Tid och plats: to kl vid Optima, Trädgårdsgatan 30, Jakobstad, mötesrum Kallan

Transkript

1 1 PROTOKOLL OptiInno/Styrgruppens möte 8/2012 Tid och plats: to kl vid Optima, Trädgårdsgatan 30, Jakobstad, mötesrum Kallan Närvarande: Rabbe Ede, Optima, styrgruppens ordförande _x_ Olav Hellman, Oy KWH Mirka Ab _x_ Mikael Junell, Ekeri _x_ Gunlis Löv, Optima _x_ Kjell Nydahl, VASEK Stefan Rannanpää, Österbottens Förbund Lillemor Sarin, Sarins Båtar _x_ Tiina Sjölund, Optima _x_ Lena Smeds-Furu, Yrkeshögskolan Novia _x_ Jarl Sundqvist, Österbottens Handelskammare Arvid Treekrem, Åbo Akademi _x_ Lena Nyman-Lehtinen, Optima, styrgruppens sekreterare _x_ 1. MÖTETS ÖPPNANDE Styrgruppens ordförande Rabbe Ede öppnade mötet kl. 13:00. Mikael Junell, ny medlem i styrgruppen, hälsades välkommen. Mötet konstaterades vara lagenligt sammankallat och beslutfört. Föregående mötes protokoll godkändes. Till protokolljusterare valdes Mikael Junell och Gunlis Löv. 2. MELLANRAPPORT PER DEN Styrgruppen har tagit del av mellanrapporten den och gavs tid att ge feedback senast den Slutrapporten skall inlämnas senast i samband med den sista ansökan om utbetalning den Projektledaren sänder slutrapporten till styrgruppens medlemmar för granskning den Feedback ges senast under styrgruppens sista möte den

2 2 3. AKTUELLA NYHETER FRÅN PROJEKTET OPTIINNO Österbottens förbund gör kontroll på plats för alla ERUF-projekt minst en gång innan projekten avslutas. Både projektägaren och delgenomförarna granskas vid Optima den Marknadsföring och informationsspridning Information har, liksom tidigare, spridits via projektets nyhetsbrev, informationsmöten inom respektive delgenomförares egna organisationer och via olika fortbildningstillfällen. Information om LEAN-utbildningen spreds via Optimas interna nyhetsbrev i mars, Målsättningar, tidsplan och verksamhet Styrgruppen informerades om nuläget och tids- och verksamhetsplanen (bilaga 1) gicks igenom. Projektledaren bad styrgruppen komma med idéer och förbättringsförslag under genomgången. 1. Utveckla system för planering, genomförande och utvärdering av inlärning som sker på arbetsplatsen. 2. I samarbete med arbetslivet utveckla modeller för hur arbetsplatsen fungerar som inlärningsmiljö samt utveckla virtuella metoder som stöd för inlärning på arbetsplatsen i samarbete med arbetslivet. 1-2b. Granska och utveckla Optimas eget material för utbildning på arbetsplats. Gäller både Ungdomsstadiet och läroavtal De lightversioner av läroplaner som presenterades under styrgruppens möte den uppgörs vartefter behov uppstår och samlas i en dokumentbank på Optimas intranät. En kort uppgiftsbeskrivning för arbetsplatshandledare ( Arbetsplatshandledarens ABC ) har gjorts. Den skall stödja personer som arbetar med inskolning av nya medarbetare, läroavtalsstuderande och/eller vuxenstuderande inom det fristående examenssystemet. (bilaga 2) Namnet på Introduktionsskolningens ABC ändras till Introduktionens ABC. Guiden kommer i sin helhet att finnas i elektroniskt format samt som en tryckt broschyr kombinerat med en separat hemsida för internetlänkarnas skull. Styrgruppen får snarast möjligt en elektronisk version per e-post för utvärdering (OK den ) Feedback av styrgruppen önskas inom en vecka. 1-2e. E-lärande vid KWH Mirka I april 2012 ger PF handledning i produktionen av en virtuell företagspresentation vid KWH Mirka. Då det virtuella materialet är klart, piloteras det med nyanställda.

