UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SKOLINSPEKTÖRER ULLA CARLSSON ZACKRISSON 076 12 33 380 CATHRINE SAHLSTEN, TELEFON 076 12 33 257 SID 1 (14) 2009-02-12 Rapport från inspektion av Bergsundsskolan 4/11-7/11 2008 Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000. Fax 08-508 33 693 Besöksadress Hantverkargatan 2F www.stockholm.se
SID 2 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE...3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN...4 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...4 Kunskaper...4 Bedömning och betyg...4 Skolors arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling)...4 Skolbarnomsorgens verksamhet...4 BESKRIVNING AV SKOLAN...5 SAMMANFATTNING AV SKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...6 Styrkor...6 Svagheter...6 Områden att utveckla...7 RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...8 Utveckling sedan den senaste inspektionen...8 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...8 Kunskaper...9 Elever i behov av särskilt stöd/ Funktionsnedsättningar... 10 Bedömning och betyg...10 Skolans arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling)...10 Samverkan och övergångar...11 Samverkan mellan skola och fritidshem...11 Fritidshemmets organisation och förutsättningar...12 Barn och personal i fritidshemmet:... 12 Verksamheten i fritidshemmet...12 Normer och värden i fritidshemmet... 13 Målstyrningen i fritidshemmet... 14 Barns inflytande i fritidshemmet... 14 Till sist... Fel! Bokmärket är inte definierat.
SID 3 (14) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Enheten för inspektion utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella och kommunala styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granska hur förskolan/ skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som förskolan/skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, personal och skolledning. Vid granskningen av förskolors verksamhet intervjuas föräldrar i stället för barn. observera verksamheten Inspektionen följs upp på olika sätt beroende på skolform. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på förskolan/skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella styrdokument. Dessutom bedömer vi hur riktlinjerna i dessa styrdokument följs, liksom mål och riktlinjer i Stockholms stads skolplan och förskoleplan. Förutom detta granskar vi förskolans/skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. I bedömningen av verksamhetens kvalitet utgår vi även från Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets och Myndigheten för skolutvecklings definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 1 1 Från Skolverkets skolutvecklings instrument BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.
SID 4 (14) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Stadens utbildningsinspektion granskar verksamheterna ur ett helhetsperspektiv. Inspektionen fokuseras särskilt på nedanstående områden, men inspektörerna kan även kommentera andra områden om det finns starka skäl till det. Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning, Stockholms stads kvalitetsstrategi samt utifrån riktlinjer i Läroplan för det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Kunskaper Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholms stads skolplan. Under åren 2008-09 genomförs även en särskild granskning av hur skolorna arbetar för att elever med funktionshinder skall få stöd och hjälp som är anpassade efter deras särskilda situation. Bedömning och betyg Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholms stads skolplan. Skolors arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling) Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd för arbetet med likabehandling. Skolbarnomsorgens verksamhet Fritidshemmets uppdrag granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Skolverkets Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem.
SID 5 (14) BESKRIVNING AV SKOLAN Bergssundskolan är en fristående grundskola med 105 elever i år F-3. Fritidshemmet består av fyra hemvister med totalt 105 barn inskrivna. Skolan grundades 1993 av Lena och Lars-Åke Axedin som ägt och drivit skolan sedan dess. Skolan har under året sålts och nu sker en överföring av verksamheten till den nye ägaren Per Johansson som är VD. Huvudman för skolan är Axedinskolan AB. Ny rektor är Björn Anjou. Skolan har en integrerad verksamhet mellan skola och fritidshem Skolan är belägen i ett sekelskifteshus på Långholmsgatan på Södermalm Varje klass har ett eget våningsplan där både klassrum och fritidshem är inrymda. I alla grupper arbetar ett arbetslag bestående av lärare, fritidspedagoger/förskollärare och eller barnskötare. Arbetslagen följer barnen från förskoleklass till klass 3. Arbetsmodellen är inspirerad av den danska Bifrostskolan vilket innebär att man arbetar med olika teman under läsåret. Skolgården är delvis begränsad för barnens utelek men skolan kompenserar det väl genom att förlägga raster för endast en klass i taget samt att gå till Högalidsparken. Skolan rekryterar huvudsakligen barn från närområdet samt barn som har syskon i skolan. Antalet barn per årsgrupp är 27 och antalet anställda är ca 15 heltidsanställda förutom inköpta tjänster för till exempel skolhälsovård.
