Principer för varmvattenbassänger i Västra Götalandsregionens ägo

1.0 1(15) Principer för varmvattenbassänger i Västra Götalandsregionens ägo Västra Götalandsregionen 1

1.0 2(15) Om Principer för varmvattenbassänger i Västra Götalandsregionens ägo Principerna gäller för varmvattenbassänger ägda av Västra Götalandsregionen (VGR) i både primärvården och specialistvården. Principerna har utformats efter en omfattande förstudie och nulägesanalys och stämts av med viktiga intressenter. Principerna är indelade i perspektiven typ av verksamhet, ägande och verksamhetsdrift, tillgänglighet och hyressättning samt samverkan för hög nyttjandegrad och syftar till att skapa en tydlighet i hur regionen ska förhålla sig till varmvattenbassänger i sin ägo. Avgränsning Utöver de varmvattenbassänger som finns i VGR:s ägo förekommer ytterligare åtaganden av hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) för att tillgängliggöra varmvattenbassänger för regionens befolkning. Det gäller speciella vårdöverenskommelser om tillgång till varmvattenbassänger hos en kommun eller privat aktör. Beslut om åtagande från HSN gällande att subventionera egenvård varmvattenbassäng ur ett folkhälsoperspektiv faller under deras suveränitet. Eftersom de bassängverksamheterna inte ägs av VGR gäller principerna i detta dokument inte för dem. 2

1.0 3(15) Innehåll Om Principer för varmvattenbassänger i Västra Götalandsregionens ägo... 2 Avgränsning... 2 1 BAKGRUND...4 1.1 Bakgrund till behovet av att utforma gemensamma principer för varmvattenbassänger i regionens ägo... 4 1.2 Lagar, styrande dokument och riktlinjer... 5 1.3 Gränsdragningar och gränssnitt... 6 2. LÅNGSIKTIG INTENTION FÖR VARMVATTENBASSÄNGER I REGIONENS ÄGO...8 3. PRINCIPER FÖR VARMVATTENBASSÄNGER I REGIONENS ÄGO...9 3.1 Principer - Typ av verksamhet i varmvattenbassängerna... 9 3.2 Principer - Ägande och verksamhetsdrift... 10 3.3 Principer - Tillgänglighet och hyressättning... 11 3.4 Principer - Samverkan för hög nyttjandegrad... 11 4. EKONOMISKA KONSEKVENSER... 13 5. INFORMATION OCH UPPFÖLJNING... 14 5.1 Behov av information och förankring... 14 5.2 Uppföljning av principerna... 14 6. REFERENSER... 15 Bilaga 1. Varmvattenbassänger i regionen med speciella vårdöverenskommelser... 16 Bilaga 2. Varmvattenbassänger i regionens ägo (specialistvård och primärvård)... 16 3

