UNGA PÅ VÄG TILL ARBETE

RAPPORT Arbetsförmedlingen i Eskilstuna 3581028000 UNGA PÅ VÄG TILL ARBETE Slututvärdering 2014-06-27 Sweco Strategy Elin Björkman Annelie Helmersdotter Eriksson Petra Bäckman Charlotte Sävås Nicolaisen

Förord Sweco Strategy 1 anlitades av Arbetsförmedlingen våren 2012 för att genomföra en utvärdering av projektet Unga på väg till arbete. Uppdraget har omfattat både processutvärdering och resultatutvärdering under perioden februari 2012 till juni 2014. Inom ramen för uppdraget har tidigare ett antal rapporter, PM och presentationer redovisats. Därutöver har en löpande kommunikation förts med projektledaren. Föreliggande rapport utgör slutrapport från utvärderingen, med fokus på projektets resultat och effekter. En grundläggande ansats i uppdraget har varit att utvärderarna håller blicken framåt och bidrar med reflektioner kring utvecklings- och förbättringsmöjligheter för projektet. Denna ansats finns med även i slutrapporten, nu med fokus på lärande för Arbetsförmedlingen. Uppdraget har genomförts av konsulterna Elin Björkman, Annelie Helmersdotter Eriksson, Petra Bäckman och Charlotte Sävås Nicolaisen. Sweco Strategy vill härmed tacka alla som på olika sätt medverkat i utvärderingen av projekt Unga på väg till arbete. Projektmedarbetare, deltagare och styrgrupp har bidragit med sina kunskaper och delat sina erfarenheter och tagit sig tid att bidra till utvärderingens resultat. Stockholm 2014-06-27 Elin Björkman Sweco Strategy 1 Tidigare Sweco Eurofutures Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE 100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8 6956010 www.sweco.se Sweco Strategy AB Org.nr 556342-6559 Styrelsens säte: Stockholm Elin Björkman Seniorkonsult Verksamhetsutveckling Telefon direkt +4686130819 Mobil +46 (0)704931922 elin.bjorkman@sweco.se

Fel! Hittar inte referenskälla. Sammanfattning Gruppen unga vuxna med funktionsnedsättning behöver extra stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden och det är mot den bakgrunden som projektet Unga på väg till arbete startade 2011. Projektets idé var att genom samverkan mellan statliga myndigheter och kommuner skapa samma möjligheter till en egen försörjning för gruppen unga funktionsnedsatta som för andra ungdomar. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, och kommunerna Eskilstuna, Katrineholm, Flen samt Vingåker har deltagit i projektet. Projektets fokus har huvudsakligen varit att erbjuda arbetsträningsplatser och stöd till deltagare och arbetsgivare. Projektet har etablerat ett arbetssätt för samverkan mellan myndigheter och övriga aktörer som möjliggör för personer med funktionsnedsättning att öka sin anställningsbarhet. Målen är i stort uppnådda. Genomströmningen av deltagare har i princip varit i linje med målsättningen även om det varit svårt att uppnå jämställt inflöde till projektet. 56 procent har övergått till Arbetsförmedlingens regi (förväntat resultat: 60 procent). Av dessa var målet att 50 procent skulle nå en anställning 6 månader efter insatsen. Vid uppföljning av ett antal deltagare hade 43 procent nått en anställning. Ytterligare deltagare som är på arbetsprövningsplatser fram till sommaren 2014 förväntas bli anställda inom sex månader, enligt de kontakter som projektmedarbetarna har med arbetsgivarna. Deltagarna är överlag mycket positiva, såväl till hur de upplevt stödet och kontakten med Arbetsförmedlingen, som hur de upplevt prövningen på arbetsplatsen. Även arbetsgivarna är överlag positivt inställda. Ofta drivs de av ett samhällsengagemang som grund för att ta emot individer för arbetsprövning, men några pekar också på vinster för arbetsplatsen med mångfald etc. Handledarna på arbetsplatserna är nöjda med kontakten med Arbetsförmedlingen och handläggarna där. De arbetsplatsförlagda mötena har varit mycket uppskattade. Möjligen önskar arbetsgivarna att det skulle ha funnits ännu mer information kring vad som krävs av denna typ av handledning några menar att de inte var så väl förberedda och själva har fått lära sig hantera olika situationer under vägs gång. Från samverkansparterna upplever man att ärendehanteringen för dessa individer generellt sett har underlättats och ser mycket positivt på att ge individuellt stöd på ett tidigt stadium, ofta direkt efter avslutad skolgång. Arbetssättet anses också vara enkelt, både att arbeta utifrån samt att implementera i befintliga strukturer. Projektet Unga på väg till arbete har visat att samverkan bidrar till goda resultat för de ungdomar med funktionsnedsättningar som har behov av stöd från flera myndigheter. 3

Fel! Hittar inte referenskälla. Den samverkan som behövs är både organisatorisk samverkan att handläggare från flera myndigheter kommer överens om en gemensam målbild och handlingsplan och en strukturell samverkan som möjliggör en vidare tolkning av de respektive regelverk som styr vilka möjligheter som är öppna för målgruppen. Följeforskarna vill därutöver peka på följande faktorer för att arbetet ska vara framgångsrikt: 1. Relationen till arbetsgivaren: betydelsen av att hitta bra arbetsgivare 2. Gott om tid: det är en långsam utveckling från låg nivå vilket kräver gott om tid. 3. Överlappande övergångar och parallella stöd: glapp i processen kan stjälpa arbetet och därför är det extra viktigt att tillåta överlappningar och stöd som ibland pågår parallellt. 4. Individens motivation: Samförstånd mellan olika aktörer däribland individen själv kring hans/hennes egna förutsättningar är en grundförutsättning för lyckosamt arbete. 5. Fungerande nätverk: nätverken omkring individerna är betydelsefulla som stöd, inte minst praktiska och vardagliga aspekter. 6. Helhetssyn med stöd både i privatlivet och i arbetslivet. Utvärderingen visar att projektet har bidragit till strategisk påverkan när det gäller samverkan mellan myndigheter. Detta trots att samverkan fungerat olika väl i de fyra kommuner som deltagit. En strategisk fråga som projektet har identifierat gäller vikten av att individer som ska arbetspröva kan göra detta med bibehållen aktivitetsersättning, för att öka individens ekonomiska trygghet. Sweco bedömer att projekt Unga på väg till arbete har goda förutsättningar för implementering och att det vid tidpunkten för utvärderingen redan står klart att Arbetsförmedlingen implementerar det samverkande arbetssättet och förstärker arbetet med funktionsnedsatta genom att tillsätta en tjänst samt att en ungdomstorg kommer att etableras i en av de deltagande kommunerna. 4

Innehållsförteckning 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Utvärderingsuppdraget 7 1.3 Rapportstruktur 8 2 Utvärderingens metoder och tillvägagångssätt 8 2.1 Inledande analys 8 2.2 Genomförandeanalys 9 2.3 Resultatanalys 10 2.4 Datainsamlingsmetoder 10 3 Unga på väg till arbete 12 4 Redovisning av projektets resultat 13 4.1 Deltagare 14 4.1.1 Resultat av deltagarenkät 15 4.1.2 Intervjuer med deltagare 17 4.2 Arbetsgivare 17 4.3 Samverkansparter 20 4.4 Styrgrupp och strategiska referenspersoner 22 4.4.1 Strategiska funktioner inom ägarorganisationerna 26 4.5 Projektledningen 27 5 Bedömning av projektets resultat 28 5.1 Måluppfyllelse 28 5.2 Framgångsfaktorer 30 5.2.1 Relationen till arbetsgivaren: hitta bra arbetsgivare 30 5.2.2 Gott om tid: långsam utveckling från låg nivå 30 5.2.3 Överlappande övergångar och parallella stöd 31 5.2.4 Individens motivation: Samförstånd kring individens egna förutsättningar 31 5.2.5 Fungerande nätverk 31 5.2.6 Helhetssyn med stöd både i privatlivet och i arbetslivet 32 5.3 Samhällsekonomisk utvärdering 32 5.4 Samverkan 34 5.5 Jämställdhet 34 5.6 Strategisk påverkan 35 5.7 Förutsättningar för implementering 36 6 Referenslista 38 5

1 Inledning 1.1 Bakgrund Ungas arbetslöshet har under 2000-talet uppmärksammats på flera sätt då den varit tämligen hög. I april 2014 var 183 300 ungdomar mellan 15-24 år arbetslösa. Det innebär att ungdomsarbetslösheten uppgick till 27,5 procent. (Den säsongsjusterade siffran var 24,3 procent). 2 Unga med funktionsnedsättning 3 har särskilda svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Enligt myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam), har 16 procent av befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) en funktionsnedsättning och av dessa har 9 procent (525 000 personer) en nedsatt arbetsförmåga. Bland personerna med en nedsatt arbetsförmåga är arbetslösheten 9,1 procent och för befolkningen utan funktionsnedsättning var den totala arbetslösheten 4,6 procent. 4 Befolkningsgruppen med funktionsnedsättning har generellt sämre levnadsvillkor än övriga befolkningen i Sverige. Socialstyrelsen har pekat på betydande skillnader i levnadsförhållanden inom samtliga undersökta områden, med undantag för boendestandard. I förhållande till befolkningen kännetecknas gruppen av en låg utbildningsnivå och ett utanförskap på arbetsmarknaden samtidigt som de har en svag personlig ekonomi och en mindre aktiv fritid. Skillnaderna är särskilt stora för personer mellan 20-29 år. 5 Aktivitetsersättning beviljas de som är i åldrarna 19 29 år och som av medicinska skäl har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år. Försäkringskassans statistik visar att antalet personer som beviljats aktivitetsersättning har ökat från drygt 5 000 personer år 2003 till 31 000 personer år 2013. 6 År 2007 var antalet personer under 30 år med funktionsnedsättning anställda i särskilda insatser 6700. 2 http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/ungdomsarbetsloshet-per-manad/, uttagsdatum 2014-06-11 3 Socialstyrelsens definition av funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. 4 Möjligheter på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning - En metautvärdering av projekt inom Europeiska socialfonden, 2011, Svenska ESF-rådet 5 Alltjämt ojämlikt! Levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning, 2010, Socialstyrelsen samt projektansökan Unga på väg till arbete, 6 Socialförsäkringsrapport 2013:2 samt www.forsakringskassan.se/statistik/sjuk... 6

Fyra år senare hade antalet anställda ökat till 8600. Under samma period ökade antalet personer med cirka 5000 personer. 7 Gruppen unga vuxna med funktionsnedsättning har behov av extra stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden och det är mot den bakgrunden som projektet Unga på väg till arbete startade. Projektets idé är att genom samverkan mellan statliga myndigheter och kommuner skapa samma möjligheter till en egen försörjning för gruppen unga funktionsnedsatta som för andra ungdomar. Projektet har haft som ambition att stärka deltagarnas möjligheter till att få en egen försörjning genom arbetsprövning ute på arbetsplatser. Arbetsförmedlingen i Eskilstuna gjorde innan projektansökan en förprojektering, även den med medel från Socialfonden. I förprojekteringen 2010 framkom att det finns behov av att utveckla ett arbetssätt för samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och förvaltningar inom kommunerna. Arbetsförmedlingen såg även behov av samverkan med arbetsgivare som är intresserade att erbjuda arbetsprövningsplatser genom en företagsring. Under förprojekteringen togs ett arbetssätt fram i samråd med samverkansparter. Detta arbetssätt kom sedan att prövas fullt ut i projektet Unga på väg till arbete. 1.2 Utvärderingsuppdraget Sweco Strategy har upphandlats som följeforskare och utvärderare av projektet Unga på väg till arbete. Syftet med denna ansats har varit att utvärdera om projekt- och effektmålen uppnås, att säkerställa att projektorganisationen får återkoppling på att projektet genomförs på bästa sätt samt att de i projektet ingående aktörerna ökar sin förståelse och sitt incitament för samverkan för målgruppen. Vår roll har alltså varit granskande samt processtödjande för att tillhandahålla en lärande utvärdering till projektorganisationen för Unga på väg till arbete. Under projektperioden har utvärderingen bidragit med underlag för reflektion och lärande genom PM, vid seminarier och dokumentation av dem samt vid diskussioner om kritiska faktorer vid styrgruppsmöten. Uppdraget har pågått mellan februari 2012 och juni 2014 och har utförts av Charlotte Sävås Nicolaisen (uppdragsansvarig), Petra Bäckman, Elin Björkman och Annelie 7 Fokus 12 Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning, Ungdomsstyrelsens skrifter 2012:13 7

