NATIONELLT PROGRAMRÅD FÖR LEVNADSVANEARBETE Levnadsvanedokumentation INVENTERING AV IMPLEMENTERING AV SOCIALSTYRELSENS INFORMATIONSSPECIFIKATION FÖR LEVNADSVANOR I LANDSTING OCH REGIONER Levnadsvane-dokumentation 1
Levnadsvane-dokumentation 2
Levnadsvanedokumentation INVENTERING AV IMPLEMENTERING AV SOCIALSTYRELSENS INFORMATIONSSPECIFIKATION FÖR LEVNADSVANOR I LANDSTING OCH REGIONER Upplysningar om innehållet Kerstin Troedsson kerstin.troedsson@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2017 Levnadsvane-dokumentation 3
Förord I Nationellt programråd för levnadsvanearbetes verksamhetsplan för 2016 fanns tre huvudmål varav ett var implementering av Socialstyrelsens Informationsspecifikation för levnadsvanor. För att kunna fastslå målet behövdes en inventering av hur många landsting och regioner som har implementerat informationsspecifikationen för de fyra levnadsvanorna tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor och i vilken utsträckning som insatta åtgärder finns kopplade till KVÅ-koder. I föreliggande rapport redovisas den inventering som under hösten 2016 genomfördes av Annika Terner, Informationsarkitekt vid Region Uppsala. Stockholm december2017 Kerstin Damström Thakker Sammanfattning Syftet med uppdraget var att inventera samt ge rekommendationer för landstingens respektive regionernas arbete med att implementera Socialstyrelsens Informationsspecifikation för levnadsvanor i sina vårdinformationssystem. Inget landsting eller region har fullt ut implementerat Informationsspecifikation för levnadsvanor i sina vårdinformationssystem. Nationellt programråd för levnadsvanearbete ges rekommendationerna att utarbeta ett nationellt informationsmaterial till 1:a och 2:a linjens chefer om vikten av att arbeta med levnadsvanor och att dokumentera dessa samt att utarbeta en nationell handledning till hälso- och sjukvårdspersonal som tar upp hur ofta man ska fråga en patient om levnadsvanor och vad som styr om man ska fråga en patient om levnadsvanor. Nationella programrådet rekommenderas också att påbörja ett arbete med att få in levnadsvaneprocessen i alla Nationella riktlinjer och som konsekvens av detta få in levnadsvanor i nationella kvalitetsregister samt att utarbeta sökordsmallar för levnadsvanor som förstås av vårdinformatikenheter och konfigurerare. Socialstyrelsen rekommenderas inför revision av Informationsspecifikation för levnadsvanor att tydliggöra att syftet med informationsspecifikationen är att möjliggöra uppföljning av efterlevnaden av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 samt att syftet INTE är att utgöra en komplett grund för dokumentation av levnadsvanearbete. Vad gäller processmodellen behöver processen tydliggöras med vilka aktivitetssteg som ligger till grund för utdata som möjliggör uppföljning och processmodellen behöver kompletteras med informationsmängder för varje aktivitetssteg som behövs för uppföljning. Vad gäller begreppsmodell så rekommenderas bara att modellera de begrepp som ligger till grund för utdata som möjliggör uppföljning. Vad gäller informationsmodell rekommenderas att enbart ha en informationsmodell som ligger till grund för utdata som möjliggör uppföljning, att dela upp informationsmodellen med en informationsmodell per levnadsvana samt att överväga att ersätta mätvärdena (kvotskalenivå) i informationsmodellen med de nominal- och ordinalskalevärden från Nationella riktlinjers bilaga Indikator som används mest i landsting och regioner. Levnadsvane-dokumentation 4
Innehåll Inledning... 7 Syfte... 8 Förutsättningar... 9 Från dokumentationsbehov till tillgänglig sökordsmall i vårdinformationssystem... 9 Att mena och mäta samma sak... 10 Datanivå... 10 Datanivå på indata och utdata... 10 Historik...11 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder... 11 Goda levnadsvanor gör skillnad... 11 Informationsspecifikation för levnadsvanor... 11 Inventering av implementation av Informationsspecifikation för levnadsvanor i vårdinformationssystem...13 Första fasen... 13 Andra fasen... 13 Intervjuer... 14 Insamling av dokumentation om hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem... 14 Tredje fasen... 14 Analys och kategorisering av intervjuer... 14 Framtagande av analysmallar för hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem... 14 Analys och sammanställning av hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem... 21 Fjärde fas... 21 Utskick av enkät... 21 Analys av enkät... 21 Resultat...22 Intervjuer och enkät... 22 Kategori: Informationsspecifikation för levnadsvanor... 22 Kategori: Indata... 24 Kategori: Utdata... 25 Kategori: Medarbetare... 25 Kategori: Arbete med levnadsvanor... 26 Kategori: Organisation... 26 Hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem... 26 Användning av olika fördefinierade svar på Fråga om levnadsvana... 26 Användning av olika fördefinierade val för Bedöma om levnadsvana utgör risk... 0 Användning av olika fördefinierade val för Erbjuda åtgärd... 0 Användning av olika fördefinierade val för Ta ställning till erbjudande... 0 Användning av olika fördefinierade val för Åtgärda... 1 Diskussion... 2 Resultatdiskussion... 2 Levnadsvane-dokumentation 5
Jämförelse av Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer, Goda levnadsvanor gör skillnad och Informationsspecifikation för levnadsvanor... 2 Grund för landstingens och regionernas sökordsmallar... 2 Informationsspecifikation för levnadsvanor... 3 Indata... 7 Utdata... 8 Medarbetare... 8 Arbete med levnadsvanor... 8 Organisation... 9 Metoddiskussion... 9 Första fasen... 9 Andra fasen... 9 Tredje fasen... 9 Fjärde fasen... 10 Konklusion...11 Framgångar vid implementering av Socialstyrelsens Informationsspecifikation för levnadsvanor.... 11 Hinder vid implementering av Socialstyrelsens Informationsspecifikation för levnadsvanor.... 11 Rekommendationer...12 Rekommendationer till Programrådet för levnadsvanor... 12 På kort sikt... Fel! Bokmärket är inte definierat. På lång sikt... Fel! Bokmärket är inte definierat. Rekommendation till Socialstyrelsen inför revision av Informationsspecifikation för levnadsvanor... 12 Processmodell... 12 Begreppsmodell... 13 Informationsmodell... 13 Komplettering... Fel! Bokmärket är inte definierat. Tack till... 13 Referenser... 13 Bilagor... 14 BILAGA 1...15 BILAGA 2...17 BILAGA 3...18 Levnadsvane-dokumentation 6
Inledning För att följa upp arbetet med levnadsvanor behöver man utdata. Utdata i sin tur kräver indata. För att kunna sammanställa och jämföra utdata krävs att den data som dokumenterats är enhetligt strukturerad och standardiserad. Med syfte att kunna följa upp arbetet med levnadsvanor i de olika landstingen och regionerna kom Socialstyrelsen ut med en Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor 2015 som är tänkt som en grund för en enhetligt strukturerad och standardiserad indata. Utifrån de resultat av den uppföljning som gjordes 2015 finns en undran hur väl informationsspecifikationen är implementerad i vårdinformationssystemen i de olika landstingen och regionerna. Levnadsvane-dokumentation 7
Syfte Syftet med uppdraget var att inventera samt ge rekommendationer för landstingens respektive regionernas arbete med att implementera Socialstyrelsens Informationsspecifikation för levnadsvanor i sina vårdinformationssystem. Levnadsvane-dokumentation 8
Förutsättningar Från dokumentationsbehov till tillgänglig sökordsmall i vårdinformationssystem För att kunna dokumentera information om en patient behövs inmatningsmallar (sökordsmallar) i respektive vårdinformationssystem. Respektive landsting och region har sin egen process för hur vägen ser ut från behov att dokumentera viss information till tillgängliga sökordsmallar i vårdinformationssystem. Nedan beskrivs hur en sådan process skulle kunna se ut, se tabell I. Aktörerna i processen kan vara ett projekt som har till uppgift att landstinget/regionen ska börja arbeta med levnadsvanor, vårdinformatikenhet inkl. t.ex. en termgrupp som granskar termer som ska användas i vårdinformationssystemet och diskuterar strukturen för informationen, samt de som bygger sökordsmallarna och konfigurerar vårdinformationssystemet. Tabell I. Processen från dokumentationsbehov till sökordsmall Steg Aktörer Behov/Uppgift/Beslut Steg 1 Projekt Behov uppstår att dokumentera patienters levnadsvanor och eventuella åtgärder i vårdinformationssystemet Steg 2 Projekt Utreda vad som behöver dokumenteras om levnadsvanor och eventuella åtgärder Steg 3 Projekt Omvärldsspaning Steg 4 Projekt Diskussioner inom projektet, med referensgrupp och andra intressenter Steg 5 Projekt Beslut om vad som ska dokumenteras Steg 6 Projekt Kontakt tas med vårdinformatikenhet Steg 7 Steg 8 Vårdinformatikenhet Utreda hur sökordsmall om levnadsvanor kan byggas i vårdinformationssystem utifrån vårdinformationssystemets funktioner och den gemensamt framtagna strukturen i vårdinformationssystemet Underlag för sökordsmall utarbetas Steg 9 Projekt Underlag för sökordsmall godkänns. Beslut tas om de ska vara egna sökordsmallar och/eller vara involverade i andra sökordsmallar Steg 10 Underlag lämnas till konfigurerare Steg 11 Konfigurerare Sökordsmallen/arna byggs i vårdinformationssystemets testmiljö Steg 12 Projekt Sökordsmallen testas Steg 13 Vårdinformatikenhet Vårdinformatikenhet Vårdinformatikenhet Eventuell revision av underlag till sökordsmall görs Steg 14 Konfigurerare Reviderade sökordsmallen/arna byggs i vårdinformationssystemets produktionsmiljö Levnadsvane-dokumentation 9
