Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 5 HT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29 Sida 1 av 17
Introduktion Denna rapport är en sammanställning av ett mejlbaserat alkoholvanetest som studenthälsan vid Linköpings Universitet genomförde HT21. Undersökningen gjordes via Folkhälsoinstitutets nationelle student alkoholwebbportal som har utvecklats av studenthälsovården i Sverige i samarbete med det forskningsbaserade IT företaget AlexIT och Lifestyle Interventions Forskningsgruppen (LIR) vid Linköpings Universitet under ledning av Professor Preben Bendtsen. Projektet har finansierats via det nationella riskbruksprojektet delprojekt universitet och högskolor med Elisabet Flennemo som projektansvarig. Innevarande rapport är en automatisk genererad rapport baserad på de deltagandes svar på de enskilda frågorna. Själva undersökningen går till på så vis att de studerande får ett mejl från studenthälsovården med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Alkoholvanetestet innefattar dels frågor om hur mycket alkohol studenten har druckit de senaste tre månaderna, motivation till förändring, upplevda negativa konsekvenser och en frågor om hur man tror att andra dricker. Efter en och två veckor skickas en påminnelse ut till de studerande som ännu inte har svarat och efter ytterligare en vecka stängs länken och därmed möjligheten att genomföra testet. Efter att ha svarat på frågorna i testet får varje student en personlig återkoppling på sin datorskärm med möjlighet att skriva ut resultatet. Den personliga återkopplingen visar om den studerande har en riskfylld alkoholkonsumtion eller inte, hur mycket alkohol man dricker i jämförelse med andra studenter samt den högsta promille alkohol som studenten haft under de senaste 3 månaderna (självskattad högsta alkoholkonsumtion vid ett tillfälle). Sist i återkopplingen får varje student specifika råd om vad just han eller hon bör fundera på då det gäller att förändra sina alkoholvanor. Slutligen ges kontaktinformation till den lokala studenthälsan. Kontaktinformation: AlexIT AB: info@alexit.se Folkhälsoinstitutet: elisabet.flennemo@fhi.se Studenthälsovården: marie.delsander@liu.se Sida 2 av 17
Resultat 1. Svarsfrekvens Totalt fick 2521 studerande på termin Termin 5 under HT21 ett mejl från studenthälsovården vid Linköpings Universitet med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Total svarade 119 studenter, 656 kvinnor och 534 män, på frågorna i det mejlbaserade alkoholvanetestet, vilket ger en total svarsfrekvens på 47.2. Fördelningen av svarsfrekvensen mellan de olika fakulteten/motsvarande framgår av tabell 1. Tabell 1. Fördelningen av svarande mellan de olika fakulteten/motsvarande Fakultet Andel svar Andel kvinnor Tekniska Högskolan 42.86 32.94 Filosofiska Fakulteten 37.48 64.57 Hälsouniversitetet 11.18 84.21 Utbildningsvetenskap 8.49 87.13 Totalt 1. 55.13 Åldrar Könsfördelning 7 1 3 45 55 8 18-2 21-25 26-3 31+ Kvinnor Män Sida 3 av 17