Helmersdotter Eriksson (de båda senare uppdragsledare). Kontaktperson vid Arbetsförmedlingen har varit Carolin Lillieh. Föreliggande rapport utgör slutrapportering för uppdraget. 1.3 Rapportstruktur I detta första kapitel ges bakgrund till projektets tillkomst och Sweco Strategys uppdrag. I det följande kapitlet, kapitel 2, redogör vi för utvärderingens metoder och analysmodeller. Kapitel 3 ger översikt av projektet, dess genomförande och organisation. I kapitel 4 redovisas projektet resultat, utifrån deltagare, arbetsgivare, styrgrupp och strategiska referenspersoner. I detta kapitel redovisas även resultatet av den samhällsekonomiska utvärdering som genomförts. Slutligen, i kapitel 5, avslutas rapporten med vår analys och vår bedömning av projektets resultat ur perspektiven måluppfyllelse, samverkan, jämställdhet. Vi avslutar med vad vi identifierat som framgångsfaktorer. Bilagd återfinns en fullständig rapport för den samhällsekonomiska utvärderingen. 2 Utvärderingens metoder och tillvägagångssätt Arbetet har bestått av flera olika komponenter i enlighet med anbudet och det genomförande som där föreslogs. Swecos konsulter har anpassat insatser och metoder efter hand i uppdraget, så som följeforskning är tänkt att fungera. I följande avsnitt beskriver vi det arbete som är utfört. Figur 1 Sammanfattning av upplägget 2.1 Inledande analys I ett inledande skede genomfördes intervjuer med representanter i styr- respektive projektgrupp för att inhämta uppgifter om genomförandet. Här ingick också att ta del av dokumentation och lägesrapporter från projektets inledande fas och att ta del av resultat som framkommit i förprojekteringsfasen. 8

Frågor i den inledande intervjuomgången ställdes inom följande områden: Förväntningar på projektet Uppfattning om projektets mål och arbetet kring målformuleringar Uppfattning om projektets genomförande och aktiviteter i projektet Arbetet med jämställdhet och tillgänglighet Organisatoriska frågor - Roll och ansvarsfördelning Samverkan Implementering av erfarenheter I den inledande analysen identifierades kritiska faktorer för projektets genomförande. Den inledande analysen omfattade även projektets målstruktur och programlogik. Denna analys visade hur projektet var tänkt att fungera och den påverkanslogik som projektet grundar sig på. I detta ingick även att identifiera de mätbara indikatorer som sedan har använts för uppföljning av projektets resultat. Som ett led i identifieringen av projektets programlogik genomfördes intervjuer med nyckelaktörer i det inledande arbetet i projektet som representanter i projektets styrgrupp, projektägare och projektledning. Fastställande av projektets programlogik skedde i samband med ett seminarium där projektägaren, projektledaren och projektets styrgrupp deltog. 2.2 Genomförandeanalys Det andra momentet av följeforskningen var en analys av genomförandet. Detta har omfattat olika datainsamlingsmoment. Den dominerande metoden har varit intervjuer. Utvärderarna har genomfört intervjuer dels med verksamhetsansvariga, dels med deltagare, unga personer mellan 16 och 29 år som på grund av funktionshinder har nedsatt arbetsförmåga. Hösten 2012 fokuserade utvärderingen särskilt på samverkan med övriga aktörer och deras förutsättningar att delta i arbetsprocessen. Frågorna handlade bland annat om målsättningar och organisatoriska faktorer. Ytterligare insatser har varit: - Våren 2013 genomfördes en workshop kring projektets jämställdhetsintegrering. - Hösten 2013 var fokus att identifiera framgångsfaktorer i arbetssättets inför projektets implementering. En analysmetod som användes var fallstudier som byggde på intervjuer med projektmedarbetare, kontaktpersoner och arbetsgivare. 9

- Våren 2014 genomfördes en workshop i styrgruppen med fokus på implementering - Våren 2014 genomfördes datainsamling till den samhällsekonomiska utvärderingen; projektmedarbetarna genomförde datainsamlingen med stöd av utvärderarna. Andra moment har varit intervjuer med deltagare i syfte att analysera kvaliteten i genomförda insatser. Utvärderarna har även deltagit vid projektets slutkonferens och då presenterat preliminära slutsatser och lärdomar av projektet. 2.3 Resultatanalys Syftet med utvärderingens avslutande del, resultatanalysen, har varit dels att bedöma projektets måluppfyllelse, dels att bedöma hur projektet har följt Socialfondens kriterier för utlysningen av finansiering. I detta ingår utvärderarnas bedömning av vilket lärande som projektägaren kan ta med sig från projektet. Slututvärderingen har haft särskilt fokus på frågan: om de målsättningar som funnits i projektet har gett avsedda resultat och effekter och i så fall varför/varför inte, samt vad som är angeläget att utveckla vidare utifrån de erfarenheter man fått i projektet för att de främja förutsättningarna till inträde på arbetsmarknaden för de målgrupper som projektet vänt sig till Underlagen för slutrapporten och resultatanalysen består av: Redovisningar för styr- och projektgrupp av nulägesanalys, genomförandeprocessen och övriga återkopplingar Minnesanteckningar från styrgruppens möten och andra diskussionstillfällen Processtödjande aktiviteter kring exempelvis jämställdhet En samhällsekonomisk utvärdering Resultatet från projektets uppföljning av deltagare, arbetsgivare och kontaktpersoner genom enkäter och skriftliga formulär Intervjuer med projektgrupp, styrgrupp och ett antal personer I strategiska positioner för arbetssättets implementering. 2.4 Datainsamlingsmetoder Under hela projektperioden har intervjuer genomfördes med följande aktörer som har uppdrag direkt relaterade till projektet, eller har strategisk betydelse för 10

implementeringen. Identifieringen av personer att intervjua har gjorts i samråd med Arbetsförmedlingen: Styrgrupp Projektmedarbetare Samverkanspartner (Försäkringskassan, förvaltningar inom kommunen). Arbetsgivare Arbetsförmedlingens huvudkontor sakområdesansvariga, EU-fondsamordnare Försäkringskassans huvudkontor verksamhetsområde aktivitetsersättning Samordningsförbundet RAR Efter samråd med uppdragsgivaren angående metodval, samt hur urvalet av personer, bestämdes att det bästa sättet att fånga in deltagarnas åsikter och upplevelser var en blandning mellan fysiska intervjuer (ibland på arbetsplatsen, ibland på andra ställen) och telefonintervjuer, allt utifrån vad intervjupersonerna bedömdes vara mest bekväm med. Efter fallstudierna och inför slututvärderingen tog projektledning och utvärderare gemensamt beslut om att inte intervjua fler deltagare utan som underlag till analysen använda de dataunderlag som projektet själv inhämtat genom enkäter till deltagarna. För att kunna analysera projektets resultat ur ett ekonomiskt perspektiv har Sweco Strategy använt metoden NyttoSam. I korthet omfattar modellen NyttoSam en jämförelse av deltagarnas situation före och efter projektet. Genom att jämföra de kostnader som de utvalda deltagarna utgjorde för samhället som helhet före projektet med motsvarande kostnader efter projektet, och sätta dessa i relation till projektets kostnader, är det möjligt att beräkna den testade metodens lönsamhet. Modellen omfattar ett verktyg som möjliggör beräkningar av effekterna dels för samhället totalt sett, dels för aktörer som på olika sätt berörs av insatsen samt för de berörda individerna. Dataunderlaget för att göra beräkningarna är inhämtade av projektet och bygger på registeruppgifter för 30 personer. Uppgifterna omfattar aktiviteter före och efter projektet, inkomster av anställning och bidrag samt nyttjande av studiemedel eller tillgång till andra stöd. 11

3 Unga på väg till arbete Projektet Unga på väg till arbete har varit ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tillsammans med kommunerna Eskilstuna, Katrineholm, Flen samt Vingåker och pågick mellan augusti 2011 och juni 2014. Unga på väg till arbete har syftat till att ge likvärdiga möjligheter på arbetsmarknaden till en målgrupp som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättningar. Målgruppen är unga vuxna upp till 30 år. Projektet har erbjudit arbetsprövning till individer som har behov av samverkan med arbetsgivare och andra samverkanspartner som Försäkringskassa och kommun. När deltagarna kom in i projektet påbörjades en kartläggningsfas. Nästa steg var en arbetsprövning ute på en arbetsplats under vilken Arbetsförmedlingen hade täta kontakter med deltagaren och arbetsplatsen. Deltagarna fick även vid behov hjälp att identifiera och pröva hjälpmedel. Följande figur redovisar projektets flödesschema. Figur 2 Flödesschema projekt Unga på väg till arbete Rehabilitering till arbete (AF) Kontaktperson /Remissgrupp AF FK LSS SoL Ek.bistånd Habiliteringen Psykiatrin Särskolan Flerpart Kartläggning 1. Sökande analys 2. Dialog om arbete Projekt Arbetsgivarbesök Arbetsprövning (3 veckor) Bedömning - Kompetensbeskrivning - Anpassningsbehov - FAM, SHA - SIUS AF Återgång Med stöd/ SIUS Utan stöd I tabellen nedan sammanfattas projektets aktiviterer, och vilka resultat och effekter de var tänkta att ge. 12

Tabell 1 Projektets logik: aktiviteter och vad de ska leda till Aktivitet Resultat Effekt Samverkan mellan myndigheter och övriga aktörer kring insatser som stöd för individerna - Företagsringar - Trepartssamtal - Arbetsprövning Kompetensutveckling för projektmedarbetare i tillgänglighet och jämställdhet Kvantitativa kvalitativa mål som belyser: Ett arbetssätt för samverkan Större förståelse för varje myndighets möjlighet att stötta målgruppen Arbeta m jämställdhet genom 4R Informations-spridning Att andelen i målgruppen ökar sin anställningsbarhet. Etablerad samverkan mellan berörda aktörer. Det som inledningsvis kallades för företagsringar i vilka det skulle finnas stående platser för att snabbt kunna placera deltagare i, visade sig vara mindre användbart än vad projektet hade tänkt. Anledningen till att det inte fungerade som tänkt var att det kom i konflikt med ambitionen att erbjuda en arbetsprövningsplats inom individens intresseområde. Flera deltagare fick anställning på sin prövningsplats, vilket fick tillföljd att arbetsplatsen inte kunde ta emot en ny deltagare för arbetsprövning. Utöver arbetet med deltagare har projektet arbetat med informationsspridning om målgruppen och arbetssättet. I detta syfte genomfördes bland annat en studieresa till Umeå då chefer och handläggare deltog. Samordningsförbundet i Sörmland finansierade resan och deltog med en representant. I Umeå besöktes Ungdomstorget vars verksamhet omfattar både det allmänna kommunala uppföljningsansvaret för unga och som har ansvar för de ungdomar som har behov av samordning av insatser från flera myndigheter. 4 Redovisning av projektets resultat I följande avsnitt redovisas den datainsamling som har genomförts inom ramen för utvärderingen. Avsnittet börjar med de synpunkter som inhämtats från deltagare, därefter följer synpunkter inhämtade från arbetsgivare, samverkansparter och styrgruppen, liksom ett antal strategiska personer utanför projektet. 13

4.1 Deltagare Genomströmningen av deltagare har varit i linje med målsättningen. I ansökan planerades för 204 deltagare. Det totala antalet blev 178. Målet var att 60 procent av dessa skulle övergå till Arbetsförmedlingens regi, utfallet blev 56 procent. Av dessa var målet att 50 procent skulle nå en anställning, 6 månader efter avslut i projektet. Utfallet som det ser ut idag är att 43 procent nådde en anställning, projektet har dock stor tilltro att detta mål kommer att nås eftersom flera avslutas i maj och 6 månader efter deras avslut är i november. Det krävs att 5 ungdomar av dessa 44 når en anställning innan december för att projektet ska nå målet. I följande matris redovisas resultat i bemärkelsen vilken aktivitet deltagare har gått vidare till efter projektet. Matrisen är grupperad efter om deltagarna efter projektet är inskrivna vid Arbetsförmedlingen (AF), Försäkringskassan (FK) eller har stöd inom kommunens ansvarsområde. Tabell 2 Aktivitet efter projektet Aktivitet efter projektet Personer som haft arbetsprövning inom projektet Inskrivna inom AF Arbetslivsintroduktion 4 Övriga AF program 40 Anställning med lönestöd 28 TOTALT AF 72 Antal som har SIUS 27 Inskrivna inom FK eller i kommunalt program Aktivitetsersättning 6 Arbetsspecialist 7 Akt.ers+Arbetsspecialist 10 Övrig FK/Kommun 19 TOTALT FK/Kommun 42 Övriga Arbete utan lönestöd 3 Studier 6 Föräldraledig 2 Flytt/försvunnit 2 Avlidit 1 TOTALT ÖVRIGA 14 TOTALT SAMTLIGA 128 14

