GATE: Graphic Appraisal Tool for Epidemiology Graphic Architectural Tool for Epidemiology Graphic Approach To Epidemiology

Relevanta dokument
EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

Evidensbaserad medicin. Daniel Sjöberg

Evidensbaserad medicin

Evidens-Baserad Medicin

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbaserad Medicin Ulf Eriksson sept 2013

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017

Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

Studiedesign och effektmått

Vetenskapsteoretiska aspekter på begreppet evidens. Ingemar Bohlin Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Göteborgs universitet

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

OM DET FUNNES EVIDENSBASERAT ÄTANDE - VAD SKULLE DET VARA?

Grunderna i epidemiologi.

Morten Sager Fil Dr och lektor i vetenskapsteori Koordinator för masterprogrammet i evidensbasering.

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Gradering av evidensstyrka ABCD

Evidensbaserad medicin

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Design av kliniska studier Johan Sundström

Att läsa en vetenskaplig artikel

Evidensgradering enligt GRADE

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

Studiedesign: Observationsstudier

Grunderna i epidemiologi Felkällor.

Varför, för vem och hur? Viveka Lyberg Åhlander Avd f Logopedi, Foniatri och Audiologi, Lunds universitet

EvidensBaserad Medicin. Vetenskaplig Utveckling T7 Läkarprogrammet

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Begreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Analys av proportioner

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Blekinge Centre for Competence Evidence-based Health Care Evidensbaserad Medicin Ulf Eriksson

Specialist i Allmänmedicin Familjeläkare i Karlskrona Grundkurs EBM i Oxford, 2000 EBM-lärare 2003 EBV-ansvarig på halvtid Conflict of Interest?

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad

Studietyper, inferens och konfidensintervall

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi

Förändring, evidens och lärande

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt vt 2015

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Evidensbaserad medicin. Anders Hansson

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

EVIDENSENS MÅNGA ANSIKTEN MORTEN SAGER, LEKTOR I VETENSKAPSTEORI, ANSVARIG MASTERPROGRAMMET I EVIDENSBASERING

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

SVK i barnkirurgi i samarbete med VetU termin 10: Instruktion för projektarbete och examination

FYRBODALS KOMMUNALFÖRBUND. 14 kommuner i norra Bohuslän, Dalsland, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan Lis Palm FoU Fyrbodal/EBP

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

Evidensbaserad praktik (EBP)

Disposition förelf. Evidensbaserad medicin. Evidensbaserad medicin

Bilaga till rapport 1 (10)

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Evidensgrader för slutsatser

Vad säger lagen? Skapande av nationella riktlinjer för logopediska insatser vid stamning och stamningsproblematik

Evidensbaserad praktik

Kausalitet Kausalitet. Vad är kausal inferens? Seminariets agenda. P(Y a=1 =1) P(Y a=0 =1) Kausal effekt för en individ i:

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Intro studiedesign med kvantitativ metodik

Evidensbaserad praktik till Sverige.

Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak?

Propensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Evidensbaserad informationssökning

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Evidensbaserad praktik i praktiken

SOPA62 - Kunskapsproduktion i socialt arbete

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

OCD OCH PTSD. En kort uppdatering

Epidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning

Kodkombination: T5H De sista fyra siffrorna i pers.nr:... Namn: Pers.nr:

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Differentiell psykologi

Transkript:

1

GATE: Graphic Appraisal Tool for Epidemiology Graphic Architectural Tool for Epidemiology Graphic Approach To Epidemiology 2

Jerry Morris epidemiologi = täljare nämnare In: Uses of Epidemiology 1957 3

En kohort svenska doktorer uppmätt rökstatus (observation) rökare icke-rökare beräknat ant. fall av lungca. ja nej uppföljning under 10 år kohort / longitudinell / uppföljningsstudie 1 picture, 2 formulas & 3 acronyms 4

1 st acronym: PECOT Anginapat. P Deltagare Tilldelades slumpmässigt ASA eller placebo Exposition ASA E C Comparison placebo Outcomes Hjärtinfarkt ja nej O T Time 5 år Randomiserad kontrollerad studie - RCT 5

Medelålders amerikanare P body mass index mättes överviktiga E C normalviktiga diabetes status för alla deltagarna ja nej O T tvärsnitts- (prevalens-) studie 6

