Grundskola, grundsärskola, fritidshem. Verksamhetsplan med rapport för (13)

Grundskola, grundsärskola, fritidshem Verksamhetsplan med rapport för 2015-16 1 (13)

Metadata om dokumentet Dokumentnamn Verksamhetsplan Dokumentägare Verksamhetschefer grundskola Författningsstöd Strategisk plan 2015-2017 Dokumentansvarig Helena Duroj Dokumenttyp Verksamhetsrapport Publicering Omfattar Grundskola, fritidshem, grundsärskola Beslutad 2016-xx-xx Bör revideras senast 2017-12-31 Beslutsinstans Verksamhetschef Diarienummer Revidering 1 2015- Revidering 2 Revidering 3

Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Förutsättningar... 4 2.1. Elever... 4 2.2. Personalresurser... 4 2.3. Mål i Nämndplan 2016... 4 2.4. Underlag... 5 3. Resultat och förbättringsområden... 6 3.1. Enheternas resultat... 6 3.2. Enheternas slutsatser... 9 3.3. Enheternas prioriteringar... 10 4. Skolkontorets förbättringsområden... 11 4.1. Förra årets förbättringsområden... 11 4.2. Nya förbättringsområden... 12

1. Inledning Enligt Skollagen 4 Kap. 3-6 ska varje huvudman inom skolväsendet, liksom varje förskola och skola, systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av personal och elever. På huvudmannanivå i Borlänge ingår dialog med enheterna, skolutveckling enligt Prio, uppföljning av nämndplanen med mera. Eftersom Borlänges skolor granskades av Skolinspektionen hösten 2015 har en stor del av föregående års arbete lagts på att förbättra våra brister och besvara Skolinspektionens förelägganden. Bristerna avsåg det systematiska kvalitetsarbetet och tillgången på studiehandledning. 2. Förutsättningar 2.1. Elever I november 2016 hade Borlänges kommunala grundskolor 5971 elever. Ungefär en tredjedel av dem hade annat modersmål än svenska. Det är 2232 barn som är inskrivna i fritidshem, och i grundsärskolan 79 elever. Elevantalet ökar i båda skolformerna, vilket i grundskolans fall huvudsakligen beror på immigration. Med anledning av det ökande elevantalet är lokalerna i många skolor för små och byggda för en annan typ av undervisning än den som vore bäst anpassad efter eleverna. Flera om- till- och nybyggnationer pågår och planeras enligt den lokalförsörjningsplan som tagits fram under året. 2.2. Personalresurser I de kommunala skolorna gick det i genomsnitt 11 elever per lärare under läsåret 2015-16. Hösten 2015 hade kommunen cirka 81 procent lärare med pedagogisk högskoleexamen, mot 87 procent för hela riket. Ett år senare är andelen behöriga något lägre, och sjunkande. Rekryteringen av utbildade lärare är en ständigt pågående process, och vi ser ingen snar förbättring av läget eftersom pensionsavgångarna kommer att vara stora de närmaste åren samtidigt som elevantalet ökar. Det fattas lärare i så gott som alla ämnen, i synnerhet i matematik och naturvetenskap, teknik, svenska som andraspråk, slöjd och specialpedagogik. Arbete pågår för att finna nya vägar att säkra kompetenserna. Pensionerade lärare erbjuds fortsatt tjänstgöring, och lärarstudenter kan ges möjlighet att arbeta under pågående utbildning. Ett projekt som bör ge resultat på lång sikt är anställningen av nyanlända akademiker som kompanjonlärare med sikte på kompletterande lärarutbildning. 2.3. Mål i Nämndplan 2016 Särskilt politiskt uppdrag från kommunfullmäktige Säkerställa att verksamheten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Säkerställa att elever i behov av särskilt stöd får det

