Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skola: Grundsärskola inriktning träning Läsåret: 2018/2019

Relevanta dokument
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skola: Tjällmo skola Läsåret: 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skola: Zederslundsskolan Läsåret: 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skola: Grundsärskola Läsåret: 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskola: Charlottenborg Läsåret: 2019/2020

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skola: Södra skolan Läsåret: 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skola: Vätternskolan F-6 Läsåret: 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skola: Bergvallaskolan Läsåret: 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skola: Fågelsta Läsåret: 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskola: Trollsländan Läsåret: 2019/2020

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skola: Smedsby skola Läsåret: 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskola: Förskolan Trollsländan Läsåret: 2018/2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skola: Dansäterskolan Läsåret: 2018/2019

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Skola: Charlottenborgsskolan Läsåret: 2018/2019

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Mycklingskolans Likabehandlingsplan

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Grundsärskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Mo Gård Gymnasiesärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dackeskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering och kränkande behandling. för Läsåret 2018/2019

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Rönnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

HÖGHAMMARGYMNASIETS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Långängskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskoleklass och fritidshem

Vällsjöskolan. Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling.

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Vasaskolan. Läsåret 18/19. Plan mot kränkande behandling och diskriminering för all verksamhet på Vasaskolan

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Kunskapskällan HERRLJUNGA KOMMUN UPPRÄTTAD

Rossö skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsår: 2017/2018. Hällefors och Grythyttans förskolor

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yngsjö skola med fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Sankt Anna förskola, skola och fritidshem

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO SKOLA OCH FRITIDSHEM 2018/2019

Nävertorp grundsärskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bygdsiljumskolans plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier

Älgarås skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN Molla förskoleklass, grundskola och fritidshem

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nordalsskolan

Förskolan Tuvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MELLERUDS SÄRSKOLA 2017/2018

1 av :33. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Läsår vt15/ht15

Södra Utmarkens skolas likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fjärilens förskola - Växsjö Byskola

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skola, förskola och fritidshem Läsår 2016/2017

Borbackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bredaryds skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015

Knappekullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot trakasserier och kränkande behandling år 2018, arbetsmaterial

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Österstad skola och fritidshem

Sjunnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvillsfors förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandlings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Sofiaskolan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Årjängs gymnasieskola. Plan mot kränkande behandling & diskriminering läsåret 2018/19

Järbo/Jäderfors RO Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jäderfors skola

Dokumentation av Rinnens skola arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering läsåret 2019 /2020

Apladalsskolans plan mot diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling läsåret

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Idkerbergets skola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor

Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Örnsköldsviks Gymnasium

Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret

Plan för arbete mot kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skola: Grundsärskola inriktning träning Läsåret: 2018/2019 1

Syfte Alla i vår organisation ska utifrån sina förutsättningar ges möjlighet att känna sig delaktiga i ett meningsfullt sammanhang. Alla ska känna tilltro till den egna förmågan. Vi arbetar för att alla elever ska känna sig respekterade och trygga på skolan, samt bli sedda och uppleva sig bekräftade. På vår skola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. På grundsärskolan Råssnäs har vi nolltolerans när det gäller alla former av kränkande behandling eller diskriminering och ingen, varken elev eller personal, ska acceptera att någon blir utsatt för kränkningar. Alla som vistas i skolan har skyldighet att bidra till en god arbetsmiljö genom att bemöta varandra med vänlighet och respekt. Alla har rätt att känna sig trygga i skolan. Skolans namn Planen gäller Råssnäs skolan grundsärskola inriktning träning Läsår 2018/2019 Verksamhetsformer som omfattas av planen (årskurser, fritidshem m.m.) Årskurs 1 9 samt fritidshem Ansvariga för planen Rektor Lena Kallentoft Petersson, Karin Nilsson Lagrum Utgångspunkt för denna plan är dels 6 kap. skollagen (2010:800), dels diskrimineringslagen (2008:567) och därmed täcker denna plan kraven i skollagen och diskrimineringslagen. Diskrimineringslagen Enligt diskrimineringslagen ska skolan fortlöpande arbeta i fyra steg med att motverka diskriminering. Arbetet syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning. Steg 4. Följ upp och utvärdera Steg 3. Åtgärda Steg 1. Undersök Steg 2. Analysera Diskrimineringsgrunder: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Ålder Funktionsnedsättning 1

Arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering har ett dokumentationskrav. Dokumentationskravet ersätter det tidigare kravet på att ha en likabehandlingsplan och ska göras löpande under året. 2

Diskrimineringslagen kräver att varje skola; Arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever. Ska göra allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av nedanstående diskrimineringsgrunder. Diskrimineringslagen förbjuder sex former av diskriminering: Direkt diskriminering när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Indirekt diskriminering när det finns en regel eller en rutin som verkar neutral men särskilt missgynnar personer med visst kön, viss könsidentitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder. Bristande tillgänglighet när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Trakasserier är förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar, med koppling till diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar. Instruktion att diskriminera kan vara att enbart arbetssökande med svenska namn ska intervjuas, någon som är homosexuell inte ska få service, en person med en viss etnisk tillhörighet inte ska få komma in i affären eller restaurangen. Skollagen Enligt skollagen kapitel 6 är skolan skyldig att: Målmedvetet arbeta mot kränkande behandling av barn och elever. Göra allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Varje år upprätta en plan mot kränkande behandling. Leva upp till den så kallade anmälningsskyldigheten. Om skolpersonalen får veta att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är de skyldiga att informera rektor 3

Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen, det vill säga den som driver skolan. I skollagen kapitel 6 finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev. Delaktighet i utarbetandet av planen Elevernas delaktighet i utarbetandet av planen Det förs kontinuerliga värdegrundande samtal i det dagliga arbetet. Samtalen utgår från konkreta situationer där elever och personal är involverade. Vid behov stöds samtalen av bilder och sociala berättelser samt rollspel och alternativa kommunikations hjälpmedel. Tillsammans med eleverna genomförs det trygghetsvandring i skolans lokaler. Aktuella händelser och uppföljning gällande kränkningar, diskriminering och trakasserier är återkommande punkter vid klassråd. Eleverna är även delaktiga genom att besvara enkäter och de deltar i kartläggningsarbetet inför upprättande av planen. Eleverna utvärderar med glada och ledsna gubbar eller tumme upp tumme ner som symboler i konkreta situationer Vårdnadshavarnas delaktighet i utarbetandet av planen Diskussionsfrågor skickas hem till vårdnadshavarna. När vi träffas syftar diskussionen till att ge föräldrarna möjlighet till delaktighet i likabehandlingsarbetet. I det dagliga arbetet sker samtal med vårdnadshavare utifrån konkreta situationer som kan ha uppstått under skoldagen. Vårdnadshavare svarar på enkäter och medverkar vid utvecklingssamtal en gång per termin. Frågor angående kränkning, diskriminering och trakasserier lyfts tillsammans med elever och vårdnadshavare. Personalens delaktighet i utarbetandet av planen Personalen har tillsammans med rektor upprättat plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom arbete på studiedagar och arbetsplatsträffar. Personalen är med i diskussionerna kring kränkande behandling, diskriminering och trakasserier på arbetslagstid, klasspratstid och på klassråd. De gör sedan en kartläggning tillsammans med eleverna hur det ser ut på skolan samt vad som behöver förbättras och åtgärdas. 4

