Statistik 24:6 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet 22
Offentliga sektorn I serien Offentliga sektorn publiceras årligen statistik över de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut och verksamhet samt en mindre sammanställning över uppgifter om kommunernas budgeter och skatteuttag. Denna publikation innehåller uppgifter om kommunernas och kommunförbundens resultaträkningar, finansieringskalkyler och balansräkningar samt drift och investeringar. Därtill presenteras vissa allmänna uppgifter och nyckeltal samt en del uppgifter om verksamheten. 2.7.24 För upplysningar: Kenth Häggblom Tel. 18-25497 Pris 13, ISSN 1455 3147
Förord Denna rapport innehåller statistik som baseras på de åländska kommunernas och kommunalförbundens bokslut 22. Vissa jämförelser görs också med tidigare år. Publikationen har omarbetats för att öka läsbarheten. Rapportens huvuddel innehåller i huvudsak summerade tal för hela Åland och endast vissa uppgifter för de enskilda kommunerna. Den kommenterande texten finns i denna del. Därpå följer en del med mera detaljerade kommunvisa uppgifter och slutligen ett avsnitt med längre tidsserier. Förutom den bokslutsbaserade ekonomistatistiken publicerar också i början av varje år en mindre sammanställning över kommunernas budgeter. publicerar numera också på uppdrag av Ålands kommunförbund konjunkturöversikter där det ingår olika typer av kommunalekonomiska nyckeltal som underlag för budgetarbetet. vill rikta ett tack till kommunerna och kommunalförbunden som har lämnat uppgifter till ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Rapporten är sammanställd av ledande statistiker Kenth Häggblom som också gärna tar emot och synpunkter och frågor angående den kommunala statistiken. Dessutom har Gerd Lindqvist deltagit i arbetet med materialet. Mariehamn i juni 24 Bjarne Lindström Direktör
Innehåll 1. Sammanfattning. 3 2. Beskrivning av statistiken.. 5 2.1 Några definitioner 6 3. Uppgifter för hela Åland samt relationstal... 8 3.1 Resultaträkning 8 3.2 Finansieringskalkyl.. 1 3.3 Balansräkning.. 12 3.4 Driftshushållningen. 14 3.5 Investeringar. 18 3.6 Kommunalförbunden... 2 3.7 Nyckeltal. 22 3.8 Verksamhetsuppgifter.. 26 3.9 Verksamhet och ekonomi 3 4. Kommunvisa uppgifter 33 5. Tidsserier för ekonomiska nyckeltal 61
Statistik 24:6 1. Sammanfattning År 22 var kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader nästan 12 miljoner euro. Detta var en ökning med över 6,5 miljoner euro från 21. Verksamhetsintäkterna ökade med knappt 1,5 miljoner och uppgick till knappt 27 miljoner. Detta ledde till att verksamhetsbidraget, d.v.s. det belopp som behöver täckas med skatter och landskapsandelar steg med över fem miljoner till drygt 75 miljoner. Landskapsandelarna för driften ökade med nästan två miljoner euro, men skatteintäkterna sjönk med nästan lika mycket. Att årsbidraget trots detta inte minskade med mera än en miljon beror på att momsåterkravet försvann. Totalt blev skatteintäkterna nästan 67 miljoner medan kommunerna fick knappt 24 miljoner i landskapandelar för driften. Det sammanlagda årsbidraget blev 15 miljoner euro, vilket var ungefär lika stort som kommunernas sammanlagda nettoinvesteringar. Räkenskapsperiodens resultat sjönk från 1 till 6 miljoner. Lånestocken ökade något och uppgick till drygt 19 miljoner euro. Räknat per invånare utgjorde lånestocken 738 euro per person. Skuldsättningen varierade mycket mellan de enskilda kommunerna. Den högsta skulden per invånare hade Geta och Lumparland, med 3 8 respektive 3 398 euro per person. Också i Finström och Kökar var lånestocken över 1 euro per person. Kommuner med en skuld per person under 5 euro var Brändö, Saltvik, Hammarland och Mariehamn. Skatteinkomsterna per person varierade mellan 3 163 i Mariehamn och 1 653 i Geta. Geta och Kökar var de enda kommuner där landskapsandelarna var större än skatteinkomsterna. 3
Statistik 24:6 Tabell 1 Några nyckeltal för alla kommuner sammanlagt 1 euro 2 21 22 Verksamhetens intäkter: 24 835 25 327 26 786 Verksamhetens kostnader: -88 862-95 34-11 913 Verksamhetsbidrag -64 27-69 977-75 135 Skatteintäkter 61 574 68 576 66 83 Landskapsandelar för driften 2 839 21 84 23 789 Årsbidrag 14 452 16 27 15 86 Räkenskapsperiodens resultat 8 855 1 36 6 251 Investeringsutgifter -27 815-26 539-22 888 Nettoinvesteringar -19 431-17 124-15 193 Nettoupplåning, långfristiga lån -24-95 178 Lånestock 16 489 18 765 19 366 Tabell 2 Några nyckeltal per kommun 22 Relationstal, euro per invånare Verksam- Års- Skatte- Landsk.- Netto- Kassa- Lånehets- bidrag inkom- andelar investe- medel stock bidrag ster (drift) ringar 31.12 31.12 Brändö -3 436 896 2 141 2 133 195 2 396 229 Eckerö -3 36 16 1 878 1 324 131 1 124 594 Finström -2 711 411 2 186 1 1 42 266 2 85 Föglö -2 922 1 315 2 217 1 96 328 2 657 732 Geta -3 613 32 1 653 2 4 1 74 1 43 3 8 Hammarland -2 395 612 1 876 1 122 783 1 237 316 Jomala -2 698 314 2 216 823 314 289 663 Kumlinge -4 115 64 2 459 2 281 782 737 777 Kökar -4 62 251 1 788 2 583 23 782 1 554 Lemland -2 634 534 2 77 1 134 117 543 798 Lumparland -3 248 488 2 316 1 499 1 131 85 3 398 Saltvik -2 87 326 2 341 859 177 421 37 Sottunga -3 659 22 2 288 1 629 1 242 455 826 Sund -3 247 9 2 63 1 295 114 516 862 Vårdö -3 564 163 1 916 1 828 268 1 394 966 Mariehamn -2 795 816 3 163 449 867 1 28 343 Landskomm. -2 97 41 2 125 1 217 382 73 1 6 - Landsbygden -2 796 358 2 123 1 62 383 561 1 45 - Skärgården -3 537 74 2 138 2 92 378 1 687 785 Hela Åland -2 862 575 2 545 96 579 851 738 4