1.0 4(15) 1 Bakgrund Bakgrundskapitlet beskriver i korthet historiken kring VGR:s varmvattenbassänger. I detta kapitel omnämns de lagar, styrande dokument och riktlinjer som berör principernas innehåll och vissa gränssnitt som är viktiga för förståelsen av principerna tydliggörs. 1.1 Bakgrund till behovet av att utforma gemensamma principer för varmvattenbassänger i regionens ägo I samband med införandet av Vårdval Rehab 2014 i VGR var de inte möjligt att utforma en enhetlig lösning för varmvattenbassänger för sjukvårdande behandling i regionens ägo. Regionfullmäktige beslutade då att tillsvidare låta bassängdriften fortsätta oförändrad. För att säkerställa en fortsatt tillgång till varmvattenbassäng tecknades vårdöverenskommelser mellan HSN och Styrelsen för beställd primärvård. I Krav- och Kvalitetsbok Vårdval Rehab, som styr och reglerar innehåll och omfattning av rehabiliteringsuppdraget, ställs inte krav på att erbjuda sjukvårdande behandling i varmvattenbassäng, men en tredjedel av rehab-enheterna inom vårdvalet erbjöd denna behandlingsform 2016; såväl privata som offentliga aktörer. Idag varierar åtagandet för att tillgängliggöra varmvattenbassäng på primärvårdsnivå mellan HSN. Det finns även olika lokala lösningar för verksamhetsdrift av varmvattenbassängerna runt om i regionen och en tydlig långsiktig intention för de varmvattenbassänger regionen äger har saknats. I vårdöverenskommelsen mellan HSN och Styrelsen för beställd primärvård för 2017 regleras en konkurrensneutral bassängverksamhet på fyra orter i VGR. Utöver dessa finns även överenskommelser mellan HSN och privata- och kommunala aktörer för att tillgängliggöra varmvattenbassäng. De sistnämnda omfattas inte av principerna i detta dokument (se Avgränsning). För en förteckning av varmvattenbassänger med speciella vårdöverenskommelser (VÖK) se Bilaga 1. Varmvattenbassänger finns även i specialistvården, men problematiken historiskt har främst berört varmvattenbassänger på primärvårdsnivå. För en komplett lista över varmvattenbassänger i regionens ägo se Bilaga 2. Förstudierapport Kartläggning av regionens varmvattenbassänger Under hösten 2015 och våren 2016 genomförde Koncernkontoret en förstudie i syfte att kartlägga regionens bassängverksamhet ur olika perspektiv. Förstudien innehöll en kartläggning av kunskapsläget och evidens för behandling i varmvattenbassäng, patienternas perspektiv på behandling i varmvattenbassäng (utifrån en enkätundersökning i regionen) och en kartläggning av utbudet av varmvattenbassänger i regionen. I förstudierapportens slutsatser lyftes bland annat behoven av att utforma gemensamma principer för varmvattenbassänger i regionens ägo och att utveckla samverkan med kommunerna i frågan. Se rapporten Kartläggning av sjukvårdande behandling och bassängverksamhet i Västra Götalandsregionen, 2016-08-19. 4

1.0 5(15) Projekt - Utforma principer för varmvattenbassänger i regionens ägo Med grund i förstudien startade Koncernkontoret ett projekt för att utforma gemensamma principer för varmvattenbassänger i VGR:s ägo, initiera samverkan med kommunerna för högre nyttjandegrad samt ge förslag på skrivning inför VÖK 2018. Som en grund för utformning av principerna gjordes en fördjupad nulägesanlays innehållandes bland annat en intressentkartläggning, SWOT-analys, benchmark mellan olika nämndområden, mot andra regioner och landsting samt mot bassänger helt- eller delvis ägda av kommunen. För att skapa en enhetlighet beslutades att övergripande principer skulle utformas för alla varmvattenbassänger i VGR:s ägo, både de i primärvården och i specialistvården. De som ingått i projektgruppen är följande: Andreas Hjertén, Lisa Juting, Lena Zetterberg från Koncernkontoret/Enhet primärvård samt Alma Ihre och Hanna Främme från Prové. Styrgruppen har bestått av Marie Gustavsson (Enhetschef enhet Primärvård) och Leena Ekberg (Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal). De som, i mer eller mindre utsträckning, har deltagit i arbetet med att tillhandahålla information, delta i arbetsmöten och ge synpunkter på framarbetat resultat är representanter från Närhälsan, PrimÖr Rehab, Västfastigheter, Regionservice, representanter för varmvattenbassänger i specialistvården (SU, SÄS och Uddevalla sjukhus), förhandlingsansvariga för sjukhusen, representant för Jämlik vård och processansvariga för de fem HSN. Presentation för och avstämning om principerna har skett i presidier i januari och februari. Beslut om godkännande av principerna tas av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS). 1.2 Lagar, styrande dokument och riktlinjer Prioriteringar inom hälso- och sjukvård Enligt riksdagens beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (prop. 1996/97:60) med indelning i fyra prioriteringsgrupper skall rehabilitering prioriteras högt efter vård av livshotande sjukdomar, vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede, samt vård av människor med nedsatt autonomi. Hälso- och sjukvårdslagen Enligt hälso- och sjukvårdslagen 3 ska landstinget ansvara för habilitering och rehabilitering Huvudregeln är att kommunerna har ansvar för rehabilitering och habilitering för de personer som erhåller kommunal hälso- och sjukvård (regleras i Hälso- och sjukvårdsavtalet). Styrande dokument Krav- och Kvalitetsbok Vårdval Rehab 2017 Krav- och Kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård 2017 Utöver de specifika principerna i detta dokument gäller aktuella och för uppdraget tillämpliga nationella- och regionala riktlinjer. Exempelvis Nationella indikatorer för God vård och Tillgängliga och användbara miljöer (Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet). 5

