Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Relevanta dokument
Bedriver utbildningar och sprider kunskap om autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd.

Hur ska jag gå till väga för att få det att funka för mitt barn i skolan?

AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDETS SKOLPLATTFORM

Autism- och Aspergerförbundets undersökning om skolan. Genomförd våren 2013

Situationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

rin Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Gårdstensskolan 4-9 i Göteborgs kommun Beslut Göteborgs kommun

Fysisk och psykosocial miljö

Rapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet

Beslut för förskoleklass och grundskola

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Inte en skola för alla Resultat från Riksföreningen Autisms skolenkät

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Sammanställning RFA:s skolenkät Totalt har inkommit 462 svar i gruppen grundskola

Föräldrar år 3 Föräldrar år 6

Beslut för grundsärskola

Utbildningsinspektion i Haganässkolan Förskoleklass, grundskola årskurs 1 5, särskola årskurs 1 6

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Rapport. Medlemsundersökning om LSS-insatser. Autism- och Aspergerförbundet

Samverkan för bästa skola

Elevhälsoplan Svenstaviks skola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Föräldraråd

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

Beslut för grundsärskola

Till förvaltningens uppgifter hör att bereda ärenden som ska fattas beslut om i BUN.

Beslut för grundsärskola

Grundskolan och fritidshem

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Beslut för grundsärskola

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Yttrande över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter, U2017/01365/UH

Beslut för grundsärskola

r'n Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Brage- skola och språkförskola belägen i Sollentuna kommun Beslut

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Isabell Hellerstedt. 50% skolkurator 50% biträdande rektor. Kontaktuppgifter: ,

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Beslut för grundsärskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola

Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Tertialbokslut 1 jan-apr 2014 för utbildningsnämnden

Örebro kommun. Örebro skolenkät Föräldrar grundskola - Hovstaskolan F-3 48 svar (Svarsfrekvens: 77 procent)

UN 2016/1136 UN 2018/3001 Antagen av utbildningsnämnden , reviderad av utbildningsnämnden , 79

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Svensk författningssamling

Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1

Beslut för grundsärskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Terminsbetyg i årskurs 6, våren 2016

Beslut för grundsärskola

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014. Introduktionsprogrammen

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola.

Välkomna hit! Besök våra utställare. Fyll i utvärdering

Ekerö kommun Drottningholmskolan - Elever åk 6. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 86%

Ekerö kommun Träkvista skola - Elever åk 6. VågaVisa Kvalitetsuppföljning med enkäter svar, 86%

Trygghet och trivsel

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola

Sammanfattning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Kommunens mål hur har det gått?... 1

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Redovisning av elevfrånvaron vårterminen 2014

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Hjälpredan. Utvecklingsstörning

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

Zarah Melander,

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Digitalisering i skolan

Beslut för grundsärskola

Skolundersökning Järfälla, Lidingö, Sigtuna, Solna, Upplands Bro

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Beslut för grundsärskola

Örebro kommun. Örebro skolenkät Hovstaskolan 66 respondenter (Svarsfrekvens: 58 procent) Genomförd av CMA Research AB Maj 2015

Skolan är till för ditt barn

Framgångsfaktorer för inkludering

Nationella styrdokument

Kvalitetsanalys. Tranängskolan 7-9

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2018/19 Sammanfattning

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport

Beslut för förskoleklass och grundskola

Skolan är till för ditt barn

Skolenkäten våren 2016

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Transkript:

Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 218--16

Inledande ord I kontakten med våra medlemmar, och även på andra sätt, får vi information om att skolan fortfarande inte fungerar för många barn med autism. Vi ser nu i denna enkät att måluppfyllelsen för ämnena svenska, engelska och matematik är fortsatt låg, %. För grundsärskolan så låg som 32 %. När vi tittar på siffrorna för frånvaro blir bilden ännu dystrare. I vår förra enkät (216) låg frånvaron på 6 %, alla skolformer inräknade. Den har nu ökat till 52 %. Det är i grundskolan och grundsärskolan som frånvaron har ökat sen förra enkäten, och något som är särskilt anmärkningsvärt är att det redan i grundskolans åk 1-3 är många barn som har frånvaro, 55 %. Detta är en klar försämring sen förra enkäten. De största könsskillnaderna ser vi i åk -9 där flickor har betydligt högre frånvaro än pojkar, både i grundskolan och i grundsärskolan. Enkäten ger starkt stöd för de frågor vi driver om ökad kunskap om autism, läroplanernas innehåll, tidiga individanpassade insatser, fysisk/social/pedagogisk tillgänglighet, resurstilldelning m m. I den nya delen om förskolan ser vi att behovet av förbättring är stort även där. Det krävs skyndsamma och ordentliga krafttag nu! Alldeles för många barn med autism har hamnat i utanförskap och ohälsa, och för varje dag som går utan agerande blir de fler. Anne Lönnermark, ordförande Autism- och Aspergerförbundet Copyright (c) 218 Demoskop AB 2