Arbetsmiljöfrågor finns med på agendan för arbetsplatsträffar i respektive ledningsgrupp på Råssnässkolan. Arbetslagen har ansvar för att eleverna görs delaktiga i likabehandlingsarbetet utifrån sina individuella förutsättningar. Personalen ska tillsammans med eleverna arbeta med delarna för värdegrundsarbetet under läsåret. Detta arbete utvärderas en gång i månaden av personalen på klassprat. Tät kontakt mellan vårdnadshavare och elevens mentor sker både i förbyggande syfte och om något har hänt under skoldagen. Kartläggning Klassråden tar upp hur vi är mot varandra genom samtal, drama och sagor. Det är viktigt att fortsätta utveckla arbetet med värdegrund på klassrådet. Det behöver utses en elevrådsrepresentant som deltar i Råssnässkolans elevråd och matråd. Under läsåret arbetar vi för att få någon elev att våga delta. Personalen är uppmärksam på situationer som kan uppfattas som kränkande för eleverna. Vi ser ett behov av uppföljningssamtal med kommunikations hjälpmedel om tankar, upplevelser och känslor. För att ge eleverna möjlighet att reflektera händelser utifrån sin förmåga. Föräldraenkäterna har visat att eleverna känner trygghet i skolan. Svarsfrekvensen har dock varit ganska låg vilket påverkar säkerheten på resultatet. Förmedlingen av föräldraenkäterna bör förbättras, ett sätt kan vara att dela ut den vid föräldramöten och utvecklingssamtal. Vi identifierar ett behov av en egen enkel enkät som kompletterar den kommunövergripande. Resultat av elevenkäterna finns inte att tillgå. Analys kan därför inte göras. Behov av egen elevenkät/intervju som genomförs av rektor och elevhälsans personal. Det dagliga värdegrundsarbetet som utgår från konkreta situationer är ett bra sätt att lyfta aktuella händelser. Då blir det i direkt anslutning till det eleverna har upplevt. Vi arbetar med att skapa trygghet för eleverna i skolans lokaler så att de kan hitta fram till olika rum med hjälp av förtydliganden på olika vis. Regelbunden utvärdering och uppföljning av händelser på lärarlag, klassprat och vid arbetsplatsträffar bidrar till att värdegrundsarbetet hålls aktuellt för all personal. 5

Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna är delaktiga i kartläggningen genom klassråd och diskussioner om hur vi ska vara mot varandra. I de konkreta situationer som uppstår görs reflektioner tillsammans med eleven om vår värdegrund för att få eleverna att förstå hur man ska vara mot varandra och se varandras likheter och olikheter. Elevernas funderingar är viktiga och är grunden för vårt fortsatta arbete. Enkät arbetsmiljö fysisk och psykiskhälsa genomförs. Hur personalen har involverats i kartläggningen I våra arbetslag (klassprat) diskuteras varje vecka om det uppstått kränkande situationer. Vi tar upp olika situationer som hade kunnat bli kränkande och hur vi kan arbeta förebyggande. All personal har genomgått en kurs på JP Infonet om vad kränkande behandling är och hur man arbetar förebyggande och vad som ska ske när en kränkning uppstår. Samtlig personal har läst och bearbetat boken En skola för alla. Hur kartläggningen har genomförts Till stor del genomförs kartläggningen kontinuerligt vid klassprat men även löpande då vi i en personaltät verksamhet har möjlighet att observera händelser och även vidta vissa åtgärder direkt när kränkande situationer uppstår. Resultat av kartläggning Vid kartläggningen har problemområden samt utsatta situationer tydliggjorts för personalen som nu mer effektivt och konkret kan stötta elever som utsätts för kränkande behandling på ett mer skyndsamt sätt. Utifrån kartläggning av elevers trivsel involveras EHT. 6

