Bortanför tidens horisont finns en förändrad värld, en värld som är mycket olik jämfört med dagens. Somliga människor ser bortom denna horisont och in i framtiden. De är övertygade om att drömmar kan bli verklighet. De öppnar ögonen på oss och gör oss motiverade. De bygger upp förtroende och stärker våra relationer. De står stadigt i motståndets blåst och ger oss mod att fortsätta sökandet. Vi kallar dessa människor ledare. Kouze och Posner Forskningsfronten 2012 Hans- Åke Scherp Docent i pedagogik Karlstads universitet
Människan är av naturen lat Tar ej ansvar Behöver styras med direktiv Tar ansvar Delegera Kontroll Övervakning Människan är aktiv och ansvarstagande Självstyrande Mc Gregor: x- och y- teori
Ej meningsskapande lärprocess Meningsskapande lärprocess Kontroll Krav på lärande yttre motivation Samtal om lärprocessen Lusta att lära Inre motvation Bristande ansvar för det egna lärandet Tar ansvar för det egna lärandet
ICSEI Malmö 2012. Varför gör de inte som vi säger? Stockholm Summit 2012:hLp:// www.stockholmsummit.se/speakers.asp AERA2012: To know is not enough. ensure that research knowledge is used to improve educaron and actually serve the public good.
Förändringar i forskningsinriktning Från Snäva kvalitetsmål Ämneskunskaper Individnivå Resultat Till SammansaLa kvalitetsmål +Trivsel, morvaron +Grupp, organisarons- och systemnivå FörbäLring (added value) Longitudinella studier Mer avancerade analysmetoder
Lärande och undervisning
Helhetsmönstret av arbetssäl är vikrgare än enstaka arbetssäl. Lärare dukrga på al presentera kunskapsstoff Börja med al ge en helhetsöversikt och/eller mål med arbetet, beskriva innehållet och visa på hur olika delar hänger ihop. EffekRva lärare ställer många frågor och involverar eleverna i diskussioner. All (core studies) promoted some kind of inquiry- based approach to science, which was grounded in construcrvist theories of learning and emphasized the development of the students conceptual understanding and science rather than memorizaron of scienrfic facts.
Teachers needed tools to assess their students understanding of scienrfic concepts and processes rather than their knowledge of facts. De tre mest frekventa lärdomarna förstärka barnens lust al lära, bygga upp en förtroendefull relaron samt anpassa undervisningen lärandet Rll barnens tankar och frågor. Balans mellan elevernas egna syden al lära och skolans kunskapsmål
Self regulated learning Bygger på konstrukrvism. Eleverna ta ansvar för sil eget lärande och vara akrva och medskapande i den egna lärprocessen. Ökar prestaroner kradigt både på låg,- mellan- och högstadiet
Ö- vik: Koppling mellan elevinvolvering och meritvärden Ackumulerade differenser mellan residualvärden Ackumulerde differenser mellan meritvärden Grad av elevinvolvering 2006-2009 2003-2009 2006-2009 2003_2009 Hög grad (3 skolor) 10,33-3,33 11,80-5,40 Mellan (5skolor) -3,80-13,40 2,52-6,26 Låg grad (2 skolor),00-20,00 -,85-29,55
Koppling mellan lärares medskapande helhetsidé och meritvärde Släktskolor Grad av medskapande helhetsidé Ackumulerade differenser mellan residualvärden Ackumulerade differenser mellan meritvärden 2006-2009 2003-2009 2006-2009 2003-2009 Hög grad (6 skolor) 5,1667-8,8333 7,4833-5,8333 Låg grad (4 skolor) -4,7500-16,0000,3500-17,9000
SamvariaRon mellan konstrukrvism och meritpoäng/residualvärden urfrån skolans socioekonomiska status
En tradironell skola är en skola dit man går för al få svar på frågor man aldrig har ställt. (unquesroned answers) En konstrukrvisrsk skola är en skola dit man går för al få svar eller söka svar på frågor som man ställer eller fås al ställa. (unanswered quesrons) En avart av konstrukrvisrsk skola är en skola dit man går för al söka svar på frågor som man aldrig har ställt. (unquesroned quesrons) Hans-Åke Scherp Karlstads universitet
Lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till barns och ungdomars lärande Skolledare % God relation 95 95 Knyta an till barnens livsvärld och frågor 93 84 Utmana föreställningar 88 51 Ge återkoppling 83 77 Påverka innehållet 76 65 Knyta an till omvärldshändelser 68 43 Påverka arbetssätt 68 57 Tydliggöra kursplanemålen 47 34 Grupparbete 44 43 Tydlig med krav och betygskriterier 41 36 Tydlig struktur 41 66 Färdighetsträning 14 35 Dela upp i delmoment 9 28 Att hålla sig i bakgrunden 6 20 Repetition 3 18 Regelbundna prov och diagnoser 2 9 Enskilt arbete eller enskild lek 1 8 Lärare %
Skolutveckling? Föreskriva eller anmoda vissa arbetssätt Lära av andra eller av varandra (Best practice) Gemensam kunskapsbildning (Next practice)
Förändringsprocessen Skolutveckling Framgångsrika skolor SkolförbäLring Skolutveckling
Framgångsrika skolor (effecrve schools) best pracrce, bench marking, goda exempel, Rps, medarbetares görande, implementering, arbetsorganisaronen SkolförbäLring (school improvement), best pracrce och next pracrce, implementering, förändringsagenter, organisaronsvariabler, arbetsorganisaronen Skolutveckling (school development) next pracrce, medarbetares lärande, lärandebaserad utvecklingsprocess, utvecklingsorganisaronen
Skolutveckling Pedagoger och skolledare beforskar sin egen vardagsverksamhet Eleverna engagemang lärande och trivsel fokuseras Lärdomar ligger Rll grund för förändring av arbetssäl Utmana gällande föreställningar Fördjupad förståelse Gemensam kunskapsbildning urfrån egna undersökningar. Data driven school development (PBS, Timperley, Schildkamp, )
Svårigheter med gemensam systemarsk kunskapsbildning AL formulera en lärbar fråga AL få in el Rllförlitligt underlag AL upptäcka mönster i variaronen AL hålla lärfrågan levande
Forskande skolor i Sundsvall
Sundsvall: SamvariaRon mellan systemarsk kunskapsbildning (Mv: 2,4- >3,0) och..
Residualvärden
Upplevelser av lärarbetet Min lust att fortsätta lära om det pedagogiska vardagsarbetet tillsammans med kollegor har ökat Andel i procent Mitt lärande har varit ett stöd i mitt vardagsarbete. Andel i procent 40 45 40 35 5 10 8 18 Instämmer inte alls Instämmer nog inte Instämmer delvis Instämmer helt Instämmer inte alls Instämmer nog inte Instämmer delvis Instämmer helt Arbetet i lärgrupper har fördjupat samarbetet mellan oss lärare. Andel i procent Arbetet i lärgrupper har ökat mitt intresse för hur andra tänker och gör. Andel i procent 3 20 35 43 3 13 38 48 Instämmer inte alls Instämmer nog inte Instämmer delvis Instämmer helt Instämmer inte alls Instämmer nog inte Instämmer delvis Instämmer helt
Timperley: Evidence of the power of this approach (learning communires) has been gathered through a research project spanning 7 years. The effect size gains for students' literacy achievement in more than 300 schools across three cohorts of 100 schools equated to a rate of progress 1.85 Rmes greater than usual for students in schools with a reading focus, and 3.2 Rmes the usual rate for those in schools with a wrirng focus.
Haqe (50 000 studier) The remarkable feature of the evidence is that the biggest effects on student learning occur when teachers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers. (p. 22) If the teacher s lens can be changed to seeing learning through the eyes of students, this would be an exellent beginning. (p. 252) Most changes they experience are to structural and working condirons. But what if the changes were to their own conceprons of teaching and learning (p. 251)
Helen Timperley: Professor of EducaRon in the Faculty of EducaRon at Auckland University, New Zealand This is where leaders come in because the development of adaprve experrse does not happen by alending courses, conferences or seminars. It develops through ongoing interacrons with those with whom teachers work and the development of collecrve capacity throughout the school. This means leaders must create the learning condirons and lead the change process.