Syfte med nämndens ansvarsområde Ge alla barn och elever de bästa förutsättningarna för att erövra sig kunskap och lära för livet Värna alla barns och elevers okränkbarhet och lika värde Mål för god ekonomisk hushållning Alla barn och elever har möjlighet att nå utbildningens mål o Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling Strategier Målmedvetet kvalitetsarbete i förskola och skola med verktyg såsom BRUK respektive Prio Höjning av personalens kompetens genom aktiv och långsiktig kompetensförsörjning och rekrytering samt kollegialt lärande, med tanke på behoven i Framtidens skola Välförankrade ekonomiska förutsättningar för förskola och skola genom tydlig kommunikation Stärkt dialog mellan medborgare, medarbetare och nämnd genom möten och digitala verktyg Nämndplanen följs upp i särskild ordning. Strategierna har följts upp två gånger av Skolkontoret genom internkontroll. På enhetsnivå syftar arbetsprocesserna till att nå så långt som möjligt i de uppdrag som kommunen formulerat i enlighet med de statliga målen. Enheternas verksamhetsrapporter utmynnar i förbättringsområden med siktet inställt på måluppfyllelse. 2.4. Underlag Årets verksamhetsrapporter från enheterna byggde på tidigare års mall, men med viss förenkling samt med följdfrågor för analysen av framgångar och motgångar. För att tydliggöra systematiken i kvalitetsarbetet och skapa kontinuitet kommer samma mall att användas under de närmaste åren, något som också rektorerna önskat. De underlag som varje skola behöver för att kunna sammanställa sin rapport är betyg och nationella prov kommungemensam elevenkät och självskattning för personalen (vartannat år) eventuella egna enkäter observationer utvärdering av förra årets förbättringsområden På skolenheterna involveras pedagogerna i att analysera sina resultat och fundera över frågorna i rapportmallen. Rektorerna vill att verksamhetsrapporten ska vara ett användbart verktyg för att förbättra verksamheten, och har kommit fram till att de behöver lägga in flera avstämningspunkter under läsåret för att få ett heltäckande underlag. Flera av dem anser att den nuvarande strukturen på kvalitetsarbetet, samt möjligheten att få hjälp med enkätundersökningar, ger goda förutsättningar att komma vidare i arbetet. Skolor som arbetat med Prio ser också detta som ett stöd i identifieringen av förbättringsområden.

Fritidshemmen arbetar parallellt med sin verksamhetsrapport på liknande vis. De får stöd i fritidshemsnätverket och flera av dem använder verktyget Bruk i sin utvärdering. Fritidshemmens personal har alltid haft svårt att ange sina resultat, eftersom de arbetar med icke mätbara kvaliteter, men genom att iaktta hur väl elevgruppen uppnår läroplanens förmågor blir det möjligt för dem att notera resultat som hör ihop med de nationella målen. Verksamhetsrapporterna kom in till Skolkontoret under höstterminen och har följts upp med en kvalitetsdialog på varje enhet och ett erfarenhetsutbyte på rektorsmöte. De slutsatser rektorerna har dragit är att kvalitetsarbetet bör pågå med avstämningar under hela läsåret så att pedagogerna ges återkommande tillfälle att delta i bedömningen av den egna verksamheten. 3. Resultat och förbättringsområden 3.1. Enheternas resultat 3.1.1. Grundskola Av samtliga elever (förutom de som saknar personnummer) som gick ut år 9 i kommunal grundskola våren 2016 var det närmare 63 procent som uppnådde kunskapskraven i alla ämnen, och 77 procent som var behöriga till ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om nyanlända elever räknas bort var det 70.5 procent som klarade alla ämnen, och 85 procent som var behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Elevernas genomsnittliga meritvärde våren 2016 i jämförelse med hela riket framgår av tabellen nedan. Genomsnittligt meritvärde år 9 jfr riket samtliga* 206.3 224.8 exkl nyanlända* 221.6 230.4 flickor* 218 238.4 pojkar* 194.4 212.3 Föräldrars utbildning: grsk-gymn 190.2 202 postgymn utb 234.5 248.8 Geografisk bakgrund: född i Sv av sv föräldr 228.8 233.7 född i Sv av utl föräldr 216.1 221.2 född i utl av utl föräldr 150.4 178.9 * = elever som saknar personnummer är undantagna Skillnaden mellan flickor och pojkar är något mindre än i riket som helhet, och är inte anmärkningsvärd eller genomgående. Tvärtom har vi i Borlänge ämnen och årskullar där pojkar presterar bättre än flickor. Orsakerna till det kan vara en skolprofil som lockar studiemotiverade pojkar, eller en årskull flickor där många valt en fristående