Utifrån kartläggningen kommer skolan att genomföra följande åtgärder Arbetet handlar inte om att genomföra åtgärder mot problem som redan uppkommit i ett enskilt fall, utan om att förebygga att barn, elever eller studerande diskrimineras eller på annat sätt får begränsade möjligheter till exempel i förskolan, skolan eller på fritidshemmet. Diskrimineringsgrund Åtgärder ska vidtas för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter på en mer generell och strukturell nivå. Vad ska göras? Arbetet kan omfatta kompetensutveckling för personalen för att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering. Generellt gäller för grundsärskolan att: Vi arbetar dagligen med att förebygga diskriminering. Det finns alltid personal närvarande som eleven kan vända sig till för att få hjälp och stöd i samspelssituationer som är svåra att klara på egen hand. När? Vem är ansvarig? När och hur ska uppföljning ske? Observera att dokumentation ska ske löpande. Kön Samarbetsövningar, lekar och spel för att stärka den sociala strukturen mellan eleverna. Användning av bildstöd, rollspel och sociala berättelser för att förtydliga situationer. Läsår 18/19 All personal Veckovis på klassprat. Vid APT höst och vår. Könsöverskridande identitet eller uttryck Samarbetsövningar, lekar och spel för att stärka den sociala strukturen mellan eleverna. Användning av bildstöd, rollspel och sociala berättelser för att förtydliga situationer. Läsår 18/19 All personal Veckovis på klassprat. Vid APT höst och vår. Etnisk tillhörighet Samarbetsövningar, lekar och spel för att stärka den sociala strukturen mellan eleverna. Användning av bildstöd, rollspel och sociala berättelser för att förtydliga situationer. Läsår 18/19 All personal. Veckovis på klassprat. Vid APT höst och vår. Religion eller annan trosuppfattning Vi arbetar med kommunikationspass, kompisspel, samling, klassråd, musik, grupparbete, måltider, teater, regler, kyrkobesök och FN dagen. Vid lämpliga arbetsområden samt vid aktuella händelser. All personal. Vid APT höst och vår. Veckovis på klassprat. Vid APT höst och vår. Funktionsnedsättning Anpassa undervisning och aktiviteter samt tillrättalägga fysisk miljö så att alla kan delta. Samarbetsövningar, lekar och spel för att stärka den sociala strukturen mellan eleverna Gemensamma aktiviteter under friluftsdagar, studiebesök och vid rast situationer. Läsår 18/19 All personal Vid APT höst och vår. Veckovis på klassprat. Vid APT höst och vår. Sexuell läggning Användning av bildstöd, rollspel och sociala berättelser för att förtydliga situationer. Vi arbetar dagligen med att förebygga diskriminering och kränkningar. Det finns All personal Veckovis på klassprat. Vid APT höst och vår. 7

alltid personal närvarande som eleven kan vända sig till för att få hjälp. Vi arbetar med materialet stopp min kropp. Ålder Gemensamma undervisningsgrupper oavsett ålder eller funktionshinder. Samarbete om elever med grundskolan ex idrott och musik. Gemensamma aktiviteter under friluftsdagar, studiebesök och vid rast situationer. Läsår 18/19 All personal Veckovis på klassprat. Vid APT höst och vår. Ansvarig för den löpande dokumentationen: Rektor Lena Kallentoft Petersson 8

Utifrån kartläggningen kommer skolan att genomföra följande åtgärder Åtgärd nr Åtgärder för att förebygga incidenter på platser eller i situationer som framkommit i kartläggningen. Vad ska göras? När? Vem är ansvarig? När och hur ska uppföljning ske? 1.Känna trygghet i alla skolans utrymmen Trygghetsvandring med eleverna genomförs vid höstterminens start och vid upprepade tillfällen under läsåret. Upprättande av trivselregler Läsåret 18/19 Mentorer Vid klassråd och klassprat. 2.Respektfullt och kamratligt uppträdande mot varandra Vuxennärvaro är en viktig del i att upptäcka trakasserier och kränkande behandling. Därför finns alltid vuxna i elevernas närvaro vid samtliga raster. Det tillämpas en generell konflikthanteringsmodell och lågaffektivt bemötande, vilket innebär att vuxna hanterar och finns tillgängliga för stöd i konfliktlösning oavsett klasstillhörighet. Kamratskap och trygghet ska vara stående punkter på klassråd och utvecklingssamtal. Veckosvis tar arbetslaget upp trygghet och kamratskap och går igenom hur situationen ser ut i de olika klasserna vad gäller kränkningar, diskriminering och trakasserier. Minnesanteckningar skrivs av personalen vid varje tillfälle. Läsår 18/19 All personal Vid klassråd, klassprat och i det fortlöpande arbetet. 3.Utökat arbetet med elevhälsan Vi samarbetar med elevhälsoteamet kring elever. Teamet har en handledande funktion mot all personal och en utredande och stöttande funktion mot eleverna. Läsår 18/19 All personal Skolpsykolog Skolsköterska Vid regelbundna träffar med elevhälsan. Skolkurator Specialpedagog 4. Acceptans för olikheter Värdegrundsarbete sker i det dagliga arbetet. All personal ska arbeta i enlighet med skolans värdegrund, för att alla elever ska känna ett gott kamratskap och trygghet i klassen, på raster i skolan och på fritids. Vi följer kontinuerligt upp detta i klassråd och vid individuella samtal eller i mindre grupp med eleverna. Läsår 18/19 All personal Fortlöpande på klassprat och i det dagliga arbetet. 9

