SLUTRAPPORT OM ERUF-PROJEKT

SLUTRAPPORT OM ERUF-PROJEKT Programperioden 2007-2013 Myndigheternas anteckningar Ankomstdatum Diarienummer Handläggare Telefonnummer Projektkod A31039 Status Inlämnats för myndighetshandläggning 21.11.2012 1. GRUNDUPPGIFTER OM PROJEKTET Projektets namn OptiInno Program Västra Finland Prioriterat område 2 : Främja innovation och nätverksarbete och stärka kunskapsstrukturerna Typ av projekt Utvecklingsprojekt Ansvarig myndighet Österbottens förbund Startdatum 01.09.2009 Slutdatum 31.08.2012 2. UPPGIFTER OM PROJEKTETS GENOMFÖRARE Genomförarens namn Optima samkommun Projektansvariges namn Rabbe Ede E-postadress rabbe.ede@optimaedu.fi Telefonnummer 044-7215230 3. UPPGIFTER OM BLANKETTENS IFYLLARE Ifyllarens namn Lena Nyman-Lehtinen E-postadress lena.nymanlehtinen@optimaedu.fi Telefonnummer 044-7215298 4. PROJEKTETS UTGÅNGSPUNKT, SYFTE OCH MÅLGRUPP Vid diskussioner med samarbetsorganisationer och arbetsliv har det konstaterats föreligga ett behov av att utveckla utbildningen så att den motsvarar arbetslivets krav och behov. Utgångspunkten var att tillsammans med arbetslivet bygga upp inlärningsmiljöer på arbetsplatsen bland annat med hjälp av virtuella metoder. Utbildningen skall utvecklas så att den i större utsträckning än tidigare kan svara mot arbetslivets behov av kompetenser och spetskunnande. Detta omfattar också den inlärning som sker ute i arbetslivet. Modeller och system för läroavtalsliknande utbildning på yrkeshögskolenivå skall utarbetas och verifieras för arbetslivet och samarbetsnätverk och -strukturer skall skapas. Handledningsforskningen etableras i arbetsplatshandledarutbildningen. Kompetensen kring yrkespedagogik med fokus på IT-didaktik skall utvecklas liksom en ny företagsbild som i större grad än tidigare bygger på virtualisering. Målgrupper, utöver projektmedlemmarna och samarbetsorganisationerna, har varit studerande, undervisningspersonal, utbildningsanordnare, närings- och arbetsliv samt de som ansvarar för utbildning och EURA 2007 1/24

utveckling (t.ex. Näringscentralen Concordia, Vasaregionens Utveckling Ab VASEK, Österbottens Handelskammare, Jakobstads Arbets- och näringsbyrå). 5. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE OCH SAMARBETET Optima samkommun har varit huvudgenomförare för projektet. Optima skötte projektets administrativa uppgifter, organiserade och fördelade resurser, dokumenterade samt skötte rapportering. Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten och Yrkeshögskolan Novia ansvarade för genomförande, administration och utveckling inom de egna verksamhetsområdena. Tillsammans med Optima, Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten och Yrkeshögskolan Novia vidareutvecklade Oy KWH Mirka Ab system och modeller för det lärande som sker på arbetsplatsen. Under projekttiden har samarbetet varit konstruktivt och givande. Förankringen av olika delmål i respektive delgenomförares organisationer har fungerat bra, vilket har gynnat projektet. I de fall där studerande och undervisningspersonal har involverats (t.ex. under uppbyggande av konceptet 'Spetskunnande i arbetslivet' och IT-fortbildning), har bemötandet varit positivt. Beroende på målsättning och målgrupp har delgenomförarna dels självständigt, dels inom olika konstellationer arbetat för att projektets målsättningar nås. Under gemensamma avstämningsmöten har projektmedarbetarna tillsammans planerat fortsatta åtgärder i enlighet med projektets verksamhetsmodell och tidsplan. Arbetet med att utveckla system för planering, genomförande och utvärdering av den inlärning som sker på arbetsplatsen och i samarbete med arbetslivet har framskridit på så sätt att Optimas eget material för planering, genomförande och utvärdering av arbetsplatsförlagd inlärning har förnyats under år 2010. Detta material, som omfattar både ungdomsstadiets utbildning och läroavtalsutbildning, har utvärderats av medarbetare vid Oy KWH Mirka Ab år 2010 och av Optimas studerande under år 2011. På basen av dessa utvärderingar har rapport och åtgärdsförslag (Bilaga 1) sänts vidare till rektor och chef för studietorget vid Optima. För ungdomsstadiets arbetsplatsförlagda utbildning (LiA), finns det checklistor för arbetsplatshandledare. En liknande checklista/uppgiftsbeskrivning för arbetsplatshandledare som arbetar med inskolning av nya medarbetare eller med läroavtalsstuderande/ vuxenstuderande inom det fristående examenssystemet färdigställdes under våren 2012. Checklistan 'Arbetsplatshandledarens ABC' (Bilaga 2) delas ut i samband med uppgörande av läroavtal och arbetsplatshandledarutbildningar. Vid Optima har en läroplansbank upprättats, där förenklade kortversioner av läroplaner (exempel i Bilaga 3) samlas. Dessa kortversioner av läroplanerna innehåller en förenklad beskrivning av vad den studerande förväntas lära sig under sina arbetslivsperioder och skall stödja de personer som handleder studerande på en EURA 2007 2/24

