EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.XII.2005 K(2005)6054 Ärende: Statligt stöd nr. N 588/2005 - Sverige Förlängning av tillverkningsindustrins skattelättnader nedsättning av koldioxidskatt och befrielse från energiskatt på fossila bränslen Fru Minister, 1. FÖRFARANDE Genom en skrivelse av den 15 november 2005, registrerad hos kommissionens generalsekretariat den 21 november 2005, anmälde de svenska myndigheterna enligt artikel 88.3 i EG-fördraget en förlängning av nedsättningen av koldioxidskatten och befrielse från energiskatt på fossila bränslen. Båda dessa åtgärder gynnar tillverkningsindustrin i Sverige. De svenska myndigheterna anmälde stödordningen enligt det förenklade anmälningsförfarande som anges i artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget 1 Genom ett e-postmeddelande av den 6 december 2005, registrerat hos kommissionen samma dag, lämnade de svenska myndigheterna bekräftelser på vissa punkter. 1 EUT L 140, 30.4.2004, s. 1. Statsrådet Laila FREIVALDS Chef för Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE 103 23 STOCKHOLM Europeiska kommission, B-1049 Bruxelles/Wetstraat 200, B-1049 Brussel - Belgien, Telefon: direktanknytning (+32-2)29.58603, växel 299.11.11. Fax: 29.61242
2. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDERNA 2.1 Bakgrund Under 1957 införde Sverige en energiskatt på el och fossila bränslen som bland annat används för uppvärmning. Full skatt tas ut från hushåll, företag inom servicesektorn och tillverkningsföretag för bränsle som används för annan uppvärmning än inom tillverkningsprocesser. En koldioxidskatt infördes i Sverige 1991. Koldioxidskatten avser fossila bränslen som bland annat används för uppvärmning. Full skatt skall erläggas av hushåll, företag inom servicesektorn och tillverkningsföretag för bränsle som används för annan uppvärmning än inom tillverkningsprocesser. Av miljöskäl införde de svenska myndigheterna relativt höga energi- och koldioxidskatter för hushåll och servicesektorn. Tillverkningsindustrin gavs dock en lägre skattenivå för att dess konkurrenskraft skulle säkerställas. Kommissionen godkände i sina statsstödsbeslut i ärendena NN 3/B/01 och NN 4/B/01 2 ett fullständigt undantag från energiskatt och nedsättning av koldioxidskatt på fossila bränslen som används i tillverkningsprocesser inom tillverkningsindustrin. Stödordningarna förlängdes och ändrades i det statliga stödärendet N 484/2003 3, som kommissionen godkände i februari 2004. I ärende N 484/2003 bedömdes nedsättningen av koldioxidskatten på 79 % för tillverkningssektorn tillsammans med den fullständiga befrielsen från energiskatt på fossila bränslen. Båda skatterna tas ut för fossila bränslen som används för uppvärmning och drift av stationära motorer. Skatterna används som miljöpolitiska styrmedel för att påverka bränslekonsumtionen. Båda skatterna betraktades som ekonomiska instrument för att skydda miljön och för att reducera koldioxidutsläppen. Stödordningarna var förenliga med punkt 51.1 b första strecksatsen i gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till skydd för miljön 4 (nedan kallade miljöskyddsriktlinjerna) och med rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (nedan kallat energiskattedirektivet) 5. De kunde därför godkännas på grundval av artikel 87.3 c i EG-fördraget. 2.2 Förlängning av stödordningarna De svenska myndigheterna anmäler en förlängning av dessa stödordningar för perioden 1 januari 2006-31 december 2011. Den sammanlagda budgeten för perioden beräknas till 3 445 miljoner euro, vilket ger ett genomsnitt på 574 miljoner euro per år (cirka 142 miljoner euro för befrielsen från energiskatt och cirka 421 miljoner euro för nedsättningen av koldioxidskatten). I de godkända stödordningarna uppgår nedsättningen av koldioxidskatten för tillverkningsindustrin till cirka 551 miljoner euro per år, medan motsvarande belopp för befrielsen från energiskatt uppgick till 142 miljoner euro per år. 2 EUT C 189, 9.8.2003, s. 6. 3 EUT C 95, 20.4.2004, s. 32. 4 EGT C 37, 3.2.2001, s. 3. 5 EUT L 283, 31.10.2003, s. 51. 2