Medelålders svenska kvinnor P genomgick mammografiscreening mammografi positiv E C mammografi negativ bröstcancer ja nej O T diagnostiskt test- (prediktions-) studie/ diagnostisk test- (säkerhets- ) studie 7

P rökare E C icke-rökare lungcancer rökningsstatus uppskattas ja nej O fall kontroll Fall-kontrollstudie T (all nested in virtual cohort studies) 8

GATE: ett ramverk för att analysera studier 1:a formeln: förekomst=utfall/populationen Siffrorna i epidemiologiska studier kan stoppas in i GATEramen 10

1:a formeln: förekomst av utfall = antal utfall/ant. i populationen alt. gruppen Svenska doktorer P Deltagande population rökningsstatus uppskattas Exponerad grupp rökare EG CG Jämförelsegrupp icke-rökare Utfall Lungcancer ja nej a O b T Tid 10 år 11

Svenska läkare P Population rökningsstatus uppskattas Exponerad grupp rökare EG CG Comparison Group icke-rökare Utfall Lungcancer ja nej a O b T Tid 10 år Förekomst i exponerad grupp (EGO) = a/eg = antalet utfall (a)/antalet exponerade (EG) 12

Angina patienter P Population slumpmässigt fördelade Exponerad grupp ASA EG CG Comparison Group placebo Utfall MI ja nej a O b T Tid 5 år Förekomst i jämförelsegrupp (CGO) = b/cg = antal utfall (b)/antal i jämförelsepopulationen (CG) 13

Epidemiologi = täljare/nämnare Medelålders svenska kvinnor P Deltagande population Exponerad grupp mammografi pos Utfall bröstcancer genomgick mammografi ja nej EG N a O T Comparison Group mammografi neg T Tid 14

Målet med alla epidemoilogiska studier är att beräkna EGO och CGO Svenska doktorer P rökningsstatus beräknades rökare EG CG icke-rökare EGO: Förekomst (risk) av cancer hos rökare yes no a O b Lungcancer T 10 år CGO: Cancerförekomst hos icke-rökare 15

Medelålders svenskar P Body Mass Index (BMI) mäts Högt BMI EG CG Lågt BMI högt EGO: Medelblodsocker i EG lågt O CGO: Medelblodsocker i CG 16

Medelålders svenskar P Body Mass Index (BMI) mäts Högt BMI E C Lågt BMI blodsocker högt lågt O T Tvärsnittsstudie med numeriska (kontinuerliga) data 17

Medelålders svenska kvinnor P Gold Standard Bröstcancer E C ej Bröstcancer mammografi pos neg EGO: sannolikhet (förekomst) att mammografi är pos om det är bröstcancer sensitivitet O T CGO: sannolikhet (förekomst) att mammografi är pos även om det inte är bröstcancer specificitet 18

1:a formeln: förekomst = utfall/population Allting handlar om EGO och CGO EGO/CGO = Relativ Risk (RR) EGO CGO = Absolut Risk(AR) 19

Olika statistiska mått på förekomst Risk Frekvens Grad Likelihood Sannolikhet Medel/median Incidens Prevalens (0ccurence):

GATE: ramverk för icke-slumpmässiga fel 2 : acronymen: RAMBOMAN Recruitment Allocation Maintenance Blind Objective Measurements ANalyses 22

Study setting P P Rekryteringsprocessen Lämplig population RAMBOMAN Rekryteringen av deltagare på vem kan fynden tillämpas? 23

RAMBOMAN: var deltagarna rätt fördelade (Allocated) mellan expositions- & jämförelsegruppen? Var fördelningen till EG & CG lyckad? RCT: fördelning genom randomisering (t ex till en medicin) Kohort: fördelade genom mätning (t ex rökning) EG & CG lika vid baseline? EG CG EG CG Mättes E & C korrekt? T O T O 24

P RAMBOMAN Var deltagarna kvar (Maintained) i de grupper som de var tilldelade till? T EG CG O Komplett uppföljning Kompliance Kontamination Ko-interventioner 25

P RAMBOMAN Mättes (Measured) utfallen på rätt sätt? EG CG mättes de Blint i förhållande till om de tillhörde EG eller CG? T O 26

P RAMBOMAN mättes (Measured) utfallen på rätt sätt? EG CG mättes de Objektivt? T O 27

P RAMBOMAN Var Analyserna välgjorda? EG A CG A EG C CG C Om RCT används Intention To Treatanalys? T a O b 28