arbetsplats. Kortversionerna av läroplanerna testades under piloteringen av konceptet 'Spetskunnande i arbetslivet' som beskrivs längre fram i denna rapport. Befintliga styrredskap (t.ex. personliga studie- och examensplaner, blanketter för avtal, utvärdering och bedömning, processbeskrivningar m.m.) har under 2010 ställts till Yrkeshögskolan Novias förfogande. Redskapen har granskats av Yrkeshögskolan Novia och kan, i mån av lämplighet/möjlighet, fungera som grund även för Yrkeshögskolan Novias planering av läroavtalsliknande utbildning/specialiseringsutbildningar. Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten gjorde år 2010 en kartläggning över befintliga resurser som kunde utnyttjas i e-lärandesammanhang vid Oy KWH Mirka Ab. I april 2011 filmade Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten ett simulerat introduktionstillfälle vid Oy KWH Mirka Ab. Filmmaterialet gav idén till att skapa dels en virtuell, dels en tryckt, handbok i hur företag kan bygga upp sin introduktionsskolning ur ett pedagogiskt, etiskt och moraliskt perspektiv. Innehållet, framförallt i den tryckta versionen, gjordes avsiktligt så allmängiltigt som möjligt för att inte exkludera någon bransch och för att kännas aktuell även i ett längre tidsperspektiv. Handboken kan fungera som stöd då företag bygger upp introduktionsskolning. I förlängningen fungerar handboken också som stöd för arbetsplatshandledare. Handboken 'Introduktionens ABC'; (Bilaga 4) och den finska versionen 'Perehdyttämisen ABC' (Bilaga 5) färdigställdes under våren 2012 och innehållet delas in i tre kapitel: 1. Introduktionsguide 2. Arbetsplatshandledarens uppgifter 3. Hur man skapar virtuellt material som stöd för nya medarbetare eller studerande Vidare har Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten under våren 2012 handlett den för utbildning ansvarige personen vid Oy KWH Mirka Ab i hur man kan producera en virtuell företagspresentation. Under våren 2012 hölls också en e-mötesdemonstration för personal vid Oy KWH Mirka Ab, vilket aktualiserade e- lärandesituationer och -möjligheter i förhållande till den egna personalen i Finland och utomlands samt till kunder runt om i världen. Nyttan av mobil- och webbverktyget 'etaitava' har testats med blivande merkonomer och kockar vid Optima. Merkonomerna testade detta utvärderingsverktyg under en LiA-period och utan större involvering av läraren. Merkonomstuderandena använde verktyget och tog det till sig utan egentlig negativ feedback. Många utnyttjade dock också möjligheten att besvara frågor via dator istället för via etaitava -verktyget. För kockgruppen testades att installera verktyget i mobiltelefonerna tillsammans i klass. Största utmaningen, som också kom som feedback från läraren, var att installationsmomentet är krävande och svårt att klara av under en lektion. Installationen genomförs på olika sätt i olika telefonmodeller. Det hade nästan varit mer effektivt med separata handledningssessioner med varje enskild studerande. När installationsbiten var avklarad konstaterades själva användningen vara ganska enkel. Eftersom utvecklingen, speciellt då det gäller webbverktyg av denna typ, accelererar väldigt snabbt, beslöt vi inom projektet att inte ytterligare testa verktyget 'etaitava', då programmet redan ansågs föråldrat. Det finns idag mer effektiva och moderna verktyg på marknaden såsom t.ex. 'Mobiletools' och 'SMART Response VE interactive response system'. EURA 2007 3/24

Vid Optima utvecklade och etablerade projektet ett koncept kallat 'Spetskunnande i arbetslivet' (benämns inom Optima som 'SiA'). Konceptet ingår fr.o.m. april, 2012 i Optimas ledningssystem som en del av 'Valbara studievägar'. Genom 'Spetskunnande i arbetslivet' ges den studerande möjlighet att avlägga delar av examina som Optima inte erbjuder som närundervisning. Kompetenserna skall motsvara de behov som finns eller förväntas uppstå i arbetslivet. Studierna skall vara arbetsplatsförlagda med arbetsplatsen som utbildare. 'Spetskunnande i arbetslivet' är målinriktad, handledd och utvärderad inlärning på en arbetsplats. Bedömningen av yrkeskunnandet sker med yrkesprov kompletterat med annan bedömning och resultatet framgår i betyget. Planeringsarbetet inleddes hösten 2010. Av resursskäl var vi tvungna att begränsa piloten till att omfatta endast 10 fritt valbara studieveckor och en grupp merkonomstuderande vid Optima som skulle dimitteras våren 2012 (deltagarna skulle vara minst 18 år gamla). Innhållet i de delexamina som vi erbjöd de studerande diskuterades med Bengt Jansson (Bengt Jansson verkade vid tidpunkten för kartläggningen av näringslivets behov av spetskunnande/kompetens som verkställande direktör vid Österbottens handelskammare och har en gedigen kännedom om nejdens näringsliv). Under planeringsarbetet fick vi även ta del av Inveons och Yrkesakademins i Österbotten erfarenheter av de försök som de gjort inom ramen för Utbildningsstyrelsens försöksprojekt 'TOPLaaja' kring utvidgad inlärning i arbetet. En intressekartläggning bland de studerande gjordes i november 2010. I februari 2011 hölls ett informationstillfälle för merkonomstuderande, varefter de gavs möjlighet att anmäla sig till piloten. Det slutliga resultatet blev att 3 finskspråkiga merkonomstuderande deltog (till en början var antalet 9 finskspråkiga och 1 svenskspråkig). Dessa studerande fick personlig handledning och skrev på ett avtal där de förband sig att delta i piloten. Därefter valde de studerande examensdel. Potentiella företag kontaktades och via intervjuer valdes de studerande ut till respektive arbetsplats. Informationsmaterial till studerande har gjorts (Bilaga 6) samt en processbeskrivning som ingår i Optimas kvalitetsledningssystem (Bilaga 7) Som ett resultat av arbetet med 'Spetskunnande i arbetslivet' har projektet LEXRUB (Lokala Examensdelar och rutiner för bedömning) startat hösten 2012. Optima koordinerar projektet och de övriga svenskspråkiga yrkesutbildarna är samarbetsparter. Inom detta nya projekt utarbetas lokala examensdelar utgående från arbetslivets behov. Optima är sedan hösten 2012 också samarbetspart i Yrkesakademins i Österbotten projekt 'Utvidgad inlärning i arbetet' och deltar därmed i det nationella TOPLaaja-nätverket. Nätverksprojektet koordineras av Pirkanmaan koulutuskonserni-kuntayhtymä (PIRKO) och fokuserar på utvidgad inlärning i arbetet. I nätverket deltar ett tjugotal yrkesläroanstalter från hela Finland. Dessa båda projekt ger Optima möjlighet att vidareutveckla fler koncept liknande 'Spetskunnande i arbetslivet' efter OptiInnos slut. EURA 2007 4/24

