1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 16 mars 2017 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl.

Transkript

1 1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 16 mars 2017 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 09:30 Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela detta snarast till Sonja Gillving, Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella tillkommande ärenden Beslutsärenden 1. Principer för varmvattenbassänger i Västra Götalandsregionens ägo Diarienummer HS Godkännande av tilläggsansökan neurovårdteam i Vårdval Rehab i Göteborgs kommun Diarienummer HS Godkännande av ansökan till Vårdval Rehab i Göteborgs kommun, stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo Diarienummer HS Godkännande av ansökan till Vårdval Rehab i Mölndals kommun Diarienummer HS Ansökan om att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård, Tranemo kommun Diarienummer HS Komplettering av hälso- och sjukvårdsstyrelsens delegeringsordning på området upphandling Diarienummer HS Delegeringsärenden 8. Anmälningsärenden Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Regionens Hus Skövde Residenset, Torget Vänersborg hss@vgregion.se

2 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, (2) Beslutsärenden/Informationen noteras 9. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören Diarienummer HS Ytterligare utveckling av Västra Götalandsregionens modell för ordnat införande Diarienummer HS Information om satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Diarienummer HS Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland Diarienummer HS Revisorskollegiets årsrapport om hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2016 Diarienummer HS Information A. Vårdplatsanalys Jonas Andersson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

3 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Andreas Hjertén Telefon: E-post: Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Principer för varmvattenbassänger i Västra Götalandsregionens ägo Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen godkänner förslaget om principer för varmvattenbassänger ägda av Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar följande under förutsättning av regionstyrelsens beslut: 1. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att efterhöra Regionservice möjligheter att tillhandahålla tjänster som gäller verksamhetsdrift av varmvattenbassäng och om möjligt teckna avtal i dessa delar. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att göra en utvärdering och översyn av principerna efter tre år. Utvärderingen ska redovisas till hälsooch sjukvårdsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Sammanfattning av ärendet I samband med införandet av Vårdval Rehab 2014 i Västra Götalandsregionen (VGR) var de inte möjligt att utforma en enhetlig lösning för varmvattenbassänger för sjukvårdande behandling i regionens ägo. Regionfullmäktige beslutade då att tillsvidare låta bassängdriften fortsätta oförändrad. För att säkerställa en fortsatt tillgång till varmvattenbassäng tecknades vårdöverenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) och styrelsen för beställd primärvård. Koncernstab hälso- och sjukvård har arbetat fram övergripande principer för varmvattenbassänger i VGR. Principerna gäller för varmvattenbassänger ägda av VGR i både primärvården och specialistvården. Principerna är indelade i perspektiven typ av verksamhet, ägande och verksamhetsdrift, tillgänglighet och hyressättning samt samverkan för hög nyttjandegrad och syftar till att skapa en tydlighet i hur regionen ska förhålla sig till varmvattenbassänger i sin ägo. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Regionens Hus Skövde Residenset, Torget Vänersborg hss@vgregion.se

4 Datum Diarienummer HS Fördjupad beskrivning av ärendet Idag varierar åtagandet för att tillgängliggöra varmvattenbassäng mellan hälsooch sjukvårdsnämnderna. Det finns även olika lokala lösningar för verksamhetsdrift av varmvattenbassängerna runt om i regionen och en tydlig långsiktig intention för de varmvattenbassänger regionen äger, har saknats. Mot den bakgrunden fick Koncernstab hälso- och sjukvård/enhet primärvård ett uppdrag att utforma övergripande principer för varmvattenbassänger i VGR. Principer för varmvattenbassänger i VGRs ägo I principdokumentet presenteras inledningsvis en långsiktig intention för varmvattenbassänger i regionens ägo. Därefter följer principer för de olika principområdena. Långsiktig intention De varmvattenbassänger som finns i regionens ägo ska tillgängliggöras för regionens befolkning för sjukvårdande behandling och egenvård. För att öka nyttjandegraden där det är möjligt, bör samverkan med kommunerna utvecklas för att göra bassängerna tillgängliga även för exempelvis friskvårdsinsatser. När varmvattenbassänger i primärvårdens regi är uttjänta eller står inför höga investeringsbehov bör möjligheten till inhyrning i varmvattenbassäng i specialistvården, hos kommunen eller hos privat aktör utredas noggrant för att bedöma om bassängen kan avvecklas eller säljas. Det för att i möjligaste mån inte bygga nya varmvattenbassänger på primärvårdsnivå. Typ av verksamhet i varmvattenbassängerna Principerna under typ av verksamhet syftar till att tydliggöra vilken typ av verksamhet som ska erbjudas i varmvattenbassänger i regionens ägo och enligt vilken prioritetsordning. Principer för ägande och verksamhetsdrift Principer kring ägande och verksamhetsdrift gäller för varmvattenbassänger som ägs av Västfastigheter och där de har ansvaret för fastighetsdriften. Med verksamhetsdrift avses här ansvaret att driva verksamheten. Principerna gällande verksamhetsdrift syftar till att tydliggöra vad uppdraget kan innefatta och till att ge vägledning i vad som bör avtalas mellan berörda parter. Principer för tillgänglighet och hyressättning Principerna kring tillgänglighet avser framförallt det som rör öppettider. När det gäller geografisk tillgänglighet av varmvattenbassänger i regionen ses det som en tillgång i de kommuner de finns. Principer kring hyressättning avser hyresnivåer för vårdenheter som hyr in sig i samma varmvattenbassäng. I övrigt varierar hyressättningen i regionen på grund av Västfastigheters internhyresmodell. Principer för samverkan för hög nyttjandegrad Med samverkan menas i detta avseende samverkan för nyttjande av bassängerna, inte samverkan kring patienten. På längre sikt bedöms dock samverkan kring nyttjandegraden kunna få positiva effekter på samverkan kring patienter då 2 (4)

