Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN HERRÄNGENS SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 012/2013 SID 1 (10) Handläggare: Gerd Geiryd Telefon: Arbetsplan Inledning Herrängens skola är belägen i Älvsjö. Skolan tar emot elever från förskoleklass till årskurs 5 med integrerat fritidshem upp till årskurs 3. Eleverna i årkurs 4-5 erbjuds fritidsklubb. Verksamheten runt de cirka 565 eleverna är organiserad i 7 arbetslag: F-2 Stora Björn, Corona, Pegasus och Cassiopeia samt i åk 3-5, Castor 3, Castor 4 och Castor 5. Personal läsåret 13/14 består av 78 personer varav 33 st. undervisande lärare och 28 st. pedagoger arbetar inom skolbarnsomsorgen. Skolledningen, skolans styrgrupp, består av rektor, 2 biträdande rektor. Arbetslagsledarna tillsammans med rektorer bildar skolans ledningsgrupp. Fyra personer är anställda i skolrestaurangen. Skolans expedition bemannas med skolsekreterare, kanslist och vaktmästare. I skolans elevhälsoteam ingår rektor, biträdande rektorer, specialpedagog/lärare, skolsköterska samt vid behov skolläkare, psykolog och kurator. Skolans samtliga verksamheter samverkar för att skapa en helhet för eleven utifrån skolans värdegrundsarbete. SAMS är skolans antimobbingteam och består av representanter från varje arbetslag. Skolan är stolt över sin verksamhet där elever och personal ständigt och målmedvetet arbetar för att utvecklas. Att bli en skola i världsklass är en självklar vision för skolan. Skolans vision lyder "Elever från Herrängens skola ska med stor social kompetens och med hög kunskapsnivå vara väl förberedda för framtidens kommunikativa samhälle." Herrängens skola strävar efter att ge eleverna maximal personlig utveckling såväl socialt som kunskapsmässigt. Vi ska ge eleverna bästa tänkbara kunskaper och redskap för att kunna studera, leva och arbeta i en globaliserad värld. Skolbarnsomsorg och skola arbetar integrerat på ett naturligt sätt genom organisationen i arbetslag. Alla pedagogers specifika kompetens tas till vara i samverkan inom arbetslaget. Det medvetna integrerade arbetet, skola och skolbarnsomsorg, ger kvalitet för elevernas sociala utveckling och påverkar elevernas möjlighet att nå högre i sina mål. Herrängens skola arbetar sedan många år med skolsamverkan som ytterligare fördjupas mot bakgrund av målen i

2 SID 2 (10) "Stockholms utvecklingsplan för fritidshemmet". Skolans fritidshem har en stor del i elevernas utveckling av social kompetens med hela skoldagen i fokus. Arbetsplanen tas fram genom skolans systematiska kvalitetssäkringsarbete och baserar sig på kvalitetshjul och resultatanalyser där medarbetare, elever och vårdnadshavare är delaktiga. Eleverna är delaktiga i kvalitetsredovisningen främst via brukarundersökning, trivselenkät samt via elevråd. Föräldrars delaktighet är via brukarundersökning, föräldraråd och skolråd. Personalen är delaktig på utvärderingar, samt i analyser av provresultat med utvärdering samt resultatdialoger/analyser i arbetslaget. Åtgärder för utveckling Skolan kommer att fortsätta utveckla det systematiska arbetet för ökad måluppfyllelse och för att säkerställa en hög kunskapsnivå. Vi behöver utveckla strategier för inkludering av elever i behov. I arbetet med att utveckla bedömaröverensstämmelse och analys av elevernas resultat har vi en förstelärare med inriktning att på skolnivå driva och leda utvecklingsarbetet. Vi har en matematikutvecklare som kommer att arbeta med matematiklyftet i syfte att öka kompetensen hos pedagogerna avseende undervisning, bedömning och analys samt höja elevernas resultat. Skolan behöver utveckla strategier för användningen av IT i undervisningen. Vi har en förstelärare som aktivt på skolnivå ska inspirera till och utveckla användandet av IT i undervisningen. Öka elevernas delaktighet och möjlighet att påverka undervisning och skolbarnsomsorg. Öka andelen elever/föräldrar som anger att de kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. I arbetsplanen tydliggör vi olika arbetssätt mellan skolbarnsomsorg, förskoleklass och skola. Mål/Åtaganden Normer och värden NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö

3 SID 3 (10) Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 1 % 2014 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, 90 % % % % % % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utveckla arbetet med likabehandling och jämställdhet. Vi åtar oss att skapa en skolmiljö med trygghet och arbetsro för alla elever. Förväntat resultat Alla elever ska känna trygghet och trivas i skolan. Alla elever ska känna att de kan arbeta i lugn och ro. Alla elever ska känna att de behandlas lika. Arbetssätt Arbetssätt för förskoleklass, skola och fritidshem: På skolan finns en Likabehandlingsplanen. I den beskriver skolan hur vi arbetar främjande och förebyggande mot kränkande behandling och diskriminering (utifrån bl.a. kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning). Skolan har ordningsregler med konsekvenstrappa som upprättas i dialog med elever och personal samt förankrats hos föräldrar. Antimobbningsgruppen SAMS arbetar för alla elevers trygghet och genomför bl.a. operativt arbete med elevgrupper, s.k. kamratstödgrupper, vid behov. Varje termin genomför hela skolan en Kompisdag för att stärka gemenskap och samarbete mellan eleverna i de olika årskurserna. Likaså blandas elever från olika klasser vid aktiviteter och utflykter på fritidstid. Vi följer regelbundet upp årshjulet för de olika diskrimineringsgrunderna i arbetet med likabehandlingsplanen. Vi arbetar även "situationsbundet" där vi t.ex. tar upp saker som har hänt på rasten.

4 SID 4 (10) Förskoleklassen: Gruppstärkande lekar t.ex. namnlekar, vuxenstyrda lekar, sångsamlingar idrott. Förhållningsdiskussioner t.ex. hur man är en bra kompis, trivselregler, rollspel, klassråd och elevråd. Samarbetsövningar t.ex. vid grupparbeten, fria leken, idrotten gemensamt tema F- 2 (Mulle Meck). Identitetsutveckling, t.ex. arbeten om "jag", familjen, mitt hus m.m. Skola: Gruppstärkande lekar, som t.ex. arbete kring trivselregler, idrotten. Förhållningssättsdiskussioner, som t.ex. hur man är en bra kompis, trivselregler, rollspel, klassråd och elevråd Samarbetsövningar, som t.ex. vid arbete i olika gruppkonstellationer, idrotten, gemensamt tema F-2 (Mulle Meck) Identitetsutveckling, som t.ex. självkänsla och självförtroende ökar i samband med kunskapsutvecklingen. Pojk och flickgrupper med diskussioner om kön, beteende och kamratskap samt lektioner i sexualkunskap. Vi arbetar med årshjulet med värdegrundsfrågor, diskrimineringsgrunderna i blandade grupper från olika klasser. Vi diskuterar klassrumsregler, platser i matsalen, relaxmusik och arbetsro samt reflekterar och utvärderar. Fritidshemmet: Gruppstärkande lekar, som t.ex. arbete kring trivselregler, gemensamma utflykter i skog/park. Förhållningssättsdiskussioner, som t.ex. hur man är en bra kompis, trivselregler, rollspel, fritidsråd. Samarbetsövningar, som t.ex. vid arbete i olika gruppkonstellationer, idrotten, lek och skapande. Identitetsutveckling, som t.ex. självkänsla och självförtroende ökar i samband med kunskapsutvecklingen, grupptillhörighet, fritt val av aktiviteter efter intresse och förmåga, inspirera och uppmuntran till att prova på nya aktiviteter, socialt samspel och ökar gemenskapen samt vi känsla. Personal är ute med eleverna på alla raster och på eftermiddagstid för ökad trygghet. Vi har en gemensam tydlig veckoplanering väl synlig för eleverna. Eleverna kan se och välja av aktiviteter/lekar som erbjuds. Vi delar eleverna i mindre grupper och har aktiviteter utifrån intresse i smågrupper. Vi gör enskilda intervjuer och sociogram. Resursanvändning Speciellt utbildad personal i SAMS är ett stöd för alla elever både i akuta ärenden såväl i det främjande, förebyggande och strategiska arbetet med likabehandling och trygghet och trivsel.