3 3 4. Utveckla system för hur studerande kan utveckla sitt spetskunnande genom att en del av innehållet i studierna kan genomföras på arbetsplatsen och med arbetsplatsen som utbildare. 5. Utveckla system för hur studerande kan avlägga examen genom att även välja delar från övriga examina och på så sätt skapa en bredare yrkeskompetens eller ett spetskunnande utgående från arbetslivets krav och behov. 4-5a. Utvidgad inlärning i arbetet. Inom några pilotbranscher arbeta fram en modell hur man inom den grundläggande yrkesutbildningen kunde utföra delar av sin examen via inlärning i arbete. Den ursprungliga pilotgruppen på 12 studerande har nu reducerats till 3. Dessa har påbörjat sin praktikperiod och avlägger yrkesprov senare i vår. Två workshoptillfällen (23.1 och ) har hållits med branschansvariga lärare. Konceptet togs väl emot. Diskussion fördes kring vilka möjligheter och svårigheter konceptet innebär. Inom konceptet kan studerande antingen ingå ett arbetsavtal och får då lön eller så görs ett avtal som följer samma principer som LiA-avtal. I bägge fallen avlägger den studerande yrkesprov. För att kunna utveckla fler arbetslivsrelaterade utbildningskoncept efter OptiInnos slut, har Optima ansökt om att från och med hösten 2012 ingå i det nationella nätverket "TOP-laaja" som arbetar med utvidgad inlärning i arbetet. I nätverket deltar ett tjugotal yrkesläroanstalter från hela Finland. Processbeskrivningen för Spetskunnande i arbetslivet är klar och ingår i en helhet som kallas för "Valbara studievägar" i Optimas ledningssystem. Detta är en viktig milstolpe i Optimas utveckling av inlärning i arbete och genomförande av yrkesprov. (Bilaga 3) 4-5b. Skapa informationsmaterial (web) till Optimas studerande för att de skall känna till vilka möjligheter de nya examensgrunderna ger. Efter genomförd pilot våren 2012, kommer informationsmaterial till studerande att göras klart och publiceras. 4-5c. Novia utreder vilken typ av utbildning som kan förläggas till arbetslivet liksom vilka finansieringsarrangemang som behövs för att utvidga studier på arbetsplatsen. Här beaktas även AHOT. Vid YH Novia gjordes den en AHOT -validering (AHOT = aikaisemmin hankitun osaamisen tunnustaminen/tunnistaminen) med en testperson från KWH Mirka. Resultatet blev att testpersonen får tillgodoräknat 75 studiepoäng. Ifall testpersonen inleder studier vid YH Novia gör man en individuell studieplan. Novia och KWH Mirka sammanställer tillsammans en rapport över detta case som kan spridas vidare inom Novia. Novias personal har fått skolning i tillämpningen av AHOT. Följande steg är att Novia informerar företag om AHOT.

4 4 4-5d. Technobothnias utrustning kunde utnyttjas mer och de studerande kunde göra fler studieprojekt (analyser, mätningar o.dyl) för företagen och därmed skapa en större kontaktyta till arbetslivet. Hösten 2011 gav Österbottens förbund klartecken för en projektidé som handlar om att utveckla Technobothnias och yrkeshögskolan Novias möjligheter att betjäna näringslivet. I februari 2012 har Jonas Waller, enhetschef vid YH Novia dock meddelat att det vid YH Novia i detta skede inte finns resurser att avsätta på projektet. 4-5f. Pilot LEAN-utbildning Specialiseringsutbildningen inleddes i september Deltagarna har utvärderat den och gett en helhetsbedömning på 4,8 (av 5,0) poäng. 6. Skapa samarbetsstrukturer och -modeller samt system (även interaktiva) genom att skapa samarbetsnätverk mellan olika aktörer för utveckling av inlärningsmiljön. Det skapas ett forum - i första hand en Facebook-sida - för aktörer inom IKT-utbildning. I april har man också diskuterat arrangemang kring ett fortsatt samarbete mellan CLL Novia och Optimas VUX-avdelning. Målsättningen är att, där det är möjligt, samordna resurser och därmed erbjuda kvalitativt bättre föreläsningar/kurser/specialiserings-utbildningar/delar av förberedande utbildning m.m. Samarbetsformen oklar, men det sker sannolikt på så sätt att Novia och Optima turvis administrerar diskussionstillfällen 1-2 ggr/år. 6b. Bygga upp ett kontaktsystem mellan Novia och arbetslivet. Ev. kan CRM-verktyg vara ett hjälpmedel. CLL Novia har utvärderat olika CRM-verktyg och samt anpassningsmöjligheter mellan olika program och system. Deadline för samordningen vid CLL är i maj 2012 och offertrundan skall vara klar hösten CLL/Novia och CLL/Åbo Akademi besökte Optima i januari 2012 för att bekanta sig med Optimas arbete med CRM (MS Dynamics och Sopimus Pro Campus). 6c. Undersöka vilka portaler som finns och ev. ansluta sig till lämplig portal med resurser (utrustning, lärare, föreläsare, kurser liknande Sifko-portalen). Via nätverket Nordyrk (Nordiskt yrkespedagogiskt och yrkesdidaktiskt nätverk). kunde ÅA ev. delvis bygga upp ett kontaktnät till yrkeutbildningsarrangörer.