skola. Av tabellen framgår att den största skillnaden mellan elevkategorier varierar med födelseland, och den näst största varierar med föräldrarnas utbildningsbakgrund. Men vi har också exempel på att elever med mindre än fyra års skolgång har nått gymnasiebehörighet; på en skola var det 28 procent och på en annan nästan hälften. Detta är en stark prestation av både eleverna och deras predagoger. Analys I skolledarnas analys av vad som påverkat resultaten återkommer vissa faktorer hos så gott som samtliga. Att faktorer omnämns av många skolor säger i och för sig inget om styrkan i påverkan på varje skola. Men här tänker vi oss att de faktorer som omnämns dubbelt, både när de finns (positivt) och när de saknas (negativt) också har stark påverkanskraft. Följande faktorer är de som återkommer i enheternas analyser: Positiv påverkan Studiehandledning Samarbete modersmålslärare Bra lärare Gott om vuxenresurs Kollegialt lärande Kontinuitet Formativ bedömning Gemensam bedömning Höga förväntningar Relationsbygge Tillgång till IT som verktyg Negativ påverkan Brist på studiehandledning & modersmål Brist på lärare i specialpedagogik och sva Ingen tid till gemensam planering och utvärdering Omsättning på personal och elever Elever med psykosociala problem som vi inte når, trots insatser Årets fråga I årets verksamhetsrapport ställdes årets fråga, som gällde skillnaden mellan nationella prov och betyg. De svar vi fått utvisar att det inte finns någon iögonenfallande eller riskabel skillnad i Borlänge. Där betygen skiljer sig från proven beror det vanligen på att eleverna hunnit skaffa sig förmågorna under den tid på skolåret som var kvar, eller på att provsituationen upplevs som så stressande att elever underpresterar. Endast i två fall hade rektorer märkt en risk för snällbetyg, något som då utreds på enheten. Nästa verksamhetsrapport kommer att lyfta en annan fråga. 3.1.2. Fritidshem Gemensamt för alla fritidshemmen i vår kommun är elevernas upplevelse av trygghet i vardagen Till den bidrar värdegrundsarbetet enligt Läroplanens kapitel 1-2. De enheter som har mätt tryggheten med en enkät har goda resultat. De förmågor som fritidshemmen i allmänhet ser att barnen har utvecklat positivt är kommunikation och samarbete. Flera fritidshem har också arbetat aktivt med elevernas delaktighet genom planering och egna val. Några fritidshem ser att konfliktlösningen blivit bättre, medan

andra skriver att barnen har fortsatt stort behov av vuxenstöd när de är osams, vilket antagligen hänger ihop med den risk som flera fritidshem tar upp; det hårda språket mellan barnen. Analys I tabellen visas vilka faktorer som är återkommande i fritidshemmens analys av sin verksamhet. Positiv påverkan Erfaren, utbildad personal Kontinuitet, tydliga strukturer Små barngrupper Negativ påverkan Personalbrist, vikarier Omsättning på barn och personal Stora barngrupper Otillräckliga lokaler Faktorerna bildar ett sammanhang såtillvida att tydliga strukturer och gemensamma förhållningssätt blir svårare att hålla fast vid med nuvarande personalomsättning. Några fritidshem påpekar också att bristen på lokaler anpassade för fritidsverksamhet ökar risken för konflikter mellan barnen. Ett fåtal fritidshem lyfter upp att det är pedagogiska kvaliteter i arbetet med språkutveckling eller planering av aktiviteter som påverkat resultatet. 3.1.3. Grundsärskola Samtliga elever i grundsärskolan bedöms enligt Skolverkets kriterier, men betyg utdelas endast åt dem som så önskar. Grundsärskolan ser en ökande måluppfyllelse över hela linjen (se tabell). Ämne Grundsärskola förändrad måluppfyllelse, procent år 1-3 Svenska som förut 100 år 4-6 år 7-9 Engelska som förut 100 Matematik ökning 12.5 Svenska ökning 29.5 Engelska ökning 42 Matematik ökning 12.5 Svenska ökning 23 Engelska ökning 38.5 Matematik ökning 38.5 När det gäller träningsskolan har måluppfyllelsen ökat inom nio ämnesområden. Den har inte sjunkit i något. Högst är måluppfyllelsen i Kommunikation, och lägst i Verklighetsuppfattning.