De svenska skatterna på energi och koldioxid för fossila bränslen skall ligga långt över de miniminivåer som anges i energiskattedirektivet. Med undantag för förlängd varaktighet och något höjda skattenivåer (skattehöjningarna görs årligen och är indexreglerade) har inga ändringar av dessa stödordningar föreslagits. 3. BEDÖMNING I och med att de svenska myndigheterna anmälde stödordningarna innan dessa genomfördes har de uppfyllt sina åligganden enligt artikel 88.3 i EG-fördraget. Kraven för tillämpningen av det förenklade anmälningsförfarandet enligt artikel 4 i genomförandeförordningen är uppfyllda. 3.1 Förekomst av statligt stöd enligt artikel 87.1 i EG-fördraget Kommissionen har bedömt de anmälda stödordningarna mot bakgrund av artikel 87.1 i EG-fördraget. I artikel 87.1 anges att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Stödordningen finansieras med statliga medel. Den innebär att stödmottagarna stärker sin ställning, vilket kan påverka marknadsvillkoren för konkurrerande företag. Stödordningen ger således stödmottagarna en fördel. Stödmottagarna är verksamma på marknader där det förekommer handel mellan medlemsstaterna och stödordningen måste därför anses påverka handeln. Stödordningen utgör således statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget. 3.2 Stödets förenlighet enligt artikel 87.3 c i EG-fördraget I sina tidigare beslut bedömde kommissionen stödets förenlighet med den gemensamma marknaden på grundval av artikel 87.3 c i EG-fördraget, energiskattedirektivet och miljöskyddsriktlinjerna, särskilt avsnitt E.3.2 om regler som är tillämpliga på alla typer av driftsstöd i form av avgiftssänkningar eller avgiftsbefrielse. Koldioxid- och energiskatterna är befintliga skatter. Enligt punkt 51.2 i miljöskyddsriktlinjerna kan bestämmelserna i punkt 51.1 tillämpas på befintliga skatter om de har en betydande positiv inverkan på miljöskyddet och om undantaget i fråga beslutades när skatten antogs. Koldioxid- och energiskatten uppfyller dessa två kriterier och stödordningen bedöms därför i enlighet med punkt 51.1 i miljöskyddsriktlinjerna. 3
Enligt punkt 51.1 i dessa riktlinjer kan icke-degressiva skattebefrielser och undantag som löper över en tioårsperiod tillåtas i vissa fall, som när en medlemsstat av miljöhänsyn inför nya miljöavgifter eller planerar avgifter som ligger över gemenskapslagstiftningen. I punkt 51.1 b första strecksatsen i miljöskyddsriktlinjerna anges att villkoret för godkännande av skattebefrielsen eller undantaget från skatt är att om nedsättningen avser en gemenskapsavgift, skall det belopp som företagen faktiskt betalar efter nedsättningen vara betydligt högre än gemenskapens minimibelopp, för att uppmuntra företagen att vidta åtgärder för att förbättra miljöskyddet. Den aktuella skatten omfattas av energiskattedirektivet. De svenska myndigheterna har själva åtagit sig att säkerställa att minimiskattesatserna i energiskattedirektivet skall överskridas under perioden 1 januari 2006-31 december 2011. Eftersom det inte gjorts några ändringar i stödordningarna håller kommissionen fast vid sitt ställningstagande att stödordningarna överensstämmer med energiskattedirektivet, särskilt artiklar 11.4 och 8.2(b), då de svenska myndigheterna har visat att den koldioxidskatt som stödmottagarna betalar kommer att ligga långt över gemenskapens minimiskattesatser. De villkor enligt vilka kommissionen tidigare godkände stödordningarna är därmed fortfarande uppfyllda. Kommissionen anser därför att det inte finns några skäl till att inta någon annan ståndpunkt än i sina tidigare beslut. De anmälda stödordningarna är förenliga med energiskattedirektivet och med punkt 51.1 b första strecksatsen i miljöskyddsriktlinjerna och kan därmed godkännas på grundval av artikel 87.3 c i EGfördraget. 4. SLUTSATS Kommissionen har därför beslutat att stöd N 588/2005 Förlängning av tillverkningsindustrins skattelättnader nedsättning av koldioxidskatt och befrielse från energiskatt på fossila bränslen (Sverige) - utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget och artikel 61.1 i EES-avtalet. Kommissionen har vidare beslutat att stödet är förenligt med den gemensamma marknaden på grundval av artikel 87.3 c i EG-fördraget och artikel 61.3 c i EES-avtalet, eftersom det följer miljöskyddsriktlinjerna. Kommissionen påminner de svenska myndigheterna om att planer på att igen finansiera eller att ändra denna stödordning, enligt artikel 88.3 i EG-fördraget, skall anmälas till kommissionen i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 [nu 88] i EG-fördraget (EUT L 140, 30.4.2004, s.1). 4
Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part uppmanas Ni att informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av denna skrivelse. Om kommissionen inte har erhållit en motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, kommer den att anse att Ni lämnat Ert samtycke till att denna skrivelse lämnas ut i sin helhet till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande webbadress: http://europa.eu.int/comm/secretariat_general/sgb/state_aids/. Begäran skall sändas med rekommenderat brev eller fax till: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för konkurrens Registreringsenheten för statligt stöd BE-1049 Bryssel Fax: (32-2) 296 12 42 Högaktningsfullt På kommissionens vägnar Louis MICHEL Ledamot av kommissionen 5