2. Andel studenter med en riskfylld alkoholkonsumtion Definition av riskfylld alkoholkonsumtion Riskfylld alkoholkonsumtion definieras utifrån två olika riskmått - dels den totala veckokonsumtionen och dels dryckesmönstret eller frekvens av så kallad intensivkonsumtion. Riskfylld veckokonsumtion definieras enligt följande med referens till antal standardglas Män: mindre än 1 glas/vecka - "låg risk för alkoholproblem" 1-14 glas/vecka - "ökad risk" = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 15 glas eller mer/vecka - "riskfylld konsumtion" Kvinnor: mindre än 7 glas/vecka - "låg risk för alkoholproblem" 7-9 glas/vecka - "ökad risk" = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 1 glas eller mer/vecka - "riskfylld konsumtion" Intensivkonsumtion definieras utifrån att man vid ett och samma tillfälle t ex under en kväll dricker en större mängd alkohol - vilket för kvinnor är 4 eller fler standardglas och för män 5 eller fler. Om man intensivkonsumerar mer sällan än en gång i månaden innebär detta en låg risk för alkoholrelaterade problem. Om man däremot intensivkonsumerar 1-3 gånger i månaden innebär detta en ökad risk för alkoholrelaterade problem. Intensivkonsumtion en gång i veckan eller oftare innebär en risk för alkoholrelaterade problem. För att klassificeras som riskdrickare räcker det med att man uppfyller ett av dessa två mått; hög veckokonsumtion eller intensivkonsumtion minst en gång i veckan - men man kan även uppfylla båda. Bland studenter är det vanligt att kriteriet för intensivkonsumtion uppfylls men inte kriteriet för en hög total veckokonsumtion. Sida 4 av 17
Veckokonsumtion fördelad på fakultet Diagram 1. Veckokonsumtion fördelad på fakultet, kvinnor (656) 75 5 25 Tekniska Högskolan (168) Utbildningsvetenskap (88) Hälsouniversitetet (112) Filosofiska Fakulteten (288) Diagram 2. Veckokonsumtion fördelad på fakultet, män (534) 6 5 4 3 2 1 Tekniska Högskolan (342) Utbildningsvetenskap (13) Hälsouniversitetet (21) Filosofiska Fakulteten (158) Sida 5 av 17
Veckokonsumtion fördelad på civilstånd Diagram 3. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor (656) 75 5 25 Ensam utan barn (346) Ensam med barn (7) Sambo/gift utan barn (245) Sambo/gift med barn (58) Diagram 4. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, män (534) 7 6 5 4 3 2 1 Ensam utan barn (417) Ensam med barn () Sambo/gift utan barn (19) Sambo/gift med barn (8) Sida 6 av 17
Intensivkonsumtion fördelad på fakultet Diagram 5. Intensivkonsumtion fördelad på fakultet, kvinnor (656) 6 5 4 3 2 1 Tekniska Högskolan (168) Utbildningsvetenskap (88) Hälsouniversitetet (112) Filosofiska Fakulteten (288) Diagram 6. Intensivkonsumtion fördelad på fakultet, män (534) 5 4 3 2 1 Tekniska Högskolan (342) Utbildningsvetenskap (13) Hälsouniversitetet (21) Filosofiska Fakulteten (158) Sida 7 av 17
Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd Diagram 7. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor (656) 7 6 5 4 3 2 1 Ensam utan barn (346) Ensam med barn (7) Sambo/gift utan barn (245) Sambo/gift med barn (58) Diagram 8. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, män (534) 5 4 3 2 1 Ensam utan barn (417) Ensam med barn () Sambo/gift utan barn (19) Sambo/gift med barn (8) Sida 8 av 17
3. Högsta alkohol promillehalt Alkoholvanetestet beräknar ut den högsta promillehalten alkohol som de svarande studenterna har haft under de senaste 3 månaderna - baserad på kön, längd, vikt, mängd alkohol och tidsåtgång för intag av alkohol. Resultatet redovisas i 6 olika promillekategorier enligt följande indelning. Kategori Promille intervall 1.. -,79 (Nykter till lättare berusad = låg risk för skador) 2.,8-1,19 (Måttligt berusad = ökad risk för skador) 3. 1,2-1,49 (Kraftigt berusad = klar risk för skador) 4. 1,5-1,74 (Mycket berusad = klar risk för skador) 5. 