Analys Att resultaten har synligt förbättrats anser skolledningen beror dels på ökad träffsäkerhet i anpassningarna, dels på bättre bedömarkompetens. För grundsärskolans fritidshem skriver man att förflyttningar och tidspress för eleverna måste minimeras, då de gör barnen stressade. 3.1.4. Elevhälsan Elevhälsan redovisar sitt kvalitetsarbete separat. Här tar vi endast upp sådant som vi tror har betydelse för respektive skolenhets kvalitetsarbete. Den centrala elevhälsan samverkar med skolenheterna bland annat genom att skolornas elevhälsoteam förstärks med skolläkare och skolpsykolog några gånger per termin. Enligt Skollagen är det rektor som fattar beslut om åtgärdsprogram och vid elevvårdskonferenser, och skolhälsovården medverkar vid behov. Den för eleverna mest synliga personen inom elevhälsan är skolsköterskan som har öppen mottagning på skolenheten, men öppettiderna varierar med hur många skolor hen tjänstgör på. När det gäller skolhälsovårdens delaktighet i frånvarohanteringen skiljer det sig mellan skolorna. Ett samverkansuppdrag finns med Jakobsgårdskolans utvecklingsklasser som arbetar mycket med så kallade hemmasittare. När en elev ska rehabiliteras efter lång frånvaro är skolhälsovården i allmänhet involverad. Varje år genomförs grundliga hälsosamtal med alla elever i förskoleklass, samt år 4 och 7. Data från dessa samtal samlas på gruppnivå så att värdefull information kan återföras till skolledning eller mentorer. Arbetssättet för detta har utvecklats men genomförs i varierande grad. 3.2. Enheternas slutsatser Verksamhetsrapporterna visar generellt sett ett samband mellan behov-aktivitet-resultat och dragna slutsatser. De allra flesta enheterna har valt ut förbättringsområden som bygger på insatser som gjorts tidigare. 3.2.1. Grundskolan Flera skolor väljer att fortsätta med samma förbättringsområden som året innan därför att de sett att utvecklingsarbete tar tid, eller för att de funnit ändamålsenliga processer som behöver förankras. Utan att prioritera sådant som redan står i läroplanen vill man behålla goda strukturer som arbetats upp. Särskilt viktigt blir detta på de skolor som har en egen modell eller profil. Verksamhetsrapporterna betonar vikten av tydliga strukturer, och att kontinuitet anses vara en framgångsfaktor såg vi också i avsnittet om resultat. Då utgör den höga personalomsättningen en riskfaktor. Att man behåller ett förbättringsområde kan i värsta fall bero på att så många medarbetare är nya att ett omtag behövs. Under det gångna året har man på skolorna än en gång fått bekräftat hur viktigt ett språkstärkande arbetssätt är, liksom att värdegrundsarbetet ska vara återkommande. Trångboddheten ökar stressen hos många elever, och man har på några enheter observerat ett hårt språk och därmed fler konflikter. Då blir ett gemensamt förhållningssätt ännu viktigare. Man har också konstaterat att organiserade rastaktiviteter minskar bråken.

Matematik- och Läslyftet har väckt behovet av kollegialt lärande, något som också går igen på de skolor som kartläggs genom Prio. Det kollegiala lärandet hänger ihop med behovet av tid för planering och utvärdering i arbets- och ämneslag. Ett fåtal skolor har dragit slutsatsen att ett interkulturellt synsätt och arbetssätt behövs. En skola har påtalat risken att nyanlända elever tar på sig en förlorarroll om de inte möts med höga förväntningar. Då är det viktigt att positiva sidor i olika kulturer belyses. Ett par skolor skriver också att de kommit längre i kommunikationen med vårdnadshavarna när de gått över till dialog istället för information. En slutsats från grundsärskolan är att små grupper kan fungera både positivt och negativt för elevernas lärande. 3.2.2. Fritidshemmen På fritidshemmen har man fått bekräftat att delaktigheten för elever och vårdnadshavare är högst väsentlig, men att det är svårt att få formella råd att fungera. Liksom i skolan nämner man vikten av språkutvecklande arbetssätt, vilket på särskolans fritids går igen i behovet av alternativ kommunikation. Nödvändigheten av att kunna göra en strukturerad utvärdering har slagit igenom också inom fritidsverksamheten, och för att kunna göra det behöver man, liksom inom skolan, möten med tid för diskussion. Att verksamheten har läroplan och leder till lärande är något som behöver tydliggöras för ny personal, för vårdnadshavare och även för kolleger inom skolan. För att klara den delen av uppdraget ser fritidshemmen nu behovet av återkommande dokumentation. 3.3. Enheternas prioriteringar Skolorna har valt ut sammanlagt 42 förbättringsområden. Vid ett försök att dela in dem i undergrupper kan ungefär hälften sorteras under rubriken undervisning. Dessa förbättringsområden gäller dels pedagogerna (kollegialt lärande, bedömning, dokumentation), dels eleverna (språkutvecklande och/eller tematiskt arbete). Av de övriga förbättringsområdena är det sju stycken som tar upp behovet av gemensam grundsyn och sex som tar upp arbetsmiljö inklusive mötesformer. Värdegrunden aktualiseras i fyra fall och elevmedverkan i två. Fritidshemmen har valt ut 23 förbättringsområden. Sju av områdena handlar om eleverna, deras delaktighet och aktiviteter. Fem tar upp kvalitetsarbetet, och fyra vardera berör lärande respektive värdegrund. Tre lyfter arbetsmiljön, två handlar om språkutveckling och ett fritidshem kommer att arbeta med interkulturalitet. De allra flesta förbättringsområdena bottnar i reella behov som observerats på enheterna. Av de åtta skolor som genomgått Prio är det fem som har behållit de förbättringsområden som framkom vid kartläggningen. Erfarenheten har lärt oss att om förbättringsprocesserna ska ge någon effekt måste de kännas angelägna, och för att nå dit måste personalen ha varit delaktig i bedömningen, och ledningen observant i vardagsarbetet. En lista över samtliga grundskolors och fritidshems förbättringsområden finns i bilaga 1.

