SAMKOMMUNENS VERKSAMHETSOMRÅDE

Relevanta dokument
Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift

Kårkulla samkommun Budget och ekonomiplan Godkänd av fullmäktige

Kårkulla samkommun. Kommunstrategi

Kårkulla samkommun. Budget och ekonomiplan Godkänd av fullmäktige

Kårkulla samkommun. Bokslut med verksamhets-

Kallelse och föredragningslista

Grundavtal för Kårkulla samkommun

BUDGET OCH EKONOMIPLAN Godkänd av fullmäktige

Kårkulla samkommun. Styrelsen. Protokoll

Kallelse och föredragningslista

Kårkulla samkommun Verksamhetsberättelse 2015 INNEHÅLL

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Kårkulla samkommuns allmänna strategi

INNEHÅLL BILAGOR. 1. Bakgrund Uppdatering av boendeplanen 3

Kårkulla samkommun. Fullmäktige. Protokoll

Boendeplan Kårkulla samkommun. Godkänt av Styrelsen Uppdaterad S.T boendeutvecklare och M.

Kårkulla samkommun. Budget 2019 och ekonomiplan

INNEHÅLL BILAGOR. 1. Bakgrund Ärendets behandling Tryggandet av delaktighet och rättigheter för personer med funktionsnedsättning 6

Kårkulla samkommun. Fullmäktige. Protokoll

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista

Kårkulla samkommun. Fullmäktige. Protokoll

Lättläst. kvalitetshandbok

Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista

Ka rku l la tol samkommun. Fullmäktige. Protokoll

Kallelse och föredragningslista

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

Kårkulla samkommun. Fullmäktige. Protokoll

Kallelse och föredragningslista

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011

ÄRENDE FDUV:s kommentar gällande Kårkulla samkommuns boendeplan

Kallelse och föredragningslista

Språkprogram för Nylands förbund

Kårkulla samkommun. Styrelsen. Protokoll

Kårkulla samkommun i västra Nyland

Regionala nämnden i Åboland. Kallelse och föredragningslista

Regionala nämnden i Nyland. Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista

Styrelsen. Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista

Personalstrategi och Handlingsprogram med målsättningar Kårkulla samkommun

Kallelse och föredragningslista

INNEHÅLL FÖRVALTNING SPECIALOMSORG DELAKTIGHET EXPERTIS OCH UTVECKLING ÖVRIG SERVICE EKONOMI. Samkommunsdirektörens översikt... 4 Förtroendeorgan...

Kallelse och föredragningslista

Hans Frantz Styrelseordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

Handlingsprogram för Kårkulla samkommuns personalstrategi UTKAST BEHANDLAS AV FULLMÄKTIGE

VERKSAMHET. SOM FRÄMJAR DELAKTIGHET OCH SYSSELSÄTTNING Arbetslivsorienterad service Livsorienterad service Arbete med stöd

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

Styrelsen K A L L E L S E

Kårkulla samkommun. Styrelsen. Protokoll

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

Campus Kungsgården, auditoriet, Kungsgårdsvägen 30 A, Vasa

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?

Kallelse och föredragningslista

Direktiv för intern kontroll

Kårkulla samkommun i norra Österbotten

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

Kårkulla samkommun. Fullmäktige. Protokoll

Kårkulla samkommun i Åboland

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård

INNEHÅLL I DAG BESTÅR VERKSAMHETEN AV VI ERBJUDER SVENSKSPRÅKIG SERVICE UTGÅENDE FRÅN DEN ENSKILDA MÄNNISKANS BEHOV. Stödjande verksamhet

I utlåtandet föreslås att Kårkullas verksamhet ska bevaras som en helhet genom följande lösningar:

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Kallelse och föredragningslista

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Stadsstyrelsen fastställer följande plan och tidtabell för åtgärder inom socialväsendet.

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

Kårkulla samkommun. Styrelsen. Protokoll

ANHÖRIGSTRATEGI för Kårkulla samkommun Godkänd av fullmäktige

Kårkulla samkommun och strukturreformen inom social- och hälsovården

Kallelse och föredragningslista

VALAS Luonnos Svenska

Kårkulla samkommun. Styrelsen. Protokoll

Handlingsprogram för Kårkulla samkommuns personalstrategi FULLMÄKTIGE F.L

Du 55+ Svenska Seniorer kan ge dig ny insikt. Tillsammans med dig vill SSF arbeta för god omsorg och god vård

Kårkulla samkommun. Fullmäktige. Protokoll

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

ORDNANDET AV SPECIALOMSORGSTJÄNSTER OCH ANNAN FUNKTIONSHINDERSERVICE PÅ SVENSKA I SAMBAND MED VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORMEN HENRICSON AB

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

Kallelse och föredragningslista

Utlåtande kring regeringens proposition om socialvårdslag och därtill hörande lagar

Förslag till behandling av resultatet

ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styrelsen nr 4/2012

Daglig verksamhet i framtiden?

Kallelse och föredragningslista

Transkript:

Kårkulla samkommun Verksamhetsberättelse 2016

Kårkulla samkommun VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Innehåll 1 ALLMÄNT 1.1 Samkommunsdirektörens översikt 2 1.2 Framtidsutsikter 3 1.3 Ekonomisk översikt 3 1.4 Riskhantering 4 2 SAMKOMMUNENS VERKSAMHETSOMRÅDE 2.1 Samkommunens medlemskommuner och befolkning 6 2.2 Brukare 7 3 SAMKOMMUNENS ORGANISATION 3.1 Förtroendevalda 8 4 FÖRVALTNING 10 5 VERKSAMHETSFORMER 11 6 UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN 6.1 Övergripande målsättningar för hela samkommunen 12 6.2 Förvaltning 14 6.3 Expert- och utvecklingscentret EUC 6.3.1 Familjevård och stödjande verksamhet 16 6.3.2 Klinisk vård samt kliniska experttjänster 18 6.3.3 Missbrukarvård 20 6.3.4 Yrkesinriktad rehabilitering 22 6.4 Omsorg om personer med utvecklingsstörning 6.4.1 Institutionsvård, Kårkulla vårdhem 23 6.4.2 Rådgivande verksamhet 24 6.4.3 Boendeverksamhet 26 6.4.4 Dag- och arbetsverksamhet 31 7 FASTIGHETSSERVICE 34 8 SAMMANFATTNING 37 9 INVESTERINGAR OCH FINANSERING 9.1 Investeringar 38 9.2 Finansiering och ekonomiska nyckeltal för Kårkulla samkommun 38 10 BALANSRÄKNING 38 11 KÅRKULLA SAMKOMMUNSKONCERN 11.1 Kårkulla Fastighets Ab 39 11.2 Ansvarsförbindelser 39 11.3 Koncern bokslut 39 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 1

1 ALLMÄNT 1.1 Samkommunsdirektörens översikt Samkommunens femtiosjätte verksamhetsår innehöll stora förändringar och beslut. Arbetskliniken i Jakobstad överläts till Härmän kuntoutus Oy den 1.3.2016. Överlåtelsen gjordes på grund av att Arbetskliniken i egenskap av offentlig serviceproducent inte hade möjlighet att vinna offerter för rehabiliteringstjänster av FPA, eftersom FPA måste anlita privat eller tredje sektorns tjänster där det är möjligt. Genom överlåtelsen till Härmän kuntoutus Oy begränsades inte Arbetsklinikens verksamhet av denna orsak. Hela Arbetsklinikens personal vid tidpunkten för överlåtelsen övergick på mottagaren såsom gamla arbetstagare med befintliga avtalsvillkor. Beslut togs i oktober av fullmäktige om att avsluta missbrukarvården på Pixnekliniken per 30.6.2017. Verksamheten har flera år haft ett underskott p.g.a att antalet planerade vårddygn inte uppnåtts och att man inte i samma mån lyckats minska på utgifterna. Budgeten för missbrukarvården utgörs till största delen av personalkostnader och minskning av personal kan inte förverkligas eftersom behandlingsprogrammet och vården är den samma oberoende om platserna är fyllda eller inte. En specialomsorgslags-grupp har tillsatts i syfte att övervaka frågor relaterade till den uppdaterade specialomsorgslagen, självbestämmande och begränsande åtgärder. Gruppen fungerar som rådgivare till verksamheten i dessa ärenden. Certifieringsprocessen har pågått under hela verksamhetsåret. Interna auditeringar är gjorda i alla regioner. Gällande Kårkulla samkommuns framtida roll i den kommande social- och hälsovårdsreformen fick man inga svar under året. Mycket arbete har gjorts för att lyfta fram den svenskspråkiga specialomsorgens behov av att få fortsätta som en enhetlig organisation över landskapsgränserna. Om verksamheten splittras, blir volymerna för små för att det specialkunnande verksamheten kräver, ska kunna upprätthållas. Såväl nationella beslutsfattare som tjänstemän i de landskap samkommunen har verksamhet i, har visat stor förståelse för detta så det återstår att se vilka lösningar som blir aktuella för samkommunen. Under år 2016 fick sammanlagt 1 320 personer service av samkommunen. Av dessa fanns 1 220 inom specialomsorger och 100 inom missbrukarvården. Bokslutet visar ett plusresultat om 1 151 983,42 euro. Resultatet berodde främst på att intäkterna uppnåddes till 100 %, en god budgetdisciplin samt att semesterpenningen minskat med 30 %. Antal fakturerade prestationer var 420 748. Institutionsplatserna minskade enligt samkommunens boendeplan från 55 till 53. Jag vill rikta ett stort tack såväl till personal som till förtroendevalda för det gångna året. Pargas, 23.3.2017 Sofia Ulfstedt Samkommunsdirektör Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 2

1.2 Framtidsutsikter Arbetet kring social- och hälsovårdsreformen framskrider. Reformen och den anknytande valfrihetslagstiftningen hör till de största förvaltnings- och verksamhetsreformer som genomförts i Finland. För kårkulla samkommun innebär det att verksamheten splittras till de fyra blivande landskap vår verksamhet finns i idag. Detta leder till att volymerna blir för små för att den sakkunskap som krävs inom specialomsorgen, inte kommer att kunna upprätthållas. Lagförslaget ger möjlighet för landskapen att göra samarbetsavtal om landskapsöverskridande service, vilket kan vara ett alternativ för vår verksamhet. Denna lösning är dock långt ifrån optimal för våra brukare eftersom ett dylikt samarbetsavtal skall göras om för varje mandatperiod. Man kan inte anse det människovärdigt att ens hem tryggas för endast fyra år i taget. Om ingen förordning skrivs om att ett landskap ska få organiseringsansvar för specialomsorgen, så är ändå alternativet med samarbetsavtal det näst bästa. 1.3 Ekonomisk översikt Enligt Statistikcentralens publikation från 16.03.2017 ökade volymen av Finlands bruttonationalprodukt preliminärt med 1,4 procent år 2016, vilket var något mera än de flesta prognosinstitut räknade med ännu i början av året. Enligt samma statistik steg ändå den offentliga sektorns skuld med 2,7 miljarder euro till 63,6 % av bruttonationalprodukten från att ett år tidigare ha varit 63,1 %. Detta överstiger den maximigräns euroländerna satt för den offentliga sektorns skuldsättning med 3,6 %. Statistikcentralen meddelade även att inflationen i Finland år 2016 mätt med konsumentprisindex var 1,0 % positiv efter att 2015 ha varit ca 0,2 % negativ. Den europeiska centralbanken bedrev fortsättningsvis 2016 en mycket generös penningpolitik vilket i hög grad bidrog till att 12 månaders euriborräntan i medeltal under året var 0,034 % negativ! De flesta prognoser tyder på att de osäkra tiderna med relativt låga tillväxtsiffror för Finlands del kommer att fortsätta också under år 2017 trots att en större optimism nu för första gången på flera år gör sig påmind i form av positivare prognoser angående kommande konjunkturer. Allmänt om samkommunens ekonomi Kårkulla samkommuns externa verksamhetsintäkter uppgick år 2016 till 53 927 246,84 euro (budgeterat 53 933 110 euro) dvs. en underskridning på 5 863 euro. Verksamhetskostnaderna uppgick till 51 659 205,04 euro, vilket var 2,1 % eller 1,12 miljoner euro under budgeterad summa. Detta ledde till ett verksamhetsbidrag på 2 268 041,80 euro, vilket var en förbättring med 242 386 euro jämfört med år 2015. De finansiella posternas netto blev liksom 2015 negativt, 113 520,52 euro vilket gjorde att årsbidraget blev 2 154 521,28 euro (1 928 660,28 euro år 2015). Då man ännu beaktar att avskrivningarna enligt plan uppgick till 1 002 537,86 euro kan man konstatera, att räkenskapsperiodens resultat år 2016 blev positivt, 1 151 983,42 euro (1 029 985,93 euro år 2015) fördelat på olika verksamhetsformer såsom närmare framgår ur bilagan Över/underskott per verksamhetsform. För samkommunen som helhet, liksom för flera enskilda verksamhetsformer, har intäkterna och antalet prestationer underskridits vilket i sig är negativa avvikelser som borde motiveras. Eftersom kostnaderna i de allra flesta fall underskridits ännu mera (positiva avvikelser) betyder det att resultatet som helhet ändå är positivt och inte behöver förklaras. Det stora överskottet 2016 kan till stor del förklaras med en mycket god budgetdisciplin under året eftersom intäkterna inflöt till jämt 100 % medan man på kostnadssidan lyckades spara över en miljon euro. Ett stort tack riktas till hela personalen för denna prestation! En bidragande orsak var också den minskning av semesterlöneskulden som det godkända konkurrenskraftavtalet gav upphov till. För samkommunens del betydde det en resultatförbättring på ca. 350 000 euro. Samkommunen gjorde investeringar för 3 300 660 euro brutto under år 2016 utan att för den skull behöva uppta några nya långfristiga lån. Däremot utökades kommuncertifikatfinansieringen med ytterligare en miljon euro till två miljoner euro. Eftersom samkommunen inte lyfte några nya lån men nog investerade 3,3 miljoner euro försämrades likviditeten med nästan 688 000 euro under året och uppgick 31.12.2016 till 1 063 808 euro (1 751 554 euro år 2015) vilket räckte till 6,9 dagars kassautbetalningar. Räkenskapsperiodens resultat Enligt kommunallagen 115 skall styrelsen i verksamhetsberättelsen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat samt balansering av ekonomin. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 3