Steg 15 Konfigurerare Sökordsmallen görs tillgänglig för behörig hälso- och sjukvårdspersonal Steg 16 Projekt Framtagande av lathundar Steg 17 Projekt Utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal Denna process kan ta upp till ett år. Att mena och mäta samma sak I den bästa av världar existerar semantisk interoperabilitet, det vill säga att den information som matas in otvetydigt förstås både vad gäller innehåll, mening och syfte både i det egna systemet och i det system som informationen eventuellt skickats till. För detta krävs att man använder en gemensam terminologi och en gemensam informationsstruktur som ger sammanhanget. När semantisk interoperabilitet råder kan information från olika system sammanställas, jämföras och användas för uppföljning. Samma information som matas in är också den som används för att skapa utdata, den behöver inte förvanskas på vägen. Datanivå När det gäller statistik finns olika typer av mätskalor som ger olika förutsättningarna för vilken typ av statistiska beräkningar som kan göras. Den mest avancerade mätskalan är kvotskalan. Exempel där kvotskalan kan användas är för kroppslängd som mäts i centimeter och kroppsvikt som mäts i kg. Man kan jämföra storlek mellan två värden, ett exempel är Kalle som väger 90 kg. Han väger dubbelt så mycket som Tor som väger 45 kg. Den näst mest avancerade mätskalan för statistik är intervallskalan. Exempel där intervallskalan kan användas är för temperatur som mäts i grader Celsius. Man kan ange skillnaden mellan två mätvärden. Ett exempel är att 20 grader Celsius är 10 grader varmare än 10 grader Celsius. Men däremot är inte 20 grader Celsius dubbelt så varmt som 10 grader Celsius. Ordinalskalan är ytterligare en mätskala. Exempel där ordinalskalan kan användas är för utbildning som rangordnas i grundskola/gymnasium/högskola/forskarutbildning. Men man kan inte ange skillnader eller avstånd mellan värdena. Den enklaste mätskalan är nominalskalan. Exempel där nominalskalan används är för kön: man/kvinna och yrke: läkare/sjuksköterska/städare/säljare. Datanivå på indata och utdata För att kunna lita på den utdata man får ska utdatans datanivå helst matcha indatans datanivå, d.v.s. om indatan är på ordinalskalenivå så ska utdatan också vara på ordinalskalenivå. Om detta inte är möjligt så ska utdatans datanivå aldrig vara mera avancerad än indatans datanivå. Det vill säga man ska inte tolka om ordinalskala som grundskola/gymnasium/högskola/forskarutbildning till kvotskala. Ett exempel på hur det skulle kunna se ut om en ordinalskala som grundskola/gymnasium/högskola/forskarutbildning görs om till kvotskala är; grundskola görs om till 9 år, gymnasium till 12 år, högskola till 15 år och forskarutbildning till 19 år. Däremot kan utdatans datanivå vara enklare än indatans datanivå. En kvotskala som kroppsvikt kan delas in i nominalskala som de som väger mindre än 100 kg och de som väger mer än 100 kg. Levnadsvane-dokumentation 10
Historik Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011, finns rekommendationer om metoder och åtgärder för att stödja patienter att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Riktlinjerna omfattar tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Till riktlinjerna finns flera bilagor. Den bilaga som varit intressant i detta uppdrag är Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Indikatorer Bilaga hädanefter benämnd som Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer. Goda levnadsvanor gör skillnad Utifrån riktlinjerna har Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård utarbetat en broschyr; Goda levnadsvanor gör skillnad, där varje levnadsvana; tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat, tas upp. Broschyren riktar sig mot allmänheten. För varje levnadsvana finns olika svarsalternativ att kryssa för och utifrån de valda svarsalternativen ges olika råd. Informationsspecifikation för levnadsvanor År 2015 publicerade Socialstyrelsen Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor. Informationsspecifikationen beskriver en grundläggande struktur för information om levnadsvanor. Informationsspecifikationen kan på lokal och regional nivå kompletteras med andra delar. Informationsspecifikationen består av tre delar Processen att stödja en patient att förändra levnadsvanor, Begreppsmodell för att erbjuda stöd att förändra levnadsvanor samt Informationsmodell för uppföljning av följsamhet mot riktlinjer. Informationsspecifikationen utgår från Nationell informationsstruktur 2015:2 (NI) som kan sägas vara en referensinformationsstruktur. NI i sig själv beskriver inte ett it-stöd. Däremot beskriver NI vård- och omsorgsverksamheten och den information som behövs i en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation. NI är dock framtagen på en så generisk nivå så för att passa ett område som t.ex. levnadsvanor behövdes informationsstrukturen fyllas med det som är unikt för levnadsvanor. Informationsspecifikationens första del är en process. I processen beskrivs arbetsflödet. Arbetsflödet innehåller roller och aktörer, här i form av Hälso- och sjukvårdspersonal och Patient. Det innehåller Levnadsvane-dokumentation 11
också de olika aktivitetsstegen Fråga om levnadsvana, Bedöma om levnadsvana utgör risk, Erbjuda åtgärd (inkl. Ta ställning till erbjudande), Åtgärda samt Utvärdera resultat. Dessutom innehåller arbetsflödet dokumentation och information i form av Kunskapsunderlag och Vårdinformation. Informationsspecifikationens andra del är en begreppsmodell inkluderande definition eller beskrivning av begreppen. I begreppsmodellen visas de begrepp som det måste hållas information om och hur de relaterar till varandra. Begreppen definieras enligt Nationellt fackspråk (Socialstyrelsens Termbank) eller beskrivs enligt NI. För varje begrepp beskrivs också relationen till klasser och attribut i informationsmodellen. Tredje delen i informationsspecifikationen är en informationsmodell. Informationsmodellen är framtagen med syfte att följa upp följsamhet mot Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Informationsmodellen består av informationsklasser inklusive attribut och relationer mellan informationsklasser. Informationsklasserna innehåller attribut som i sin tur har en beskrivning, en datatyp, multiplicitet och koder från Nationellt fackspråk (Snomed CT). Levnadsvane-dokumentation 12
Inventering av implementation av Informationsspecifikation för levnadsvanor i vårdinformationssystem Inventering av landstingens respektive regionernas implementation av Socialstyrelsens Informationsspecifikation för levnadsvanor i sina vårdinformationssystem utfördes under perioden 2016-09-01 2016-12-31. Inventeringen delades upp i olika faser. Andra och tredje fasen har skett parallellt. Första fasen I första fasen skaffades utifrån tillgänglig information en aktuell förförståelse för området. I denna fas ingick bl.a. möten med Programrådet för levnadsvanor och intervjuer med intressenter på Socialstyrelsen. Även litteraturstudier av aktuella rapporter genomfördes. Detta ledde till utarbetande av en modell i form av ett hus för åskådliggöra implementering av Informationsspecifikation för levnadsvanor. Modellen vill visa att implementeringen av Informationsspecifikation för levnadsvanor bygger på att olika förutsättningar (i modellen olika våningsplan) finns. Se Figur 1. Figur 1. En modell i form av ett hus för åskådliggöra implementering av Informationsspecifikation för levnadsvanor. Andra fasen Den andra fasen bestod av datainsamling i form av intervjuer och insamling av dokumentation om hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem. För att få tillgång till lämpliga personer som kunde hjälpa till med datainsamlingen användes Nationella informatiknätverket. Detta är ett nätverk som träffas en gång per termin och som sprang upp ur CeHiS referensgrupp för informatik. Levnadsvane-dokumentation 13
Till nätverkets kontaktperson i varje landsting respektive region skickades en förfrågan om intervjuperson, se bilaga 1. Intervjuer Till de intervjupersoner som anmäldes skickades en frågeguide ut, se bilaga 2. Intervjupersoner från 19 landsting respektive regioner deltog. Dessa arbetade inom olika områden såsom folkhälsa/hälsofrämjande sjukvård, vårdinformatik eller verksamhetsutveckling. Intervjuerna följde inte strikt frågeguiden utan hade mera formen av ett samtal. Under intervjuerna gjordes anteckningar. Insamling av dokumentation om hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem Vid varje intervju ombads att få landstingets respektive regionens dokumentation om hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem. Även de två landsting och regioner som inte deltog i någon intervju skickade in dokumentation om hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem. Det vill säga, alla 21 landsting och regioner skickade in dokumentation om hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem. Tredje fasen Den tredje fasen bestod av att analysera och kategorisera intervjuer samt analysera och sammanställa innehållet i den insamlade dokumentationen om hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem. Analys och kategorisering av intervjuer Anteckningarna från intervjuerna analyserades, kategoriserades och grupperades. Varje subkategori kom att bestå av anteckningar som berörde samma ämne. Subkategorierna kunde sedan slås samman till kategorier. Anteckningarna i respektive subkategori och kategori grupperades sedan i Positiva synpunkter och Negativa synpunkter. Framtagande av analysmallar för hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem För att kunna analysera hur landsting respektive regioner implementerat Socialstyrelsens Informationsspecifikation för levnadsvanor i sina vårdinformationssystem behövde en analysmall att jämföra mot utarbetas. Som bas för analysmallen användes arbetsflödet från Processen att stödja en patient att förändra levnadsvanor. Därefter tolkades informationsmodellen och dess informationsklasser och arbetsflödet fylldes på med den information som tolkades vara mest adekvat i varje aktivitetssteg. För att kunna användas för analys behövde informationen omstruktureras på några ställen. Under analysen visade det sig även att analysmallar för informationen i Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer och Goda levnadsvanor gör skillnad behövde utarbetas. Dessa tre analysmallar användes sedan för att jämföra respektive landstings eller regions inskickade dokumentation om hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem. Analysmallar för fördefinierade svar på Fråga om levnadsvana När det gäller aktivitetssteget Fråga om levnadsvana har under åren 2011 till 2015 tre olika nationella förslag på fördefinierade svar för frågor om levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet samt mat utkommit. Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer I Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer ingår ett avsnitt som heter Frågor om levnadsvanor. I det avsnittet beskrivs att svaren på frågorna om levnadsvanor kan registreras på olika sätt bl.a. direkt i ett vårdinformationssystem. Frågorna är standardiserade. De fördefinierade svaren är inte Levnadsvane-dokumentation 14
standardiserade utan olika förslag på hur fördefinierade svar kan utformas presenteras. För levnadsvanorna tobak och alkohol finns Alternativ a) (nominal- och ordinalskala) och Alternativ b) (kvotskala), och för fysisk aktivitet finns Alternativ a) (ordinalskala), Alternativ b) (kvotskala) och Alternativ c) (kvotskala). Goda levnadsvanor gör skillnad I Goda levnadsvanor gör skillnad överensstämmer de fördefinierade svaren med de fördefinierade svar enligt Alternativ a) (nominal- och ordinalskala) som finns i Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer men med ett undantag; på frågan om Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka? har ett av de fördefinierade svaren i indikatorbilagan ( Dricker <1 standardglas per vecka eller inte alls ) delats upp på två fördefinierade svar ( Jag dricker inte alkohol och Mindre än ett glas ) i Goda levnadsvanor gör skillnad. Informationsspecifikation för levnadsvanor När det gäller aktivitetssteget Fråga om levnadsvana i Informationsspecifikation för levnadsvanor finns olika koder, som är hämtade från Nationellt fackspråk, men även mätvärden att använda för dokumentation. Åtta av de 14 olika koderna och mätvärdena överensstämmer med de fördefinierade svaren i Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer. Fyra överensstämmer med Alternativ a) (nominalskala) och fyra överensstämmer med Alternativ b) (kvotskala). Övriga sex koder (nominalskala) och mätvärden (intervall- och kvotskala) är nya. De fyra nya koderna är: Kod: Före detta cigarettrökare Kod: Cigarettrökning med ringa förbrukning Kod: Före detta snusare Kod: Använder snus ibland De två nya mätvärdena är: Mätvärde: Antal aktivitetsminuter per vecka Mätvärde: Poäng enligt Socialstyrelsens kostindex Sammanställning av analysmallar för fördefinierade svar på Fråga om levnadsvanor Nedan presenteras en sammanställning av analysmallar för fördefinierade svar från Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer, Goda levnadsvanor gör skillnad samt Informationsspecifikation för levnadsvanor, se tabell II. De fördefinierade svar som tolkats som överensstämmande ligger på samma rad. Tabell II. Sammanställning av analysmallar för fördefinierade svar på Fråga om levnadsvanor. Levnadsvane-dokumentation 15
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Goda levnadsvanor gör skillnad Informationsspecifikation för levnadsvanor Alternativ Rökning Mina rökvanor Observation: Levnadsvana Jag har aldrig varit rökare a) Jag har aldrig varit rökare Kod: Har aldrig varit rökare Kod: Före detta cigarettrökare Jag har slutat röka för mer än 6 månader sedan a) Jag har slutat röka för mer än 6 månader sedan Jag har slutat röka för mindre än 6 månader sedan a) Jag har slutat röka för mindre än 6 månader sedan Jag har slutat röka för X månader sedan b) Jag röker, men inte dagligen a) Jag röker, men inte dagligen Kod: Cigarettrökning med ringa förbrukning Jag röker dagligen a) Jag röker dagligen Kod: Dagligrökare 1-9 cigaretter/dag a) 1-9 cigaretter/dag 10-19 cigaretter/dag a) 10-19 cigaretter/dag 20 eller fler cigaretter/dag a) 20 eller fler cigaretter/dag X cigaretter per dag b) Mätvärde: Cigarettförbrukning Snusning Mina snusvanor Observation: Levnadsvana Jag har aldrig varit snusare Jag har aldrig varit snusare Kod: Har aldrig använt snus Kod: Före detta snusare Jag har slutat snusa för mer än 6 månader sedan a) Jag har slutat snusa för mer än 6 månader sedan Jag har slutat snusa för mindre än 6 månader sedan a) Jag har slutat snusa för mindre än 6 månader sedan Jag har slutat snusa för X månader sedan b) Jag snusar, men inte dagligen a) Jag snusar, men inte dagligen Kod: Använder snus ibland Jag snusar dagligen a) Jag snusar dagligen Kod: Använder snus dagligen 1-3 doser/vecka a) 1-3 doser/vecka 4-6 dosor/vecka a) 4-6 dosor/vecka 7 eller fler dosor/vecka a) 7 eller fler dosor/vecka X dosor per vecka b) Mätvärde: Snusförbrukning Levnadsvane-dokumentation 16
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Goda levnadsvanor gör skillnad Informationsspecifikation för levnadsvanor Alternativ Alkohol Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka? Observation: Levnadsvana Jag dricker inte alkohol Mindre än 1 standardglas Mindre än 1 standardglas eller inte alls a) 1 4 standardglas a) 1 4 standardglas 5 9 standardglas a) 5 9 standardglas 10 14 standardglas a) 10 14 standardglas 15 eller fler standardglas a) 15 eller fler standardglas Dricker X standardglas per vecka b) Mätvärde: Antal standardglas per vecka Hur ofta dricker du som är kvinna 4 standradglas och du som är man 5 standardglas eller mer vid ett och samma Observation: Levnadsvana Aldrig a) Aldrig Mer sällan än 1 gång/månad a) Mer sällan än 1 gång/månad Varje månad a) Varje månad Varje vecka a) Varje vecka Dagligen eller nästan dagligen a) Dagligen eller nästan dagligen X gånger per månad b) Mätvärde: Antal tillfällen med intensivkonsumtion av alkohol per månad Levnadsvane-dokumentation 17
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Alternativ Goda levnadsvanor gör skillnad Fysisk aktivitet Informationsspecifikation för levnadsvanor Observation: Levnadsvana Mätvärde: Antal aktivitetsminuter per vecka Fysisk träning 0 minuter/ingen tid a) Mindre än 30 minuter a) 30 60 minuter (0,5 1 timme) a) 60 90 minuter (1 1,5 timmar) a) 90 150 minuter (1,5 2,5 timmar) a) 150 300 minuter (2,5 5 timmar) a) Mer än 300 minuter (5 timmar) a) Mätvärde: Antal aktivitetsminuter per vecka b) Mätvärde: Antal aktivitetsminuter per vecka Måndag c) Tisdag c) Onsdag c) Torsdag c) Fredag c) Lördag c) Söndag c) Vardagsmotion 0 minuter/ingen tid a) Mindre än 30 minuter a) 30 60 minuter (0,5 1 timme) a) 60 90 minuter (1 1,5 timmar) a) 90 120 minuter (1,5 2 timmar) a) Mer än 120 minuter (2 timmar) a) Mätvärde: Antal aktivitetsminuter per vecka b) Mätvärde: Antal aktivitetsminuter per vecka Måndag c) Tisdag c) Onsdag c) Torsdag c) Fredag c) Lördag c) Söndag c) Levnadsvane-dokumentation 18
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Goda levnadsvanor gör skillnad Alternativ Mat Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)? Två gånger per dag eller oftare [3 p] Två gånger per dag eller oftare En gång per dag [2 p] En gång per dag Några gånger i veckan [1 p] Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan [0 p] En gång i veckan eller mer sällan Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade, juice etc)? Två gånger per dag eller oftare [3 p] Två gånger per dag eller oftare En gång per dag [2 p] En gång per dag Några gånger i veckan [1 p] Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan [0 p] En gång i veckan eller mer sällan Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? Tre gånger i veckan eller oftare [3 p] Tre gånger i veckan eller oftare Två gånger i veckan [2 p] Två gånger i veckan En gång i veckan [1 p] En gång i veckan Några gånger i månaden eller mer sällan [0 p] Några gånger i månaden eller mer sällan Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft Två gånger per dag eller oftare [0 p] Två gånger per dag eller oftare En gång per dag [1 p] En gång per dag Några gånger i veckan [2 p] Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan [3 p] En gång i veckan eller mer sällan Hur ofta äter du frukost? Dagligen Dagligen Nästan varje dag Nästan varje dag Några gånger i veckan Några gånger i veckan En gång i veckan eller mer sällan En gång i veckan eller mer sällan Informationsspecifikation för levnadsvanor Observation: Levnadsvana Mätvärde: Poäng enligt Socialstyrelsens kostindex Levnadsvane-dokumentation 19