5 Datum Diarienummer HS (4) färdigbehandlade patienter skulle ges möjlighet till fortsatt träning genom kommunens erbjudande av aktiviteter. Finansiering Bassängdriften i regionens egen regi finansieras till del via nämndernas vårdöverenskommelser med utförarna. Det sker antingen direkt genom särskilt riktade anslag eller indirekt som en del i den beräknade kostnaden för den vård och rehabilitering där bassängträning ingår. Införandet av de principer som beskrivs i rapporten bedöms inte påverka kostnadsnivån. Vid ett eventuellt skifte av verksamhetsdriftsansvar till Regionservice räknas priset för tilläggstjänsten ut enligt deras styrmodell och de principer som finns och baseras på den specifika bassängverksamhetens behov. Ändrade krav på bemanning, ändrad säkerhetsnivå samt mindre investeringar och underhåll är faktorer som kan komma att leda till ökade kostnader. Ökad uthyrning till andra hyresgäster kan innebära ökade intäkter och därmed lägre behov av finansiering från nämnderna. Kommunikation En kommunikationsplan om principerna för varmvattenbassänger kommer att tas fram för att nå ut till berörda aktörer. Beredning Principerna har skickats för synpunkter till intressenter som utförare, sakkunniga på Koncernkontoret och processansvariga för hälso- och sjukvårdsnämnderna. Principerna har även stämts av mot hälso- och sjukvårdsnämndernas presidier. Information till fackliga organisationer enligt MBL 19 sker den 27 februari 2017 och förhandling enligt MBL 11 sker den 13 mars Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Bilaga Principer för varmvattenbassänger i Västra Götalandsregionens ägo, Rapport: Kartläggning av sjukvårdande behandling och bassängverksamhet i Västra Götalandsregionen,

6 Datum Diarienummer HS Besluten skickas till Avdelningen Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal, Styrelsen för beställd primärvård Primärvårdsstyrelsen Servicenämnden Fastighetsnämnden Primör, Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-5 Sjukhusstyrelser 4 (4)

7 Version: Status: 1.0 Utfärdat av: Utfärdandedatum: Andreas Hjertén Sida: 1(15) Utrednings-/projektnummer: Principer för varmvattenbassänger i Västra Götalandsregionens ägo Västra Götalandsregionen 1

8 Version: Status: 1.0 Utfärdat av: Utfärdandedatum: Andreas Hjertén Sida: 2(15) Utrednings-/projektnummer: Om Principer för varmvattenbassänger i Västra Götalandsregionens ägo Principerna gäller för varmvattenbassänger ägda av Västra Götalandsregionen (VGR) i både primärvården och specialistvården. Principerna har utformats efter en omfattande förstudie och nulägesanalys och stämts av med viktiga intressenter. Principerna är indelade i perspektiven typ av verksamhet, ägande och verksamhetsdrift, tillgänglighet och hyressättning samt samverkan för hög nyttjandegrad och syftar till att skapa en tydlighet i hur regionen ska förhålla sig till varmvattenbassänger i sin ägo. Avgränsning Utöver de varmvattenbassänger som finns i VGR:s ägo förekommer ytterligare åtaganden av hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) för att tillgängliggöra varmvattenbassänger för regionens befolkning. Det gäller speciella vårdöverenskommelser om tillgång till varmvattenbassänger hos en kommun eller privat aktör. Beslut om åtagande från HSN gällande att subventionera egenvård varmvattenbassäng ur ett folkhälsoperspektiv faller under deras suveränitet. Eftersom de bassängverksamheterna inte ägs av VGR gäller principerna i detta dokument inte för dem. 2

9 Version: Status: 1.0 Utfärdat av: Utfärdandedatum: Andreas Hjertén Sida: 3(15) Utrednings-/projektnummer: Innehåll Om Principer för varmvattenbassänger i Västra Götalandsregionens ägo...2 Avgränsning BAKGRUND Bakgrund till behovet av att utforma gemensamma principer för varmvattenbassänger i regionens ägo Lagar, styrande dokument och riktlinjer Gränsdragningar och gränssnitt LÅNGSIKTIG INTENTION FÖR VARMVATTENBASSÄNGER I REGIONENS ÄGO PRINCIPER FÖR VARMVATTENBASSÄNGER I REGIONENS ÄGO...9 Principer - Typ av verksamhet i varmvattenbassängerna...9 Principer - Ägande och verksamhetsdrift...9 Principer - Tillgänglighet och hyressättning Principer - Samverkan för hög nyttjandegrad EKONOMISKA KONSEKVENSER INFORMATION OCH UPPFÖLJNING Behov av information och förankring Uppföljning av principerna REFERENSER Bilaga 1. Varmvattenbassänger i regionen med speciella vårdöverenskommelser Bilaga 2. Varmvattenbassänger i regionens ägo (specialistvård och primärvård)

10 Version: Status: 1.0 Utfärdat av: Utfärdandedatum: Andreas Hjertén Sida: 4(15) Utrednings-/projektnummer: 1 Bakgrund Bakgrundskapitlet beskriver i korthet historiken kring VGR:s varmvattenbassänger. I detta kapitel omnämns de lagar, styrande dokument och riktlinjer som berör principernas innehåll och vissa gränssnitt som är viktiga för förståelsen av principerna tydliggörs. 1.1 Bakgrund till behovet av att utforma gemensamma principer för varmvattenbassänger i regionens ägo I samband med införandet av Vårdval Rehab 2014 i VGR var de inte möjligt att utforma en enhetlig lösning för varmvattenbassänger för sjukvårdande behandling i regionens ägo. Regionfullmäktige beslutade då att tillsvidare låta bassängdriften fortsätta oförändrad. För att säkerställa en fortsatt tillgång till varmvattenbassäng tecknades vårdöverenskommelser mellan HSN och Styrelsen för beställd primärvård. I Krav- och Kvalitetsbok Vårdval Rehab, som styr och reglerar innehåll och omfattning av rehabiliteringsuppdraget, ställs inte krav på att erbjuda sjukvårdande behandling i varmvattenbassäng, men en tredjedel av rehab-enheterna inom vårdvalet erbjöd denna behandlingsform 2016; såväl privata som offentliga aktörer. Idag varierar åtagandet för att tillgängliggöra varmvattenbassäng på primärvårdsnivå mellan HSN. Det finns även olika lokala lösningar för verksamhetsdrift av varmvattenbassängerna runt om i regionen och en tydlig långsiktig intention för de varmvattenbassänger regionen äger har saknats. I vårdöverenskommelsen mellan HSN och Styrelsen för beställd primärvård för 2017 regleras en konkurrensneutral bassängverksamhet på fyra orter i VGR. Utöver dessa finns även överenskommelser mellan HSN och privata- och kommunala aktörer för att tillgängliggöra varmvattenbassäng. De sistnämnda omfattas inte av principerna i detta dokument (se Avgränsning). För en förteckning av varmvattenbassänger med speciella vårdöverenskommelser (VÖK) se Bilaga 1. Varmvattenbassänger finns även i specialistvården, men problematiken historiskt har främst berört varmvattenbassänger på primärvårdsnivå. För en komplett lista över varmvattenbassänger i regionens ägo se Bilaga 2. Förstudierapport Kartläggning av regionens varmvattenbassänger Under hösten 2015 och våren 2016 genomförde Koncernkontoret en förstudie i syfte att kartlägga regionens bassängverksamhet ur olika perspektiv. Förstudien innehöll en kartläggning av kunskapsläget och evidens för behandling i varmvattenbassäng, patienternas perspektiv på behandling i varmvattenbassäng (utifrån en enkätundersökning i regionen) och en kartläggning av utbudet av varmvattenbassänger i regionen. I förstudierapportens slutsatser lyftes bland annat behoven av att utforma gemensamma principer för varmvattenbassänger i regionens ägo och att utveckla samverkan med kommunerna i frågan. Se rapporten Kartläggning av sjukvårdande behandling och bassängverksamhet i Västra Götalandsregionen,