SID 6 (14) SAMMANFATTNING AV SKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Våra bedömningar presenteras utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Vår inspektion har visat att skolan utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Värdegrundsarbetet är mycket väl genomtänkt och genomsyrar verksamheten under barnets hela dag Barn och elever är trygga - alla känner alla Det råder god samverkan inom arbetslagen Samverkan mellan skola och fritidshem är mycket väl integrerad Ledningen är tydlig och engagerad Lärarna är goda ledare vilket skapar god arbetsro i klasserna Det finns en helhetssyn på barns utveckling och lärande i arbetslagen Arbetssätt och arbetsformer är varierade Inom den skapande verksamheten får alla sinnen utrymme Genusperspektivet är medvetet i undervisningen och på fritidshemmet med både kvinnor och män i alla arbetslag Likabehandlingsplanen är konkret och tydlig Det är små barngrupper inom skolbarnsomsorgen Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som skolan delvis brister i, bland annat följande: Det saknas struktur för utvärdering och uppföljning Personalen på fritidshemmet saknar kännedom om Skolverkets allmänna råd för Kvalitet i fritidshem Det brister i dokumentation av kunskapsutvecklingen både på individnivå och skolnivå
SID 7 (14) Övergången från förskola till förskoleklass behöver utvecklas Arbetsplan för förskoleklass och fritidshemmet saknas Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter som styrkor, bör prioriteras: Skolan bör utveckla en struktur för kontinuerlig utvärdering och uppföljning som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet I den förordning som styr skolans skyldighet att upprätta en kvalitetsredovisning (SFS 1997:702) framgår att skolan ska göra en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen har förverkligats och vilka åtgärder som vidtagits för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska utarbetas i samarbete med personal och elever. För att säkerställa att skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete för ständig utveckling och förbättring bör rutiner och system för dokumentation och utvärdering utvecklas så att såväl personal som elever och föräldrar blir delaktiga. Skolan bör utarbeta gemensamma rutiner och system för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling För att säkerställa att skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål och att elevernas kunskapsutveckling hela tiden främjas behöver skolan skapa rutiner och system för kontinuerlig dokumentation av elevernas kunskapsutveckling både på individnivå och skolnivå. Skolan bör finna former för samverkan med avlämnande förskolor inför övergång till förskoleklass I läroplanen(lpo94) anges att samverkan mellan avlämnande förskola och mottagande skola ska utvecklas för att berika varje barns utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan. Skolan bör utveckla målbeskrivningar för förskoleklassen och fritidshemmet Skolan bör komplettera sin dokumentation med att synliggöra både förskoleklassens och fritidshemmens mål och arbetssätt i arbetsplanen och kvalitetsredovisning. Variationen i fritidshemmets verksamhet bör öka Fritidshemmet ska erbjuda barnen en varierad och meningsfull verksamhet som utgår från barnens intressen och behov. Barnens önskemål bör vara en del av grunden för hur verksamheten utformas i kombination med arbetslagets bedömning av barngruppens behov och intressen.
SID 8 (14) RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Utveckling sedan den senaste inspektionen I inspektionsrapporten från stadens inspektion på skolan 2003 angavs att följande områden behövde utvecklas: Gemensamma strategier kopplade till portfolio för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och resultat Utveckla den lokala arbetsplanen till att omfatta konkreta och utvärderingsbara mål och kriterier Utarbeta strategier för utvärdering av satta mål vars resultat kan utgöra grunden för en kvalitetsredovisning Öka beredskapen att möta elever med svenska som andraspåk Även Skolverkets inspektion 2006 angav att skolan behöver utarbeta struktur och rutiner för dokumentation och uppföljning av elevernas kunskaper. Trots att verksamheten fungerar mycket väl återstår fortfarande ett arbete med att finna former för dokumentation. Detta gäller såväl utvärderingssystem som kunskapsuppföljning på både individnivå och skolnivå. Mål och kriterier för ämnen har tagits fram och dessa är tydliga och väl anpassade för elever och föräldrar. Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Bergsundsskolan kännetecknas av samsyn och helhetssyn på barnen. Skolledare, lärare, fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare arbetar tillsammans. Verksamheten har ansvarstagande vuxna som fungerar i sina ledarroller utifrån en gemensam vision. Kvalitetsredovisningen utgår från läroplanens mål och beskriver mål och arbetssätt samt resultat och måluppfyllelse för de olika läroplansområdena. I kvalitetsredovisningen anges att enkät-undersökningar och utvärderingar utgör underlag liksom de olika nationella styrdokumenten. Däremot saknas en översikt över de utvärderingar som gjorts och en analys av vilka effekter och åtgärder som ligger till grund för det fortsatta arbetet. Vi bedömer att skolan har en genomgående väl fungerande verksamhet vilket beror på ledningen som skapar god stämning och gemensam syn på verksamheten. För att säkerställa såväl kontinuitet som fortsatt utveckling av verksamheten behöver skolan utarbeta system för utvärdering, analys och utveckling genom att till exempel upprätta ett årshjul där samtliga gemensamma strategier för året finns med. Detta är särskilt angeläget nu när skolan byter ägare. Förskoleklassen gör en muntlig sammanfattning av verksamhetsårets arbete där resultat från utvecklingssamtalen är en del. Det skrivs inte någon sammanfattande beskrivning från förskoleklassens verksamhet och uppnådda resultat vilket gör det svårt att följa utvecklingen över tid.