Analysmall för fördefinierade val för Bedöma om levnadsvana utgör risk Hur aktivitetssteget Bedöma om levnadsvana utgör risk ska dokumenteras finns beskrivet i Informationsspecifikation för levnadsvanor, se tabell III. Tabell III. Sammanställning av fördefinierade val för Bedöma om levnadsvana utgör risk. Informationsspecifikation för levnadsvanor Aktivitet: Indikation för åtgärd Kod: Kirurgisk åtgärd Status: Planerad Observation: Indikation för åtgärd ICD-10 SE Kod: Huvuddiagnos Observation: Indikation för åtgärd Snomed CT Kod: Ammar för närvarande Kod: Patienten gravid för närvarande Analysmall för fördefinierade val för Erbjuda åtgärd Hur aktivitetssteget Erbjuda åtgärd ska dokumenteras finns beskrivet i Informationsspecifikation för levnadsvanor, se Tabell IV. Tabell IV. Sammanställning av fördefinierade val för Erbjuda åtgärd. Informationsspecifikation för levnadsvanor Aktivitet: Erbjuden åtgärd Kod: Stöd som rör tobakskonsumtion har erbjudits Kod: Stöd som rör riskbruk av alkohol har erbjudits Kod: Stöd som rör otillräcklig fysisk aktivitet har erbjudits Kod: Stöd som rör ohälsosamma matvanor har erbjudits Analysmall för fördefinierade val för Ta ställning till erbjudande Hur aktivitetssteget Ta ställning till erbjudande ska dokumenteras finns beskrivet i Informationsspecifikation för levnadsvanor. För att kunna användas för analys behövde informationen omstruktureras, se Tabell V. Tabell V. Sammanställning av fördefinierade val för Ta ställning till erbjudande Informationsspecifikation för levnadsvanor Observation: Patientens ställningstagande Kod: Patienten önskar stöd för att sluta röka Kod: Patienten önskar inte stöd för att sluta röka Kod: Patienten önskar stöd för att sluta snusa Kod: Patienten önskar inte stöd för att sluta snusa Kod: Patienten önskar stöd som rör riskbruk av alkohol Kod: Patienten önskar inte stöd som rör riskbruk av alkohol Kod: Patienten önskar stöd som rör otillräcklig fysisk aktivitet Kod: Patienten önskar inte stöd som rör otillräcklig fysisk aktivitet Kod: Patienten önskar stöd som rör ohälsosamma matvanor Kod: Patienten önskar inte stöd som rör ohälsosamma matvanor Levnadsvane-dokumentation 20
Analysmall för fördefinierade val för Åtgärda Hur aktivitetssteget Åtgärda ska dokumenteras finns beskrivet i Informationsspecifikation för levnadsvanor, se Tabell VI. Tabell VI. Sammanställning av fördefinierade val för Åtgärda Informationsspecifikation för levnadsvanor Aktivitet: Utförd åtgärd DV111 Enkla råd om tobaksbruk DV112 Rådgivande samtal om tobaksbruk DV113 Kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk DV121 Enkla råd om alkoholvanor DV122 Rådgivande samtal om alkoholvanor DV123 Kvalificerat rådgivande samtal om alkoholvanor DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet DV133 Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet DV141 Enkla råd om matvanor DV142 Rådgivande samtal om matvanor DV143 Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor DV200 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet (FaR) XT001 Remiss UNS Analys och sammanställning av hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem Varje landstings eller regions inskickade dokumentation om hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem analyserades mot analysmallarna. Resultaten sammanställdes i gemensamma tabeller. Fjärde fas Vid analys av intervjuer och den insamlade dokumentationen om hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem framkom att Socialstyrelsens Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer och Socialstyrelsens Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor förväxlas. Därför behövdes en fjärde fas som bestod av att mera systematiskt samla in åsikter och erfarenheter om Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor samt att analysera dessa åsikter och erfarenheter. Utskick av enkät Till intervjupersonerna skickades en enkät som kunde besvaras med vändande e-post, se bilaga 3. Tretton svar på enkäten inkom. Analys av enkät Svaren på enkäten inlemmades i analysen av intervjuerna. Levnadsvane-dokumentation 21
Resultat Nedan presenteras först resultaten från intervjuer och enkät och sedan från dokumentationen om hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem. Intervjuer och enkät Anteckningarna från intervjuerna och enkätsvaren grupperades i kategorier och subkategorier, se tabell VII. Tabell VII. Kategorier och subkategorier Kategori Informationsspecifikation för levnadsvanor Indata Utdata Medarbetare Subkategorier Processen att stödja en patient att förändra levnadsvanor Begreppsmodell för att erbjuda stöd att förändra levnadsvanor Informationsmodell för uppföljning av följsamhet mot riktlinjer Informationsspecifikationens informationsstruktur i den egna dokumentationen om levnadsvanor Dokumentation i vårdinformationssystem Krav på kvalitetsregisterinformation i förhållande till levnadsvanedokumentation Patient skriver själv Ersättning Personal Behov av handledning Arbete med levnadsvanor Organisation Nedan presenteras resultaten utifrån de kategorier och subkategorier som framkom. Kategori: Informationsspecifikation för levnadsvanor Av de tretton landsting och regionerna som svarade på enkäten svarade nio att de känner till Informationsspecifikation för levnadsvanor. Flera svarade även att de varit med vid framtagandet av den. Nedan följer synpunkter på Informationsspecifikation för levnadsvanor, se tabell VIII. Tabell VIII. Positiva och negativa synpunkter på Informationsspecifikation för levnadsvanor. Positiva synpunkter Informationsspecifikation fungerar som en karta att förhålla sig till vid arbetet med levnadsvanor. Bra att ha något att hålla sig i. Negativa synpunkter Trots kännedom fanns kommentarer som att man förstår ingenting av Informationsspecifikationen. Subkategori: Processen att stödja en patient att förändra levnadsvanor Nedan följer synpunkter på Processen att stödja en patient att förändra levnadsvanor, se tabell IX. Tabell IX. Positiva och negativa synpunkter på Processen att stödja en patient att förändra levnadsvanor. Positiva synpunkter Negativa synpunkter Levnadsvane-dokumentation 22
Processmodellen är bra. Den är tydlig, lättbegriplig och relevant. Den stämmer med processen i Nationella riktlinjerna och beskriver patientens väg. Processmodellen är inte till någon nytta alls. Den tydliggör inte exakt vad som ska efterfrågas eller vilka fördefinierade svar som förväntas finnas med. Subkategori: Begreppsmodell för att erbjuda stöd att förändra levnadsvanor Nedan följer synpunkter på Begreppsmodell för att erbjuda stöd att förändra levnadsvanor, se tabell X. Tabell X. Positiva och negativa synpunkter på Begreppsmodell för att erbjuda stöd att förändra levnadsvanor. Positiva synpunkter Begreppsmodellen är liten vilket gör att den är lätt att förstå och blir lätt att överskåda. Den är också relativt enkel att förstå och beskriver på ett bra sätt. Negativa synpunkter Begreppsmodellen är otydlig och svår att förstå. Den säger inte så mycket om här och nu Subkategori: Informationsmodell för uppföljning av följsamhet mot riktlinjer Det framkommer att informationsmodellen är inget som används i dialoger med verksamheten. Det finns även synpunkter på hur attribut är benämnda. Nedan följer ytterligare synpunkter på Informationsmodell för uppföljning av följsamhet mot riktlinjer, se tabell XI. Tabell XI. Positiva och negativa synpunkter på Informationsmodell för uppföljning av följsamhet mot riktlinjer. Positiva synpunkter Informationsmodellen är tydlig och tämligen enkel att förstå. Negativa synpunkter Informationsmodellens samband krånglar till det. Det saknar mer hands-on information om vad som ska föras in. Subkategori: Informationsspecifikationens informationsstruktur i den egna dokumentationen om levnadsvanor Nedan följer synpunkter på Informationsspecifikationens informationsstruktur i den egna dokumentationen om levnadsvanor, se tabell XII. Tabell XII. Positiva och negativa synpunkter på Informationsspecifikationens informationsstruktur i den egna dokumentationen om levnadsvanor. Positiva synpunkter Sökord är grundade på Informationsspecifikationen. Begreppsmodellen är bra underlag till begreppsbeskrivningar för enstaka sökord. Försök att anpassa sökordsmallarna till Informationsspecifikationen. Vid sökordsmallsbygge har hänsyn tagits till processen och de olika stegen så att även sökordsmallarna följer aktivitetsstegen. Negativa synpunkter Inte infört! Har inte utgått ifrån informationsspecifikationen. Begreppsmodellen är svår att ta till sig i samband med skapande av sökord och sökordsmallar. De specifika åtgärderna till varje område saknas i sökordsmallar. Levnadsvane-dokumentation 23
Använder viss del av Informationsspecifikationen, vilket innebär att alla parametrar inte finns med i sökordsmallarna. Kategori: Indata Subkategori: Dokumentation i vårdinformationssystem Det framkommer synpunkter på att dokumentera levnadsvanor i vårdinformationssystem ska vara enkelt, d.v.s. skriva så lite som möjligt. I dagsläget dokumenteras arbetet med levnadsvanor i vårdinformationssystem med löpande text, d.v.s. fritext formulär med kryssrutor vanliga sökordsmallar med ett s.k. sökordspaket med levnadsvanor insprängt gemensamt dokument Exempel på annan information relaterat till levnadsvanor som också dokumenteras i vårdinformationssystem: Debutdatum för tobak Slutdatum för tobak Röker annat än tobak Paketår för tobak BMI Midjemått Nedan följer ytterligare synpunkter på Dokumentation i vårdinformationssystem, se tabell XIII. Tabell XIII. Positiva och negativa synpunkter på Dokumentation i vårdinformationssystem. Positiva synpunkter Negativa synpunkter Svårt få in strukturerad dokumentation Inga journalmallar Använder inte KVÅ-koder Subkategori: Krav på kvalitetsregisterinformation i förhållande till levnadsvanedokumentation Nedan följer synpunkter på Krav på kvalitetsregisterinformation i förhållande till levnadsvanedokumentation, se tabell XIV. Tabell XIV. Positiva och negativa synpunkter på Krav på kvalitetsregisterinformation i förhållande till levnadsvanedokumentation. Positiva synpunkter Negativa synpunkter Kvalitetsregistrens krav på information i förhållande till levnadsvanedokumentation stör och är förkastligt. Det är elände och ett jätteproblem. Levnadsvane-dokumentation 24
