UTBILDNINGSNÄMNDEN HERRÄNGENS SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 202012 SID 1 (8) 2012-11-07 Handläggare: Gerd Geiryd Telefon: 08 50821900 Arbetsplan Inledning Herrängens skola är en F-5 skola belägen i Älvsjö. Vid läsårsstarten 12/13 var 373 elever inskrivna i skolbarnsomsorgen, 92 elever inskrivna i den öppna fritidsverksamheten och det totala antalet elever i grundskolan var 521 st. Vår organisation består av totalt 19 klasser med ett genomsnittligt elevantal på ca: 27 st. elever per klass. Skolan är organiserad i 7 arbetslag och varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Skolans ledning, styrgruppen, består av rektor och biträdande rektorer. Arbetslagsledarna tillsammans med rektorer bildar skolans ledningsgrupp. Styrgrupp och ledningsgrupp träffas en gång per vecka. Personal läsåret 12/13 består av 78 personer varav 33 st. undervisande lärare och 28 st. pedagoger arbetar inom skolbarnsomsorgen. Fyra personer är anställda i skolrestaurangen. Skolans expedition bemannas med skolsekreterare, kanslist och vaktmästare. Skolan har ett eget skolbibliotek som används flitigt av alla elever. Elevhälsoteamet består av rektor, biträdande rektorer, skolsköterska, skolpsykolog och specialpedagoger/lärare. SAMS är skolans antimobbingteam och består av representanter från varje arbetslag. SAMS har möten varje vecka och samarbetar med stiftelsen Friends. Skolans vision lyder "Elever från Herrängens skola ska med stor social kompetens och med hög kunskapsnivå vara väl förberedda för framtidens kommunikativa samhälle." Herrängens skola strävar efter att ge eleverna maximal personlig utveckling såväl socialt som kunskapsmässigt. Vi ska ge eleverna bästa tänkbara kunskaper och redskap för att kunna studera, leva och arbeta i en globaliserad värld. Skolbarnsomsorg och skola arbetar integrerat på ett naturligt sätt genom organisationen i arbetslagen. Alla pedagogers specifika kompetens tas till vara i samverkan inom arbetslaget. Det medvetna integrerade arbetet ger en högre kvalitet för elevernas sociala utveckling och påverkar elevernas möjlighet att nå högre i sina mål.
SID 2 (8) Åtgärder för utveckling Skolan behöver utveckla ett systematiskt uppföljningsarbete för att trygga att fler elever ökar måluppfyllelsen och säkerställer en hög kunskapsnivå. En metod för uppföljning så att skolan tidigare kan fånga upp elever i behov av stöd behöver utvecklas. Vi behöver också satsa på att utveckla strategier för inkludering av elever i behov. För att utveckla bedömaröverenstämmelse måste vi samverka med de närliggande kommunala skolorna. I rättning, bedömning och genomförande av de nationella proven ska fler lärare vara involverade. De som undervisar eleverna i ämnet ska inte rätta proven. Skolan behöver utveckla strategier för användningen av IT i undervisningen. Skolan ska säkerställa att stadens administrativa system används fullt ut. Vi ska fortsätta utvecklandet av en modell för det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagen. Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 3 % 2013 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som är nöjda med Jag kan arbeta utan att bli störd, enligt skolundersökningen åk 5 Andel elever som är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, enligt skolundersökningen åk 5 95 % 2013 95 % 2013 70 % 2013 91 % 2013 70 % 2013 85 % 2013
SID 3 (8) Vi åtar oss att utveckla arbetet med likabehandling och jämställdhet. Vi åtar oss att skapa en skolmiljö med trygghet och arbetsro för alla elever. Alla elever ska känna trygghet och trivas i skolan. Alla elever ska känna att de kan arbeta i lugn och ro. På skolan pågår ett utvecklingsarbete med Likabehandlingsplanen. I den beskriver skolan hur vi arbetar främjande och förebyggande mot kränkande behandling och diskriminering (utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning). Skolan har ordningsregler med konsekvenstrappa. Ordningsreglerna upprättas i dialog med elever, föräldrar och personal. Antimobbningsgruppen SAMS arbetar för alla elevers trygghet och genomför bl.a. operativt arbete med elevgrupper, s.k. kamratstödsgrupper, vid behov. Ett av skolans främjande arbetssätt mot kränkande behandling är Livskunskapslektioner. I åk 3-5 finns utbildade kompisstödjare som bl.a. har till uppgift att vara uppmärksamma på problem som mobbing eller utanförskap. De har regelbundna träffar. Varje termin genomför hela skolan en Kompisdag för att stärka gemenskap och samarbete mellan eleverna i de olika årskurserna. Likaså blandas elever från olika klasser vid aktiviteter och utflykter på fritidstid. Speciellt utbildad personal i SAMS är ett stöd för alla elever både i akuta ärenden såväl i det främjande, förebyggande och strategiska arbetet kring trygghet och trivsel. Elevernas trivsel och arbetssituation följs upp av mentorerna vid utvecklingssamtalen två gånger per läsår. Fritidspedagogernas närvaro under hela dagen är av central betydelse för att upptäcka och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Kompisstödjare träffar representanter ur SAMS regelbundet för genomgång och för att få stöd. I de fall då kompisstödjarna misstänker kränkande särbehandling, tar SAMS vid. Alla indikationer på mobbning rapporteras, dokumenteras och utreds. Varje vårtermin får eleverna fylla i en trygghetsenkät med frågeställningar utifrån diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och ålder.