1,75-1,99 (Väldigt mycket berusad = klar risk för skador) 6. > 2, (Allvarligt berusad = klar risk för skador) Tabell 2. Högsta promillehalt under de 3 senaste månaderna fördelad på fakultet och kön Fakultet Kön Promillehalt 1 2 3 4 5 6 Tekniska Högskolan Kvinnor 45.24 17.86 9.52 6.55 5.95 14.88 Män 46.78 11.4 12.57 8.19 4.68 16.37 Filosofiska Fakulteten Kvinnor 46.18 17.1 16.67 6.6 3.47 1.7 Män 49.37 12.66 12.3 5.7 6.33 13.92 Hälsouniversitetet Kvinnor 55.36 14.29 7.14 8.4 3.57 11.61 Män 57.14 19.5 4.76 4.76. 14.29 Utbildningsvetenska p Kvinnor 69.32 9.9 6.82 7.95 4.55 2.27 Män 61.54 15.38.. 7.69 15.38 Totalt Kvinnor 5.61 15.7 11.89 7.1 4.27 1.52 Män 48.31 12.17 11.8 7.12 5.6 15.54 Sida 9 av 17
4. Alkoholens påverkan på olika områden Diagram 9. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egen bedömning 17.5 15. 12.5 1. 7.5 5. 2.5. Studierna Ekonomin Relationer Ångrat sex Ångrat situationer Psykiska hälsa Fysiska hälsa Utsatt för bråk/våld Sömnen Kvinnor Män Sida 1 av 17
5. Studenternas motivation till förändring av sina alkoholvanor Diagram 1. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtionen, kvinnor och män 1 75 5 25 Jag har inga fundering på att minska Jag har funderat på att minska, men inte just nu Jag har funderat på hur jag ska minska Jag har börjat minska Jag har försökt men misslyckats Diagram 11. Motivation till förändring i relation till dryckesmönster/intensivkonsumtion, kvinnor och män 1 75 5 25 Jag har inga fundering på att minska Jag har funderat på att minska, men inte just nu Jag har funderat på hur jag ska minska Jag har börjat minska Jag har försökt men misslyckats Sida 11 av 17
6. Uppskattning av andras alkoholvanor Diagram 12. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma 1 termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, kvinnor 75 5 25 Mycket mindre Något mindre Ungefär lika mycket Något mer Mycket mer Vet ej Diagram 13. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma 1 termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, män 75 5 25 Mycket mindre Något mindre Ungefär lika mycket Något mer Mycket mer Vet ej Sida 12 av 17
Appendix Tabeller Sida 13 av 17
Veckokonsumtion Tabell 1. Veckokonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet och kön. Fakultet Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Klar risk Tekniska Högskolan Kvinnor 168 66.67 17.26 16.7 Män 342 61.11 2.76 18.13 Utbildningsvetenskap Kvinnor 88 89.77 5.68 4.55 Män 13 53.85 3.77 15.38 Hälsouniversitetet Kvinnor 112 82.14 7.14 1.71 Män 21 52.38 33.33 14.29 Filosofiska Fakulteten Kvinnor 288 67.1 16.67 16.32 Män 158 61.39 18.99 19.62 Tabell 2. Fördelning av studerande med riskfylld veckokonsumtion i relation till civilstånd och kön Civilstånd Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Ensam utan barn Kvinnor 346 61.56 17.63 2.81 Män 417 57.79 2.62 21.58 Ensam med barn Kvinnor 7 57.14 14.29 28.57 Män 1... Gift/sambo utan barn Kvinnor 245 84.8 1.2 5.71 Män 19 7.64 22.2 7.34 Gift/sambo med barn Kvinnor 58 91.38 5.17 3.45 Män 8 75. 25.. Tabell 3. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtion, kvinnor och män Risknivå Kvinna Man Total Motivation till förändring Veckokonsumtion Antal Andel Antal Andel Antal Andel Jag har inga fundering på att minska Låg risk 364 83.68 246 75.93 61 8.37 Ökad risk 36 8.28 47 14.51 83 1.94 Riskfylld 35 8.5 31 9.57 66 8.7 Jag har funderat på att minska, men inte just nu Låg risk 35 42.68 25 32.89 6 37.97 Ökad risk 23 28.5 26 34.21 49 31.1 Riskfylld 24 29.27 25 32.89 49 31.1 Jag har funderat på hur jag ska minska Låg risk 8 33.33 1 6.25 9 22.5 Ökad risk 7 29.17 9 56.25 16 4. Riskfylld 9 37.5 6 37.5 15 37.5 Jag har börjat minska Låg risk 69 6.53 52 44.83 121 52.61 Ökad risk 24 21.5 3 25.86 54 23.48 Riskfylld 21 18.42 34 29.31 55 23.91 Jag har försökt men misslyckats Låg risk... Ökad risk... Riskfylld 1 1. 2 1. 3 1. Sida 14 av 17