Statistik 24:6 2. Beskrivning av statistiken Syftet med statistiken över kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet är att ge en samlad översikt över resursanvändningen inom den kommunala sektorn på Åland. Statistiken i denna rapport omfattar alla åländska kommuner och kommunalförbund och baseras på de uppgifter som dessa har levererat till. Uppgifterna har till största delen samlats in elektroniskt med hjälp av statistikblanketter i Excel-format som kommunerna har sänt in till per e-post. En del av kommunerna har levererat uppgifterna på pappersblanketter. har också haft tillgång till kommunernas bokslut och verksamhetsberättelser för att kunna göra jämförelser och kontroller. I vissa fall har tilläggsinformation begärts in från kommunerna. Vissa av verksamhetsuppgifterna har fåtts från landskapsstyrelsen liksom också en del ekonomiska uppgifter som har använts för kontroll. Uppgifter om beskattningsbar inkomst kommer från skattemyndigheten. Uppgifterna från kommunerna har begärts in i 1 euro, varför vissa avrundningsfel kan förekomma. Klassificeringarna i statistiken baseras på anvisningar från Finlands kommunförbund och bokföringsnämndens kommunsektion (Handels- och industriministeriet). levererar också statistiska uppgifter om den kommunala sektorn till Statistikcentralen i Helsingfors, varför en viss samordning med deras statistik har gjorts. har kompletterat brister och korrigerat felaktigheter som har framkommit samt gjort vissa bearbetningar av materialet för att öka jämförbarheten mellan kommunerna. Kommunerna har fått preliminära siffror till påseende för att ha möjlighet att granska deras riktighet. Trots kontrollarbetet finns det i vissa fall differenser som inte har kunnat redas ut med en rimlig arbetsinsats. Strävan är att siffrorna för de olika kommunerna skall vara så jämförbara som möjligt, men det kan i vissa fall finnas brister i jämförbarheten på grund av att det också i det nya bokföringssystemet finns skillnader mellan kommunerna beträffande hur vissa poster redovisas. Allmänt kan sägas att kvaliteten är högst för resultaträkning och balans som är de centrala delarna i bokslutet, medan statistiken över driftshushållning och investeringar kan vara behäftad med något större osäkerhet. I publikationens första del redovisas sammanslagna uppgifter för hela Åland samt vissa viktiga uppgifter för de enskilda kommunerna. I anslutning till dessa tabeller finns kommenterande texter. Därefter publiceras mera detaljerade uppgifter för de enskilda kommunerna och regionerna utan kommentarer. Publikationens sista del innehåller längre tidsserier för vissa nyckeltal. kan vid behov stå till buds med mera detaljerade uppgifter om den kommunala sektorns ekonomi än vad som publiceras här. Beloppen anges i 1 euro om inte annat anges. En del uppgifter redovisas dessutom som euro/invånare. I de fall där beloppet för nettoutgifter har minusförtecken betyder det att inkomsterna är större än utgifterna, d.v.s. man har nettoinkomster. På grund av 5
Statistik 24:6 förnyelsen av bokslutssystemet är det svårt att göra jämförelser med åren före 1999 annat än för vissa poster. 2.1 Några definitioner Invånarantal: I huvudsak har invånarantalet 31 december respektive år använts. Vid beräknandet av beskattningsbar inkomst per invånare har invånarantalet 1 januari respektive år använts. Beskattningsbar inkomst: Motsvarar det som tidigare kallades skattören. Den officiella termen är beskattningsbar inkomst som motsvarar den kommunalskatt som skall betalas, men i publikationen används den förkortade beteckningen beskattningsbar inkomst. Årsbidragsprocent = 1 x Årsbidrag/Driftsinkomster Driftsinkomster = Verksamhetsintäkter (Försäljningsintäkter + Avgiftsintäkter + Understöd och bidrag + Övriga intäkter + Ökning (+) eller minskning (-) i produktlager + tillverkning för eget bruk), skatteinkomster och landskapsandelar för driften. Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 1 x Årsbidrag / Avskrivningar på anläggningstillgångar (bokförda i resultaträkningen före räkenskapsperiodens resultat). Detta nyckeltal visar i vilken grad kommunens årsbidrag räcker till för finansiering av avskrivningar enligt plan. Inkomstfinansiering av investeringar, procent = 1 x Årsbidrag / Egna anskaffningsutgifter för investeringar (landskapsandelarna för investeringar fråndragna). Detta nyckeltal visar hur stor del av nettoinvesteringsutgifterna som har finansierats med egna inkomster. Soliditet, procent = 1 x Eget kapital / (Balansomslutning Erhållna förskott) Kassamedel 31.12 = Finansiella värdepapper och Kassa och banktillgodohavanden Likviditet, dagar = 365 x Kassamedel / Kassautbetalningar Kassautbetalningar = Verksamhetskostnader Tillverkning för eget bruk + Återkrävd moms + Räntekostnader + Övriga finansiella kostnader + Investeringar i anläggningstillgångar + Utlåning + Amorteringar på långfristiga lån. Finansiella tillgångar, euro/invånare = (Fordringar + Finansiella värdepapper + Kassa och banktillgodohavanden Främmande kapital + Erhållna förskott) / Antal invånare 6
Statistik 24:6 Lånestock 31.12 = Främmande kapital - Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder Resultatregleringar Relativ skuldsättning, % = (Främmande kapital Erhållna förskott) / Driftsinkomster. Den relativa skuldsättningen visar hur stor del av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånekostnadsbidrag, procent = 1 x (Årsbidrag + Ränteutgifter) / (Ränteutgifter + Amortering på långfristiga lån) Landskommuner = Alla kommuner utom Mariehamn Landsbygden = Alla kommuner på fasta Åland utom Mariehamn Skärgården = Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö 7
Statistik 24:6 3. Uppgifter för hela Åland samt relationstal 3.1 Resultaträkning Tabell 3 innehåller summerade uppgifter för kommunernas resultaträkningar 2-22. Resultaträkningen visar huruvida kommunens intäkter räcker till för att täcka de kostnader som förorsakas av serviceproduktionen. I denna tabell är kostnader och underskott angivna som negativa tal och intäkter och överskott som positiva tal. I resultaträkningen finns ett antal mellanresultat: Verksamhetsbidraget anger något förenklat hur stor del av kostnaderna för kommunens löpande verksamhet som bör täckas med skatter och landskapsandelar. Eftersom dessa båda poster utgör huvuddelen av kommunernas inkomster, är verksamhetsbidraget alltid negativt. Driftsbidraget visar det ekonomiska resultatet före de finansiella posterna och avskrivningarna. I en sund ekonomi bör driftsbidraget visa överskott, eftersom det skall räcka till räntor och avskrivningar. Årsbidraget anger huruvida kommunens totala inkomstfinansiering räcker till för att täcka kostnaderna för produktionsfaktorerna med lång verkningstid, d.v.s. avskrivningarna på anläggningstillgångarna. Extraordinära kostnader och intäkter redovisas efter årsbidraget för att detta skall vara jämförbart mellan olika år och kommuner. Räkenskapsperiodens resultat utgör skillnaden mellan de inkomster och utgifter som periodiserats till räkenskapsperioden. Resultatet ökar eller minskar reserveringarna eller det fria egna kapitalet. Efter resultatet presenteras bokslutsdispositioner, d.v.s. förändringar i reserver och fonder, varefter man kommer fram till räkenskapsperiodens överskott eller underskott. Totalt uppgick verksamhetskostnaderna för kommunerna till nästan 12 miljoner euro år 22, vilket var