11 Version: Status: Sida: 1.0 Utfärdat av: Utfärdandedatum: Andreas Hjertén (15) Utrednings-/projektnummer: Projekt - Utforma principer för varmvattenbassänger i regionens ägo Med grund i förstudien startade Koncernkontoret ett projekt för att utforma gemensamma principer för varmvattenbassänger i VGR:s ägo, initiera samverkan med kommunerna för högre nyttjandegrad samt ge förslag på skrivning inför VÖK Som en grund för utformning av principerna gjordes en fördjupad nulägesanlays innehållandes bland annat en intressentkartläggning, SWOT-analys, benchmark mellan olika nämndområden, mot andra regioner och landsting samt mot bassänger helt- eller delvis ägda av kommunen. För att skapa en enhetlighet beslutades att övergripande principer skulle utformas för alla varmvattenbassänger i VGR:s ägo, både de i primärvården och i specialistvården. De som ingått i projektgruppen är följande: Andreas Hjertén, Lisa Juting, Lena Zetterberg från Koncernkontoret/Enhet primärvård samt Alma Ihre och Hanna Främme från Prové. Styrgruppen har bestått av Marie Gustavsson (Enhetschef enhet Primärvård) och Leena Ekberg (Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal). De som, i mer eller mindre utsträckning, har deltagit i arbetet med att tillhandahålla information, delta i arbetsmöten och ge synpunkter på framarbetat resultat är representanter från Närhälsan, PrimÖr Rehab, Västfastigheter, Regionservice, representanter för varmvattenbassänger i specialistvården (SU, SÄS och Uddevalla sjukhus), förhandlingsansvariga för sjukhusen, representant för Jämlik vård och processansvariga för de fem HSN. Presentation för och avstämning om principerna har skett i presidier i januari och februari. Beslut om godkännande av principerna tas av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS). 1.2 Lagar, styrande dokument och riktlinjer Prioriteringar inom hälso- och sjukvård Enligt riksdagens beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (prop. 1996/97:60) med indelning i fyra prioriteringsgrupper skall rehabilitering prioriteras högt efter vård av livshotande sjukdomar, vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede, samt vård av människor med nedsatt autonomi. Hälso- och sjukvårdslagen Enligt hälso- och sjukvårdslagen 3 ska landstinget ansvara för habilitering och rehabilitering Huvudregeln är att kommunerna har ansvar för rehabilitering och habilitering för de personer som erhåller kommunal hälso- och sjukvård (regleras i Hälso- och sjukvårdsavtalet). Styrande dokument Krav- och Kvalitetsbok Vårdval Rehab 2017 Krav- och Kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård 2017 Utöver de specifika principerna i detta dokument gäller aktuella och för uppdraget tillämpliga nationella- och regionala riktlinjer. Exempelvis Nationella indikatorer för God vård och Tillgängliga och användbara miljöer (Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet). 5

12 Version: Status: 1.0 Utfärdat av: Utfärdandedatum: Andreas Hjertén Sida: 6(15) Utrednings-/projektnummer: Regelverk och rekommendationer kring bassängbad och anläggningssäkerhet Lagen om skydd mot olyckor, LSO (SFS 2003:778) Ordningslagen, OL (SFS 1993:1617) Produktsäkerhetslagen (SFS 2004:451) o Anvisningar för badanläggningar, Konsumentverket, 2013 Plan- och bygglagen, PBL (SFS 2010:900) Boverkets byggregler, BBR (BFS 2011:6) Socialstyrelsens allmänna råd om bassängbad, (SOSFS 2004:7) Socialstyrelsen, Bassängbad Hälsorisker, regler och skötsel, För en sammanfattande bild över regelverk och rekommendationer kring bassängbad och anläggningssäkerhet se Guide till ökad vattensäkerhet För kommuner och andra anläggningsägare, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). 1.3 Gränsdragningar och gränssnitt Nedan beskrivs några grundbegrepp som kan vara viktiga för förståelsen av principerna. Primärvård Hälso- och sjukvård som utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser (Socialstyrelsens termbank). Specialiserad vård Hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad som kan ges i primärvård (Socialstyrelsens termbank). Sjukvårdande behandling I Krav- och Kvalitetsbok Vårdval Rehab 2017 står under Uppdrag att målet för rehabiliteringsinsatserna är att lindra, kompensera eller undanröja funktions- och aktivitetshinder så att patienten snarast möjligt uppnår bästa möjliga funktions- och aktivitetsförmåga och förmåga till ett självständigt liv. Genom ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt ska patienten stimuleras att ta ansvar för sin egen hälsa. Behandling ska pågå som längst till dess att behandlingsmålet är uppnått, eller till dess att behandlande arbetsterapeut/fysioterapeut i samråd med patienten bedömer att patienten klarar sin fortsatta träning på egen hand. Uppdraget omfattar inte friskvårdsträning eller andra insatser som inte kräver hälso- och sjukvårdens kompetens (Krav- och Kvalitetsbok Vårdval Rehab 2017). Egenvård Den hälso- och sjukvård som patienten utför själv eller med hjälp av någon annan, som inte är hälso- och sjukvårdspersonal, är egenvård och omfattas inte av hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Hälso- och sjukvårdens bedömning, planering och uppföljning av egenvårdsbeslut räknas som hälso- och sjukvård och omfattas av gällande lagstiftning och författningar (Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård). 6

13 Version: Status: 1.0 Utfärdat av: Utfärdandedatum: Andreas Hjertén Sida: 7(15) Utrednings-/projektnummer: Fysisk aktivitet på Recept (FaR) I hälso- och sjukvårdens åtagande ingår förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR). FaR innebär att förskriva och följa upp fysisk aktivitet. All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal kan förskriva FaR. För mer information se regionala medicinska riktlinjer (RMR). 7

