vlken regon man är född. Fördelnngen bland de flyktngar som används 43 materalet ser ut som följer Tabell 9. Flyktngar datamateralet fördelat på födelseregon. Födelseregon Frekvens Procent Centraleuropa 15 0,04 Östeuropa 2 634 6,29 Fd Jugoslaven 20 488 48,89 Iran 2 295 5,48 Irak 9 632 22,98 Mellanöstern 1 634 3,90 Afrka 2 392 5,71 Asen 1 137 2,71 Sydamerka 1 679 4,01 Total 41 906 100 Källa: IFAU-data Ltteraturen har vsat att vssa etnska grupper deltar sf större utsträcknng än andra där t.ex. nvandrare från Irak har en betydlgt högre deltagandefrekvens än övrga. 44 Beträffande arbetsmarknaden har rksdagens revsorer vsat att nvandrare med afro-asatskt ursprung har betydlgt svårare att komma n på arbetsmarknaden än t.ex. grupper med slavsk språkstam. 45 3.7 Ej arbete kommun Den ssta regressonen för modellerna adderar en varabel som påvsar hur stor andel av kommunens befolknng äldre än 16 år som nte förvärvsarbetar det år flyktngarna anlände tll respektve kommun. gfta män. Se även Rchardson, Katarna, En stude av äktenskapspremens utvecklng på den svenska arbetsmarknaden 1968-1991, s. 13. 43 Flyktngar födda EU15 har exkluderats ur undersöknngarna av två orsaker. (1) Det få antalet och (2) att dessa flyktngar och omständgheterna krng deras första emgraton är oklara vd jämförelse med övrga. Att statstkprogrammet använder dessa som referensgrupp när de nkluderas kan därför ge mssvsande koeffcenter och andra referensgrupper kan därför vara lämplga att använda. Regressoner har genomförts med dessa nkluderade men nga sgnfkanta resultat har påträffats. 44 Kennerberg & Sbbmark (2005), s. 17. 45 Rksdagens revsorer (2000), s. 45. 17
Tabell 10. Icke förvärvsarbetande kommunerna. Obs Medelvärde Standardavvkelse Mn Max Andel ej förvärvsarbetande kommunen det år flyktngen anländer 48 277 0,331 0,044 0,152 0,534 Källa: SCB, regsterbaserad arbetsmarknadsstatstk (RAMS) I den tdgare nämnda rapporten författad av Rooth & Åslund (2003) fnner man ett negatvt samband mellan kommunal arbetslöshet och flyktngars sannolkhet att förvärvsarbeta. Här bör man nämna ett problem som dskuteras deras artkel. Rooth & Åslund utnyttjar den så kallade Hela Sverge-strategn, som nnebar att flyktngarna fram tll början av 1990-talet nte själva fck välja bostadsort, syfte att uppnå exogen varaton vlken typ av lokal arbetsmarknad ndvden hamnar 46. Enlgt deras argumentaton rskerar därför denna undersöknng att stöta på ett selecton-bas problem där exempelvs flyktngar bosätter sg kommuner där arbetsmarknadsläget är bra. Dock vsar en undersöknng gjord av Integratonsverket att det prmära vd valet av bosättnngskommun är närheten tll släkt och vänner och att kunskapen om arbetsmarknadsläget kommunen ofta är mycket brstfällg. 47 Med anlednng av resultaten ntegratonsverkets rapport Systemfel! Ett ersättnngssystem obalans (se avsntt 1.1) kommer vssa separata regressoner att ske med utgångspunkt från kommunförbundets klassfkaton av kommungrupper. 46 Rooth & Åslund (2003), s. 4. 47 Integratonsverkets rapportsere 2000:11 18