Brottas ständigt med Kvalitetsregistrens krav på information i förhållande till levnadsvanedokumentation Subkategori: Patient skriver själv Det framkommer att i dagsläget förekommer det att patienter själva fyller i pappersformulär eller formulär på webben. Kategori: Utdata Nedan följer synpunkter på Utdata, se tabell XV. Tabell XV. Positiva och negativa synpunkter om Utdata. Positiva synpunkter Utdata går att få ut Går att ta utdata både för nationellt och regionalt bruk Man kan följa samma patient Baslinje mätning Man kan se enheters utveckling Negativa synpunkter Svårt att få utdata Saknar utdata Saknar uppföljningsdata Svårt att följa upp enstaka patient Subkategori: Ersättning Det framkommer att i dagsläget betalas ersättning ut för olika åtgärder utifrån dokumentation som t.ex. dokumenterade hälsosamtal och dokumenterade KVÅ-koder. Kategori: Medarbetare Subkategori: Personal Det framkommer att personal har fått massor av utbildning om levnadsvanor. Det framkommer också att personalen vill ha så lite klick som möjligt i vårdinformationssystemet. Sökordsmallarna ska vara utifrån professionens behov. Nedan följer ytterligare synpunkter om Personal, se tabell XVI. Tabell XVI. Positiva och negativa synpunkter om Personal. Positiva synpunkter Goda exempel uppmärksammas Enhetschef stöttar i arbetet med levnadsvanor Grundnivå på dokumentation används av alla Samma frågor inlagda hos alla Alla personalkategorier ska dokumentera levnadsvanor Sökord om levnadsvanor finns i både i läkaroch sjuksköterskesökordsmallar Negativa synpunkter Verksamheten högg Motstånd hur dokumentera Användarna tycker det är krångligt att fråga och dokumentera Osäkerhet när alla kan se det som dokumenterats om levnadsvanor Subkategori: Behov av handledning Det framkommer olika frågor Hur ofta ska man fråga om levnadsvanor? Levnadsvane-dokumentation 25
När ska man fylla i frågorna? Vilka patienter ska man fråga om levnadsvanor? Ska man fråga alla frågor om levnadsvanor? Nedan följer synpunkter om Behov av handledning, se tabell XVII. Tabell XVII. Positiva och negativa synpunkter om Behov av handledning. Positiva synpunkter Negativa synpunkter Saknar mer hands-on information jag behöver kring vad som ska föras in. För lite handledning Uppsjö av dokument Kategori: Arbete med levnadsvanor Nedan följer synpunkter om Arbete med levnadsvanor, se tabell XVIII. Tabell XVIII. Positiva och negativa synpunkter om Arbete med levnadsvanor. Positiva synpunkter Framgångsfaktor - Behandlingslinjer Levnadsvanor som en del i det vardagliga En fråga i alla andra frågor Hälsosamtal med Motiverande samtal - samtalsguide Negativa synpunkter Förankringsarbetet lång och jobbig process Tidskrävande arbete Kategori: Organisation Nedan följer synpunkter om Organisation, se tabell XVIV. Tabell XVIV. Positiva och negativa synpunkter om Organisation. Positiva synpunkter Primärvården har jobbat länge, fördjupade hälsosamtal Negativa synpunkter Saknar övergripande beslut i region/landsting Inte inom specialistvården eller inom psykiatrin Hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem Nedan presenteras en sammanställning hur landstingen/regionerna använder fördefinierade svar på Fråga om levnadsvana, och hur landstingen/regionerna använder fördefinierade val för Bedöma om levnadsvana utgör risk, Erbjuda åtgärd (inkl. Ta ställning till erbjudande), Åtgärda samt Utvärdera resultat. Användning av olika fördefinierade svar på Fråga om levnadsvana Nedan presenteras en sammanställning av hur många av landstingen/regionerna som använder respektive fördefinierade svar för Fråga om levnadsvana från Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer, Goda levnadsvanor gör skillnad och/eller Informationsspecifikation för levnadsvanor i sina sökordsmallar, se tabell XX. De fördefinierade svar som tolkats som överensstämmande ligger på samma rad. Levnadsvane-dokumentation 26
Tabell XX. Sammanställning av hur många av landstingen/regionerna som använder respektive fördefinierade svar för Fråga om levnadsvana, vilket presenteras i form av ett numeriskt värde per fördefinierat svar. Levnadsvane-dokumentation 27
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Goda levnadsvanor gör skillnad Informationsspecifikation för levnadsvanor Alternativ Rökning Mina rökvanor Observation Jag har aldrig varit rökare a) 17 Jag har aldrig varit rökare 17 Kod: Har aldrig varit rökare 17 Kod: Före detta cigarettrökare 6 Jag har slutat röka för mer än 6 månader sedan a) Jag har slutat röka för mer än 6 månader 13 sedan 13 Jag har slutat röka för mindre än 6 månader sedan a) Jag har slutat röka för mindre än 6 månader 12 sedan 12 Jag har slutat röka för X månader sedan b) 0 Jag röker, men inte dagligen a) 11 Jag röker, men inte dagligen 11 Kod: Cigarettrökning med ringa förbrukning 1 Jag röker dagligen a) 12 Jag röker dagligen 12 Kod: Dagligrökare 12 1-9 cigaretter/dag a) 9 1-9 cigaretter/dag 9 10-19 cigaretter/dag a) 8 10-19 cigaretter/dag 8 20 eller fler cigaretter/dag a) 8 20 eller fler cigaretter/dag 8 X cigaretter per dag b) 6 Mätvärde: Cigarettförbrukning 6 Snusning Mina snusvanor Observation Jag har aldrig varit snusare 16 Jag har aldrig varit snusare 16 Kod: Har aldrig använt snus 16 Kod: Före detta snusare 7 Jag har slutat snusa för mer än 6 månader Jag har slutat snusa för mer än 6 månader sedan a) 13 sedan 13 Jag har slutat snusa för mindre än 6 månader sedan a) Jag har slutat snusa för mindre än 6 månader 12 sedan 12 Jag har slutat snusa för X månader sedan b) 0 Jag snusar, men inte dagligen a) 11 Jag snusar, men inte dagligen 11 Kod: Använder snus ibland 2 Jag snusar dagligen a) 13 Jag snusar dagligen 13 Kod: Använder snus dagligen 13 1-3 doser/vecka a) 11 1-3 doser/vecka 11 4-6 dosor/vecka a) 11 4-6 dosor/vecka 11 7 eller fler dosor/vecka a) 11 7 eller fler dosor/vecka 11 X dosor per vecka b) 5 Mätvärde: Snusförbrukning 5 Levnadsvane-dokumentation 28
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Goda levnadsvanor gör skillnad Informationsspecifikation för levnadsvanor Alternativ Alkohol Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka? Observation Jag dricker inte alkohol 6 Mindre än 1 standardglas 3 Mindre än 1 standardglas eller inte alls a) 7 1 4 standardglas a) 9 1 4 standardglas 9 5 9 standardglas a) 9 5 9 standardglas 9 10 14 standardglas a) 10 10 14 standardglas 10 15 eller fler standardglas a) 10 15 eller fler standardglas 10 Dricker X standardglas per vecka b) 5 Mätvärde: Antal standardglas per vecka 5 Hur ofta dricker du som är kvinna 4 standradglas och du som är man 5 standardglas eller mer vid ett och Observation Aldrig a) 11 Aldrig 11 Mer sällan än 1 gång/månad a) 11 Mer sällan än 1 gång/månad 11 Varje månad a) 11 Varje månad 11 Varje vecka a) 11 Varje vecka 11 Dagligen eller nästan dagligen a) 11 Dagligen eller nästan dagligen 11 Mätvärde: Antal tillfällen med X gånger per månad b) 2 intensivkonsumtion av alkohol per månad 2 Levnadsvane-dokumentation 29
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Alternativ Goda levnadsvanor gör skillnad Fysisk aktivitet Fysisk träning 0 minuter/ingen tid a) 7 Mindre än 30 minuter a) 7 30 60 minuter (0,5 1 timme) a) 4 60 90 minuter (1 1,5 timmar) a) 4 90 150 minuter (1,5 2,5 timmar) a) 4 150 300 minuter (2,5 5 timmar) a) 4 Mer än 300 minuter (5 timmar) a) 6 Mätvärde: Antal aktivitetsminuter per vecka b) 6 Mätvärde: Antal aktivitetsminuter per vecka 6 Måndag c) 0 Tisdag c) 0 Onsdag c) 0 Torsdag c) 0 Fredag c) 0 Lördag c) 0 Söndag c) 0 Vardagsmotion 0 minuter/ingen tid a) 7 Mindre än 30 minuter a) 7 30 60 minuter (0,5 1 timme) a) 4 60 90 minuter (1 1,5 timmar) a) 4 90 120 minuter (1,5 2 timmar) a) 4 Mer än 120 minuter (2 timmar) a) 6 Mätvärde: Antal aktivitetsminuter per vecka b) 5 Mätvärde: Antal aktivitetsminuter per vecka 5 Måndag c) 0 Tisdag c) 0 Onsdag c) 0 Torsdag c) 0 Fredag c) 0 Lördag c) 0 Söndag c) 0 Levnadsvane-dokumentation 30 Informationsspecifikation för levnadsvanor Observation Mätvärde: Antal aktivitetsminuter per vecka 8
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Goda levnadsvanor gör skillnad Informationsspecifikation för levnadsvanor Alternativ Mat Observation Mätvärde: Poäng enligt Socialstyrelsens kostindex Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)? Två gånger per dag eller oftare [3 p] 12 Två gånger per dag eller oftare 12 En gång per dag [2 p] 12 En gång per dag 12 Några gånger i veckan [1 p] 12 Några gånger i veckan 12 En gång i veckan eller mer sällan [0 p] 12 En gång i veckan eller mer sällan 12 Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade, juice etc)? Två gånger per dag eller oftare [3 p] 12 Två gånger per dag eller oftare 12 En gång per dag [2 p] 12 En gång per dag 12 Några gånger i veckan [1 p] 12 Några gånger i veckan 12 En gång i veckan eller mer sällan [0 p] 12 En gång i veckan eller mer sällan 12 Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? Tre gånger i veckan eller oftare [3 p] 12 Tre gånger i veckan eller oftare 12 Två gånger i veckan [2 p] 11 Två gånger i veckan 11 En gång i veckan [1 p] 12 En gång i veckan 12 7 Några gånger i månaden eller mer sällan [0 p] 10 Några gånger i månaden eller mer sällan 10 Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft Två gånger per dag eller oftare [0 p] 11 Två gånger per dag eller oftare 11 En gång per dag [1 p] 10 En gång per dag 10 Några gånger i veckan [2 p] 12 Några gånger i veckan 12 En gång i veckan eller mer sällan [3 p] 12 En gång i veckan eller mer sällan 12 Hur ofta äter du frukost? Dagligen 9 Dagligen 9 Nästan varje dag 7 Nästan varje dag 7 Några gånger i veckan 7 Några gånger i veckan 7 En gång i veckan eller mer sällan 8 En gång i veckan eller mer sällan 8 Levnadsvane-dokumentation 31