14 Version: Status: 1.0 Utfärdat av: Utfärdandedatum: Andreas Hjertén Sida: 8(15) Utrednings-/projektnummer: 2. Långsiktig intention för varmvattenbassänger i regionens ägo Formuleringen av långsiktig intention nedan är baserad på den evidens som finns för behandling i varmvattenbassäng, patienternas perspektiv, men också på de erfarenheter regionen har i frågan. Kortfattat ser man att ur ett patientperspektiv är sjukvårdande behandling och egenvård i varmvattenbassäng en uppskattad och värdefull behandlingsform. Ser man till de tre benen i evidensbaserad praxis (vetenskapliga studier, klinisk erfarenhet och patientens preferenser) tillsammans står sig sjukvårdande behandling i varmvattenbassäng väl och pekar på positiva medicinska- och psykologiska effekter. Det finns dock relativt få randomiserade studier, något som är vanligt för många behandlingsmetoder inom rehab eftersom vetenskapen är ung. Långsiktig intention De varmvattenbassänger som finns i regionens ägo ska tillgängliggöras för regionens befolkning för sjukvårdande behandling och egenvård. För att öka nyttjandegraden där det är möjligt, bör samverkan med kommunerna utvecklas för att göra bassängerna tillgängliga även för exempelvis friskvårdsinsatser. När varmvattenbassänger i primärvårdens regi är uttjänta eller står inför höga investeringsbehov bör möjligheten till inhyrning i varmvattenbassäng i specialistvården, hos kommunerna och/eller hos privat aktör, utredas noggrant för att bedöma om bassängen kan avvecklas eller säljas. Det för att i möjligaste mån inte bygga nya varmvattenbassänger på primärvårdsnivå. Långsiktig intention för varmvattenbassänger i primärvården De varmvattenbassänger som finns ses som en tillgång Hög nyttjandegrad ska eftersträvas och samverkan med kommun bör utvecklas i det avseendet Vid höga investeringsbehov ska möjligheten till avveckling eller försäljning utredas noga På primärvårdsnivå ska man på lång sikt hyra in sig i specialistvårdens, kommunens och/eller privata aktörers varmvattenbassänger VGR bör inte investera i nya varmvattenbassänger på primärvårdsnivå Långsiktig intention för varmvattenbassänger i specialistvården De varmvattenbassänger som finns ses som en tillgång Hög nyttjandegrad ska eftersträvas Ställningstagande kring avveckling eller utveckling av varmvattenbassänger i specialistvården görs utifrån sjukhusets specifika behov 8

15 Version: Status: 1.0 Utfärdat av: Utfärdandedatum: Andreas Hjertén Sida: 9(15) Utrednings-/projektnummer: 3. Principer för varmvattenbassänger i regionens ägo Principerna gäller för varmvattenbassänger som ägs av VGR och där verksamheten bedrivs på primärvårdsnivå eller av specialistvården. Principerna är indelade i fyra principområden; typ av verksamhet, ägande och verksamhetsdrift, tillgänglighet och hyressättning och samverkan för hög nyttjandegrad. 3.1 Principer - Typ av verksamhet i varmvattenbassängerna Nedanstående principer syftar till att tydliggöra vilken typ av verksamhet som ska erbjudas varmvattenbassänger i regionens ägo. Hög nyttjandegrad ska eftersträvas i varmvattenbassänger i regionens ägo Användning av varmvattenbassäng som inte avser sjukvårdande behandling och rehabilitering faller inte inom hälso- och sjukvårdens ansvarsområde. När en patient bedöms som färdigbehandlad av en fysioterapeut upphör hälso- och sjukvårdens ansvar för att tillhandahålla möjligheten till bassängträning. Det är dock angeläget att olika patientgrupper efter avslutad sjukvårdande behandling erbjuds möjlighet till egenvård i varmvattenbassäng För att skapa möjlighet till både sjukvårdande behandling och egenvård i varmvattenbassäng, men också för att öka nyttjandegraden där det är möjligt föreslås följande prioritetsordning: Verksamhet som avser sjukvårdande behandling Patienter med FaR (fysisk aktivitet på recept) (folkhälsa) och brukarföreningar* Folkhälso-insatser och friskvård i kommunens regi Studieförbund och övriga föreningar Prissättning för patienter med FaR bör inte konkurrera med bassängverksamheter i kommunal- eller privat ägo Vårdgivare som verkar inom Vårdval Rehab och erbjuder sjukvårdande behandling i varmvattenbassäng ska finansiera det inom ramen för den ersättning som ges inom Vårdval Rehab. Vill en nämnd tillgängliggöra varmvattenbassäng kan det göras i form av egenvård * Brukarföreningar och FaR skapar förutsättningar för patienter som har avslutat sin sjukvårdande behandling att fortsätta i egenvård. FaR-modellen kan ses som en utveckling av träningskort (som erbjudits i Norra HSN), men till skillnad från träningskort möjliggör det för fler att få tillgång till bassängträning och innehåller även uppföljning av patienten. 3.2 Principer - Ägande och verksamhetsdrift Nedanstående principer kring ägande och verksamhetsdrift gäller för varmvattenbassänger som ägs av Västfastigheter och där de har ansvaret för fastighetsdriften. Med verksamhetsdrift avses här ansvaret att driva verksamheten. Principerna gällande verksamhetsdrift syftar till att tydliggöra vad uppdraget kan innefatta och till att ge vägledning i vad som bör avtalas mellan berörda parter. 9