Vid Yrkeshögskolan Novia har AHOT-förfarandet (AHOT = Aikaisemmin hankitun osaamisen tunnustaminen ja tunnistaminen) i december 2011 piloterats med en person anställd vid Oy KWH Mirka Ab. AHOT konstaterades ha stora likheter med validering av kunnande inom det fristående examenssystemet. Några personer från Oy KWH Mirka Ab besökte i april 2010 forskningslaboratoriet Technobothnia. Under besöket diskuterades bl.a. om laboratoriet i större grad än tidigare kunde betjäna näringslivet. I februari 2011 besökte projektets medarbetare på nytt Technobothnia och diskuterade tanken lite närmare. Möten kring utveckling av Technobothnias företagstjänster har därefter hållits med lärarrepresentanter från Yrkeshögskolan Novia samt med dåvarande enhetschefen för teknik. En projektidé tecknades ner och sänts till Yrkeshögskolan Novia, som i sin tur lämnade in projektidén till Österbottens Förbund. Projektidén godkändes och i november 2011 har Yrkeshögskolan Novia och Technobothnia gemensamt diskuterat resursering och innehåll i ett eventuellt ERUF-projekt. I februari 2012 meddelade Jonas Waller, enhetschef vid Yrkeshögskolan Novia meddelat att det i just då inte fanns resurser att avsätta på projektansökan och - administration. I juni 2012 har dock en ansökan om ESF-finansiering för ett nytt utvecklingsprojekt (INNI- Innovativa lärmiljöer) inlämnats till Österbottens ELY-central. Samarbetsparter i det nya projektet är Optima, Yrkesakademin i Österbotten, Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia. 'INNI' utgör förarbetet kring utvecklingen av ett koncept för lärcenter där fokus ligger på innovativa lärmiljöer och innovativa metoder. Vid tidpunkten för denna slutrapport befinner sig 'INNI' -projektet ännu i förhandlingsskede. Under många år har Oy KWH Mirka Ab haft goda kontakter till Optima. I och med deltagandet i OptiInno har kontakt etablerats också med Yrkeshögskolan Novia och Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten. Detta är på lång sikt nyttigt med tanke på erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och näringsliv. Oy KWH Mirka Ab har upplevt att de lyckats nå en ökad förståelse för sina utbildningsbehov genom det utökade samarbetet med alla utbildningsanordnare inom projektet. Internt inom Oy KWH Mirka Ab har projektet också fört med sig en bättre kommunikation beträffande utbildningsfrågor. Bl.a. har en plan uppgjorts där Oy KWH Mirka Ab skall sammanföra alla internutbildningar under samma tak. Oy KWH Mirka Ab inför ett utbildningskoncept kallat 'Mirka Academy', som väntas vara klart hösten 2012. Samarbetet mellan Yrkeshögskolan Novia och Optima har utökats bl.a. för att tillämpa och utveckla befintliga modeller för läroavtals- och läroavtalsliknande utbildning. Ett direkt resultat från vårt samarbete inom projektet är att andra stadiets yrkesutbildning med inriktningen teknik från och med oktober 2010 godkänns såsom grundläggande arbetspraktik vid Yrkeshögskolan Novia. Ett nära samarbete mellan utbildningsanordnare och näringsliv leder till att utbildningsutbudet kan skräddarsys enligt de behov som finns och som förväntas uppstå. Inom Optimas vuxenutbildning och arbetslivstjänster arbetar 8 st. branschansvariga utvecklingskoordinatorer gentemot näringslivet för att fånga upp branschvisa utvecklings- och utbildningsbehov. Vid några tillfällen har Optima bjudit in och informerat representanter från Yrkeshögskolan Novia om verksamheten på avdelningen för vuxenutbildning- och arbetslivstjänster. Optima har också byggt upp modeller för och testat CRM-verktygen 'MS Dynamics' och 'Sopimus Pro Campus' som ytterligare ett hjälpmedel för att fånga upp och administrera kundbehov. Under projekttiden har Yrkeshögskolan Novia och Optima vid ett flertal tillfällen gemensamt diskuterat ovan EURA 2007 5/24

nämnda CRM-verktyg. Vid tidpunkten för denna slutrapport har Yrkeshögskolan Novia valt leverantör och utvecklingsarbetet fortsätter. Ett samarbetsforum bestående av utvalda fortbildningsplanerare vid CLL/Novia och utvecklingskoordinatorer vid Optimas vuxenutbildning och arbetslivstjänster har bildats till följd av OptiInno. Ett startmöte hölls i juni 2012 och följande samarbetsträff hålls hösten 2012. Forumets gemensamma strävan är att bättre kunna svara mot näringslivets behov av kompetensutveckling. Begreppet 'Läroavtalsliknande utbildning' (kallas hädanefter 'LALU' i denna rapport) kring tilläggsutbildningen inom yrkeshögskoleutbildningen var en utmaning för projektet. Det visade sig vara svårt för yrkeshögskolorna att få finansiering för detta upplägg och reglerna kring denna typ av fortbildning begränsar sannolikt även deltagarintresset (den studerande skall bl.a. redan ha en YH-examen, i utbildningen får inte ingå delar av en examen, studiernas omfattning är 30-60 studiepoäng, utbildningen leder inte till en examen). Yrkeshögskolan Novia har lämnat in två finansieringsansökningar för att kunna starta 'LALU'. Den första gjordes i egen regi år 2009 och följande ansökan inlämnades år 2010 i samarbete med Arcada. Yrkeshögskolan Novia har fått avslag på bägge ansökningarna men inget utlåtande från finansierande myndighet. Under projektets gång har vi vid ett flertal tillfällen konstaterat att 'LALU' till innehåll och syfte är snarlik den specialiseringsutbildning som Yrkeshögskolan Novia kan erbjuda. Yrkeshögskolan Novias projektkoordinator har därför sammanställt en beskrivning och en jämförelse mellan finansieringen specialiseringsutbildning ('SPEC') respektive läroavtalsliknande utbildning ('LALU'). Beskrivningen bifogas till slutrapporten (Bilaga 8). Eftersom Yrkeshögskolan Novia inte erhållit finansiering för 'LALU' har vi inte haft möjlighet att fördjupa oss i just denna utbildningsform. Specialiseringsutbildning kan dock arrangeras under läroavtalsliknande former och är dessutom mer kundanpassad tack vare att planeringsprocessen går att korta ner och inte är beroende av särskilda, krångliga finansieringsarrangemang. Vid Yrkeshögskolan Novia har vi i därför koncentrerat oss på att hitta modeller för planering, genomförande, handledning och utvärdering av inlärning som sker i arbetslivet med fokus på specialiseringsutbildning. Dessa modeller kan med små justeringar även tillämpas ifall läroavtalsliknande utbildning aktualiseras i framtiden. Under projekttiden har begreppet 'LEAN-management' lyfts fram under olika diskussioner med näringslivet. Yrkeshögskolan Novia har, delvis inom ramen för OptiInno, planerat och marknadsfört specialiseringsutbildningen 'Att införa LEAN i produktionen'. Under planeringen gjordes benchmarking mot Optimas styrredskap och material som omfattar framför allt läroavtalsutbildning men också ungdomsstadiets arbetsplatsförlagda utbildning. Själva utbildningen inleddes hösten 2011 och var till sin uppbyggnad läroavtalslik. Utöver några närstudietillfällen, genomförde deltagarna egna utvecklingsprojekt genom att kartlägga verksamheten vid sina avdelningar på det egna företaget/inom den egna organisationen och planera förbättringsåtgärder. I EURA 2007 6/24