Av 128 personer är 72 inskrivna vid AF efter projektet. Ytterligare nio har arbete utan lönestöd eller har börjat studera. Totalt antal personer som är i aktivitet som kan bedömas vara närmare arbetsmarknaden är således 81. Utöver dessa 128 personer har 50 personer påbörjat projektet men inte genomfört minst tre veckors arbetsprövning. De flesta av dem (17 personer) var fortsatt inskrivna hos Försäkringskassan efter projektet, ytterligare tio var inskrivna i kommunens försörjningsstöd. Totalt åtta av dem var efter projektet inskrivna på Arbetsförmedlingen eller hade påbörjat studier. 4.1.1 Resultat av deltagarenkät Den deltagarenkät som projektet tog fram delades ut till 88 personer som har genomfört arbetsprövning på minst en arbetsplats. Av dessa har 34 personer valt att fylla i enkäten och lämna in den. Flera av respondenterna har inte besvarat samtliga frågor. Deltagarna är överlag mycket positiva. På den tiogradiga skala som användes i enkäten har över 90 procent av respondenterna svarat en sjua eller högre på frågor om hur de upplevt stödet och kontakten med Arbetsförmedlingen, liksom hur de upplevt prövningen på arbetsplatsen. I de öppna svaren används ord som toppen, fantastisk, mer än förväntat. En person skriver att handläggaren är jättebra hon bryr sig och är jättesnäll. Hon gör så att man tror på sig själv. Frågan om upplevelsen av prövningen är den fråga som flest respondenter valt att kommentera. Av 16 kommentarer är 13 positiva. Av de tre övriga handlar en om hur verksamheten sköts på arbetsstället och en om att det inte fanns så mycket att göra på arbetsplatsen Tjugo personer har svarat på frågan om de anser att prövningen ger större möjlighet till anställning. Nästan hälften av dem svarar jakande på frågan. En följdfråga var om de anser att prövningen gett något man kan ta med sig även om det inte är en anställnings som gäller. På denna fråga svarar 14 personer, tre fjärdedelar, positivt. De kommentarer till frågan som respondenterna skrivit är: Att bemöta andra människor Har blivit effektivare på att inventera samt plocka upp varor Det längsta jag har gjort praktik inom har varit 3 timmar/3 gånger i veckan. De timmarna har jag ökat. Jag har hela tiden varit övertygad om att jag kan. Nu har jag fått chans att bevisa det i praktiken också Jag kommer lära mig sitta i kassan som jag inte gjort förut 15

I tabellerna nedan redovisas ytterligare enkätsvar. Tabell 3 Enkätresultat Ansåg du att dina önskemål om prövningsplats uppfylldes? Ja 21 Till viss del 8 Nej 1 Hade inga önskemål 1 En stor majoritet av de tillfrågade upplever att deras önskemål om arbetsplats att arbetspröva på uppfylldes helt eller till viss del. I de öppna svaren har några deltagare kommenterat hur de upplevde tiden innan de fick en arbetsprövningsplats och frågan om huruvida önskemålen om plats uppfylldes. Några kommenterar att de känner sig fullt lyssnade på, någon annan upplever att handläggaren inte lyssnade fullt ut. En person skriver: Projektet kunde inte hitta en prövningsplats inom mitt intresseområde. Platsen jag kom till var OK men jag tror att processen att gå upp i heltid hade gått snabbare om man från början hade kunskap/intresse av arbetet. Tabell 4 Enkätresultat Är det något på prövningen som inte har fungerat? Ja 3 Nej 21 Vet ej 4 Av de som svarat på enkäten är det en mindre andel som uppger att det funnits saker som inte fungerat på arbetsprövningen. Svaret behöver ställas i relation till att de som deltagit i projekt Unga på väg till arbete många gånger inte har någon tidigare erfarenhet av att arbeta eller av att vara på en arbetsplats. De problem som tas upp i kommentarerna är avsaknad av skyddskläder, dåliga relationer mellan andra på arbetsplatsen och en deltagare som skriver Det ledde inte till jobb. 16

4.1.2 Intervjuer med deltagare Våren 2013 genomfördes intervjuer med ett antal deltagare i samband med en delrapport inom utvärderingen. Delrapporten i form av en powerpointpresentation till styrgruppen redovisade bland annat följande synpunkter från deltagarna: - Deltagarna förväntar sig ett jobb, praktik, erfarenheter av arbetslivet och arbetsträning - Deltagarna är positiva till projektet och till personalen I intervjuerna säger deltagarna till exempel: Vågar testa på nåt nytt nu! Om Carolin skulle föreslå ett annat och nytt ställe skulle jag utan tvekan hoppa på det. Bra att börja med praktik jämfört med anställning. Man hinner lära sig. Gick för snabbt med informationen. De kunde ha tagit mer tid att förklara tydligare. 4.2 Arbetsgivare De arbetsgivare som har deltagit i projektet genom att ta emot deltagare för arbetsprövning har haft en viktig roll. Projektet har inhämtat även deras synpunkter genom en skriftlig enkät. Resultaten av denna redovisas i följande avsnitt. Här redovisas också de synpunkter som utvärderarna har inhämtat genom intervjuer med åtta arbetsgivare. Enkäten gick ut till de personer som varit handledare till någon av deltagarna. Totalt 57 handledare ombads att lämna synpunkter via enkäten. Elva av dem valde att skicka in svar. Fyra av sex svarande uppger att de hade fått tillräcklig information om deltagaren innan denne startade. På frågan om handledaren anser att arbetsprövningen har gett några vinster till arbetsplatsen är det elva personer som har skrivit en kommentar. Tio av dem är positiva, varav några tar upp vinster för individen. De fem som beskriver vinster för arbetsplatsen skriver följande: människor med olika förutsättningar kan verka och vara betydelsefulla för en verksamhet 17

Större förståelse för olika människors olika egenskaper Det är stimulerande och roligt För oss så tillför de unga arbetsprövarna till mångfalden på sysselsättningsplatsen och det är bra Personen bidrar till ett gott klimat på arbetsplatsen Handledarna tillfrågades om de anser att de fått tillräckligt stöd från projektet (stöd så som ekonomi, handläggare från projektet, specialist, SIUS osv). Av de sju som svarar uppger sex personer att stödet varit tillräckligt. Den sjunde anser att det ekonomiska stödet kunde varit större eller i alla fall mer flexibelt för olika individer. Samtliga handläggare som svarat har deltagit i uppföljningsmöten och anser att de har haft nytta av dem. En av handledarna menar att uppföljningsmötena är viktiga för att räta upp och korrigera kursen, flera andra tar upp att de är mycket positiva till dessa möten och att kontinuiteten behövs. En handledare menar att det är helt avgörande att ha kontakt med projektmedarbetarna, två andra tar upp att det ger trygghet att veta vem man ska vända sig till. Handledarna fick även en fråga om de anser att det är viktigt med det ekonomiska stödet till arbetsgivaren. Här svarar alla utom en jakande. Orsakerna de framhåller är till exempel att handledningen tar tid. I följande tabell redovisas några av de kommentarer som kommit in i enkäten. Frågan var Finns det något intresse att ta emot någon annan person på en prövning? Positiva till att ta emot fler personer för arbetsprövning Svårt att säga. Det krävs mycket tålamod och man får hålla koll hela tiden Ja, vi tycker det är roligt (oftast) och meningsfullt att ta emot de här personerna Ja det är vi öppna för Negativa till att ta emot fler personer för arbetsprövning Inte under pågående projekt Man måste tänka på att inte ta emot fler än man kan ha tid för, beroende på verksamhet och kompetens hos personal Inte just nu Handledarna tillfrågades även under vilka förutsättningar de ansåg att det kan bli aktuellt att anställa någon i en anpassad anställning. Elva personer valde att lämna synpunkter. 18

Fyra av dem pekar på att det är en ekonomisk fråga. Tre personer tar upp att det handlar om att det ska vara rätt person. Intervjuer I samband med fallstudierna som genomfördes vintern 2013-14 intervjuades fyra arbetsgivare. Ytterligare fyra intervjuades i samband med slututvärderingen. De frågor som ställdes vid de två tillfällena var något olika. Fallstudiernas syfte var att belysa de deltagare som bedömdes ha haft framgång i projektet för att identifiera viktiga aspekter för att nå goda resultat. De senare intervjuerna hade en bredare ingång och omfattade även arbetsgivarnas uppfattning om Arbetsförmedlingen. Totalt åtta arbetsgivare omfattas, några av de intervjuade hade varit handledare åt flera personer och hade således bredare erfarenhet av projektet. De arbetsgivare som intervjuades i första omgången fick frågor relaterade till projektets resultat för individerna, det vill säga frågor om individens utveckling. Dessa arbetsgivare ger en bild av deltagare som växer som personer, får bättre självförtroende och tar större ansvar efter hand. De beskriver hur individerna utvecklats på arbetsplatsen och hur de har anpassat arbete och situationer för att det ska fungera. Slutsatsen från fallstudierna var att det ur arbetsgivarnas perspektiv är väsentligt att hitta rätt uppgift för den som ska göra en arbetsprövning. För att uppgiften ska vara rätt behöver den vara anpassad till personens funktionsnedsättning, men ändå meningsfull. De arbetsgivare som intervjuades i andra omgången fick frågor om projektets genomförande och hur det fungerar för målgruppen att arbetsträna. De utmaningar som arbetsgivarna tar upp var relaterade till de olika individernas funktionsnedsättningar. Någon av deltagarna uppges ha svårt med tider, någon annan har svårt att ta kritik och tillrättavisningar. Ett par arbetsgivare tar upp att det inte var självklart hur mycket press man ska lägga på individen. Flera av kommentarerna leder tillbaks till vilket stöd arbetsgivarna har fått från Arbetsförmedlingen. I huvudsak upplever handledarna att de har fått ett bra stöd från Arbetsförmedlingen. En av de intervjuade anser emellertid att Arbetsförmedlingen inte varit tillräckligt tydlig. Denne person efterfrågar mer information om den individ som ska arbetspröva inför starten av arbetsprövningen. Två arbetsgivare tar upp de mervärden som de anser att arbetsplatsen har fått genom att de tagit emot en person för arbetsprövning. Det som förs fram är att de ser mervärden i mångfald. Samtidigt tar en av dem upp att arbetsgivaren inte anser att det är rimligt att betala för mångfalden. Andra arbetsgivare som lämnat synpunkter tar upp frågor i samma riktning. 19

På frågor om hur arbetsgivarna upplevt kontakten med Arbetsförmedlingens handläggare framkommer att kontakten har uppskattats av samtliga. De viktiga aspekter som arbetsgivarna för fram är: - Positivt att det sker regelbundna möten och att de sker på arbetsplatsen. Det ger mervärde genom att Arbetsförmedlingens handläggare får se arbetsplatsen och vardagen för deltagaren. I vissa fall kan det vara svårt för arbetsgivaren att lämna arbetsplatsen och då blir möten på plats nödvändiga. Även de arbetsgivare som kan lämna sin plats uppskattar att slippa lägga tid på att åka på möte på Arbetsförmedlingen. - Handläggarna beskrivs som lyhörda för både deltagaren och arbetsgivarens perspektiv. Det arbetsgivarna tar upp som förbättringsmöjligheter är: - Mer information om deltagarens problematik innan personen börjar. - En arbetsgivare som menar att handledaren vid ett tillfälle inte uttryckte sig respektfullt mot deltagaren. 4.3 Samverkansparter De personer som påbörjar insatsen Unga på väg till arbete har remitterats till Arbetsförmedlingens projektgrupp genom någon av de kontaktpersoner som sitter i projektets remissgrupper/nätverksgrupper i respektive kommun. I remissgrupperna finns Arbetsförmedling, Försäkringskassa och ett antal kommunala verksamheter: LSS, SoL, ekonomiskt bistånd, habiliteringen och särskolan. Konstellationen i grupperna ser olika ut på respektive ort. Vingåker och Katrineholm har haft en gemensam remissgrupp. Projektledningen och styrgruppen konstaterade under flera tillfällen under projektet att samverkan fungerar olika väl i de fyra kommunerna, beroende på vilket engagemang de kommunala aktörerna har valt att lägga ner. Det har också framträtt en bild av att samverkan är personberoende även om det byggs upp strukturer i form av nätverk. I de fall nyckelpersoner slutar eller verksamheter omorganiseras kan det få konsekvenser för hur samverkan fungerar. Projektet har följt upp kontaktpersonernas upplevelse av projektet genom en enkät. Enkäten bestod av ett antal öppna frågor där kontaktpersonerna själva formulerade svar. De frågor som ställdes var: - Ser du några vinster med projektet? Vilka? - Anser du att du har kunnat påverka projektet? 20