5 5 7. Utveckla system för genomförande av läroavtalsliknande utbildning kring tilläggsutbildning inom yrkeshögskoleutbildning (modeller för planering, genomförande, handledning och utvärdering) I februari 2012 blev Novias jämförelse mellan läroavtalsliknande utbildning och specialiseringsutbildning klar. I rapporten ingår också en jämförelse mellan finansieringsarrangemang för de två utbildningsformerna och Novias två finansieringsansökningar. Rapporten sänds som separat bilaga till styrgruppen. 8. Kompetensutveckling kring yrkespedagogik med fokus på IT-didaktik. 8a. IT-didaktisk fortbildning för Optimas undervisningspersonal. Innehållet i den IT-didaktiska fortbildning som genomförts inom OptiInno har planerats utgående från den behovskartläggning som gjordes i januari o Inom projektet har det vid Optima arrangerats fem grundkurser i SMARTboard. Det totala deltagarantalet i dessa kurser uppgår till 80 personer. o Sammanlagt har 88 personer deltagit i fyra IT-workshopar (hösten 2011 och våren 2012) med varierande innehåll. Den fortbildning samt utvärdering som gjorts vid Optima inom OptiInno har getts vidare till Optimas IT-pedagog som tillträtt sin tjänst i mars Aktiviteterna kring IT-didaktik för undervisande personal lever därmed vidare vid Optima. 8b. IT-didaktisk fortbildning för Novias undervisningspersonal. Det stödmaterial som ÅA har skapat i samband med IT-workshopar har också kunnat spridas vid YH Novia ( Powerpoint och Bild i undervisningen ). P.g.a. olika omständigheter (samarbetsförhandlingar, Tritonia-Edu Lab) har det varit svårt att vid Yrkeshögskolan Novia rekrytera deltagare till fortbildningstillfällen. Ett allmängiltigt, virtuellt självstudiematerial kring lärplattformen Moodle sammanställs dock så långt resurserna räcker. 9. Etablera handledningsforskningen i arbetsplatshandledarutbildningen Eivor arbetar som bäst med att göra en sammanställning över arbetsplatshandledarens uppgifter och egenskaper. Denna blir klar inom kort. I övrigt börjar denna del vara avslutad.

6 6 10. Bygga en ny företagsbild som i större grad än tidigare bygger på virtualisering för att kunna möta det framtida verksamhetssamhället. 10a. Undervisa i CFU-relaterad arbetsmiljöpedagogik. Arvid informerade om arbetet med CFU (Centrum för utveckling) inom OptiInno. En intresseförfrågan som gjordes våren 2010 resulterade i att tre personer anmälde intresse att delta. Eftersom intresset var svagt, diskuterades alternativa distributionssätt - bl.a. att utarbeta ett webbaserat pedagogiskt presentationsprogram som kunde erbjuda virtuella självstudiemöjligheter för intresserade. Arvid Treekrem arbetade med en dylik modell, men insåg att budgeten inte skulle räcka till för att färdigställa det virtuella alternativet. Denna aktivitet inställdes följaktligen in hösten Arvid Treekrem har sammanställt en rapport över detta arbete (bilaga 4). 10b. Utveckla nätverksbaserade kommunikationsmodeller i virtuella lärmiljöer Se 1-2e. E-lärande vid Mirka och introduktionsguide. 4. SPRIDNING AV RESULTAT En sammanfattning av resultat/förväntade resultat delades ut under mötet (bilaga 5). Med tanke på projektets varierande innehåll, sker spridning av resultat lämpligast via direktkontakt till rätt målgrupp. Ett avslutande seminarium eller informationsmöte arrangeras därför inte. 5. EKONOMI Gunlis Löv presenterade projektets ekonomi (bilaga 6). Resultatmässigt ser det bra ut, men vi håller oss under budget. Varken medlen för köptjänster eller resekostnader kommer att utnyttjas till fullo. Arvid Treekrem påpekade att kontorskostnaderna vid ÅA kommer att stiga mot slutet av projekttiden. 6. ÖVRIGA ÄRENDEN Arvid meddelade att han inte deltar i nästa styrgruppsmöte då han nu går i pension och flyttar till Norge. 7. NÄSTA MÖTE Styrgruppens avslutande möte hålls tisdagen den kl vid Optima, Trädgårdsgatan 30, Jakobstad.