4. RESULTAT En komplett tabell över resultaten för samtlga regressoner gjorda på modell () presenteras nedan. Tabell 11. Introduktonsersättnngens påverkan på sf-deltagandet. Introduktonsersättnng +Indvduell +Födelse- +Andel ej förvärvsarbetande Sf kommun +Invandrngsår Karakterstka regon kommun (ankomstår) Specfkaton (I) (II) (III) (IV) (V) Introduktonsersättnng kommun (ankomstår) -0,0199** (0,0063) 0,0365** (0,0077) Invandrngsår 1995-0,0517** (0,0078) 1996-0,0930** (0,0104) 1997-0,1003** (0,0067) 1998-0,0921** (0,0072) 1999-0,0920** (0,0082) 2000-0,0947** 0,0313** (0,0076) -0,0255** (0,0075) -0,0888** (0,0101) -0,1170** (0,0066) -0,0992** (0,0071) -0,0909** (0,0081) -0,0924** (0,0082) (0,0083) Indvduell karakterstka Man 0,0088** (0,0040) 0,0249** (0,0075) -0,0540** (0,0077) -0,1116** (0,0104) -0,1274** (0,0067) -0,1160** (0,0073) -0,1039** (0,0085) -0,1071** (0,0085) 0,0250** (0,0075) -0,0508** (0,0080) -0,1101** (0,0104) -0,1278** (0,0067) -0,1087** (0,0088) -0,0928** (0,0112) -0,0886** (0,0148) -0,0007 (0,0040) -0,0007 (0,0040) Ålder 0,0308** (0,0015) 0,0298** (0,0014) 0,0298** (0,0014) Ålder 2-0,0005** (0,0001) -0,0005** (0,0000) -0,0005** (0,0000) Utbldnngsår -0,0025** (0,0007) -0,0013** (0,0007) -0,0013** (0,0007) Gft med utlandsfödd 0,0653** (0,0045) 0,0696** (0,0044) 0,0696** (0,0044) Gft med svenskfödd -0,0443** (0,0123) 0,0232* (0,0128) 0,0232* (0,0128) Födelseregon Centraleuropa -0,1932 (0,1343) -0,1933 (0,1341) Östeuropa -0,0573** (0,0167) -0,0574** (0,0167) Fd Jugoslaven 0,0109 (0,0143) 0,0110 (0,0143) Iran -0,0083 (0,0162) -0,0083 (0,0162) Irak 0,1280** (0,0140) 0,1280** (0,0140) Mellanöstern -0,0870** (0,0177) -0,0870** (0,0177) Afrka -0,0500** (0,0164) -0,0502** (0,0164) Asen Referens Referens Sydamerka -0,0921** (0,0179) -0,0919** (0,0179) Arbetskraft Andel ej förvärvsarbetande 0,4685 (0,3092) N 41 680 41 680 41 680 41 680 41 680 Adj. R 2 0,0015 0,0096 0,0571 0,0816 0,0766 Inom parentes anges robusta standardfel för respektve varabel. **sgnfkanta på 5 % - nvån, *sgnfkant på 10 % - nvån. Samtlga regressoner nkluderar kommunfxa-effekter. 19
Regresson (II) vsar att när man kontrollerar för ankomstår kan man observera sgnfkanta effekter för ntroduktonsersättnngsvarabeln som säger att när en kommun byter system från socalbdrag tll ntroduktonsersättnng ökar sannolkheten för att ndvden påbörjar sfundervsnngen nom tre år med ca 3,7 %. Woukko Knockes resultat, som fann ett negatvt samband mellan språkkrav och konjunkturutvecklng, verkar stämma bra överens med resultaten som återfnns ovan där man även kan notera att samtlga kontroller för ndvdkarakterstka, förutom kön, vsar sgnfkanta effekter vlket är resultat som skljer sg från Kennerbergs & Sbbmarks där samtlga nvandrare nkluderades. Förklarngen tll detta torde stå att fnna de så kallade push-faktorer som har påverkan på flyktngar. Med dessa menas att flyktngar är tvngade att emgrera medan ekonomska emgranter söker sg tll gynnsamma arbetsmarknader där männen större utsträcknng än kvnnorna är verksamma. 