- Känner du att du har varit delaktig i samverkan runt deltagaren? Har du saknat något? - Har du fått tillräcklig information från projektet under prövningstiden (för varje enskild deltagare)? - Har projektet underlättat din ärendehantering? - Anser du att detta arbetssätt är något som behövs för att finna lösningar för individen? - Ser du någon nytta med projektet? Vilken? Sju personer har svarat på frågan om projektet har underlättat ärendehanteringen. Samtliga svarar positivt på frågan. Åtta personer har svarat på frågan om det prövade arbetssättet är något som behövs för att finna lösningar för individen. Sju personer ger raka positiva svar. Den åttonde svarar att detta är en lösning, och lägger till att det är viktigt att ha tät kontakt med deltagarna och göra täta besök. En av de andra efterfrågar att myndigheterna ska ha en gemensam plan och målbild för varje individ. Utöver det som framkommit via svaren på dessa frågor tar kontaktpersonerna upp vilka vinster och vilken nytta av projektet som de har upplevt. Svaren sammanfattas i följande ruta. Vinster och nytta med arbetssättet i Unga på väg till arbete Arbetssättet ger individanpassade möjligheter Individer får en sammanhållen och snabb resa genom systemet Genom arbete får dessa individer minskat utanförskap Minskad administration Arbetssättet är en förutsättning för att målgruppen ska kunna närma sig arbetslivet Förbättrad samverkan synliggör problematiken runt målgruppen: vi klarar av att fånga upp personer som annars lätt faller mellan stolarna Brukaren slipper bli bollad Överlämningar blir lättare eftersom personerna i nätverket har tät kontakt och träffas regelbundet. Större säkerhet i prövningarna, mer möjligheter att göra bra anpassningar. Deltagarna kommer i kontakt med Arbetsförmedlingen tidigare. Myndigheterna har fått förståelse för att det kommer att ta tid för målgruppen. 21

En kommentar till dessa frågor är också att Projektet har visat på att deltagarna behöver mycket stöd och hjälp för att ha en chans att delta i arbetslivet/samhället. Ett par av frågorna i enkäten handlade om genomförandet av projektet. Det var en fråga om kontaktpersonen upplever att hon varit delaktig i samverkan runt individen och en fråga om kontaktpersonen fått tillräcklig information från projektet under prövningstiden. Åtta personer svarade på den första av dessa två frågor. Sju av dem är mycket positiva till hur delaktiga de varit i samverkan. Den åttonde uppger att delaktigheten har avsett de deltagare som var inne i insatsen, medan personen också upplever att det finns ett behov av ett mer nära samarbete i det dagliga arbetet. På frågan om information är samtliga sju svarande positiva. I samband med fallstudierna genomfördes intervjuer med sex kontaktpersoner. Det var arbetskonsulenter, SIUS-konsulenter och medarbetare vid kommunal rehabilitering. Kontaktpersonernas berättelser om fallen som studerades visar på att projekt Unga på väg till arbete har använt ett arbetssätt som gör att man kan undvika att individer hamnar mellan stolarna, det vill säga slussas fram och tillbaka mellan myndigheterna. Kontaktpersonerna uppger också i intervjuerna att de upplever att ärendehanteringen för dessa individer generellt sett har underlättats. Utifrån kontaktpersonernas perspektiv är framgångsfaktorerna i arbetssättet följande: Individanpassat stöd Unga personer får stöd direkt efter skolan Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen att alla tre parter är med Samverkansparterna har en gemensam målbild och plan för individen Enkelheten: en samverkan som kan genomföras utan mycket administration 4.4 Styrgrupp och strategiska referenspersoner Inför slutrapporten har fyra personer i styrgruppen intervjuats. Ytterligare två har sökts, men inte haft möjlighet att ställa upp på intervju. En av dem har besvarat frågor via mejl. De frågor som har ställts till styrgruppen handlar om vilken bild de har av projektet i slutskedet, om resultaten motsvarar de förväntningar de hade, och hur de ser på måluppfyllese. Styrgruppens ledamöter har också fått frågor om projektets genomförande, till exempel vilka utmaningar projektet har mött. 22

Samtliga intervjuade har en mycket positiv bild av projektet och dess resultat. Styrgruppsledamöternas bild är att projektet uppnått de förväntningar som fanns på projektet, och mer än så, som en av dem säger. När det gäller genomförandet och styrgruppens arbete förs det fram att det varit svårt att få med alla parter. En av de kommunala företrädarna tar själv upp att det tog tid innan kommunen såg vikten av att delta. När det gäller de andra tre kommunerna ges en samstämmig bild av att två kommuner varit mer aktiva och den fjärde i princip saknats helt. En person tar upp att det till viss del saknats samsyn kring syftet med lilla nätverket. När styrgruppens ledamöter tillfrågas om vilka utmaningar projektet har haft är det just svårigheterna att få samtliga av de fyra kommunerna engagerade som kommer upp. Relaterat till detta tar man också upp att det har varit en utmaning att få ledamöter med rätt mandat i styrgruppen. De intervjuade pekar således på att det krävs rätt organisationer, representerade av personer med rätt mandat chefer på tillräckligt hög nivå och att dessa personer prioriterar att komma på styrgruppsmötena. En person tar upp att den största utmaningen varit olika organisationers förutsättningar och regelverk. Genom de personer som sitter i styrgruppen har projektet haft en koppling till den lokala samverkansgruppen (LSG). Det var LSG som tillsatte styrgruppen, vilket innebär att styrgruppen har sett de lokala samverkansgrupperna som mottagare av projektets resultat. Försäkringskassans representant i styrgruppen sitter i LSG i samtliga deltagande fyra kommuner. Hon upplever att samarbetet mellan parterna haltar i de kommuner där informationen från projektet inte har nått LSGs representanter. En fortsatt viktig strategisk fråga handlar om regelverket kring aktivitetsersättning under arbetsprövning. Frågan gäller om deltagare kan behålla sin aktivitetsersättning (det vill säga vara inskrivna hos Försäkringskassan) samtidigt som de genomför en arbetsprövning (det vill säga tar del av insats från Arbetsförmedlingen). Styrgruppsordföranden upplever att detta är en viktig framgångsfaktor för att ungdomarna lyckas i sin arbetsprövning och går vidare till anställningar. De intervjuade i styrgruppen är överens om att projektledaren gjort ett mycket bra jobb. Styrgruppens ordförande anser att styrgruppen till varje möte har fått all behövlig information och att projektledaren har haft modet att leverera även mindre bekväm information. Genom att ordföranden känt sig helt trygg med projektledarens arbete, uppger hon att hon själv tagit ett steg tillbaka. Både vid intervjuerna med styrgruppens representanter och vid slutkonferensen kom samtalet in på framtiden för arbetet med projektets målgrupp. Flera av ägarorganisationerna pekar på tydliga lärdomar av projektet som kommer att leda till permanenta förändringar i arbetssätt eller i organisation. I Katrineholm kommer ett 23

ungdomstorg att utvecklas med finansiering från Samordningsförbundet. Arbetsförmedlingen i Eskilstuna har tillsatt mer resurser för att arbeta med målgruppen framöver. Beslutet att öka resursen grundar sig på de lärdomar projektet har gett, att ungdomar i målgruppen behöver längre startsträcka och att det faktiskt ger det resultat vi vill ha: att de kommer ut i jobb. Även Försäkringskassan utökar antalet handläggare som arbetar med målgruppen från fem till sju. Denna förändring har dock inte skett som en direkt följd av projektet, utan därför att myndigheten har fått öronmärkta medel till målgruppen unga med funktionshinder. En utmaning för framtiden som tas upp är att arbetet bygger på frivilliga överenskommelser mellan organisationer, vilket innebär att framtiden beror av organisationsföreträdarnas goda vilja. En utvecklingsmöjlighet som tas upp är att det finns utrymme för att utveckla det första steget, kartläggningen och analysen av den sökandes förutsättningar för arbete, till exempel hur en arbetsplats ska vara utformad för att det ska fungera. Vid ett av styrgruppens möten ett par månader innan projektslut genomfördes en dialogövning med fokus på hur respektive organisation behöver arbeta framöver för att fånga upp och arbeta vidare med projektets resultat. Varje organisationsföreträdare lyfte frågor som de anser är viktiga och hur de ser på den egna organisationens möjligheter att ta tillvara på projektets resultat. I intervjuerna med styrgruppens ledamöter ställdes motsvarande frågor. Resultatet av dialogen och intervjuerna framgår i matrisen nedan. 24

Organisation AF FK Kommun 1 Kommun 2 Viktiga frågor - Ungdomarna i målgruppen har längre startsträcka. - Metoden kräver mer personal - Tätare samarbete mellan AF och arbetsgivare har möjliggjort en högre anpassning av arbetssituationerna till de enskilda individerna. - Ledtiderna har minskat - Detta arbetssätt har gett målgruppen chansen att komma vidare om de inte fått denna möjlighet hade de bara varit passiva. - Vi måste ta ett helhetsgrepp kring individen - Bra resultat att vi har uppnått samsyn kring individerna - Individuella lösningar är en viktig förutsättning Arbetssättet innebär att vi har fått snabbare vägar till AF och FK Vad organisationen behöver göra för att ta tillvara på projektets resultat - AF lokalt måste trycka på organisationen uppåt - Ta fram handläggarstöd - Utforma måluppföljningen så att målgruppen syns i styrkorten - Ett tydligare uppdrag kring målgruppen behöver formuleras av huvudkontoret - Samarbetet mellan AF och FK så som det ser ut idag räcker inte. - För att kunna möta målgruppens behov krävs att specifika handläggare arbetar med dem, lär sig hur målgruppen fungerar - Skapa rutiner för att identifiera var individen får bäst stöd och hur den kan gå mellan kommunens olika insatser och AF. - Kommunens olika enheter skulle behöva en gemensam arbetsmodell i likhet med den som projektet använt. - LSG måste bemannas med personer som har rätt mandat. - Informera AF om vilket stöd kommunen kan erbjuda. - Samverka kring individers behov. - Specialiserade handläggare. En fråga som ingick i dialogen och som styrgruppsledamöterna ombads att reflektera kring, var om någon av d andra organisationerna skulle behöva göra något för att den egna organisationen skulle få förutsättningar att arbeta i enlighet med projektets arbetssätt. En kommunal representant tar upp att Arbetsförmedlingens handläggare 25

behöver vara mer tillgängliga, så att det är möjligt att boka in möten med dem inom en rimlig tidsperiod. En annan kommunal företrädare tar upp att Arbetsförmedlingen behöver leverera underlag som ger tillräcklig information för kommunen beslut om stöd. Flera personer pekar på det mervärde det ger när landstinget vården och psykiatrin är med i samverkan. Det skapar mervärden genom att det ytterligare minskar ledtiderna och gör så att glapp kan undvikas. 4.4.1 Strategiska funktioner inom ägarorganisationerna I syfte att få en bild av hur ägarorganisationerna ser på de arbetssätt som prövats i projektet och på möjligheten att lära av dem, genomförde utvärderarna intervjuer med fem personer med strategiska uppdrag i förhållande till projektets målgrupp. Dessa fyra personer representerar Arbetsförmedlingen centralt (sakområde Ungdom, EUfondsamordning), Försäkringskassan (verksamhetsområde aktivitetsersättning) samt Samordningsförbundet i Sörmland, RAR. En bild som framträder i samtalen med de statliga ägarorganisationerna är att det är svårt för myndigheterna centralt att fånga upp lärdomar från lokala projekt. Både från Arbetsförmedlingen och från Försäkringskassan menar de intervjuade att de inte har varit bra på att implementera resultat från projekt. Ingen av de intervjuade har någon djupare kunskap om projekt Unga på väg till arbete. På båda myndigheterna uppger man att det under en period har pågått ett antal närliggande projekt. På Arbetsförmedlingen centralt ser man omhändertagandet av ett projekts resultat främst som en fråga för styrgruppen. Den intervjuade menar dock att det inte alltid fungerar så väl, eftersom beställaren av ett projekt ofta inte har en tydlig roll som mottagare av projektets resultat. En av de intervjuade tar upp att regionerna har möjlighet att sprida information om sitt metodutvecklingsarbete vid resultatdialoger. Projektens resultat och lärdomar sprids även på myndighetens intranät. Både från Arbetsförmedlingen och från Försäkringskassan tar de intervjuade personerna upp det arbete som görs inom ramen för Finsam, lagen om finansiell samordning. De intervjuade hänvisar till samordningsförbunden dels som aktörer som kan samla lärdomar kring olika målgrupper i utanförskap och agera kunskapsbank, dels som den aktör som kan lösa upp knutar som finns mellan olika myndigheters regelverk. I samtalet med Försäkringskassan nämndes samordningsförbund som den aktör som kan möjliggöra den öppna samverkan mellan flera myndigheter som Unga på väg till arbete har byggt på. Samtidigt nämner den intervjuade personen på Försäkringskassan att den typ av samverkan som prövats i projekt Unga på väg till arbete samtidigt har prövats i en stor mängd andra projekt och även blivit en del i myndigheternas regeringsuppdrag genom det som benämns det förstärkta samarbetet. Ytterligare satsningar i samma linje är 26