Om undersökningen 3

Om undersökningen Syfte Metod Målgrupp Antal intervjuer Att undersöka hur skolgången fungerar för barn med Aspergers syndrom och autism. Webbundersökning Medlemmar i Autism- och Aspergerförbundet med barn i åldern 2 21 år som går i förskola, förskoleklass, grundskola eller gymnasieskola och som diagnostiserats med autism eller Aspergers syndrom. 1 921 intervjuer 18 intervjuer Del 1 Förskola 1 3 intervjuer Del II Förskoleklass, grundskola och gymnasiet Fältperiod 13 februari 2 februari 218 Ansvariga Anders Lindholm Lin Strindlund Copyright (c) 218 Demoskop AB

Sammanfattning Få flickor med diagnos autism i förskolan och få barn går i en grupp för barn med autism I förskolan är 15 procent av målgruppen flickor, och totalt är det endast procent som går i särskola/särskild grupp. Från förskoleklass och uppåt stiger andelarna till 25 respektive 2 procent. Knappt hälften anser att förskolan har utformat det stöd barnet behöver Åtta av tio anser att barnet har behov av stöd för att klara målen i förskolan. Tre av tio anser att stödet fungerar dåligt. Uppföljningen och utvärderingen av stödet anses fungera bra av fyra av tio. Bildstöd och mer tid vanligaste stödet på förskolan Copyright (c) 218 Demoskop AB Två av tre har tillgång till bildstöd i förskolan. En knapp majoritet av barnen får mer tid på sig. För hälften av barnen får personalen extern handledning. För fyra av tio görs anpassningar i miljön, erbjuds egen resursperson, ges stöd av specialpedagog eller en resursperson för gruppen. Ett av fyra barn får stöd för egen kommunikation, exempelvis AKK. Ett av fem barn har tillgång till hjälpmedel och utrustning. 5

Sammanfattning Ett av fem barn i förskolan har diagnostiserats med intellektuell funktionsnedsättning Av förskolebarnen är det ett av fem som har diagnos och därmed senare kommer tillhöra grundsärskolan. Av de som har diagnostiserats väljer två av tre att gå kvar i förskolan för att sedan börja grundsärklass vid sju eller åtta års ålder. De flesta skulle föredra att gå i förskoleklass inom grundsärskolans verksamhet om det vore möjligt. Hälften känner inte till om det skulle vara möjligt att av kommunen erbjudas det alternativ man föredrar. Endast en dryg tiondel har vetskap om att de skulle kunna få det alternativ man önskar sig. Hälften av barnen från förskoleklass och uppåt har frånvaro Frånvaro som inte beror på sjukdom eller beviljad ledighet ökar successivt upp till årskurs 9, men sjunker sedan något igen i gymnasiet. Frånvaron är påtagligt högre bland dem som inte går i särskild skolform. En av tio har varit frånvarande minst 21 dagar, för dessa finns en plan om återgång till skolan för en knapp majoritet. Copyright (c) 218 Demoskop AB 6

Sammanfattning Bristande autismkompetens och anpassning främsta skälen till frånvaro Bland dem med särskilt lång frånvaro är det en knapp majoritet som anger bristande autismkompetens och bristande anpassning som främsta skäl. Hälften menar att det beror på bristande stöd i sociala situationer och i lärarsituationer. Åtta av tio har behov av särskilt stöd Från förskoleklass och uppåt är det åtta av tio som har behov av särskilt stöd, andelen är marginellt lägre på gymnasiet. Två av tre har ett åtgärdsprogram För en av fyra har det upprättats ett åtgärdsprogram under det senaste året. En av fyra saknar åtgärdsprogram, och en dryg tiondel känner inte till om det finns ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram är något vanligare för pojkar än för flickor och det är mindre vanligt inom förskoleklass och gymnasium. Åtgärdsprogrammen utgår i huvudsak från det som framkommit i en pedagogisk utredning. En av fem anser inte att åtgärdsprogrammet tillgodoser barnets behov, i störst utsträckning tillgodoses behoven inom förskoleklass. Det är även två av tre som har anpassningar inom den vanliga undervisningen. Copyright (c) 218 Demoskop AB