Räkenskapsperioden 1.1-31.12.2016 uppvisar ett överskott om 1 151 983,42 euro fördelat så att omsorgen om utvecklingsstörda uppvisar ett överskott om 1 229 295,47 euro, missbrukarvården ett underskott om 50 161,01 euro och arbetsklinikverksamheten, vilken överläts åt Härmän Kuntokeskus våren 2016, ett underskott om 27 151,04 euro. Institutionsvården som helhet uppvisade år 2016 ett positivt resultat, 587 102,74 euro. Boendevården visade ett överskott på 767 336,66 euro varefter det samlade överskottet ökade till 2 529 060,10 euro. Dagverksamheten gjorde för år 2016 ett litet negativt resultat, 167 279,94 euro och det samlade underskottet ökade därmed till 972 727,01 euro. Dagverksamheten gjorde ändå ett bättre resultat än budgeterat, eftersom man budgeterat ett underskott om 200 000 euro. Missbrukarvården gjorde igen år 2016 ett underskott, 50 161,01 euro och har nu ett ackumulerat underskott från tidigare räkenskapsperioder inklusive år 2016 på 171 880,80 euro. Arbetskliniken gjorde sitt sista år som en samkommunal enhet ett underskott, 27 151,04 euro, men har trots det ett ackumulerat överskott om 189 070,44 euro. Årets resultat samt ackumulerat över/underskott per verksamhetsform framgår ur tabellen Över/underskott per verksamhetsform 31.12.2016 i verksamhetsberättelsen. Styrelsen föreslår för fullmäktige att överskottet om 1 151 983,42 euro för räkenskapsperioden 1.1 31.12.2016 i sin helhet och fördelat såsom närmare framgår ovan överförs till kontot fritt eget kapital, överskott/ underskott från tidigare räkenskapsperioder. 1.4 Riskhantering Under verksamhetsåret har samkommunen och dess beslutande organ inte blivit föremål för kommunalbesvär, ersättningsanspråk eller åtal eller någon som helst rättspåföljd på grund av bristande iakttagande av bestämmelser eller bristande intern kontroll. Enligt kommunallagen 14 7 punkten ska fullmäktige fatta beslut om grunderna för intern kontroll och riskhantering. Samkommunens fullmäktige godkände 15.10.2014 grunderna för intern kontroll och riskhantering i Kårkulla samkommun. Enligt dessa grunder ska styrelsen ge anvisningar om och ansvara för den interna kontrollen och riskhanteringen samt i verksamhetsberättelsen göra en bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna och redogöra för vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa upptäckta brister. Dessutom ska styrelsen i verksamhetsberättelsen redogöra för hur den interna tillsynen och den riskhantering som ingår i denna har ordnats. Styrelsen godkände 17.12.2015 218 uppdaterade direktiv för intern kontroll och riskhantering. Verksamhetsmässiga risker För att minimera risken för oprofessionell omsorg ges personalen möjlighet till utbildning och fortbildning. En del av fortbildningen är obligatorisk. Fortbildnings- och utbildningsutbudet utvecklas kontinuerligt på basen av behoven. Genom att ha behörig personal minskar man risken för oprofessionell omsorg. Samkommunen certifierar sin verksamhet med början år 2016. Ett stort arbete görs för att svara på kriterierna för certifieringen och då de interna och externa auditeringarna görs framkommer det vilka utvecklingsbehov som ännu finns och behöver åtgärdas. Detta minskar risken för oegentligheter inom verksamheten. Nedan följer en kort redogörelse över de brister som upptäckts och de åtgärder som vidtagits/ska vidtas för att förbättra den interna kontrollen och minska riskerna i framtiden. Finansiella risker Enligt den av fullmäktige godkända finansieringsstrategin ska den befintliga lånestocken räntesäkras till en nivå på minst 30 % och högst 90 %. Samkommunen ingick våren 2015 ett ränteswapavtal på ursprungligen 4,68 miljoner euro. vid utgången av år 2016 uppgick till 4,37 miljoner euro och utgjorde därmed drygt 40 % av lånestocken på 10,86 miljoner euro. Tack vare den goda och förmånliga tillgången till främmande kapital och kommunernas säkra finansiella läge bedömdes att samkommunen inte hade övriga större varken likviditets- marknads- eller kreditrisker. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 4

Informationssäkerhet Samkommunen har under de senaste åren vidtagit åtgärder för att trygga informationssäkerheten. En uppdatering av maskinparken påbörjades 2016 och samtidigt togs ett nytt antivirusprogram i bruk. Det nya programmet möjliggör en central administrering av såväl arbetsstationernas virusskydd och brandmur som uppdateringar av installerad programvara. Samkommunens styrelse beslöt 2015 att köpa sin e-postfunktion av Elisa. I samma portal som e-postsystemet finns även samkommunens intra, kalender, lagringsutrymme och kommunikationsredskap till hela personalens förfogande. År 2016 beslöt styrelsen att samkommunen går med som aktieägare i såväl MedBit Oy från Åbo som KuntaPro Oy från Tavastehus för att på detta sätt ha möjlighet att tillvarata den IKT-sakkunskap som dessa bolag har. Styrelsen beslöt ( 175) att samkommunen ingår avtal med KuntaPro om det webb-baserade och centraliserade timplaneringssystemet Numeron WFM som ersätter det decentraliserade timplaneringssystemet samkommunen idag har. Samkommunen har som myndighet många känsliga personregister vars integritet bör tryggas. Beslutet att föra in personinformationen för timplaneringen i ett centraliserat register ger samkommunen en större möjlighet att trygga integriteten för de uppgifter som ingår i registret. År 2016 förnyades också registreringen av utredningar om klientens vårdbehov. Samkommunen har under 2016 påbörjat arbetet att uppfylla de krav EU:s uppgiftsskyddsförordning (EU 2016/679) ställer på en organisation. Samkommunen har Kanta-auditerats för elektroniska recept och därmed intygat att personalen får en skolning om hur personuppgifter behandlas i elektroniska klientjournaler. Personalen har fått ta del av dataombudsmannens anvisningar om hur klientinformation ska behandlas inom socialvården. Samkommunen har också en egenkontrollplan för behandling av klientinformation. Arbetarskyddsriskbedömning Riskbedömningen av arbetsmiljön ska utgöra en del av den dagliga verksamheten och ska beaktas i all planering. Rapporteringen av inträffade olyckor och nära-på-händelser analyseras och beaktas då riskbedömningen görs. Bedömningsmodellen som används är skräddarsydd för samkommunen. Vid en sammanställning av alla riskbedömningar är det mycket viktigt att varje bedömning granskas och analyseras på enhetsnivå. Åtgärderna som bör vidtas görs i första hand även på enheten. Det är viktigt att cheferna i linjeorganisationen tar del av bedömningarna för att kunna vidta åtgärder för att förbättra arbetsmiljöerna. Påpekas bör att även om en viss risk anses vara liten på de flesta enheter, kan den trots det vara mycket stor på de enheter där den finns. Det är alltså synnerligen viktigt att man på varje enhet gör upp en åtgärdsplan för att göra arbetsplatsen tryggare. Generellt sett har regionerna inga större skillnader då det gäller de faror och risker av vilka rapporterats att finns i arbetsmiljöerna. På en allmän nivå finns de största riskerna i kvaliteten på inomhusluften och utrymmena samt vid situationer med våld och hot om våld i arbetet. Hot- och våldsituationer toppar listan gällande arbetsolycksfall och nära-på-situationer inom Kårkulla samkommun. Arbetsgruppen för en trygg arbetsmiljö har under 2016 fortsatt sitt arbete. Man har satsat på utvecklande av praktiska arbetsverktyg för att förebygga och hantera dylika situationer. Enheterna har förverkligat riskbedömingen på mycket varierande sätt. Var och en inom organisationen är skyldig för sin del att delta i utvecklande av trygg och hälsosam arbetsplats och riskbedömning är utgångspunkten för detta samarbete. Under året 2016 har man poängterat hela personalens deltagande i riskbedömningsprocessen och kvaliteten av riskbedömning. Riskbedömningen är en pågående process och allas erfarenhet och kunskap om arbetet och arbetsplatsen behöver beaktas. De skall lämnas in före den 31 mars varje år, för att resultaten ska kunna analyseras och tas i beaktande vid planering av verksamhet och ekonomi för följande år. Följande iakttagelser från riskbedömningen gäller flera enheter i hela samkommunen 2016: Belastning av stöd- och rörelseorgan. Det finns fortfarande enheter som inte har en räddningsplan. Många enheter rapporterar om psykisk belastning på grund av känslan av otillräcklighet, den negativa publiciteten och osäkerheten, orimliga förväntningar av anhöriga. Problem med fysiska arbetsmiljön: oändamålsenliga utrymmen, problem med akustiken, sjuka byggnader. Brukare men utmananade beteende och brist på resurser, ensamarbete och svårigheter att få vikarier/inhoppare, bristfälliga larmsystem. Stora problem med väsentliga dataprogram och personalens kunskaper att använda datorer/program. Introduktion av nya anställda: tydliga enhetliga instruktioner behövs. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 5

2 SAMKOMMUNENS VERKSAMHETSOMRÅDE 2.1 Samkommunens medlemskommuner och befolkning Samtliga svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland, förutom kommunerna i landskapet Åland är medlemmar i Kårkulla samkommun, vars verksamhetsområde sträcker sig längs kustområdet från Karleby i norr till Pyttis i öster. Samkommunens hemort är Pargas i Västra Finlands län. Regioner och kommuner (fr. 6.6.2016): Region: Västra Nyland: Mellersta Nyland: Östra Nyland: Åboland: Mellersta- och södra Österbotten: (södra Österbotten införlivades med mellersta Österbotten fr. 6.6.2016) Norra Österbotten: Kommuner: Sjundeå, Ingå, Lojo, Raseborg och Hangö Vanda, Grankulla, Esbo, Helsingfors och Kyrkslätt Pyttis, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Borgå och Sibbo Pargas, Åbo och Kimitoön Kristinestad, Kaskö, Närpes, Vasa, Korsholm, Vörå, Korsnäs och Malax Nykarleby, Pedersöre, Jakobstad, Kronoby, Larsmo och Karleby Invånarantal och andelen svenskspråkiga i samkommunens medlemskommuner 31.12.2015 samt den procentuella andelen svenskspråkiga 2015 och 2014 (Finlands officiella statistik; statistisk årsbok för Finland 2016) Medlemskommun Invånarantal Svenskspråkiga Svenskspråkiga % Svenskspråkiga % 31.12.2015 31.12.2015 31.12.2015 31.12.2014 Borgå 49 928 14 887 29,8 30,1 Esbo 269 802 20 216 7,5 7,6 Grankulla 9 486 3 265 34,4 34,8 Hangö 8 864 3 768 42,5 42,6 Helsingfors 628 208 36 004 5,7 5,8 Ingå 5 541 2 976 53,7 54,4 Jakobstad 19 436 10 868 55,9 56,0 Karleby 47 570 6 093 12,8 13,0 Kaskö 1 285 374 29,1 29,1 Kimitoön 6 909 4 793 69,4 69,8 Korsholm 19 302 13 294 68,9 68,8 Korsnäs 2 201 1 906 86,6 87,0 Kristinestad 6 793 3 761 55,4 55,8 Kronoby 6 682 5 301 79,3 80,0 Kyrkslätt 38 649 6 623 17,1 17,4 Lappträsk 2 774 891 32,1 33,1 Larsmo 5 147 4746 92,2 92,3 Lojo 47 353 1 657 3,5 3,5 Lovisa 15 311 6 366 41,6 41,7 Malax 5 545 4 713 85,0 85,8 Mörskom 1 969 191 9,7 9,3 Nykarleby 7 564 6 558 86,7 87,0 Närpes 9 387 7 747 82,5 83,7 Pargas 15 457 8 640 55,9 56,2 Pedersöre 11 129 9 932 89,2 89,4 Pyttis 5 321 421 7,9 8,2 Raseborg 28 405 18 464 65,0 65,0 Sibbo 19 399 6 616 34,1 35,0 Sjundeå 6 182 1 800 29,1 29,3 Vanda 214 605 5 676 2,6 2,7 Vasa 67 619 15 291 22,6 22,7 Vörå 6 714 5 500 81,9 82,1 Åbo 185 908 10 033 5,4 5,4 Sammanlagt 1 776 445 249 371 14,0 14,2 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 6