beslutade, till exempel ett regeringsuppdrag att arbeta med Supported Employment, också det i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Försäkringskassan har i sina analyser av försäkringssystemen konstaterat att den som har fått rätt till ersättning inte gärna vill förlora den rätten. Detta innebär en inlåsningseffekt i försäkringen, som är särskilt allvarlig för unga. Oron för att förlora rätten till ersättning kan leda till att unga personer avstår från att testa sin kapacitet i en arbetsprövning eller utbildning. Arbetssätt som leder till att unga i utanförskap kommer in på arbetsmarknaden har därför ett särskilt stort värde, menar den intervjuade personen. 4.5 Projektledningen Projektledningens bild av projektets resultat bygger främst på de resultat som projektledaren har redovisat i statusrapporter till ESF-rådet och i redovisning vid slutkonferensen. Utvärderarna har även inhämtat information i samtal med projektledaren. Projektledaren konstaterar att målen som sattes upp vid projektstart inte är nådda. De orsaker till avvikelsen som hon identifierar är dels att det var många i målgruppen som inte klarade av en arbetsprövning. Av de ca 180 personer som aktualiserats för samverkan inom Unga på väg till arbete har 50 personer inte klarat av att genomföra en arbetsprövning. Inom denna grupp finns en stor andel individer som inte fullföljt gymnasiet och som är under 20 år. När samma kontroll har gjorts för de personer som efter arbetsträningen har gått vidare till en anställning visar det sig att 27 av 28 personer i gruppen har fullföljt gymnasiet. De flesta har gått på gymnasiesärskola eller annan anpassad skolgång. Projektledaren upplever att Unga på väg till arbete har varit ett lyckat projekt. De framgångsfaktorer som projektledaren väljer att lyfta fram redovisas i följande ruta. 27

Framgångsfaktorer Kunskaper till ingångar Samverkan rätt stöd & insats, (även utan beslut) Stöd i vardagen Kontakter med arbetsplatser Korta processer ej glapp Processer som tar tid (ej tidsbegränsade beslut) Behålla ersättning Handläggarnas handlingsutrymme 5 Bedömning av projektets resultat 5.1 Måluppfyllelse Projektet har i princip nått de mål som sattes upp. Det kvantitativa målet var att 60 procent av deltagare efter genomförd arbetsprövning ska gå vidare till Arbetsförmedlingens regi. Resultatet blev 56 procent. Andelen deltagare som går vidare inom Arbetsförmedlingen eller direkt till arbete utan lönestöd eller till studier är 62 procent. Totalt av de 178 deltagare som påbörjat insatsen är denna andel 45 procent. Utöver dessa individer har ytterligare 17 personer (10 procent) efter arbetsprövning gått vidare till att få stöd av arbetsspecialist inom kommunen. Swecos bedömning är därför att minst 60 procent av deltagarna har kommit närmare arbetsmarknaden på ett tydligt sätt. Styrgruppens ledamöter som representerar ägarorganisationerna uttrycker stor nöjdhet med resultatet. Detta resultat är uppnått trots att många av de ungdomar som påbörjade insatsen inte hade möjlighet att klara av att arbetspröva i enlighet med projektidén. En jämförelse med andra insatser visar också att målnivån var högt satt, vilket gör att resultaten bedöms vara mycket goda. Insatser för individer som varit sjukskrivna och som Arbetsförmedlingen tillsammans med Försäkringskassan har gemensamt uppdrag att hjälpa att återfå sin arbetsförmåga har ett lägre utflöde till arbete. Uppföljningen 2013 visar att 16 procent går vidare till arbete eller studier. 8 Andra projekt som Sweco Strategy 8 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport 2014, s. 95 28

utvärderat har i jämförelse med Unga på väg till arbete lägre ställda mål och sämre resultat. Ett projekt i södra Sverige med syfte att stötta unga med aktivitetsersättning att ta sig vidare till arbete eller studier hade målsättningen att 35 procent av deltagarna helt eller delvis ska lämna aktivitetsersättningen för arbetsmarknaden och/eller reguljära studier. I detta projekt ligger andelen deltagare som lämnat aktivitetsersättningen på cirka 40 procent. En sammanfattning av projektets resultat redovisas i följande matris. Önskat resultat Utveckla samverkan och säkerställa rollerna mellan myndigheterna Bygga upp en sammanhållen process för de ungdomar som deltar Unga funktionsnedsatta är bättre rustade för att ta dela v AFs insatser Unga har ökat sin anställbarhet Bygga god relation med arbetsplatser Ett arbetssätt som ökar jämställdheten Att påverka arbetsgivare att se målgruppen som en resurs Ett arbetssätt som bygger på enkel kommunikation och som kan implementeras Uppnått resultat Delvis uppnått Samverkan ser olika ut i de fyra kommunerna. Att få till stånd nätverk i Flen var ett viktigt steg. Ansökan om finansiering av ett Ungdomstorg i Katrineholm är en mer utvecklad samverkan. Uppnått Arbetssättet har möjliggjort att ungdomarna inte hamnar mellan stolarna, handläggarna har följt med tills en ny stödperson har tagit vid. Genom att deltagarna har kunnat behålla ersättningen mellan försäkringssystemen har processen kunnat hållas samman. Uppnått Genom att deltagarna har kunnat ta tid på sig har de fått möjlighet att lyckas Uppnått De som har genomfört arbetsprövning har i stor utsträckning ökat sin anställningsbarhet. 60 procent av deltagarna bedöms ha kommit närmare arbetsmarknaden Uppnått Fallstudierna visar att de goda relationerna med arbetsplatser har varit en framgångsfaktor. Ej uppnått Projektet har haft ojämn fördelning av kvinnor och män. Frågan har hanterats, men resultatet är ändå ojämnt. Delvis uppnått Några arbetsgivare uppger i intervjuer att de ser målgruppens om en resurs. Uppnått Flera delar av projektet kommer att implementeras. Projektägaren menar att det delvis beror på att arbetssättet varit så pass verksamhetsnära. 29

5.2 Framgångsfaktorer I de fallstudier som genomfördes identifierades följande centrala teman för deltagarnas positiva utveckling. 5.2.1 Relationen till arbetsgivaren: hitta bra arbetsgivare Fallstudierna visar att de individer som lyckats bra med arbetsprövningen har haft tillgång till skräddarsydda arbetssituationer. Utvärderarna konstaterar att individer som inte nödvändigtvis har kommit närmare arbetsmarknaden generellt, ändå kan arbeta flera timmar om dagen, med rätt förutsättningar. Genom att Arbetsförmedlingens handläggare inom projektet Unga på väg till arbete har kunnat lägga ner mer tid på att hitta och stötta arbetsgivare har detta varit möjligt. Genom detta arbetssätt har Arbetsförmedlingen kunnat skapa ett stort nätverk av arbetsgivare och aktivt underhålla detta nätverk. Med Bra arbetsgivare avses också arbetsgivare som har en positiv inställning till den individ som ska arbetspröva. Om ungdomarna i målgruppen ska ha goda förutsättningar att arbeta, är det av vikt att Arbetsförmedlingen kan fortsätta rekrytera arbetsgivare som kan ge de rätta förutsättningarna. Sweco vill också framhålla att de myndigheter som samverkan kring målgruppen också kan ta ett ansvar som arbetsgivare. Särskilt tydligt är detta för kommunerna. 5.2.2 Gott om tid: långsam utveckling från låg nivå För flera av de deltagare som ingick i fallstudierna hade vägen till en lyckad arbetsprövning varit lång. Utvärderarna konstaterar att en viktig aspekt för att nå framgång för målgruppen är att det får ta tid. Ungdomarna i målgruppen behöver lång tid på sig för att pröva sig fram. Genom att inte forcera utvecklingen utan ge dem möjlighet att prova, göra om, långsamt trappa upp arbetsprövningen, så ökar chanserna för att individen så småningom ska kunna gå vidare till en anställning med stöd av lönebidrag. Ett citat från en av intervjuerna kan illustrera detta: Hon kunde få rätt till halvtid utan att först behöva krascha och bli sjukskriven Den aktuella målgruppen behöver mer tid för att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett exempel är en deltagare som från gymnasiets asperger-klass med barn- och fritidsinriktning kom in i projektet. Efter ett par månader fick hon sin första arbetsprövningsplats på en förskola. Efter ett år då platsen avslutades klarade hon av att arbeta 50 procent. Efter ytterligare fyra månader fick hon en ny arbetsprövningsplats på en öppen förskola. Efter sex månader valde förskolan att anställa henne i en 30

utvecklingsanställning. På båda platserna krävdes täta uppföljningar av Arbetsförmedlingens handläggare. Detta var möjligt inom projektet, vilket det inte hade varit inom ordinarie verksamhet där motsvarande resurs inte finns tillgänglig. Vikten av att låta målgruppen utvecklas i sin egen takt är en lärdom som ägarorganisationerna bör ta med sig från projektet. En annan lärdom är vikten av att skapa förtroende mellan handläggare och individ, vilket är en del i att insatsen behöver längre tid. 5.2.3 Överlappande övergångar och parallella stöd En tredje framgångsfaktor är vikten av att undvika glapp mellan insatser och aktiviteter. För flera av deltagarna har det varit av betydelse att de har kunnat ha flera kontaktpersoner och att insatser från olika myndigheter löpt parallellt i övergångsfaser. Handläggarna i projektet har haft en samordnande funktion för individen och tillsammans med individen träffat andra myndigheter och andra aktörer. En del i detta arbetssätt är att det finns en medarbetare i det här fallet Arbetsförmedlingens medarbetare i projektet som har haft överblicken och sett till att individen inte blir utan stöd utan att det är någon som tar vid. När en deltagare har påbörjat en arbetsprövning har handläggaren varit aktiv även ute på arbetsplatsen tills handledaren helt tagit över rollen som trygghet. Likaså har SIUS-konsulenter fasats in och funnits med hela vägen tills anställning eller sysselsättning är etablerad. Om processen av någon anledning avbryts i förtid är man snabb med att fånga upp för att undvika att personen kastas ut och får börja om från början. 5.2.4 Individens motivation: Samförstånd kring individens egna förutsättningar I ett antal av de studerade fallen konstaterar utvärderarna att en utveckling som har lett till framgång har skett, som ett genombrott, när individen själv visar på ökad självinsikt eller tar egna initiativ. Exempelvis då en person, från att ha varit tyst och inbunden och inte visat på en tydlig egen vilja, har börjat uttrycka personliga intressen eller själv beskrivit sina egna begränsningar. Detta kan beskrivas som att individen har fått en egen insikt. Utvärderarna bedömer därför att en framgångsfaktor är att individen får insikt om sina egna förutsättningar på ett sådant sätt att det finns ett samförstånd mellan handläggarnas och individens uppfattningar av vilka möjligheter som finns. Detta är en oftast förutsättning för att individen ska få motivation att gå vidare. 5.2.5 Fungerande nätverk För några av individerna i fallstudierna var det privata nätverket en viktig del i att motivera deltagaren till utveckling. Detta var inte alltid så tydligt i fallen. Vi har ändå valt att ta med det som en framgångsfaktor eftersom fallstudierna också visade på ett fall då 31