projektets pilotgrupp ingick 4 medarbetare vardera från Oy KWH Mirka Ab och Optima. Målsättningarna för Optimas deltagare i Lean-utbildningen var bl.a. att skapa förutsättningar för en bättre, mera strukturerad lärmiljö för Optimas studerande. Då Lean-filosofin implementeras i de studerandes vardag, får de redan under sin studietid insikt om nyttan av ordning och reda. Denna insikt kan senare vara till nytta och glädje för framtida arbetsgivare. Specialiseringsutbildningen avslutades våren 2012 och fick mycket positiv respons. Deltagarna gav utbildningen helhetsbedömningen 4,8 poäng av 5 möjliga (Bilaga 9). Den positiva responsen på kursupplägget samt insikten om betydelsen av Lean i näringslivet har gjort att nya specialiseringsutbildningar kring temat Lean-management planeras vid CLL/ Yrkeshögskolan Novia. Planeringen sker i nära samarbete med näringslivet. Projektet har haft förmånen att följa med och ta del av det utvecklingsarbete som görs inom ESF-projektet 'Futurex'. 'Futurex' -projektet arbetar bland annat med att skapa modeller för hur kompetenser byggs upp, hur utbildning planeras och verkställs och hur man påvisar kunnandet samt bedömer studieresultatet vid läroavtalsliknande utbildning på yrkeshögskolenivå. Futurex-projektet inleddes år 2010 och föregicks under 2009-2010 av pilotförsök kring läroavtalsliknande utbildning vid olika yrkeshögskolor (bl.a. Turun Yliopisto, Jyväskylän-, Savonia-, Palmenia-, och Haaga- Helia ammattikorkeakoulu). I juni 2011 presenterades resultaten från de olika pilotprojekten samtidigt som projektets nätpublikation 'Oppisopimustyyppisen täydennyskoulutuksen mallia etsimässä' offentliggjordes. Vid projektstarten utarbetade Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten utbildningsalternativ utgående från projektplanen. Alternativen innefattade följande: 1. Studiekurser i Arbetsmiljöpedagogik 2. Studiekurser i Arbetsplatshandledning 3. Studiekurser i IT som stöd för lärande på arbetsplatsen I anslutning till utbildningsalternativen utarbetade de engagerade lärarna vid Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten en detaljerad tidsplanering (Bilaga 10). Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten utarbetade och genomförde också en intresseanmälan för kartläggning av intresset att delta i ovan nämnda utbildningsalternativ (Bilaga 11). Intresseanmälan skickades till de olika projektparterna. Intresset för deltagande i Åbo Akademi/Pedagogiska fakultetens utbildningsalternativ bland delgenomförare och pilotföretag var lågt. Trots detta resultat diskuterades alternativa marknadsföringssätt. Inom projektgruppen fattades dock beslut om att de beskrivna utbildningsalternativen inte kunde genomföras i den form de ursprungligen framställts. Efter en del diskussioner kom tidigare kursupplägg med närstudier och lärarstöd att förändras med inriktning mot självständigt nätbaserat lärande, som även detta visade sig vara svårt att genomföra. Slutligen enades EURA 2007 7/24

projektparterna om att frångå kursupplägget och istället försöka utföra punktinsatser i enlighet med behov och uppgiftsområden. Vid årsskiftet 2010-2011 gjordes en behovskartläggning av IT-didaktisk kompetensutveckling bland undervisande personal vid Optima. Enkäten sändes till 163 personer och besvarades av 56 personer. Enkätsvaren (Bilaga 12) har utgjort grunden för den fortsatta planeringen av den IT-didaktiska fortbildningen. Planeringen av fortbildningen har delvis gjorts i samarbete med ett annat, av Utbildningsstyrelsen finansierat, pågående projekt ('Nätverk för e-lärande'). I undersökningen ansågs det finnas mest behov av fortbildning kring användningen av interaktiva skrivtavlor (SMARTboard). På andra plats kom lärplattformen Fronter och därefter presentationsprogram såsom t.ex. Powerpoint och PREZI. Under våren och hösten 2011 samt våren 2012 har projektet utifrån de nämnda fortbildningsbehoven arrangerat följande IT-fortbildningar vid Optima: - SMARTboard: Fem fortbildningstillfällen (1.4.2011, 26.4.2011, 19.5.2011, 5.9.2011 och 3.4.2012), totalt 80 deltagare. Optima har också, med egna medel, införskaffat fler SMARTboards. - IT-workshop 'Roligt, snabbt och förvånansvärt enkelt - IT-tillämpningar som förgyller din undervisning'. -- Dag ett den 8.11.2011 var antalet deltagare 38 och följande tillämpningar presenterades: Sociala medier, IPad och läsplattor, Prezi 1, Grundläggande Powerpoint 1, Grundläggande Powerpoint 2. -- Dag två den 17.11.2011 var antalet deltagare 28 och följande tillämpningar presenterades: Fronter 1, Fronter 2, Fördjupad Powerpoint 1, Fördjupad Powerpoint 2. -- Dag tre den 14.3.2012 var antalet deltagare 9 och den tillämpning som presenterades var 'Bild i undervisningen'. Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten har skapat en virtuell vägledning kring ämnet. Materialet hittas på webbsidan tiny.cc/digibilder (Bilaga 13), som för övrig spridits inom projektorganisationen. Den andra tillämpningen som planerades denna dag, 'Ljud i undervisningen' lockade tyvärr för få deltagare och ställdes därför in. -- Dag fyra den 15.3.2012 var antalet deltagare 13 och rubriken var 'SMARTboard repetition och fortsättning'. - Yrkeshögskolan Novias lärare i Jakobstad och Nykarleby samt Oy KWH Mirka Ab och pilotföretagen har bjudits in att delta i fortbildnings- och workshoptillfällena. Det är dock huvudsakligen Optimas undervisningspersonal som har valt att delta. - Fredrik Åman har sammanställt virtuellt stödmaterial kring Powerpoint som hittas på http://korta.nu/powerpointlankar (Bilaga 14). Materialet har publicerats på Optimas, Yrkeshögskolan Novias och CLL:s (Centret för livslångt lärande) intranät och fungerar som stöd för både undervisande- och övrig EURA 2007 8/24

personal. Både fortbildningstillfällena och workshoparna har utvärderats (Bilaga 15) och sammantaget har de tillfällen som arrangerats i projektets regi varit uppskattade och välbesökta. Det relativt höga deltagarantalet och den positiva responsen kan ses som en följd av flera faktorer. Här har vi valt att lyfta fram några: - Planeringen av innehållet föregicks av en behovskartläggning. Detta har gjort att målgruppen upplevt innehållet som intressant och relevant. - Målgruppens arbetssituation och rådande omständigheter har beaktats. Fortbildningstillfällena har arrangerats vid tidpunkter som passat målgruppen. Man har t.ex. undvikit lektionstider och mer pressade tidpunkter som periodbyten och terminavslut. - Lärarna/handledarna har varit lyhörda och kunnat anpassa fortbildningen/handledningen till målgruppens varierande kunskapsnivå. 2012 har Optima anställt en IKT-pedagog. IKT-pedagogen har tagit del av enkäter, fortbildning, kurser och utvärderingar av dessa, som gjorts inom OptiInno och kan använda detta som stöd i planeringen av sitt arbete. Samarbetet mellan Optimas IKT-pedagog och de engagerade lärarna vid Åbo Akademi/Pedagogiska Fakulteten har också belyst avsaknaden av ett nätverk för personer i Österbotten som arbetar med IKTpedagogik/IT-didaktik. Ett internetforum för dessa kommer att skapas i någon form, dock först efter projektets slut. Våren 2011 gjordes en behovskartläggning av IT-didaktisk kompetensutveckling bland undervisande personal vid Yrkeshögskolan Novia, Enkäten sändes till 281 mottagare i Yrkeshögskolan Novias enheter i Vasa, Nykarleby och Jakobstad. Totalt inkom 42 svar (Bilaga 16). Handledningsbehovet för lärplattformen Moodle visade sig vara störst samt hur man skapar ett intressant, nätbaserat undervisningsmaterial. Under projekttiden har man också fört diskussioner med Yrkeshögskolan Novia för att klargöra om, hur, när och vad OptiInno kan erbjuda och hur projektet kan samverka - inte konkurrera - med Tritonia/EduLab. Enkätresultat har distribuerats till Tritonia/EduLab. Vid CLL/Yrkeshögskolan Novia har man kunnat konstatera oklarheter med EDU Lab/Tritonias tillgänglighet för en del av Yrkeshögskolan Novias personal. Delvis p.g.a. samarbetsförhandlingar var det svårt att vid Yrkeshögskolan Novia rekrytera deltagare till fortbildningstillfällen. Virtuellt självstudiematerial kunde därför ev. ha fungerat bättre. Som grund för utarbetande av självstudiematerial, användes Åbo Akademis textbaserade Moodleguider. Utgående från dessa guider planerades ett manus för skärminspelningar, d.v.s. videoinstruktioner på hur lärplattformen administreras. Manuset omsattes inte i praktiken p.g.a. av bristande tidsresurser. Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten och Yrkeshögskolan Novia har olika versioner av Moodle, vilket också försvårade utarbetandet av EURA 2007 9/24