2.2 Brukare Brukarnas antal och andel av den svenskspråkiga befolkningen 2016 Kommun Antal brukare Brukarnas andel av den svenskspråkiga befolkningen Borgå 77 0,52 % Esbo 59 0,29 % Grankulla 26 0,80 % Hangö 28 0,74 % Helsingfors 121 0,34 % Ingå 9 0,30 % Jakobstad 86 0,79 % Karleby 34 0,56 % Kaskö 4 1,07 % Kimitoön 30 0,63 % Korsholm 84 0,63 % Korsnäs 12 0,63 % Kristinestad 15 0,40 % Kronoby 35 0,66 % Kyrkslätt 35 0,53 % Lappträsk 2 0,22 % Larsmo 32 0,67 % Kommun Antal brukare Brukarnas andel av den svenskspråkiga befolkningen Lojo 2 0,12 % Lovisa 24 0,38 % Malax 31 0,66 % Mörskom 1 0,52 % Nykarleby 54 0,82 % Närpes 33 0,43 % Pargas 71 0,82 % Pedersöre 69 0,69 % Pyttis 0 0,00 % Raseborg 142 0,77 % Sibbo 37 0,56 % Sjundeå 7 0,39 % Vanda 17 0,30 % Vasa 65 0,43 % Vörå 41 0,75 % Åbo 37 0,37 % Sammanlagt 1320 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 7

Antal brukare per region enligt hemkommun 2016 Antal brukare från icke medlemskommuner 2016 Region Antal klienter Norra Österbotten 310 Mellerst Österbotten 221 Södra Österbotten 64 Åboland 138 Västra Nyland 188 Mellersta Nyland 258 Östra Nyland 141 Sammanlagt 1320 Kommun Ålands Omsorgsförbund Hyvinge Kervo Kouvola Riihimäki Rusko St. Karins Tavastehus Vichtis Antal klienter 4 1 1 1 1 1 1 1 3 3 SAMKOMMUNENS ORGANISATION 3.1 Förtroendevalda Fullmäktige är samkommunens högsta beslutsfattande organ. Representanterna till fullmäktige väljs vart fjärde år av medlemskommunerna på basis av antalet svenskspråkiga invånare i kommunen. För sin mandatperiod utser fullmäktige en revisionsnämnd, styrelse och regionala nämnder i Nyland, Åboland och Österbotten. De regionala nämnderna tillsätter brukarråd. Brukarrådens medlemmar utses bland de personer som får service av samkommunen. Rådens huvudsakliga uppgift är att öka de utvecklingsstördas medinflytande och självbestämmanderätt. VALNÄMND 5 medlemmar FULLMÄKTIGE 45 representanter REVISIONSNÄMND 5 medlemmar STYRELSEN 11 medlemmar REGIONALA NÄMNDEN I NYLAND 7 medlemmar REGIONALA NÄMNDEN I ÅBOLAND 7 medlemmar REGIONALA NÄMNDEN I ÖSTERBOTTEN 7 medlemmar BRUKARRÅD i västra, mellersta och östra Nyland 7 medlemmar BRUKARRÅD i västra och östra Åboland 7 medlemmar BRUKARRÅD i södra, mellersta och norra Österbotten 7 medlemmar Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 8

3.2.1 Fullmäktige Kårkulla samkommuns fullmäktige ansvarar för samkommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktiges presidium: ordf. Christer Rönnlund, Kristinestad, I viceordförande Inger Östergård, Helsingfors, II viceordförande Stina Engblom-Colliander, Pargas. Behandlade paragrafer: 35 Fullmäktige består under pågående mandatperiod av följande kommunrepresentanter: (r förteckningen framgår även de verksamhetsformer kommunerna valt att delta i förutom den lagstadgade omsorgen om utvecklingsstörda (missbrukarvård = m, arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen = a) samt närvaron vid fullmäktiges två möten som hölls 15.6 och 12.10.2016) Medlemskommun a/m Representant Deltagit/ möten Ersättare Borgå a m Johan Sandberg 2/2 Danica Vihinen Anita Spring 1/2 Ove Blomqvist Esbo Bo Grönholm 2/2 Vilho Liimatainen Stina Michelson 2/2 Tove Westerlund Grankulla m Anna-Lena Karlsson-Finne 2/2 Alf Skogster Hangö a m Ann Nylund-Mällinen -/2 Barbro Wikberg Iiro Auterinen 1/2 Sirpa-Maaria Luostarinen Helsingfors Anhild Träskman - /2 Heidi Wallius-Virkkula Inger Östergård 2/2 Lauri Heikkinen Ingå a m Nils Kevin 2/2 Ann-Charlotte Portman Jakobstad a m Bo Forsman 1/2 Marja Eriksson 1/2 Karleby Roy Brunell 2/2 Göran Björkgård Kaskö a m Mona Back 2/2 Inger Björkqvist Kimitoön a m Yngve Engblom 2/2 Niklas Guseff Deltagit/ möten Bertil Klingenberg Christel Granholm-Hagen 1/2 Korsholm a m Tor Wik 2/2 Boris Sandås Nadja Suomela 2/2 Margaretha Stenfors Korsnäs a m Johanna Juthborg -/2 Angelica Sandholm 2/2 Kristinestad a m Christer Rönnlund 2/2 Åsa Blomstedt Kronoby a m Ossian Wassborr 1/2 Jarl Haga Kyrkslätt a Kurt Ekman 2/2 Mikael Gerkman Lappträsk a Benita Busk-Markusas -/2 Erik Gammals 1/2 Larsmo a m Gunnevi Byggmästar 2/2 Gunborg Svenfelt Lojo Tomi Erlund -/2 Peter Bolin Lovisa a m Hans Hellner 1/2 Torbjörn Bergström Malax a m Tage Svahn 2/2 Iris Bäck-Sjökvist Mörskom a Yngve Bergman 2/2 Jenny Eklund Nykarleby a m Ulf Sundstén 2/2 Ralph Ström Närpes a m Ebba Granström 1/2 Ann-Charlotte Åkerman Henry Långskog 2/2 Henrik Rönnqvist Pargas a m Anders Kjellman 1/2 Hanna Järvinen Stina Engblom-Colliander 2/2 Tom Lindblom Pedersöre a m Eivor Back 1/2 Greger Forsblom Matts Snellman 2/2 Helena Berger Pyttis a m Anne Skoas 2/2 Ole Tjeder a m Martin Glader 1/2 Raseborg Marianne Isaksson- 2/2 Linnea Henriksson Heimberg Tom Lindberg Sibbo Anders Backström -/2 Janica Sundbäck Sjundeå Kerstin Ekström 2/2 Peppe Forsblom Vanda a Ulla-Stina Palomaa 2/2 Håkan Sandell m ChristofferWik -/2 Mikael Nylund Vasa Brita Helsing 2/2 Helen Ekholm Vörå a Monica Ståhlberg -/2 Karita Ohlis a Björn Taxell 1/2 Solveig Basilier Åbo Anita Tuominen 1/2 Tom Axberg 1/2 1/2 1/2 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 9

3.2.2 Revisionsnämnden Sammansättning under pågående mandatperiod: Ordförande Bo Grönholm, viceordförande Anita Tuominen Kommun Ordinarie Deltagit/ möten Kommun Personliga ersättare Esbo Bo Grönholm 3/4 Lovisa Camilla Antas Åbo Anita Tuominen 4/4 Esbo Lilian Strömberg Pargas Hanna Järvinen 4/4 Pargas Pekka Härkönen Kimitoön Yngve Engblom 4/4 Esbo Fredrik Lindberg Vasa Tapio Osala -/4 Helsingfors Arto Grönholm Deltagit/ möten 3.2.3 Styrelsen Styrelsen har i uppgift att leda samkommunens förvaltning enligt de grunder fullmäktige godkänt. Styrelsen sammanträdde 12 gånger under året. Sammansättning under pågående mandatperiod: Ordförande: Veronica Hertzberg, viceordförande Bengt Kronqvist Deltagit/ Kommun Ordinarie möten Kommun Personlig ersättare Helsingfors Veronica Hertzberg 12/12 Raseborg Linnea Henriksson Jakobstad Bengt Kronqvist 12/12 Vasa Christer Westerback Deltagit/ möten Raseborg Bengt Hartman 1/12 Pargas Kim Lindstedt 4/12 Lovisa Kari Hagfors 10/12 Lojo Roger Weintraub 2/12 Borgå Anita Spring 9/12 Helsingfors Inger Östergård 3/12 Åbo Camilla Sandell 12/12 Grankulla Anna-Lena Karlsson-Finne Pedersöre Roger Eriksson 11/12 Jakobstad Bo Forsman Pargas Cornelius Colliander 10/12 Åbo Jonas Heikkilä 1/12 Kyrkslätt Brita Romsi 11/12 Sjundeå Hilkka Toivonen Kyrkslätt Irja Bergholm 7/12 Vanda Maarit Fredlund 3/12 Kristinestad Elina Kallio-Uljens -/12 Vasa Tea Laaksoharju-Elpren Behandlade paragrafer: 216 4 FÖRVALTNING Till samkommunens förvaltning hör enligt förvaltningsstadgan centralförvaltningen och expert- och utvecklingscentret i Pargas samt den regionala förvaltningen. Den regionala förvaltningen är uppdelad i västra Nyland, mellersta Nyland, östra Nyland, Åboland, södra Österbotten, mellersta Österbotten och norra Österbotten. Södra Österbotten upphörde som självständig region och införlivades med mellersta Österbotten från och med 6.6.2016. Av samkommunens tjänster/befattningar per 31.12.2016 fanns 29,21årsverken inom förvaltningen, vilket utgör 3,36 % av hela personalstyrkan. Av dessa 29,21 tjänster/befattningar fanns 20,83 eller 2,39 % inom centralförvaltningen i Pargas. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 10

Samkommunens personalorganisation Personalorganisationen är uppdelad i centralförvaltning, regional förvaltning samt expert- och utvecklingscenter. Serviceenheterna lyder under den regionala förvaltningen. Till centralförvaltningen hör verksamheter som gäller allmän förvaltning, ekonomi- och personalärenden, fastighetsförvaltning samt informations- och kommunikationsteknik (IT). Till expert- och utvecklingscentret hör utveckling och forskning samt klinisk- och rådgivningsverksamhet. Chef för expert- och utvecklingscentret Samkommunsdirektör Ekonomidirektör Fastighetsförvaltning IT Samarbetsorgan för substans- och kvalitetsfrågor Regionchefer Personalchef Allmän förvaltning Utvecklingsteam Expertteam Kliniskt team Serviceenhetschefer 5 VERKSAMHETSFORMER Kårkulla samkommuns huvuduppgift är att producera svenskspråkig service för utvecklingsstörda i två- och svenskspråkiga kommuner enligt lagen om specialomsorger. Kårkulla samkommun erbjuder personer med utvecklingsstörning möjligheter till handledning och rådgivning, boende, familjevård, korttidsvård och dagverksamhet. Utöver detta kan samkommunen även ge service inom ramen för arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen samt missbrukarvård. Ett deltagande i de två sistnämnda verksamhetsformerna är frivilligt för Kårkullas medlemskommuner. År 2016 deltog 25 medlemskommuner i arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen och 21 kommuner i missbrukarvården. Samkommunen upprätthåller också landets enda svenskspråkiga arbetsklinik. De enheter som producerar ovan nämnda serviceformer finns på följande orter: Institutionsvård och EUC Dagverksamhet Boende (gruppboende, lägenhetsboende, stödboende) Rådgivande verksamhet Arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen Arbetsklinikverksamhet: Missbrukarvård: Pargas Borgå, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, Kimitoön, Korsholm, Kristinestad, Nykarleby, Närpes, Pargas, Pedersöre, Raseborg, Vasa och Åbo Borgå, Esbo, Grankulla, Hangö, Helsingfors, Jakobstad, Karleby, Kimitoön, Korsholm, Kristinestad, Kyrkslätt, Larsmo Nykarleby, Närpes, Pargas Pedersöre, Raseborg, Sibbo, Vasa och Åbo Borgå, Jakobstad, Helsingfors, Närpes, Pargas, Raseborg och Vasa Borgå, Jakobstad, Kimitoön, Korsnäs (Molpe) och Pargas Jakobstad, (en arbetskonsulent placerad i Vasa). Arbetskliniken överläts till Härmän kuntoutus Oy fr. 1.3.2016 Malax Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 11