48 Om det förhåller sg på det sättet kan det förklara att kön nte spelar någon roll då båda flyktngarna, oavsett kön, möter samma (svåra) stuaton på arbetsmarknaden vlket får tll effekt att sf-deltagandet är lka mellan könen. I samtlga regressonssteg för modell () återfnns sgnfkanta effekter på sannolkheten att ndvden påbörjar sf nom tre år från ntroduktonsersättnngsvarabeln. Det verkar alltså som att om en kommun byter ersättnngssystem från socalbdrag tll ntroduktonsersättnng har det en postv påverkan på flyktngars deltagande sf-undervsnngen. I tabellen nedan kommer separata skattnngar på modell () att äga rum för olka grupperngar av flyktngar. Tabell 12. Introduktonsersättnngens påverkan på sf-deltagandet, separata skattnngar. Specfkaton (V) Beroendevarabel sf Introduktonsersättnng Antal Antal Adj. R ankomstår observatoner kommuner Samtlga 0,0249** 41 680 0,0766 284 (0,0075) Inkluderar endast flyktngar som Förvärvsarbetat nom 2 år 0,0407* 4 962 0,0707 255 (0,0248) Är kvnnor 0,0204** 21 377 0,0897 284 (0,0103) Har högst förgymnasal 0,0077 9 450 0,0570 273 utbldnng (0,0158) Är ogfta 0,0188 16 025 0,1119 278 (0,0120) Bosatt sg storstad -0,0550** 11 686 0,0389 3 (0,0191) Bosatt sg kommuner med 0,0388 3 675 0,1120 67 mndre än 25000 nvånare (0,0282) Bosatt sg förort -0,0443* 4 794 0,0817 38 (0,0266) Bosatt sg glesbygd 0,0060 684 0,1310 37 (0,0655) Bosatt sg varuproducerande -0,0237 2 811 0,0927 39 kommuner (0,0516) Inom parentes anges robusta standardfel för respektve varabel. **sgnfkanta på 5 % - nvån, *sgnfkant på 10 % - nvån. Samtlga regressoner nkluderar kommunfxa-effekter. Dom kanske märklgaste resultaten framkommer när separata skattnngar sker för flyktngar som bosatt sg vssa typer av kommuner. Bland de flyktngar som bosatt sg någon av storstäderna 48 Rooth & Åslund (2003), s. 4. 20
(Stockholm, Göteborg, Malmö) återfnns negatva koeffcenter för ntroduktonsersättnngsvarabeln. En ntutv förklarng tll detta är svår att fnna, men det är också möjlgt att dessa koeffcenter uppkommer på grund av att varatonen mellan kommunerna fråga är lten. I tabell 1. kunde man se att den huvudsaklga tllströmnngen tll sf ägde rum nom två år varpå separata skattnngar för ndvder som något (eller båda) år förvärvsarbetat är befogade att genomföra. Inkluderas endast dessa modell () kan man notera en ökad påverkan från ntroduktonsersättnngsvarabeln på sannolkheten att delta sf. Ett problem här är att ngen hänsyn har tagts tll storleken på förvärvsnkomsten. Om ndvder nkluderas som haft en förvärvsnkomst som är högre än ntroduktonsersättnngsnvån rskerar mätnngarna att överskattas. Ett effektvt sätt att rensa bort ndvder med för mycket förvärvsnkomst står nte att fnna utan att datamateralet kompletteras med nformaton för relatoner mellan ndvder materalet och antal barn famljen. En sammanfattnng av resultaten från regressoner gjorda på modell () säger att om kommunen byter system från socalbdrag tll ntroduktonsersättnng verkar detta ha en svagt postv effekt på sannolkheten att berörda flyktngar påbörjar sf-studer nom tre år. Den första skattnngen som gjorts för modell () ska dentfera effekten för hur sannolkheten att ndvden haft ett förvärvsarbete vd tden för ntroduktonsverksamheten påverkas