Sammanfattning Två av tre har extra anpassningar Extra anpassningar är minst vanligt på gymnasiet. I en majoritet av fallen har en specialpedagog varit delaktig i utformningen av anpassningen. Hälften har anpassning av pedagogik, underskott av anpassning Andra relativt vanliga anpassningar är anpassade läromedel, stöd av specialpedagog, resursperson och anpassad studiegång. Med undantag av anpassad studiegång är det ett underskott av de olika anpassningsåtgärderna, d v s det är färre som har anpassningen än som efterfrågar den. Stora skillnader i anpassningar Beroende på skolform och klass finns stora skillnaden i anpassningar. Resursperson är särskilt vanliga inom förskoleklass. Anpassad studiegång är vanligast i högre klasser. Copyright (c) 218 Demoskop AB 8

Sammanfattning Hälften nöjda med samverkan, men tveksamheter avseende stöd Hälften anser att samverkan mellan skolan och föräldrarna fungerar bra. Något färre är nöjda med det stöd som barnet får av skolan och med hur barnet trivs i skolan. De som har barnen i särskild skolform är genomgående mer nöjda. Färre än hälften har godkända betyg Andelen med godkända betyg är lägst inom särskild skolform. Godkända betyg är vanligast på gymnasiet. Pysparagrafen är i stort okänd. Få känner till att den har tillämpats. Copyright (c) 218 Demoskop AB 9

1 Skolplacering

Skolplacering Var är barnet placerat? Andel i % Samtliga Pojke Flicka Förskola 9 5 Förskola i grupp för barn med autism (och andra funktionsnedsättningar) 1 1 Förskoleklass 3 Förskoleklass för barn med autism (och andra funktionsnedsättningar) Årskurs 1 till 3 grundskola 1 15 13 Årskurs 1 till 3 grundsärskola 3 3 2 Årskurs 1 till 3 läser enligt grundsärskolans läroplan men integrerad i grundskola Årskurs till 6 grundskola 18 19 15 Årskurs till 6 grundsärskola 3 3 3 Årskurs till 6 läser enligt grundsärskolans läroplan men integrerad i grundskola 1 1 1 Årskurs till 9 grundskola 1 16 22 Årskurs till 9 grundsärskola 3 3 Årskurs till 9 läser enligt grundsärskolans läroplan men integrerad i grundskola 1 1 1 Gymnasieskola 1 9 13 Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola integrerad i gymnasieskola 1 1 1 Annat 13 12 13 Bas: Samtliga, 1 921 intervjuer 11

12 Del I Förskola

Målgruppen Pojke 8 Flicka 15 I grupp för barn med autism I vanlig förskolegrupp 93 Storstadsområden 5 Övriga stadsområden 3 Övriga landet 1 2 6 8 1 % Bas: Samtliga, 18 intervjuer 13

1 Stöd i förskolan

Uppfattning om stödet i förskolan Hur väl anser du att förskolan? har kartlagt och bedömt ditt barns behov av stöd 2 21 2 1 13 2 har utformat det stöd barnet behöver 25 21 2 15 1 2 har följt upp och utvärderat stödet 21 18 26 1 19 2 % 2% % 6% 8% 1% 5 Mycket bra 3 2 1 Mycket dåligt Ej svar Bas: Samtliga,18 intervjuer 15

Stort behov av extra stöd för barn i förskolan I vilken utsträckning anser du att ditt barn har behov av stöd för att klara målen i förskolan? Samtliga 5 3 15 1 Pojke 5 31 15 31 Flicka 8 3 15 I grupp för barn med autism 85 8 8 I vanlig förskolegrupp 32 16 1 Storstadsområden 53 3 1 3 Övriga stadsområden 1 31 2 Övriga landet 59 29 12 % 2% % 6% 8% 1% I mycket stor utsträckning I ganska stor utsträckning I liten utsträckning Inte alls Vet ej Bas: Samtliga, 18 intervjuer 16