6 UTVÄRDERING AV MÅLSÄTTNINGAR 6.1 Övergripande målsättningar 2016 för hela samkommunen Övergripande mål Förverkligande Mätare Samkommunen är den viktigaste producenten av svenskspråkig specialomsorg och handikappservice för personer med utvecklingsstörning och annan funktionsnedsättning Samkommunen producerar ett svenskspråkigt specialistkunnande inom specialomsorgen enligt riksomfattande riktlinjer Samkommunen producerar och utvecklar sådan övrig svenskspråkig verksamhet som kommunerna vill köpa av samkommunen Samkommunens värdegrund implementeras i verksamheten Samkommunens ställning som serviceproducent i lagstiftningen utformas Samkommunens verksamhet implementeras i den nya socialoch hälsovårdsstrukturen Utveckla och stärka expert- och utvecklingscentret som expertorgan Experttjänsterna utvecklas och marknadsförs externt Aktivt utreda och svara mot medlemskommunernas behov av övrig svenskspråkig service Värdegrunden utarbetas och synliggörs i verksamheten Etiskt forum skapas inom samkommunen Samkommunens organisationsstruktur är godkänd Samkommunens ställning är verifierad Volymen på sålda experttjänster Processbeskrivning för externa tjänster Aktiv extern marknadsföring Förverkligade utredningar Dialoger med kommunerna Hur har målet uppnåtts Har inte förverkligats Har inte förverkligats Volymen på sålda tjänster har ökat och nya befattningar har inrättats inom Expert- och utvecklingscentret. Experttjänsterna är beskrivna. Utvärdering: 6.2, 6.4.2 Utredningar är gjorda gällande Arbetskliniken i Jakobstad samt Pixne- kliniken i Malax. Därtill har skapats skräddarsydda serviceprodukter enligt kommuners önskemål. Utvärdering: 6.4.2, 6.4.3, 6.4.4 Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Ingen ny lagstiftning år 2016 Ingen ny social- och hälsovårdsstruktur år 2016 Antal utbildningar Har inte förverkligats Den nya värdegrunden inte ännu godkänd Etiskt forum skapat Samarbetsorganet för substansoch kvalitetsfrågor är utsett att fungera som etiskt forum för samkommunen. Intern utbildning Kvalitetsmätning Har inte förverkligats Den nya värdegrunden inte ännu godkänd Brukarna upplever att samkommunen lever upp till sina värderingar Enkät till brukarråden Resultatet från kvalitetsmätning och brukarenkät Har inte förverkligats Utvecklarna har besökt samtliga brukarråd och fört diskussion gällande värdegrunden. Brukarna har hörts vid förnyandet av samkommunens värdegrund. Kvalitetsmätningar ur brukarperspektiv Kvalitetsmätningar ur brukarperspektiv är gjorda. Goda resultat vid utvärdering av brukarnas trivsel, relationen till personal och att man fått den service eller det stöd man önskat. Kårkulla är en attraktiv arbetsplats med kompetent och motiverad personal Det personalpolitiska handlingsprogrammet förverkligas Utvärdering av handlingsprogrammets förverkligande Delvis förverkligat; 44 av 62 mål eller verktyg dvs 71 % har förvekligats till en del eller sin helhet 18 mål eller verktyg har inte förverkligats, dvs. 29 %. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 12

Samkommunen producerar och utvecklar samarbetet med nationella, nordiska och europeiska samarbetsparter inom samkommunens verksamhetsområden Certifieringsprocessen fortsätter Implementering av Best practice inom samkommunen Gott ledarskap Aktiv marknadsföring och synlighet Delta i nationella utvecklingsprojekt Intensifiera samarbetet med övriga Norden Klarlägga europeiska trender inom omsorgen En del av verksamheten certifieras Utvärdering av ledarskapet (enhetschefernas) Positiv synlighet Antal projekt och kontakter Gjord delcertifiering Utvärdering: 6.2 Deltagande i olika rekryteringstillfällen i alla regionerna löpande under året. Marknadsföring till skolor om Kårkulla samkommun. Samarbete med skolor (studiebesök, samarbetsprojekt) Se utvärdering 6.2.3, 6.2.5 Deltagande i nationella projekt har förverkligats enligt plan. Nordiska kontakter har etablerats. Deltagande i europeiska konferenser. Utvärdering: 6.3.1 Utvecklas på nätet Studiebesök Har inte förverkligats Marknadsförs internt Implementering Utvärdering 6.4.2, 6.4.3, 6.4.4 Samkommunens produkter marknadsförs aktivt till kommuner och andra samarbetsparter Samarbetsmöten med kommuner och övriga samarbetsparter Presentationsmaterial på flera språk Antal möten, utskick av material Producerat material Producerad information 46 möten hållits samt deltagande i rekryteringsmässor och mindre jippon i regionerna. Serviceutbud och regionala broschyrer utskickats. Genomgång av social- och hälsovårdsnämnder i medlemskommunerna. Utvärdering: 6.2 Serviceutbudet och pp-presentationer finns att tillgå på svenska och finska. Regionala broschyrer har tillkommit. Nya regionala broschyrer har gjorts. Information om Kårkulla till skolor, mässor, kommuner (på allmän nivå). Presentationsmaterial finns på svenska, finska och engelska. Kårkulla har ordnat vissa tillställningar och varit synlig i median. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 13

6.2 Förvaltning Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Förvaltning Allmän förvaltning, ekonomiförvaltning, personalförvaltning, IKT-verksamhet, arbetarskydd, samarbetskommittén, fullmäktige, styrelse, revision Samkommunsdirektören, ekonomidirektören, personalchefen MÅL 2016 Centralförvaltningen utgör en fungerande stabenhet Ny kommunikationsstrategi Fungerande webbplats Uppdaterat centralarkiv Ökad kännedom om samkommunens verksamhet Verksamhets- och ekonomiplaneringsprocessen är förankrad på alla nivåer Det elektroniska inrapporteringssystemet i kommun- och klientfaktureringen är taget i bruk Förbättra och upprätthålla personalens arbetsvälbefinnande och motivation Konkret förverkligande Samarbete mellan centralförvaltningen och den regionala verksamheten utreds och utvecklas Utarbetas en ny kommunikationsstrategi Den ikraftvarande informationsstrategin införlivas i den nya kommunikationsstrategin Intern utbildning för ledande och ansvariga tjänsteinnehavare Uppföljning av den nya webbplatsen Gallringen av arkiverade handlingar slutförs med fokus på klientjournaler Aktiv och synlig marknadsföring av samkommunen Utbildning och handledning för ansvariga tjänsteinnehavare Samarbete med programleverantören och enhetscheferna Satsningar via uppdaterat och verkställt personalpolitiskt handlingsprogram Mätare Feed back från regionerna Utarbetad och godkänd kommunikationsstrategi Användarfeedback Centralarkivet uppdaterat Uppföljning av responsen Utvärdering av processen Inrapporteringssystem taget i bruk Hur har målet uppnåtts Gemensamma riktlinjer och direktiv har gjorts kring processer som berör centralförvaltningen och verksamheten En ny kommunikationsstrategi utarbetades och godkändes av styrelsen 28.9.2016 Informationsstrategin är införlivad i den nya kommunikationsstrategin Skild utbildning har inte ordnats. Google Analytics har tagits ibruk för uppföljning av Kårkullas webbplats. Med hjälp av Google Analytics kan man analysera trafiken på sidorna och justera webbsidorna efter besökarens intressen och behov. Handlingarna har gallrats i samband med överföringen till nya centralarkivet. Samtliga klientjournaler från arbetskliniken och undersökningsavdelningen har överförts till centralarkivet. Marknadsföringinsatserna har lyfts fram i media. Via sociala medier (facebook, twitter, instagram) har samkommunen nått allt flera personer. Besök i medlemskommunerna med information om samkommunen och serviceutbudet. Information till skolor kommuner m.fl. Verksamhets- och ekonomiplaneringsprocessen har utvärderats kontinuerligt. Utbildning och handledning har getts parallellet Målet har inte uppnåtts Minskad sjukfrånvaro Har inte förverkligats. Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Strategin har behandlats av ledningsgruppen och därmed funnits tillgänglig för samtliga ledande- och ansvariga tjänsteinnehavare. Finns publicerad på samkommunens intranät. Styrelsen har tagit beslut på att i stället förnya hela ekonomi- och personalprogramvaran, varav faktureringen en del Sjukfrånvaro ökat från med 0,72 dagar/per anställd 21,12 jämfört med 2015 (20,40) Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 14

Utvecklingssamtal för samtliga anställda Resultatet från kvalitétsmätning Förda utvecklingssamtal Resultatet av kvalitetsmätning finns i personalbokslutet. Medeltalet av de svar som är helt eller delvis positiva till de olika påståendena är 532 av totalt 641 svar (83,1 %). År 2015 var samma tal 507 svar av 606 (83,7 %). 74 % av personalen har haft utvecklingssamtal under året (73 % år 2015) Gott ledarskap på alla nivåer Jämlik och rättvis lönesättning Satsning på den äldre personalgruppen Jämlik behandling av personalen Förnyande av utbildningsadministration Utveckling av arbetssätten inom samkommunen via IT-lösningar Förnyad maskinpark Utvärdering av enhetschefernas ledarskap Kontinuerlig utbildning i ledarskap Lönestrategi uppgörs Uppgörande av åldersprogram Jämställdhetsprogram uppgörs Ibruktagande av e- system för utbildningsanmälan och kunskapskartotek Identifiering av flertalet processer och överföring till inrapporteringsverktyget Barium live Implementering av Ms Lync för direktkommunikation och virtuella skrivbord inom hela samkommunen Anskaffning av arbetsstationer Genomförd utvärdering Uppnåtts, utväderingen genomförd våren 2016. Alla värderade tjänstemän har uppmanats att följa upp sina resultat individuellt och använda dem för att förbättra sitt arbete och ledarskap Antal utbildningar Kontinuerlig utbildning, under året 2 st. obligatoriska dagar + ev. individuella utbildningar. 25 enhetschefer deltar i utbildningshelheten SYL i Ledarskap Uppgjord lönestrategi Målet har inte uppnåtts. Uppgjort program Uppgjort program Slutfört projekt/ systemet i bruk Genomförd överföring Genomförd implementering Antalet ibruktagna arbetsstationer Programmet under arbete, tillsvidare inte uppgjort Målet har inte uppnåtts. Programmet uppgjort Målet har inte uppnåtts. Har förverkligats delvis; Barium i bruk på ca 25 serviceenheter Projektet genomfört Ca 150 nya arbetsstationer ibruktagna under året En lönejämförelse med andra motsvarade aktörer/ samkommuner kommer att göras år 2017 Problem med att hitta lämpliga motiveringsfaktorer och verktyg för att nå målet med programmet Projektet avslutat under året eftersom det planerade systemet inte tekniskt uppfyllde de krav som ställts. Det nya HRprogrammet har systemet färdigt inbyggt. Styrelsen har tagit beslut på att förnya hela ekonomi- och personalprogramvaran, varav inrapporteringen en del Bokslut Avvikelse FÖRVALTNING Bokslut 2016 Budget 2016 Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 3 285 927,58 3 498 760,00-212 832 3 392 229,38 Verksamhetskostnader -3 042 218,24-3 166 270,00 124 052-3 172 451,99 Finansiella poster -113 041,27-221 800,00 108 759-96 661,52 Avskrivningar enligt plan -130 668,07-110 690,00-19 978-123 115,87 Resultat 0,00 0,00 0 0,00 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 15

6.3 Expert- och utvecklingscentret EUC 6.3.1 Familjevård och stödjande verksamhet Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Expert- och utvecklingscentret EUC Familjevård och stödjande verksamhet Chefen för EUC Mål 2016 Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Certifiering av verksamheten enligt ISO 9001:2015 standarden Förverkliga samkommunens boendeplan med beaktande av nationella riktlinjer Enhetlig struktur för dag- och arbetsverksamhet, utveckling i enlighet med kommande lagstiftning Samarbete med FDUV kring projektet "Skräddarsydd boendeservice Fortsatt utveckling av familjevården Certifiera verksamheten Gjord certifiering Anlitad extern konsult för certifieringsarbetet, certifiering inte gjord I bruk tagning av IMS (dataprogram som stöd för certifierad verksamhet) för processbeskrivningar för kvalitetsledning Planera lämpliga boendelösningar för olika målgrupper i enlighet med samkommunens och nationella riktlinjer Nyttja experternas och brukarnas sakkunskap i planeringsprocessen Aktivt samarbete på olika nivåer med medlemskommunerna och andra samarbetspartners Deltagande och uppföljande av KVANK:s (Kehitysvamma-alan asumisen neuvottelukunta) processer Klargöra konsekvenser av kommande lagstiftning gällande dag- och arbetsverksamhet Deltagande och uppföljande av KVANK:s processer Enligt projektplan, flyttförberedelse Koordinering av stöd och utbildning för familjevårdare Marknadsföring och rekrytering av nya familjevårdare IMS tagen i användning Antal erbjudna nya boendeplatser Boendeplanen följs Brukarnas deltagande utvärderas Uppgjord plan IMS-programmet taget i bruk Nya boendeenheter har planerats och färdigställts för personer med stora hjälpbehov i Närpes, Vasa och Pedersöre I brukarråden har diverse boendeplaner diskuterats Till möten har utvecklare inbjudits. Flyttningsförberedelse för anhöriga och brukare har förverkligats i regionerna Byggprojekten i samarbete med medlemskommuner Utvecklare har deltagit i 3 av 4 möten under året Implementering av de nationella kvalitetskriterierna för verksamhet som främjar sysselsättning och delaktighet är påbörjad Följda nationella riktlinjer Utvecklare har deltagit i KVANK-möten under året Följd projektplan Antal utbildningar Följd plan. Gemensamt seminarium i Helsingfors En egen dörr, Tack Enstaka förberedande utbildningar för blivande familjevårdare har hållits. Antal nya familjevårdare Antalet familjevårdare har inte ökat Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Den interna processen med certifieringsarbetet har blivit fördröjd Minskad efterfrågan av familjevårdare Ingen utnämnd person med ansvar för utveckling av familjevård Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 16