Holtappel (2009): Studie av 278 skolor Teacher trainings on methods are not sufficient to gain important effects on teaching quality and teaching patterns in classrooms Teacher collaboration in institutionalized teams like PLCs focusing student learning and teaching development has important impacts on quality and improvement of teaching and is more effective than teacher trainings (R=.73 resp.33) Professional collaboration and learning in PLCs is able to enhance self-efficacy and readiness for innovation and belong to key conditions for improvement of instruction and student achievements
Per- Erik Ellström: Professor in EducaRon at Linköping University Today it is widely recognized that formal training courses are not sufficient for promorng sustainable professional learning and competence development. Specifically, it is necessary to focus on the learning potenral of the workplace, that is, the extent to which it provides a learning environment that supports and facilitates teachers professional learning in and through the day- to- day work of teaching.
ICSEI TradiRonell kompetensutveckling - > medskapande i professionellt lärande om undervisning och lärande. Elevernas lärande, engagemang och trivsel som det huvudsakliga morvet för lärares professionella lärande och förståelse Fokusera förståelsen som ligger Rll grund för förändringar snarare än al inrikta sig på al förmedla Rps och metoder
Professionellt lärande som gemensam kunskapsbildning urfrån egna undersökningar. (Lärare: self- regulated learners. Data driven school development) Samma förhållningssäl Rllämpas på andra nivåer i skolsystemet
Skolutveckling Implementering IniRering Implementering InsRtuRonalisering Spridning Lärande Dissonans Avlärande Nylärande Befästande Motstridiga uppfalningar Motstånd Bromsklossar Bra med bromsklossar för de får oss al tänka Rll en gång Rll Motstridiga uppfalningar Bidrag Rll variaronen som underlag för gemensamt lärande
Förmåga att omsätta resurser till goda betyg 30 Differens mellan PBSkommuner och övriga 25 20 15 10 5 0-5 PBS-grupp 2 PBS-grupp 1 1 2 3 4 5 År
Medelvärdesförändringar 2006-2008 Skala 1-5 Medelvärde 2006 Förändring skolområde 1-2 Förändring skolområde 3-6 Lärandekultur Medskapande Lärande orienterat PBSledarskap Inre motivation som grund för barns lärande 3,55 0,01 0,21 3,50-0,13 0,22 3,32 0,08 0,36 Meritpoäng år 9 201,25-1,35 11,18
Studien av skolutveckling i magisterutbildningen
12.%Jag%önskar%aD%utvecklingsprocessen%skulle% karaktäriseras%av%följande%grundtankar:!! 12...%inhämtar%man%goda%Lps%och%konkreta%lösningar%på%våra%problem% ulfrån,%t%ex%från%forskning,%kurser%och%andra%skolor,%som%sedan%lllämpas%i% vardagspraklken.% 12...%ägnar%man%sig%åt%aD%gemensamt%lära%och%skapa%kunskap%om% vardagsproblem%genom%ad%ta%vara%på%egna%erfarenheter%och%undersöka% varför%olika%säd%ad%arbeta%fungerar%mer%eller%mindre%bra.% %Skolledare/förskolechef%N=89% 3,44% 3,78% %Pedagog/lärare/barnskötare%N=638% 3,53% 3,57% 1% 2% 3% 4%