Flickor har generellt större tillgång till stödfunktioner än pojkar Vad av följande har ditt barn tillgång till som stöd på förskolan? Flera svar är möjliga. % 1 Samtliga 8 Pojke Flicka 6 Exempel på annat: Stöd av psykolog, Specialpedagog vid vissa tillfällen, Anpassad kost, Språkförskola med logoped och specialpedagoger, PECS och IBT 2 6 55 9 2 39 39 3 Bildstöd eller annat ( ) Barnet får mer tid på sig ( ) Personalen får extern handledning ( ) Anpassningar i miljön ( ) Egen resursperson ( ) Stöd av specialpedagog ( ) Resursperson för barngruppen ( ) 23 2 Stöd för barnets egen kommunikation till exempel AKK Hjälpmedel /utrustning 13 Annat, nämligen Bas: Samtliga, 18 intervjuer 1

Tillgång till stöd i landet Vad av följande har ditt barn tillgång till som stöd på förskolan? Flera svar är möjliga. % 1 8 Samtliga Storstadsområden Övriga stadsområden 6 Övriga landet 2 6 55 9 2 39 39 3 Bildstöd eller annat ( ) Barnet får mer tid på sig ( ) Personalen får extern handledning ( ) Anpassningar i miljön ( ) Egen resursperson ( ) Stöd av specialpedagog ( ) Resursperson för barngruppen ( ) 23 2 Stöd för barnets egen kommunikation till exempel AKK Hjälpmedel /utrustning 13 Annat Bas: Samtliga, 18 intervjuer 18

19 Efter förskolan

Majoriteten kommer inte tillhöra grundsärskolan Går ditt barn i förskola och har diagnostiserats med intellektuell funktionsnedsättning och därmed kommer att tillhöra grundsärskolan senare? Samtliga 8 19 Pojke 18 5 Flicka 8 22 Storstadsområden 81 15 Övriga stadsområden 26 Övriga landet 82 18 % 2% % 6% 8% 1% Nej Ja Ej svar Bas: Samtliga, 18 intervjuer 2

En majoritet väljer att gå kvar i förskolan % 1 Hur planerar du för skolstarten eftersom ditt barn kommer att tillhöra grundsärskolan senare? (Med anledning av att förskoleklassen blir obligatorisk läsåret 218/219.) 8 6 6 2 2 Gå kvar ett eller två år i förskolan, för att börja i åk 1 i grundsärskolan vid eller 8 års ålder. Gå i förskolan t o m 6 år, därefter ett år i förskoleklass för att sedan börja i grundsärskolan vid års ålder. 9 Ej svar Bas: Om diagnos intellektuell funktionsnedsättning, 33 intervjuer 21

Stor önskan om att gå i förskoleklass inom grundsärskolans verksamhet Om möjligheten fanns, skulle du vilja att ditt barn kunde gå i förskoleklass inom grundsärskolans verksamhet och sedan fortsätta där? Vet ej 3% Nej 6% Ja 6% Bas: Om diagnos intellektuell funktionsnedsättning, 33 intervjuer 22

Kommuner lever inte upp till önskemål Kan er kommun erbjuda det alternativ ni önskar (enligt föregående fråga)? Ja 12% Vet ej 9% Nej 39% Bas: Om diagnos intellektuell funktionsnedsättning, 33 intervjuer 23

Del II Förskoleklass, grundskola och gymnasiet 2

Målgruppen Pojke Flicka 25 1 Grundskola Grundskola pojke Grundskola flicka 16 9 6 Grundsärskola Grundsärskola pojke Grundsärskola flicka 3 1 1 Gymnasieskola Gymnasieskola pojke Gymnasieskola flicka 8 13 Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola pojke Gymnasiesärskola flicka Storstadsområden Övriga stadsområden Övriga landet 6 2 16 39 36 2 6 8 1 % Bas: Samtliga, 1 3 intervjuer 25

26 Frånvaro

Samtliga Grundskola* Åk 1-3 Pojkar Flickor Årskurs - 6 Pojkar Flickor Årskurs - 9 Pojkar Flickor Grundsärskola Åk 1-3 särskola Pojkar Flickor Årskurs - 6 särskola Pojkar Flickor Årskurs - 9 särskola Pojkar Flickor Gymnasieskola Gymnasieskola pojke Gymnasieskola flicka Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola pojke Gymnasiesärskola flicka 18 2 29 25 25 Frånvaro Har barnet, under det senaste året uteblivit från lektioner av andra skäl än sjukdomsfrånvaro eller annan beviljad ledighet? 32 3 29 31 3 32 36 1 52 58 55 51 5 56 56 5 2 6 8 1% 61 6 6 6 65 8 Ja Bas: Samtliga, 1 3 intervjuer *Inklusive förskoleklass 2