SID 9 (14) Kunskaper Skolan arbetar utifrån en helhetssyn på barnens utveckling och lärande där samverkan mellan pedagoger och olika ämnen integreras. Arbetssätt och arbetsformer varieras under dagen med utrymme för koncentration såväl som lek och rörelse i både större och mindre grupperingar. Personaltätheten är god och även barn med särskilda stödbehov är integrerade i klasserna med stöd av resurspersoner. Pedagogiken har hämtat inspiration från den danska Bifrostskolan med temaprojekt där kropp, själ och intellekt kopplas samman. Under vår inspektion pågick ett Robinson Cruseprojekt som bland annat innefattade en heldag i naturen med tillverkning av verktyg som barnen bedömt att man behöver och kan bygga utan färdig rekvisita. Skolan arbetar på så sätt medvetet utifrån läroplanens strävansmål. Nyfikenhet och glädje är synligt i barnens arbete. Förskoleklassens skolförberedande arbete sker dagligen kl 9.00-12.00. Dagen inleds med samling och genomgång av dagen. Barnen delas upp i tre olika arbetsgrupper vid flera tillfällen under veckan. Innehållet i grupperna kan vara bild, slöjd, rörelse, bad, bornholmsmetoden och matematiklekar. Vi bedömer att innehållet i förskoleklassen håller en god kvalitet och att personalen har ett språkutvecklande arbetssätt. Skolan har väl utarbetade rutiner för introduktion av nya elever med halvdagsprogram, screening, samtal runt mål och kontrakt med föräldrar. Däremot har skolan inte något direkt samarbete med avlämnande förskolor utöver den kontakt som sker för barn med särskilda behov. För eleverna i år 1-3 görs nulägesbeskrivningar och intervjuer med barnen om vad de uppnått och vad de ska kunna i olika ämnen. Skolan har haft en kunskapscirkel som beskriver mål i olika ämnen. Under hösten 2008 har skolan tagit fram ett måldokument för varje ämne, tåget, som konkretiserar målen och vad som krävs för att nå målen. Detta är ännu inte helt genomfört och när vi intervjuat eleverna framkommer att de inte har förstått riktigt vad målen betyder. Dokumentationen av elevernas kunskaper sker i portfolio, eller resväskan, som eleverna beskrev den. Skolan har inte någon enhetlig modell för dokumentation av kunskaperna, vilket gör att det är svårt att se hur måluppfyllelsen ser ut i varje ämne och för skolan. Skolan har nu utarbetat en gemensam mall för IUP samt en struktur för hur åtgärdsprogrammen ska utformas. Pedagogerna har gått en utbildning i att skriva åtgärdsprogram, vilket är bra. Skolan har en egen slöjdsal där elever undervisas i halvklasser från år 2. Skolan arbetar med att bygga upp ett gemensamt skolbibliotek. Elever erbjuds att delta i simskola under skoltid. Föräldrar betalar 150 kr för kursen och personalen medverkar vid simundervisningen. Enligt personalen uppskattas verksamheten av barnen och föräldrarna. Barnen i år 2 åker klassvis till simskolan.