Utvecklingsområden för al få en så hög kvalitet som möjligt i den pedagogiska verksamheten Utveckla arbetssäl som ökar barnens/elevernas lust al lära 16,7 10,5 47,8 47 Utveckla arbetssäl som bidrar Rll barnens/ elevernas hela idenrtetsutveckling Innehållet i den pedagogiska verksamheten. Vad barnen/eleverna i första hand behöver lära om eller förstå. 7,8 8,2 13,3 4,4 10 8,9 11,9 22,1 Vad vi utvecklar Skolledare/förskolechef N=90 Den nya läroplanen och skollagen 10 7,6 45,6 47 Vad vi utvecklar Pedagog/lärare/barnskötare N=651 Utveckla arbetssäl som förbälrar meritvärdena Lednings och organisaronsfrågor 6,7 3,7 3,3 2,1 1,1 2,9 13,3 14,9 Vad vi behöver utveckla Skolledare/förskolechef N=90 Annat 2,2 2,4 5,6 2 Vad vi behöver utveckla Pedagog/lärare/ barnskötare N=655 IKT (digitala hjälpmedel i undervisningen) 6,7 2,9 3,3 1,5 DemokraRuppdraget 0 0,9 3,3 1,1
2,31% 2,32% 2,57% 2,69% 2,84% 2,95% 2,96% 3,03% 3,07% 3,11% 3,29% 3,32% 2,87% 2,85% 2,99% 3,43% 3,29% 3,42% 3,33% 3,61% 3,54% 3,52% 3,52% 3,7% 1% 2% 3% 4% %...%genomför%lek8onsbesök/besök%på% avdelningen%för%ab%få%fram%vad%som% behöver%utvecklas% %...%handleder%medarbetare%% %...%är%tydlig%och%ger%svar%på%hur%vi%ska% göra% %...%skapar%organisatoriska% förutsäbningar%för%medarbetarnas% gemensamma%lärande% %...%är%tydlig%när%det%gäller%vår%förskolas/ skolas%pedagogiska%inriktning% %...%förmedlar%egna%inten8oner%med% utvecklingsarbetet% %...%framhåller%förskolans/skolan% pedagogiska%helhetsidé% %...%involverar%medarbetare%i%ledningen% av%utvecklingsarbetet% %...%deltar%ak8vt%i%diskussioner%som%rör% utvecklingsområdet% %...%framför%argument%även%om%de%är%av% ifrågasäbande%karaktär% %...%visar%8lltro%8ll%medarbetarnas% bedömningar% %...%är%öppen%för%pedagogernas% synpunkter% 14.%Vad%KARAKTÄRISERAR%förskolechefens/ skolledarens%ledarinsatser%i%samband%med%det% utvecklingsarbete%som%du%har%valt%som%det% vik8gaste%på%din%förskola/skola?!!! Skolledaren%...%/%Jag%som%förskolechef/skolledare%...!!!! %Skolledare/förskolechef%N=86% Pedagog/lärare/barnskötare%N=580%
SamvariaRoner
Hur förbälrar vi kvaliteten i elevernas lärande på kommun- och skolnivå Betoningen av kurser och föreläsningar som kompetensutveckling ger el metabudskap Rll medarbetarna al de är okunniga och behöver lära av de som kan. Betoning av kontroll ger el metabudskap al man inte har Rlltro Rll medarbetarna. Föreskrivande av utvecklingsområden ger el metabudskap al medarbetarna inte kan bedöma vad som behöver göras för al förverkliga uppdraget. Pedagoger och skolledare som huvudaktörer i kunskapsbildningen om lärande och undervisning urfrån en verksamhetsidé ger el metabudskap om Rlltro och kunnighet.