7 7 8. MÖTET AVSLUTAS Mötet avslutades kl. 14:30. Rabbe Ede Ordförande Lena Nyman-Lehtinen Sekreterare Mikael Junell Protokolljusterare Gunlis Löv Protokolljusterare

8 Planering PL Enkät/Undersökning E/U Genomförs GE Pilot PI Utvärdering UT Seminarium/workshop SE Ev. fortsättning FO? Slutfört SL Målsättningar och åtgärder Arbetsgrupp jun aug sept okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug Utveckla system för planering, genomförande och utvärdering av inlärning som sker på arbetsplatsen 2. I samarbete med arbetslivet utveckla modeller för hur arbetsplatsen fungerar som inlärningsmiljö samt utveckla virtuella metoder som stöd för inlärning på arbetsplatsen i samarbete med arbetslivet. 1-2a. Optimas LiA-dokument förnyats b. Granska och utveckla Optimas eget material för utbildning på arbetsplats. Gäller både Ungdomsstadiet och Lavtal 1-2c. Optimas åk3-studerande deltar med sina åsikter kring innehåll i arbetsplatsen som inlärningsmiljö. Optima Optima Optima SL GE GE PL PL PL GE GE PI UT SL E/U E/U PL PL SL 3 1-2d. Förenhetliga praxis vid arbetsplatsförlagd utbildning så att liknande styrredskap kan utnyttjas oberoende av utbildningsnivå. 1-2e. E-lärande vid Mirka och introduktionsguide 3.För uppföljning och utvärdering av inlärning på arbetsplatsen, prövas och implementeras verktyget etaitava för tillämpning av studerande, undervisningspersonal och arbetsplatshandledare. Novia+Optima ÅA, Mirka PL PL PL PL PL PL PL PL PL PL PL GE PI UT SL 3a. Nyttan av verktyget etaitava undersökts och rapporterats. Optima (ÅA) UT UT SL

9 Planering PL Enkät/Undersökning E/U Genomförs GE Pilot PI Utvärdering UT Seminarium/workshop SE Ev. fortsättning FO? Slutfört SL Målsättningar och åtgärder Arbetsgrupp jun aug sept okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug Utveckla system för hur studerande kan utveckla sitt spetskunnande genom att en del av innehållet i studierna kan genomföras på arbetsplatsen och med arbetsplatsen som utbildare. 5. Utveckla system för hur studerande kan avlägga examen genom att även välja delar från övriga examen och på så sätt skapa en bredare yrkeskompetens eller ett spetskunnande utgående från arbetslivets krav och behov. 4-5a. Utvidgad inlärning i arbetet. Inom några pilotbrancher arbeta fram en modell hur man kan inom den grundläggande yrkesutbildningen utföra delar av sin examen via lära i arbetslivet 4-5b. Skapa informationsmaterial (web) till Optimas studerande för att de skall känna till vilka möjligheter de nya examensgrunderna ger 4-5c. Novia utreder vilken typ av utbildning som kan förläggas till arbetslivet liksom vilka finansieringsarrangemang som behövs för att utvidga studier på arbetsplatsen. Även med beaktande av AHOT. 4-5d. TB s utrustning kunde utnyttjas mer och de studerande kunde göra fler studieprojekt (analyser, mätningar o.dyl) för att skapa en större kontaktyta till arbetslivet. 4-5e. Kartläggning av intresse av studerandetjänster inom arbetsoch näringsliv 4-5f. Pilot - LEAN-utbildning Optima Optima Novia (Mirka + Optima) Novia (Optima, Mirka ev. pilotföretag) Novia, Optima, intresseorg. Novia, Mirka (Optima) PL PL PL PL E/U PL PL PL PL PL PL PL PL PL PL PL PL SE PL PL PI PI UT SL PL PL PL PL PL SL PL PL PL PL PL PL PI UT SL PL PL PL SL SL PL PL PL PL PL GE GE GE GE GE GE GE GE UT SL 6 6. Skapa samarbetsstrukturer och -modeller samt system (även interaktiva) genom att skapa samarbetsnätverk mellan olika aktörer för utveckling av inlärningsmiljön Kontinuerligt samarbete med Novia, Mirka och ÅA input från pilotföretagen. 6a. Ev. omvandling av 2:a stadiets examen till YH-poäng. Novia (Optima) 6b. Bygga upp ett kontaktsystem mellan Novia och arbetslivet (kunde kallas Novias näringslivstjänster). Vore CRM-verktyg ett alternativ? 6c. Undersöka vilka portaler som finns och ev. ansluta sig till lämplig portal med resurser (utrustning, lärare, föreläsare, kurser liknande Sifko). Novia + Optima M.O.N.Å. PL PL VE FO? SL PL PL E/U SL PL PL PL PL PL SL

