återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Länsstyrelsen Södermanlands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Nej Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Översyn på Länsstyrelsens initiativ har över huvudtaget inte gjorts för tillstånd enligt 9 kap under 2014. Den översyn som sker är en del av tillsynen på anläggningarna. B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Nej Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Ja Arbetet med tillsyn har fortsatt från tidigare år i enlighet med tillsynsplanen. Dammar tillsynas vattendragsvis. Syftet med tillsynen 2014 har delvis varit att identifiera vilka verksamheter där ingripande åtgärder ska ske 2015. Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Ja
återrapportering 2014 2 (5) Det är en del av den ordinarie tillsynen att se till att befintliga egenkontrollprogram kontrollerar rätt parametrar. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Nej C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Ja Verksamheters påverkan på omgivningen är en faktor som används vid prioritering av tillsyn. D) Ev. kommentarer till åtgärd 29. Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Ja Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2014. Länsstyrelsen har en tvärsektoriell arbetsgrupp där åtgärder diskuteras och prioriteras. Om Nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Ja Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2014. Länsstyrelsen samarbetar med angränsande län, framför allt i Norra Östersjöns vattendistrikt. C) Ev. kommentarer till åtgärd 30.
återrapportering 2014 3 (5) Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 31. Länsstyrelsen i Södermanlands län prioriterar arbete med objekt som tilldelats riskklass 1 och 2 enligt den så kallade MIFO-metodiken. När ett objekt ska inventeras och riskklassas görs en samlad riskbedömning och då vägs många olika faktorer in bland annat om det finns känsliga, skyddsvärda vattenförekomster. Om detta finns blir det en högra riskklass.~under 2014 pågick åtgärdsarbete med två riskklass 1 objekt i Södermanlands län. Det ena objektet var fd Stjernquist metallindustri i Strängnäs kommun där en åtgärdsförberedande undersökning påbörjades för att avslutas 2015. Det andra var en akut åtgärd vid en brinnande?fluffhög? (SLF= Shredded Light Fraktion) i Eskilstuna kommun.~ B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Nej Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. C) Ev. kommentarer till åtgärd 31: Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Eftersom rådgivningen bygger på frivillighet så har Länsstyrelsen valt att inte aktivt styra den enskilda rådgivningen till särskilt utpekade områden. Endast lantbruk över 50 ha eller 25 djurenheter får enskild rådgivning och därför är det rimligt att anta att rådgivningen ändå koncentreras till de mer typiska jordbruksbygderna som generellt har vattendrag med lägre status. Detta har även framkommit i utvärderingar från Jordbruksverket. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Samverkan sker inom ramarna för Greppa Näringen. Jordbruksverket samordnar information och sprider erfarenheter mellan länsstyrelserna. En centralt tillsatt länssamordnare finns från och med 2013 på Länsstyrelsen i Södermanland för att samordna alla länens verksamheter inom Greppa Näringen.~Jordbruksverket arrangerar rådsmöten med Länsstyrelserna 2-3 ggr/år. Länsstyrelsen har deltagit vid flera workshops om
återrapportering 2014 4 (5) utvecklinggen av Greppa Näringen, anordnade av Jordbruksverket. I Greppa Näringens projektgrupp ingår representanter från både Jordbruksverket, Länsstyrelserna och företrädare för näringslivet. Projektgruppen har regelbunden kontakt och arbetar aktivt med att utveckla rådgivningskonceptet Greppa Näringen.~ C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2014 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte Länsstyrelsen arrangerar behörighetskurser för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel i jordbruket, vilket är obligatoriskt för användarna. På kurserna får deltagarna lära sig bland annat om växtskyddsmedlens risker för miljön och hur säkert växtskyddsarbete ska utföras samt vad regelverket säger. Länsstyrelsen arrangerar även behörighetskurser för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel i trädgårdar, golfbanor och andra grönytor. Dessutom arrangerar länsstyrelsen behörighetskurser som behandlar betning av utsäde. I detta arbete sker ingen prioritering, då det är obligatoriska utbildningar för användarna.~inom Greppa Näringen ges enskild rådgivning för att minska risker vid användning av växtskyddsmedel. Här gäller samma prioriteringar som under årgärd 15. Fältvandringar om säker hantering av växtskyddsmedel har genomförts. Fältvandringarna genomförs ofta i områden med mycket jordbruksmark, vilket generellt sammanfaller med de utpekade områdena. I vattendragsgrupperna som beskrivs under åtgärd 15 tas bland annat frågor om bekämpningsmedel och alternativa produktionssätt upp.~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Jordbruksverket håller länsstyrelsen uppdaterade på nyheter bland annat inom regelverken och kursmaterial. Det sker oftast via e-post. En tvådagars-utbildning för kursansvariga från respektive län arrangeras varje år av jordbruksverket. På dessa kurser uppdateras kursansvariga med forskningsresultat, ändringar i regelverken, nyheter om kursmaterial och allt annat som rör undervisning och kursarrangemang mm. C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. Vad gäller rådgivning och kurser för lantbruket så sker ingen samordning med nämnda myndigheter. All samordning sker via jordbruksverket. D) Ev. kommentarer till åtgärd 17:
återrapportering 2014 5 (5) Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2014, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Under 2014 har Länsstyrelsen i Södermanlands län genomfört ett större projekt i syfte att identifiera vattenanknutna kulturmiljövärden utmed delsträckor av Nyköpingsåns vattensystem inom länet. ~Längden på vattensystemet är sammanlagt omkring 87 mil och det sträcker sig långt utanför länets gränser. Årets arbete har omfattat drygt 3,5 mil och urvalet av sträckor har skett i samråd med Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund för att mer träffsäkert kunna identifiera partier där det i en nära framtid kan förväntas olika typer av insatser/markingrepp, exempelvis för att hantera vandringshinder för fisk. De kulturmiljöer som lyfts fram är dels sammansatta av en mängd komponenter, dels riktade mot en specifik funktion/verksamhet. Det identitetsbärande för varje miljö har bildat tema. Arbetet har genomförts av extern konsult men med medverkan av personal från Länsstyrelsen. Rapporten kommer endast att finnas som en digital utgåva, www.lansstyrelsen.se/sodermanland/publikationer (rapport 2014-26).~Utöver detta har vattenanknutna kulturmiljöer hanterats i Länsstyrelsens ordinarie ärendehandläggning. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Länsstyrelsen har inte haft någon direkt samverkan med Riksantikvarieämbetet i själva genomförandet. Däremot har Länsstyrelsen informerat Riksantikvarieämbetet om genomförda åtgärder som belastar anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård för budgetåret 2014, ap.1, kunskapsunderlag. C) Ev. kommentarer till åtgärd 20. Arbetssättet att sammanställa material för att identifiera sammansatta kulturmiljöer utmed vattendrag varierar mellan länsstyrelserna. I Södermanlands län har vi hitintills inte arbetat med systematiska byråinventeringar utan bedriver det i projektform, såväl små som stora, där det ingår både byråinventering som fältinventering för valda delar av olika vattensystem.