Produktutveckling Utveckla bedömningsinstrumentet (Stockholmsbedömning) Delaktighetsaspekten tas i beaktande i brukar- och anhörigråden Utveckla verksamheten i enlighet med lagen om självbestämmande Enhetlig struktur för korttid och internatboende Utreda behov av akut korttidsvård och hemfört familjearbetet Boendeservice med stöd av IT Bedömningsförfarandet har en klar struktur Fortsatt utveckling av bedömningsinstrumentet Brukar- och anhörigråden har centrala roller och kan ta beslut i ärenden som gäller verksamheten Betona brukarens styrkor, deras rätt och möjligheterer att fatta egna beslut Interna konkreta verktyg tas i bruk (handbok) Tydlig produktbeskrivning Utförd samkommunal genomgång av temporär boendeservice, definierat innehåll samt gjord produktbeskrivning Utrett behov Utredning inte utförd Ingen utnämnd person med ansvar för utveckling av familjevård Pilotering Gjorda processbeskrivningar Internationella och nationella kontakter Utvärdering av brukardelaktigheten Implementering Utvärdering av ibruktagna verktyg Kartläggning av konkret behov av it-stöd inom boendeservicen. Processbeskrivning gjord och vetskap om den finns i regionerna Fortsatt kontakt med Stockholms bedömningskansli Kontakt med Institutet för Hälsa välfärd om nationellt bedömningsinstrument RAI Målet har inte uppnåtts. Arbetsgrupp (SOL) utsedd i samkommunen för implementering av lagen och stöd för självbestämmande. Blanketter och arbetsverktyg har utarbetats. Seminarium ordnats för omsorgsbyrå, regionchefer och enhetschefer Utbildning för personcentrerad planering (PCP) påbörjad. Konkret förverkligande uppskjutet p.g.a. diverse personalbyten inom samkommunen Utvärderingen uteblivit p.g.a. diverse personalbyten inom samkommunen Familjevårdsverksamheten är en del av den ordinarie verksamheten Verkställighetsdirektiv för familjevården tas i bruk Fortsatt utveckling av bedömningsinstrumentet Ibruktagna verkställighetsdirektiv Internationella och nationella kontakter Familjevårdsverksamheten leds från den lokala omsorgsbyrån. Verkställighetsdirektiven är tagna i bruk. Har inte förverkligats. Bokslut FAMILJEVÅRD O. STÖDJANDE VERKSAMHET Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 288 445,60 369 500,00-81 054 290 838,90 Verksamhetskostnader -273 582,76-369 500,00 95 917-203 008,79 Resultat 14 862,84 0,00 14 863 87 830,11 Antal prestationer 2 179 3 742-1 563 2 506 Verksamhetskostnader, euro/prest -125,55-98,74-26,81-81,01 Ekonomisk utvärdering Motiveringar till negativa avvikelser i budgeten 2016 Underskridet antal prestationer Personer i såväl fortgående som temporär familjevård har varit färre än planerat pga en minskad efterfrågan av familjevårdstjänster. Befattningen som utvecklare av familjevård är indragen och därmed finns ingen utnämnd person med ansvar för utveckling och marknadsföring av familjevården. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 17

6.3.2 Klinisk vård samt kliniska experttjänster Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Expert- och utvecklingscentret EUC Klinisk vård samt kliniska experttjänster Chefen för EUC, överläkaren Mål 2016 Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Utarbeta en plan för hur hälso- och sjukvård på svenska skall garanteras brukarna som närservice Elektroniska klientjournalen är i heltäckande användning Definiera serviceutbudet Koordinera medicinska expertisen inom samkommunen att motsvara det faktiska behovet Diskutera samarbetsformer mellan primärvård, specialsjukvård och samkommunens medicinska expertis angående hälso- och sjukvårdstjänster Rekrytera läkarstuderande att utföra praktik inom samkommunen. Möjlighet åt med. kand. till läkarvikariat (med handledning) Alla klientjournalfunktioner är i bruk på alla verksamhetsenheter och omsorgsbyråer Laboratorieprogram tas i bruk i Abilita, manuell överföring Laboratoriesvarsfunktionens kompabilitet med ÅUCSlaboratorium förverkligas Ibruktagning av e- recept Tillräckligt och mångsidigt utbud av specialisttjänster inom alla regioner Läkartjänsterna i Österbotten och Nyland besatta. Överläkartjänsten besatt Diskussioner förda i minst två regioner Med.kand. har med handledning vikarierat läkare Användningsgraden 100 %, friktionsfri användning mellan enheterna Ibruktagna program Utbudet specialisttjänster har ökat Läkartjänsterna inte besatta Den medicinska expertisen handhas tillfredställande med konsultläkare Tf. överläkare anställd Diskussioner inte förda Läkarstuderande anlitats inom institutionsvården Verksamhetsenheterna inom den öppna vården saknar elektroniska klientjournaler Alternativ till nuvarande Abilita Hv har utretts Laboratorieprogram har inte tagits i bruk Har inte förverkligats Anslutning till Kanta samt ibruktagning av e-recept är förverkligat Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Anlitat konsultläkare Överläkartjänsten varit lediganslagen, besatt från 2017 Oklarhet gällande den framtida verksamheten har stannat upp arbetet Användningen av det nuvarande klientjournalprogrammet är inte lämpligt att utökas. Ett ersättande program bör hittas Användningen av det nuvarande klientjournalprogrammet är inte lämpligt att utökas Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 18

Bokslut KLINISK VÅRD SAMT KLINISKA EXPERTTJÄNSTER Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 3 145 691,78 2 893 990,00 251 702 2 870 695,60 Verksamhetskostnader -2 779 786,17-2 888 390,00 108 604-2 779 428,33 Avskrivningar enligt plan -5 829,37-5 600,00-229 -5 696,83 Resultat 360 076,24 0 360 076 85 570 Antal prestationer 6 625 6 024 601 6 225 Verksamhetskostnader, euro/prest -419,59-479,48 59,89-446,49 Specialisttjänster för kommuner, brukare och anställda; företagshälsovård Brukare som fått vård på expert- och utvecklingscentret 2016, Hyddan Ålderskategori Totala antal brukare som fått vård på expert- och utvecklingscentret, Hyddan 2016 Brukare på EUC 31.12.2016 0-6 år - - 7-17 år 1-18-45 år 7 4 46-64 år 2-65 år - 1 - Totalt 11 4 Brukare som fått vård på expert- och utvecklingscentret 2016, UA + korttidsvård Ålderskategori Totala antalet brukare som fått vård på expert- och utvecklingscentret 2016, UA + korttidsvård 2016 0-6 år - 7-17 år 6 18-45 år 22 46-64 år 14 65 år - 7 Totalt 49 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 19

6.3.3 Missbrukarvård Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Expert- och utvecklingscentret EUC Missbrukarvård Chefen för EUC MÅL 2016 Konkret förverkligande Mätare Utveckla missbrukarvård i Svenskfinland i samkommunens regi Stärka Pixne -klinikens konkurrenskraft Verkställa helhetsplan för missbrukarvården inom samkommunen Utveckla samarbetsformer med övriga finlandssvenska producenter Byggnation av nya Pixne - kliniken Verkställd plan Nätverksmöten och kontakter Enligt godkänd byggplan Hur har målet uppnåtts Verksamheten har fungerat enligt plan, antalet planerade vårddygn underskreds Samarbetet med aktörer inom missbrukarvården har fortsatt Planering av ny byggnad verkställdes inte Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Kommunernas användning av servicen minskat Avveckling av missbrukarvårdsverksamheten påbörjades Bokslut MISSBRUKARVÅRD Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 414 956,74 552 110,00-137 153 420 927,78 Verksamhetskostnader -463 755,95-550 740,00 86 984-485 707,97 Avskrivningar enligt plan -1 361,80-1 370,00 8-1 361,80 Resultat -50 161,01 0,00-50 161-66 141,99 Antal prestationer 1 809 2 122-313 2 126 Verksamhetskostnader, euro/prest -256,36-259,54 3,18-228,46 Ekonomisk utvärdering Motiveringar till negativa avvikelser i budgeten 2016 Överskriden kostnad Negativ avvikelse -50 161,00. Antalet deltagande kommuner i årsavgiftssystemet har minskat och utnyttjande av servicen med betalningsförbindelse har inte använts i motsvarande mån. Man har inte lyckats minska personalkostnader i samma mån som inkomsterna minskade. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 20

Missbrukarvård Tabeller 2016 Förverkligat Antal personer som fått service 100 Antal vårddygn 1808 Öppenvårdssamtal Familjeterapisamtal Anhörigsamtal Eftervårdsgrupp 43,5 timmar 12 timmar 22,5 timmar 147 besök Omfattningen av den egna verksamheten inom missbrukarvården Pixnekliniken Verksamhetens omfattning Platsantal 12 Antal klienter under året 100 Antal vårddagar 1808 Utnyttjande av Pixnekliniken / antal vårddygn Enl. 2,90 syst. Medlemskommuner Icke medlemskommuner Totalt Årsavgift Årsavgift Betalningsförbindelse Betalningsförbindelse Österbotten 1058 232 41 1331 Nyland 114 85 199 Åboland 12 12 Åland 238 28 266 Mellersta Finland Totalt 1058 358 238 154 1808 Antal klienter på intensivkurs Nya på intensivkurs Gamla Totalt Uppföljn. Anhörigkurs Totalt Män 28 27 55 18 1 74 Kvinnor 9 11 20 3 3 26 Totalt 37 38 75 21 4 100 Fullföljda och avbrutna kurser Påbörjade kurser Fullföljda kurser Avbrutna kurser Män 74 60 14 Kvinnor 26 23 3 Totalt 100 83 17 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 21

6.3.4 Yrkesinriktad rehabilitering Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Expert- och utvecklingscentret EUC Yrkesinriktad rehabilitering; Arbetskliniken i Jakobstad Chefen för EUC Mål 2016 Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Säkra verksamhetsförutsättningarna för arbetskliniken Hög standard på servicen till Fpa Nya avtal med Fpa för 2017 framåt Utveckling av arbetstränarservicen och annan service till Tebyrån Utveckla servicen till pensions- och försäkringsbolagen Ändring i arbetsklinikens ägarstruktur Fpa:s standarder följs, fortlöpande intern uppföljning av detta. Nya offerter gällande arbetsprövning och träning, både sv. och fi. Samråd med Te-byrån, möta behovet, gruppverksamhet osv. Kontakt med företagarföreningar, delta i mässor. Nya broschyrer. Uppdatering av servicen och priserna i KuntoutuNet Mindre än 50 % av arbetskliniken ägs av offentlig producent Antal avvikelser i Fpa:s kvalitetsrevision Antalet klienter Verksamheten överlåten till Härmän Kuntoutus Oy den 1.3.2016 Har inte förverkligats. Har inte förverkligats. Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Verksamheten överlåten till Härmän Kuntoutus Oy 1.3.2016 Klientutvärderingar Har inte förverkligats. Verksamheten överlåten till Härmän Kuntoutus Oy 1.3.2016 Antalet vunna offerter Har inte förverkligats. Verksamheten överlåten till Härmän Kuntoutus Oy 1.3.2016 Antal klienter, klientutvärderingar Feedback från Te-byrån Antalet brukare, utvärdering av klienter och köpare Har inte förverkligats. Har inte förverkligats. Har inte förverkligats. Verksamheten överlåten till Härmän Kuntoutus Oy 1.3.2016 Verksamheten överlåten till Härmän Kuntoutus Oy 1.3.2016 Bokslut ARBETSKLINIKEN Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 68 322,55 464 000,00-395 677 326 580,76 Verksamhetskostnader -93 934,59-463 610,00 369 675-331 323,20 Avskrivningar enligt plan -1 539,00-390,00-1 149-523,00 Resultat -27 151,04 0,00-27 151-5 265,44 Ekonomisk utvärdering Motiveringar till negativa avvikelser i budgeten 2016 Överskriden kostnad Negativ avvikelse -27 151,04 Verksamhetens kostnader var större än intäkterna pga att verksamheten överläts till Härmän Kuntoutus Oy den 1.3.2016. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 22