av att kommunerna byter system från socalbdrag tll ntroduktonsersättnng. Som nämndes avsntt 3.2 är sf-varabeln en proxy för deltagande ntroduktonsverksamheten vlket nnebär att flyktngar som nte påbörjat sf nom tre år har exkluderats ur skattnngarna. Tdsperoden för varabeln förvärvsarbete är ett av de två åren tvåårsntervallet efter ankomståret, det vll säga, om flyktngen anländer 1994 studeras sannolkheten för att han/hon har ett förvärvsarbete ett av åren 1995 eller 1996. Här är det vktgt att påpeka hur varabeln förvärvsarbete (sysselsättnngsstatus) är defnerad. En ndvd betraktas som förvärvsarbetande om han/hon utfört ett nkomstbrngande arbete mnst en tmme under en mätvecka som för åren 1993 och framåt lgger november månad. Resultaten som återfnns appendx 1. vsar att för specfkaton (II) och (III) erhålls sgnfkanta resultat som påvsar en negatv effekt av ntroduktonsersättnng. När modellen utvecklas specfkaton (IV) och (V) försvnner sgnfkansen och det verkar nte spela någon roll vlken typ av ersättnng kommunerna erbjuder för sannolkheten att ndvden ska förvärvsarbeta ett av de två åren fråga. I tabell 13. nedan återfnns endast ett sgnfkant resultat som säger om endast ogfta ndvder nkluderas skattnngarna fnns en sgnfkant negatv effekt specfkaton (V). 21
Tabell 13. Introduktonsersättnngens påverkan på sannolkheten att förvärvsarbeta vd tden för ntroduktonsverksamheten- separata skattnngar. Specfkaton (V) Beroendevarabel sannolkhet för Introduktonsersättnng Antal Antal Adj. R 2 förvärvsarbete ankomstår Samtlga -0,0102 (0,0078) Inkluderar endast flyktngar som Är kvnnor -0,0071 (0,0101) Har högst förgymnasal -0,0092 utbldnng (0,0145) Är ogfta -0,0250** (0,0123) Bosatt sg storstad -0,0098 (0,0190) Bosatt sg kommuner med 0,0254 mndre än 25000 nvånare (0,0334) Bosatt sg förort 0,0144 (0,0297) Bosatt sg glesbygd 0,1349 (0,0829) -0,0707 (0,0594) observatoner kommuner 32 398 0,1264 282 16 547 0,0972 282 7 583 0,0944 273 11 784 0,1311 274 8 444 0,1563 3 3 128 0,1058 67 3 541 0,1604 38 573 0,0437 36 Bosatt sg varuproducerande kommuner 2 269 0,1662 39 Inom parentes anges robusta standardfel för respektve varabel. **sgnfkanta på 5 % - nvån, *sgnfkant på 10 % - nvån. Samtlga regressoner nkluderar kommunfxa-effekter. En möjlg förklarng tll detta resultat skulle kunna vara grunden för ntroduktonsersättnng som baseras på cvlstånd och antal barn. Om det är så att kommunens ersättnng för ogfta kan lkställas med socalbdraget, som vsat sg vara passvserande, kan passvserngseffekten också gälla ogfta flyktngar som bosätter sg kommuner med ntroduktonsersättnng då ngen större skllnad på ersättnngsnvån exsterar. Rksrevsonen har också vsat att ndvden har svårt att se skllnaden mellan socalbdrag och ntroduktonsersättnng. 