The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction Mona Schlyter Kardiologiska klinken SUS Malmö ingen intressekonflikt Malmö Högskola Kardiologiska kliniken SUS Malmö
SECAMI Secondary Prevention and Compliance following Acute Myocardial Infarction
BAKGRUND Det finns fortfarande liten kunskap om psykosociala och personlighetsfaktorers påverkan till att personer med misstänkt hjärtinfarkt inte söker omedelbar akut sjukvård
Personlighetsfaktorer Type-D, neurotisism, fientlighet och ängslan har visat sig vara förenade med ökad risk för hjärtkärlsjukdom Moser DK, Cirt Care, 2007, 16(4):361-369 Denollet J, J Psychosom Res 2001, 51(3):465-468
Syfte Undersöka om personlighets faktorer påverkar tiden från att bröstsmärta uppkommer tills det att patienten söker akut sjukvård
METOD Enkät med sociala och demografiska data Anhöriga eller närstående hördes om tiden för symtomdebut Ankomsttid till sjukhusets akutintag togs från patientjournalen
Studie upplägg Tidsperiod Juli 2002- Januari 2005 Alla patienter som hade en akut hjärtinfarkt (AMI) och inte var fyllda 70 år
Inklusionskriterier Diagnostiserad AMI Ålder 18-70 år Tillhöra Malmös upptagningsområde Förstå och kunna skriva svenska Forskningspersonal i tjänst
Exklusionskriterier > 70 år Ovilja att delta Hög comorbiditet Mental instabilitet
Bortfall 847 patienter fyllde inklusionskriterierna 208 anlände när forskingsstaben var ledig 101patienter tillhörde inte Malmös upptags- område 72 förstod inte svenska 21 patienter var för sjuka för att kunna delta 45 ville inte medverka
283 män och 117 kvinnor med akut hjärtinfarkt inkluderades i studien Åldersspannet var 26-70 år Medelålder för män 57.7 år Medelålder för kvinnor 60.5 år
Instrument Stress adaption mätt med Color Word Test (CWT) Coping strategier Beck Depression Inventorie (BDI) NEO Personlighets test (NEO PI)
Color Word Test
Av de 400 patienterna var det 323 som svarade på BDI, Coping testet och NEO PI CWT besvarades av180 patienter
Distribution of clinical, psychosocial, and personality background characteristics by time to arrival at hospital Group 1 Group 2 Group 3 p-value Adjusted* N=323 159 60 104 minutes 0-119 120 6 7-72 Men 76.7 71.7 69.2 0.17 0.22 Immigrant 18.2 16.7 16.3 0.68 0.92 Married 74.8 58.3 70.2 0.31 0.40 BMI 30 14.5 25.0 30.8 0.28 0.32 Earlier AMI 15.1 13.3 15.4 0.94 0.95 Smoker 44.0 43.3 50.0 0.42 0.33 Education high 13.8 18.3 8.7 0.28 0.29 * Adjusted for age and sex Values are mean±standard deviation or proportions,%
Distribution of clinical, psychosocial, and personality background characteristics by time to arrival at hospital Group 1 Group 2 Group 3 p-value Adjusted* n=323 159 60 104 minutes 0-119 120 6 7-72 BDI 7.8 ± 7.4 7.8 ± 6. 9.5 ± 8.0 0.09 0.08 NEO PI neuroticism 16.9 ± 9.0 17.0 ± 9.5 18.3 ± 9.2 0.26 0.25 extraversion 29.5 ± 6.8 29.2 ± 6.8 29.0 ± 6.6 0.60 0.62 agreeableness 30.5 ± 5.5 30.2 ± 5.5 29.8 ± 5.3 0.37 0.25 openness 27.7 ± 6.6 27.8 ± 6.9 26.8 ± 6.7 0.31 0.28 conscuentiousness 34.5 ± 6.2 34.9 ± 6.2 33.9 ± 6.3 0.43 0.29 *Adjusted for age and sex Values are mean±standard deviation or proportions,%
Distribution of clinical, psychosocial, and personality background characteristics by time to arrival at hospital Group 1 Group 2 Group 3 p-value Adjusted* n=323 159 60 104 minutes 0-119 120 6 7-72 Coping strategies Confrontiv 12.6 8.3 8.7 0.29 0.30 Distancing 17.6 11.7 12.5 0.23 0.33 self-controlling 11.3 15.0 14.4 0.44 0.51 seeking social support 8.2 20.0 8.7 0.71 0.86 accepting responsibility 9.4 8.3 9.6 0.98 0.93 escape/avoidance 8.8 10.0 10.6 0.63 0.56 planful probl solving 17.6 10.0 16.6 0.69 0.79 no coping strategy 8.2 11.7 12.5 0.25 0.32 altruism 4.4 3.3 3.8 0.80 0.78 used more than one strategy 31.4 21.7 26.9 0.37 0.30 *Adjusted for age and sex Values are mean±standard deviation or proportions,%
Psychosocial and personality factors Depressive symptoms (BDI 10) Men n=77 31,0% Women n=42 46,2% 0,010 Personality factors (n=363) n=262 72,2% n=101 27,8% p-value High level of neuroticism 67 25.6 44 43,6 0,001 Low level of extraversion 89 34,0 32 31.7 0,679 Low level of openness 98 37,4 36 38,6 0,755 Low level of agreeableness 103 36,4 30 25,6 0,038 Low level of conscientiousness 94 35,9 28 27.7 0,140 Wong, CK QJM 2008, 101(2):137-144 O`Caroll RE, Psychosom Res 2001, 51(4):611-614
Resultat Depression är mer vanligt hos kvinnor än män. Neurotisism är högre hos kvinnor än hos män. Det fanns ingen signifikant samband mellan hög neurotisism och dröjsmål med att söka sjukvård akut vid bröstsmärta.
Konklusion Depressionssymptom, ensamstående, utbildnigsnivå eller kön tycks inte ha något inflytande på hur lång tid det tar innan vederbörande söker akut sjukvård Olika personlighets faktorer, såsom (neurotisism och öppenhet)
Authors Mona Schlyter RN, PhD student, Malmö Högskola, Hälsa och samhälle, Kardiologiska kliniken SUS Malmö Lena André-Petersson, Psykolog, PhD, Lunds Universitet Gunnar Engström, MD,PhD, Professor Lunds Universitet Patrik Tyden, MD, PhD Kardiologiska kliniken SUS Malmö, Lunds Universitet Margareta Östman, Professor, PhD, Malmö Högskola, Hälsa och samhälle
TACK