ett enhetligt stödmaterial för båda lärosätena. Som ett första steg i att etablera handledningsforskningen i arbetsplatshandledarutbildningen har Optimas upplägg förenhetligats internt under år 2010 och information finns nu på Optimas hemsidor. Inledningsvis deltog Åbo Akademis medarbetare i två arbetsplatshandledarutbildningar för att dels ta del av innehåll och upplägg, dels få kontakt med målgruppen. Därefter kartlade projektet under våren 2011 via en enkät hur arbetsplatshandledare vid Ekeri och Oy KWH Mirka Ab har upplevt Optimas arbetsplatshandledarutbildning och vad de tycker kunde förbättras/utvecklas. På Ekeri blev svarsprocenten 100 % (8/8) och på Oy KWH Mirka Ab 57 % (51/90). En sammanställning av enkätresultatet finns nedskrivet i en separat rapport (Bilaga 17). Rapporten har presenterades för styrgruppen i december 2011 samt förmedlats vidare till de personer som ansvarar för arbetsplatshandledarutbildningen vid Optima. Där beaktar man rapporten då arbetsplatshandledarutbildningen vidareutvecklas och vid planeringen av en eventuell tilläggsutbildning för redan utbildade arbetsplatshandledare. Åbo Akademi/Pedagogiska fakultetens medarbetare har deltagit i två handledningstillfällen vid Oy KWH Mirka Ab. Tanken var att få en liten inblick i hur systemet med arbetsplatshandledare fungerar i praktiken och förhoppningsvis få tankar och idéer om hur utbildningen för handledare kunde förbättras och utvecklas. En utvärdering av dessa handledningstillfällen finns nedtecknade i en separat rapport (Bilaga 18). Det har visat sig vara svårt för företagen att välja ut rätt personer till handledaruppgifter. OptiInno har från pilotföretaget Oy Ekeri Ab fått önskemål om att projektet skulle utveckla ett verktyg som kan fungera som stöd vid företagens interna rekrytering av handledare. Arbetet som kom att omfatta en översikt över arbetsplatsen som lärmiljö och handledarens uppgifter och behov av utbildning, samt förväntade och önskade egenskaper hos en blivande arbetsplatshandledare blev klart under våren 2012. Dokumentet (Bilaga 19) har distribuerats till berörda parter på Oy Ekeri Ab, Oy KWH Mirka Ab, styrgruppen för OptiInno samt de personer vid Optima som ansvarar för utbildningen av blivande arbetsplatshandledare. Arbetsplatshandledarutbildningen inom tredje stadiets utbildning har diskuterats med Pia Höglund-Ingo, pedagogisk utvecklare vid Yrkeshögskolan Novia. Det finns inte några planer på utveckling av en arbetsplatshandledarutbildning på yrkeshögskolan i detta skede, men det anses nog viktigt. Vid tidpunkten för denna slutrapport finns det tre alternativ ifall det blir aktuellt: a) Den fortbildning för arbetsplatshandledare inom tredje stadiet som arrangerats inom ESF-projektet 'Kunskap & Kompetens'/delprojekt 2 (www.kunskapochkompetens.fi) kommer inte att ingå i Åbo Akademi/CLL:s ordinarie fortbildningssortiment. Dock kommer de modeller och program som utarbetats inom projektet sannolikt att finnas tillgängliga ifall behov finns. b) Inom ESF-projektet 'Futurex' (www.futurex.utu.fi) arbetar man med läroavtalsliknande utbildning och där byggs också handlingsmodeller för arbetsplatshandledning upp. EURA 2007 10/24

c) Då innehållet i Optimas pedagogiska arbetsplatshandledarutbildning är allmängiltigt, kan detta fungera även inom yrkeshögskoleutbildningen. I den inledande beskrivningen av Åbo Akademi/Pedagogiska fakultetens deltagande i OptiInno projektet ingick det i Åbo Akademi/Pedagogiska fakultetens projektplaner att försöka medverka till utveckling av arbetsmiljön med avseende på projektets anslutna verksamheter. Eftersom samhället oavbrutet rör sig - skyndsamt åt ett håll, sedan om en kort stund åt ett annat håll - krävs det ständig utveckling av arbetsmiljöns insikter och förståelse på varierande områden. Eftersom företagsorganisationers psykosociala kompetens erfarenhetsmässigt framträder otydlig, beslöt Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten att utarbeta ett kurspaket i CFU-relaterad arbetsmiljöpedagogik. Akronymen CFU (Centrum För Utveckling) ska lotsa individernas tankar mot lärande och utveckling i förhållande till de kritiska villkor i arbetsmiljön som kräver komplettering med hjälp av förnyelse av organisationskulturen, kompetensutveckling, attraktiva förebilder och fortbildning. Docent i yrkes- och arbetsmiljöpedagogik, FD Arvid Treekrem, utarbetade ett speciellt tillrättalagt kursprogram som presenterades muntligt för OptiInno-projektets styrgrupp samt för de företagsledare som omfattats av projektet. För att undersöka intresset för ett kursprogram som kunde gälla alla företag, alternativt även individuella föreläsningsprogram, skickades en enkätförfrågan till medverkande organisationer via OptiInnos projektledare. Resultatet blev att enbart tre personer anmälde intresse av att delta. Även om intresset inte var så stort diskuterades både internt vid Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten och med projektledaren för OptiInno alternativa distributionssätt, bl.a. att utarbeta utarbeta en pedagogisk presentation (med programmet Prezi) som kunde erbjuda virtuella självstudiemöjligheter för intresserade. Arvid Treekrem arbetade med en dylik modell, men insåg efterhand att budgeten inte skulle räcka till att färdigställa det nya PREZI-alternativet. Denna aktivitet inställdes följaktligen hösten 2011. Kommentarer gällande värdet av denna del av projektet: - Kursplanerna med CFU-relaterad arbetsmiljöpedagogik ledde inte till ett förväntat resultat i anknytning till de medverkande organisationerna. - Nyttan i den egna organisationen (Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten) är att enkätresultatet ledde till omfattande diskussioner och reflektioner samt en intern PREZI-modell för virtuella undervisningsarrangemang vid Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten. På så sätt har den egna organisationen haft nytta av delprojektet. - För att kanske på olika sätt väcka medverkande organisationer då det gäller perspektivet på eget utvecklingsbehov, bör resultatet spridas. - I övrigt behöver inget annat göras med det resultat som framkommit inom delprojektet. EURA 2007 11/24