Flickor i äldre åldersgrupper har längst frånvaro Ungefär hur stor frånvaro har barnet haft under det senaste året av andra skäl än sjukdom eller annan beviljad ledighet? Samtliga 8 1 1 1 Grundskola 2 11 16 8 8 15 Grundskola 1-3 5 1 1 6 6 9 Pojkar 9 16 15 6 6 8 Flickor 33 22 22 6 1 Årskurs - 6 3 1 16 1 15 Pojkar 11 16 6 11 13 Flickor 39 8 21 6 5 21 Årskurs - 9 35 1 13 11 8 2 Pojkar 1 12 1 6 22 Flickor 22 9 16 12 12 3 % 2% % 6% 8% 1% Inte uteblivit Någon enstaka gång 2-1 dagar 11-2 dagar 21 - dagar 1 dagar eller längre Ej svar Bas: Samtliga, 1 3 intervjuer 28

Längst frånvaro bland barn gymnasieskola Ungefär hur stor frånvaro har barnet haft under det senaste året av andra skäl än sjukdom eller annan beviljad ledighet? Samtliga Grundsärskola 1-3 Pojkar Flickor Årskurs - 6 särskola Pojkar Flickor Årskurs - 9 särskola Pojkar Flickor Gymnasieskola Gymnasieskola pojke Gymnasieskola flicka Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola pojke Gymnasiesärskola flicka 8 6 59 6 5 5 82 68 1 69 66 68 8 9 9 11 1 1 1 1 1 16 1 2 18 3 18 3 1 6 19 2 5 18 6 6 12 8 2 2 9 222 8 16 9 8 8 21 12 8 18 1 1 21 5 8 5 8 5 5 8 5 1 11 % 2% % 6% 8% 1% Inte uteblivit Någon enstaka gång 2-1 dagar 11-2 dagar 21 - dagar 1 dagar eller längre Ej svar Bas: Samtliga, 1 3 intervjuer 29

Knappt hälften har varit bort minst fyra veckor Har barnet av andra skäl än sjukdom eller annan beviljad ledighet under det senaste året varit borta någon sammanhängande period av minst fyra veckor? Grupper med mindre än 1 svar visas ej Samtliga Grundskola 1-3 Pojkar Flickor Årskurs - 6 Pojkar Flickor Årskurs - 9 Pojkar Flickor Årskurs - 9 särskola Gymnasieskola Gymnasieskola pojke Gymnasieskola flicka Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola 23 8 36 31 55 5 2 55 53 6 2 6 56 5 51 6 69 5 55 58 5 58 53 53 2 1 8 % 2% % 6% 8% 1% Ja Nej Ej svar Bas: Om frånvaro minst 21 dagar, 363 intervjuer 3

Samtliga Grundskola Grundskola 1-3 Pojkar Flickor Årskurs - 6 Pojkar Flickor Årskurs - 9 Pojkar Flickor Längre frånvaro vanligare bland äldre Har barnet av andra skäl än sjukdom eller annan beviljad ledighet under det senaste året varit borta någon sammanhängande period av minst fyra veckor? 5 9 1 11 11 1 1 Ja 1 1 1 Grundsärskola Grundsärskola 1-3 Pojkar Flickor Årskurs - 6 särskola Pojkar Flickor Årskurs - 9 särskola Pojkar Flickor 1 2 2 5 5 8 12 18 Gymnasieskola Gymnasieskola pojkar Gymnasieskola flickor Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola pojkar Gymnasiesärskola flickor 5 8 1 1 1 2 % Bas: Samtliga, 1 3 intervjuer 31

Över hälften har en upprättad plan för återgång till skolan Finns det en plan upprättad för återgång till skolan för ditt barn? Vet ej/ej svar 11% Ja 56% Nej 33% Bas: Om frånvaro minst veckor, 15 intervjuer 32

Bristande autismkompetens och anpassning upplevs som betydande orsaker till frånvaro Vad uppfattar du att skolfrånvaron i första hand berott på? Flera svar är möjliga. % 1 8 Samtliga Grundskola 1-3 Grundsärskola 1-3 Årskurs - 6 Årskurs - 6 särskola Årskurs - 9 Årskurs - 9 särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola 6 Exempel på annat: Trötthet, oroskänslor, ångest, depression, för mycket ljud och för stor grupp, för få resurser i form av personal 2 58 58 5 51 3 29 Bristande autismkompetens hos personalen Bristande anpassning av skolmiljön Bristande stöd i sociala situationer Bristande stöd i lärsituationer Annat, nämligen Att nyckelperson på skolan inte varit närvarande 13 Mobbning, kränkande behandling 2 Ej svar Bas: Om uteblivit från lektioner, 93 intervjuer 33