Systemnivå
McKinsey: How the world s most improveed school systems keep geqng beler 20 länder världen över som förändrats i posirv riktning under en sexårsperiod Poor Fair Good Great - Exellent A system can make significant gains from wherever it starts and these gains can be achieved in as short as six years Each stage of the school system improvement journey is associated with a unique set of intervenrons, from poor to fair to good to great to excellent
The engine of sustained and conjnuous improvement from good performance onwards is collaborajve professional pracjce CollaboraJve pracjce is school professionals working with each other to improve their pracjce Study groups, professional learning communires using research and data Teachers visirng each other's class rooms Teachers doing demonstraron lessons together and jointlesson- planning Teachers mentoring and coaching each other and working with specialist coaches and principals on instrucronal pracrce Schools, subject groups, or system developing a consensus model of good pracrce Teacher and leaders reviewing student performance data together and jointly developing solurons
Skolutveckling och styrning på systemnivå Dålig Tät central kontroll Ganska bra Minimera variaronen i arbetssäl mellan lärare och skolor och mellan skolor Bra Mycket bra Utmärkt Vida riktlinjer för undervisning och lärprocesser KreaRvt innovaronsarbete leds av medarbetare på skolan
Lednings och styrningsformer Styrning och ledning av första ordningen genom direkt övervakning, Styrning och ledning av andra ordningen genom planer och rurner samt Styrning och ledning av tredje ordningen består av gemensamma föreställningar och förståelser som medarbetare använder för al förstå en situaron och som underlag för beslut och handling. (Perrow)
Förekomst av ledarskapsbegrepp i procent åren 2009 2011 (N=184) Dialog/Utmanande möte Förståelse av vardagsverksamheten Fortlöpande utvecklingsarbete Fånga upp problem, dilemman Lyhörd för medarbetarnas behov och perspekrv Lära om och urfrån den egna vardagsprakrken Vägledande helhet Lyhörd för barnens behov och perspekrv Leda det gemensamma lärandet Förklara/hävda skolans uppdrag VariaRon som underlag för lärande Kopplingen mellan process och resultat Ange tydliga mål Kurser, föreläsningar Måluppfyllelse InformaRon Leda pedagogens görande UppräLa arbetsplaner för lika görande VariaRon för al möta kundens önskemål Projekt Kontroll Kundnöjdhet Upptäcka/påtala brister Marknadsföring Konkurrens 4 9 14 16 16 18 20 20 27 31 34 45 44 49 62 64 71 74 73 79 78 80 85 84 86
Differens mellan ledarskapsbegrepp år 2009 och 2011 Dialog/Utmanande möte Fortlöpande utvecklingsarbete Lyhörd för barnens behov och perspekjv Förklara/hävda skolans uppdrag Förståelse av vardagsverksamheten Leda det gemensamma lärandet Vägledande helhet Fånga upp problem, dilemman Lära om och ujfrån den egna vardagsprakjken InformaJon Marknadsföring Kopplingen mellan process och resultat Konkurrens Lyhörd för medarbetarnas behov och perspekjv Ange tydliga mål Kontroll Leda pedagogens görande Upptäcka/påtala brister VariaJon för av möta kundens önskemål Måluppfyllelse UppräVa arbetsplaner för lika görande Kurser, föreläsningar Projekt VariaJon som underlag för lärande Kundnöjdhet - 20-15 - 10-5 0 5 10 15 20
FILL- resultat Ledarskap Skolledarskap urfrån el lärarperspekrv Tydlighet. Helhet delar God förståelse av vardagsverksamheten Skolledarskap urfrån el skolledarperspekrv Bidra med helheten EL inifrånperspekrv på lärande och utveckling
Skolledarskapet Från al planera och organisera lärares görande Rll AL leda det gemensamma lärandet om undervisning och lärande Fördjupa den gemensamma förståelsen av uppdraget
Skolledaren Coachning av lärare baserad på lekronsbesök Organisera och leda skolans gemensamma kunskapsbildning om lärande och undervisning
Det beror på!? Vad beror det på? Vad man vill uppnå Utvecklingsfas Vilka resultat man uppnår Vilken helhetsidé som präglar den pedagogiska verksamheten
OrganisaJon Stor Utvecklingsfaser (Grainer) Formalitetskris? Tillväxt genom lärande Kontrollkris Tillväxt genom samarbete Självständighetskris Tillväxt genom samordning Ledarskaps- kris Tillväxt genom styrning Tillväxt genom delegering Liten Ung Tillväxt genom krearvitet Gammal Ålder
Omvärlden är nöjd Medskapande Tydlig med helhet (Handlingskradig) Medarbetaren är missnöjd (Medskapande) Tydlig med helhet Medarbetaren är nöjd (Föreskrivande) Tydlig med delar Handlingskradig Föreskrivande Tydlig med delar (Handlingskradig) Omvärlden är missnöjd
RelaJonsinriktad SituaJonsanpassat ledarskap (Hersey & Blanchard) Samråda Övertyga Instruera Delegera Sakinriktad Mogen: Kan och vill Omogen: Kan inte, vill inte
Slutsatser Den pedagogiska helheten på en skola har stor betydelse för vilka resultat olika arbetssäl leder Rll. Betydelsen av en helhetsidé för skolutveckling för skolledarskapets u{ormning och resultat VISKA
Helhetens betydelse för resultat och förverkligande av uppdraget EL och samma arbetssäl ger olika resultat beroende på dess överensstämmelse (kongruens) med skolans, arbetslagets eller pedagogens pedagogiska grundmönster. Olika pedagogiska grundmönster som vilar på skilda teorier om lärande leder Rll olika kvaliteter i barns kunskapsbildning och utveckling.
