Kvalitetsredovisning 2012 Läsåret 2011/2012 Klöverträsk förskola Ansvarig rektor:
2:1 Normer och värden Kvalitetsredovisning 2011-2012 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för att levande och omsorg om sin närmiljö. Barnen visar på större förståelse för vår påverkan på naturen. Konkret ger detta sig uttryck i att barnen plockar pinnar från marken istället för att bryta kvistar från träden, frågar och funderar över vad man kan kasta ute i skogen, exempelvis ett äpple kan bli mat åt fåglarna medan ett tuggummi kan fastna i näbben så de svälter ihjäl. De plockar skräp så som plast och annat som inte hör hemma i naturen. Barnen visar intresse för djurens liv och leverne, och har blivit mer uppmärksamma på detaljer i naturen, både för förändringar och lägger mer och mer märke till djurspår, djurbajs och annat som väcker frågor. Barnen visar att de blivit bättre på att bjuda in varandra till lek, och hur de kan skapa utrymme för allas olika intressen i leken. Exempelvis om ett barn vill vara med men inte vill leka samma lek som redan pågår, då skapas en ny roll som passar till vad det barnet vill göra, i kommunikation med varandra. Trygghet, trivsel, ansvar, inflytande, arbetsglädje och respekt för varandras olikheter är grunden för vår verksamhet. Barnen trivs i vår närmiljö, de kommer med nya frågeställningar hela tiden och vi märker att de ser mer vidsynt på naturen. De klampar inte bara på utan stanna ofta upp och lyssnar till olika fågelläten, eller tittar på spår i snön med mera. Barnen bedömer inte vad som är rätt och fel utan alla har rätt att ha olika åsikter. Nyfikenhet har väckts bland barnen av varandras tankar och idéer, vilka vi har kunnat jobba vidare med. Det är ett pågående arbete som vi fortsätter jobba aktivt med. Vi har valt att använda uterummet som pedagogiskt underlag eftersom det funnits en stor önskan från föräldrarna att barnen ska få vistas ute i närmiljön så mycket som möjligt. Vi kommer fortsätta vistas i närmiljön och lyfta barnens frågeställningar om olika naturvetenskapliga fenomen. 2:2 Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Vi har under vintern inlett ett naturvetenskapligt projektarbete om snö, is och vatten. Aktivitet isägget: Vi har i ett överraskningsmoment inlett isägget med en fantasiberättelse om isfågeln, som trots att den är mycket skygg lagt ett isägg som Ulrika hittat på sin morgonrunda med hundarna. Tanken med storytelling som inledning av ett temaarbete är att på bästa sätt försöka fånga barnens intresse och att de ska föra oss vidare genom arbetet med isägget. Vi kommer arbeta med frågeställningar som exempelvis:
Vad händer med ägget när man lägger de i vatten? Flyter de eller sjunker de? Vad händer om man lägger ägget i solen? Hur länge tar det för isägget att smälta? Hur låter is? Hur luktar de? Hur smakar de? Hur känns isägget? Kyla kan ibland upplevas brännande.. Vi vill uppmuntra barnens egna intressen och frågeställningar, och de är dem som ska leda oss vidare i arbetet. Processen i arbetet är det viktigaste, inte vårt tilltänkta mål. Barnen ska äga projektet för att det ska vara lustfyllt och lärorikt för dem själva. Barnen har skapat egna isfåglar i gips samt trolldeg. Alla åldersgrupper är med efter förmåga. Frågeställningar hos barnen har börjat väckas till liv och dessa kommer vi ta fasta på i vårt fortsatta arbete med isägget. Barnens intresse väcktes i och med överaskningsmomenet då vi presenterade isägget. Barnen funderade och fantiserade omkring isfågeln, hur den lever, var den kommer ifrån, vart den är påväg, varför den lämnade ett ägg och hur den ser ut. De funderade också vad som fanns inuti ägget, de försökte se, känna, lyssna för att finna svar. Vi ville uppmuntra barnen till att ställa frågor och fundera på olika tänkbara teorier. Inte hitta de rätta svaret. Barnen hade olika svar på våra frågeställningar, de tyckte ägget var kallt, blött. De funderade också på om man kunde knäcka ägget. Under arbetets gång kommer vi att dokumentera och reflektera tillsammans med barnen, detta för att lyfta barnens lärandeprocesser. Det är viktigt att barnens arbete har en mottagare, därför kommer temaarbetet utmynna i en utställning som barnens föräldrar och syskon kan ta dela av. Processen är i fullgång och temarbetet kommer fortlöpa terminen ut. På grund av mycket sjukdom i arbetslaget har arbetsprocessen med isfågeln inte kunnat pågå så kontinuerligt som vi hade önskat. Eftersom att det har varit svårt att få vikarier till förskolan har vi varit tvungna att avstå från att jobba med projektet eftersom vi varit för få pedagoger. Lever projektet kvar hos barnen till hösten kommer vi arbeta vidare med det. Alla små tillfällen bör tas tillvara i arbetet med isägget, så att barnen så ofta som möjligt får chans att jobba med projektet och inte bara en gång i veckan. 