16 Version: Status: 1.0 Utfärdat av: Utfärdandedatum: Andreas Hjertén Sida: 10(15) Utrednings-/projektnummer: Västfastigheter bär det ansvar för fastighetsdrift av bassängverksamheten som åligger dem som fastighetsägare Västfastigheters ansvar som hyresvärd bör sträcka sig till uthyrning till en större hyresgäst som i sin tur tar ansvar för verksamhetsdriften Uthyrning till ansvarig för verksamhetsdrift bör i enlighet med regionens internhyresmodell ske på 1-års basis till intern hyresgäst och på 3-års basis, med marknadshyra till intern konkurrensutsatt vårdvalsverksamhet alternativt extern hyresgäst Regionservice kan tillhandahålla tilläggstjänsten verksamhetsdrift och vid eventuellt behov teckna avtal i dessa delar, med förbehållet att de har personal i området * - Då Regionservice tecknar överenskommelser årligen sker förändringar lämpligast på årsbasis - Priset för tilläggstjänsten verksamhetsdrift ska följa den styrmodell och de principer som finns. Behovet av timmar beror på de olika bassängverksamheternas förutsättningar Den som har ansvar för verksamhetsdriften och uthyrning av tider i bassäng, oavsett Regionservice eller en vårdgivare, ska ge alla vårdgivare inom Vårdval Rehab samma möjlighet att hyra tid i bassängen Då förutsättningarna i regionen är olika faller det på den med ansvar för verksamhetsdriften att utreda i detalj vad det ansvaret behöver innefatta. På en generell nivå gäller nedanstående ansvar: - Den med verksamhetsdriftansvar bör sträva efter att bassängen nyttjas till hög grad och innebär därför att administrera uthyrning, tillhandahålla nödvändig information (öppettider, hyresavgifter etc.). och kommunicera ut möjligheten mot vårdgivare, brukarföreningar och andra eventuella verksamheter - I ansvaret för verksamhetsdrift ingår att se till att någon har ansvar för säkerheten när bassängen används. Under sjukvårdande behandling eller under träning med brukarförening kan fysioterapeuten eller ledaren för föreningen med livräddningskompetens ta ansvaret för säkerheten - Patienter med FaR tränar på egen hand. Den som har ansvar för verksamhetsdriften kan vid behov behöva erbjuda tillsyn de tider då FaR-patienter erbjuds komma. Den bedömningen görs från fall till fall och avtalas mellan berörda parter Ansvarsfördelningen mellan den som har ansvar för verksamhetsdrift och den som har ansvar för den tekniska driften när det gäller vattenprovtagning och egenkontroller av bassäng bör vara tydlig mellan parterna. Även ansvarsfördelning kring städning och rengöring bör vara tydlig I introduktionen och i de avtal som skrivs på av hyresgäster bör riktlinjer för ansvar för säkerheten, hygien- och ordningsföreskrifter, användning av utrustning och hjälpmedel framgå tydligt *Regionservice ställer sig positiva till att erbjuda verksamhetsdrift, vilket innebär en möjlig lösning vid ett eventuellt behov. Det skulle också anses vara en konkurrensneutral lösning. 10

17 Version: Status: 1.0 Utfärdat av: Utfärdandedatum: Andreas Hjertén Sida: 11(15) Utrednings-/projektnummer: Principer - Tillgänglighet och hyressättning Nedanstående principer kring tillgänglighet avser här framförallt det som rör öppettider. Andra frågor som rör tillgänglighet och jämlikhet innefattas i mål 1 Förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i VGRs handlingsplan för mänskliga rättigheter. När det gäller geografisk tillgänglighet av varmvattenbassänger i regionen ses det som en tillgång i de kommuner de finns. Nedanstående principer kring hyressättning avser hyresnivåer för vårdenheter som hyr in sig i samma varmvattenbassäng. I övrigt varierar hyressättningen i regionens varmvattenbassänger på grund av Västfastigheters internhyresmodell. Eftersom förutsättningarna för varmvattenbassängerna är olika är det upp till den med ansvar för verksamhetsdriften att i samråd med berörda bestämma över öppettider. Öppettiderna bör dock vara anpassade så att de som har behov ges möjlighet att komma I de fall det är möjligt bör specifika öppettider finnas för patienter med FaR De vårdenheter inom Vårdval Rehab som önskar ska erbjudas tillgång till varmvattenbassängen i lika omfattning och till lika hyressättning Nämnderna kan ur ett folkhälsoperspektiv välja att subventionera egenvård i varmvattenbassäng 3.4 Principer - Samverkan för hög nyttjandegrad Med samverkan menas i detta avseende samverkan för nyttjande av bassängerna, inte samverkan kring patienten. På längre sikt tros dock samverkan kring nyttjandegraden kunna få positiva effekter på samverkan kring patienter då färdigbehandlade patienter skulle ges möjlighet till fortsatt träning genom kommunens erbjudande av aktiviteter. Varmvattenbassängerna har olika tekniska förutsättningar. När det gäller nyttjandegrad ska avstämning ske med respektive driftavdelning på Västfastigheter för att ta reda på hur många badande varje bassäng klarar av ur ett tekniskt perspektiv I de fall det är möjligt (enligt prioriteringslistan under Typ av verksamhet) ska samverkan med kommunerna ske med syftet hög nyttjandegrad I de fall det är möjligt bör samverkan ske mellan vårdgivare och kommun avseende att slussa vidare patienter mot friskvårdsinsatser efter avslutad sjukvårdande behandling På längre sikt när varmvattenbassängerna i primärvården är uttjänta eller står inför höga investeringsbehov bör möjligheten till inhyrning i varmvattenbassäng i specialistvården, hos kommunen och/eller privat aktör utredas noggrant för att bedöma om bassängen kan avvecklas eller säljas * *Principen gäller endast varmvattenbassänger i primärvården 11

18 Version: Status: 1.0 Utfärdat av: Utfärdandedatum: Andreas Hjertén Sida: 12(15) Utrednings-/projektnummer: Ekonomiska konsekvenser Bassängdriften i regionens egen regi finansieras till del via nämndernas vårdöverenskommelser med utförarna. Det sker antingen direkt genom särskilt riktade anslag eller indirekt som en del i den beräknade kostnaden för den vård och rehabilitering där bassängträning ingår. Införandet av de principer som beskrivs i rapporten bedöms inte påverka kostnadsnivån. Vid ett eventuellt skifte av verksamhetsdriftsansvar till Regionservice räknas priset för tillgäggstjänsten ut enligt deras styrmodell och de principer som finns och baseras på den specifika bassängverksamhetens behov. Ändrade krav på bemanning, ändrad säkerhetsnivå samt mindre investeringar och underhåll är faktorer som kan komma att leda till ökade kostnader. Ökad uthyrning till andra hyresgäster kan innebära ökade intäkter och därmed lägre behov av finansiering från nämnderna. 12

19 Version: Status: 1.0 Utfärdat av: Utfärdandedatum: Andreas Hjertén Sida: 13(15) Utrednings-/projektnummer: Information och uppföljning 5.1 Behov av information och förankring Beroende på bassängverksamheternas olika förutsättningar kommer behov av kommunikationsinsatser se olika ut. Hos den som har ett verksamhetsdriftsansvar ligger en del av ansvaret för kommunikation (se principer för ägande och verksamhetsdrift ). Övriga kommunikationsinsatser som kan komma att behövas är: Kommundialog för att hög nyttjandegrad av bassäng Information via vårdgivarnytt om ansvarig per bassäng etc. En kommunikationsplan konkretiseras efter beslut i HSS om principerna under arbetet med att ta fram förslag inför VÖK Uppföljning av principerna För att säkerställa att implementeringen av principerna går bra och att de efterföljs föreslås att kontakt tas efter ett halvår med berörda aktörer. Längre fram när verksamheterna anpassat sig efter principerna är ytterligare aspekter av intresse att följa upp: Nyttjandegraden av bassängerna Hyresintäkter Antal FaR förskrivningar I övrigt föreslås att en utvärdering och översyn av principerna görs efter tre år. Återkoppling sker till HSS och HSN. 13