en ökning med 6,5 miljoner från 21. Verksamhetsintäkterna ökade med 1,5 miljoner och uppgick till knappt 27 miljoner år 22. Av kostnaderna var hälften personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna var nästan 17 miljoner försäljningsintäkter och nästan 5 miljoner avgifter. Skatteintäkterna uppgick till knappt 67 miljoner euro, vilket var en minskning med närmare 2 miljoner från år 21. Kommunalskatten ökade med över 4,5 miljoner till nästan 56 miljoner medan samfundsskattens avkastning sjönk med 7 miljoner till drygt 9 miljoner. I landskapsandelar för driften fick kommunerna nästan 24 miljoner år 22, en ökning med 2 miljoner. Knappt två tredjedelar var andelar för socialväsendet samt undervisning och kultur. Den totala skattefinansieringen, d.v.s. skatteintäkter och landskapsandelar tillsammans, uppgick till över 9 miljoner eller lika mycket som 21. Årsbidraget uppgick totalt till 15 miljoner euro, vilket var 1 miljon mindre än 21. Räkenskapsperiodens resultat försämrades dock mera p.g.a. extraordinära kostnader 22 och sjönk från tio till sex miljoner. 8
Statistik 24:6 Tabell 3 Kommunernas resultaträkningar 2 22, summor för hela Åland 1 euro 2 21 22 Verksamhetens intäkter: 24 835 25 327 26 786 Försäljningsintäkter 15 83 15 992 16 95 Avgiftsintäkter 4 37 4 58 4 947 Understöd och bidrag 474 616 355 Övriga intäkter 4 224 4 211 4 579 Verksamhetens kostnader: -88 862-95 34-11 913 Löner och arvoden -36 24-38 314-41 615 Lönebikostnader -8 424-9 532-9 362 Köp av tjänster -26 319-3 46-32 574 Material, förnödenheter och varor: Inköp under räkenskapsperioden -11 395-1 118-9 911 Ökning (+) eller minskning (-) av lager -282 Understöd -5 243-5 856-6 578 Övriga kostnader -1 457-1 438-1 59 Verksamhetsbidrag -64 27-69 977-75 135 Skatteintäkter: 61 574 68 576 66 83 Kommunalskatt 45 246 51 265 55 942 Fastighetsskatt 831 927 962 Andel av samfundsskattens avkastning 14 83 16 27 9 218 Övriga skatteintäkter 694 177 78 Landskapsandelar 2 839 21 84 23 789 Allmän landskapsandel 6 25 6 789 8 373 därav: -allmän landskapsandel 2 134 1 677 1 788 -finansieringsstöd enligt prövning 99 82 25 - komplettering av skatteinkomster 3 972 5 3 4 78 - kompensationer från landskapet 1 6 Landskapsandelar för socialväsendet 7 695 7 89 8 18 Landskapsandelar för undervisning och kultur 6 94 7 16 7 39 Återkrävd moms -4 82-4 362 Finansiella intäkter och kostnader: Ränteintäkter 786 639 341 Dividendintäkter 4 33 5 Övriga finansiella intäkter 113 13 47 Räntekostnader -661-71 -62 Övriga finansiella kostnader -93-15 -171 Årsbidrag 14 452 16 27 15 86 Avskrivningar enligt plan -5 598-6 56-6 414 Nedskrivningar -87-1 -42 Extraordinära poster: Extraordinära intäkter 89 8 Extraordinära kostnader 1-15 -2 378 Räkenskapsperiodens resultat 8 855 1 36 6 251 Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdiff. -1 1-6 58 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 1 394 93-347 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder -217-64 -115 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 9 31 1 58 5 846 9
Statistik 24:6 3.2 Finansieringskalkyl Finansieringskalkylen (tabell 4) utgör ett komplement till resultaträkningen och balansräkningen och beskriver kommunens totalekonomi ur en annan synvinkel. Det bör observeras att finansieringskalkylen i det nya bokföringssystemet inte alls motsvarar finansieringskalkylen i det tidigare systemet, vilken närmast kan jämföras med resultaträkningen. Finansieringskalkylen är uppställd som en flödeskalkyl som visar inkomstfinansiering, investeringar, placeringar och kapitalfinansiering. I den första delen visas i vilken grad de interna tillförda medlen räcker till nettoutgifterna för investeringar. Med internt tillförda medel avses årsbidrag samt extraordinära intäkter och kostnader (jämför resultaträkningen). Den andra delen utmynnar i ett nettokassaflöde av finansieringen. Hela finansieringskalkylen ger som resultat en förändring av kassamedlen. Denna kan stämmas av mot förändringen av kassamedel i balansen. Totalt hade kommunerna investeringsutgifter på knappt 23 miljoner euro 22. Finansieringsandelarna från landskapet uppgick till drygt 6,5 miljoner och försäljning av anläggningstillgångar till knappt 1 miljon, varför nettoinvesteringarna blev drygt 15 miljoner. De internt tillförda medlen, främst årsbidraget, täckte hela nettoinvesteringsbeloppet, varför resultatet blev att nettokassaflödet av den egentliga verksamheten och investeringarna gav ett litet överskott på 6 euro. Detta innebar att det inte blev någon nämnvärd ökning av de långfristiga lånen. Upplåningen var endast,2 miljoner större än amorteringarna. De kortfristiga lånen ökade däremot med över en miljon. Det egna kapitalet ökade med,3 miljoner. Slutresultatet blev att kommunernas finansieringskalkyler visar på en ökning av kassamedlen med knappt två miljoner år 22. 1
Statistik 24:6 Tabell 4 Kommunernas finansieringskalkyler 2 22, summor för hela Åland 1 euro 2 21 22 Kassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna: Internt tillförda medel: Årsbidrag 14 452 16 27 15 86 Extraordinära poster 88 64-2 126 Korrektivposter till internt tillförda medel -244-338 2 296 Netto 14 297 15 754 15 257 Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar -27 815-26 539-22 888 Finansieringsandelar för investeringar 8 223 8 997 6 754 Försäljningsintäkter av anläggningstillgångar 161 418 941 Netto -19 431-17 124-15 193 1. Nettokassaflöde av den egentliga verksamheten och investeringarna -5 134-1 37 63 Kassaflöde av finansieringen: Utlåning: Ökning av utgivna lån -175-46 Minskning av utgivna lån 177 42 Netto 2-3 Förändring i lånebeståndet: Ökning av långfristiga lån 3 216 3 143 1 411 Minskning av långfristiga lån -3 42-3 238-1 232 Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga lån 1 73-36 1 259 Netto 1 498-131 1 438 Ökning (+) eller minskning (-) av eget kapital -25 271 278 Övriga förändringar av likviditeten: Ökning (+) eller minskning (-) av: Förvaltade medel och förvaltat kapital -614-3 -11 Omsättningstillgångar 8-11 29 Övriga långfristiga fordringar 22-182 28 Kortfristiga fordringar 779-164 465 Räntefria kort- och långfristiga skulder 1 233 661-634 Netto 1 626 184 129 2. Nettokassaflöde av finansieringen 2 919 325 1 839 Förändring av kassamedel -2 215-1 45 1 871 11