ett negativt nätverk satte käppar i hjulet för individen. Framgångsfaktorn kan således beskrivas som vikten av att ha en positivt och stöttande eller i alla fall inte ett motarbetande nätverk. För individerna i fallstudien såg de positiva och stöttande nätverken mycket olika ut. För någon kunde det vara familjen, för någon annan var det en vårdkontakt och för en tredje var det en kontaktperson från kyrkan som utgjorde en viktig hörnsten i personens liv. Oavsett vilken roll denna stöttande person har för individen handlar det om att det finns någon utanför projektet som följer individen och stöttar parallellt med insatsen. 5.2.6 Helhetssyn med stöd både i privatlivet och i arbetslivet Målgruppen för Unga på väg till arbete omfattar personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Vanligtvis skiljer Arbetsförmedlingen på det stöd en individ kan få för att överkomma hinder vid arbete sådant stöd kan Arbetsförmedlingen bidra till och stöd som handlar om att klara av vardagen. I projekt Unga på väg till arbete har medarbetarna kommit fram till att kännedom om personers vardagsliv är en förutsättning för att kunna anpassa arbetslivet på ett relevant sätt. Genom att Arbetsförmedlingens handläggare anlägger en helhetssyn på individen kan de identifiera vilket stöd som behövs. Detta är en framgångsfaktor för det arbetssätt som prövats. För en person med en kognitiv funktionsnedsättning kan ett hjälpmedel som underlättar vardagslivet vara den pusselbit som gör att ett arbete blir möjligt. Det kan också handla om att Arbetsförmedlingens handläggare har möjlighet och resurser att gå lite längre genom att exempelvis möta upp vid bussen, påminna om tider som ska passas eller delta i möten med andra myndigheter. Samverkan med olika parter (boendestöd, arbetskonsulent, föräldrar) krävs ibland för att få en sådan helhetssyn. Det kan till exempel ha betydelse att kunna anpassa arbetstiden så att individen även ska kunna hantera vardagliga sysslor som att orka laga mat och äta. 5.3 Samhällsekonomisk utvärdering En samhällsekonomisk analys har genomförts för att beräkna hur projektets ekonomiska konsekvenser ser ut. Resultaten visar att kommuner och landsting får positiva ekonomiska resultat av insatsen, både på kort och på lång sikt. För Arbetsförmedlingen innebär arbetssättet höga kostnader, vilket får till konsekvens att återbetalningstiden för insatsen är lång, 106 månader. Åtgärdskostnaden för de 30 personer som ingår i utvärderingen har varit 4,2 mkr inklusive indirekta skatter. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på 142 000 kr. Kommunen står för två procent för finansieringen, Försäkringskassan för en procent, 32

Arbetsförmedlingen för 43 procent medan staten/eu står för resterande 54 procent. Sammanställningen finns redovisad i tabell 3. Figur 3 Kostnader för projektets genomförande för samhället som helhet samt för berörda aktörer. Totalt Per deltagare Kommunerna 68 302 kr 2 277 kr Staten totalt, därav 4 178 388 kr 139 280 kr Arbetsförmedlingen 1 468 490 kr 48 950 kr Försäkringskassan 34 151 kr 1 138 kr Staten, övrig 1 844 150 kr 61 472 kr Samhället som helhet 4 246 690 kr 141 556 kr Lönsamheten är beroende av de i urvalet ingående individernas inkomster och resursutnyttjande efter projektet. I Unga på väg till arbete gick 15 av de 30 personerna i urvalet från en situation med aktivitetsstöd, aktivitetsersättning, ekonomiskt bistånd eller studiemedel till en situation då de arbetade och hade egen försörjning i anställning med lönebidrag. Kostnaderna för lönebidragen ligger under Arbetsförmedlingen, vilket förklarar varför det är negativ lönsamhet för Arbetsförmedlingen. - För kommunen har Unga på Väg till arbete inneburit en lönsamhet som på kort sikt ligger strax under 300 000 kr och på fem års sikt på drygt 1,5 miljoner. - Landstinget har en viss lönsamhet, tack vare minskade handläggningskostnader för ersättning. - För Försäkringskassan blir det en viss lönsamhet, nära 500 000 kr på ett års sikt och 2,5 miljoner på 5 års sikt. Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har en negativ lönsamhet vilket beror på att Arbetsförmedlingens resultat slår igenom. Den modell för samhällsekonomisk utvärdering som används NyttoSam utgår från att samtliga individer har potential att arbeta heltid utan subventioner, vilket gör att även dessa individer jämförs mot denna potential. Om man tittar på dessa individers förändrade situation framträder en bild som är relevant att ställa mot ekonomiska beräkningar som NyttoSam landar i. Av de 30 personer som ingår i utvärderingen har 15 personer egen inkomst (med lönebidrag) efter projektet. Tretton av dem levde på ersättning från försäkringssystemen (aktivitetsstöd eller aktivitetsersättning) innan projektet. De två resterande var i utbildning innan projektet (med bidrag från CSN). Eftersom lönebidragen betyder att staten fortfarande har en kostnad för individen, visar beräkningarna en låg ekonomisk lönsamhet. 33

5.4 Samverkan Projekt Unga på väg till arbete har visat att samverkan bidrar till goda resultat för de ungdomar med funktionsnedsättningar som har behov av stöd från flera myndigheter. Den samverkan som behövs är både organisatorisk samverkan att handläggare från flera myndigheter kommer överens om en gemensam målbild och handlingsplan och en strukturell samverkan som möjliggör en vidare tolkning av de respektive regelverk som styr vilka möjligheter som är öppna för målgruppen. Vad som är möjligt att uppnå i ett projekt är delvis beroende av hur styrgruppen fungerar. I projekt Unga på väg till arbete konstaterar Sweco att olika ägarorganisationer har haft olika stort engagemang, vilket har fått betydelse för vilka mervärden projektet kan ge. Swecos bedömning är att en genomtänkt bemanning av styrgruppen är viktig. För att samverkans vinster ska kunna etableras krävs att styrgruppen bemannas av personer med rätt mandat och att dessa personer har tillräckligt engagemang för projektet för att prioritera styrgruppsmötena och sprida kunskap om projektet i sin egen organisation. 5.5 Jämställdhet Projektet utgick i sitt jämställdhetsarbete från 4R-metoden. En genusspaning genomfördes i ett tidigt skede i projektet, då man förde statistik över det egna arbetssättet, t ex hur man kommunicerar med kvinnor respektive män). Spaningen och de slutsatser som medarbetarna drog av den dokumenterades i en matris, se bilaga 2. Projektet konstaterade tidigt att fler män än kvinnor påbörjat insatsen. Eftersom det fanns en målsättning att ha en jämn könsfördelning bland deltagarna, var detta något som projektledningen ville studera närmare och analysera orsaker till. Under en period gjorde medarbetarna egna observationer av sitt arbetssätt för att identifiera i vilka bemärkelser det kunde finnas brister i jämställdhetsarbetet. Observationerna landade i att det var just det ojämna intaget av deltagare som var den ojämställdhet som projektet upplevde att de behövde arbeta vidare med. Tillsammans med Sweco genomfördes ett arbetsseminarium i syfte att identifiera orsaker till det ojämna inflödet och vilka aktiviteter eller insatser som skulle kunna vända utvecklingen. Seminariet ledde till ett antal prioriterade aktiviteter formulerades, så som: - Informationen till sökande om vad som skulle komma att krävas av dem förtydligades - Kontaktpersoner som remitterar deltagare fick utökad information - Informationen till potentiella kvinnliga deltagare stärktes En aktivitet som genomfördes som en följd av detta var att kontaktpersonerna bjöds in till en föreläsning om genusperspektiv. Vid projektslut konstaterar projektledaren att det trots arbetet med att jämna ut inflödet, var fler män än kvinnor som deltog. 34

Vid intervjuer med styrgruppens ledamöter framkommer att styrgruppen har tagit upp jämställdhetsfrågan regelbundet. 5.6 Strategisk påverkan Med strategisk påverkan avses hur projektet har påverkat ägarorganisationerna när det gäller organisation och regelverk eller andra strategiska aspekter av myndigheternas arbete. En förutsättning för att kunna påverka myndigheterna på strategisk nivå, är att det finns en koppling från projektet och upp i organisationerna. I projekt Unga på väg till arbete konstaterar utvärderarna att styrgruppen inte har varit sammansatt på ett sätt som möjliggör strategisk påverkan. Samtidigt har kopplingen till de lokala samverkansgrupperna varit god för några organisationer. Detta är en god förutsättning för att kunna implementera resultat, vilket vi återkommer till nedan. Projektet har även bidragit till strategisk påverkan när det gäller: - Samverkan mellan myndigheter: I Flen fanns innan projektet inte samma etablerade samverkan som i de tre andra kommunerna. Projektet har bidragit till att ett nätverk mellan myndigheterna har kommit till stånd i Flen. - Samlokalisering: Samverkan kan underlättas om myndigheter som ska samverka är samlokaliserade. Projektet har haft en strategisk påverkan genom att planer om samlokalisering har tagits upp som en följd av arbetet i projektet. Samlokalisering främjar generellt sett samverkan. Vid en samlokalisering av handläggare från flera myndigheter, har andra projekt också sett mervärden i att skapa lokaler som är öppna för deltagarna att använda även när de inte har möte med sin handläggare. Att kunna komma och ta en kopp kaffe och träffa andra deltagare har haft värde, visar till exempel utvärderingarna av projekt som Ung kraft (Arbetsförmedlingen Sundsvall) och Xplore! (Stockholms stad). En strategisk fråga som projektet har identifierat, men där det lokala projektet inte haft mandat att göra regelförändringar handlar om ersättningarna till deltagare. I den lokala kontexten har man beslutat att deltagarna kan behålla ersättning från Försäkringskassan när de går in i insatser för Arbetsförmedlingen. En motsvarande förändring av regelverket vore enligt projektets medarbetare att önska. Sweco konstaterar att flera projekt som testar metoder för att stötta individer att komma in på arbetsmarknaden har pekat på vikten av att deltagarna kan behålla sin ersättning. Till exempel i projekt Aktivering och mobilisering inför arbetslivsintroduktion, AMiA (Försäkringskassan), är ett av resultaten att individens möjligheter att klara av en rehabilitering delvis beror av individens ekonomiska trygghet. När individen ställs inför ett byte av ersättningssystem, vid 35

övergång mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, skapas otrygghet och individens fokus förskjuts från sin rehabilitering till sin ekonomi. 5.7 Förutsättningar för implementering Projekt som arbetssätt utmärks av att det är ett målinriktat arbetssätt i en temporär organisation. Alla projekt har vissa ramar gemensamt: - Det ska finnas en förutbestämd slutpunkt - Det ska finnas en förutbestämt resultat - Det ska finnas en mottagare av resultatet Tydligheten i dessa ramar påverkar möjligheten att implementera något av det som testats i ett projekt. För att den permanenta organisationen ska kunna ta tillvara på den temporära organisationens arbete bör man från början ha klargjort vad som ska levereras (resultat) och till vem (mottagare). Styrgruppen utgör den formella länken i kedjan mellan projekt och permanent organisation. Ytterligare en förutsättning för implementering är därför att styrgruppens roll är klar och att styrgruppens ledamöter tar ansvar för att utgöra länken mellan projekt och ordinarie struktur. Under projektperioden är det projektledaren som ansvarar för att ett resultat produceras. När projektet avslutas och projektledarens tjänst avslutas är det mottagaren av resultatet som ansvarar för att resultatet realiseras. Styrgruppens ledamöter är ansvariga för att förverkliga implementeringen av projektet. Studier av hur projekt för unga implementeras har visat att fastän projekt genomförs, pengar är tillsatta och en satsning har stöd bland politiker och tjänstemän, så blir intentionerna inte förverkligade. Beslutsfattare hänvisar ofta till olika kunskapsunderlag som behövs för att kunna fatta beslut. Det visar sig att kunskap inte räcker det krävs också något mer, en övertygelse, eller vilja att driva projektets resultat vidare. Sweco Strategy bedömer att projekt Unga på väg till arbete har goda förutsättningar för implementering genom att: - Projektet har genomförts med goda resultat - Projektledaren har gjort ett bra jobb som har uppskattats av styrgruppen - Kopplingen till etablerade samverkansstrukturer i Lokala samverkansgrupper och de handläggarnätverk som är kopplade till dem. - Projektet har etablerat ett arbetssätt där handläggarna utnyttjar en större del av det handlingsutrymme som finns inom respektive regelverk, än vad de vanligtvis gör. - Nätverk med arbetsgivare har etablerats. 36