20 Version: Status: 1.0 Utfärdat av: Utfärdandedatum: Andreas Hjertén Sida: 14(15) Utrednings-/projektnummer: Referenser Rapport Kartläggning av sjukvårdande behandling och bassängverksamhet i Västra Götalandsregionen, Krav- och kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård Krav- och Kvalitetsbok Vårdval Rehab Nationella indikatorer för God vård. (2009), Socialstyrelsen. Tillgängliga och användbara miljöer (Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet). Socialstyrelsens termbank, Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård). För varje människa - Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Diarienummer RS , Västra Götalandsregionen. Guide till ökad vattensäkerhet För kommuner och andra anläggningsägare, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), rev

21 Version: Status: Sida: 1.0 Utfärdat av: Utfärdandedatum: Andreas Hjertén (15) Utrednings-/projektnummer: Bilaga 1. Varmvattenbassänger i regionen med speciella vårdöverenskommelser Varmvattenbassänger som beställs i vårdöverenskommelser med styrelsen för beställd primärvård 2017 Bassängen ägs av Bassängen ägs Varmvattenbassäng VGR av kommunen Göteborg, Lundbybadet Strömstad Borås, Solhem Mariestad Bäckefors (Praktikertjänst) Lysekil, Kuling Rehab* Sotenäs, Tumlaren* Bassängen är privat *Avser överenskommelser mellan norra hälso- och sjukvårdsnämnden och privata och kommunala aktörer för att tillgängliggöra varmvattenbassäng Varmvattenbassänger som finns på regionens sjukhus (ingår i beställningen till varje sjukhus) 2017 Varmvattenbassäng Uddevalla sjukhus Bassängen ägs av VGR Sahlgrenska (Högsbo, Mölndal, Reumatologen SU, hyr tid på Bräcke*) Södra Älvsborgs sjukhus (Rehabbad SÄS) Alingsås Skaraborgssjukhus (KSS Skövde) Bilaga 2. Varmvattenbassänger i regionens ägo (specialistvård och primärvård) Varmvattenbassänger som ägs av VGR på primärvårdsnivå och i specialistvården Varmvattenbassäng Bassängen ägs av VGR Strömstad Borås, Solhem Bäckefors Mariestad Falköping Uddevalla sjukhus Sahlgrenska (Högsbo, Mölndal, Reumatologen SU) Södra Älvsborgs sjukhus (Rehabbad SÄS) Alingsås Skaraborgs sjukhus (KSS Skövde) 15

22 Version: Status: 1.0 Utfärdat av: Utfärdandedatum: Andreas Hjertén Sida: 16(15) Utrednings-/projektnummer: 16

23 1 (33) Datum Västra Götalandsregionen Handläggare: Andreas Hjertén Telefon: E-post: Till presidierna/hälso- och sjukvårdsnämnderna Rapport kartläggning av sjukvårdande behandling och bassängverksamhet i Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

24 Rapport kartläggning av bassängverksamhet i VGR, Innehåll Sammanfattning... 3 Kunskapsläget för behandling i varmvattenbassäng... 3 Patientperspektiv på bassängverksamheten... 3 Kartläggning av bassänger i VGR... 3 Förslag från koncernkontoret... 4 Utveckling vårdöverenskommelse Bakgrund... 7 Uppdrag... 7 Kunskapsläget för behandling i bassäng... 8 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering... 8 Socialstyrelsen... 8 Kunskapsläget FoU/SU... 9 Hjärtsjukdomar... 9 Neurologisk sjukdom... 9 Reumatisk sjukdom Bröstcancer Sammanfattning av kunskapsläget Patientperspektiv på bassängverksamheten Resultat enkätundersökning bassängträning Kartläggning av utbudet av bassänger i VGR Vårdöverenskommelser med Styrelsen för beställd primärvård Andra vårdöverenskommelser med utförare inom VGR som rör bassänger 15 Övriga uppdrag från Hälso- och sjukvårdsnämnderna som inbegriper bassänger Kartläggning av varmvattenbassänger Rehabenheter som bedriver sjukvårdande behandling i bassäng Jämlik vård konsumtion sjukvårdande behandling i bassäng Jämförelse ekonomi ersättning tkr Synpunkter från Västfastigheter Västfastigheter Förslag från koncernkontoret Förslag framtida lösning - vårdöverenskommelse Bilaga 1: Enkätundersökning, Patientkommentarer

25 Rapport kartläggning av bassängverksamhet i VGR, Sammanfattning Kunskapsläget för behandling i varmvattenbassäng Forskningen kan inte ge entydiga slutsatser om vilken träningsform som är mest fördelaktig för rehabilitering/habilitering: landbaserad träning eller träning i varmvattenbassäng. Tydligast effekt har bassängträning på reumatologiska sjukdomar Beprövad erfarenhet pekar på att mervärde för patienter med långvarig livslång smärta/värk. Fysisk träning i bassäng används ofta av patienter som föredrar den framför landträning på grund av att träningen i en varm bassäng är skonsammare än landträning och medför mindre träningsrelaterad smärta. Ofta lindras smärtan av fysisk träning i bassäng, vilket är ytterligare ett skäl till varför många patienter föredrar denna träningsform, Vidare, har många patienter med RA problem med funktionsnedsättning och felställningar vilket kan medföra svårigheter vid träning på land där träning i bassäng kan vara ett alternativ. Patientperspektiv på bassängverksamheten En enkätundersökning riktad till 400 slumpvis utvalda patienter i sjukvårdande behandling genomfördes vintern 2015/2016 i Västra Götalandsregionen. Den visade bl.a. att: 92 procent upplever positiva effekter efter den sjukvårdande behandlingen 63 procent upplever en positiv effekt som varar från ett dygn till 6 dagar eller mer Den största målgruppen är kvinnor över 65 år med smärta/värk Det finns inga större skillnader mellan de patienter som går hos privata eller offentliga vårdgivare när det gäller längd på behandling Över 90 procent av patienterna är nöjda med effekterna av behandlingen oavsett om de går hos privata eller offentliga vårdgivare. Män anser att den beviljade sjukvårdande behandling i form av bassängträning i något högre utsträckning motsvarar de medicinska behoven jämfört med hur kvinnor upplever det. (97 % respektive 94 %) 42 procent av de svarande hade erhållit sjukvårdande behandling mer än 6 månader. Kvinnor förefaller ha längre behandlingstider jämfört med män. Totalt svarade 269 patienter (67 %) fördelade på offentliga och privata vårdgivare. Kartläggning av bassänger i VGR Det finns ett stort utbud av tempererade bassänger i regionen, majoriteten drivs i kommunal regi men det finns också bassänger i regionens regi. Bassängerna används både för egenträning och sjukvårdande behandling 2016 finns Vårdöverenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna (ej Västra nämnden) och styrelsen för beställd primärvård om konkurrensneutral drift av bassängverksamhet på sju orter. Göteborg Lundbybadet, Bäckefors, Strömstad, Uddevalla, Vänersborg, Borås, Solhem, och Mariestad Ersättningen uppgår till 7,5 miljoner. Modellerna för drift, uthyrning skiljer sig åt mellan nämnderna. 3