Statistik 24:6 3.3 Balansräkning I tabell 5 framgår de viktigaste uppgifterna från kommunernas balansräkningar. Balansräkningen skall ge en bild av den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Den nya balansuppställningen presenterar balansposterna i annan ordning än tidigare och vissa begrepp har också förändrats. Bestående aktiva motsvarar de tidigare anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar, medan rörliga aktiva motsvarar omsättnings- och finansieringstillgångar. Den totala balansomslutningen för kommunerna var 181,5 miljoner euro år 22 jämfört med 173 miljoner år 21. På den aktiva sidan är det främst de materiella tillgångarna som har ökat. De stod för två tredjedelar av omslutningen. Byggnader utgjorde över hälften av de materiella tillgångarna. Deras bokföringsvärde var 69 miljoner euro. På den passiva ökade det egna kapitalet till drygt 137,5 miljoner. Det främmande kapitalet utgjorde knappt 35 miljoner. Av detta var över hälften långfristigt. De långfristiga skulderna var till största delen landskapslån. 12
Statistik 24:6 Tabell 5 Kommunernas balanser 2 22, summor för hela Åland 1 euro Aktiva 2 21 22 A. Bestående aktiva 122 948 134 43 143 739 I. Immateriella tillgångar 7 912 848 1 295 II. Materiella tillgångar 17 923 118 99 126 119 1. Mark- och vattenområden 13 577 13 698 13 834 2. Byggnader 53 777 63 424 68 963 Bostadsbyggnader 9 237 11 136 1 622 Övriga byggnader 4 248 47 7 57 131 3. Fasta konstruktioner och anordningar 28 317 28 543 29 521 4. Maskiner och inventarier 3 16 3 43 3 375 III. Placeringar 7 113 15 455 16 324 1. Aktier och andelar 7 113 15 455 16 324 Andelar i kommunalförbund 4 212 4 764 12 952 Övriga aktier och andelar 2 32 1 285 3 373 B. Förvaltade medel 7 94 6 955 4 573 1. Uppdrag från landskapet och staten 7 129 6 186 3 736 2, 3. Övriga förvaltade medel 396 769 836 C. Rörliga aktiva 32 724 32 96 33 158 I. Omsättningstillgångar II. Fordringar 321 1 967 295 11 313 41 1 544 1. Kundfordringar 5 236 5 365 4 719 2. Lånefordringar 1 161 2 232 1 757 4. Resultatregleringar 35 467 368 3. Övriga fordringar 4 265 3 249 3 697 III. Finansiella värdepapper 6 256 8 771 3 976 IV. Kassa och banktillgodohavanden 15 18 11 716 18 364 Aktiva sammanlagt 163 576 173 454 181 599 Passiva A. Eget kapital 12 898 131 361 137 596 I. Grundkapital 87 536 9 888 92 111 II. Anslutningsavgiftsfond 1 28 1 56 1 789 III. Uppskrivningsfond 7 IV. Övriga egna fonder 817 744 846 V. Över-(+)/underskott(-) från tidigare räkeskapsperioder 22 69 28 163 36 998 VI. Räkenskapsperiodensöver-(+)/underskott(-) 8 98 1 58 5 844 B. Avskrivningsdifferens och reserver 1 494 1 169 1 466 1. Avskrivningsdifferens 1 1 1 7 95 2. Frivilliga reserveringar 493 162 516 C. Avsättningar 2 444 7 2 982 D. Förvaltat kapital 8 79 7 245 4 848 E. Främmande kapital 3 663 33 672 34 76 I. Långfristigt 16 773 18 372 18 24 1. Masskuldebrevslån 2. Lån från finansinstitut och försäkringsinr. 1 799 3 963 4 75 3. Lån från offentliga samfund 12 369 13 138 12 43 Från landskapet 11 124 11 31 11 32 4. Lån från övriga kreditgivare 1 459 162 147 5. Erhållna förskott 6. Skulder till leverantörer 19 7. Övriga långfristiga skulder 18 1 11 775 8. Resultatregleringar 1 11 II. Kortfristigt 13 89 15 299 16 51 2. Lån från finansinstitut och försäkringsinr. 491 74 1 223 3. Lån från offentliga samfund 371 762 7 5. Erhållna förskott 17 2 11 6. Skulder till leverantörer 5 549 5 673 6 326 7. 8. Övr. kortfristiga skulder 4 881 2 663 2 45 Resultatregleringar 2 58 5 441 5 823 Passiva sammanlagt 163 577 173 454 181 6 Säkerheter och ansvarsförbindelser 7 49 11 974 11 79 13
Statistik 24:6 3.4 Driftshushållningen Driftskostnaderna omfattar verksamhetskostnaderna, avskrivningar på anläggningstillgångar och överföringsposter. Driftsintäkterna omfattar verksamhetsinkomster och överföringsposter. Nettokostnaderna är skillnaden mellan driftskostnaderna och driftsintäkterna. I tabell 6 redovisas kommunvisa kostnader för varje enskild verksamhetssektor. I denna tabell framgår endast totalkostnaderna, d.v.s. någon indelning i externa respektive interna utgifter görs inte. Kommunernas totala driftskostnader uppgick till 121,5 miljoner euro år 22. Detta var en ökning med nästan 6,5 miljoner från 21. De områden som ökade mest räknat i euro var grundskolan och avfallshanteringen följda av specialomsorgen och hemtjänsten. Grundskolan var det område som stod för den största andelen av kostnaderna, eller 18 procent. Därefter följde barnomsorg i daghem och vård på åldringshem (inklusive Gullåsen). Kostnaderna för socialväsendet ökade med 2,5 miljoner till nästan 46 miljoner och kostnaderna för undervisning och kultur med drygt 1 miljon till över 3 miljoner. I tabell 7 presenteras kommunernas driftshushållning utgående från kostnads- och intäktsslag. Lönerna var den klart största enskilda utgiftsposten för kommunerna. År 22 uppgick de till över 41 miljoner euro, vilket var nästan 38 procent av verksamhetskostnaderna. Därtill kom nästan 1 miljoner i pensions- och socialförsäkringsavgifter, varför personalkostnaderna totalt utgjorde nästan 47 procent av verksamhetskostnaderna. Av driftsintäkterna på nästan 34 miljoner utgjorde försäljningsintäkter hälften och avgifter 15 procent. I tabell 8 framgår specifikationer av vissa utgiftsslag. Tabellen omfattar både kommunerna och kommunalförbunden. Det bör påpekas att dessa uppgifter inte är helt kompletta och att det finns vissa differenser mellan specifikationerna och totaluppgifterna i andra driftsekonomitabeller. Trots detta ger tabellen en rätt god bild av hur utgifterna fördelar sig på undergrupper. När det gäller köp av övriga tjänster är rese- och transporttjänster den största kategorin och står för ungefär tre miljoner i utgifter. T.ex. skolskjutsarna är en stor post på detta område. Av material, förnödenheter och varor utgör värme, el och vatten den dominerande gruppen. Av de understöd som betalades ut gick tre fjärdedelar, eller knappt fem miljoner till hushållen. Dessa understöd finns främst inom den sociala sektorn, där stöd för hemvård av barn är den största biten, men underhållsstöden och utkomststöden är betydande liksom stöden för närståendevård och handikappservice. 14