- Undervisningsmaterialet som utarbetats är värdefullt och kommer att användas vid kursverksamhet där det existerar deltagare i målgruppen som är intresserade av ämnet (Bilaga 20). - Det är tveksamt om ett uppföljningsprojekt i den region där projektet har marknadsförts är ändamålsenligt när det gäller CFU-relaterad arbetsmiljöpedagogik. 6. OFFENTLIGHET OCH KOMMUNIKATION I samarbete med de olika aktörerna i projektet gjordes i inledningsskedet en informationsplan samt en tidsplan. Därefter publicerades en webbsida, där information om projektet samt material har publicerats. I de fall det har funnits fog för detta, har informationsmaterial uppgjorts. I informationsmaterial kring projektet har EU/ERUF:s logo, Slagkraft från EU-slogan och Österbottens förbunds logo använts. Parterna har även i övrigt informerats om att projektet är ERUF-finansierat. Projektets styrgrupp har sammanträtt nio gånger under projektperioden. Under hela projekttiden har olika aktörer informerats och framförallt engagerats för att förankra de olika delmålen under processens gång. Projektledaren och övriga delgenomförare har ordnat informationstillfällen kring projektet för ledningsrepresentanter, vid personalmöten och vid de i projektet deltagande organisationerna. Olika workshops har arrangerats. Studerande har informerats om, för dem relevanta, delprojekt och -resultat. De verksamhetsmodeller och material som utarbetas som ett resultat av projektet har presenterats vid olika tillfällen och sammanhang. Projektmedarbetarna har kunnat följa med de olika delprojekten genom uppdateringar av en tidsplan, där det också ingått kommentarfält i dagboksform. Under projekttiden har vi fått ta del av prognostiseringsinformation från både Österbottens förbund och från Österbottens handelskammare. Dessa prognoser beaktades delvis i planeringen av konceptet 'Spetskunnande i arbetslivet' och har även att utnyttjas inom andra delar av projektets verksamhet. Den 13.4.2010 arrangerades ett miniseminarium kring utvecklingsbehov inom utbildning och arbetsliv. Oy KWH Mirka Ab, Näringscentralen Concordia, Vasaregionens Utveckling Ab VASEK, Österbottens handelskammare, Jakobstads Arbets- och näringsbyrå informerade kring utvecklingsbehovet inom regionens närings- och arbetsliv och delgav sin sakkunskap om utvecklingen inom arbetslivets olika branscher och de olika branschernas behov av spetskunnande och kompetenskvalifikationer. (Bilaga 21) Samma dag hölls också ett pressinfotillfälle (Bilaga 22) kring projektet vid Optima, vilket resulterade i korta inlägg i dagstidningarna Vasabladet, Pohjalainen och Österbottens Tidning. (Bilaga 23) Under projekttiden har 8 st. nyhetsbrev publicerats och distribuerats inom nätverket och deltagande organisationer. (Bilagor 24-31) Nyhetsbreven finns även tillgängliga på projektets internetadress. EURA 2007 12/24

Handboken 'Introduktionens ABC', som även översatts till finska - 'Perehdyttämisen ABC', distribueras via Jakobstads TE byrå, Näringscentralen Concordia, Vasaregionens Utveckling Ab VASEK, Österbottens handelskammare, Österbottens förbund och Optima. 'Arbetsplatshandledarens ABC' har spridits internt vid Optima. Den finns tillgänglig på Optimas hemsidor och delas ut i samband med uppgörande av läroavtal och arbetsplatshandledarutbildningar. Inom vuxenutbildningen erbjuds den även till andra handledare av examinander inom det fristående examenssystemet. 'Introduktionens ABC', 'Perehdyttämisen ABC', 'Arbetsplatshandledarens ABC' och rapporten 'Arbetsplatsen som lärandemiljö - en sammanställning av arbetsplatshandledarens uppgifter och egenskaper' kommer även att spridas via ESF-projektet 'Lär för livet', som publicerar OptiInnos material på sin hemsida www.larforlivet.fi under hösten 2012. Oy KWH Mirka Ab har upplevt att deras deltagande i projektet har fört med sig att företaget har fått en större synlighet. Nätverkandet med de andra deltagarna har dragit till sig praktikanter och studerande som vill utföra sina examensarbeten för företagets räkning. Detta gynnar företaget på lång sikt med tanke på rekrytering av ny personal. 6.1 Projektets eventuella webbadress www.optimaedu.fi/optiinno 7. PROBLEM OCH REKOMMENDATIONER Vid Yrkeshögskolan Novia har man konstaterat att det hade varit lyckat att även involvera någon lärarrepresentant från ungdomsutbildningen i projektet. Dock har Yrkeshögskolan Novias projektkoordinator, vartefter behov uppstått, lyckats involvera rätt personer för att driva ärenden vidare och uppnå resultat. Yrkeshögskolan Novia har, trots två ansökningar, inte beviljats finansiering för anordnande av läroavtalsliknande utbildning. Inom projektet har vi därför bortsett från själva begreppet och istället fokuserat på att utarbeta styrredskap som skall kunna tillämpas inom andra typer av arbetsplatsförlagd utbildning (t.ex. specialiseringsutbildning) vid Yrkeshögskolan Novia. Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten inledde sitt arbete inom projektet först vid årsskiftet 2009/2010. Till en del har detta försvårat kommunikationen och samarbetet i och med att vissa åtgärder blev att vänta. Det har varit svårt att engagera pilotföretagens personal i någon större grad då konjunkturen har varit instabil under den tid projektet pågått. Den globala finanskrisen slog till 2008-2009 med uppsägningar och permitteringar som följd. Därefter följde en kraftig uppgång hösten 2010, då efterfrågan på varor plötsligt ökade. Med en reducerad personalstyrka innebar det stora utmaningar för företagen att öka sin output i EURA 2007 13/24