26 Rapport kartläggning av bassängverksamhet i VGR, Träning i varmvattenbassäng sker också på Uddevalla sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Södra Älvsborgs sjukhus, Alingsås lasarett och KSS i Skövde. Både Närhälsan och privata mottagningar inom vårdval rehab använder bassänger, vanligast är att verksamheten hyr in sig. o 14 av 50 aktiva rehabenheter som drivs av Närhälsan använder bassängträning, vilket nästan motsvarar en tredjedel (28 %). o 16 av 47 aktiva privata rehabenheter använder bassängträning, motsvarar ungefär en tredjedel (31 %). Norra nämnden skiljer sig från övriga nämnder genom andra beställningar på bassänger utöver dem som beställs via Närhälsan. Förslag från koncernkontoret Det behövs en genomtänkt strategi för rehabilitering, friskvård/egenträning, folkhälsoinsatser i tempererad bassäng där nämnderna skiljer på ansvaret för sjukvårdande behandling och friskvård/egenträning. Idag hanterar hälso- och sjukvårdsnämnderna bassängverksamheten olika inom ramen för primärvård. En orsak kan vara just att bassängverksamhet använts som ett begrepp; i själva verket rör sig om ett samlingsbegrepp för: o sjukvårdande behandling o friskvård, som kan delas in i: egenträning subventioner till föreningar Västra hälso- och sjukvårdsnämnden subventionerar varken egenträning eller sjukvårdande behandling. Det kan jämföras med norra hälso- och sjukvårdsnämnden, som har ett stort åtagande inom båda områdena. Skifta fokus mot mer friskvård och egenträning (enskilt eller i grupp i tempererad bassäng), som är billigare och ger, större effekt på bredare befolkningsgrupper. Utveckla samverkan med kommunerna. Hälso- och sjukvårdsnämnderna behöver i dialog med kommunerna fastställa ansvarsgränser kopplat till subventionerad egenträning. o Undersöka intresse från kommunerna runt drift/samverkan runt bassängerna. Ekonomiskt underlag per bassäng är framtaget: avskrivningar, behov av investeringar som underlag för fortsatta diskussioner och prioriteringar på kort och lång sikt. (Konsekvenser, jämlik vård, rimliga avstånd, tillgänglighet) Regiongemensam praxis för tillgänglighet och kostnader för olika brukarföreningar samma taxa. En utgångspunkt för analysen är att Närhälsan bör fokusera på det man är bäst på, rehabilitering och sjukvårdande behandling. Det skulle uppfattas som mer konkurrensneutralt om Regionservice kunde sköta driften och administration av bassängerna. 4

27 Rapport kartläggning av bassängverksamhet i VGR, Koncernkontoret har ställt frågan till Regionservice om de kan leverera drift och skötsel av bassängerna i Bäckefors och Strömstad och vad det skulle innebära. Regionservice tar inte på sig denna typ av uppdrag som man bedömer ligger utanför deras kompetensområde. Ta bort skrivning om sjukvårdande behandling i tempererad bassäng i vök En möjlig behandlingsform i vårdval rehab men inte ett krav i vårdöverenskommelsen med Närhälsan. Utveckling vårdöverenskommelse 2017 Koncernkontoret/hälso- och sjukvårdsnämnderna behöver undersöka intresset från kommunerna för att driva, nyttja, hyra varmvattenbassängerna. Vissa kontakter är tagna med kommunerna men konkreta besked från kommunerna saknas. Närhälsan bör fokusera på det man är bäst på, rehabilitering och sjukvårdande behandling. Fortsatt undersöka möjligheterna att Regionservice ansvarar för kassa, administration mm. Får konsekvenser för bassängerna i Bäckefors och Strömstad. Bäckefors och Strömstad Kravet/beställningen på sjukvårdande behandling i vårdöverenskommelsen försvinner. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden beställer en uppvärmd bassäng med personal för drift och skötsel, administration, kassa. (styrelsen för beställd primärvård) Fokusera på friskvård och egenträning enskilt eller i grupp. Tider kommer att hyras ut till brukarföreningar samt träningskort finnas för enskilda brukare. Närhälsan och privata aktörer kan inom ramen för vårdval rehab framöver hyra timmar för sjukvårdandebehandling i Bäckefors och Strömstad om behovet finns. Solhem Södra hälso- och sjukvårdsnämnden avvecklar beställningen för sjukvårdande behandling på Solhem. Istället för att påbörja reparation och underhåll av Solhems bassäng föreslås att Närhälsan, istället för att ha bassäng i egen regi, hyr in sig i Rehabiliteringsklinikens bassäng på SÄS. Detta ställer sig Rehabiliteringskliniken positiv till. Ersättningen för uppdraget sker inom vårdval rehab. Ev. omställningskostnader har inte beaktats. Mariestad Avveckla beställningen på sjukvårdande behandling. Bassängen används i liten utsträckning. 2015: 215 besök och 23 individer. Det finns ett skriftligt hyresavtal på avtal på 30 år. Koncernkontoret förslag är att undersöka om det går att säga upp avtalet. Lundby 5