P RAMBOMAN Var Analyserna välgjorda? EG CG Gjordes justeringar för baselineskillnader/ Confounding? T O 29

GATE: slumpfel: 2:a formeln: slumpmässiga fel = 95% konfidensinterval utsnitt från en population EGO ± 95% CI CGO ± 95% CI Det finns en ca 95% chans för att det sanna värdet i populationen ligger inom det 95% CI (förutsatt inga icke-slumpmässiga fel) 30

GATE: ett ramverk för fel i systematiska översikter och metaanalyser: 3 :e acronymen: Tilltro (FAITH) 31

En review ska innehålla följande: En omfattande förteckning över alla studier som identifierades Tydlig presentation av karaktäristika i varje ingående studie Tydlig analys av metodologiska kvaliteten i varje inkluderad studie Omfattande förteckning över alla studier som uteslöts och motivering till varför de uteslöts Tydlig analys av resultat med hjälp av metaanalys om det är lämpligt och möjligt Känslighetsanalys av sammanställda data Strukturerad rapport som anger mål, beskriver metoder och material och en rapport av resultatet

Systematisk översikt: en studie över studier Var studierna hittades källorna Genomgångna studier studier bedömda och fördelade i: inkluderade exkluderade Summerade & poolade studier homogena 33

Kritiskt granskning av SR: FAITH Find Källor Appraise Include Sållning av studier Studier granskade och fördelade: inkluderade exkluderade Total Heterogeneity? Summerade & poolade studier homogena 35 1 picture, 2 formulas & 3 acronyms

GATE: ramverk för den evidensbaserade medicinens fyra steg 37

Den evidensbaserade praktikens steg 1. Fråga (ask) 2. Förvärva (acquire) 3. Värdera (appraise) 4. Applicera & Agera=QI 38

EBP Steg 1: Fråga formulera om din fråga till en fokuserad 5-delad PECOT (PICO) fråga P 1. Participants 2. Exposure E C 3. Comparison 4. Outcomes yes no O T 5. Time 39

EBP Steg 2: Förvärva evidensen använd PECOT som hjälp för att hitta söktermer P Participants Exposure E C Comparison Outcomes yes no O T Time 40

EBP Steg 3: Värdera evidensen med bilden, formlerna och acronymerna P E C E P C Recruitment Allocation Maintenance blind O T T O objective Measurements ANalyses Förekomst = utfall/population Slumpmässigt fel = 95% Confidence Interval 41

Tillämpa bevisningen genom sammanslagning av relevant information och genom att fatta ett evidensbaserat beslut: X-faktorn 42

43

X-faktorn: att fatta evidenbaserade beslut personliga familj samhälle läkare värderingar & preferenser etik epidemiologisk evidens patientens kliniska förutsättningar egenskaper i systemet ekonomiska legala politiska Läkarens expertis: få ihop helheten - the art of practice Clinical expertise in the era of evidence-based medicine and patient choice. EBM 2002;736-8 (March/April) 44

Faktorer som är avgörande för rekommendationens styrka 1. Balansen mellan önskvärda och icke önskvärda effekter 2. Evidensens kvalitet 3. Värderingar och preferenser 4. Kostnader

GRADE RCT av hög kvalitet. Ytterligare forskning skulle sannolikt inte öka tillförlitligheten i den estimering av effekter som gjorts RCT. Ytterligare forskning skulle sannolikt ha ett avgörande inflytande på tillförlitligheten i den estimering av effekter som gjorts och kanske ändra slutsatserna. Observationsstudie. Ytterligare forskning skulle sannolikt ha ett avgörande inflytande på tillförlitligheten i den estimering av effekter som gjorts och kanske ändra slutsatserna Samtliga estimeringar av effekten är mycket osäkra

GRADE 1(a,b,c) Stark rekommendation för att använda en intervention 2 (a,b,c)? Svag rekommendation för att använda en intervention 3 c? Svag rekommendation mot att använda en intervention 4 Stark rekommendation mot att använda en intervention

GATE www.epiq.co.nz

GATE CAT 3 sidors arbetsbok (i Excel) sida 1: GATE fråga & förvärva 49

GATE CAT 3 sidors arbetsbok (i Excel) sida 2: GATE värdera (med kalkylator) 50

GATE CAT 3 sidors arbetsbok (i Excel) blad 3: GATE tillämpa 51