motsvarande takt. Resurserna i de medverkande företagen skulle generera vinst och detta har vi försökt respektera i projektarbetet. Pilotföretagen har dock gett projektet möjlighet att få insyn i företagens verklighet och att fånga upp kompetensebehov. Dessutom har projektet fått bekanta sig med de utmaningar som företagen har idag då det gäller rekrytering av personal. Under projekttiden och processen har de olika delmålsättningarna kontinuerligt förankrats i de medverkande organisationerna och målgrupperna. Till förankringsprocessen har bl.a. hört kartläggning av målgruppernas behov. En kontinuerlig förankring gör att man i tid hinner justera och anpassa upplägg och åtgärder, så att slutresultatet känns relevant och användbart. Att engagera målgruppen under utvecklingsskedet kan också ses som en marknadsföringsåtgärd då man kan beakta målgruppens behov och därigenom hos den skapa en känsla av delaktighet. 8. PROJEKTETS RESULTAT I projektets inledningsskede konstaterade finansiärens representant att den mängd åtgärder som planerats för att nå resultat eventuellt skulle bli för omfattande. Verksamheten omformades därför så att helheten kändes mer lätthanterlig. Genom den detaljerade tidsplanen, tydlig ansvarsfördelning, kontinuerliga arbetsmöten och uppföljningen av dessa kände var och en till vilka resultat som skulle uppnås och inom vilken tid. Detta gav ett tydligare fokus på de områden som ansågs ge mest nytta åt alla parter. För uppföljning av projektets verksamhet användes Optimas egen utvärderingsmodell (Bilaga 32) Styrgruppgen gjorde en skriftlig mellanutvärdering i januari, 2011. Då de inlämnade svaren var få, valde projektledaren att istället ta upp utvärderingen som en punkt på styrgruppsmötesagendan. Under projektets sjunde och nionde styrgruppsmöten den 13.12.2011 och 28.8.2012 gjordes muntliga utvärderingar av projektet. Dessa utvärderingar finns nedtecknade i nämnda styrgruppsmötens protokoll. Nedan en kort sammanfattning över konkreta resultat: - Optimas eget material för planering, genomförande och utvärdering av inlärning på arbetsplats (både ungdomsstadiets utbildning och läroavtalsutbildning) har förnyats i januari 2010. Materialet (informationsmaterial och blanketter) finns på Optimas hemsidor http://www.optimaedu.fi/sv/unga/lia-ochyrkesprov/ - En läroplansbank där man samlar förenklade kortversioner av läroplaner finns på Optimas intranät. Dessa förenklade beskrivningar av vad de studerande förväntas lära sig under sina arbetslivsperioder skall fungera som stöd och checklista för arbetsplatsens utbildare. - Handboken 'Arbetsplatshandledarens ABC' färdigställdes i april 2012. - Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten har handlett den för utbildning ansvarige personen vid Oy KWH EURA 2007 14/24

Mirka Ab i hur man kan producera en virtuell företagspresentation. Detta som ett första steg till att Oy KWH Mirka Ab själv skall kunna bygga vidare på ett virtuellt utbildningsmaterial för sin personal. - Handboken 'Introduktionens ABC' och den finska versionen 'Perehdyttämisen ABC' färdigställdes våren 2012. - Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten har hållit en e-mötesdemonstration för personal vid Oy KWH Mirka Ab, vilket aktualiserade e-lärandesituationer och -möjligheter i förhållande till Oy KWH Mirka Ab:s egen personal i Finland och utomlands samt till kunder runt om i världen. - Processen för ett koncept kallat 'Spetskunnande i arbetslivet' har utarbetats och ingår fr.o.m. april, 2012 i Optimas ledningssystem. Konceptet marknadsförs till Optimas studerande bl.a. med hjälp av en broschyr. Som ett resultat av arbetet med 'Spetskunnande i arbetslivet' har projektet LEXRUB (Lokala Examensdelar och rutiner för bedömning) startat hösten 2012. Optima koordinerar projektet och de övriga svenskspråkiga yrkesutbildarna är samarbetsparter. Inom detta nya projekt utarbetas lokala examensdelar utgående från arbetslivets behov. Optima är sedan hösten 2012 också samarbetspart i Yrkesakademins i Österbotten projekt 'Utvidgad inlärning i arbetet' och deltar därmed i det nationella TOPLaaja-nätverket. Nätverksprojektet koordineras av Pirkanmaan koulutuskonserni-kuntayhtymä (PIRKO) och fokuserar på utvidgad inlärning i arbetet. I nätverket deltar ett tjugotal yrkesläroanstalter från hela Finland. Dessa båda projekt ger Optima möjlighet att vidareutveckla fler koncept liknande 'Spetskunnande i arbetslivet' efter OptiInnos slut. - AHOT-processen har testats vid Yrkeshögskolan Novia av Oy KWH Mirka Ab. - Ett önskemål/förslag om att Technobothnias utrustning kunde utnyttjas mer för företagsspecifika studieprojekt utmynnade i att en ansökan om ESF-finansiering för ett utvecklingsprojekt (INNI-Innovativa lärmiljöer) inlämnats till Österbottens ELY-central i juni, 2012. Vid tidpunkten för denna slutrapport befinner sig INNI-projektet ännu i förhandlingsskede. - Det kommer att skapas ett samarbetsforum för personer som arbetar med IKT-pedagogik/IT-didaktik. Idén initierades under projekttiden, men verkställs först efter projektets slut under hösten 2012. - Ett samarbetsforum bestående av utvalda fortbildningsplanerare vid CLL/Yrkeshögskolan Novia och utvecklingskoordinatorer vid Optimas vuxenutbildning och arbetslivstjänster har bildats till följd av OptiInno. - CLL/Yrkeshögskolan Novia planerar införa CRM-verktyg. Arbetet fortsätter efter projektet. - Yrkeshögskolan Novia har lämnat in två finansieringsansökningar för att kunna starta 'LALU'. Yrkeshögskolan Novia har fått avslag på bägge ansökningarna men inget utlåtande från finansierande myndighet. EURA 2007 15/24

- Novia har jämfört läroavtalsliknande utbildning med specialiseringsutbildning. En rapport, där det även ingår jämförelse mellan finansieringsarrangemang har sammanställts i februari, 2012. - Delvis som pilot har Yrkeshögskolan Novia genomfört specialiseringsutbildningen 'Att införa LEAN i produktionen' som till sin uppbyggnad var läroavtalslik. I projektets pilotgrupp ingick 4 medarbetare vardera från Oy KWH Mirka Ab och Optima. Deltagarnas helhetsbedömning var 4,8 (av 5,0). - Fem separata grundkurser i 'Smartboard' har arrangerats i projektets regi för totalt 80 personer. Majoriteten av lärarna inom Optimas block 4 (21 st.) använder numera Smartboard i sin undervisning. Optima har också, med egna medel, införskaffat fler Smartboards. - IT-workshopar med huvudtemat 'Roligt, snabbt och förvånansvärt enkelt - IT-tillämpningar som förgyller din undervisning' har arrangerats vid Optima vid 4 olika tillfällen och lockat totalt 88 deltagare. - Åbo Akademi/Pedagogiska Fakulteten har sammanställt virtuellt stödmaterial kring Powerpoint som hittas på http://korta.nu/powerpointlankar och kring 'Bild i undervisningen'; som hittas på tiny.cc/digibilder. Materialet har publicerats på Optimas, Yrkeshögskolan Novias och CLL:s (Centret för livslångt lärande) intranät och fungerar som stöd för både undervisande- och övrig personal. - Optimas upplägg då det gäller arbetsplatshandledarutbildningen har förenhetligats internt under år 2010 och information finns på Optimas hemsidor (separata upplägg för ungdomsutbildning och vuxenutbildning). - Resultatet från en enkät till arbetsplatshandledare vid Ekeri och Oy KWH Mirka Ab har sammanställts i en rapport. Därefter har ansvarspersonen från Åbo Akademi/Pedagogiska Fakulteten också deltagit i två handledningstillfällen och gjort en rapport över denna. Bägge rapporterna har förmedlats vidare till de personer som ansvarar för arbetsplatshandledarutbildningen vid Optima för att fungera som grund för vidareutveckling av arbetsplatshandledarutbildningen och en eventuell tilläggsutbildning. - Rapporten 'Arbetsplatsen som lärandemiljö - en sammanställning av arbetsplatshandledarens uppgifter och egenskaper' har sammanställts och fungerar som stöd vid företagens interna rekrytering av arbetsplatshandledare. - Alternativ som utretts för arbetsplatshandledarutbildningen inom Yrkeshögskolan: a) Den fortbildning för arbetsplatshandledare inom tredje stadiet som arrangerats inom ESF-projektet 'Kunskap & Kompetens'/delprojekt 2 (www.kunskapochkompetens,fi) kommer inte att ingå i Åbo Akademi/CLL:s ordinarie fortbildningssortiment. Dock kommer de modeller och program som utarbetats inom projektet sannolikt att finnas tillgängliga ifall behov finns. b) Inom ESF-projektet 'Futurex' (www.futurex.utu.fi) arbetar man med läroavtalsliknande utbildning och där byggs också handlingsmodeller för arbetsplatshandledning upp. EURA 2007 16/24