Statistik 24:6 Tabell 6 Kommunernas driftskostnader per sektor 21 och 22 Sektor 21 22 Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, 21-22 procent 1 euro 11 Allm. förvaltn. 6 83 7 355 6,1 525 21 Socialförv. 2 556 2 623 2,2 66 24 Barnomsorg i daghem 1 643 11 8 9,1 366 26 Övrig barnomsorg 4 377 4 2 3,5-177 21 Vård av barn o. unga på inr. 43 583,5 18 215 Annan barn- o. familjevård 1 862 1 867 1,5 5 22 Vård på åldringshem 8 782 9 296 7,6 514 225 Vård av handikapp. på inr. 314 3,2-14 23 Specialomsorgen 3 659 4 244 3,5 585 235 Hemtjänst 5 441 5 982 4,9 541 24 Annan serv. för åldr. o. handik. 3 684 4 55 3,3 371 245 Missbrukarvård 649 584,5-65 29 Övr socialvård 797 1 14,8 217 31 Utbildn.- o kulturförvaltn. 4 448,4 48 35 Grundskola 21 153 22 31 18,1 877 325 Medborgarinstitut 1 448 1 471 1,2 23 345 Övrig undervisning 22 155,1 133 35 Bibliotek 2 255 2 167 1,8-89 355 Idrott och friluftsliv 2 286 2 465 2, 179 36 Ungdomsarb 1 157 1 85,9-72 377 Museer, teatrar, orkestrar 235 256,2 21 39 Allm. kulturverksamhet 243 293,2 5 41 Samhällsplanering 1 554 1 632 1,3 78 42 Byggnadstillsyn 68 72,6 21 44 Miljövård 175 27,2 32 46 Trafikleder 2 734 2 816 2,3 82 47 Parker o. allmänna områden 1 822 1 926 1,6 14 48 Brand- och räddningsväsendet 3 69 3 741 3,1 132 515 Rättsväsen o säkerhet 53 63,1 1 535 Byggnader o lokaler 4 936 4 992 4,1 56 545 Intern service 1 826 2 23 1,8 377 555 Främjande av näringslivet 834 822,7-12 61 Vatten- och avloppsverk 4 6 4 38 3,5 33 62 Energiförsörjning 7 245 7 312 6, 67 625 Avfallshantering 1 543 2 336 1,9 793 63 Kollektivtrafik 57 597,5 26 64 Hamnverksamhet 3 67 3 691 3, 21 66 Jord- och skogsbrukslägenh. 4 5, 1 669 Övrig affärsverksamhet 96 153,1 57 69 Övrig verksamhet 69 543,4-66 7 Totalt 115 159 121 57 1, 6 411 1 Allmän förvaltning 6 83 7 355 6,1 525 2 Socialväsende 43 166 45 756 37,6 2 589 3 Undervisning o kultur 29 199 3 37 25, 1 171 4-6 Övriga tjänster 35 965 38 47 31,3 2 82 Fotnot: Denna tabell innehåller uppgifter om totalkostnader, d.v.s inklusive interna kostnader 15
Statistik 24:6 Tabell 7 Kommunernas driftshushållning 21 och 22 Kostnader och intäkter enligt kostnads- och intäktsslag 21 22 Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, 21-22 procent 1 euro Driftskostnader: Löner och arvoden 38 617 41 354 37,9 2 737 Betalda pensioner 58 52, -6 Pensionsförs avg 6 254 6 744 6,2 489 Övriga soc förs avg 2 99 2 898 2,7-91 Kundtj. köpta av landskapet 3 44 3 556 3,3 116 kommuner 1 18 1 227 1,1 29 kom. samf 11 739 12 77 11,6 968 staten 6 16, 1 övriga 2 715 2 531 2,3-184 Köp av övriga tjänster 11 721 13 811 12,6 2 89 Material, förnödenheter, varor 1 38 1 386 9,5 79 Understöd 5 857 6 578 6, 721 Hyror, externa 924 975,9 51 Hyror, interna 3 952 2 783 2,5-1 17 Övriga kostnader 4 5 3 577 3,3-924 Verksamhetskostnader totalt 14 1 19 22 1, 5 12 Därav: Interna kostnader totalt 8 26 6 776 6,2-1 484 Avskrivningar och nedskrivningar 6 46 6 44. 393 Överföringsposter 5 13 5 928. 916 Moms i återbäringssystemet 977 782. -195 Övriga kalkylerade kostnader 2 361 1 759. -62 Driftsintäkter: Försäljningsintäkter 15 931 16 783 49,5 852 Interna försäljningsintäkter 3 135 3 8 9,1-55 Avgifter 4 514 4 938 14,6 424 Understöd och bidrag:, - sysselsättningsunderstöd 19 96,3-13 - av EU 49 65,2 16 - övriga 384 215,6-169 Hyror, externa 2 727 2 956 8,7 23 Hyror, interna 3 932 2 741 8,1-1 192 Övriga intäkter 3 24 3 36 9, -168 Ändring av produktlager (ökn +, minskn -), Tillverkning för eget bruk, Verksamhetsintäkter totalt 33 985 33 91 1, -74 Därav: Interna intäkter totalt 8 854 7 282 21,5-1 572 Överföringsposter 4 99 5 895 95 Övriga kalkylerade intäkter Kostnader och intäkter per invånare, euro: Driftskostnader: Löner och arvoden 1 485 1 575 9 Soc o pens.avgifter 358 369 12 Köp av kundtjänster 727 763 36 Köp av övriga tjänster 451 526 75 Material, förnödenheter, varor 396 396-1 Understöd 225 251 25 Hyror 188 143-44 Övriga kostnader 173 136-37 Verksamhetskostnader totalt 4 3 4 159 156 Därav: Interna kostnader totalt 318 258-6 Avskrivningar och nedskrivningar 232 245 13 Driftsintäkter: Försäljningsintäkter 613 639 27 Avgifter 174 188 14 Understöd och bidrag: 21 14-7 Hyror 256 217-39 Verksamhetsintäkter totalt 1 37 1 291-15 Därav: Interna intäkter totalt 34 277-63 16
Statistik 24:6 Tabell 8 Specifikation av vissa driftskostnader 21 och 22 Kommunerna och kommunalförbunden 1 euro 21 22 Köp av övriga tjänster 13 2 14 598 Kontors-, bank- och expertjänster 1 239 998 Tryckning och annonsering 566 537 Post- och teletjänster 535 58 Försäkringar 224 249 Renhållnings- och tvätteritjänster 1 187 1 381 Byggande och underhåll av byggnader och områden 1 337 1 852 Byggande och underhåll av maskiner och anläggningar 363 39 Inkvarterings- och måltidstjänster 214 233 Rese- och transporttjänster 3 24 2 971 Social- och hälsovårdstjänster 46 524 Utbildnings- och kulturtjänster 56 65 Andel av beskattningskostnaderna 49 494 Övriga samarbetsandelar 642 1 259 Övriga tjänster 2 268 2 691 Material, förnödenheter och varor 11 261 11 34 Kontors- och skolmaterial 61 672 Litteratur 836 881 Livsmedel 1 931 2 13 Beklädnad 16 148 Mediciner och vårdmaterial 217 298 Städ- och rengöringsmaterial 223 247 Bränsle och smörjmedel 189 173 Värme, el och vatten 4 416 4 451 Inventarier 1 157 1 15 Byggnadsmaterial 575 443 Övrigt material 947 957 Understöd 5 597 6 292 Understöd till hushåll 4 248 4 794 Understöd till sammanslutningar 1 35 1 493 Hyresutgifter, externa 1 183 1 294 Hyror för byggnader och lokaler 99 992 Hyror för maskiner och anläggningar 12 15 Hyror för jord- och vattenområden 9 9 Övriga hyror 163 188 17
Statistik 24:6 3.5 Investeringar Kommunernas investeringsutgifter per utgiftsframgår av tabell 9. och inkomstslag samt efter huvudsektor Kommunernas totala investeringsutgifter uppgick till knappt 23 miljoner euro år 22. Nästan två tredjedelar av detta belopp satsades på byggnader och en femtedel på fasta konstruktioner och anordningar. Av investeringarna i byggnader stod bostadsbyggnader för drygt 2 miljoner, medan investeringar i övriga byggnader uppgick till nästan 13 miljoner. Knappt en tredjedel av utgifterna täcktes av investeringsinkomster, där landskapsandelar utgjorde den helt dominerande delen, eller 6,5 miljoner. Den del av investeringsinkomsterna som utgjordes av försäljningsinkomster kom främst från försäljning av jord- och vattenområden (,3 miljoner) och värdepapper (,2 miljoner). Fördelat på huvudsektorer investerades,8 miljoner inom området allmän förvaltning, över 2,5 miljoner inom socialväsendet, drygt 5 miljoner inom undervisning och kultur samt hela 14 miljoner inom övriga tjänster, varav byggnader och lokaler (8 miljoner), vatten- och avloppsverk (1,7 miljoner) samt trafikleder (1,4 miljoner) var de viktigaste områdena. 18