28 Rapport kartläggning av bassängverksamhet i VGR, Inga förändringar föreslås för beställningen till Lundby. Koncernkontoret vill att den gäller även för Vid Lundbybadet finns en och väl fungerande verksamhet i samverkan med GBG stad. Nämndens åtagande består förutom sjukvårdande behandling i varmvattenbassängen också av hälsodisk och FAR-verksamhet. Idag nyttjas den subventionerade bassängtiden enbart av rehab-enheter i regionens egen regi. Koncernkontorets förslag är att utreda möjligheten att Göteborgs stad upplåter bassängen till självkostnad till rehab-enheter i region. I uppdraget ingår att belysa konsekvenser för den personal som arbetar i bassängen samt konsekvenser för övrig verksamhet på Lundbybadet. I arbetsgruppen har från Koncernkontoret ingått Andreas Hjertén som sammankallande. Från Närhälsan har Helen Anderson, primärvårdschef rehab bidragit med underlag. Slutsatser och förslag har skrivits av koncernkontoret. Arbetsgruppen vill tacka Gunnel Lundegrén, fastighetschef Kund och fastighet Enhet Väst och Patrik Rubensson fastighetschef Kund och fastighet Enhet Öst från Västfastigheter liksom Erik Hallberg, Kanslichef Regionservice för informativa samtal och bidrag med värdefulla underlag. 6

29 Rapport kartläggning av bassängverksamhet i VGR, Bakgrund Den 1 september 2014 infördes Vårdval Rehab i Västra Götalandsregionen. I samband med införandet av vårdval Rehab var de inte möjligt att utforma en enhetlig lösning för bassängdriften. Regionfullmäktige beslutade då att tillsvidare låta bassängdriften fortsätta oförändrat. I Krav- och kvalitetsboken för vårdval Rehab ställs inte krav på att erbjuda sjukvårdande behandling i bassäng. 1/3 av rehab enheterna inom vårdvalet erbjuder denna behandlingsform; såväl privata som offentliga. I Vårdöverenskommelsen mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och Styrelsen för beställd primärvård regleras en konkurrensneutral bassängverksamhet på sju orter i Västra Götalandsregionen. Den samlade ersättningen uppgår till 7,5 miljoner kronor men åtagandet varierar mellan nämnderna. Orsakerna till detta har inte analyserats av arbetsgruppen. Ett exempel är västra hälso- och sjukvårdsnämnden som varken subventionerar egenträning eller sjukvårdande behandling. Det kan jämföras med norra hälso- och sjukvårdsnämnden, som har ett stort åtagande inom båda områdena. En ytterligare fråga som behöver förtydligas är gränssnittet mellan sjukvårdande behandling, friskvård och egenträning. Det finns en otydlighet hur långt hälso- och sjukvårdsnämndernas ansvar sträcker sig kopplat till individens egenansvar och kommunens ansvar. Under 2014 fick 25 procent av de patienter som sökte någon av Närhälsans vårdcentraler diagnos kopplad till besvär från rörelse- och stödjeorganen. För majoriteten av dessa patienter finns smärta med i bilden och för många gäller det långvariga och livslånga smärttillstånd. I dagsläget är det inte möjligt att se vilka diagnoser de patienter har som deltar i sjukvårdande behandling. Av erfarenhet vet utföraren att grunddiagnoserna kan variera, den största gruppen är dock personer med långvarig smärta. Den vanligaste patienten är en kvinna i åldern år. Uppdrag Koncernkontoret samt Närhälsan har under hösten 2015 och våren 2016 arbetat i en projektgrupp med uppdraget se över uppdraget för bassängerna och kartlägga bassängverksamheten som finns idag. Uppdraget från hälso- och sjukvårdsdirektören är att: Sammanfatta kunskapsläget när det gäller evidens för behandling i bassänger. Beskriva vilket behov det finns av rehabilitering i bassäng hos befolkningen Kartlägga utbudet av bassänger i VGR. Dels de bassänger nämnderna beställer idag men även på sjukhus, privata avtal, och kommuner Ta hänsyn till lokala förutsättningar per bassäng Komma med förslag på enhetlig hantering av (ex uthyrning, rutiner mm) Ta fram en målbild för utvecklingen på 3-5 års sikt. 7

30 Rapport kartläggning av bassängverksamhet i VGR, Kunskapsläget för behandling i bassäng Statens beredning för medicinsk och social utvärdering I en kunskapsöversikt från SBU från juni 2015 jämför SBU effekterna av bassängträning jämfört med landbaserad träning för habilitering och rehabilitering. Sammanfattningsvis noterades liknande förbättringar i båda grupperna för de granskade sjukdomstillstånden i majoriteten av översikterna. I de flesta översikter angav författarna få identifierade studier och bristande studiekvalité som orsaker till att man inte kunnat dra slutsatser om vilken träningsform som kan vara mer fördelaktig. Socialstyrelsen En av de vanligaste indikationerna för bassängträning är reumatoid artrit. Socialstyrelsen har utvärderat detta i sina riktlinjer om rörelseorganens sjukdomar. Enligt Socialstyrelsen är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att bedöma hur handledd bassängträning påverkar ledfunktion, smärta samt hälsorelaterad livskvalitet jämfört med handledd träning på land (mycket låg evidensstyrka). Att avfärda en behandlingsmetod, vilket Socialstyrelsen gör, för att det inte finns bra randomiserade kontrollerade studier, RCT1, gjorda är inte helt sakligt. RCT lämpar sig egentligen bara för läkemedel och Socialstyrelsen har fått en hel del kritik för den delen av Nationella Riktlinjer för rörelseorganenssjukdomar. Att det inte finns RCT gjorda betyder alltså inte att behandlingen inte är effektiv. RCT lämpar sig egentligen bara för läkemedel... Att det inte finns RCT gjorda betyder alltså inte att behandlingen inte är effektiv. Fysioterapeuter och patienter upplever att varmvattenbassäng träning fungerar utmärkt. Särskilt för patientgrupper inom reumatologin, t.ex. artritsjukdomar som ledgångsreumatism, psoriasisartrit och inflammatorisk ryggsjukdomar. Det finns mycket som tyder på denna behandlings förträfflighet annars skulle den ju inte ha överlevt alla dessa år. Fördelarna som bör framhållas är dels så kan patienten träna sin muskelstyrka, kondition och rörlighet utan att belasta lederna. Och dels så innebär värme i sig en smärtlindring för många och därmed en möjlighet till rörlighetsträning. 1 Randomiserad kontrollerad studie (RCT) är en undersökning av effekten av en behandling. Studien kännetecknas av att patienterna fördelas slumpmässigt till att antingen få en experimentell behandling eller en kontrollbehandling. Idén med det randomiserade försöket är att behandlingen är det enda som ska utgöra en väsentlig skillnad mellan de två patientgrupperna. Slumpmässig fördelning av patienterna, dvs. att patienterna lottas till de olika behandlingsalternativen, garanterar att de två patientgrupperna är jämförbara. Källa: SBU