Användning av olika fördefinierade val för Bedöma om levnadsvana utgör risk Nedan presenteras en sammanställning av hur många av landstingen/regionerna som använder respektive fördefinierade val för Bedöma om levnadsvana utgör risk från Informationsspecifikation för levnadsvanor i sina sökordsmallar, se tabell XXI. Tabell XXI. Sammanställning av hur många av landstingen/regionerna som använder respektive fördefinierade val för Bedöma om levnadsvana utgör risk, vilket presenteras i form av ett numeriskt värde per fördefinierat svar. Informationsspecifikation för levnadsvanor Aktivitet: Indikation för åtgärd Kod: Kirurgisk åtgärd 4 Status: Planerad 4 Observation: Indikation för åtgärd ICD-10 SE Kod: Huvuddiagnos 1 Observation: Indikation för åtgärd Snomed CT Kod: Ammar för närvarande 2 Kod: Patienten gravid för närvarande 2 Användning av olika fördefinierade val för Erbjuda åtgärd Nedan presenteras en sammanställning av hur många av landstingen/regionerna som använder respektive fördefinierade val för Erbjuda åtgärd från Informationsspecifikation för levnadsvanor i sina sökordsmallar, se tabell XXII. Tabell XXII. Sammanställning av hur många av landstingen/regionerna som använder respektive fördefinierade val för Erbjuda åtgärd, vilket presenteras i form av ett numeriskt värde per fördefinierat svar. Informationsspecifikation för levnadsvanor Aktivitet: Erbjuden åtgärd Kod: Stöd som rör tobakskonsumtion har erbjudits 1 Kod: Stöd som rör riskbruk av alkohol har erbjudits 1 Kod: Stöd som rör otillräcklig fysisk aktivitet har erbjudits 1 Kod: Stöd som rör ohälsosamma matvanor har erbjudits 1 Användning av olika fördefinierade val för Ta ställning till erbjudande Nedan presenteras en sammanställning av hur många av landstingen/regionerna som använder respektive fördefinierade val för Ta ställning till erbjudande från Informationsspecifikation för levnadsvanor i sina sökordsmallar, se tabell XXIII. Tabell XXIII. Sammanställning av hur många av landstingen/regionerna som använder respektive fördefinierade val för Ta ställning till erbjudande, vilket presenteras i form av ett numeriskt värde per fördefinierat svar.
Informationsspecifikation för levnadsvanor Observation: Patientens ställningstagande Kod: Patienten önskar stöd för att sluta röka 5 Kod: Patienten önskar inte stöd för att sluta röka 7 Kod: Patienten önskar stöd för att sluta snusa 5 Kod: Patienten önskar inte stöd för att sluta snusa 7 Kod: Patienten önskar stöd som rör riskbruk av alkohol 5 Kod: Patienten önskar inte stöd som rör riskbruk av alkohol 8 Kod: Patienten önskar stöd som rör otillräcklig fysisk aktivitet 5 Kod: Patienten önskar inte stöd som rör otillräcklig fysisk aktivitet 8 Kod: Patienten önskar stöd som rör ohälsosamma matvanor 5 Kod: Patienten önskar inte stöd som rör ohälsosamma matvanor 8 Användning av olika fördefinierade val för Åtgärda Nedan presenteras en sammanställning av hur många av landstingen/regionerna som använder respektive fördefinierade val för Åtgärda från Informationsspecifikation för levnadsvanor i sina sökordsmallar, se tabell XXIV. Tabell XXIV. Sammanställning av hur många av landstingen/regionerna som använder respektive fördefinierade val för Åtgärda. Presenteras i form av ett numeriskt värde per fördefinierat svar. Informationsspecifikation för levnadsvanor Aktivitet: Utförd åtgärd DV111 Enkla råd om tobaksbruk 15 DV112 Rådgivande samtal om tobaksbruk 15 DV113 Kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk 15 DV121 Enkla råd om alkoholvanor 15 DV122 Rådgivande samtal om alkoholvanor 16 DV123 Kvalificerat rådgivande samtal om alkoholvanor 14 DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet 14 DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet 16 DV133 Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet 13 DV141 Enkla råd om matvanor 15 DV142 Rådgivande samtal om matvanor 15 DV143 Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor 15 DV200 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet (FaR) 15 XT001 Remiss UNS 2
Diskussion Resultatdiskussion Jämförelse av Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer, Goda levnadsvanor gör skillnad och Informationsspecifikation för levnadsvanor Skillnaden mellan Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer, Goda levnadsvanor gör skillnad och Informationsspecifikation för levnadsvanor är att i Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer och i Goda levnadsvanor gör skillnad beskrivs bara frågor att ställa om levnadsvanor och svarsalternativ medan i Informationsspecifikation för levnadsvanor tas hela arbetsflödet med levnadsvanor med. Grund för landstingens och regionernas sökordsmallar Vid den analys, som inte redovisas i resultaten, av respektive landstings och regions dokumentation hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem framkommer vad som troligen legat till grund för respektive landstings och regioners sökordsmallar. Nio landsting och regioner har använt fördefinierade svar och val från Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer Ett landsting/region följer Goda levnadsvanor gör skillnad fullt ut Fyra landsting och regioner har använt mellan två till tre fjärdedelar av koder och mätvärden från Informationsspecifikation för levnadsvanor För sju landsting och regioner går det inte att utläsa vad som eventuellt legat till grund för sökordsmallarna Analysen av den inskickade dokumentationen av hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem kan sägas spegla det som kom fram i intervjuerna och enkäten. Man har i vissa landsting och regioner försökt anpassa sökordsmallarna till informationsspecifikationen, men använder bara en viss del. Eller så har man inte alls utgått från informationsspecifikationen. När det gäller aktivitetssteget Fråga om levnadsvana har tre olika nationella förslag på fördefinierade svar för frågor om levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet samt mat utkommit under åren 2011 till 2015. De flesta landstingen och regionerna hade redan börjat eller påbörjade sitt arbete med levnadsvanor och även hur dessa ska dokumenteras i vårdinformationssystem vid 2011. Man kan därför anta att förslagen på fördefinierade svar i Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer infördes i de sökordsmallar som togs fram för dokumentation av levnadsvanor. De flesta använde Alternativ a) (nominal och ordinalskala), medan en del har blandat Alternativ a) (nominal och ordinalskala), och Alternativ b) (kvotskala). När sedan Goda levnadsvanor gör skillnad kom med sina svarsalternativ anammade förmodligen andra landsting och regioner som just då behövde förslag på fördefinierade svar just Goda
levnadsvanor gör skillnad :s fördefinierade svar. Detta är bara ett antagande, men eftersom man i resultatet kan se att sju landsting och regioner använt sig av Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer och sex respektive tre landsting och regioner använt sig av Goda levnadsvanor gör skillnad :s fördefinierade svar på frågan Hur många standardglas dricker du en vanlig vecka? kan man förmoda att det var på det viset. Informationsspecifikation för levnadsvanor kom 2015. Ytterligare ett antagande är att i flera av de landsting och regioner där man haft projekt som avslutats före 2015 och där man infört frågor om levnadsvanor i sina sökordsmallar inte har uppmärksammat att Informationsspecifikation för levnadsvanor kom 2015. Eller också känner man till det, men arbetet med att revidera sökordsmallarna kräver resurser i både form av kompetens och tid. Den erfarenhet som flera landsting och regioner vittnat om för att få till de första sökordsmallarna för levnadsvanor i vårdinformationssystemet i form av t.ex. låg förståelse från verksamheten, konflikter, kompromisser, stor utbildningsinsats och tidsbrist gör att man kan förstå att motivationen för att prioritera arbetet med att revidera sina sökordsmallar för levnadsvanor inte är särskilt hög. Dessutom framkommer inget som tyder på att det i något landsting eller region kommit något direktiv från ledning att Informationsspecifikation för levnadsvanor ska implementeras i vårdinformationssystem. Informationsspecifikation för levnadsvanor I informationsspecifikationen tas hela arbetsflödet med levnadsvanor med, vilket alltså skiljer den från Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer och Goda levnadsvanor gör skillnad. I Processen att stödja en patient att förändra levnadsvanor och i Begreppsmodell för att erbjuda stöd att förändra levnadsvanor är fokus på att förändra levnadsvanor. Däremot är fokus att följa upp arbetet med levnadsvanor i Informationsmodell för uppföljning av följsamhet mot riktlinjer. Att Informationsspecifikation för levnadsvanor har olika fokus för sina olika delar får konsekvenser när den ska tolkas och implementeras. Ett exempel är processens aktivitetssteg Bedöma om levnadsvana utgör risk som i informationsmodellen blir till Indikation för åtgärd. Där aktivitetssteget Bedöma om levnadsvana utgör risk bättre hör hemma i följa upp arbetet med levnadsvanor och Indikation för åtgärd bättre hör hemma i förändra levnadsvanor. Detta blir förvirrande. Processen att stödja en patient att förändra levnadsvanor Processen att stödja en patient att förändra levnadsvanor innehåller aktivitetsstegen Fråga om levnadsvana, Bedöma om levnadsvana utgör risk, Erbjuda åtgärd (inkl. Ta ställning till erbjudande), Åtgärda samt Utvärdera resultat. Processmodellen in informationsspecifikationen är bra eftersom den är tydlig, lättbegriplig och relevant. Begreppsmodell för att erbjuda stöd att förändra levnadsvanor Begreppsmodell för att erbjuda stöd att förändra levnadsvanor visar de begrepp som det måste hållas information om och hur de relaterar till