SID 4 (8) Vid klasskonferenser och överlämnande konferenser följs elevernas sociala situation upp. Elevhälsan utför varje år en hälsoprofil av samtliga elever i åk 4. Stadens Brukarundersökning i förskolan och åk 2 är ett viktigt uppföljningsinstrument gällande trygghet och arbetsro. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 Årsmål Period 85 % 2013 93 % 2013 93 % 2013 Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 93 % 2013 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) 93 % 2013 97 % 2013 90 % 2013 Vi åtar oss att öka elevernas måluppfyllelse och säkerställa en hög kunskapsnivå. Ökad måluppfyllelse. Högre resultat på nationella prov i åk 3. Lärarna utgår från läroplanens förmågor i respektive ämne när de planerar undervisningen (skriver Lpp: er). Planeringen ska ha en tydlig koppling till lärarens bedömning av elevernas kunskaper.
SID 5 (8) Lärarna skriver gemensamma Lpp: er. Diagnoser, prov, muntliga redovisningar och andra bedömningsmetoder används för att identifiera varje elevs kunskapsnivå och behov. Kartläggning och uppföljning av elevers läsutveckling (LUS). Skolan erbjuder läxhjälp för elever i behov. Varje vecka har eleverna Stjärntid/HEL/IUP-tid då varje elevs IUP följs upp individuellt och elever i behov ges extra stöd. Ett särskilt arbete kring att utveckla matematikundervisningen kommer att genomföras under två års tid. Under detta läsår gör skolan en nulägesbeskrivning genom att bl.a. inventera lärarnas kompetens, kartlägga lärares metoder och arbetssätt och titta på skolans måluppfyllelse och resultat. Därefter ska skolan analysera nuläget och skriva en handlingsplan för vidare utveckling. Skolan har lärarmöten för alla lärare varje vecka. I år använder vi höstens möten för kompetensutveckling inom IT, bedömning och Learning study. Mentorskap med hög lärartäthet i åk 4-5. Utnyttjar lärarnas kompetens genom ämnesbyten. Lärarna träffas varannan vecka årskursvis och arbetslagsvis för att planera och följa upp undervisningen. Lärarna får konsultation av specialpedagog vid behov. Specialpedagog arbetar med elever med särskilda behov. Datorer används som hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Undervisning i halvklass och mindre grupper. Samverkan skola och fritids möjliggör fler delningstimmar. Resultaten på de nationella proven i svenska och matematik i åk 3 följs upp och analyseras. PRIM-gruppens utvärdering av elevernas grundläggande kunskaper i matematik i åk 2 följs upp och analyseras. Elevernas resultat följs upp på individnivå vid klasskonferenser en gång per år. Varje terminsslut får varje elev ett skriftligt omdöme i alla ämnen eleven undervisats i. I början av varje termin har eleverna ett utvecklingssamtal där kunskapsutvecklingen följs upp på individnivå och en IUP upprättas. Elevernas läsutveckling följs upp med hjälp av Läsutvecklingsschema, LUS. Elevernas måluppfyllelse följs upp på gruppnivå vid läsårets slut när arbetslagen har sin utvärdering.