5 SID 5 (10) Uppföljning Elevernas trivsel och arbetssituation följs upp av mentorerna vid utvecklingssamtalen två gånger per läsår. Fritidspedagogernas närvaro under hela dagen är av central betydelse för att upptäcka och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Kompisstödjare träffar representanter ur SAMS regelbundet för genomgång och för att få stöd. I de fall då kompisstödjarna misstänker kränkande särbehandling, tar SAMS vid. Alla indikationer på mobbning rapporteras, dokumenteras och utreds. Varje vårtermin får eleverna fylla i en trygghetsenkät med frågeställningar utifrån diskrimineringsgrunderna; kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och ålder. På elevhälsokonferenser och resultatdialoger följs elevernas sociala situation upp. Elevhälsan utför varje år en hälsoprofil av samtliga elever i åk 4. Stadens Brukarundersökning i förskoleklass, åk 2 och åk 5 är ett viktigt uppföljningsinstrument gällande trygghet och arbetsro. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i matematik i årskurs 3 Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 Årsmål Period 90 % % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att öka elevernas måluppfyllelse och säkerställa en hög kunskapsnivå. Förväntat resultat Ökad måluppfyllelse. Högre resultat på nationella prov. Arbetssätt Förskoleklass och skola: Lärarna utgår från läroplanens förmågor i respektive ämne när undervisningen planeras.

6 SID 6 (10) Planeringen ska ha en tydlig koppling till lärarens bedömning av elevernas kunskaper. Lärarna skriver gemensamma Lpp:er årskursvis. Diagnoser, prov, muntliga redovisningar och andra bedömningsmetoder som t.ex. screening används för att identifiera varje elevs kunskapsnivå och behov. Kartläggning och uppföljning av elevers läsutveckling (LUS) och i matematik görs i alla årskurser. I förskoleklassen görs kartläggning utifrån Bornholmsmodellen. Årskurs fem har blandade läsgrupper från alla tre 5:or. Eleverna har IUP-tid då varje elevs IUP följs upp individuellt. Ett särskilt arbete kring att utveckla matematikundervisningen, Matematiklyftet pågår och kommer att genomföras under två års tid. Vi använder lektionsförslag från Matematiklyftet. Vi har ett utökat kollegialt samarbete. Arbetslaget har extra lästräning med elever. Vi arbetar medvetet med att tydliggöra språk och begrepp inom matematiken. Skolan erbjuder läxhjälp. Fritidshem: Fritidshemmet erbjuder läxhjälp och har extraläsning elever. Vi tydliggör och arbetar aktivt med olika begrepp som dl, cm, höger, tredje osv. i aktiviteter som bakning fritidsslöjd och fritidsgympa m.m. Fritidsklubben: Läxläsning erbjuds för de som vill. Resursanvändning Skolan har pedagogiska möten för alla lärare. Lärarnas kompetens utnyttjas genom ämnesbyten. Lärarna träffas varannan vecka årskursvis och arbetslagsvis för att planera och följa upp undervisningen. Lärarna får konsultation av specialpedagog vid behov. Specialpedagog arbetar med elever med särskilda behov. Digitala hjälpmedel används till elever med läs- och skrivsvårigheter. Undervisning i halvklass och mindre grupper. Samverkan skola och fritids möjliggör fler delningstimmar. Uppföljning Resultaten på de nationella proven i svenska och matematik i åk 3 följs upp och analyseras. PRIM-gruppens utvärdering av elevernas grundläggande kunskaper i matematik i åk 2 följs upp och analyseras. Elevernas resultat följs upp på individnivå vid klasskonferenser en gång per år. Varje terminsslut får varje elev ett skriftligt omdöme i alla ämnen eleven undervisats i. I början av varje termin har eleverna ett utvecklingssamtal där

7 SID 7 (10) kunskapsutvecklingen följs upp på individnivå och en IUP upprättas. Elevernas läsutveckling följs upp med hjälp av Läsutvecklingsschema, LUS. Elevernas måluppfyllelse följs upp på gruppnivå vid läsårets slut när arbetslagen har sin utvärdering. Utveckling Det systematiska screening-arbetet för uppföljning av elevernas kunskaper används för att tidigare fånga elever med stödbehov. Vidareutveckla de specialpedagogiska insatserna. Utveckla pedagogiska arbetssätt/modeller för inkludering av elever i behov. Skolan ska utveckla arbetet bedömaröverensstämmelser inom skolan och med närliggande skolor. I rättning, bedömning och genomförande av de nationella proven ska fler lärare vara involverade. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Årsmål Period 85 % % % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att arbeta med varje elevs delaktighet i planering och utvärdering av arbetsområden för att öka elevernas medvetenhet om sin egen kunskapsutveckling. Förväntat resultat Högre andel vårdnadshavare som enligt Skolundersökningen är nöjda med "Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas". Arbetssätt Förskoleklass, skola och fritidshem: Vi har klassråd, fritidsråd samt elevråd. Förskoleklass: Vi informerar om syfte och mål i veckobreven. Vi utvärderar