varandra. När det gäller begreppsmodellen är uppfattningarna diversifierade. Dels anses den vara överskådlig, enkel och lätt att förstå eftersom den beskriver på ett bra sätt. Dels anses den vara otydlig och svår att förstå. Här spelar säkerligen kompetens inom informatik en stor roll för förståelsen för en begreppsmodell. Denna kompetens är en bristvara i flera av landstingen och regionerna. Informationsmodell för uppföljning av följsamhet mot riktlinjer Informationsmodell för uppföljning av följsamhet mot riktlinjer består av informationsklasser inklusive attribut och relationer mellan informationsklasser. Även när det gäller informationsmodellen är uppfattningarna diversifierade. Dels anses den vara tydlig och tämligen enkel att förstå. Dels anses modellens samband krångla till det. Kommentaren Den saknar mer hands-on information om vad som ska föras in. tyder också på att den är svår att tolka i förhållande till hur sökordsmallar ska byggas. Informationsmodellen är framtagen för att följa upp följsamheten mot Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Den är alltså mera framtagen för utdata än för att dokumentera information som är relevant för patienten. Balansgången i arbetat med att utarbeta sökordsmallar i vårdinformationssystem är att både möta upp behovet av relevant information om patienten och behovet av att kunna följa upp, sammanställa och jämföra dokumenterad information. I första hand går att möta upp behovet av relevant information om patienten för att kunna ge en säker vård. Informationsmodellen utgår från NI:s informationsmodell. I modellerandet har man valt att slå samman alla levnadsvanor. Det sätt som överensstämmer bäst med det gängse sätt man strukturerar sökordsmallar är att sära på levnadsvanorna och som också återspeglas i Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer och i Goda levnadsvanor gör skillnad. Fråga om levnadsvana Vad gäller Fråga om levnadsvana ska man enligt Informationsspecifikation för levnadsvanor för tobak använda både koder och mätvärden. För övriga levnadsvanor ska bara mätvärden användas. Av de 14 olika koderna och mätvärdena som ska användas överensstämmer åtta med fördefinierade svaren i Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer. Varav fyra överensstämmer med Alternativ a) och fyra överensstämmer med Alternativ b). Övriga sex koder och mätvärden är nya. De fyra nya koderna är: Kod: Före detta cigarettrökare. Det kan förmodas att denna kod ska ersätta de fördefinierade svaren Jag har slutat röka för mer än 6 månader sedan och Jag har slutat röka för mindre än 6 månader sedan. Men ordet cigarett har lagts till vilket utesluter till exempel piprökning. Kod: Cigarettrökning med ringa förbrukning. Här kan det förmodas att denna kod ska ersätta det fördefinierade svaret Jag röker, men inte dagligen. Men ordet cigarett har lagts till vilket utesluter till exempel piprökning.
Kod: Före detta snusare. Det kan förmodas att denna kod ska ersätta de fördefinierade svaren Jag har slutat snusa för mer än 6 månader sedan och Jag har slutat snusa för mindre än 6 månader sedan. Kod: Använder snus ibland. Här kan det förmodas att denna kod ska ersätta det fördefinierade svaret Jag snusar, men inte dagligen. De två nya mätvärdena är: Mätvärde: Antal aktivitetsminuter per vecka För att få fram detta mätvärde behövs en formel tillsammans med två Alternativ b)-värden från Fysisk aktivitet. Mätvärde: Poäng enligt Socialstyrelsens kostindex För att få fram detta mätvärde behövs en formel tillsammans med fyra fördefinierade svars värde från Matvanor. Mer än hälften av koderna och mätvärdena i Informationsspecifikation för levnadsvanor överensstämmer med de fördefinierade svaren i Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer. Man kan därför anta att Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer har legat till grund för koderna och mätvärdena. Det är då olyckligt att man modifierat fördefinierade svar i Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer till sex nya koder och mätvärden. Detta får den konsekvens att om man efterfrågar utdata enligt Informationsspecifikation för levnadsvanor så måste indata som dokumenterats enligt Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer eller enligt Goda levnadsvanor gör skillnad omvandlas. Ett exempel från Fysisk aktivitet visar konsekvenser av detta då ordinalskala omvandlas till kvotskala. En person som enligt Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer utövar Fysisk träning 60 90 minuter (1 1,5 timmar) i veckan och utövar Vardagsmotion Mindre än 30 minuter i veckan kan enligt Informationsspecifikation för levnadsvanor få två olika utfall beroende på hur landstinget/regonen valt att omvandla indatan för att passa Informationsspecifikation för levnadsvanor. Se tabell XXV och XXVI. Tabell XXV. Hypotetisk omvandling av fördefinierade svar till mätvärden för Fysisk träning. Landsting A och B Landsting A Landsting A Landsting B Landsting B Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer (Ordinalskala) Omvandlas till mätvärde (kvotskala) Utdata enligt Informationsspec. (Fysisk träning x 2) (kvotskala) Omvandlas till mätvärde (kvotskala) Utdata enligt Informationsspec. (Fysisk träning x 2) (kvotskala) 0 minuter/ingen tid 0 minuter 0 minuter 0 minuter 0 minuter Mindre än 30 minuter 15 minuter 30 minuter 30 minuter 60 minuter
30 60 minuter (0,5 1 timme) 60 90 minuter (1 1,5 timmar) 90 150 minuter (1,5 2,5 timmar) 150 300 minuter (2,5 5 timmar) Mer än 300 minuter (5 timmar) 30 minuter 60 minuter 60 minuter 120 minuter 60 minuter 120 minuter 90 minuter 180 minuter 90 minuter 180 minuter 150 minuter 300 minuter 150 minuter 300 minuter 300 minuter 600 minuter 300 minuter 600 minuter 450 minuter 900 minuter Tabell XXV. Hypotetisk omvandling av fördefinierade svar till mätvärden för Vardagsmotion Landsting A och B Landsting A Landsting A Landsting B Landsting B Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer (Ordinalskala) Omvandlas till mätvärde (kvotskala) Utdata enligt Informationsstruktur (Vardagsmotion x 1 (kvotskala)) Omvandlas till mätvärde (kvotskala) 0 minuter/ingen tid 0 minuter 0 minuter 0 minuter 0 minuter Utdata enligt Informationsstruktur (Vardagsmotion x 1) (kvotskala) Mindre än 30 minuter 15 minuter 15 minuter 30 minuter 30 minuter 30 60 minuter (0,5 1 timme) 60 90 minuter (1 1,5 timmar) 90 120 minuter (1,5 2 timmar) Mer än 120 minuter (2 timmar) 30 minuter 30 minuter 60 minuter 60 minuter 60 minuter 60 minuter 90 minuter 90 minuter 90 minuter 90 minuter 120 minuter 120 minuter 120 minuter 120 minuter 150 minuter 150 minuter Enligt landsting A har personen (grå rad) utövat Fysisk aktivitet ((Fysisk träning x 2) + Vardagsmotion) i 135 minuter och enligt landsting B har personen utövat Fysisk aktivitet ((Fysisk träning x 2) + Vardagsmotion) i 210 minuter. Konsekvensen blir en skillnad på 75 minuter. I en gruppsammanställning kan konsekvensen bli att det ser ut som att personer i landsting B utövar Fysisk aktivitet i mycket större utsträckning än landsting A, fastän de i verkligheten utövar lika mycket Fysisk aktivitet. Bedöma om levnadsvana utgör risk Mindre än en femtedel av landstingen/regionerna använder sig av de fördefinierade valen för Bedöma om levnadsvana utgör risk. I informationsmodellen har aktivitetssteget Bedöma om levnadsvana utgör risk ersattas av Indikation för åtgärd. Att bedöma risk och indikation för åtgärd är inte samma sak. Först gör hälso- och sjukvårdspersonal en sammanfattande
analys och utifrån den görs en bedömning om risk föreligger. Efter ytterligare analys framkommer om indikation för åtgärd föreligger för varje unik patient. Det kan förekomma att risk föreligger men att det inte är en indikation för åtgärd. I just det här fallet blir det förvirrande med de två fokus som finns i informationsspecifikationen. Där aktivitetssteget Bedöma om levnadsvana utgör risk bättre hör hemma i informationsmodellen som har fokus på att följa upp arbetet med levnadsvanor och där Indikation för åtgärd bättre hör hemma i Processen att stödja en patient att förändra levnadsvanor. Erbjuda åtgärd (inkl. Ta ställning till erbjudande), I aktivitetssteget Erbjuda åtgärd ingår även Ta ställning till åtgärd. Ett landsting/region använder sig av de fördefinierade valen för Erbjuda åtgärd. Omkring en tredjedel av landstingen/regionerna använder sig av de fördefinierade valen för Ta ställning till åtgärd. Inom hälso- och sjukvården erbjuds ständigt åtgärder. Att dokumentera alla åtgärdserbjudanden är orimligt. Det som däremot är mera intressant är när patienten säger nej till ett erbjudande om åtgärd, i det här fallet stöd. Att kräva att vården både ska skriva vilken åtgärd som erbjudits och patientens ställningstagande till denna kan anses vara att överdokumentera. En praxis man försöker följa inom vården är att dokumentera det som avviker, d.v.s. när patienten säger nej till ett erbjudande om åtgärd. Åtgärda Tre fjärdedelar av landstingen/regionerna använder sig av de fördefinierade valen för Åtgärda. Detta aktivitetssteg sticker ut vad gäller antalet landsting och regioner som använder sig av de fördefinierade valen som består av KVÅkoder. Här kan man anta att direktiv från de olika landstingens respektive regionernas ledningar att registrera KVÅ-koder förekommit. Dessutom har en egen drivkraft funnits i vissa verksamheter då registrering av KVÅ-koder gett ersättning. Indata När det gäller Dokumentation i vårdinformationssystem så framkommer att det ska vara enkelt att dokumentera levnadsvanor, d.v.s. man ska behöva skriva så lite som möjligt. Det framkommer också att man dokumenterar på olika sätt. I vissa landsting används fortfarande fritext, vilket omöjliggör stora sammanställningar för uppföljningar och jämförelser. Hos vissa förekommer formulär med kryssrutor, d.v.s. fördefinierade svar används. En del har valt att låta just levnadsvanor ligga i ett gemensamt dokument som bara fokuserar på levnadsvanor och andra har valt att spränga in levnadsvanor i vanliga sökordsmallar. Dessutom framkommer att ytterligare information om levnadsvanor dokumenteras såsom debutdatum och slutdatum för både snus och rökning. När det gäller de krav som kvalitetsregistren ställer på den information som ska rapporteras in till dem framkom bara negativa synpunkter. Kvalitetsregistren är jätteproblem för de stör. Lojalitetskonflikt uppstår. Vilken information om levnadsvanor ska finnas i vårdinformationssystem? Den som
