återrapportering 2013 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen Södermanlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Nej Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Verksamheter där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet besöks i enlighet med en prioriteringsordning. Det finns inget avrinningsperspektiv och översynen av tillstånd sker utifrån ålder på tillstånd, om det är ett tillstånd enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning och framför allt huruvida tillståndet innehåller den aktuella verksamheten väl ellet inte. B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Om ja, Beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Dammanläggningar tillsynas utifrån egenkontroll och efterlevnad av tillstånd utifrån ett geografiskt perspektiv och utifrån avrinningsområde. Även lagligheten i anläggningarna kontrolleras.~~länsstyrelsens tillsyn, där frågor gällande tillsyn över verksamheter som påverkar vattenmiljön hanteras, beskrivs i en tillsynsplan som även inkluderar en behovsutredning.~länsstyrelsen i Södermanland har idag inte kapacitet att utföra planerad tillsyn över vattenverksamhet mer än att dammanläggningar besöks vart 5:e år. Miljöfarliga anläggningar besöks med en frekvens av en gång på tre år till flera gånger per år, beroende på olika fastställda prioriteringsfaktorer. Ingen planerad tillsyn över markavvattningsföretag har genomförts 2013.~Länsstyrelsen har under 2013 inte funnit skäl att begära omprövning av något tillstånd.~ D) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28?
återrapportering 2013 2 (6) Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Beskriv arbetet kortfattat. För flera tillståndspliktiga anläggningar i länet har frågan om påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten hanterats i prövningen. Länsstyrelsens tillsyn säkerställer att alla verksamheter har ett kontrollprogram i enlighet med förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll.~det kan konstateras att exempelvis dammanläggningar förefaller sakna uppdaterad egenkontroll. De industrianläggningar som Länsstyrelsen utövar tillsyn över har generellt funktionella och väl anpassad egenkontroll.~ B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Beskriv arbetet kortfattat. C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Beskriv arbetet kortfattat. Påverkan på vatten och förekomst av kemikalier som kan skada vatten är en faktor i bedömingen av tillsynsfrekvens för objekt enligt 9 kap. D) Ev. kommentarer till åtgärd 29. Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärd 30 integreras i verksamhetsplaneringen? Beskriv också hur det tvärsektoriella arbetet sker. En projektgrupp, PLASK, med representanter från olika delar av Länsstyrelsens verksamhetsområden har arbetat med att ta fram gemensamma checklistor för hanteringen
återrapportering 2013 3 (6) av vattenfrågor i det dagliga arbetet. Det har genomförts frukostmöten med brett deltagande från enheterna där vattenfrågor har diskuterats utifrån olika perspektiv för att få en samsyn omkring vattenfrågorna. Arbetsgången för internremisser har setts över och kommer att följas upp med jämna mellanrum för att se så att vattenfrågorna inte hamnar mellan stolarna.~ett projekt med samarbete vattenförvaltning och miljömål har startats där verksamhetsutövare har bjudits in för att delta i planeringsgrupper för åtgärder i bland annat vatten, där målet är en lista på åtgärder och ansvariga utförare.~projektet PLASK har avslutats, men fortsätter i vattengruppen som samlar medarbetare från olika enheter. Gruppen leds av en funktionschef och har en styrgrupp av tre enhetschefer som gör att samordningen av vattenarbetet naturligt kommer in i verksamhetsplaneringen. Om nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden? B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. Arbetet med vattenförvaltningens åtgärdsunderlag samordnas framförallt med angränsande län inom norra Östersjöns vattendistrikt. Arbetet har genomförts genom deltagande i tematiska arbetsgrupper och samordnarmöten. C) Ev. kommentarer till åtgärd 30. Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Hur integreras arbetet med åtgärden i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Länsstyrelsen i Södermanlands län prioriterar arbete med objekt som är i riskklass 1 och 2. Objekt som saknar ansvarig part som kan bekosta utredning, åtgärd kan beviljas statliga bidragsmedel om det anses nationellt prioriterat av Naturvårdsverket. Objekt där ansvarig finns och där verksamheten är nedlagd drivs via länsstyrelsens förorenade marktillsyn.~~i Södermanlands län är kommunerna tillsynsmyndighet för flertalet av de förorenade eller potentiellt förorenade objekten, därför satsar länsstyrelsen mycket på tillsynsvägledning gentemot kommunhandläggarna, tex i form av utbildningar, handläggarträffar samt diverse projekt. Ofta hålls utbildningar ihop med länsstyrelserna i Mälarlänen, Gotland samt ibland även Dalarna.~~Inventeringen av förorenade områden skulle enligt Naturvårdsverket nationellt vara färdig vid årsskiftet 2013. I länet finns många nedlagda plantskolor och många av dessa har enbart identifierats så det pågår fortfarande inventeringsarbete enligt MIFO metodiken. Inventeringsarbetet är grunden inom efterbehandlingsarbetet, nya objekt kartläggs som i framtiden kan bli aktuella för