Statistik 24:6 Tabell 9 Kommunernas investeringar 21 och 22 21 22 Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, 21-22 procent 1 euro Varutyp/utgifts-/inkomstslag Investeringsutgifter Anskaffning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar 69 658 2,9-32 Mark- och vattenområden 677 318 1,4-359 Bostadsbyggnader 1 768 2 151 9,4 384 Övriga byggnader 15 72 12 732 55,4-2 97 Fasta konstruktioner och anordningar 5 14 4 439 19,3-72 Transportmedel 111 613 2,7 52 Övriga maskiner och inventarier 1 148 745 3,2-43 Övriga materiella tillgångar 27 214,9 7 Värdepapper i anläggningstillgångar 1 78 1 113 4,8 35 Investeringsutgifter sammanlagt 26 522 22 985 1, -3 537 Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter: - av landskapet 7 79 6 5 88,9-1 29 - av kommuner och kom. förbund 1, -1 - av EU 31,4 31 - av övriga 1 24 33 4,1-92 Försäljning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar, Jord- och vattenområden 175 264 3,6 89 Bostadsbyggnader 3, 3 Övriga byggnader 2, -2 Fasta konstruktioner och anordningar 8 44,6 36 Transportmedel 26 8,1-19 Övriga maskiner och inventarier, Övriga materiella tillgångar, Värdepapper i anläggningstillgångar 162 2,2 162 Investeringsinkomster sammanlagt 9 27 7 314 1, -1 893 Investeringsutgifter och -inkomster enligt huvudsektor Utgifter: Allmän förvaltning 819 86 3,5-13 Socialväsende 4 981 2 66 11,6-2 32 Undervisning o kultur 6 349 5 216 22,7-1 133 Övriga tjänster 14 312 14 31 62,2-11 Totalt 26 522 22 985 1, -3 537 Inkomster: Allmän förvaltning 39 227 3,1 188 Socialväsende 2 234 1 487 2,3-747 Undervisning o kultur 2 598 1 684 23, -913 Övriga tjänster 4 356 3 917 53,6-439 Totalt 9 27 7 314 1, -1 893 Nettoinvesteringsutgifter: Allmän förvaltning 78 579 3,7-21 Socialväsende 2 747 1 174 7,5-1 574 Undervisning o kultur 3 752 3 532 22,5-22 Övriga tjänster 9 956 1 383 66,3 428 Totalt 17 315 15 671 1, -1 644 19
Statistik 24:6 3.6 Kommunalförbunden I tabell 1 finns summerade uppgifter om kommunalförbundens drift och investeringar samlade. Verksamhetskostnaderna ökade med under en miljon från 21 och uppgick år 22 till drygt 13,5 miljoner euro. Av detta var nästan 75 procent personalkostnader. Av verksamhetsintäkterna utgjorde avgifter och hyror fem procent, medan den helt dominerande delen var försäljningsintäkter från kommunerna, eftersom det är genom dem som kommunalförbundens verksamhet i huvudsak bekostas. Detta innebär också att kommunalförbundens verksamhetskostnader och -intäkter i stora drag är lika stora. Investeringarna uppgick till drygt två miljoner, varav 9 procent gällde byggnader. Finansieringsandelar från landskapet utgjorde,9 miljoner och från kommunerna,5 miljoner. 2
Statistik 24:6 Tabell 1 Kommunalförbundens driftshushållning och investeringar 21 och 22 21 22 Förändring 1 euro 1 euro Fördelning, 21-22 procent 1 euro Driftskostnader efter slag Löner och arvoden 7 897 8 435 61,8 538 Pensionsförs avg 1 13 1 159 8,5 29 Övriga soc förs avg 59 564 4,1-26 Kundtj. köpta av landskapet, kommuner, kom. samf 282 296 2,2 14 övriga 98 133 1, 35 Köp av övriga tjänster 1 262 1 348 9,9 86 Material, förnödenheter, varor 1 291 1 294 9,5 3 Understöd 2 2, Hyror 278 3 2,2 22 Övriga kostnader 9 113,8 23 Verksamhetskostnader totalt 12 918 13 643 1, 725 Avskrivningar och nedskrivningar 297 381 2,8 84 Moms i återbäringssystemet 255 154 1,1-11 Driftsintäkter efter slag Försäljningsintäkter 12 192 13 5 94,7 858 Avgifter 482 53 3,8 48 Hyror 138 136 1, -2 Övriga intäkter 78 34,2-44 Verksamhetsintäkter totalt 12 955 13 786 1, 831 Driftskostnader efter sektor Allm. förvaltn. 483 541 4, 58 Socialförv. 581 628 4,6 47 Vård på åldringshem 2 533 2 78 19,8 175 Specialomsorgen 972 1 38 7,6 66 Annan serv. för åldr. o. handik. 2 531 2 669 19,6 138 Utbildn.- o kulturförvaltn. 34 362 2,7 22 Grundskola 5 774 6 79 44,6 35 Investeringsutgifter Anskaffning av anläggningstillgångar: Immateriella tillgångar 1 12,5 11 Mark- och vattenområden 5 2,2 5 Bostadsbyggnader 761 33,5 761 Övriga byggnader 967 1 36 57,4 339 Fasta konstruktioner och anordningar 2,9 2 Transportmedel 2, -2 Övriga maskiner och inventarier 76 82 3,6 6 Övriga materiella tillgångar 43 1,9 43 Värdepapper i anläggningstillgångar, Investeringsutgifter sammanlagt 1 63 2 274 1, 1 211 Investeringsinkomster Finansieringsandelar för investeringsutgifter: - av landskapet 553 852 63,6 299 - av kommuner och kom. förbund 473 487 36,4 14 - av EU, - av övriga, Försäljning av anläggningstillgångar, Investeringsinkomster sammanlagt 1 26 1 339 1, 313 21
Statistik 24:6 3.7 Nyckeltal Tabell 11 innehåller allmänna uppgifter samt olika kommunalekonomiska nyckeltal för hela Åland, medan tabell 12 och 13 visar kommunvisa relationstal, den senare tabellen sådana som har att göra med beskattningen. Definitioner av nyckeltalen finns i avsnittet Beskrivning av statistiken. 22
Statistik 24:6 Tabell 11 Allmänna uppgifter och ekonomiska nyckeltal för kommunerna 2 22 2 21 22 Antal invånare 31.12 25 776 26 8 26 257 Beskattningsbar inkomst föregående år, 1 euro 352 37 379 687 399 357 - för förvärvsinkomster 269 44 289 327 36 67 - andelar av samfundsskatten 82 931 9 36 92 687 Beskattningsbar inkomst, euro per invånare 13 751 14 77 15 493 Skatteprocent 16,35 16,4 16,4 Fastighetsskatt -stadigvarande bostad,1,1,1 - annan bostad,89,89,9 -allmän skatteprocent,15,15,17 Skatteinkomster 1 euro 61 574 68 576 66 83 euro/inv 2 389 2 637 2 545 Landskapsandelar 1 euro 2 839 21 84 23 789 euro/inv 88 84 96 Verksamhetsintäkter, euro/inv 963 974 1 2 Verksamhetskostnader, euro/inv 3 447 3 664 3 881 Verks.int./verks.kostn., procent 27,9 26,6 26,3 Verksamhetsbidrag, euro/inv -2 484-2 691-2 862 Årsbidrag 1 euro 14 452 16 27 15 86 procent 13,5 13,8 12,8 euro/inv 561 616 575 procent av avskrivn. 258 265 235 Inkomstfinansiering av investeringarna 74,4 93,6 99,3 Nettoinvesteringar, euro/inv 754 658 579 Soliditet, procent 73,9 75,7 75,8 Kassamedel 31.12 1 euro 21 435 2 487 22 34 euro/inv 832 788 851 Likviditet, dagar 63 57 64 Finansiella tillgångar, euro/inv 68-71 -69 Lånestock 31.12. 1 euro 16 489 18 765 19 366 euro/inv 64 721 738 Relativ skuldsättning, procent 28,6 29,1 29,6 Lånekostnadsbidrag, procent 37 425 848 23