4. Skolkontorets förbättringsområden 4.1. Förra årets förbättringsområden 4.1.1. Framtidens skola Framtidens skola förutsätter en helhetssyn på barns utveckling och lärande där alla kan erbjudas goda lärmiljöer i såväl social, pedagogisk och fysisk bemärkelse. Arbetet under året har fokuserat på strategierna i Nämnplan 2016 (systematiskt kvalitetsarbete, kompetensförsörjning, lokalförsörjning). I den lokalförsörjningsplan som utarbetats har lokalbehoven kartlagts på tio års sikt för att säkerställa kapaciteten. De ny- om- och tillbyggen som är beslutade inom två till tre år har samlats i en aktivitetsplan. Det är också av stor betydelse att anlägga ett kommunövergripande perspektiv, så att vi arbetar brett över sektorerna för ett hållbart Borlänge, ekonomiskt-socialt-ekologiskt. För att få en helhetsbild och samordna processerna har dialogmöten genomförts med rektorer och elevhälsa, med politikerna och med verksamhetscheferna inom hela sektorn. Detta ökar möjligheten till en systemsyn i utvecklingsarbetet. Slutligen pågår ett internt arbete för att tydliggöra roller, ansvar och mötesrutiner inom Skolkontoret. Skolkontorets bedömning är att Framtidens skola har tydliggjorts och systematiserats och att det långsiktiga arbetet måste fortsätta. 4.1.2. Systematiskt kvalitetsarbete Skolinspektionen riktade i sitt beslut år 2015 kritik mot Borlänges systematiska kvalitetsarbete. En plan för arbetet, inklusive ny mall för verksamhetsrapporten, färdigställdes i början av år 2016 och presenterades för rektorerna och på fritidshemsnätverket. Det är den processen vi nu följer. Vid kvalitetsdialoger, på chefsmöten och inom fritidsnätverket har man uttryckt förståelse för den nuvarande mallens funktion och menar att den kan bidra till insikt om den egna verksamheten förutsatt att framförhållningen och stödet i processen fortsätter som idag. En kvarstående fråga är hur plattformen Unikum kan användas för att samla in resultat. Rutinerna för rapport till huvudmannen om kränkande behandling har befästs under året. Ofta är det svårt att skilja mellan vad som är en kränkning och en konflikt eller incident, så båda typerna av rapporter samlas in. Åtta av kränkningarna/incidenterna under läsåret ägde rum på lektionstid, mot 23 stycken under rast. Elva stycken inträffade på skolgården eller i samband med fotboll, vilket sannolikt också är rast. I sju fall befann sig eleverna i idrottens omklädningsrum, alltså mellan lektion och rast. Tre fall var på fritidshemmet, och tre på hemväg. Anmälningarna varierar mellan skolorna, och det särskilt höga antalet på en av skolorna skola bottnar i förhöjd beredskap efter ett komplicerat inspektionsärende året innan. Varje händelse som anmälts har retts ut av en vuxen på plats. I de allra flesta fall avslutas händelsen med att inblandade elever accepterar att gå vidare. Vid allvarligare händelser kallas föräldrarna till samtal innan incidenten kan avslutas. I sju av anmälningarna skriver man att det händer kontinuerligt eller flera gånger. Då är det fråga om trakasserier eller mobbning som behandlas av skolans trygghetsteam eller motsvarande. En förenklad modell för brukarsynpunkter via hemsidan har också tagits fram under året. Dessa besvaras så snart som möjligt (i genomsnitt en vecka) av Skolkontorets