SID 6 (8) Utveckling Skolan ska utveckla ett systematiskt arbete för uppföljning av elevernas kunskaper för att tidigare fånga elever med stödbehov. Vidareutveckla de specialpedagogiska insatserna. Utveckla pedagogiska arbetssätt/modeller för inkludering av elever i behov. Skolan ska utveckla arbetet bedömaröverensstämmelser inom skolan och med närliggande skolor. I rättning, bedömning och genomförande av de nationella proven ska fler lärare vara involverade. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena, enligt skolundersökningen år 5 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period 80 % 2013 80 % 2013 80 % 2013 93 % 2013 Vi åtar oss att arbeta med varje elevs delaktighet i planering och utvärdering av arbetsområden för att öka elevernas medvetenhet om sin egen kunskapsutveckling. Högre andel vårdnadshavare som enligt Skolundersökningen är nöjda med "Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas". Flera arbetslag genomför elevledda utvecklingssamtal där eleven utvärderar sina tidigare mål och presenterar vad han/hon ska arbeta vidare med. Eleverna använder sin HEL/IUP/Stjärn-tid för att reflektera över sin kunskapsutveckling. Eleverna ges möjlighet att delta i planeringar och utvärderingar av arbetsområden. Tydliga pedagogiska planeringar (LPP: er) med beskrivningar av undervisningens
SID 7 (8) syfte, innehåll och grunder för bedömning gör elever medvetna om de kunskaper och förmågor de förväntas kunna inom ett ämnesområde. Lärare samtalar med eleverna om studieteknik och lärande. Eleverna använder, utifrån mognad och ålder, skoldagbok/loggbok för att träna på att ta ansvar för sina studier. Varje klass har lektionstid varje vecka för HEL/IUP/Stjärn-tid. För att genomföra dessa lektioner krävs ökade personalresurser. Studiedagar används för uppföljning och utvärdering. Läraren följer tillsammans med eleven upp elevens lärandeprocess på HEL/IUP/Stjärn-tid. Åtagandet följs upp i arbetslagen på studiedagen i januari. Arbetslagen utvärderar arbetsplanen i juni. Vi åtar oss att öka elevernas inflytande över fritidshemmens verksamhet/aktiviteter. Högre andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen är nöjda med det inflytande deras barn har över fritidshemmets aktiviteter. Fritidshemmet ska planera för att ge eleverna möjlighet till aktiva val av aktivitet utifrån mognad och ålder. En tydlig planering för fritidstiden ska synliggöra olika aktiviteter och val. På fritidsråd och samling kan demokratiska val genomföras och förtydligas. På fritidsråd och samlingar ska eleverna ges delaktighet och inflytande över sin fritidstid. Pedagogerna ska vara tydliga i den vardagliga dialogen med eleverna när aktiva val ges. Pedagogerna ska uppmuntra elevernas egna val och initiativ. Utvecklingsgruppen diskuterar och arbetslagen delger varandra hur arbetet men åtagandet fortlöper, ger varandra tips och idéer. Skolan har en utvecklingsgrupp som ansvarar för veckovisa fritidsmöten. På dessa möten diskuteras olika pedagogiska frågor och möjlighet att delge varandra framgångsrika arbetssätt.
SID 8 (8) med elever sker på fritidsråd/samling. med vårdnadshavare via skolundersökningen. med personalen hur arbetslagen arbetat med elevinflytande och elevdelaktighet på utvärderingen av Arbetsplanen. Utveckling Att eleverna på sikt ska känna större delaktivitet och inflytande över sin fritidstid och därigenom uppleva en större trivsel. De olika arbetslagen ska kunna delge varandra bra arbetssätt och på så sätt utveckla sitt eget arbete genom att ta till vara på goda exempel". Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Vi åtar oss att öka samarbetet med förskolor, Kulturskolan och socialtjänsten. Ökat samarbete med förskolor, Kulturskola och socialtjänst. Skolan samarbetar med Älvsjö stadsdelsförvaltning och dess förskolor. Förskolelärarna träffar förskolans pedagoger och föräldrar för överlämnande samtal. Samarbete med Kulturskolan vid större evenemang t.ex. skolstart, skolavslutning, Herrängens skolas dag. Delta i RoS-möten d.v.s. Rektor och Socialtjänst. Tid avsätts för möten med berörda samverkanspartners. Vid behov kontaktar biträdande rektor överlämnande förskola. Skolan för en regelbunden dialog med Kulturskolans pedagoger. Representanter från socialtjänsten träffar årligen skolledningen för uppföljning och vidare planering för samverkan.