1.0 6(15) Regelverk och rekommendationer kring bassängbad och anläggningssäkerhet Lagen om skydd mot olyckor, LSO (SFS 2003:778) Ordningslagen, OL (SFS 1993:1617) Produktsäkerhetslagen (SFS 2004:451) o Anvisningar för badanläggningar, Konsumentverket, 2013 Plan- och bygglagen, PBL (SFS 2010:900) Boverkets byggregler, BBR (BFS 2011:6) Socialstyrelsens allmänna råd om bassängbad, (SOSFS 2004:7) Socialstyrelsen, Bassängbad Hälsorisker, regler och skötsel, 2006-101-1 För en sammanfattande bild över regelverk och rekommendationer kring bassängbad och anläggningssäkerhet se Guide till ökad vattensäkerhet För kommuner och andra anläggningsägare, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). 1.3 Gränsdragningar och gränssnitt Nedan beskrivs några grundbegrepp som kan vara viktiga för förståelsen av principerna. Primärvård Hälso- och sjukvård som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser (Socialstyrelsens termbank). Specialiserad vård Hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård (Socialstyrelsens termbank). Sjukvårdande behandling I Krav- och Kvalitetsbok Vårdval Rehab 2017 står under Uppdrag att målet för rehabiliteringsinsatserna är att lindra, kompensera eller undanröja funktions- och aktivitetshinder så att patienten snarast möjligt uppnår bästa möjliga funktions- och aktivitetsförmåga och förmåga till ett självständigt liv. Genom ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt ska patienten stimuleras att ta ansvar för sin egen hälsa. Behandling ska pågå som längst till dess att behandlingsmålet är uppnått, eller till dess att behandlande arbetsterapeut/fysioterapeut i samråd med patienten bedömer att patienten klarar sin fortsatta träning på egen hand. Uppdraget omfattar inte friskvårdsträning eller andra insatser som inte kräver hälso- och sjukvårdens kompetens (Krav- och Kvalitetsbok Vårdval Rehab 2017). Egenvård Den hälso- och sjukvård som patienten utför själv eller med hjälp av någon annan, som inte är hälso- och sjukvårdspersonal, är egenvård och omfattas inte av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Hälso- och sjukvårdens bedömning, planering och uppföljning av egenvårdsbeslut räknas som hälso- och sjukvård och omfattas av gällande lagstiftning och författningar (Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård). 6

1.0 7(15) Fysisk aktivitet på Recept (FaR) I hälso- och sjukvårdens åtagande ingår förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR innebär att förskriva och följa upp fysisk aktivitet. All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal kan förskriva FaR. För mer information se regionala medicinska riktlinjer (RMR). 7