3 Stöd i skolan

Stort behov av särskilt stöd I vilken utsträckning anser du att ditt barn har behov av särskilt stöd (OBS, ej extra anpassningar) för att klara målen för undervisningen? Samtliga 3 18 35 3 1 Grundskola 3 19 38 38 1 Grundskola pojke 3 18 3 1 Grundskola flicka 21 1 3 Grundsärskola 2 6 2 Grundsärskola pojke 1 5 28 66 1 Grundsärskola flicka 2 25 Gymnasieskola 32 3 28 2 Gymnasieskola pojke 2 36 39 22 1 Gymnasieskola flicka 23 26 Gymnasiesärskola 1 6 31 61 1 Gymnasiesärskola pojke 1 31 6 Gymnasiesärskola flicka 1 29 5 % 2% % 6% 8% 1% Inte alls I liten utsträckning I ganska stor utsträckning I mycket stor utsträckning Ej svar Bas: Samtliga, 1 3 intervjuer 35

Ungefär hälften har genomgått en pedagogisk utredning Har en pedagogisk utredning av barnets behov av särskilt stöd genomförts i skolan som grund för hur stödet i skolan ska utformas för att gynna ditt barns lärande och utveckling? Samtliga 3 6 1 Grundskola 3 Grundskola pojke 51 28 Grundskola flicka 39 39 Grundsärskola 59 19 2 Grundsärskola pojke 56 2 3 Grundsärskola flicka 5 15 Gymnasieskola 38 3 Gymnasieskola pojke 1 3 3 Gymnasieskola flicka 3 5 Gymnasiesärskola 26 Gymnasiesärskola 52 22 5 Gymnasiesärskola flicka 3 39 % 2% % 6% 8% 1% Ja Nej Utredning pågår Vet ej/ej svar Bas: Samtliga, 1 3 intervjuer 36

Cirka en av fyra saknar åtgärdsprogram Finns ett åtgärdsprogram för ditt barn? Samtliga 2 2 12 Grundskola 5 23 22 9 Grundskola pojke 8 2 2 Grundskola flicka 1 21 28 9 Grundsärskola 38 21 2 22 Grundsärskola pojke 35 2 23 21 Grundsärskola flicka 9 26 8 1 Gymnasieskola 2 2 3 12 Gymnasieskola pojke 25 28 8 Gymnasieskola flicka 2 2 36 16 Gymnasiesärskola 26 26 25 23 Gymnasiesärskola 31 2 23 18 Gymnasiesärskola flicka 18 29 32 21 % 2% % 6% 8% 1% Ja, upprättat under innevarande läsår Ja, men upprättat tidigare Nej Vet ej/ej svar Bas: Samtliga, 1 3 intervjuer 3

Åtgärdsprogrammet utgår i stor utsträckning från det som framkommit i utredningen Om åtgärdsprogram: Utgår åtgärdsprogrammet från det som framkommit i en pedagogisk utredning av barnet? Samtliga 52 2 2 Grundskola 9 25 25 Grundskola pojke 51 23 25 Grundskola flicka 3 33 2 Grundsärskola 6 1 19 Grundsärskola pojke 65 15 2 Grundsärskola flicka 3 13 15 Gymnasieskola 6 3 21 Gymnasieskola pojke 5 29 21 Gymnasieskola flicka 38 15 Gymnasiesärskola 6 12 2 Gymnasiesärskola 58 13 29 Gymnasiesärskola flicka 85 8 8 % 2% % 6% 8% 1% Ja Nej Vet ej/ej svar Bas: Om åtgärdsprogram, 1 116 intervjuer 38

Störst nöjdhet hos barn grundsärskola Om åtgärdsprogram: Anser du att åtgärdsprogrammet tillgodoser barnets behov? Samtliga 21 5 21 Grundskola 1 56 23 Grundskola pojke 19 55 23 Grundskola flicka 1 5 25 Grundsärskola 6 11 Grundsärskola pojke 2 3 12 3 Grundsärskola flicka 5 8 3 Gymnasieskola 19 53 23 5 Gymnasieskola pojke 21 5 25 Gymnasieskola flicka 18 59 18 6 Gymnasiesärskola 28 6 1 2 Gymnasiesärskola 2 6 11 Gymnasiesärskola flicka 38 6 8 8 % 2% % 6% 8% 1% Ja, till fullo. Ja, till viss del. Nej Vet ej/ej svar Bas: Om åtgärdsprogram, 1 116 intervjuer 39