c) Då innehållet i Optimas pedagogiska arbetsplatshandledarutbildning är allmängiltigt, kan detta fungera även inom yrkeshögskoleutbildningen. - Kursplanerna med CFU-relaterad arbetsmiljöpedagogik resulterade inte i ett förväntat resultat i anknytning till de deltagande verksamheterna. Nyttan i den egna organisationen (Åbo Akademi/Pedagogiska Fakulteten) är att enkätresultatet ledde till omfattande diskussioner och reflektioner samt en intern PREZI-modell för virtuella undervisningsarrangemang vid Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten. På så sätt har den egna organisationen haft nytta av delprojektet. Undervisningsmaterialet som utarbetats är värdefullt och kommer att användas vid kursverksamhet där det existerar deltagare i målgruppen som är intresserade av ämnet. 9. PROJEKTETS INNOVATIVITET Det är unikt med ett gränsöverskridande projekt där olika utbildningsstadier och arbetsliv finns representerade. Ett sådant samarbete och nätverk innebär att man når fram till många olika målgrupper och i större mån än tidigare skräddarsy utbildning enligt de behov som föreligger. Inom nätverket kunde vi dra nytta av varandras olika erfarenheter och behov. Arbetet i nätverket innebar också att vi kunde dela information och på så sätt vidareutveckla organisationerna. Samarbetet mellan läroanstalter och näringsliv ger också en inblick i vad respektive instanser bör satsa sin utveckling på. Genom ett sådant kunskapsutbyte där man utvecklar inlärningsmiljöer i samarbete med arbetslivet, kan vi gemensamt öka utvecklingsverksamheten vid företagen och skapa framtidens arbetsplatser. Med konceptet 'Spetskunnande i arbetslivet' erbjuds den studerande möjlighet att avlägga delar av examina som Optima inte erbjuder som närundervisning. Kompetenserna skall motsvara de behov som finns eller förväntas uppstå i arbetslivet. Studierna skall vara arbetsplatsförlagda med arbetsplatsen som utbildare. 'Spetskunnande i arbetslivet' är målinriktad, handledd och utvärderad inlärning på en arbetsplats. Bedömningen av yrkeskunnandet sker med yrkesprov kompletterat med annan bedömning och resultatet framgår i betyget. Det kommer att skapas ett samarbetsforum för personer som arbetar med IKT-pedagogik/IT-didaktik. Idén initierades under projekttiden, men verkställs först efter projektets slut genom samarbete mellan Optimas IKT-pedagog och de engagerade lärarna vid Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten. Ett samarbetsforum bestående av utvalda fortbildningsplanerare vid CLL/Novia och utvecklingskoordinatorer vid Optimas vuxenutbildning och arbetslivstjänster har bildats till följd av OptiInno Användningen av virtuella undervisningsmetoder bland Optimas undervisande personal har ökat till följd av den IT-didaktiska fortbildning som arrangerats inom projektet. Initiativ till att införa CRM-verktyg vid CLL/Yrkeshögskolan Novia togs under projektet. Detta EURA 2007 17/24

utvecklingsarbete fortsätter efter OptiInnos slut. Vid CLL/Yrkeshögskolan Novia har man kunnat konstatera oklarheter med EDU Lab/Tritonias tillgänglighet för en del av Yrkeshögskolan Novias personal. Projektet har lyft fram behovet av en bättre marknadsföring och tillgänglighet av Technobothnias tjänster. 10. PROJEKTETS INVERKAN PÅ JÄMLIKHETEN Projektet har inte påvisbart kunnat gynna jämställdheten. Målgrupperna representeras av både manliga och kvinnliga personer och alla ses som jämlika oavsett etnisk bakgrund eller kön. Inom projektet har vi jobbat utgående från allas rätt till utbildning. 11. PROJEKTETS INVERKAN PÅ HÅLLBAR UTVECKLING Målgrupperna skall kunna tillämpa system och modeller som underlättar studier och genomförande av arbetsuppgifter. Samarbete och kommunikation mellan olika aktörer inom utbildning och i arbetslivet utökas, vilket inverkar på individens välmående och levnadsförhållanden. Ett fungerande system för uppföljning av inlärning som sker på arbetsplatsen medför att en del av arbetet kan skötas med virtuella hjälpmedel. Också en stor del av samarbetet mellan projektets medarbetare har kunnat skötas via virtuella verktyg såsom e-möten, e-post och lärplattformen Moodle. Detta resulterade i mindre körkilometrar och mindre användning av kommunikationsmedel för såväl studerande, undervisningspersonal som representanter för näringsliv och arbetsliv i övrigt. Övriga effekter på miljön består av att de olika aktörerna i projektet kan se sin uppgift, sitt uppdrag, sitt yrke i kontrast till samhället. Detta medför ökad kunskap om och insikt i den verksamhetsmiljö individen är aktiv. Genom att utveckla ändamålsenliga inlärningsmiljöer på arbetsplatsen och på detta sätt även ge möjlighet för de studerande att utveckla spetskunnande inom sin bransch. På längre sikt kan näringslivets ekonomi i regionen stärkas om efterfrågad arbetskraft, med de kompetenskvalifikationer som behövs, finns tillgänglig. 12. GOD PRAXIS Samarbetet mellan andra och tredje stadiets utbildning samt arbetslivet har etablerats och kommer att få en fortsättning i form av olika samarbetsforum och nya utvecklingsprojekt. Under projekttiden har vi framförallt lärt oss hur olika instanser bör kommunicera så att man förstår varandras behov. Kontaktnät har byggts upp och etablerats. System och modeller för samarbetet har utarbetats och utvecklats. Projektet har medfört hållbara effekter inom Optima, Yrkeshögskolan Novia, Oy KWH Mirka Ab och Åbo Akademi/Pedagogiska fakulteten. Projektet har utvecklat nya verksamhetsmodeller som förbättrar de studerandes och undervisningspersonalens förutsättningar att utvecklas i enlighet med arbetslivets behov. I vissa fall har man under projektets gång även kunnat lyfta fram avvikelser och utvecklingsbehov (t.ex. EURA 2007 18/24