1.0 8(15) 2. Långsiktig intention för varmvattenbassänger i regionens ägo Formuleringen av långsiktig intention nedan är baserad på den evidens som finns för behandling i varmvattenbassäng, patienternas perspektiv, men också på de erfarenheter regionen har i frågan. Kortfattat ser man att ur ett patientperspektiv är sjukvårdande behandling och egenvård i varmvattenbassäng en uppskattad och värdefull behandlingsform. Ser man till de tre benen i evidensbaserad praxis (vetenskapliga studier, klinisk erfarenhet och patientens preferenser) tillsammans står sig sjukvårdande behandling i varmvattenbassäng väl och pekar på positiva medicinska- och psykologiska effekter. Det finns dock relativt få randomiserade studier, något som är vanligt för många behandlingsmetoder inom rehab eftersom vetenskapen är ung. Långsiktig intention De varmvattenbassänger som finns i regionens ägo ska tillgängliggöras för regionens befolkning för sjukvårdande behandling och egenvård. För att öka nyttjandegraden där det är möjligt, bör samverkan med kommunerna utvecklas för att göra bassängerna tillgängliga även för exempelvis friskvårdsinsatser. När varmvattenbassänger i primärvårdens regi är uttjänta eller står inför höga investeringsbehov bör möjligheten till inhyrning i varmvattenbassäng i specialistvården, hos kommunerna och/eller hos privat aktör, utredas noggrant för att bedöma om bassängen kan avvecklas eller säljas. Det för att i möjligaste mån inte bygga nya varmvattenbassänger på primärvårdsnivå. Långsiktig intention för varmvattenbassänger i primärvården De varmvattenbassänger som finns ses som en tillgång Hög nyttjandegrad ska eftersträvas och samverkan med kommun bör utvecklas i det avseendet Vid höga investeringsbehov ska möjligheten till avveckling eller försäljning utredas noga På primärvårdsnivå ska man på lång sikt hyra in sig i specialistvårdens, kommunens och/eller privata aktörers varmvattenbassänger VGR bör inte investera i nya varmvattenbassänger på primärvårdsnivå Långsiktig intention för varmvattenbassänger i specialistvården De varmvattenbassänger som finns ses som en tillgång Hög nyttjandegrad ska eftersträvas Ställningstagande kring avveckling eller utveckling av varmvattenbassänger i specialistvården görs utifrån sjukhusets specifika behov 8

1.0 9(15) 3. Principer för varmvattenbassänger i regionens ägo Principerna gäller för varmvattenbassänger som ägs av VGR och där verksamheten bedrivs på primärvårdsnivå eller av specialistvården. Principerna är indelade i fyra principområden; typ av verksamhet, ägande och verksamhetsdrift, tillgänglighet och hyressättning och samverkan för hög nyttjandegrad. 3.1 Principer - Typ av verksamhet i varmvattenbassängerna Nedanstående principer syftar till att tydliggöra vilken typ av verksamhet som ska erbjudas varmvattenbassänger i regionens ägo. Hög nyttjandegrad ska eftersträvas i varmvattenbassänger i regionens ägo Användning av varmvattenbassäng som inte avser sjukvårdande behandling och rehabilitering faller inte inom hälso- och sjukvårdens ansvarsområde. När en patient bedöms som färdigbehandlad av en fysioterapeut upphör hälso- och sjukvårdens ansvar för att tillhandahålla möjligheten till bassängträning. Det är dock angeläget att olika patientgrupper efter avslutad sjukvårdande behandling erbjuds möjlighet till egenvård i varmvattenbassäng För att skapa möjlighet till både sjukvårdande behandling och egenvård i varmvattenbassäng, men också för att öka nyttjandegraden där det är möjligt föreslås följande prioritetsordning: 1. Verksamhet som avser sjukvårdande behandling 2. Patienter med FaR (fysisk aktivitet på recept) (folkhälsa) och brukarföreningar* 3. Folkhälso-insatser och friskvård i kommunens regi 4. Studieförbund och övriga föreningar Prissättning för patienter med FaR bör inte konkurrera med bassängverksamheter i kommunal- eller privat ägo. Aktiviteter som ordinerats på fysisk aktivitet på recept bedrivs utanför sjukvården och eventuella kostnader ingår inte i högkostnadsskyddet för sjukvård. En del föreningar och friskvårdsaktörer erbjuder ett lägre pris för deltagare med recept och många arbetsgivare erbjuder sina anställda en friskvårdspeng som kan användas för att täcka kostnader för FaR-aktivitet. Vårdgivare som verkar inom Vårdval Rehab och erbjuder sjukvårdande behandling i varmvattenbassäng ska finansiera det inom ramen för den ersättning som ges inom Vårdval Rehab. Vill en nämnd tillgängliggöra varmvattenbassäng kan det göras i form av egenvård * Brukarföreningar och FaR skapar förutsättningar för patienter som har avslutat sin sjukvårdande behandling att fortsätta i egenvård. FaR-modellen kan ses som en utveckling av träningskort (som erbjudits i Norra HSN), men till skillnad från träningskort möjliggör det för fler att få tillgång till bassängträning och innehåller även uppföljning av patienten. 9