8 SID 8 (10) tillsammans vad vi lärt oss i de olika arbetsområdena. Skola: Flera arbetslag genomför elevledda utvecklingssamtal där eleven utvärderar sina tidigare mål och presenterar vad han/hon ska arbeta vidare med. Eleverna ges möjlighet att delta i planeringar och utvärderingar av arbetsområden. Inför nya arbetsområden tillfrågas eleverna om vad de vill lära sig/vad de är intresserade av. Tydliga pedagogiska planeringar med beskrivningar av undervisningens syfte, innehåll och grunder för bedömning gör elever medvetna om de kunskaper och förmågor de förväntas kunna inom ett ämnesområde. Lärare samtalar med eleverna om studieteknik och lärande. Eleverna använder, utifrån mognad och ålder, skoldagbok/loggbok för att träna på att ta ansvar för sina studier. En grupp elever är med och planerar i engelska och sköter engelskabloggen där läxor och korta filmer läggas upp. Resursanvändning Varje klass har lektionstid varje vecka för IUP-tid. För att genomföra dessa lektioner krävs ökade personalresurser. Studiedagar används för uppföljning och utvärdering. Uppföljning Läraren följer tillsammans med eleven upp elevens lärandeprocess på IUP-tid. Åtagandet följs upp i arbetslagen på studiedagen i januari. Arbetslagen utvärderar arbetsplanen i juni. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att öka elevernas inflytande över fritidshemmens verksamhet/aktiviteter. Förväntat resultat Högre andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen är nöjda med det inflytande deras barn har över fritidshemmets aktiviteter. Arbetssätt Fritidshemmet planerar för att ge eleverna möjlighet till aktiva val av aktivitet utifrån mognad och ålder. Pedagogerna uppmuntrar elevernas egna val och vara lyhörda elevernas egna önskemål. Fritidshemmet erbjuder olika aktiviteter och eleverna gör sina egna val. En tydlig planering för fritidstiden ska synliggöra olika aktiviteter och val. På fritidsråd och samling kan demokratiska val genomföras och förtydligas. På fritidsråd och samlingar ges eleverna delaktighet och inflytande över sin fritidstid. Pedagogerna är tydliga i den vardagliga dialogen med eleverna när aktiva val ges.

9 SID 9 (10) På fritidshemmens utvecklingsgrupp och på fritismöten förs diskussioner, arbetslagen delger varandra hur arbetet men åtagandet fortlöper, ger varandra tips och idéer. Resursanvändning Skolan har en utvecklingsgrupp som ansvarar för veckovisa fritidsmöten. På fritidsmöten lyfts olika pedagogiska frågor och möjlighet att delge varandra framgångsrika arbetssätt. Uppföljning Uppföljning med elever sker på fritidsråd/samling. Uppföljning med vårdnadshavare via skolundersökningen. Uppföljning med personalen hur arbetslagen arbetat med elevinflytande och elevdelaktighet på utvärderingen av arbetsplanen. Utveckling Att eleverna på sikt ska känna större delaktighet och inflytande över sin fritidstid och därigenom uppleva en större trivsel. De olika arbetslagen ska kunna delge varandra bra arbetssätt och på så sätt utveckla sitt eget arbete genom att ta till vara på "goda exempel". Samverkan NÄMNDMÅL: a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Vi åtar oss att öka samarbetet med förskolor, Kulturskolan, socialtjänsten, det professionella kulturlivet samt andra aktörer. Förväntat resultat Ökat samarbete med förskolor, Kulturskola och socialtjänst och det professionella kulturlivet. Arbetssätt Förskolelärarna träffar förskolans pedagoger och föräldrar vid överlämnande samtal. Rektor/biträdande rektor bjuds in till Älvsjö stadsdelsförvaltning tillsammans med förskolechefer. Herrängens skola samarbetar med Kulturskolan vid större evenemang t.ex. skolstart, skolavslutning m.m. Rektor och Socialtjänst deltar i RoS-möten. Skolan deltar i ett "Skapande skola" projekt där professionella kulturarbetare deltar.

10 SID 10 (10) Fritidshemmets dag firas tillsammans med skolorna i närområdet. Skolbarnsomsorgen samarbetar med gemensamt sommarfritids under vecka med personal från närliggande skolor. Resursanvändning Tid avsätts för möten med berörda samverkanspartners. Uppföljning Vid behov kontaktar biträdande rektor överlämnande förskola. Skolan för en regelbunden dialog med Kulturskolans pedagoger. Representanter från socialtjänsten träffar årligen skolledningen för samtal om uppföljning och samverkan.