Intensivkonsumtion Tabell 4. Intensivkonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet och kön. Fakultet Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Tekniska Högskolan Kvinnor 168 29.17 51.79 19.5 Män 342 26.61 46.2 27.19 Utbildningsvetenskap Kvinnor 88 59.9 34.9 6.82 Män 13 3.77 46.15 23.8 Hälsouniversitetet Kvinnor 112 47.32 4.18 12.5 Män 21 23.81 52.38 23.81 Filosofiska Fakulteten Kvinnor 288 31.25 52.8 16.67 Män 158 26.58 4.51 32.91 Tabell 5. Fördelning av studerande med riskfylld intensivkonsumtion i relation till civilstånd. Civilstånd Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Ensam utan barn Kvinnor 346 25.43 51.16 23.41 Män 417 25.9 41.73 32.37 Ensam med barn Kvinnor 7 42.86 42.86 14.29 Män 1... Gift/sambo utan barn Kvinnor 245 45.31 48.16 6.53 Män 19 27.52 56.88 15.6 Gift/sambo med barn Kvinnor 58 72.41 24.14 3.45 Män 8 5. 37.5 12.5 Tabell 6. Motivation till förändring i relation till dryckesmönster/intensivkonsumtion, kvinnor och män Risknivå Kvinna Man Total Motivation till förändring Intensivkonsumtion Antal Andel Antal Andel Antal Andel Jag har inga fundering på att minska Låg risk 213 48.97 126 38.89 339 44.66 Ökad risk 186 42.76 147 45.37 333 43.87 Riskfylld 36 8.28 51 15.74 87 11.46 Jag har funderat på att minska, men inte just nu Låg risk 8 9.76 3 3.95 11 6.96 Ökad risk 5 6.98 38 5. 88 55.7 Riskfylld 24 29.27 35 46.5 59 37.34 Jag har funderat på hur jag ska minska Låg risk 1 4.17. 1 2.5 Ökad risk 9 37.5 4 25. 13 32.5 Riskfylld 14 58.33 12 75. 26 65. Jag har börjat minska Låg risk 22 19.3 13 11.21 35 15.22 Ökad risk 67 58.77 5 43.1 117 5.87 Riskfylld 25 21.93 53 45.69 78 33.91 Jag har försökt men misslyckats Låg risk... Ökad risk... Riskfylld 1 1. 2 1. 3 1. Sida 15 av 17
Övrigt Tabell 7. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen Egen veckokonsumtion jämfört med andra Låg risk Ökad risk Riskfylld Mycket mindre 42. 3.47.53 Något mindre 31.88 21.78 1.11 Ungefär lika mycket 2.13 42.8 36.17 Något mer 3.63 3.2 45.21 Mycket mer.25 1.49 5.85 Tabell 8. Högsta promillehalt under de 3 senaste månaderna fördelad på fakultet och kön Fakultet Kön Promillehalt 1 2 3 4 5 6 Tekniska Högskolan Kvinnor 45.24 17.86 9.52 6.55 5.95 14.88 Män 46.78 11.4 12.57 8.19 4.68 16.37 Filosofiska Fakulteten Kvinnor 46.18 17.1 16.67 6.6 3.47 1.7 Män 49.37 12.66 12.3 5.7 6.33 13.92 Hälsouniversitetet Kvinnor 55.36 14.29 7.14 8.4 3.57 11.61 Män 57.14 19.5 4.76 4.76. 14.29 Utbildningsvetenska p Kvinnor 69.32 9.9 6.82 7.95 4.55 2.27 Män 61.54 15.38.. 7.69 15.38 Totalt Kvinnor 5.61 15.7 11.89 7.1 4.27 1.52 Män 48.31 12.17 11.8 7.12 5.6 15.54 Tabell 9. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egen bedömning, kvinnor och män Område Kön Andel av samtliga kvinnor/män Studierna Kvinnor 5.79 Män 9.93 Ekonomin Kvinnor 9.91 Män 14.61 Relationer Kvinnor 1.37 Män 2.6 Ångrat sex Kvinnor 6.25 Män 7.3 Ångrat situationer Kvinnor 13.72 Män 13.86 Psykiska hälsa Kvinnor 6.86 Män 3.75 Fysiska hälsa Kvinnor 4.73 Män 8.43 Utsatt för bråk/våld Kvinnor 2.13 Män 2.43 Sida 16 av 17
Sömnen Kvinnor 16.92 Män 16.1 Nej Inga Kvinnor 63.57 Män 58.8 Sida 17 av 17