Statistik 24:6 Tabell 12 Kommunvisa relationstal Resultaträkning Verks.- Verks.- Verks.- Verks.- Skatteinkomster Landskaps- Årsbidrag Ink.- Låneintäkter kostn. intäkter/ bidrag andelar % fin. kostn.- euro/ euro/ -kostn. euro/ 1 euro/ 1 euro/ 1 % euro/ av av in.- bidr. inv inv % inv euro inv euro inv euro inv avskr. vest. % Brändö 627 4 64 15,4-3 436 1 75 2 141 1 71 2 133 45 18,3 896 523 459,2 1 513 Eckerö 532 3 568 14,9-3 36 1 66 1 878 1 17 1 324 141 4,3 16 8 121,6 38 Finström 54 3 251 16,6-2 711 5 98 2 186 2 356 1 1 959 11, 411 269 97,9 45 Föglö 1 3 3 952 26,1-2 922 1 33 2 217 1 176 1 96 789 25,3 1 315 548 4,5 2 211 Geta 421 4 34 1,4-3 613 777 1 653 959 2 4 15,8 32 19 1,9 144 Hammarland 364 2 759 13,2-2 395 2 588 1 876 1 548 1 122 844 18,2 612 373 78,1 1 34 Jomala 477 3 175 15, -2 698 7 68 2 216 2 826 823 1 78 8,9 314 213 1, 353 Kumlinge 426 4 541 9,4-4 115 981 2 459 91 2 281 241 11,7 64 31 77,2 638 Kökar 52 4 56 11, -4 62 549 1 788 793 2 583 77 5,1 251 117 1 1, 26 Lemland 334 2 967 11,2-2 634 3 468 2 77 1 893 1 134 891 15,1 534 38 456,9 664 Lumparland 523 3 771 13,9-3 248 85 2 316 55 1 499 179 11,2 488 213 43,1 355 Saltvik 359 3 229 11,1-2 87 4 13 2 341 1 472 859 559 9,2 326 172 184,5 1 198 Sottunga 538 4 159 12,9-3 659 32 2 288 215 1 629 29 4,9 22 145 17,7 238 Sund 342 3 588 9,5-3 247 2 125 2 63 1 334 1 295 93 2,4 9 55 79,5 25 Vårdö 534 4 99 13, -3 564 778 1 916 742 1 828 66 3,8 163 85 6,6 68 Mariehamn 1 83 4 625 39,6-2 795 33 628 3 163 4 774 449 8 675 15, 816 233 94,1 1 383 Landskomm. 469 3 375 13,9-2 97 33 22 2 125 19 15 1 217 6 411 1,8 41 239 17,4 568 - Landsbygden 435 3 231 13,5-2 796 28 187 2 123 14 18 1 62 4 759 9,9 358 215 93,6 5 - Skärgården 659 4 193 15,7-3 537 5 15 2 138 4 97 2 92 1 652 14,4 74 349 186,2 956 Hela Åland 1 2 3 881 26,3-2 862 66 83 2 545 23 789 96 15 86 12,8 575 235 99,3 848 Investeringar och balansräkning Netto- Soliditet Kassamedel Likvidi- Finansi- Lånestock Relativ invest. % 31.12 tet, erings- 31.12 skuldeuro/ 1 euro/ dagar förmög. 1 euro/ sättning inv euro inv euro/inv euro inv % Brändö 195 6,5 1 23 2 396 199 1 92 115 229 15 Eckerö 131 69,9 994 1 124 17 347 525 594 24 Finström 42 41,1 62 266 25-2 54 4 862 2 85 66 Föglö 328 71,3 1 594 2 657 189 2 535 439 732 25 Geta 1 74 35,9 672 1 43 72-2 798 1 786 3 8 19 Hammarland 783 84,3 1 75 1 237 16 693 436 316 22 Jomala 314 71,1 991 289 29-555 2 275 663 28 Kumlinge 782 68, 294 737 43-449 31 777 26 Kökar 23 41,9 24 782 6-1 264 477 1 554 44 Lemland 117 71,1 96 543 59-55 1 333 798 37 Lumparland 1 131 46, 312 85 54-2 646 1 247 3 398 87 Saltvik 177 7,7 721 421 43-91 527 37 19 Sottunga 1 242 73,4 6 455 29-78 19 826 33 Sund 114 66,9 531 516 47-417 888 862 37 Vårdö 268 62,3 566 1 394 114 16 392 966 3 Mariehamn 867 85,1 1 931 1 28 63 521 3 645 343 21 Landskomm. 382 63,6 11 49 73 65-471 15 721 1 6 37 - Landsbygden 383 63,4 7 452 561 52-695 13 879 1 45 4 - Skärgården 378 64,4 3 957 1 687 123 798 1 842 785 27 Hela Åland 579 75,8 22 34 851 64-69 19 366 738 3 24
Statistik 24:6 Tabell 13 Kommunvisa relationstal för beskattningen Beskattningsbar inkomst 21 Skatteprocent Fastighetsskatt 22 För för- Andelar Totalt Per 21 22 23 Stadigv. Annan Allmän vävs- av samf.- invånare bostad bostad ink. skatten 1 euro 1 euro 1 euro Brändö 5 134 414 5 548 1 794 17,5 17,5 17,5,,9, Eckerö 7 754 1 319 9 73 1 931 17,5 17,5 17,5,,9,3 Finström 26 56 2 191 28 247 12 287 16,5 16,5 17,,5,9,1 Föglö 6 126 342 6 468 1 871 16,5 16,5 16,5,,9,5 Geta 3 578 45 3 983 8 332 18, 18, 18,5,1,9,2 Hammarland 13 593 892 14 485 1 722 16, 16, 16,,,9,2 Jomala 39 83 3 4 42 123 12 657 16,5 16,5 16,5,,9,25 Kumlinge 4 27 121 4 391 1 842 18,5 18,5 18,5,,9,4 Kökar 2 637 21 2 659 8 982 17,5 17,5 18,5,,9,3 Lemland 17 584 17 584 11 94 17, 17, 17,,,9,15 Lumparland 3 831 12 3 933 1 433 18,5 18,5 18,5,,9,3 Saltvik 17 368 5 688 23 56 13 732 17, 17, 17,,,9,2 Sottunga 1 648 135 1 784 13 828 17, 17, 17,5,,9, Sund 1 35 294 1 643 1 57 18, 18, 18,5,1,9,1 Vårdö 3 918 787 4 74 11 52 17, 17, 17,,,9,1 Mariehamn 143 738 76 936 22 675 21 41 16, 16, 16,,,8,12 Landskomm. 162 932 15 751 178 682 11 688 16,9 16,9 17,,2,9,21 - Landsbygden 139 198 13 93 153 128 11 834 16,8 16,8 17,,2,9,21 - Skärgården 23 733 1 821 25 554 1 883 17,3 17,3 17,4,,9,24 Hela Åland 36 67 92 687 399 357 15 493 16,4 16,4 16,5,1,9,17 25
Statistik 24:6 3.8 Verksamhetsuppgifter I tabell 14 presenteras några uppgifter om kommunernas verksamhet och tabell 15 innehåller verksamhetsuppgifter från den sociala sektorn. I tabell 16 framgår ytterligare uppgifter från denna sektor presenterade efter ålder. Utgående från verksamhetsstatistiken kan man notera att detaljplaner omfattande nästan 12 hektar godkändes år 22, vilket var dubbelt mera än de båda föregående åren. Inom byggnadstillsynen behandlades över 1 1 tillståndsansökningar. Längden av kommunala vägar och gator uppgick till 346 kilometer. Utlåningen vid de kommunala biblioteken ökade med 2 band till drygt 264. Antalet elever i grundskolan ökade med närmare 7 och uppgick till 3 84 höstterminen 22. För ytterligare uppgifter om grundskolan hänvisas till den statistik som årligen har publicerat i serien Statistikmeddelande, Utbildning. Antalet bostäder som kommunerna ägde minskade från 419 år 21 till 398 år 22. Också bostäderna som ägdes av kommunala bolag blev färre. Sammanlagt minskade det kommunala bostadsbeståndet från 858 till 812 lägenheter, vilket är drygt 6 procent av det totala bostadsbeståndet på Åland. Antalet barn på daghem minskade något från år 21 och uppgick till 1 299 år 22. Inom familjedagvården ökade antalet något, till 185. Totalt minskade dock antalet barn inom barnomsorgen till 1 484. Minskningen kan förklaras med att årskullarna har blivit mindre. Inom lekverksamheten var antalet barn i genomsnitt 18. På ålderdomshem (Trobergshemmet, De Gamlas hem och Sunnanberg) och Gullåsen bodde 243 personer vid slutet av året. Detta är en minskning med 16 sedan 21. Antalet hushåll som fick hemtjänst ökade något och uppgick till 669 stycken. Också närståendevården växte i omfattning. Stöd för närståendevård betalades ut till 249 personer. Av dessa var över en tredjedel 65 år eller äldre. Antalet vårdade inom ramen för närståendevården uppgick till 267. Ålderdomshemmen och Gullåsen domineras av klienter som är 85 år eller äldre. År 22 hörde 6 procent av de boende till denna ålderskategori. Drygt 22 procent av invånarna som var 85 år eller äldre bodde på någon av dessa inrättningar. I serviceboende var andelen personer i åldrarna 65 84 år större, men också här var hälften av de boende 85 år eller äldre. Inom de båda nämnda kategorierna utgör personer som har uppnått 65 års ålder över 95 procent av klienterna, medan närståendevård som ges av anhöriga i hemmet också omfattar en hel del yngre personer. I denna vårdform var 66 procent av klienterna 65 år eller äldre. Den närståendevård som statistikförs är den för vilken kommunal ersättning betalas ut. När det gäller hemtjänsten är det hushåll och inte personer som räknas, varför siffrorna inte är helt jämförbara med 26