10 Planering PL Enkät/Undersökning E/U Genomförs GE Pilot PI Utvärdering UT Seminarium/workshop SE Ev. fortsättning FO? Slutfört SL Målsättningar och åtgärder Arbetsgrupp jun aug sept okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug 7 7. Utveckla system för genomförande av läroavtalsliknande utbildning kring tilläggsutbildning inom yrkeshögskoleutbildning (modeller för planering, genomförande, handledning och utvärdering) 7a. Utarbeta modeller för planering, genomförande, handledning och utvärdering Novia (Optima) PL PL PL PL PL PL PL PL PL PL PL PL PL PL UT SL 8 7b. Utveckla arbetsplatshandledningen och anpassa den till YHstudier. Ev. samarbete med "Kunskap & Kompetens" 8. Kompetensutveckling kring yrkespedagogik med fokus på ITdidaktik. M.O.N.Å. PL 9 8a. IT-didaktisk fortbildning för Optimas undervisningspersonal ÅA, Optima 8b. IT-didaktisk fortbildning för Novias undervisningspersonal ÅA, Novia 9. Etablera handledningsforskningen i arbetsplatshandledarutbildningen 9a. Omstrukturera och förenhetliga upplägget Optima (M.O.N.Å) för arbetsplatshandledarutbildningen 9b. Deltagande i arbetsplatshandledarutbildning på ungdomsstadiet vid Optima 9c. Deltagande i arbetsplatshandledarutbildning inom vuxenutbildning vid Optima ÅA, Optima ÅA, Optima 9d. Förbättring av befintlig arbetsplatshandledarutbildning ÅA, Optima 9e. Fortbildning för arbetsplatshandledare utarbetas. ÅA, Optima PL PL PL PL E/U PL PL PL GE GE GE GE PL PL SE PL PL SE GE SL PL E/U PL PL PL PL PL PL SL GE GE PL PL PL E/U PI PL PL PL PL PI UT SL PL PL PL E/U PL PL PL PL PI UT SL 9f. Lämplighetskriterier för blivande arbetsplatshandledare tas fram och sammanställs i en manual. ÅA, Optima PL PL PL PI UT SL Bygga en ny företagsbild som i större grad än tidigare bygger på virtualisering för att kunna möta det framtida verksamhetssamhället. 10a. Undervisa i CFU-relaterad arbetsmiljöpedagogik. ÅA (M.O.N.Å) 10b. Utveckla nätverksbaserade kommunikationsmodeller i virtuella lärmiljöer ÅA (M.O.N.Å) PL PL PL PL PL GE GE GE PL PL