1.0 10(15) 3.2 Principer - Ägande och verksamhetsdrift Nedanstående principer kring ägande och verksamhetsdrift gäller för varmvattenbassänger som ägs av Västfastigheter och där de har ansvaret för fastighetsdriften. Med verksamhetsdrift avses här ansvaret att driva verksamheten. Principerna gällande verksamhetsdrift syftar till att tydliggöra vad uppdraget kan innefatta och till att ge vägledning i vad som bör avtalas mellan berörda parter. Västfastigheter bär det ansvar för fastighetsdrift av bassängverksamheten som åligger dem som fastighetsägare Västfastigheters ansvar som hyresvärd bör sträcka sig till uthyrning till en större hyresgäst som i sin tur tar ansvar för verksamhetsdriften Uthyrning till ansvarig för verksamhetsdrift bör i enlighet med regionens internhyresmodell ske på 1-års basis till intern hyresgäst och på 3-års basis, med marknadshyra till intern konkurrensutsatt vårdvalsverksamhet alternativt extern hyresgäst Regionservice kan tillhandahålla tilläggstjänsten verksamhetsdrift och vid eventuellt behov teckna avtal i dessa delar, med förbehållet att de har personal i området * - Då Regionservice tecknar överenskommelser årligen sker förändringar lämpligast på årsbasis - Priset för tilläggstjänsten verksamhetsdrift ska följa den styrmodell och de principer som finns. Behovet av timmar beror på de olika bassängverksamheternas förutsättningar Den som har ansvar för verksamhetsdriften och uthyrning av tider i bassäng, oavsett Regionservice eller en vårdgivare, ska ge alla vårdgivare inom Vårdval Rehab samma möjlighet att hyra tid i bassängen Då förutsättningarna i regionen är olika faller det på den med ansvar för verksamhetsdriften att utreda i detalj vad det ansvaret behöver innefatta. På en generell nivå gäller nedanstående ansvar: - Den med verksamhetsdriftansvar bör sträva efter att bassängen nyttjas till hög grad och innebär därför att administrera uthyrning, tillhandahålla nödvändig information (öppettider, hyresavgifter etc.). och kommunicera ut möjligheten mot vårdgivare, brukarföreningar och andra eventuella verksamheter - I ansvaret för verksamhetsdrift ingår att se till att någon har ansvar för säkerheten när bassängen används. Under sjukvårdande behandling eller under träning med brukarförening kan fysioterapeuten eller ledaren för föreningen ta ansvaret för tillsyn - Patienter med FaR tränar på egen hand. Den som har ansvar för verksamhetsdriften bör tillhandahålla en badvakt med erforderlig kompetens de tider då FaR-patienter erbjuds komma 10