SID 10 (14) Vår bedömning är att skolan har god kvalitet när det gäller kunskaper och elevernas möjligheter att nå målen, men att detta behöver säkerställas genom utveckling av gemensamma måldokument och regelbunden kunskapsuppföljning. Elever i behov av särskilt stöd/funktionsnedsättningar Skolans elevhälsoteam är inne i en förändringsfas då en ny speciallärare har anställts eftersom den tidigare specialpedagogen övergår till andra arbetsuppgifter. Skolsköterskan arbetar på timanställning utifrån behov och ansvarar för hälsokontroller, remisser till utredningar och kontakter med barnavårdscentraler. Skolan har ett antal elever med diagnostiserade funktionsnedsättningar. Specialpedagogen gör kartläggningar genom observationer och screeningar i matematik och språkutveckling av barnen i förskoleklassen samt handleder pedagoger och resurspersoner för dessa barn men träffar även enskilt de barn/elever som har störst behov. Åtgärdsprogram upprättas av elevhälsoteamet som består av specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog och rektor. Vår bedömning är att skolan lyckas väl med att uppmärksamma barn och elever i behov av särskilt stöd och att dessa på ett framgångsrikt sätt får stöd och också integreras i klasserna. Det är nu angeläget att detta arbete fortsätter när det sker personalförändringar. Bedömning och betyg Bergssundskolan har genom sin samlade skoldag och samverkan mellan olika personalgrupper en öppen och fortlöpande dialog om elevernas behov och uppnådda kunskaper. Utifrån den tidigare kunskapscirkeln och nu beskrivningar av målen i olika ämnen i det så kallade tåget och genom LUS och matematikscreening i även förskoleklassen görs bedömningar av kunskapsutvecklingen. För att säkra likvärdighet i bedömningarna bör skolan dels utarbeta skolgemensamma system för att beskriva graden av måluppfyllelse, dels etablera samarbete med andra skolor. Inför genomförandet av skriftliga omdömen från år 1 behövs såväl diskussioner om bedömningar som analys av uppnådda resultat. Vi bedömer att skolan snarast bör säkerställa gemensamma system och metoder vid bedömning av elevernas måluppfyllelse. Skolans arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling) Som tidigare framkommit har skolan en god samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg och en varierad daglig verksamhet med nära kontakt mellan barn och vuxna. Barnen är trygga och trivs i skolan. Det är ett tillåtande klimat i barngrupperna och klasserna där alla känner alla och de vuxna finns nära barnen. Barnen vet vilka regler som gäller och likabehandlingsplanen är konkret och tydlig.
SID 11 (14) De grundstenar som likabehandlingsplanen vilar på självkänsla, självförtroende och självtillit genomsyrar verksamheten. Likaså är personalens förhållningssätt med vänligt, respektfullt bemötande och uppskattning av alla elever tydligt. Genusperspektivet finns också medvetet i både arbetssätt och förhållningssätt. Skolans förebyggande arbete görs på ett varierat sätt med till exempel kompissamtal i grupp. Eleverna turas om att ingå i elevrådet så att alla får samma möjligheter. Både klassråd och elevråd arbetar också med dilemmasagor, en form av berättelse kring problem där barnen lär sig ta ställning till hur människor kan och bör förhålla sig i olika situationer. Vi bedömer att Bergsundsskolans värdegrundsarbete håller en mycket god kvalitet. Samverkan och övergångar Skolan bjuder in till informationsmöte i januari månad inför starten i förskoleklass. Under senare del av vårterminen besöker de blivande barnen skolan under en lördag. Skolan får barn från många olika förskolor och personalen anser att de inte hinner med att besöka barnen på sina förskolor under senare delen av vårterminen. Vi ser det som ett utvecklingsområde att få bättre information om barnens utveckling och miljö på förskolan. Skolan och berörd förskola har överlämningsmöten kring barn i behov av särskilt stöd och då medverkar föräldrar. Förskoleklassen har utvecklingssamtal varje termin och inför samtalet lämnar personalen ut öppna frågor om barnets upplevelser av verksamheten som barn och föräldrar ombeds förbereda inför samtalet. Dokumentationen från samtalet följer med i barnets IUP i grundskolan. Samverkan mellan skola och fritidshem Vi bedömer att samverkan mellan skola och fritidshem förekommer i stor utsträckning. Samverkan sker till stor del under skoltid och i varje arbetslag finns en delvis god balans kring helhetssyn på lärande och resursfördelningen under barnets hela dag. Arbetslaget planerar och arbetar gemensamt med skoldelen. Fritidspedagoger ansvarar särskilt för motorikträningen som sker i halvklasser. En klass slutar alltid skoldagen med att skriva en gemensam dagbok och då även prata om vad som sker på fritidshemmet under eftermiddagen. Alla elever slutar klockan 13.45 och börjar skoldagen på olika tider beroende på årskurs. Lärarpersonal arbetar på fritidshemmet till klockan 14.15 och finns oftast med över mellanmålet. En eftermiddag i veckan arbetar lärarna på fritidshemmet för att bidra till att respektive arbetslag ska kunna ha arbetslagsplanering. Arbetslagen är väl fungerande och på arbetslagsmöten planeras och utvärderas alla verksamheter. Dessutom görs uppföljning av hur barngruppen fungerar. Fritidspedagogerna deltar på utvecklingssamtal och elevvårdskonferenser tillsammans med läraren. Varje arbetslag träffas gemensamt 14.00-16.30 vid ett tillfälle i veckan. Mötet leds av biträdande rektor och det finns en fastställd struktur för mötena.