handläggare. Alla brukarsynpunkter, samt rapporter om kränkning/incidenter liksom anmälningar finns sammanställda i bilaga 2. Ännu ett område som Skolinspektionen kritiserade var att studiehandledning inte erbjuds till alla elever som behöver det. Den nya policy för studiehandledning som tagits fram redovisades till Skolinspektionen i november. Som uppföljning av vårt yttrande angående kvalitetsarbetet har Skolinspektionen begärt att få in följande dokument som komplettering: Verksamhetsplaner för förskolan, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan Beslutet för ny modell för resursfördelning i förskola och fritidshemmet Rutin för analys av gruppstorlek och sammansättning i fritidshemmet Sammanställning av inkomna anmälningar av kränkande behandling för fritidshemmet Skolkontoret bedömer att vi med de gjorda förändringarna kommit en bra bit på väg med ett tydligt och välkänt kvalitetsarbete som kan vara ett stöd i verksamheten. 4.1.3. Personal Det tredje förbättringsområdet förra året gällde personalsituationen. Under hela året har svårigheterna att rekrytera påverkat kvaliteten i Borlänges skolor och fritidshem. Att problemet är nationellt endast ökar svårigheten. Skolstrateger och rektorer har haft möten för att ta fram nya idéer ifråga om annonsering och marknadsföring, och på skolorna arbetar man aktivt för att förbättra arbetsmiljön och skapa attraktiva arbetsplatser. En grundlig genomlysning av arbetsmiljöarbetet pågår för närvarande. Verktyget Prio fungerar som ett stöd i att bedöma den egna verksamheten och ta nya initiativ till problemlösning i samarbete. De rekryteringsinsatser som påbörjats redovisas i avsnittet Nya förbättringsområden, eftersom Skolkontoret bedömer att ett intensifierat arbete för att rekrytera och behålla personal är nödvändigt. 4.2. Nya förbättringsområden 4.2.1. Framtidens skola Arbetet kommer att fokusera på de nya (föreslagna) strategierna i Nämndplan 2017: systematiskt kvalitetsarbete, långsiktig kompetensförsörjning, kollegialt lärande, dialog mellan medborgare, medarbetare och nämnd. Utöver detta har vi den nationella strategin för digitalisering som kommer att kräva kompetensutvecklingsinsatser, tekniskt och pedagogiskt stöd samt ökad tillgång till digitala verktyg. För att synliggöra arbetet med Framtidens skola kommer en modell plus kommunikationsplan att tas fram i samarbete med kommunikationskontoret. Det tvärsektoriella arbetet kommer att öka bland annat genom den pågående kartläggningen av social hållbarhet. Ett annat utvecklingsarbete som påbörjats är att i samverkan med Socialtjänsten anlägga en systemsyn på barnets behov så att de insatser och arbetssätt som är värdeskapande för barnet kan identifieras.

4.2.2. Personalförsörjning De åtgärder som påbörjades under år 2016 kommer att fortsätta och utökas under det kommande året, i samverkan med HR-avdelningen. Det gäller bland annat träffar med studenter, skolpresentationer översyn av vår annonsering, nya vägar och rutiner tillskapande av anställningar som stöd till pedagogerna, till exempel socialpedagoger, kompanjonlärare, elev-/lärarassistenter, kombinationstjänster enligt Framtidsmuséets modell översyn av karriärtjänsternas inriktning och framtid deltagande i rekryteringsmässor När det gäller lönehanteringen är en partssammansatt arbetsgrupp tillsatt för att göra förbättringar och förtydliganden. Vi behöver också uppmuntra personalfrämjande insatser. 4.2.3. Utvecklingsarbete i samverkan med Framtidsmuséet Under året har Framtidsmuséet på sektorschefens uppdrag gjort en förstudie över läget i Borlänges skolor. Resultatet har presenterats för nämnden. Det utvecklingsbehov som kommer fram i förstudien går i flera fall igen i behov som rektorerna lyft i möte med skolstrategerna liksom i de områden som visas i Prios kartläggningar. Skolkontoret kommer tillsammans med Framtidsmuséet att gå in i ett utvecklingsarbete med medel från Ljungbergsfonden. Innehåll och utformning kommer att beslutas i samråd med sektorschef och rektorer och ska inte föregripas här. Men det kommer att bygga på något eller några av de behov som har uttryckts i enheternas rapporter. Ulrika Forssell verksamhetschef Stefan Forsmark verksamhetschef Bilaga 1: Lista över skolornas och fritidshemmens förbättringsområden Bilaga 2: Sammanställning över rapport om kränkning, anmälningar och brukarsynpunkter