1.0 11(15) Ansvarsfördelningen mellan den som har ansvar för verksamhetsdrift och den som har ansvar för den tekniska driften när det gäller vattenprovtagning och egenkontroller av bassäng bör vara tydlig mellan parterna. Även ansvarsfördelning kring städning och rengöring bör vara tydlig I introduktionen och i de avtal som skrivs på av hyresgäster bör riktlinjer för ansvar för säkerheten, hygien- och ordningsföreskrifter, användning av utrustning och hjälpmedel framgå tydligt För att säkerställa att eventuella ändringar kommer upp i tid när det gäller överenskommelser bör berörda parter träffas årligen för uppföljning och för att ta upp frågor om verksamhetens framtid. I de fall verksamhetsdriftansvarig inte fortsatt vill ha ansvaret gäller att parterna i samråd diskuterar vägar framåt. I första hand bör det av Västfastigheter utredas om det finns en annan intressent som vill ta ansvaret för verksamhetsdrift. *Regionservice ställer sig positiva till att erbjuda verksamhetsdrift, vilket innebär en möjlig lösning vid ett eventuellt behov. Det skulle också anses vara en konkurrensneutral lösning. 3.3 Principer - Tillgänglighet och hyressättning Nedanstående principer kring tillgänglighet avser här framförallt det som rör öppettider. Andra frågor som rör tillgänglighet och jämlikhet innefattas i mål 1 Förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i VGRs handlingsplan för mänskliga rättigheter. När det gäller geografisk tillgänglighet av varmvattenbassänger i regionen ses det som en tillgång i de kommuner de finns. Nedanstående principer kring hyressättning avser hyresnivåer för vårdenheter som hyr in sig i samma varmvattenbassäng. I övrigt varierar hyressättningen i regionens varmvattenbassänger på grund av Västfastigheters internhyresmodell. Eftersom förutsättningarna för varmvattenbassängerna är olika är det upp till den med ansvar för verksamhetsdriften att i samråd med berörda bestämma över öppettider. Öppettiderna bör dock vara anpassade så att de som har behov ges möjlighet att komma I de fall det är möjligt bör specifika öppettider finnas för patienter med FaR De vårdenheter inom Vårdval Rehab som önskar ska erbjudas tillgång till varmvattenbassängen i lika omfattning och till lika hyressättning Nämnderna kan ur ett folkhälsoperspektiv välja att subventionera egenvård i varmvattenbassäng 3.4 Principer - Samverkan för hög nyttjandegrad Med samverkan menas i detta avseende samverkan för nyttjande av bassängerna, inte samverkan kring patienten. På längre sikt tros dock samverkan kring nyttjandegraden kunna få positiva effekter på samverkan kring patienter då färdigbehandlade patienter skulle ges möjlighet till fortsatt träning genom kommunens erbjudande av aktiviteter. 11

1.0 12(15) Varmvattenbassängerna har olika tekniska förutsättningar. När det gäller nyttjandegrad ska avstämning ske med respektive driftavdelning på Västfastigheter för att ta reda på hur många badande varje bassäng klarar av ur ett tekniskt perspektiv I de fall det är möjligt (enligt prioriteringslistan under Typ av verksamhet) ska samverkan med kommunerna ske med syftet hög nyttjandegrad I de fall det är möjligt bör samverkan ske mellan vårdgivare och kommun avseende att slussa vidare patienter mot friskvårdsinsatser efter avslutad sjukvårdande behandling På längre sikt när varmvattenbassängerna i primärvården är uttjänta eller står inför höga investeringsbehov bör möjligheten till inhyrning i varmvattenbassäng i specialistvården, hos kommunen och/eller privat aktör utredas noggrant för att bedöma om bassängen kan avvecklas eller säljas * *Principen gäller endast varmvattenbassänger i primärvården 12

1.0 13(15) 4. Ekonomiska konsekvenser Bassängdriften i regionens egen regi finansieras till del via nämndernas vårdöverenskommelser med utförarna. Det sker antingen direkt genom särskilt riktade anslag eller indirekt som en del i den beräknade kostnaden för den vård och rehabilitering där bassängträning ingår. Införandet av de principer som beskrivs i rapporten bedöms inte påverka kostnadsnivån. Vid ett eventuellt skifte av verksamhetsdriftsansvar till Regionservice räknas priset för tillgäggstjänsten ut enligt deras styrmodell och de principer som finns och baseras på den specifika bassängverksamhetens behov. Ändrade krav på bemanning, ändrad säkerhetsnivå samt mindre investeringar och underhåll är faktorer som kan komma att leda till ökade kostnader. Ökad uthyrning till andra hyresgäster kan innebära ökade intäkter och därmed lägre behov av finansiering från nämnderna. 13