6.4 Omsorg om personer med utvecklingsstörning 6.4.1 Institutionsvård, Kårkulla vårdhem Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Institutionsvård; Kårkulla vårdhem Vård och boende för speciella behov Regionchefen i Åboland Mål Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Institutionsplatserna minskar enligt samkommunens boendeplan (2012-2020) Institutionsplatserna minskar genom att enheten Triangeln blir öppenvård Antal platser Antalet brukare minskat från 55 till 53. Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Vårdbackens struktur är tydlig och funktionell Enheterna på Vårdbacken planeras och förverkligas Ny byggnation Ny byggnad godkänd av styrelse för boende i Pargas samt för en kris-, undersöknings- och rehabiliteringsenhet. Påbörjad planering Tydlig struktur för dagverksamheten på vårdhemsbacken Utvärdering av dagverksamheten på vårdhemsbacken Uppgjord utvärdering Målet har inte uppnåtts Dagverksamhetens oändamålsenliga utrymmen måste åtgärdas före verksamheten kan struktureras. Bokslut INSTITUTIONSVÅRD Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 6 536 477,08 6 768 260,00-231 783 6 917 892,10 Verksamhetskostnader -6 027 134,24-6 501 260,00 474 126-5 989 098,21 Avskrivningar enligt plan -282 316,34-267 000,00-15 316-268 675,99 Resultat 227 026,50 0 227 027 660 118 Antal prestationer 15 001 14 725 276 15 726 Verksamhetskostnader, euro/prest -401,78-441,51 39,73-380,84 Brukare som fått institutionsvård 2016 (I statistiken finns medräknat fyra personer i ålderskategorin 18-45 år som bor på Hyddan) Ålderskategorier Totala antalet brukare som fått institutionsvård under året Utskrivna under året Avlidna I institutionsvård 31.12. 0-6 år - - - - 7-17 år - - - - 18-45 år 15 1-15 46-64 år 29-2 27 65 år - 14-2 12 Totalt 58 1 4 53 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 23

6.4.2 Rådgivande verksamhet Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Rådgivande verksamhet Rådgivning, handledning och information Samkommunsdirektören, regioncheferna Mål 2016 Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Arbetets innehåll på omsorgsbyråerna är förenhetligat i hela samkommunen Riktlinjer för arbetets innehåll och uppgiftsbeskrivningar finns att tillgå Uppgjorda uppgiftsbeskrivningar och riktlinjer Nyland: Amor- manualen i bruk, där finns uppgiftsbeskrivningar och riktlinjer. Åboland: Uppgiftsbeskrivningar finns och har gåtts igenom på omsorgsbyrån Österbotten: Expertiskunskapen upprätthålls och utvecklas Fortbildning och handledning för personalen Antal fortbildningar Nyland: Personalen har aktivt deltagit i utbildningar både externa och interna. Även intern och extern handledning har erhållits. Åboland: PCP utbildning, SOL-utbildning och implementering Österbotten: Utbildning av grupper i ICDP fortsätter, men i långsam takt. Samarbete med EUC och externa kontakter stärks Utvärdering av samarbetet Nyland: Samarbetet med EUC utvecklas och förstärks. Åboland: Samarbetsmöten hållits, arbetet och utvärdering fortsätter 2017 Österbotten: EUC svarar an på behoven av efterfrågad utbildning, men gemensam planering och utveckling av samarbete måste förstärkas. Omsorgsbyråernas expertisroll stärks internt och externt Samarbete mellan olika verksamhetsformer inom samkommunen utvecklas och förtydligas Kontakter och möten Nyland: Regelbundna möten med boende- och dagverksamheten och enhetscheferna har hållits Omsorgsbyråpersonalen ger handledning till personalen på enheterna. Pedagogerna handleder de pedagogiskt ansvariga på enheterna. ICDP förs ut till alla enheter. Åboland: Samarbetsmöten och utveckling över verksamhetformernas gränser hållits Österbotten: Pedagogisk handledning ges till enheterna. Implementering av nya SOL och utbildningar. Samarbetet mellan pedagogen och de pedagogiskt ansvariga har påbörjats. Gemensamma Haipromöten för omsorgsbyråpersonal och enhetschefer. Flyttningsförberedelse för personal, anhöriga och brukare. Samarbetet med kommunerna och de regionala organisationerna förstärks för att utveckla tydligare serviceprocesser Samarbete med externa aktörer Nyland: En tät kontakt hålls med representanter från olika sektorer inom kommunerna samt kontinuerliga träffar med externa aktörer. Åboland: Samarbete och utveckling skett med externa aktörer, bl.a Optima och Åbolands mentalvårdscentral Österbotten: Diskussionstillfällen har hållits med varje medlemskommun inom regionen. Omsorgsbyråernas service är känd i kommunerna och hos andra samarbetspartners Omsorgsbyråernas produkter marknadsförs Antalet informationstillfällen Nyland: Informationstillfällen har hållits i alla regioner tillsammans med marknadsföraren, omsorgsbyråns produkter har även marknadsförts vid olika samarbetsträffar. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 24

Omsorgsbyrån i Åboland finns på Vårdbacken Omsorgsbyrån flyttas från Pargas centrum till Vårdbacken Ny broschyr Åboland: Kommunrundor 3, familjekväll 1, besök på social-och hälsovårdsnämnder 3 Österbotten: Informationstillfällen har hållits åt kommunrepresentanter. Nyland: Regional broschyr färdigställts. Åboland: broschyr gjord Österbotten: Har inte förverkligats Förverkligad flytt Åboland: Målet har inte uppnåtts Åboland: Lämpliga utrymmen på vårdbacken finns inte tillgängliga Bokslut RÅDGIVANDE VERKSAMHET Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 1 512 735,62 1 763 390,00-250 654 1 465 962,72 Verksamhetskostnader -1 470 734,21-1 754 650,00 283 916-1 436 812,15 Avskrivningar enligt plan -14 728,24-8 740,00-5 988-8 614,62 Resultat 27 273,17 0,00 27 273 20 535,95 Antal prestationer 26 747 30 742-3 995 28 276 Verksamhetskostn, euro/prest -54,99-57,08 2,09-50,81 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 25

6.4.3 Boendeverksamhet Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Boendeverksamhet Lägenhetsboende, gruppboende, stödboende Samkommunsdirektören, regioncheferna Mål Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Samkommunens långsiktiga boendeplan (2012-2020) förverkligas Utflyttning från institutionsvård till öppenvårdsenheter Minskat antal brukare i institutionsvård Åboland: Antal brukare i institutionsboende har minskat med naturlig avgång. Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Stöd till brukare och personal i flyttningsprocessen Ansökningar inlämnas till statens bostadsfond (ARA) Påbörjan av planerade ARA-finansierade byggprojekt av boendeenheter, stödboende och lägenhetsboende Ökat antal brukare inom öppenvårdsenheter Antal av ARA godkända planer Nyland: Har inte förverkligats Åboland: Har inte förverkligats Österbotten: Totalt 19 nya boendeplatser och en stödboendeplats. Nyland: Ansökningar inlämnats tillsammans med Borgå A-bostäder för nytt boende till Borgå samt ansökning till ARA för Elovägens gruppboende i Helsingfors Åboland: ARA-ansökan inlämnats gemensamt med Pargas stad för 10 platser Österbotten: Ara-ansökan inlämnad hösten 2016 för nybygge och renovering i Kristinestad Nyland: Två boendeenheter i västra Nyland har genomgått grundlig renovering samt en enhet som bestått av två hus har byggts ihop, och kan utöka med en boendeplats. Åboland: Brukare har inte flyttat till öppenvård pga att lämpligt boende inte funnits tillgängligt Åboland: Åboland: ARA-ansökan inlämnad, processen påbörjad Österbotten: Har inte förverkligats Svara på kommunernas behov av boende Fortsatt kartläggning av kommande boendebehov i samarbete med kommunerna Kunskap om behovet Nyland: Nytt boende planeras i Borgå. Boendekön uppdaterad i samarbete med kommuner och brukare/deras familjer i mellan Nyland. Åboland: Diskussionstillfällen med medlemskommunerna hållits Österbotten: Diskussioner har förts med kommunerna. I norra Österbotten finns inget behov av nya boendeenheter. I Kristinestad och Korsholm/Smedsby finns behov av nya platser före utgången av 2019. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 26

Erbjuda hem för individuella behov Öka och förbättra brukarnas delaktighet i planeringsprocessen Olika boendealternativ tillgängliga Nyland: Brukarnas delaktighet förbättras och tydliggörs i västra Nyland, lägenheter hyrs upp i enlighet med brukarnas/familjernas önskemål i samband med Granboet i mellan Nyland. Åboland: Utveckling av befintliga boenden gjorts för att erbjuda boendealternativ enligt behov Österbotten: I regionen finns gruppboende, lägenhetsboende, stödboende, seniorboende och korttidsvård. Utveckla alternativa boendeformer Antal brukare inom lägenhetsboende, gruppboende och stödboende. Nyland: Ändringar i boendelösning för de gravt handikappade som flyttat in i mindre moduler eller egna lägenheter. Esbo gruppboende upphört och omvandlats till lägenhetsboende i Grankulla lägenhets- och stödboendet utökats med två platser. Överenskommelse om upphyrning av utrymmen för gruppboende och korttidsvård på Parisgränden i Helsingfors. Åboland: Lägenhetsboende och stödboende utvecklats och utökats Österbotten: Har inte förverkligats Nyttja utvecklarnas och brukarnas sakkunskap i planeringsprocessen Nyland: Träffar med boendeutvecklaren i västra Nyland, utgått från brukarnas behov vid planering av mera homogena grupper. Åboland: Boendeutvecklaren har involverats och brukare hörts i planeringsprocesser Österbotten: Utvecklaren och brukarrådet har varit delaktiga. Ny indelning av boendeverksamheten Korttids-, internat- och eftermiddagsvården struktureras Omdefiniera boendeprodukterna och prisen att motsvara verkligheten Utredning och plan för förverkligande av korttids- och internatvården Nya produkter och priser fastställda Genomförd utredning och plan Nyland: Genom boendeutvecklaren förmedlat vardagen på korttiden i västra Nyland till organisationen. Åboland: Målet har inte uppnåtts Österbotten: Målet har inte uppnåtts Nyland: Ökat antal korttidsdygn för barn har förverkligats i Borgå, Öppenhet, hela familjens delaktighet, satsa mycket på kontakten med familjen inom korttiden i västra Nyland. Nya ändamålsenliga utrymmen har hittats för korttiden. Innehållet har strukturerats enligt individuella behov. Åboland: Korttidsvården och internatvården strukturerad Österbotten: Korttidsvård erbjuds på 5 olika enheter inom regionen och ger avlastning till över 100 familjer. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 27

Skapa meningsfulla seniorboenden Plan för eftermiddagsvård i samarbete med utvecklaren av arbetslivsorienterande verksamhet Utveckla meningsfull vardag för seniorbrukare Brukarnas åsikter om vardagen Nyland: Eftermiddagsvård planeras till Parisgrändens boende i Helsingfors. Eftermiddagsvård har förverkligats på Södis se i Borgå. Åboland: Har inte förverkligats Österbotten: Har inte förverkligats Nyland: Regelbundna träffar hållits med pedagog och dragare av seniorverksamheten på boendena i Borgå. För seniorerna har hållits klubbverksamhet de har deltagit i olika aktiviteter både på enheten och ute i samhället enligt deras önskemål i västra Nyland. DUV i mellan Nyland avslutat sin seniorklubbverksamhet. Åboland: samarbetsprojekt med bla. Axxell utvecklats för meningsfullt innehåll i vardagen, enligt brukarnas önskemål och behov Utvecklingsarbete har påbörjats. Olika samarbetspartners håller på att kartläggas i mellan Nyland. Österbotten: Innehållet i vardagen på våra seniorboenden är under utveckling. En meningsfull och individanpassad vardag eftersträvas. Förverkliga homogena seniorboenden genom interna flyttningar Antalet homogena seniorboenden Nyland: Fyra personer har flyttat från andra boendeformer till befintliga seniorboenden under året i Helsingfors. Efter renovering av enheter i västra Nyland har brukare flyttat in i mera homogen seniorgrupper. Åboland: interna flytt gjorts i syftet att seniorboenden blir homogena och brukare bor ändamålsenligt Österbotten: 4 seniorboendeenheter inom regionen Bokslut BOENDE Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 32 183 100,96 31 651 270,00 531 831 30 556 996,45 Verksamhetskostnader -31 123 369,61-31 333 430,00 210 060-30 120 190,24 Avskrivningar enligt plan -292 394,69-317 840,00 25 445-262 220,11 Resultat 767 336,66 0,00 767 337 174 586,10 Antal prestationer 231 835 233 578-1 743 224 084 Verksamhetskostnader euro/prest -134,25-134,15-0,10-134,41 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 28

Brukare som fått boendeservice 2016 Ålderskategori GRUPPBOENDE 7-17 år Region Brukare som fått boendeservice (tot. under året) Utskrivna under året Avlidna under året Brukare per 31.12 Nyland - - - - Åboland 4 - - 4 Österbotten 2 - - 2 7-17 år sammanlagt 7 7 18-45 år Nyland 70 2-68 Åboland 25 6-19 Österbotten 62 2 1 59 18-45 år sammanlagt 157 10 1 146 46-64 år Nyland 65 1 2 62 Åboland 44 4 2 38 Österbotten 48-2 46 46-64 år sammanlagt 157 5 6 146 65 år- Nyland 31 3 28 Åboland 31-2 29 Österbotten 21-21 65 år - sammanlagt 83 5 78 Gruppboende sammanlagt 404 15 12 377 LÄGENHETSBOENDE 7-17 år Nyland - - - - Åboland - - - Österbotten 1 - - 1 7-17 år sammanlagt 1 - - 1 18-45 år Nyland 27 - - 27 Åboland 13 13 Österbotten 58 7 1 50 18-45 år sammanlagt 98 7 1 90 46-64 år Nyland 31 1-30 Åboland 17 1-16 Österbotten 21 1-20 46-64 år sammanlagt 69 3-66 65 år - Nyland 9 1-8 Åboland 4 - - 4 Österbotten 3 - - 3 65 år - sammanlagt 16 1-15 Lägenhetsboende sammanlagat 184 11 1 172 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 29