11 Arbetsplatshandledarens ABC Arbetsplatshandledarens ABC

12 Som arbetsplatshandledare skall du känna till: * företaget, målsättningar och arbetsprocesser * arbetsplatsens regler och föreskrifter, t.ex. * arbetstider, luncher och raster * hur man kan öka trivseln på arbetsplatsen (ta hänsyn, visa respekt, hålla ordning m.m.) * arbetsutrymmen (t.ex. tvätt- och omklädningsrum, kafferum, matsal) * vilka förväntningar ditt företag har på den nya medarbetaren * din roll som samarbetslänk mellan ledning och personal * ta i beaktande det som kan känneteckna medarbetare som är nya inom branschen: - osäkerhet, rädsla för att göra bort sig - brister i yrkesspråket - svårigheter att koppla ihop orsak och verkan - okunskap om hur verktyg/maskiner/redskap används - begränsad uppfattning om branschens krav på kvalitet - bristande insikter i branschens yrkesetik * hur idéer och utvecklingsförslag hanteras och sprids vidare inom organisationen

13 Som arbetsplatshandledare skall du: * presentera arbetsuppgifterna * förklara vad arbetet består av * beskriva arbetsgången * berätta hur det görs och varför * informera om arbetarskyddet visa rätta grepp, rörelser och arbetsställningar och klarlägga personlig skyddsutrustning. * handleda medarbetaren i praktiska arbeten och stöda den handleddas utveckling * skapa ett tryggt klimat och minska den nya medarbetarens osäkerhet * föregå med gott exempel för den nyanställda och föra över en positiv attityd till arbetsplatsen och uppgifterna * ge ansvar och tydliga direktiv * följa upp arbetsgången och kontinuerligt ge feedback för att skapa och bidra till motivation * uppmuntra medarbetaren att våga komma med idéer och medverka till utveckling Ifall du handleder en studerande på t.ex. läroavtal inom det fristående examenssystemet bör du även känna till målen för den studerandes inlärning i arbetet och fungera som en samarbetslänk mellan utbildning-arbetsliv

14 enna guide har gjorts inom projektet ptiinno som finansierats av den uropeiska egionala tvecklingsfonden och som genomförts år -. rojektet har till stora delar fokuserat på att utveckla arbetsplatsen som lärmiljö - inte bara ur ett utbildningsperspektiv, utan också ur arbetslivets perspektiv. n bra arbetsplatshandledning är och för att en ny medarbetare eller studerande skall kunna lära sig både arbetsprocesser och arbetsrutiner på sin nya arbetsplats. et sätt på vilket en nyanställd eller studerande introduceras i sitt arbete är av stor betydelse för personens trivsel och känsla av delaktighet och därför är arbetsplatshandledarens roll mycket viktig. uiden skall fungera som ett stöd för dig i din roll som arbetsplatshandledare. Ifall du vill fördjupa dina kunskaper, kan du göra detta t.ex. vid ptima i akobstad, där det regelbundet arrangeras arbetsplatshandledarutbildning. Information hittar du på http korta.nu ptima handledarutb akobstad, pril