återrapportering 2013 4 (6) åtgärd.~~för mer detaljerad information om hur Södermanlands län arbetar med förorenade områden finns i rapporten?regionalt program 2014-2016 förorenade områden, Södermanlands län?~hur integreras arbetet med åtgärden i verksamhetsplaneringen? ~Det ingår i vår verksamhet, vårt arbete strävar mot att fler objekt åtgärdas.~~hur sker det tvärsektoriella arbetet? ~Vid behov hämtas information från andra interna grupperingar på länsstyrelsen. B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. C) Ev. kommentarer till åtgärd 31: Att ta hänsyn till olika sorters vattenförekomster ingår i MIFO metodiken som används när man riskklassar ett objekt. Riskklassen grundar sig på en riskbedömning där följande parametrar vägs samman: vattendrag, grundvatten, bostäder, värdefulla naturområden, typ av förorening, föroreningshalt samt spridningsförutsättningar. Närhet till tex vattendrag, grundvatten, bostäder, värdefulla naturområden medför att riskklassen blir högre. Det finns fyra riskklasser där 1 är högst och 4 är lägst. Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Greppa Näringen introducerades i länet under 2010 och riktas till avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status. Införandet sker stegvis genom att fler och fler av de aktuella avrinningsområdena introduceras i Greppa Näringen.~I stort sett alla brukare som är anslutna till Greppa Näringen har genomgått en tvådagars utbildning och har därmed fått grundläggande kunskaper om växtnäring, växtskydd och olika miljöproblem. I fyra av de aktuella avrinningsområdena har det genomförts vattendragsvandringar. På vandringarna har det varit stationer angående Greppa Näringen, statusklassningen, miljöersättningar, våtmarker, enskilda avlopp mm. Vandringarna har skett i samverkan mellan LRF, Länsstyrelsen, Jordbruksverket samt kommunerna och har varit välbesökta och mycket uppskattade.~länsstyrelsen verkar också för återskapande av våtmarker i avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status. Information om våtmarker och fosfordammar ges i samband med olika träffar med lantbrukare och de till lantbrukare som är intresserade av att gå vidare erbjuds enskild rådgivning~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Länsstyrelsen har förankrat strategin för introduktionen av Greppa Näringen med Jordbruksverket samt beskrivit tillvägagångssättet i ansökan om medel för Greppa Näringen. Jordbruksverket har ställt sig mycket positivt till att Länsstyrelsen inriktar verksamheten mot avrinningsområden som inte når upp till god ekologisk status.
återrapportering 2013 5 (6) C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Länsstyrelsen arrangerar behörighetskurser för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel i jordbruket, vilket är obligatoriskt för användarna. På kurserna får deltagarna lära sig bland annat om växtskyddsmedlens risker för miljön och hur säkert växtskyddsarbete ska utföras samt vad regelverket säger. Länsstyrelsen arrangerar även behörighetskurser för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel i trädgårdar, golfbanor och andra grönytor. Dessutom arrangerar länsstyrelsen behörighetskurser som behandlar betning av utsäde. I detta arbete sker ingen prioritering, då det är obligatoriska utbildningar för användarna.~inom Greppa Näringen ges enskild rådgivning för att minska risker vid användning av växtskyddsmedel. Här gäller samma prioriteringar som under årgärd 15. Fältvandringar om säker hantering av växtskyddsmedel har genomförts. Fältvandringarna genomförs ofta i områden med mycket jordbruksmark, vilket generellt sammanfaller med de utpekade områdena. I vattendragsgrupperna som beskrivs under åtgärd 15 tas bland annat frågor om bekämpningsmedel och alternativa produktionssätt upp.~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Jordbruksverket håller länsstyrelsen uppdaterade på nyheter bland annat inom regelverken och kursmaterial. Det sker oftast via e-post. En tvådagars-utbildning för kursansvariga från respektive län arrangeras varje år av jordbruksverket. På dessa kurser uppdateras kursansvariga med forskningsresultat, ändringar i regelverken, nyheter om kursmaterial och allt annat som rör undervisning och kursarrangemang mm. C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. Vad gäller rådgivning och kurser för lantbruket så sker ingen samordning med nämnda myndigheter. All samordning sker via jordbruksverket. D) Ev. kommentarer till åtgärd 17: Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status
återrapportering 2013 6 (6) A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Under 2013 har endast enstaka riktade åtgärder utöver ordinarie verksamhet genomförts och då vanligen i samverkan med andra enheter inom Länsstyrelsen. Ur kulturmiljösynpunkt har fältinsatserna styrts av andra projekt såsom restaurering av vattendrag, återställande av våtmarker och borttagande av vandringshinder. I det ordinarie arbetet prioriteras tidiga samråd, gärna i fält, med samtliga inblandade aktörer för att genomlysa ett projekts genomförbarhet och att signalera eventuella konfliktpunkter. Under år 2014 kommer Nyköpingsåns vattensystem att bli föremål för en inventering i syfte att lyfta fram vattenanknutna kulturmiljöer för att ha ett kunskapsunderlag för partier som kan komma att påverkas av åtgärder kring fiske, vandringshinder, vattenkraft och andra typer av exploatering. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut för att genomföra åtgärden. Samverkan med Riksantikvarieämbetet sker i form av att vi följer de riktlinjer och direktiv som fastställts, men med en regional anpassning. Vi deltar i relevanta seminarier/utbildningar och återkopplar resultaten av utförda insatser till Riksantikvarieämbetet. C) Ev. kommentarer till åtgärd 20. Exempel på riktad åtgärd finns inom Svärtaåprojektet där en delsträcka fältinventerats där det förekommer kulturhistoriska lämningar såväl i vattenfåran som på anslutande landytor. Resultaten har inarbetats i en rapport och delvis legat till grund för hur restaureringen av vattendraget utförts i detta parti. Åtgärden utgör utöver det senare också dels en kompensationsåtgärd för att dokumentera förändringen av en plats, dels en information till framtida besökare på platsen då resultaten av arbetena visas på skyltar. Under 2013 har också inventeringar utförts av dammar.