49 Resultat ovan vsar att de nctament regerngen och kommunerna försökt bygga n för att flyktngarna ska kombnera ntroduktonsverksamheten med förvärvsarbete verkar vara overksamma. Vad beror då detta på? Förekomsten av svartarbete kan vara en förklarng. Om ntroduktonsersättnngen reduceras då ndvden tjänar extra rskerar [ ] ersättnngssystemet att bl ett nctament för svart arbete 50. Här skulle man kunna påstå att även om ersättnngen nte reduceras så sätts taken för lågt vlket medför att det kan vara svårt att fnna jobb som ger maxmal utdelnng. En ytterlgare orsak kan vara att ntroduktonsverksamheten veckovs omfattar mellan 30-40 tmmar vlket motsvarar en normal arbetsvecka. Att förvänta sg att flyktngar utöver detta skulle söka sg tll förvärvsarbeten kan vara att överskatta de nctamentsskapande komponenter ntroduktonsersättnngen nnehåller. Man kan nu skatta modell () med samtlga flyktngar nkluderade syfte att studera om det kan vara så att ntroduktonsersättnngen kan ha en undanträngande effekt för flyktngar med avseende på deltagande arbetsmarknaden? Om en kommun erbjuder ntroduktonsersättnngen, och denna framstår som fördelaktg, kan man tänka sg att ndvden stället för att delta 49 RRV 2002:15, s. 6. 50 Ibd. s. 6. 22
ntroduktonsverksamheten kunde ha sökt sg tll arbetsmarknaden, vlket alltså kan ses som en slags undanträngnngseffekt som uppstår då ntroduktonsersättnngen används. Tabell 14. Introduktonsersättnngens påverkan på sannolkheten att förvärvsarbeta för de tre första åren- separata skattnngar Specfkaton (V) Beroendevarabel sannolkhet för Introduktonsersättnng förvärvsarbete ankomstår Samtlga -0,0147** (0,0069) Inkluderar endast flyktngar som Antal observatoner Adj. R 2 Antal kommuner 41 680 0,1598 284 Är kvnnor -0,0176** 21 377 0,1150 284 (0,0089) Har högst förgymnasal -0,0080 9 450 0,1270 273 utbldnng (0,0132) Är ogfta -0,0306 16 025 0,1621 278 (0,0108) Bosatt sg storstad -0,0256 11 686 0,1682 3 (0,0158) Bosatt sg kommuner med 0,0268 3 675 0,1473 67 mndre än 25000 nvånare (0,0309) Bosatt sg förort 0,0215 4 794 0,1863 38 (0,0258) Bosatt sg glesbygd 0,0367 684 0,0720 37 (0,0742) Bosatt sg varuproducerande -0,0138 2 811 0,2416 39 kommuner (0,0504) Inom parentes anges robusta standardfel för respektve varabel. **sgnfkanta på 5 % - nvån, *sgnfkant på 10 % - nvån. Samtlga regressoner nkluderar kommunfxa-effekter. I ovanstående tabell och appendx 2. kan man notera att förutom regressoner gjorda för specfkaton (I) så återfnns endast sgnfkanta negatva koeffcenter för ntroduktonsersättnngsvarabeln. Detta nnebär alltså att när samtlga flyktngar nkluderas (obetngat sf-deltagande) så mnskar sannolkheten att flyktngen ska nneha ett förvärvsarbete någon gång under de tre mätperoderna om kommunen byter ersättnngssystem från socalbdrag tll ntroduktonsersättnng. Resultaten tyder alltså på en vss undanträngnngseffekt från ntroduktonsverksamheten. I tabell 15. nedan är ersättnngssystemen utvärderade på längre skt för ndvden. Beroendevarabel är här sannolkheten för att flyktngen har ett förvärvsarbete under mnst en mätnng ett ntervall om tre år efter att ntroduktonsverksamheten förväntas ha avslutats. Indvder som nvandrade 1994 förväntas således ha avslutat ntroduktonsverksamheten 1996 och åren som beroendevarabeln är defnerad för blr då 1997-1999. Detta nnebär att ett bortfall av ndvder kommer att ske materalet då det ssta nvandrngsår som kan nkluderas regressonerna är 1997. 23