Mindre vanligt med extra anpassningar i gymnasiet Har ditt barn extra anpassningar inom den vanliga undervisningen? (Exempelvis individuellt anpassat schema med t.ex. bildstöd, val av plats i klassrummet, muntliga prov.) OBS, ej särskilt stöd. Samtliga 6 2 Grundskola 1 23 5 Grundskola pojke 2 2 Grundskola flicka 3 23 Grundsärskola 68 21 11 Grundsärskola pojke 69 22 9 Grundsärskola flicka 5 1 8 Gymnasieskola 5 8 Gymnasieskola pojke 3 52 Gymnasieskola flicka 5 3 3 Gymnasiesärskola 56 35 9 Gymnasiesärskola 6 31 5 Gymnasiesärskola flicka 6 6 % 2% % 6% 8% 1% Ja Nej Vet ej/ej svar Bas: Samtliga, 1 3 intervjuer

Vanligare att specialpedagoger är delaktiga i extra anpassningar i vanlig skolform än i särskola Om har extra anpassningar: Har någon i elevhälsan exempelvis en specialpedagog, varit delaktig i utformningen av extra anpassningar? Samtliga 6 19 1 Grundskola 68 18 1 Grundskola pojke 68 1 15 Grundskola flicka 6 22 11 Grundsärskola 53 22 25 Grundsärskola pojke 53 22 25 Grundsärskola flicka 53 25 23 Gymnasieskola 62 22 16 Gymnasieskola pojke 65 1 18 Gymnasieskola flicka 58 32 11 Gymnasiesärskola 3 22 35 Gymnasiesärskola 5 16 39 Gymnasiesärskola flicka 31 6 23 % 2% % 6% 8% 1% Ja Nej Vet ej/ej svar Bas: Har extra anpassningar, 1 16 intervjuer 1

De extra anpassningarna följs ofta upp Har de extra anpassningarna dokumenterats och följts upp? Samtliga 6 16 2 Grundskola 6 1 23 Grundskola pojke 61 16 23 Grundskola flicka 56 21 23 Grundsärskola 62 31 Grundsärskola pojke 62 31 Grundsärskola flicka 62 1 29 Gymnasieskola 56 15 29 Gymnasieskola pojke 56 15 28 Gymnasieskola flicka 59 1 2 Gymnasiesärskola 59 11 3 Gymnasiesärskola 59 9 32 Gymnasiesärskola flicka 5 25 25 % 2% % 6% 8% 1% Ja Nej Vet ej/ej svar Bas: Om elevhälsan varit delaktig, 1 intervjuer 2

Obs. skala! Förväntningar gällande extra anpassningar uppfylls inte Vilka av följande extra anpassningar eller särskilda stöd i undervisningen har ditt barn idag? anser du att ditt barn bör ha för att skolarbetet ska fungera så bra som möjligt? % 8 Har ditt barn idag 6 Anser du att ditt barn bör ha för att skolarbetet ska fungera så bra som möjligt 2 6 51 Anpassning Anpassade av pedagogik( ) läromedel( ) 52 5 5 38 36 35 Stöd av Resursperson specialpedagog /speciallärare eller annan som arbetar 3129 Anpassad studiegång enligt beslut 3 26 Särskild undervisningsgrupp eller motsvarande 23 18 Enskild undervisning 11 1 9 2 Inget 6 Resursskola Hemundervisning Bas: Samtliga, 1 3 intervjuer 3

Föga skillnader i extra anpassningar mellan könen, med undantag för resursperson % 1 8 Vilka av följande extra anpassningar eller särskilda stöd i undervisningen har ditt barn idag? Flera svar är möjliga. Samtliga Pojke Flicka 6 2 51 Anpassning Anpassade av pedagogik( ) läromedel( ) 38 36 35 31 Stöd av specialpedagog /speciallärare eller annan som arbetar i elevhälsan Resursperson Anpassad studiegång enligt beslut 26 Särskild undervisningsgrupp eller motsvarande 18 Enskild undervisning 11 9 2 Inget Resursskola Hemundervisning Bas: Samtliga, 1 3 intervjuer