Några förutsättningar som kan försvåra implementeringen: - Styrgruppen i sin helhet hade kunnat vara mer aktiv. Brist på engagemang har funnits från en av kommunerna och hade kunnat vara starkare från flera parter. Styrgruppen har tagit emot den information som projektledaren har levererat, men endast ett fåtal av ledamöterna har aktivt verkat för att sprida information om projektets arbetssätt och resultat. - Relaterat till föregående punkt är otydligheten när det gäller mottagandet av projektets resultat. För flera av styrgruppens ledamöter har rollen som mottagare av resultat och ansvaret för att sprida information om projektet och dess resultat varit oklart. Denna brist har emellertid haft mindre påverkan i projekt Unga på väg till arbete än vad den skulle ha haft i många andra projekt. Detta beror på kopplingen till de lokala samverkansgrupperna, som i vissa bemärkelser har tagit den roll som en styrgrupp skulle ha kunnat ha. Eftersom dessa grupper är permanenta samverkansgrupper, så har denna lösning istället för att vara en svaghet, blivit en styrka för implementeringen av resultat. I intervjuerna med styrgruppen framkom det också att det faktum att metoden är verksamhetsnära bidragit till att arbetssättet i projekt Unga på väg till arbete implementeras i olika delar. Vid tidpunkten för utvärderingen står det således redan klart att: - Arbetsförmedlingen förstärker arbetet med funktionsnedsatta genom att tillsätta en tjänst. - Samordningsförbundet har beviljat finansiering av ett ungdomstorg i Katrineholm. - Nätverk och kontakter med arbetsgivare är etablerade och fortsätter att användas av Arbetsförmedlingen. Flera arbetsgivare, särskilt de sociala företag som tagit emot deltagare, har efter projektet god kunskap om och beredskap att ta emot fler ungdomar för arbetsprövning. Ett antal arbetsgivare har hört av sig till Arbetsförmedlingen för att erbjuda platser. 37

6 Referenslista Alltjämt ojämlikt! Levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning, 2010, Socialstyrelsen http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/arbetsmarknad/arbetsloshet/ungdomsarbet sloshet-per-manad/, uttagsdatum 2014-06-11 Möjligheter på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning - En metautvärdering av projekt inom Europeiska socialfonden, 2011, Svenska ESF-rådet Tio år med aktivitetsersättning - en studie av situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, Socialförsäkringsrapport 2013:2 Fokus 12 Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning, Ungdomsstyrelsens skrifter 2012:13 Socialförsäkringsrapport 2013:2 www.forsakringskassan.se/statistik/sjuk... Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsrapport 2014 38

Bilaga 1 Samhällsekonomisk utvärdering Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga på Väg till Arbete 2014-06-13 39

Sammanfattning Resultat Intäkten är på kort sikt 484 000 kr Lönsamheten är negativ på kort sikt: -3,8 mkr Återbetalningstiden är 106 månader. Verkningsgraden (de första tolv månaderna efter projektet), uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgänglig potential är tre procent. Deltagarnas arbetsinsats har sammanlagt ökat med fem procent och deras konsumtion/behov av vård, omsorg, handläggning etc. har ökat med 100 procent. För kommunen är intäkten 339 000 kronor För landstinget är intäkterna 55 000 kronor Staten totalt har haft kostnader på 4 178 388 kr. Arbetsförmedlingens del av detta är ca 1,5 mkr Inledning Föreliggande rapport avser en samhällsekonomisk utvärdering av Arbetsförmedlingens projekt Unga på väg till arbete. Projektet är delfinansierat av Europeiska socialfonden. Sweco Strategy har anlitats som extern utvärderare av projektet. Den samhällsekonomiska utvärderingen är genomförd av underkonsulten payoff AB. Rapporten omfattar: - Redogörelse för projektets klassificering som arbetsmarknadsprojekt i relation till andra motsvarande projekt som utvärderats med samma metod - Ekonomisk analys av projekt Job Action Plan Europe med resultat för samhället som helhet och för olika aktörer/sektorer - Känslighetsanalys, som belyser hur lönsamheten skulle påverkas om andra antaganden görs i beräkningarna för ekonomiska resultat 40

Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för våra ekonomiska beräkningar har ett antal antaganden och avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Läs vidare i bilaga 3. Projektets klassificering payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika samverkansprojekt. Det innebär att likvärdiga projekt klassas in i ett antal separata kategorier. Klassificeringen möjliggör jämförelser mellan likvärdiga verksamheter. 1. skapa krav på tydligare målsättning för verksamheten/projektet 2. möjliggöra jämförelser mellan likvärdiga verksamheter - hur bra är resultatet av aktuellt projekt/vår verksamhet jämfört med likartade projekt/verksamheter? 3. underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder för kommande projekt/ verksamheter och underlättar en eventuell implementering Enligt det system för klassificering som payoff tagit fram tillhör Unga på Väg till Arbete klass T9. Kriterierna för att tillhöra klass T9 är följande: Steg 1. Projektet är utvärderat med vår standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Detta kriterium har uppfyllts. Steg 2. Projektets mål är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts. Steg 3. Utanförskapet är relativt omfattande för deltagarna. Projektet har en potential per deltagare i föreläget på 534 000 kr. Detta innebär låg produktion och/eller viss resursförbrukning i föreläget. Steg 4. Resurserna i projektet är stora. Projektet har kostat 142 000 kr per deltagare. Ekonomisk analys 41

Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I tabell 1 nedan framgår projektets samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt - 12 månader - maximalt hade kunnat uppnås när insatsen startade, kopplat till de deltagare som ingår i utvärderingen. Potentialen kan även uttryckas som att den speglar deltagarnas sammanlagda samhällsekonomiska kostnad när de påbörjade sitt deltagande i verksamheten. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget. Begreppsförklaring, tabell 1 Med tillgänglig potential i föreläget avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i projektet. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett heltidsarbete med en månatlig lön på 27 150 kr 9 minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i projektet, plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård, omsorg och utnyttjande av arbetsmarknadsstöd som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i projektet. För en individ över 25 år som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar vård utgör potentialen cirka 585 000 kr på ett år. Om alla deltagare skulle ha ett produktivt arbete på heltid och inte någon skulle vara i behov av stödresurser vore potentialen noll. Högsta potential på individnivå i projekt Unga på Väg till Arbete var 608 000 kr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget var i utbildning och hade studiestöd från CSN. Lägsta potential på individnivå var 492 000 kr. Den totala potentialen på ett års basis utgjorde 16 mkr vid projektets start för populationen, motsvarande 534 000 kr per deltagare. 9 Anledningen till att vi valt 27 150 kr som referenslön är att när payoff startade sin verksamhet år 2007 var genomsnittslönen för heltidsarbete i Sverige 27 150 kr i månaden. Trots att genomsnittslönen stigit sedan dess har vi valt att (tillsvidare) behålla denna referenslön för att underlätta jämförelsen mellan olika projekts resultat. 42

Tabell 1. Sammanställningen visar projektets samhällsekonomiska potential baserat på de 30 deltagare som ingår i utvärderingen i före- och efterläge samt projektets verkningsgrad. Kort sikt Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning Utnyttjad potential, varav produktion vård, omsorg och handläggning Kvarvarande potential i efterläge 16 025 000 kr 15 764 000 kr 261 000 kr 484 000 kr 746 000 kr -262 000 kr 15 541 000 kr Genom att vissa deltagare kommer in i arbete frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen, trots att samhällets kostnader för gruppen ökar. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte utnyttjar något arbetsmarknadsstöd genom lönebidrag eller SIUS har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som att projektet har gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen minskat ( utnyttjad potential ) med 484 000 kr, vilket motsvarar en verkningsgrad på tre procent. Utslaget per deltagare motsvarar den minskade kostnaden 16 000 kr och den kvarvarande potentialen är därmed 518 000 kr per deltagare. Intäkter I tabell 2 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter Unga på Väg till Arbete genererat på kort sikt (ett år) för samhället som helhet samt uppdelat på kommun, landsting och stat. I tabell 3 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer samt för individen/hushållet och försäkringsgivarna. De prognostiserade intäkterna på medellång sikt, fem år, redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; kommun, landsting och stat. Inom den statliga sektorn särredovisas intäkter på medellång sikt även för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 43

Tabell 2. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn. Kort sikt, ett år Per deltagare, kort sikt Medellång sikt, fem år Kommun 339 000 kr 11 300 kr 1 695 000 kr Landsting 55 000 kr 1 833 kr 275 000 kr Staten: därav -363 000 kr -12 100 kr -1 815 000 kr Arbetsförmedlingen -1 213 000 kr -40 433 kr -6 065 000 kr Försäkringskassan 516 000 kr 17 200 kr 2 580 000 kr Övrig stat 334 000 kr 11 133 kr 1 670 000 kr Individerna/hushållen 361 000 kr 12 033 kr 1 805 000 kr Försäkringsgivarna 91 000 kr 3 033 kr 455 000 kr Samhället som helhet 484 000 kr 16 133 kr 2 420 000 kr Som framgår av tabell 2 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 30 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara 484 000 kr. Kostnader Åtgärdskostnaden för de 30 personer som ingår i utvärderingen har varit 4,2 mkr inklusive indirekta skatter. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på 142 000 kr. Kommunen står för två procent för finansieringen, Försäkringskassan för en procent, Arbetsförmedlingen för 43 procent medan staten/eu står för resterande 54 procent. Sammanställningen finns redovisad i tabell 3. Tabell 3. Kostnader för projektets genomförande för samhället som helhet samt för berörda aktörer. Resultat/lönsamhet Totalt Per deltagare Kommunerna 68 302 kr 2 277 kr Staten totalt, därav 4 178 388 kr 139 280 kr I tabell 4 nedan redovisas en sammanställning över projektets resultat/lönsamhet för samhället som helhet och för kommunen, landstinget, Arbetsförmedlingen, 6.1 6.2 Arbetsförmedlingen 1 468 490 kr 48 950 kr Försäkringskassan 34 151 kr 1 138 kr Staten, övrig 1 844 150 kr 61 472 kr Samhället som helhet 4 246 690 kr 141 556 kr 6.3 6.4 44

Försäkringskassan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som i ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. Om beräkningen utgår från att hela projektkostnaden belastar år ett, är lönsamheten för samhället på kort sikt negativ, -3,8 mkr. Tabell 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt samt payoff-tid för samhället som helhet samt för olika aktörer i samhället. Med i.v. avses inget värde antingen beroende på att aktören inte är medfinansiär alternativt uppvisar negativ intäkt. Kort sikt, ett år Per deltagare, kort sikt Medellång sikt, fem år Payofftid Samhället -3 762 690 kr -125 423 kr -1 828 147 kr 106 Kommun 270 698 kr 9 023 kr 1 625 077 kr 3 Landsting 55 000 kr 1 833 kr 276 295 kr i.v. Staten totalt, varav -4 541 388 kr -151 380 kr -5 992 769 kr i.v. Arbetsförmedlingen -2 681 490 kr -89 383 kr -7 531 971 kr i.v. Försäkringskassan 481 849 kr 16 062 kr 2 544 553 kr 1 Unga på Väg till Arbete har en återbetalningstid för samhället på 106 månader. Lönsamheten är beroende av de i urvalet ingående individernas inkomster och resursutnyttjande efter projektet. I Unga på väg till arbete gick 15 av de 30 personerna i urvalet från en situation med aktivitetsstöd, aktivitetsersättning, ekonomiskt bistånd eller studiemedel till en situation då de arbetade och hade egen försörjning i anställning med lönebidrag. Kostnaderna för lönebidragen ligger under Arbetsförmedlingen, vilket förklarar varför det är negativ lönsamhet för AF. För kommunen har Unga på Väg till arbete inneburit en lönsamhet som på kort sikt ligger strax under 300 000 kr och på fem års sikt på drygt 1,5 miljoner. Landstinget har en viss lönsamhet, tack vare minskade handläggningskostnader för ersättning. För Försäkringskassan blir det en viss lönsamhet, nära 500 000 kr på ett års sikt och 2,5 miljoner på 5 års sikt. Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har en negativ lönsamhet vilket beror på att AF s resultat slår igenom. 45