Rutiner för akuta situationer Vad händer om en elev kränker en annan elev Om en elev upplever sig kränkt av en annan elev eller en vuxen i elevens närhet upplever att eleven blir kränkt av en annan elev ska händelsen skyndsamt anmälas och utredas. Personal som får vetskap om kränkningen ska anmäla det till rektor som i sin tur anmäler till huvudman. Händelsen utreds och elevens vårdnadshavare kontaktas vid behov. Vad händer om en vuxen kränker en elev Om en elev upplever sig kränkt av en personal eller annan personal upplever att en elev blir kränkt av personal ska händelsen anmälas skyndsamt till rektor som skickar anmälan vidare till verksamhetschefen som representerar huvudman. Verksamhetschef avgör hur händelsen ska utredas och följas upp. Vårdnadshavare kontaktas vid behov. Rutiner för att anmäla misstanke om trakasserier och kränkande behandling Det är den utsatta elevens upplevelse som ska beaktas, om eleven känner sig kränkt eller diskriminerad ska detta anmälas till rektor. Anmälan till rektor ska göras skyndsamt, helst samma dag. Rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Anmälan görs även här skyndsamt och på särskild blankett. Enligt förarbeten till skollagen gäller anmälningsskyldigheten även om elev som utsatts inte själv känner sig kränkt. Det kan uppstå situationer där barn och elever på grund av ålder eller funktionssnedsättning inte förstår att den blir utsatt för kränkande behandling. Finns det en misstanke om kränkande behandling ska en anmälan göras. Motala Kommuns Rutin för upplevd kränkande behandling följs. Dokumentation sker på blanketten Dokumentation av kränkande behandling. Anmälan till rektor görs och vårdnadshavare kontaktas vid behov. Blanketten Anmälan av kränkande behandling till huvudman fylls i, rektor undertecknar och anmälan till huvudman görs. 10

Rutiner- att utreda och åtgärda när elev trakasserar eller kränks av andra elever Utredningsgång: 1. Personal som får kännedom om, eller bevittnar händelsen försöker reda ut den akuta situationen och kontaktar samma dag berörda elevers mentorer. Samma personal anmäler detta till rektorn. Rektorn anmäler till huvudman enligt ovan beskrivna rutin. 2. Samtal med den/de som är utsatt. Tillvägagångsätt nedan anpassas efter den aktuella situationen. 3. Samtal med den/de som utför kränkningarna. Ställ frågor för att kunna reda ut vad som hänt. Använd bara öppna frågor. 4. Mentor/klasslärare eller annan personal kontaktar vårdnadshavare och informerar om hur skolan arbetar i ärendet. 5. Individuell plan för åtgärder upprättas för varje enskilt fall. Tänkbara åtgärder är att: o Ha återkommande samtal med bildstöd och tecken samt sociala berättelser med barn, elever och eventuella vårdnadshavare. o Ha ökad uppsikt, särskilt på platser och vid tidpunkter som har visat sig vara riskfyllda. o Göra insatser med hjälp av elevhälsa (ex. kurator, psykolog). 6. Efter 1 2 veckor hålls ett uppföljningssamtal med eleven och andra inblandade. Känner eleven att hon/han fått upprättelse? Har kränkningarna upphört? Har inte kränkningarna upphört så måste andra eller mer intensiva åtgärder sättas in. Rutiner- att utreda och åtgärda när elev trakasseras eller kränks av personal Utredningsgång: 1. Utredningsgången kring eleven följer tillämpliga delar av punkt 1 6 i exempel ovan. Utöver anmälan till huvudman kontaktar rektor även verksamhetschefen. Om elev kränks av personal är det en oberoende part utanför verksamheten som utreder händelsen. 11