15 Uppdaterad Valbara studievägar Mål: Att studerande skall erbjudas möjligheter till variation i sina studier med beaktande av motivation, framtidsplaner, eller för att få ett spetskunnande eller bredda sin kompetens redan under studietiden. Målgrupp: Studerande, arbetslivet Personliga studieplaner (PSP) Fritt valbara studieveckor YH förberedande kurs Arbetserfarenhet eller handledda fritidsintressen Yrkesinriktad valbar examensdel Spetskunnande i arbetslivet Studeranden söker och väljer arbetsplats Avtal Inlärning och handledning utgående från läroplanen Bedömning och utvärdering Examina/yrkesprovsbetyg Tillsammans med grupphandledare och studiehandledaren gör den studerande upp sin personliga studieplan (PSP). Utbildningsledare godkänner. Studerande får regelbunden handledning kring uppföljning och revidering av sin plan. Studerandenas specialbehov tas i beaktande genom uppgörandet av en individuell plan IP under ledning av speciallärarna. Individuella läroplaner ILP i yrkesämnen görs för studerande med behov av specialundervisning. Inom ramen för fritt valbara studieveckor kan tredje årets studerande välja YH-förberedande kurs, Arbetserfarenhet/handledda fritidsintressen, Yrkesinriktad valbar examensdel eller Spetskunnande i arbetslivet. YH-förberedande kurs, Arbetserfarenhet/handledda fritidsintressen eller Yrkesinriktad valbar examensdel godkänns som sådana och noteras i examens- eller yrkesprovsbetyg. Om den studerande väljer arbetserfarenhet finns det eventuellt möjlighet att avlägga yrkesprov, beroende på bransch. Genom Spetskunnande i arbetslivet ges den studerande möjlighet att avlägga delar av examina som Optima inte erbjuder som närundervisning. Kompetenserna skall motsvara de behov som finns eller förväntas uppstå i arbetslivet. Spetskunnande i arbetslivet är målinriktad, handledd och utvärderad inlärning på en arbetsplats. Studerande som väljer Spetskunnande i arbetslivet söker själv arbetsplats, eventuellt med stöd av grupphandledare. Arbetsplatsen godkänns av grupphandledaren. Inlärningen sker huvudsakligen på arbetsplatsen och en arbetsplatshandledare fungerar som mentor och lärare. För att arbetsplatshandledaren skall känna till vad den studerande skall lära sig, sammanställer grupphandledaren en lightversion av läroplanen för vald examensdel. Dessa lightversioner sparas och finns tillgängliga i dokumentbanken på intranätet. Om studerande får lön under arbetsperioden, görs ett vanligt arbetsavtal. I annat fall uppgörs ett avtal enligt samma regler som gäller för LiA. Bedömningen av yrkeskunnandet sker med yrkesprov kompletterat med annan bedömning. Utvärderingen sker genom uppföljning av PSP, med betyg, studiekort och muntlig feedback. Betygsutskrifter görs av studietorget. Studerandena kan följa med sina studieprestationer via Wilma. Mätningar: Avbrott, placering i arbetslivet, fortsatta studier, kundtillfredsställelse. Övergripande ansvar: Rektor och utbildningsledare Avvikelser: Olyckor, kundklagomål, frånvaro och avbrott i studier. Befattningsbeskrivningar

16 10 Bygga en ny företagsbild som i större grad än tidigare bygger på virtualisering för att kunna möta det framtida verksamhetssamhället 10a Undervisa i CFU-relaterad arbetsmiljöpedagogik I den inledande beskrivningen av Pedagogiska fakultetens (PF:s) deltagande i OptiInno projektet ingick det i ÅA:s projektplaner att försöka medverka till utveckling av arbetsmiljön med avseende på projektets anslutna verksamheter. Eftersom samhället oavbrutet rör sig - skyndsamt åt ett håll, sedan om en kort stund åt ett annat håll - krävs det ständig utveckling av arbetsmiljöns insikter och förståelse på varierande områden. Eftersom företagsorganisationers psykosociala kompetens erfarenhetsmässig framträder otydlig och på oansenlig nivå, beslöt PF att utarbeta ett kurspaket i CFU-relaterad arbetsmiljöpedagogik. Symbolen CFU (Centrum För Utveckling) ska lotsa individernas tankar mot lärande och utveckling i förhållande till de kritiska villkor i arbetsmiljön som kräver komplettering med hjälp av förnyelse av organisationskulturen, kompetensutveckling, attraktiva förebilder och fortbildning (se bilaga). Docent i yrkes- och arbetsmiljöpedagogik, FD Arvid Treekrem, utarbetade ett speciellt tillrättalagt kursprogram som presenterades muntligt för OptiInno-projektets styrgrupp samt för de företagsledare som omfattats av projektet. För att undersöka intresset för ett kursprogram som kunde gälla alla företag, alternativt även individuella föreläsningsprogram, skickades en enkätförfrågan till verksamheterna via OptiInnos projektledare. Resultatet visade lågt intresse att engagera sig i personalutveckling av såväl individen som eget företag. Enbart tre personer anmälde intresse av att delta. Även om intresset var lågt diskuterades både internt vid PF och med projektledaren för OptiInno alternativa distributionssätt, bl.a. att utarbeta ett webbaserat pedagogiskt presentationsprogram (PREZI) som kunde erbjuda virtuella självstudiemöjligheter för intresserade. Arvid Treekrem arbetade med en dylik modell, men insåg efterhand att budgeten inte skulle räcka till att färdigställa det nya PREZI-alternativet. Denna aktivitet inställdes följaktligen hösten Kommentarer gällande delprojektets värde Kursplanerna med CFU-relaterad arbetsmiljöpedagogik resulterade inte i ett förväntat resultat i anknytning till de deltagande verksamheterna. Nyttan i den egna organisationen (PF) är att enkätresultatet ledde till omfattande diskussioner och reflektioner samt en intern PREZI-modell för virtuella undervisningsarrangemang vid PF. På så sätt har den egna organisationen haft nytta av delprojektet. För att kanske på olika sätt väcka deltagande verksamheter då det gäller perspektivet på eget utvecklingsbehov, bör resultatet spridas. I övrigt behöver inget annat göras med det resultat som framkommit inom delprojektet. Undervisningsmaterialet som utarbetats är värdefullt och kommer att användas vid kursverksamhet där det existerar deltagare i målgruppen som är intresserade av ämnet. Det är tveksamt om ett uppföljningsprojekt i den region där OptiInnoprojektet har marknadsförts är ändamålsenligt när det gäller punkt 10a. Underbilaga Arbetsmiljöpedagogik i lärande organisationer... det arbetsmiljöpedagogiska lärandets utmaningar Vasa Arvid Treekrem