STÖDBOENDE 7-17 år Nyland - - - - Åboland - - - - Österbotten - - - - 7-17 år sammanlagt - - - - 18-45 år Nyland 35 1-34 Åboland 8 - - 8 Österbotten 18 2 16 18-45 år sammanlagt 61 3-58 46-64 år Nyland 14 1-13 Åboland 10 - - 10 Österbotten 2 - - 2 46-64 år sammanlagt 26 1-25 65 år - Nyland 2 1-1 Åboland 3 1-2 Österbotten - - - - 65 år - sammanlagt 5 2-3 Stödboende sammanlagt 92 6-86 BOENDE TOTALT 680 32 13 635 Brukare som fått korttidsvård Korttidsvård inom gruppboendet Ålderskategori Region Antal brukare Nyland 1 0-6 år Åboland - Österbotten 6 0-6 år sammanlagt 7 Nyland 32 7-17 år Åboland 18 Österbotten 48 7-17 år sammanlagt 98 Nyland 21 18-45 år Åboland 6 Österbotten 53 18-45 år sammanlagt 80 Nyland 2 46-64 år Åboland 1 Österbotten 6 46-64 år sammanlagt 9 Nyland 1 65- år Åboland 1 Österbotten 1 65- år sammanlagt 3 Gruppboende alla regioner sammanlagt 197 Korttidsvård inom familjevården Ålderskategori Region Antal brukare Nyland - 0-6 år Åboland - Österbotten 7 0-6 år sammanlagt 7 Nyland 4 7-17 år Åboland - Österbotten 8 7-17 år sammanlagt 12 Nyland 1 18-45 år Åboland - Österbotten 4 18-45 år sammanlagt 5 Nyland - 46-64 år Åboland - Österbotten - 46-64 år sammanlagt - Nyland - 65- år Åboland - Österbotten - 65- år sammanlagt - Familjevård, alla regioner sammanlagt 24 KORTTIDSVÅRD TOTALT 221 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 30

6.4.4 Dag- och arbetsverksamhet Verksamhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Dag- och arbetsverksamhet Livsorienterande och arbetslivsorienterande verksamhet Samkommunsdirektören, regioncheferna Mål Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Uppgjorda riktlinjer för dagverksamheten enligt tanken om livsorienterande (LO) verksamhet Utveckla den nuvarande arbetslivsorienterande (ALO) verksamheten i alla regioner enligt gällande lagstiftning Nationella kontakter kring utvecklande av LO och ALO skapas LO verksamhetens riktlinjer implementeras i samkommunen Eventuella förändringar inom arbetsverksamheten planeras och genomförs Utveckla verksamheten för unga personer Deltagande i nationella nätverk, arbetsgrupper och projekt Uppgjorda riktlinjer implementerade Uppgjord plan Verksamhet för unga personer Antal nätverk, arbetsgrupper, projekt Nyland: Lo verksamheten har implementerats i alla regioner genom gemensamma utbildningar med EUC, utomstående föreläsare även studiebesök har gjorts. De nationella kvalitetskriterierna har introducerats. Åboland: Åboland: Nationella kvalitetskriteriernas implementering i LO-verksamheten påbörjats enligt individuella behov, arbetet fortsätter år 2017 Österbotten: Uppdaterade aktiviteter och innehåll i dagverksamheten. Underleveransarbetet minskar till förmån för kurser, utbildningar och motion. Nyland: Fokus på individuella behov enligt de nationella kriterierna, ökat antal personer i löneavtal Åboland: De nationella kvalitetskriteriernas implementering i ALOverksamheten har påbörjats enligt individuella behov Österbotten: Uppdaterade aktiviteter och innehåll i dagverksamheten. Underleveransarbetet minskar till förmån för kurser, utbildningar och motion. Nyland: Fortsatt samarbete med VNF, utveckla nya utbildningar och kursverksamhet för unga personer. Lopptorgsverksamhet har gett sysselsättning för unga personer. Regelbundna videomöten med arbetskonsulenter, flera IAstuderande. Åboland: Alternativ inom verksamheten har erbjudits genom projekt tex. inom dans och konst och utlokaliserad verksamhet Österbotten: Matlagningskurs har förverkligats i dagverksamhetens regi på direkt begäran av unga som flyttat till egna hem. Samarbete med bildkonststuderande vid Novia. Nyland: IKT-projekt med FDUV, Vates, Aktivera resurser. Deltagit i job shadow day. Nätverk med regionala samarbetspartners, nationella seminarier där även nya kontakter har skapats. Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 31

Åboland: Har inte förverkligats Österbotten: Ett gott samarbete med lokala samarbetspartners. Moderna, individuellt anpassade ändamålsenliga utrymmen Nya utrymmen planeras enligt regionala behov Antal nya utrymmen Nyland: Nya utrymmen har hittats i västra Nyland i Borgå har nya utrymmen tagit i bruk. Planering av tillbyggnad och renovering av dagverksamhetsutrymmen i Krämertskog har pågått under året. I Utterbäck har den planerade renoveringen inte förverkligats Pga att käkets renovering gjordes. Åboland: Har inte förverkligats Österbotten: Dagverksamheten i Vasa och Karleby flyttade till nya ändmålsenliga utrymmen under våren 2016. Lantgårdens utrymmen renoverades under 2016 och förväntas vara inflyttningsklara februari 2017. Planeringsprocessen för Nyboda dagverksamhet fördröjd på grund av utredningar av den gamla fastigheten. Bokslut DAG- OCH ARBETSVERKSAMHET Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 11 978 966,60 12 276 010,00-297 043 12 180 179,65 Verksamhetskostnader -11 874 764,37-12 051 220,00 176 456-11 879 661,42 Avskrivningar enligt plan -271 482,17-224 790,00-46 692-227 765,37 Resultat -167 279,94 0,00-167 280 72 752,86 Antal prestationer 136 184 139 581-3 397 141 414 Verksamhetskostnader, euro/prest -87,20-86,34-0,86-84,01 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 32

Brukare som deltagit i dagverksamhet 2016 Ålderskategori Region Brukare som deltagit i dagverksamhet Brukare i utlokaliserat arbete (helt el. delvis) (utgående från totalantalet brukare) Utskrivna under året Brukare per 31.12 0-17 år Arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen Nyland 4 1-4 Åboland 5-1 4 Österbotten 5-3 2 0-17 år sammanlagt 14 1 4 10 18-45 år Nyland 176 47 8 168 Åboland 42 13 3 39 Österbotten 222 52 17 205 18-45 år sammanlagt 440 112 28 412 46-64 år Nyland 92 7 7 85 Åboland 48 2 1 47 Österbotten 101 5 8 93 46-64 år sammanlagt 241 14 16 225 65- år Nyland 8-3 5 Åboland 7 1-7 Österbotten 11-3 8 65- år sammalagt 26 1 6 20 Alla regioner sammalagt 721 128 54 667 Brukare 2016 Verksamhet enligt Socialvårdslagen Antal prestationer Småland, Mocca, Molpe IC, Intek, Södis Åboland: Småland Mocca Österbotten: Molpe IC Intek Nyland: Södis Sammalagt Verksamhet i sysselsättningssyfte Soc.v.L 27 d 6 3 1 10 Arbetsverksamhet för handikappade Soc.v.L 27e 2 26 8 36 Verksamhet enligt omsorgslagen / Molpe IC 12 12 I samarbete med Arbetskliniken, ARJ Arbetsträning/prövning 4 4 Arbetsträning för mentalvårdsklienter I samarbete med Arbets- och näringsbyrån Arbetspraktik/-träning Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte 2 9 11 Lönesubvention Språkpraktik I samarbete med mentalvårdens dagavdelning Arbetsterapi Sammanlagt 10 54 9 73 Arbetsverksamhet enligt socialvårdslagen Bokslut 2016 ( 27d,e) Bokslut 2015 ( 27d,e) Antal prestationer 27d+ 27e + OmsL 7 992 8 451,5 Enl. 27d 2 117 2 399 Enl. 27e 5 875 6 052,5 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 33

7 FASTIGHETSSERVICE Enhet: Tjänster: Redovisningsskyldig: Fastighetsservice Fastighetsunderhåll, saneringar av byggnader, planering och genomförandet av nybyggen Ekonomidirektören, fastighetschefen Mål Konkret förverkligande Mätare Hur har målet uppnåtts Samkommunen och koncernen minskar aktivt sitt fastighetsinnehav utanför Kårkulla vårdhemsområde Samkommunen startar vidareutvecklingen av Kårkulla vårdhemsområde Samkommunen och koncernen startar egen produktion av särskilt krävande enheter för boende och daglig verksamhet Byggnadernas värde bibehålls Koncernen går aktivt in för att sälja fastigheter utanför Kårkulla vårdhemsområde och i stället hyra upp behövliga utrymmen Påbörjad planering på basen av verksamhetens prioritering och beställning Påbörjad planering på basen av verksamhetens prioritering och beställning Fastighetsunderhållet prioriteras möjligast effektivt med reserverat budgetanslag Förteckning över fastighetsinnehav / verksamhetspunkter Förteckning över fastighetsinnehav / verksamhetspunkter Förteckning över fastighetsinnehav / verksamhetspunkter Reserverade budgetanslag Endast delvis, samkommunen hyrt upp nya utrymmen, men inte lyckats sälja gamla fastigheter Målet uppnåtts, planeringen i full gång gällande bostadsområdet, krisenhet och saneringen av gamla byggnader Koncernen startat upp planeringen av nya dagenheter i Nykarleby, Jakobstad och Helsingfors samt helt ny boendeenhet i Pargas. Delvis, samkommunen satsade 1,23 milj euro i fastighetsunderhåll, 1,40 milj euro budget Motiveringar till varför målet inte uppnåtts Svårigheter att hitta såväl köpare som villiga byggherrar Bokslut FASTIGHETSSERVICE Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 1 230 199,10 1 404 410,00-174 211 1 255 674,00 Verksamhetskostnader -1 227 980,92-1 403 800,00 175 819-1 254 973,24 Avskrivningar enligt plan -2 218,18-610,00-1 608-700,76 Resultat 0,00 0,00 0 0,00 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 34

Sammandrag av bokslutet för samtliga verksamhetsenheter FÖRVALTNING Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 3 285 927,58 3 498 760,00-212 832 3 392 229,38 Verksamhetskostnader -3 042 218,24-3 166 270,00 124 052-3 172 451,99 Finansiella poster -113 041,27-221 800,00 108 759-96 661,52 Avskrivningar enligt plan -130 668,07-110 690,00-19 978-123 115,87 Resultat 0,00 0,00 0 0,00 INSTITUTIONSVÅRD Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 6 536 477,08 6 768 260,00-231 783 6 917 892,10 Verksamhetskostnader -6 027 134,24-6 501 260,00 474 126-5 989 098,21 Avskrivningar enligt plan -282 316,34-267 000,00-15 316-268 675,99 Resultat 227 026,50 0 227 027 660 118 Antal prestationer 15 012 14 725 287 15 726 Verksamhetskostn, euro/prest -401,49-441,51 40,02-380,84 EXPERT- OCH UTVECLINGSCENTER Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 3 145 691,78 2 893 990,00 251 702 2 870 695,60 Verksamhetskostnader -2 779 786,17-2 888 390,00 108 604-2 779 428,33 Avskrivningar enligt plan -5 829,37-5 600,00-229 -5 696,83 Resultat 360 076,24 0 360 076 85 570 Antal prestationer 6 614 6 024 590 6 225 Verksamhetskostn, euro/prest -420,29-479,48 59,19-446,49 Avvikelse BOENDEVERKSAMHET Bokslut 2016 Budget 2016 Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 32 183 100,96 31 651 270,00 531 831 30 556 996,45 Verksamhetskostnader -31 123 369,61-31 333 430,00 210 060-30 120 190,24 Avskrivningar enligt plan -292 394,69-317 840,00 25 445-262 220,11 Resultat 767 336,66 0,00 767 337 174 586,10 Antal prestationer 231 840 233 578-1 738 224 084 Verksamhetskostn, euro/prest -134,25-134,15-0,10-134,41 FAMILJEVÅRD O. STÖDJANDE VERKSAMHET Avvikelse Bokslut 2016 Budget 2016 Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 288 445,60 369 500,00-81 054 290 838,90 Verksamhetskostnader -273 582,76-369 500,00 95 917-203 008,79 Resultat 14 862,84 0,00 14 863 87 830,11 Antal prestationer 2 545 3 742-1 197 2 506 Verksamhetskostn, euro/prest -107,50-98,74-8,75-81,01 Avvikelse RÅDGIVANDE VERKSAMHET Bokslut 2016 Budget 2016 Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 1 512 735,62 1 763 390,00-250 654 1 465 962,72 Verksamhetskostnader -1 470 734,21-1 754 650,00 283 916-1 436 812,15 Avskrivningar enligt plan -14 728,24-8 740,00-5 988-8 614,62 Resultat 27 273,17 0,00 27 273 20 535,95 Antal prestationer 26 746 30 742-3 996 28 276 Verksamhetskostn, euro/prest -54,99-57,08 2,09-50,81 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 35