Känslighetsanalyser Genom att genomföra tre olika typer av känslighetsanalyser kan vi studera hur lönsamheten påverkas om någon eller några av förutsättningarna för utvärderingen ändras i olika avseenden. Känslighetsanalys 1, påverkan av yttre faktorer Om man antar att 25 procent av deltagarna (motsvarande 7,5 st.) nått sin förbättrade status även utan medverkan i projektet, hur påverkas lönsamheten för samhället? Beräkningen genomförs på så sätt att vi reducerar intäkten med 25 procent medan den totala kostnaden behålls. Den totala intäkten för samhället reduceras till 363 000 kr medan kostnaden alltjämt är 4,2 mkr. Resultatet av detta blir att lönsamheten är -3,9 mkr, motsvarande -129 000 kr per deltagare (jämfört med -3,8 mkr respektive -125 000 kr utan den 25 procentiga reduceringen i intäkt). Återbetalningstiden ökar med 25 månader till 141 månader. Känslighetsanalys 2, resultatets stabilitet En alternativ känslighetsanalys vid en urvalsstudie baseras på att man exkluderar extremvärden (i detta fall det enskilt högsta och det enskilt lägsta) från de ekonomiska beräkningarna. På så sätt kan man undvika att några enskilda värden som kommit med i urvalet snedvrider resultatet på ett icke representativt sätt. Exkluderar vi nu dessa extremvärde sjunker intäkten från totalt 484 000 kr till 418 000 kr. Lönsamheten per deltagare sjunker då från -125 000 kr till -128 000 kr på ett års sikt. Återbetalningstiden ökar i detta fall från 106 till 123 månader. Känslighetsanalys 3, åtgärdskostnaden avskrivs på tre år En tredje känslighetsanalys kan genomföras genom att projektkostnaden avskrivs på tre år. Kostnaden per år blir då 4,2/3 = 1,4 mkr vilket ger en kortsiktig negativ lönsamhet på - 932 000 kr. Motsvarande siffra utan avskrivning är -3,8 mkr. Jämförelser med likartade projekt Resultatet för Unga på Väg till Arbete har jämförts med andra projekt och verksamheter som också syftar till att få in deltagarna som är i relativt omfattande utanförskap i arbetslivet. De insatser som vi jämför med är liksom Unga på väg till arbete insatser som har stora resurser. Om vi jämför resultatet för Unga på Väg till Arbete med de tio insatser som payoff utvärderat de senaste fem åren inom samma klassificering framgår följande (snittvärdet för de tio övriga i parentes): 46

1. Återbetalningstid, 106 månader (30 månader). Detta innebär en betydligt längre återbetalningstid än genomsnittet inom klassen. 2. Lönsamhet per deltagare kort sikt, -125 000 kr (-62 000 kr). Detta innebär att lönsamheten är betydligt lägre än genomsnittet i klassen. 3. Lönsamhet per deltagare medellång sikt, -61 000 kr (258 00 kr). Detta innebär att även lönsamheten per deltagare är betydligt lägre än genomsnittet i klassen. 4. Potentialen per deltagare i föreläget är 534 000 kr (614 000 kr). Den lägre potentialen beror på att deltagarna inte hade så många insatser, vård och handläggning innan projektdeltagandet relativt genomsnittet i klassen. 5. Verkningsgrad tre procent (12 procent). Detta innebär att relativt genomsnittet i klassen har deltagarna inte ökat sin produktivitet eller minskat sin resursförbrukning lika mycket. 6. Åtgärdskostnad per deltagare, 142 000 kr (139 000 kr). Detta innebär något högre åtgärdskostnader relativt genomsnittet i klassen. 7. Kostnad per verkningsgrad, 47 000 kr (15 500 kr). En lägre verkningsgrad innebär också att kostnaden per verkningsgrad blir högre. Ovanstående jämförelse skall i första hand användas för den fortsatta analysen av projektets resultat relativt syfte, mål och målgrupp. Eftersom alla projekt har också olika förutsättningar vad gäller resurser, styrning och ledning är tanken att projektets resultat i första hand skall bedömas utifrån de förutsättningar som det egna projektet haft. Ur ett lärande perspektiv kan det vara intressant att ta del av liknande projekt för att se vad som kan utvecklas vidare vid en eventuell fortsättning och implementering av projektet eller för framtida sociala satsningar. 47

Slutsatser, sammanfattning och diskussion Denna samhällsekonomiska utvärdering bygger på information om 30 individer i projekt Unga på väg till arbete. Totalt antal deltagare i projektet var 178 personer, varav 128 genomförde arbetsträning på ordinarie arbetsmarknad. Målgruppen är unga vuxna med funktionsnedsättningar, dvs individer med stora behov av extra stöd för att etablera sig på arbetsmarknaden. Den modell för samhällsekonomisk utvärdering som används NyttoSam utgår från att samtliga individer har potential att arbeta heltid utan subventioner, vilket gör att även dessa individer jämförs mot denna potential. Om man tittar på dessa individers förändrade situation framträder en bild som är relevant att ställa mot ekonomiska beräkningar som NyttoSam landar i. Av de 30 personer som ingår i utvärderingen har 15 personer anställning med stöd av lönebidrag efter projektet. Tretton av dem levde på ersättning från försäkringssystemen (aktivitetsstöd eller aktivitetsersättning) innan projektet. De två resterande var i utbildning innan projektet (med bidrag från CSN). Eftersom lönebidragen betyder att staten fortfarande har en kostnad för individen, visar beräkningarna en låg ekonomisk lönsamhet. Rapporten är sammanställd av Elin Björkman, 2014-06-13 Kontaktperson payoff: Claes Malmquist Kontaktperson för projekt Unga på Väg till Arbete: Carolin Lillieh 48

Bilaga 1:1 Kompletterande tabell, samhällsekonomisk utvärdering I tabell 7 redovisas intäkterna på kort sikt uppdelade i finansiella och reala effekter för kommun och landsting. Uppgifterna avseende de totala värdena i tabellerna gäller den population som ingått i utvärderingen. Tabell 7. Intäkter på kort sikt, finansiella och reala effekter för kommunen och landstinget. Kort sikt, ett år Per deltagare, kort sikt Kommun, varav 339 000 kr 11 300 kr ekonomiskt bistånd 194 000 kr 6 467 kr skatt 119 000 kr 3 967 kr omsorg och handläggning 26 000 kr 867 kr Landsting, varav 55 000 kr 1 833 kr skatt 55 000 kr 1 833 kr sjukvård 0 kr 0 kr Bilaga 1:2 Vad är NyttoSam? payoff s metod NyttoSam har sitt ursprung i ett annat samhällsekonomiskt verktyg, SamPop. Under år 2007 tog payoff över rättigheterna till SamPop från Arbetslivsresurs AB. SamPop togs ursprungligen fram av Samhall Resurs AB för drygt tio år sedan. Därefter har metoden vidareutvecklats och uppdaterats och fått namnet NyttoSam. Med stöd av NyttoSam genomför payoff utvärderingar och analyser av verksamhet och verksamheter, som syftar till att minska utanförskapet i samhället och som ska leda till att individernas självförsörjningsgrad ökar. Uppdraget inbegriper utbildning riktad mot uppdragsgivaren, support under uppgiftsinsamlingen, ev. delrapporter samt en slutrapport som redovisas direkt hos kund. Kortfattat fungerar metoden på följande sätt: genom att kartlägga en individs livs- och försörjningssituation under en period av 12 månader FÖRE en åtgärdsperiod och sedan jämföra detta med motsvarande situation under en period av 12 månader EFTER åtgärden beräknar NyttoSam de ekonomiska effekter som uppstått. Effekterna beräknas för såväl samhället som helhet, som för olika aktörer. De aktörer som redovisas separat i programmets standardversion är kommun/stad, landsting/region, Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen, övrig stat, staten totalt, försäkringsgivarna (via inbetalningar till avtalsförsäkringarna) och individen själv. 49

NyttoSam ska ses som ett metod, som visar storleksordningen på utfallet av de vid-tagna åtgärderna för samhället och respektive aktör. Utfallets precision är till stor beroende av kvaliteten på inmatade uppgifter ju bättre underlag desto säkrare att utfallet är pålitligt. Metodens struktur bygger på de lagar, regler och system som gäller i dagens samhälle samt ett antal antaganden och avgränsningar, se nedan. Skattelagstiftningen, socialförsäkringssystemet, standardkostnader för olika offentliga tjänster, högkostnadsskydd samt regler för olika arbetsmarknadsåtgärder är några av de delar som ingår i programmet. Trots metodens solida och matematiskt korrekta karaktär vill vi inom payoff betona att alla de ekonomiska konsekvenser, som är kopplade till en individs rehabilitering är svåra att identifiera, mäta och beräkna. Särskilt komplicerat är att beräkna det ekonomiska värdet av mjuka s.k. icke-ekonomiska effekter, som förhöjd livskvalitet, bättre hälsa, minskat lidande m.m. Vi har därför valt att inte ta med sådana effekter i våra kalkyler. Den marginella osäkerhet som finns i programmets utfall gör att vi avrundar de beräknade värdena till jämna tusentals kronor. Följande avgränsningar och antaganden har gjorts: Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden. Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet. Ev. inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion i samhället, inget sparande förekommer. Alla ekonomiska konsekvenser gäller i ett första led. Eventuella s.k. multiplikativa effekter effekter i nästkommande led ingår således inte. Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska effekter på livskvalitet och välbefinnande prissätts inte och ingår därmed inte heller i beräkningarna. De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella spin-off effekter som uppkommer för familj och omgivning ingår inte. Programmet förutsätter att allt som produceras av de personer som arbetar/ kommer i arbete är efterfrågat på marknaden. Den intäkt som staten har i form av olika indirekta skatter bygger på den produktion som individen åstadkommer och inte den konsumtion som han/hon kan orsaka. 50

De indirekta skatterna (punktskatter och mervärdesskatter) som påläggs vid beräknandet av effekter på BNP bygger på ett genomsnitt av alla olika skattesatser som förekommer. Programmet förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag. Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet. Programmet förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag. Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet. Förklaring till några av nyckeltalen i NyttoSam: Intäkter; för samhället skapas intäkter genom att en person kommer i egen försörjning i ett arbete. Alternativt skapas intäkter genom att en person inte längre tar del av vård eller andra insatser som kräver arbetskraft. En deltagare som har ett försörjningsstöd innan projektet och som har inkomst av lön efter projektet skapar intäkter genom minskade kostnader för de resurser som frigjorts vid handläggningen. Kommunen har också minskade kostnader för försörjningsstödet samt ökade skatteintäkter. Motsatsen kan också gälla att en person efter ett projekt inte har skapat intäkter utan genererat högre kostnader genom att det t ex funnits ett behov av rehabilitering. Kostnader; avser de resurser som projektet använt för att genomföra projektet, både egna och eventuellt externa kostnader ingår. Lönsamhet; beräknas som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Återbetalningstid; den tid det tar för projektet att nå break-even, vilket innebär att projektets intäkter är lika stora som kostnaderna. Potential; vi har tagit fram en schablon för den genomsnittliga årliga kostnaden för att en person inte arbetar och till denna kostnad adderas den faktiska kostnaden för typfallens förbrukning av vård, omsorg och handläggning. Verkningsgrad; är också ett eget framtaget nyckeltal kopplat till NyttoSam. Verkningsgraden beskriver hur stor andel av deltagarens samhällsekonomiska kostnad som frigörs under det första året efter att deltagaren lämnat projektet alternativt när resultatavstämningen gjorts. Kostnaden är beräknad utifrån dennes utanförskap under en period av 12 månader före projektet. Exempel; om kostnaden initialt är 600 000 kr och det skapas ett värde på 120 000 kr under en period av 12 månader efter projektet/resultatavstämningen motsvarar 51

det en verkningsgrad på 20 procent. Den årliga samhällsekonomiska kostnaden för utanförskapet (600 000 kr i vårt exempel) är baserat dels på det produktionsvärde som skapas av en vuxen person med 27 150 kr i månadslön utan lönesubvention, dels på personens konsumtion av samhälleliga resurser. Ovanstående nyckeltal är de vanligaste vi relaterar till men vi redovisar också ytterligare nyckeltal kopplat till kostnaderna för projektet. Nyckeltalen presenteras också baserat på utfallet på kort sikt, 12 månaders efterläge, i vanliga fall efter att deltagaren kommit i t ex arbete, studier eller någon annan av de resultatmått som är aktuella för projektet. Alternativt redovisas nyckeltalen på fem år, medellång sikt, som bygger på en prognos av resultatet efter ett år. 52

Bilaga 2 Dokumentation av genusspaning 2012