17 Vasa Arbetsmiljöpedagogik i lärande organisationer Välkomna till ett samtal om det arbetsmiljöpedagogiska lärandets utmaningar med Arvid Vasa 1. Människans uppfattningar av och föreställningar om sin omvärld Kognition Socialt samspel (Kommunikation) Behov Känslor Självbild Självkänsla Omvärldsbild Attityder Handlings- Centrum Sociala jaget Handlingar Information Känslor Förståelse Handlingar Docent Arvid Treekrem 1 Vasa 2. Närhet och distans Lärandets didaktiska balanspunkt Behov av närhet (kognitiv och/eller emotionell) Behov av distans (kognitiv och/eller emotionell) jämviktspunkt Närhet (gemenskap) Handlingsutrymme Distans (avskildhet) Faktisk kompetens Upplevd kompetens Formell kompetens Docent Arvid Treekrem 2 1

18 Vasa 2. Närhet och distans Distansövervikt Närhet (gemenskap) jämviktspunkt Minskat handlingsutrymme Distans (avskildhet) Faktisk kompetens Upplevd kompetens Formell kompetens Docent Arvid Treekrem 3 Vasa 2. Närhet och distans Efter fortbildning och/eller vardagslärande Behov av närhet (kognitiv och/eller emotionell) Behov av distans (kognitiv och/eller emotionell) jämviktspunkt Närhet (gemenskap) Expanderat handlingsutrymme Distans (avskildhet) Faktisk kompetens Upplevd kompetens Formell kompetens Docent Arvid Treekrem 4 Vasa 3. Arbetsmiljöns inre psykiska arena Medvetandets framväxt Enskilda individers uppfattning av och föreställning om varierande objekt, människor och abstraktioner i arbetsmiljöns yttre och inre fysiska arenor Docent Arvid Treekrem 5 2

19 Vasa 4. Arbetsmiljöns inre fysiska arena Docent Arvid Treekrem 6 Vasa 5. Arbetsmiljöns yttre fysiska arena Leverantörsnätverk, underleverantörer, försäljningsorganisationer, konsumenter Hemmet, vänkrets, föreningsliv, grundskola och gymnasium, kyrkan etc. Offentlig förvaltning (stat och kommun), fackrörelser, företagshälsovård, miljövård etc. Konkurrenter, branschfack, massmedia, högre utbildning Ägare, bolagsstämma, styrelse Kapitalmarknad, banker, fonder, varierande finansieringskällor, värdepapper, aktiemarknad Docent Arvid Treekrem 7 Vasa 6. Arbetsmiljöns helhetsgestaltning Docent Arvid Treekrem 8 3

20 Vasa 6. Ledares upplevda specialistvärld Docent Arvid Treekrem 9 Vasa Ledarideologiskt studieresultat Ideologi FA Modell eller mönsterbaserat handlingsattityd (Na = 3) Ideologi FB Planmässig ide- och systemfasthet (Nb = 5) Ideologi FC Flexibel samexistens uttryckt genom förenliga handlingar (Nc = 7) Lärandekonsekvens Anpassningsinriktad arbetsmiljölärande Lärandekonsekvens Anpassningsinriktad arbetsmiljölärande Lärandekonsekvens Utveclingsinriktad arbetsmiljölärande Docent Arvid Treekrem 10 Vasa Samhällsengagemang Konsumentfokus CFU E B Lönsamhet Humaninkluderande satsningar Docent Arvid Treekrem 11 4