Anpassning av pedagogik och läromedel vanligast i grundsärskola, anpassad studiegång vanligast i gymnasiesärskola % 1 Vilka av följande extra anpassningar eller särskilda stöd i undervisningen har ditt barn idag? Flera svar är möjliga. Samtliga 8 Grundskola 6 Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola 2 51 Anpassning Anpassade av pedagogik( ) läromedel( ) 38 36 35 31 Stöd av specialpedagog /speciallärare eller annan som arbetar i elevhälsan Resursperson Anpassad studiegång enligt beslut 26 Särskild undervisningsgrupp eller motsvarande 18 Enskild undervisning 11 9 2 Inget Resursskola Hemundervisning Bas: Samtliga, 1 3 intervjuer 5

Anpassning och stöd starka önskemål Vilka av följande extra anpassningar eller särskilda stöd i undervisningen anser du att ditt barn bör ha för att skolarbetet ska fungera så bra som möjligt? Flera svar är möjliga. % 1 8 Samtliga Pojke Flicka 6 2 6 5 52 Anpassning Stöd av av pedagogik( ) specialpedagog /speciallärare eller annan som arbetar i elevhälsan Anpassade läromedel( ) 5 Resursperson 3 29 Särskild undervisningsgrupp eller motsvarande Anpassad studiegång enligt beslut 23 Enskild undervisning 1 6 Resursskola Hemundervisning Inget Bas: Samtliga, 1 3 intervjuer 6

Resursperson önskvärt för yngre barn Vilka av följande extra anpassningar eller särskilda stöd i undervisningen anser du att ditt barn bör ha för att skolarbetet ska fungera så bra som möjligt? Flera svar är möjliga. % 1 Samtliga 8 6 Grundskola Grundsärskola 2 6 5 52 Anpassning Stöd av av pedagogik( ) specialpedagog /speciallärare eller annan som arbetar i elevhälsan Anpassade läromedel( ) 5 Resursperson 3 29 Särskild undervisningsgrupp eller motsvarande Anpassad studiegång enligt beslut 23 Enskild undervisning Gymnasieskola Gymnasiesärskola 1 6 Resursskola Hemundervisning Inget Bas: Samtliga, 1 3 intervjuer

Samlad bedömning av stöd, samverkan och trivsel Hur bedömer du följande? Det stöd som ditt barn får av skolan 1 26 2 16 1 Samverkan mellan er föräldrar och skolan 23 2 2 15 Hur ditt barn trivs i skolan 18 26 26 15 11 % 2% % 6% 8% 1% 5 Mycket bra 3 2 1 Mycket dåligt Ej svar Bas: Samtliga,1 3intervjuer 8

9 Betyg

Knappt hälften är inte godkända i grundämnena Har barnets alla betyg i svenska, engelska och matematik varit godkända (minst E) under hösten? Samtliga 9 Grundskola 5 9 6 Grundskola pojke 6 5 Grundskola flicka 8 5 2 Grundsärskola 32 8 2 Grundsärskola pojke 33 52 15 Grundsärskola flicka 36 52 12 Gymnasieskola 5 39 Gymnasieskola pojke 6 36 Gymnasieskola flicka 5 5 Gymnasiesärskola 3 9 21 Gymnasiesärskola 26 53 21 Gymnasiesärskola flicka 6 5 % 2% % 6% 8% 1% Ja Nej Ej svar Bas: Samtliga exklusive Åk. 1-3, 1 269 intervjuer 5

Pysparagrafen tillämpas i liten utsträckning Har undantagsbestämmelsen (pysparagrafen) används vid betygsättningen av ditt barn? Samtliga 2 5 3 21 2 5 Grundskola 1 5 2 18 5 Grundskola pojke 1 6 3 28 1 Grundskola flicka 5 25 2 2 Grundsärskola 3 21 19 68 Grundsärskola pojke 1 21 63 Grundsärskola flicka 2 1 Gymnasieskola 1 5 3 1 28 6 Gymnasieskola pojke 1 5 3 18 31 2 Gymnasieskola flicka 1 3 1 26 6 Gymnasiesärskola 5 2 21 61 Gymnasiesärskola pojke 5 5 1 1 22 56 Gymnasiesärskola flicka 21 6 % 2% % 6% 8% 1% Ja, i alla ämnen Ja, i flera ämnen Ja, i ett ämne Nej, men det skulle behövas Nej, det behövs inte Vet inte/ej svar Bas: Samtliga exklusive Åk.1-3, 1 269 intervjuer 51