2. Utredningen kring personalen hanteras av verksamhetschefen. Utredningsgången ovan, i punkt 1 6, ska vara grund för utredningen kring personalen. Rutiner- uppföljning av åtgärder vid trakasserier och kränkande behandling När en åtgärd sätts in måste skolan följa upp och utvärdera åtgärden. Har den avsedda effekten uppnåtts? Syftet med de åtgärder som genomförs på såväl kort som lång sikt är att trakasserierna ska upphöra. För att säkerställa att trakasserierna eller kränkande behandlingen inte upprepas finns rutiner för att följa upp och utvärdera åtgärderna. Uppföljningssamtalen hålls under tid och dokumenteras. Svarsåterkoppling ges till Bildningsnämnden inom tre månader angående vilka åtgärder som är genomförda och om ärendet är avslutat eller ej. Rutiner för dokumentation av utredning, åtgärder och uppföljning För att kunna följa upp effekterna av åtgärderna är det viktigt att dokumentation sker. Dokumentationen kan även hjälpa till att upptäcka om de inträffade kränkningarna eller trakasserierna är del av ett större problem som kräver större insatser. Rektor ansvarar för att dokumentation förs om händelsen som föranlett anmälan om trakasserier eller kränkande behandling. Dokumentation sker först på Motala Kommuns blankett Dokumentation av kränkande behandling. När trygghetsteamet arbetar med utredning, åtgärder och uppföljning dokumenteras allt arbete i ett dokument för Dokumentation för samtal med enskilda elever i ärenden kring diskriminering, kränkande behandling. 12

Förankring av planen Det är viktigt att planen är känd hos all personal i verksamheten och hos barn, elever och vårdnadshavare. Förankring hos elever Det förs kontinuerliga värdegrundande samtal i det dagliga arbetet. Samtalen utgår från konkreta situationer där elever och personal är involverade. Vid behov stöds samtalen av bilder och sociala berättelser samt rollspel och alternativa kommunikations hjälpmedel. Förankring hos vårdnadshavare Planen tas upp till diskussion på föräldramöte och skolråd, så att vårdnadshavare kan lämna synpunkter. Innan föräldramötet skickar vi hem en enkät till vårdnadshavarna som vi sedan använder som underlag i planen och till diskussion vid föräldramötet. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida under www.motala.se Förankring hos skolans personal Planen mot diskriminering och kränkande behandling omarbetas varje år i augusti/september. Rektor är ansvarig tillsammans med personal, elever och vårdnadshavare som har synpunkter och tankar kring planens innehåll och utformning. Planen är ett levande dokument som återkommande under läsåret revideras under klassprat, arbetslag och APT. Under september upprättas en ny plan utifrån förra läsårets reviderade plan. Samtlig personal är med vi upprättandet av en ny plan. Rektor samt förstelärare ansvarar för att det upprättas en ny plan vid nytt läsår. Det är viktigt att planen är känd hos all personal i verksamheten. Uppföljning av likabehandlingsarbetet sker dagligen vid samtal individuellt och i mindre grupp om en situation uppstår. 13

Utvärdering Vid periodens slut ska planen utvärderas. Utvärderingen ska tillsammans med kartläggningen ligga till grund för utarbetandet av nya mål, åtgärder och rutiner. Utvärderingen ska också dokumenteras i nästa års plan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Uppföljning av likabehandlingsarbetet sker dagligen vid samtal individuellt och i mindre grupp om en situation uppstår. Via enkäter som elever och vårdnadshavare svara på. Vid klassråd och utvecklingssamtal och föräldramöte sker uppföljning med elever och vårdnadshavare. Personalen arbetar kontinuerligt med uppföljning och utvärdering vid klassprat, lärarlag och vid arbetsplatsträffar. En sammanfattande utvärdering av mål och åtgärder görs av personalen vid varje terminsslut. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal från skola och fritidshem samt rektor. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Lena Kallentoft Petersson Årets plan ska utvärderas senast 20190620 Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till: Elever och vårdnadshavare kan alltid prata med all personal på skolan. Kontaktuppgifter: Rektor: Lena kallentoft-petersson 0141-22 2583 14