Statistik 24:6 Tabell 14 Verksamhet, summerade uppgifter för alla kommuner 2 21 22 Allmänna uppgifter Anställda Antal 1 433 1 592 1 654 Per 1 invånare 56 61 64 Förtroendeorgan 177 178 183 Grundskola Antal elever 2 933 3 18 3 84 Bibliotek Utlåning, band Antal 486 139 444 78 464 243 Per invånare 19 17 18 Samhällsplanering Godkända detaljplaner, hektar 61,5 6,1 118 Byggnadstillsyn Behandlade tillståndsansökningar 934, 961, 1 12 Behandlade anmälningsärenden 171 148 117 Trafikleder Kommunalvägar, km 346 346 346 Bostäder Bostäder som kommunen äger Antal 416 419 398 Yta 21 6 21 53 2 733 Bostadsaktielägenheter som kommunen äger Antal 1 1 1 Bostäder i kommunala bolag Antal 49 429 44 Yta 23 26 24 115 22 956 Summa bostäder som kommunen äger eller Antal 835 858 812 har bestämmanderätt över Per 1 invånare 32 33 31 Vatten- och avloppsverk Vattenmängd som pumpats i nätet, 1 m 3 1 478 1 478 1 53 Mottaget avloppsvatten, 1 m 3 2 31 2 312 1 935 Övrigt Åkerareal i kommunens ägo, ha 61 59 65 Skogsareal i kommunens ägo, ha 726 717 723 Utarrenderade områden, ha 215 23 231 27
Statistik 24:6 Tabell 15 Sociala sektorns verksamhet, summerade uppgifter för alla kommuner 2 21 22 Barnomsorg Antal barn: I heldagsvård i daghem 31.12 837 833 832 I deldagsvård i daghem 31.12 454 496 467 I heldagsvård i familjedagvård 31.12 138 116 96 I deldagsvård i familjedagvård 31.12 89 56 89 Totalt 1 518 1 51 1 484 Vårddagar: I heldagsvård i daghem 31.12 144 283 139 66 14 842 I deldagsvård i daghem 31.12 62 928 69 264 63 85 I heldagsvård i familjedagvård 31.12 24 254 2 929 19 975 I deldagsvård i familjedagvård 31.12 13 8 8 363 1 278 Totalt 244 545 238 216 234 945 Antal daghem 31.12 46 44 4 Barn i lekverksamhet i genomsnitt under en dag 18 17 18 Åldringshem och Gullåsen Klienter i vård 31.12 243 259 243-65-74 år 15 2 25-75-84 år 73 67 69-85 år och äldre 154 165 147 Antal vårddagar 87 556 88 968 86 718 Hemtjänst Hushåll som fått hemtjänst under året 7 664 669 -barnfamiljer 9 17 14 -åldringshushåll sammanlagt 617 579 69-65-74 år 68 68 61-75-84 år 278 24 244-85 år och äldre 271 257 33 Personal som arbetar enbart inom hemtjänsten 116,8 13,6 139,8 Klienter som fått stödtjänster under året 671 595 591 Andra tjänster för åldringar och handikappade Åldringar i serviceboende sammanlagt 115 142 195 Antal servicelägenheter 125 133 196 Boendeservice för personer med utvecklingsstörning: - stödboende 18 18 19 - gruppboende och korttidsboende 33 42 49 Stöd för närståendevård: Vårdade under året 27 246 267 --17 år 3 34 41-18-64 år 38 45 49-65-74 år 27 38 32-75-84 år 63 65 71-85 år och äldre 49 64 74 Vårdare sammanlagt 195 24 249 -därav 65 år och äldre 62 85 88 Övrigt Antal fall/familjer som fått utkomststöd 518 476 533 28
Statistik 24:6 Tabell 16 Klienter efter ålder 21 och 22 Antal Andel av Andel av personer totalantalet befolkningen klienter i de aktuella åldersgrupperna, % 21 22 21 22 21 22 Åldringshem och Gullåsen Klienter i vård 31.12-65-74 år 2 25 7,7 1,3 1, 1,2-75-84 år 67 69 25,9 28,4 4,3 4,4-85 år och äldre 165 147 63,7 6,5 25,3 22,5 Summa 65 år och äldre 252 241 97,3 99,2 5,9 5,6 Serviceboende för åldringar Boende 31.12-65-74 år 19 24 13,4 12,3,9 1,1-75-84 år 51 65 35,9 33,3 3,3 4,1-85 år och äldre 66 97 46,5 49,7 1,1 14,9 Summa 65 år och äldre 136 186 95,8 95,4 3,2 4,3 Stöd för närståendevård Vårdade under året -65-74 år 38 32 15,4 12, 1,8 1,5-75-84 år 65 71 26,4 26,6 4,2 4,5-85 år och äldre 64 74 26, 27,7 9,8 11,3 Summa 65 år och äldre 167 177 67,9 66,3 3,9 4,1 Vårdare sammanlagt 24 249 -därav 65 år och äldre 85 88 35,4 35,3 2, 2, Hemtjänst Hushåll som fått hemtjänst under året -65-74 år 68 61 1,2 9,1.. -75-84 år 24 244 36,1 36,5.. -85 år och äldre 257 33 38,7 45,3.. Summa 65 år och äldre 565 68 85,1 9,9.. 29
Statistik 24:6 de ovannämnda tjänsterna. Inom hemtjänsten fanns 91 procent av klienthushållen i kategorin 65 år eller äldre och 45 procent i kategorin 85 år eller äldre. Om man ser till hur stor andel av invånarna i olika åldrar som antingen bodde i serviceboende, på ålderdomshem/gullåsen eller som fick närståendevård ser man att andelen ökar kraftigt med åldern bland pensionärerna. I åldern 65 74 år var andelen 4 procent, i åldern 75 84 år 13 procent och bland personer som fyllt 85 år 49 procent. 3.9 Verksamhet och ekonomi I tabell 17 ställs vissa verksamhetsuppgifter i relation till kostnaderna för respektive verksamhet. Man bör beakta att vissa skillnader mellan kommunerna kan bero på olika sätt att statistikföra vissa kostnader. Man bör också observera att det är helt olika enheter som används för olika verksamheter. T.ex. ställs kostnaderna i relation till antal vårddagar i barnomsorgen, men antal elever i grundskolan. 3
Statistik 24:6 Tabell 17 Nettodriftskostnader för vissa verksamheter i relation till verksamhetstal Uppgifter för hela Åland Uppgiftsområde 2 21 22 Barnomsorg Kostnad per vårddag (exkl. hemvårdsstöd) 41 46 47 V Kostnader totalt per -6 åring (inkl. hemvårdsstöd) 5 886 6 382 6 59 ård på åldringshem inkl. Gullåsen Kostnad per vårddygn 84 91 99 Hemtjänst Kostnad per hushåll som fått hemtjänst 6 514 7 36 7 963 Utkomststöd Utgifter per fall/familj 1 39 1 133 1 298 Grundskola Kostnad per elev 6 431 6 716 6 875 Bibliotek Kostnad per lån 4 4 4 B yggnadstillsyn Kostnad per behandlad tillståndsansökan 424 455 373 Tabell 17 b Nettodriftskostnader för vissa verksamheter i relation till verksamhetstal 22 Per kommun Nettodriftskostnader för: Barnomsorg exkl. hemv.stöd Barnomsorg inkl. hemv.stöd Vård på åldringshem inkl. Gullåsen Hemtjänst Grundskola Bibliotek I relation till: Vårddag Barn - Vårddygn Hushåll Elev i Biblioi barn- 6 år på åld- som fått grund- tekslån Kommun omsorgen ringshem hemtjänst skolan Brändö 59 6 26 12 1 636 7 439 7 Eckerö 46 5 231 15 3 629 6 992 3 Finström 52 6 163 1 1 65 7 259 4 Föglö 51 4 745 88 3 484 1 357 6 Geta 62 7 76 18 7 391 7 879 4 Hammarland 43 5 77 113 7 652 6 584 4 Jomala 44 5 372 11 6 789 6 716 3 Kumlinge 51 6 333 16 13 42 9 592 5 Kökar 4 4 875 69 21 1 613 4 Lemland 47 6 649 123 17 917 7 59 4 Lumparland 41 6 364 11 9 556 9 738 5 Saltvik 48 6 12 19 4 326 6 776 4 Sottunga - 4 125-789 15 929 6 Sund 46 7 859 14 8 381 6 46 3 Vårdö 47 5 926 71 16 188 1 5 Mariehamn 47 7 599 94 7 699 6 27 4 Landskomm. 47 5 986 13 8 97 7 326 4 - Landsbygden 47 6 71 16 7 791 6 964 4 - Skärgården 51 5 436 91 8 941 9 744 5 Hela Åland 47 6 59 99 7 963 6 875 4 31