DAG- OCH ARBETSVERKS. Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 11 978 966,60 12 276 010,00-297 043 12 180 179,65 Verksamhetskostnader -11 874 764,37-12 051 220,00 176 456-11 879 661,42 Avskrivningar enligt plan -271 482,17-224 790,00-46 692-227 765,37 Resultat -167 279,94 0,00-167 280 72 752,86 Antal prestationer 136 182 139 581-3 399 141 414 Verksamhetskostn, euro/prest -87,20-86,34-0,86-84,01 MISSBRUKARVÅRD Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 414 956,74 552 110,00-137 153 420 927,78 Verksamhetskostnader -463 755,95-550 740,00 86 984-485 707,97 Avskrivningar enligt plan -1 361,80-1 370,00 8-1 361,80 Resultat -50 161,01 0,00-50 161-66 141,99 Antal prestationer 1 809 2 122-313 2 126 Verksamhetskostn, euro/prest -256,36-259,54 3,18-228,46 ARBETSKLINIKEN Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 68 322,55 464 000,00-395 677 326 580,76 Verksamhetskostnader -93 934,59-463 610,00 369 675-331 323,20 Avskrivningar enligt plan -1 539,00-390,00-1 149-523,00 Resultat -27 151,04 0,00-27 151-5 265,44 FASTIGHETSSERVICE Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 1 230 199,10 1 404 410,00-174 211 1 255 674,00 Verksamhetskostnader -1 227 980,92-1 403 800,00 175 819-1 254 973,24 Avskrivningar enligt plan -2 218,18-610,00-1 608-700,76 Resultat 0,00 0,00 0 0,00 Bokslut 2016, fullmäktigenivå Bindningsnivå: verksamhetsintäkter, verksamhetskostnader och antal prestationer (avvikelse med positivt förtecken betyder överskridna intäkter eller prestationsmål men också underskridna kostnader jämfört med budget 2016) Fet stil = bindande mål 2016, budget. Negativ avvikelse = fet stil i bokslutskolumnen 2015 Samkommunens fullmäktige godkände 12.10 2016 24 att missbrukarvården beviljas överskridningsrätt om maximalt 135 000 euro. Den slutliga överskridningen blev 51 161 euro. SAMKOMMUNEN TOTALT Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse Bu 16/Bs 16 Bokslut 2015 Verksamhetsintäkter 60 644 823,61 61 641 700,00-996 876 59 677 977,34 Verksamhetskostnader -58 377 261,06-60 482 870,00 2 105 609-57 652 655,54 Finansiella poster -113 041,27-221 800,00 108 759-96 661,52 Avskrivningar enligt plan -1 002 537,86-937 030,00-65 508-898 674,35 Över/underskott 1 151 983,42 0,00 1 151 983 1 029 985,93 Antal prestationer 420 748 430 514-10 134 420 356 Verksamhetskostnader, euro/prest -138,75-140,49 1,62-137,15 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 36

8 SAMMANFATTNING Samkommunens totala antal prestationer ökade under år 2016 med 392 jämfört med år 2015. De senaste fem årens prestationsutveckling ser ut på följande sätt: 2016 420 748 ökning + 392 eller + 0,09 % 2015 420 356 ökning + 21 639 eller + 5,43 % 2014 398 717 ökning + 31 545 eller + 8,59 % 2013 367 172 ökning + 309 eller + 0,08 % 2012 366 863 minskning -1 865 eller 0,51 % Nya brukare med omsorgsprogram 2016 Nya brukare per region 0-7 år 8-17 år 18-25 år 26 år-> Sammanlagt och ålderskategori 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Västra Nyland 0 4 1 1 1 0 1 0 3 5 Mellersta Nyland 2 1 4 2 1 2 0 0 7 5 Östra Nyland 1 2 1 1 0 0 1 0 3 3 Norra Österbotten 1 7 2 3 1 0 0 2 4 12 Mellersta Österbotten 3 3 5 2 3 2 1 1 12 8 Södra Österbotten 2 1 1 0 0 0 0 0 3 1 Åboland 1 6 4 2 1 2 2 11 7 Sammanlagt 10 18 20 13 8 5 5 5 43 41 Brukare som erhållit samkommunens tjänster enligt region 2016 Ålderskategori Region Brukare 0-6 år Nyland 15 Åboland - Österbotten 38 0-6 år sammanlagt 53 7-17 år Nyland 91 Åboland 30 Österbotten 100 7-17 år sammanlagt 221 18-45 år Nyland 260 Åboland 61 Österbotten 249 18-45 år sammanlagt 570 46-64 år Nyland 120 Åboland 58 Österbotten 96 46-64 år sammanlagt 274 65 år - Nyland 42 Åboland 26 Österbotten 34 65 år sammanlagt 102 Alla regioner sammanlagt 1220 Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 37

9 INVESTERINGAR OCH FINANSERING 9.1 Investeringar Enligt samkommunens ekonomiplan skulle samkommunen investera sammanlagt 6 000 000 euro år 2016. De bokförda investeringsutgifterna blev 3 300 660 euro. Finansieringsbidrag för investeringsutgifter budgeterades till 650 000 euro medan samkommunen lyfte sådana till ett belopp om 35 664 euro. Därtill såldes Nykarleby gamla arbetscentral för rivning åt Kårkulla Fastighets Ab för 60 400 euro (koncernintern försäljning). Den förhållandevis stora investeringsbudgeten kunde till största delen härledas till vårdhemsområdet i Pargas vars olika projekt var budgeterade till 1 750 000 euro, Sundom boende- och dagenhets utvidgning 1 000 000 euro, inköp av lägenheter i Esbo för 650 000 euro och några större grundsaneringar inklusive sprinklingar av boendeenheter för 1 400 000 euro. Nedan följer en kort beskrivning av hur de olika större byggnadsprojekten förverkligades: Projektgrupp 1 Byggnader Husbyggnad projekt Vårdhemmet: planering av ny krisvårdsenhet och radhuset på Bostadsvägen 2, använt 17 025 euro, byggande av infrastruktur på vårdhemsområdet 140 389 euro. Husbyggnad projekt Sundom: Förverkligades till en kostnad om 722 612 euro, inte helt slutfört 31.12.2016. Husbyggnad projekt inköp av lägenheter i Esbo. Verkställdes under året. Inköptes tre lokaler för sammanlagt 679 355 euro. Därtill köpte också Kårkulla Fastighets Ab en lokal i samma hus för 140 760 euro. Husbyggnad projekt renovering och sprinkling av boendeenheter: Under 2016 användes 630 095 euro av budgeterade 1 400 000 euro för renoveringar och sprinklingar av boendeenheter varav Österby boende i Raseborg renoverades för 301 357euro. Projektgrupp 2 Lösegendom: Budgeterat 1 000 000 euro varav styrelsen godkände att 880 000 euro fick användas till bilanskaffningar, första inredningar och IT-utrustning. Av det godkända anslaget användes 848 478 euro. 9.2 Finansiering och ekonomiska nyckeltal för Kårkulla samkommun En finansieringsanalys liksom några av de viktigare ekonomiska nyckeltalen för Kårkulla samkommun återfinns i tabelldelen. Meningen med dessa nyckeltal är framför allt att man tydligare skall kunna se trenderna i den egna ekonomin, men också att man lättare skall kunna göra jämförelser med andra liknande organisationer i samma bransch. Att förbehållslöst jämföra t.ex. en kommun med en samkommun är i detta sammanhang inte relevant. För att finansiera investeringsbudgeten 2016 planerades att samkommunen skulle lyfta 5,35 miljoner euro i nya budgetlån. P.g.a. att investeringsbudgeten inte kunde förverkligas helt enligt plan behövde samkommunen inte lyfta några nya långfristiga lån 2016. Däremot tecknade samkommunen ett nytt kommuncertifikat om 1,0 milj. euro för att finansiera gjorda investeringar och planenliga låneamorteringar. Samkommunen hade vid utgången av året en kassa uppgående till 1,06 miljoner euro och som skulle räcka till 6,9 dagars kassautbetalningar. Enligt ekonomiplanens finansieringskalkyl skulle likviditeten förbättras med 320 000 euro under år 2016 men på grund av att samkommunen inte lyfte några nya långfristiga lån men tecknade ovannämnda kommuncertifikat försämrades likviditeten i stället med 688 000 euro. De finansiella intäkternas och kostnadernas netto var enligt budgeten 2016 negativt 221 800 euro medan nettot enligt bokslutet, tack vare den exceptionellt låga räntenivån, stannade vid minus 113 521 euro. 10 BALANSRÄKNINGEN I bifogade sammanställning jämförs den utgående balansen 31.12.2015 med den utgående balansen 31.12.2016. Även förändringar i jämförelse med föregående år 2015 anges i tabellen. Balansens slutsumma har under året ökat med 1 558 426,31 euro. Ökningen på aktiva sidan beror till största delen på ökningen av investeringarna. Ökningen på passiva sidan beror på att det egna kapitalet förstärktes med räkenskapsperiodens överskott, 1 151 983,42 euro samt det tidigare omnämnda kommuncertifikatet om 1,0 milj. euro. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 38

11 KÅRKULLA SAMKOMMUNSKONCERN Kårkulla samkommun har som moderbolag i Kårkulla samkommunskoncern ett till 100 % ägt dotterbolag Kårkulla Fastighets Ab. 11.1 Kårkulla Fastighets Ab Kårkulla Fastighets Ab är ett av Kårkulla samkommun till hundra procent ägt fastighetsaktiebolag. Bolagets verksamhet är att uppföra, äga och besitta fastigheter, köpa, arrendera och försälja områden, bebygga dessa samt uthyra lägenheter och fastigheter. Bolaget är registrerat 22.4.1987 och aktiekapitalet uppgick 31.12.2016 till 336 375,85 euro. Vid utgången av år 2016 hade styrelsen för fastighetsbolaget följande sammansättning: Ordinarie Christer Rönnlund, ordf. Inger Östergård Camilla Sandell Personlig ersättare Roger Eriksson Bengt Kronqvist Anna-Lena Karlsson-Finne Som bolagets VD fungerade ekonomidirektör Martin Nordman. En förteckning över bolagets byggnader framgår ur bilaga, medan de olika balansposterna för bolaget ingår i Kårkulla samkommuns koncernbalansräkning 31.12.2016. Bolagets verksamhetsintäkter uppgick under år 2016 till 257 610 euro (253 764 euro år 2015). Bolaget hade en god kassaställning vid slutet av året, 439 000 euro. 11.2 Ansvarsförbindelser Kårkulla samkommun har gått i borgen för samtliga lån som Kårkulla Fastighets Ab upptagit. Kårkulla Fastighets Ab lyfte år 2016 ett nytt lån om 700 000 euro för att finansiera byggandet av den nya arbetscentralen i Nykarleby, vilket vid utgången av år 2016 var det enda lån samkommunen gått i borgen för. Utöver dessa borgensförbindelser har samkommunen åt Kårkulla Fastighets Ab under åren 1997-2008 beviljat 40-åriga lån med 10 års amorteringsfrihet. Vid utgången av år 2016 var lånesumman 2 706 252,99 euro (2 808 180,69 euro år 2015) och minskade därmed med 101 927,70 euro i enlighet med den urspungliga amorteringsplanen. Från år 2007 har samkommunen upptagit också egna lån för att finansiera sina investeringar. Denna lånesumma uppgick 31.12.2016 till 10 856 303,08 euro (10 307 803,46 euro år 2015). Samkommunen tecknade under året ett nytt kommuncertifikat uppgående till 1 000 000 euro som ingår i ovanstående lånebelopp. Samkommunen hade 31.12.2016 ett leasingansvar för i huvudsak IKT-utrustning uppgående till 180 115 euro (381 961 euro år 2015). 11.3 Koncernbokslut Som ur bifogade koncernbalansräkning framgår uppgick balansomslutningen, sedan koncern-redovisningsmässiga elimineringar gjorts, till 31 280 898,55 euro (29 023 373,15 euro år 2015) varav det egna kapitalets andel var 12 085 155,49 euro(10 928 742,75 euro år 2015) eller 38,6 % (37,7 % år 2015). Observera att enligt gällande anvisningar så har avskrivningsdifferensen och bostadshusreserveringen fördelats mellan eget kapital och latent skatteskuld. Bestående aktiva ökade med 11,2 % till 27 191 529,34 euro (24 451 892,93 euro år 2015). Det egna kapitalet ökade med 10,58 %, medan det främmande kapitalet ökade med 6,19 % till 18 942 201,18 euro. Koncernen hade vid utgången av året banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar för 1 502 389,76 euro (2 170 000 euro 2015). Koncernens resultat förbättrades med nästan 154 000 euro i jämförelse med år 2015. Koncernen hade ett verksamhetsbidrag uppgående till 2 432 905,32 euro (2 161 212,18 euro), ett årsbidrag om 2 317 038,72 euro (2 059 408,55 euro) och ett resultat uppgående till 1 149 733,09 euro (995 997,11 euro 2015) vilket närmare framgår ur koncernresultaträkningen i bilaga. Kårkulla samkommun / Verksamhetsberättelse 2016 Sida 39