1.0 14(15) 5. Information och uppföljning 5.1 Behov av information och förankring Beroende på bassängverksamheternas olika förutsättningar kommer behov av kommunikationsinsatser se olika ut. Hos den som har ett verksamhetsdriftsansvar ligger en del av ansvaret för kommunikation (se principer för ägande och verksamhetsdrift ). Övriga kommunikationsinsatser som kan komma att behövas är: Kommundialog för att hög nyttjandegrad av bassäng Information via vårdgivarnytt om ansvarig per bassäng etc. En kommunikationsplan konkretiseras efter beslut i HSS om principerna under arbetet med att ta fram förslag inför VÖK 2018. 5.2 Uppföljning av principerna För att säkerställa att implementeringen av principerna går bra och att de efterföljs föreslås att kontakt tas efter ett halvår med berörda aktörer. Längre fram när verksamheterna anpassat sig efter principerna är ytterligare aspekter av intresse att följa upp: Nyttjandegraden av bassängerna Hyresintäkter Antal FaR förskrivningar I övrigt föreslås att en utvärdering och översyn av principerna görs efter tre år. Återkoppling sker till HSS och HSN. 14

1.0 15(15) 6. Referenser Rapport Kartläggning av sjukvårdande behandling och bassängverksamhet i Västra Götalandsregionen, 2016-08-19. Krav- och kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård 2017. Krav- och Kvalitetsbok Vårdval Rehab 2017. Nationella indikatorer för God vård. (2009), Socialstyrelsen. Tillgängliga och användbara miljöer (Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet). Socialstyrelsens termbank, http://termbank.socialstyrelsen.se/. Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård). För varje människa - Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen 2017 2020. Diarienummer RS 2016-04303, Västra Götalandsregionen. Guide till ökad vattensäkerhet För kommuner och andra anläggningsägare, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), rev. 2013. 15

1.0 16(15) Bilaga 1. Varmvattenbassänger i regionen med speciella vårdöverenskommelser Varmvattenbassänger som beställs i vårdöverenskommelser med styrelsen för beställd primärvård 2017 Varmvattenbassäng Bassängen ägs av VGR Bassängen ägs av kommunen Göteborg, Lundbybadet Bassängen är privat Strömstad Borås, Solhem Mariestad Bäckefors (Praktikertjänst) Lysekil, Kuling Rehab* Sotenäs, Tumlaren* *Avser överenskommelser mellan norra hälso- och sjukvårdsnämnden och privata och kommunala aktörer för att tillgängliggöra varmvattenbassäng Varmvattenbassänger som finns på regionens sjukhus (ingår i beställningen till varje sjukhus) 2017 Varmvattenbassäng Uddevalla sjukhus Sahlgrenska (Högsbo, Mölndal, Reumatologen SU, hyr tid på Bräcke*) Södra Älvsborgs sjukhus (Rehabbad SÄS) Alingsås Skaraborgssjukhus (KSS Skövde) Bassängen ägs av VGR Bilaga 2. Varmvattenbassänger i regionens ägo (specialistvård och primärvård) Varmvattenbassänger som ägs av VGR på primärvårdsnivå och i specialistvården Varmvattenbassäng Bassängen ägs av VGR Strömstad Borås, Solhem Bäckefors Mariestad Falköping Uddevalla sjukhus Sahlgrenska (Högsbo, Mölndal, Reumatologen SU) Södra Älvsborgs sjukhus (Rehabbad SÄS) Alingsås Skaraborgs sjukhus (KSS Skövde) 16