kvalitetsregistren vill ha, den som Socialstyrelsen efterfrågar eller både ock? Det sista alternativet resulterar i dubbeldokumentation. Att patienten fyller i ett formulär om sina levnadsvanor som sedan matas in i vårdinformationssystemet kan inte anses vara ett effektivt sätt. Att patienten själv däremot på webben eller via en app kan mata in information om sina levnadsvanor gör dokumentationen av levnadsvanor mera effektiv. Frågan är dock om patienten ska skriva direkt i vårdinformationssystemet eller om informationen via hälso- och sjukvårdspersonal ska importeras in i vårdinformationssystemet. Utdata När det gäller utdata diversifierar synpunkterna. Allt från att det går att få fram utdata både för regionalt och nationellt bruk samt att det går att följa enskilda patienter till att man helt saknar utdata. När det gäller utdata så krävs i första hand en enhetlig och strukturerad inmatning av information. Men det krävs mer än så bl.a. analys och rapportverktyg. Så när utdata inte går att få behöver det inte bero på indatan. Vad gäller ersättning framkommer det att i ett landsting/region kan enbart fördefinierade åtgärder som ger ersättning väljas vid dokumentation i vårdinformationssystem. Ersättning är ett styrmedel. Detta styr vad som görs och om ersättningen räknas ut utifrån det som dokumenteras styr det även dokumentationen. Detta ger inte en ärlig bild av vilka åtgärder som egentligen utförts i det aktuella landstinget/regionen i jämförelse med andra landsting och regioner. Medarbetare Vad gäller personal framkommer att de vill ha så lite klick som möjligt i vårdinformationssystemet. Det framkommer också att personalen önskar att sökordsmallarna ska vara utifrån professionens behov. När det gäller vilken personal som ska dokumentera om levnadsvanor framkommer att man jobbar mot att alla personalkategorier ska dokumentera. För att möjliggöra detta har man tillgängliggjort sökordsmallar om levnadsvanor för flera personalkategorier. Personalen är dock inte alltid positiv till att dokumentera om levnadsvanor, bl.a. finns åsikter om att det är jobbigt att fråga och dokumentera levnadsvanor. Utan personalens dokumentation går det varken att följa den enskilda patientens utveckling vad gäller levnadsvanor eller göra sammanställningar, uppföljningar och jämförelser vad gäller arbetet med levnadsvanor. När det gäller handledning framkommer att det saknas. Man vet inte hur ofta man ska fråga om levnadsvanor och dokumentera svaren. Vilka patienter man ska fråga om levnadsvanor eller om man ska fråga alla frågor om levnadsvanor. En konkret handledning som svarar på ovanstående frågor behövs. Arbete med levnadsvanor Vad gäller arbete med levnadsvanor framkommer att Behandlingslinjer och Hälsosamtal med Motiverande samtal är framgångsfaktorer. Att få
levnadsvanearbetet som en del i det vardagliga arbetet, som en fråga i alla andra frågor, tros också vara en framgångsfaktor. Att få verksamheten att arbeta med levnadsvanor, att förankra arbetet är dock en tidskrävande och jobbig process. Organisation När det gäller organisation så framkommer det att primärvården har jobbat länge med levnadsvanor bl.a. med fördjupade hälsosamtal medan specialistvården och psykiatrin jobbat mindre med levnadsvanor. Eftersom levnadsvanor har en så stor påverkan på vår hälsa är det olyckligt att inte hela hälso- och sjukvården aktivt arbetar med dessa frågor när det med största sannolikhet skulle minska på både lidande och kostnader. I ett landsting/region uppfattande man att inget övergripande beslut fanns om att man ska arbeta med levnadsvanor. Detta är intressant ur den synpunkten att beslutet finns men har inte kommunicerats tillräckligt tydligt ut i organisationen. Metoddiskussion Första fasen Trots en viss förförståelse för ämnet krävdes inhämtande av mera information. Det stod snart klart att arbeta med levnadsvanor har många dimensioner. Mängden av information intressant för inläsning sågs växa mer och mer. Behovet av att fokusera på inventeringen av implementeringen av informationsspecifikationen och att undvika att uppdraget flöt ut i andra trådar blev tydligt. Detta kan innebära att information med bäring på uppdraget inte har lästs in. Den modell som utarbetades under första fasen användes sedan vid intervjuerna. Andra fasen Nitton intervjuer per telefon eller vid besök genomfördes. Intervjuerna varade längst en timme. Ofta var de avklarade på en halvtimme. Att intervjua, i flera fall helt okända personer, via telefon har sina nackdelar. Endast det talade ordet kan registreras och inte kroppsspråket som kan observeras vid ett besök. Besök hade också varit att föredra så hade vårdinformationssystem kunnat visas. Att besöka varje landsting och region ansågs dock ta för lång tid. Vid intervjuerna antecknades bara det som tolkades vara relevant för uppdraget. Detta för att effektivisera datainsamlingen och efterkommande analys. Från alla 21 landsting och regioner inkom dokumentation om hur levnadsvanor dokumenteras i vårdinformationssystem. Detta gör att det blev en populationsundersökning. Tredje fasen Vid kategorisering av anteckningar framkom att vissa biresultat finns. Dessa har också beskrivits i resultatdelen av denna rapport.
Arbetet med att ta fram analysmallar var inte helt enkelt. Att gå in i informationsspecifikationen och tolka vilken information som tillhörde vilket aktivitetssteg krävde god förståelse för informationsmodellering och kännedom om informationsmodellen i Nationell Informationsstruktur. Det sätt som informationsklasserna är presenterade på är främmande för de flesta vårdinformatikenheter och konfigurerare av sökordsmallar i landsting och regioner. De underlag som tas fram för sökordsmallar ser för det mesta helt annorlunda ut i landsting och regioner. Ibland kan informationsklassen i sig motsvara ett sökord, i andra informationsklasser kan ett attribut motsvara ett sökord. Eftersom uttolkningen av informationsspecifikationen inte var enkel att göra kan givetvis feltolkning förekomma. Den dokumentation som skickades in från landsting och regioner varierade stort. Det kunde vara t.ex. underlag för sökordsmallar, skärmdumpar från vårdinformationssystemet och lathundar till personal. Analysarbetet av det inskickade materialet krävde noggrannhet. All information från ett landsting/region var inte alltid samlad på ett ställe. Fjärde fasen Vid början av inventeringen fanns en falsk förförståelse av att man i landsting och regioner kände till skillnaden mellan Socialstyrelsens Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer och Socialstyrelsens Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor. En bit in i inventeringen framgick efter reflekterande av intervjuer att man förväxlade Socialstyrelsens Nationella riktlinjers bilaga Indikatorer och Socialstyrelsens Informationsspecifikation för levnadsvanor Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor. Därför skickades en enkät ut, där tretton av 21 landsting och regioner svarade. Av de tretton enkätsvar som inkom framgick att de enkelt gick att addera till anteckningarna från intervjuerna.
Konklusion Inget landsting eller region har fullt ut implementerat Informationsspecifikation för levnadsvanor i sina vårdinformationssystem, se figur 2. Figur 2. I husmodellen markeras med en oval var implementeringen av Informationsspecifikation för levnadsvanor befinner sig i Sverige årsskiftet 2016-2017. Framgångar vid implementering av Socialstyrelsens Informationsspecifikation för levnadsvanor. Kompetens i landsting och regioner vad gäller att förstå och tillämpa en informationsspecifikation. Hinder vid implementering av Socialstyrelsens Informationsspecifikation för levnadsvanor. Informationsspecifikationen kom fyra år efter att Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 publicerades, när flera landsting och regioner avslutat sina projekt med att få in sökordsmallar i sina vårddokumentationssystem. Okunskap om att Informationsspecifikation för levnadsvanor publicerats. Inga direktiv och/eller resurser från ledningar i landsting eller regioner för att implementera Informationsspecifikation för levnadsvanor Brist på kompetens i landsting och regioner vad gäller att förstå och tillämpa en informationsspecifikation.