2:3 Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Vi arbetar aktivt för att alla barn ska känna sig trygga och välkomna till förskolan. Vi uppmuntrar barnen att ta ansvar för varandra genom att bjuda in fler kompisar i lek, samt visa hänsyn och respekt till varandra. Barnens fria val i lek tillvara tas av oss pedagoger. Vi pedagoger tillhandahåller olika material för att stimulera skapande lusten/leklusten. Vi pratar om vikten av att vara rädd om förskolans leksaker. Hjälpas åt att plocka ihop vid avslut även om man själv inte personligen plockat fram en speciell sak. Vi lär oss dela på ansvaret och att vi tillsammans gör
förskolans miljö trivsam att vistas i. Tidigare har vi sett att barnen har haft en tendens att utesluta varandra i leken men nu har vi sett en förändring hos barnen. De bjuder ofta in varandra till lek och sällan är det någon som blir utanför. När vi pedagoger sett att ett barn blivit utestängd från an lek, har vi försökt hjälpa barnet hitta en roll i leken. Oftast har det fungerat bra men om barnen trots detta inte får vara med har vi gått in och pratat med barnen om hur de känns att bli utanför, försökt få barnen att tänka sig in i situationen. De brukar oftast sluta bra eftersom barnen är väldigt lyhörda och medvetna om hur man bör vara mot varandra. Barnen visar ansvar och förstår att de har rättigheter och skyldigheter mot varandra. Vi fortsätter uppmärksamma och stötta barnen i deras inflytande för att de ska förstå vad demokrati är. 2:4 Förskola och hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Aktivitet och processer Inskolningen på vår förskola sker i form av en tredagars invänjning där föräldrarna är tillsammans med barnen i tre dagar. Under dessa dagar får vårdnadshavaren och barn tillsammans vara delaktig i förskolans rutiner och aktiviteter under hela dagen. Rutinerna ger barnen trygghet och dessa lägger grund för en form av tidsuppfattning. När föräldrarna är trygga blir barnen också trygga och då övergår inskolningen till förskolevistelse. All inskolningen sker alltid i dialog med vårdnadshavaren och anpassas självklart efter barnets
behov. En annan fördel med att föräldrarna vistas på förskolan hela dagar är också att de lättare kan få kontakt med andra föräldrar. Föräldramöten med information om verksamheten. Luciafirande med sång och fika. Vasaloppet där föräldrarna hejade på barnen med blåbärssoppa och kex. Våffeldagen då mor & farföräldrar gräddade våfflor till hela gänget. Skoterutflykt där föräldrar deltog och skjutsade oss på skotrar, förskolan bjöd på hamburgare. Sommarfest där vi avtackar våra femåringar med blommor och sång som går vidare till skolan. Sedan grillar vi tillsammans med föräldrarna på gården. Skolstyrelsemöte där föräldrarepresentanter sitter med tillsammans med förskolan, fritids och skolans personal. 2:5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet På Klöverträsk förskola sker övergången till förskoleklassen redan i femårsåldern. Barnens blivande lärare kommer vid ett flertal tillfällen komma till förskolan för att lära känna barnen. Vid dessa tillfällen får barnen göra olika aktiviteter tillsammans med sin nya lärare. En pedagog från förskolan kommer också delta, för att övergången ska bli så naturlig som möjligt. Tanken är att barnen ska få chans att några stycken åt gången få följa med till skolan och äta lunch där och bekanta sig med den nya miljön. Fritidsverksamheten och förskolan samverkar varje dag från kl.16.00. Alla stängningar ansvarar förskolan för. Fritidsverksamheten och förskolan samarbetar också när det är lovdagar.