SID 12 (14) Fritidshemmets organisation och förutsättningar Skolbarnsomsorgen består av fritidshem integrerade med skolan i år F-3. Fritidshemmets personal ingår i arbetslagen för varje årskurs. Det finns totalt 105 barn inskrivna på fritidshemmet. Rektor har personal- och verksamhetsansvar för verksamheten. Han träffar personalen regelbundet på möten och vid flera tillfällen under dagen vilket underlättar styrningen och personalen upplever att det finns ett nära pedagogiskt ledarskap. Personalen är förhållandevis välutbildad, erfaren och engagerad, vilket vi ser som en styrka. Barngrupperna är små vilket ökar möjligheterna att erbjuda varierade aktiviteter och utifrån barnens intressen och mognad. Barn och personal i fritidshemmet: I tabellen nedan redovisas antalet barn i grupperna samt antalet personal på fritidshemmet beräknat i årsarbetare. Avdelningens namn Avdelnings typ Barn/avd Antal heltidsanställda fritidspedagoger eller motsvarande* Antal heltidsanställda barnskötare och övrig personal Balder** F-klass 27 0,75 0,75 1,5 Freja 1 27 1,0 2,0 3,0 Idun 2 27 1,0 1,0 2,0 Oden 3 24 1,0 1,0 2,0 Totalt 105 3,75 4,75 8,5 * Med motsvarande menas fritidspedagog eller lärare med examen från en statlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna Summa ** Hälften av personalstyrkan borträknad och redovisas inte eftersom förskoleklass inte ingår i skolbarnomsorgen Andel fritidspedagoger eller motsvarande 44 % (jämförelse Stockholm stad hösten 2007: 40 %) Antal barn/personal: 12,35 (jämförelse Stockholm stad hösten 2007: 16,6) Öppning och stängning samordnas inom skolan och sker på Balder som är förskoleklassens hemvist. Vi bedömer att det är en styrka att de yngsta barnens behov av trygghet och kontinuitet är en av flera utgångspunkter för organisationen för verksamheten. Lunch och mellanmål äter barnen i sina klassrum och det finns ett mindre kök på en av hemvistena. Verksamheten i fritidshemmet Vi bedömer att fritidshemmet kompletterar skolan tidsmässigt och delvis innehållsmässigt. Fritidshemmet erbjuder barnen ett relativt begränsat utbud av aktiviteter. En stor del av fritidshemmets verksamhet och personalresurser planeras in under skoldagen vilket innebär att eftermiddagsverksamheten ofta blir enformig.