En mix av helhetsidéer eller en mer renodlad helhetsidé som man ibland gör medvetna avvikelser ifrån.
Ö- vik: Koppling mellan kvaliteten i helhetsidén (processen) och meritvärden Helhetprocess kat Ackumulerade differenser mellan residualvärden Ackumulerade differenser mellan meritvärden 2006-2009 2003-2009 2006-2009 2003-2009 1 (5 skolor) 5,00-8,20 6,12-8,24 2 (3 skolor -9,33-20,67-1,77-21,93 3 (2 skolor) 7,50-7,00 10,50,20
Helhetsidé Vision Verksamhetsidé - > Förebygger och åtgärdar störningar. Anpassar omvärlden påverkar u{ormningen av stabiliserar och påverkar??? Pedagogiska verksamheten!!! - >? ligger Rll grund för lärandet i Störningar = påverkar utvecklingsbehov Anpassar verksamheten vägleder och utvecklar Arbets- OrganisaJonen skapar förutsälningar för - > påverkar u{ormningen av <- Utvecklings- OrganisaJonen - >
Kvalitet i utvecklingsorganisajonen och meritvärden Ackumulerade differenser mellan residualvärden Ackumulerade differenser mellan meritvärden Utvecklingsorganisation 2006-2009 2003-2009 2006-2009 2003-2009 Hög kvalitet (5 skolor) 5,00-8,20 6,12-8,24 Låg kvalitet (5 skolor) -2,60-15,20 3,14-13,08
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som Kvalitetshöjande utvecklingskrad Hinder för utveckling
OrganisaRoner som instrument för styrning och kontroll En organisaron skapas (av dess huvudmän) och designas som el instrument för al uppnå vissa bestämda syden OrganisaRonen ses som el system av resurser, som skall användas så effekrvt och raronellt som möjligt för al uppnå nylomaximering Medveten kalkylering med explicita mål föregår handling. OrganisaRonen måste planeras, styras och kontrolleras, och forskningens roll är al utveckla och utvärdera instrument för dela. Stark fokus på det explicita och konkreta
OrganisaRoner som sociala system av mening och innebörd OrganisaRoner är sociala gemenskaper som hålls samman av gemensam förståelse av verksamheten: uppgid, roller och arbetssäl. Myter och moderörelser har betydelse för val av strategier och metoder. Handlingar (inte planer) är centrala. Människor handlar i enlighet med sin förståelse av verkligheten. Överväganden kan föregå handling, men lika vikrga är reflekroner eder handlingen. AV leda och organisera innebär av få Jll stånd lärprocesser, där de gemensam förståelse utvecklas och förändras. Förtroende ersäver Jll betydande del kontroll. Fokus på den subjek?va verkligheten
Vägledande helhet? Helhet Händelse Händelse Agerande
Katrinelunds vision: En personlig skola med trygg atmosfär med människor som ges förutsälningar al möta framrden med kunskaper, Rllförsikt och nyfikenhet.
Katrinelunds pedagogiska helhetsidé Vårt arbete präglas av al: Vi intresserar oss för och försöker förstå elevernas tänkande och förståelse. Vi skapar intressanta lekroner genom al utmana elevernas föreställningar Vi vågar utmana oss själva för al ständigt lära och utvecklas. Vi utvecklar verksamheten genom forskning urfrån vårt vardagsarbete. (modell- /forskar skola)