SID 13 (14) Barnen i år 3 erbjuds att delta i en gruppverksamhet med musik där barnen skriver egna texter och spelar in på en cd-skiva. Det är en verksamhet, som är uppskattad av barnen. Fritidshemmet varierar verksamheten genom styrd och fri lek vilket ger barnen möjligheter till egna initiativ. I barnens egna val inom den fria leken kan barnen välja på att spela pingis, spela spel, rita, läsa en bok, bygga pärlplattor eller bygga med lego. Barnen besöker närliggande parker vid flera tillfällen under veckan. I uteleken används även skolgården, men då efter ett schema eftersom det utrymmesmässigt inte kan vara för många barn som samtidigt spelar bandy och leker. Vid vår inspektion var det besök och utelek i Högalidsparken vid flera tillfällen. Även om de äldre barnen fick leka utanför staketet på berget upplevde flera barn att de saknade variation i verksamheten. På lovdagar ordnas aktiviteter för barnen och mer samarbete över hemvistgränserna äger rum. Vi anser att verksamheten kan varieras i högre grad allt efter barnens intressen och mognad Personalen informerar barnen och föräldrarna om olika fritidsaktiviteter som finns inom föreningslivet. Fritidshemmet har erbjudit prova på-aktiviteter i verksamheten för att visa barnen olika möjligheter utanför fritidshemmet. Det har varit dans, fotboll och Vår teaters verksamhet. Under vårterminen i år 3 besöker barnen Högalidsskolans mellanstadieverksamhet vid något tillfälle. Syftet är att visa på verksamheter inför övergången till år 4 och annan skola. Lokalerna är i huvudsak ändamålsenliga även om det finns begränsningar i barnens möjligheter till olika rörelseaktiviteter inomhus. På varje hemvist finns rum för att barnen ska kunna ha lugn och ro om de vill. Vi anser att material för att stimulera lek och skapande verksamhet finns på varje hemvist organiserat på ett funktionellt och i huvudsak attraktivt sätt. Personalen upplever att de har en god vardaglig kontakt med föräldrar i samband med hämtning och lämning. Fritidshemmet och skolan ordnar gemensamma aktiviteter för barn och föräldrar på respektive hemvist och gemensamt för hela skolan. Vi anser att fritidshemmet har ett gott samarbete med föräldrarna. På skolans föräldramöten informeras och diskuteras fritidshemmets verksamhet. Vi bedömer dock att personalen kan informera om målen för fritidshemmets verksamhet för att ta hjälp av föräldrar och barn i ännu högre grad att för utveckla verksamheten. Normer och värden i fritidshemmet Vid vårt besök upplevde vi ett öppet klimat hos såväl barn som personal. Vid våra intervjuer uppgav barnen att alla känner alla, vilket är en bra förutsättning för en trygg miljö. De barn vi pratade med kände väl till skolans regler. De gav uttryck för att de hade förtroende för personalen som ansågs rättvis, och som fanns tillgänglig vid konflikter. Personalen har tagit ställning till hur man ska hantera frågor som gäller exempelvis användande av dataspel och personliga leksaker.
SID 14 (14) I varje arbetslag finns det kvinnor och män och de för pedagogiska diskussioner om genuspedagogik. Vi såg vid våra verksamhetsbesök att det finns en medvetenhet hos personalen kring genustänkande. Vi har däremot inte tagit del av det i någon dokumentation vilket skulle kunna bidra till ytterligare fördjupning av arbetet och som kan utvärderas om mål har satts upp. Ramar fanns även för barnens utevistelse och mellanmål. Vår bedömning är att fritidshemmets arbete med normer och värden är en väl integrerad del i det dagliga arbetet med att stödja barns utveckling. Målstyrningen i fritidshemmet Skolverkets Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem bör ligga till grund för planeringen av verksamheten. Vi bedömer att dessa är kända av personalen i varierande grad. Om kännedom om målen ökar hos personal och ledning anser vi att det bidrar till utveckling av arbetsprocesserna i fritidshemmets verksamhet.och i möjligheten att uppnå de nationella målen. Barns inflytande i fritidshemmet Vi bedömer att barns inflytande och delaktighet fungerar i relativt hög grad. Ett av skolans mål för våren 2008 är att utöka barnens medbestämmande i skolarbete och på fritidshemmet. Vi anser att personalgruppen behöver säkerhetsställa strukturer för att barnens ges möjlighet att påverka och utvärdera fritidshemmets verksamhet i högre grad än idag till exempel genom att ha fritidshemmets verksamhet som en stående punkt på klassråden. TILL SIST Vår bedömning är att Bergsundsskolan har god kvalitet på verksamheten och att skolan har utvecklat en varierad och väl fungerande samverkan mellan skola och skolbarnsomsorg. Ett utvecklat system för dokumentation av såväl utvärdering som kunskapsutveckling skulle säkerställa att skolan fortsätter att hålla hög kvalitet och nå ännu bättre resultat. Stockholm 2009-01-26 Ulla Carlsson Zahrisson Cathrine Sahlsten